KALLELSE Kommunstyrelsen. Kl 09:00-09:30 Rapportering av avfallsplanen Matilde Thörnqvist, Sörmland Vatten och Avfall AB

Transkript

1 Sida KALLELSE 1(3) Sammanträde med: Kommunstyrelsen Tid: kl 09:00 Plats: sal Flen Jan-Erik Larsson Ordförande Lars Niska Sekreterare Kl 09:00-09:30 Rapportering av avfallsplanen Matilde Thörnqvist, Sörmland Vatten och Avfall AB Kl 09:30-09:45 Hyreskonsekvenser av flytten av gymnasieskolan VD Flens kommunfastigheter AB Jan-Åke Henriksson Kl 09:45-10:00 Fika Kl 10:00-11:00 Workshop: Väsentlighet och risk kopplat till kommunstyrelsens internkontrollplan utrednings- och strategichef Ingrid Ivarsson Kl 11:00-11:15 Rapport om försörjningsstöd socialchef Lenita Granlund Kl 11:15-11:30 Kommunstyrelsens ordförande och kommunchef informerar Kl Genomgång av beslutsärenden Kl 12:00-13:00 Lunch Kl 13:00-14:30 Genomgång av beslutsärenden Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post FLEN Sveavägen flens.kommun@flen.se FLEN

2 Kl 14:30-15:15 Partigrupper/fika 2 Kl 15:15 Beslutsärenden ÄRENDEN Justering Punkt Ärende Ärendemening 1. KS/2015:4 Årsredovisning och bokslut KS/2015:50 Partistöd KS/2014:33 Svar på medborgarförslag angående bullhållplats vid vägskälet till Ändebol på väg KS/2014:133 Svar på medborgarförslag angående väg KS/2014:159 Svar på medborgarförslag om att tillhandahålla kommunfullmäktiges handlingar till intresserade invånare 6. KS/2015:34 Revidering av bolagsordningar och ägardirektiv för Flens kommuns bolag 7. KS/2015:54 Revidering av styrdokument avseende Sörmland Vatten och avfall AB och Flen Vatten och Avfall AB 8. KS/2014:184 Uppdrag i budget framtagande av analys och metoder för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund 9. KS/2013:53 Svar på: Förslag på hur kommande pensionsavgångar kan användas för att sänka kostnader och samköra med arbetet att åstadkomma en effektivare organisation 10. KS/2012:165 Svar på: Reglemente för HR-arbetet i kommunen

3 3 11. KS/2015:53 Räkenskapssammanställning och årsredovisning av Flens kommuns stiftelser KS/2015:26 Uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan år KS/2015:26 Samlad bedömning av internkontroll i Flens kommun år KS/2015:8 Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 15. KS/2015:60 Personalutskottets uppdrag 16. KS/2015:52 Ombud till förbundsstämma för Östra Sveriges Luftvårdsförbund 17. KS/2014:1 Val av representant till styrgrupp för avfallsplanen, Sörmland Vatten 18. KS/2011:192 VA-plan för Flens kommun - beslut om samråd 19. Delegationsbeslut 20. Anmälningsärenden

4 1 (3) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Ekonomiavdelningen Ulrika Eriksson Till Kommunfullmäktige DIARIENR ÄRENDE KS/2015:4 Årsredovisning och bokslut 2014 Årsredovisning och bokslut 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för 2014 att godkänna kommunkoncernens sammanställda redovisning att använda 2,5 miljoner av 2014 års resultat till att återställa underskottet i bokslut 2013 att avsätta 6,4 miljoner kronor av 2014 års balanskravsresultat till sluttäckning av deponin på fastigheten Talja 1:5 att omdisponera öronmärkningar avseende omvandling av bostadsområden 1,5 miljoner kronor och åtgärder för att öka befolkningen 0,7 miljoner kronor till att avse rivning och omvandling av fastigheter samt att tidigare öronmärkningar avseende framtida pensioner 5,2 miljoner kronor ej längre öronmärks Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat ett förslag till årsredovisning för Årsredovisningen innefattar bland annat en förvaltningsberättelse, balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys, driftredovisning, investeringsredovisning och en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Vidare följs de strategiska målen och de särskilda uppdragen upp i förvaltningsberättelsen. Nämndernas redovisning återfinns i sammanfattad form i förvaltningsberättelsen och finns även att tillgå på kommunstyrelsens kansli.

5 2 (3) Kommunens resultat för 2014 uppgår till +5,1 miljoner kronor. Enligt förslaget till balanskravsutredning uppgår justerat balanskravsresultat till +6,5 miljoner kronor. I balanskravsutredningen har 4 miljoner ianspråktagits under året av tidigare öronmärkningar. Vid utgången av 2014 finns totalt 15,4 miljoner kronor öronmärkt i balanskravsutredningen för framtida åtaganden: 1,5 mnkr avser omvandling av bostadsområden 0,7 mnkr åtgärder för att öka befolkningen 0,4 mnkr till kompetensutveckling 1,1 mnkr till näringslivssatsning 3,7 mnkr till sociala fonden och effektiviseringsfonden 5,2 mnkr till framtida pensioner 0,9 mnkr till fria kulturaktiviteter 1,9 mnkr till utveckling av bruksområdet i Hälleforsnäs Kommunkoncernens sammanlagda resultat uppgår preliminärt till +9,2 miljoner kronor. Öronmärkningar I balanskravsutredningen återfinns öronmärkningar som avser omvandling av bostadsområden, 1,5 miljoner kronor samt åtgärder för att öka av befolkningen, 0,7 miljoner kronor. Inom omvandling av bostadsområden kunde medel användas exempelvis till rivning av hus vid långsiktigt utbudsöverskott eller upprustning/förändring i syfte att öka områdets boendekvalitet och attraktivitet. Bedömningen är att det tidigare behovet har minskat till att vara näst intill obefintligt. När det gäller öronmärkningen för att öka befolkningen var den riktad till projektet färdplan Flen som har avslutats. Det finns därmed inget behov av medel till dessa båda öronmärkningar. Däremot finns ett behov av att utföra åtgärder avseende andra fastigheter, bland annat rivning av gjuteriet på bruksområdet i Hälleforsnäs samt gamla vattentornet i Flens tätort. Dessa åtgärder bedöms som nödvändiga och högt prioriterade utifrån de byggnadstekniska undersökningar som gjorts. Genom att omdisponera medel, 1,5 miljoner kronor och 0,7 miljoner kronor från de ovan nämnda öronmärkningar till ny öronmärkning, 2,2 miljoner kronor, benämnd rivning och omvandling av fastigheter skulle dessa åtgärder kunna delfinansieras. Vidare finns en öronmärkning avseende framtida pensioner, 5,2 miljoner kronor. I och med att de kommunala bolagen kommer att lösa sina interna lån finns en långtgående process att kommunen kommer att göra en större åtgärd för att minska de framtida pensionskostnaderna. I och med en sådan lösning finns därmed inget behov av ytterligare medel i form av öronmärkningar varpå denna föreslås tas bort ur de befintliga öronmärkningarna och kvarstår som eget kapital. Enligt förslaget till förändringar finns totalt vid utgången av ,2 miljoner kronor öronmärkt i balanskravsutredningen för framtida åtaganden: 2,2 mnkr avser omvandling av fastigheter 0,4 mnkr till kompetensutveckling 1,1 mnkr till näringslivssatsning 3,7 mnkr till sociala fonden och effektiviseringsfonden 0,9 mnkr till fria kulturaktiviteter

6 3 (3) 1,9 mnkr till utveckling av bruksområdet i Hälleforsnäs Sluttäckning deponi Kommunen har ett åtagande att sluttäcka den deponi som finns på fastigheten Talja 1:5 i Flens kommun. När deponier är tagna ur bruk ligger det på kommunens ansvar att omhänderta dessa. Ett beslut avseende tillstånd är utfärdat av Länsstyrelsen där det påvisas att en sluttäckning ska vara slutförd senast 1 oktober Idag finns cirka 10 miljoner kronor avsatta. En projektering av arbetet är ännu inte utförd. Dock har tidigare beräkningar och uppskattningar visat på att kostnaderna kommer att uppgå till långt över detta belopp varpå kommunen behöver planera för hur finansieringen ska ske. Då kommunen visar på ett överskott i 2014-års bokslut föreslås därför att använda 6,4 miljoner av balanskravsresultatet till att öka avsättningen för sluttäckning av deponin på Talja 1:5. Cecilia Vikström Kommunchef Jukka Taipale Ekonomichef Beslutet expedieras till:

7 Flens kommun Årsredovisning 2014

8 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Innehåll KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET I KORTHET... 5 ORGANISATION... 6 OM KOMMUNEN... 7 FRAMTIDEN OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI VIKTIGA BESLUT UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN INTERN KONTROLL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETERNA I KORTHET Pedagogisk verksamhet Social verksamhet Kultur och fritid Teknisk verksamhet Kommunstyrelsen Bygg- miljö och räddning Arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning Personalnämnd Överförmyndare Valnämnd Revision ÅRETS RESULTAT, FINANSIELL BESKRIVNING Skattenettots utveckling Investeringar Finansnetto Pensioner Soliditeten Likviditet Låneskulden Bra prognoser KOMMUNKONCERNEN RISK OCH KONTROLL PERSONALREDOVISNING MILJÖREDOVISNING

9 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Intäkter och kostnader Driftredovisning Investeringsredovisning REDOVISNINGSPRINCIPER ORD OCH BEGREPP BILAGA 1: ÖVRIGA INDIKATORER REVISIONSBERÄTTELSE

10 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET Nu börjar effekterna av vår långsiktighet synas Kommunen gjorde ett ekonomiskt bra resultat 2014 som vi kan vara nöjda med. Det känns som att vi fått en betydligt bättre struktur på ekonomin och att vi börjat täppa till olika typer av läckage. Det beror på en kombination av effektiviseringar och ökad kostnadsmedvetenhet. Nämnderna har totalt sett hållit sig inom sin budgetram. Det totala resultatet för kommunen blev + 5,1 miljoner kr vilket vi kan vara mycket nöjda med om vi jämför med många andra år. Försörjningsstödet fortsätter att minska trots att arbetslösheten ökar. Det beror bland annat på att kommunen åtagit sig att inrätta praktikplatser inom kommunorganisationen och arbeta med praktiksamordning. Syftet är att få ut praktikanter i kommunala verksamheter och underlätta deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Nämnderna gör kort sagt ett bra jobb med att hålla sin budget utifrån den planerade verksamheten. Det är en nödvändighet för att vi ska klara de kommande utmaningarna, våra åtaganden och de framtida investeringar vi står inför. Större satsningar i budget 2014 var Skolprojektet, en långsiktig satsning på cirka 25 miljoner kr till 2019, resurstillskott till personlig assistans, utökning av ytterligare en miljöinspektör på miljösidan, en långsiktig resursökning till fritidsgårdarna samt en satsning på nystartsjobb och praktikplatser var ett händelserikt år. Vi fattade beslut om en ny politisk organisation med färre nämnder som infördes vid årsskiftet 2014/2015. Förvaltningsorganisationen har organiserats för att anpassas till den nya politiska organisationen. Det kommer att betyda ytterligare besparingar och ökad effektivitet som vi sannolikt ser resultat av i nästa årsredovisning. Vi följer de fattade besluten i den fastlagda strategiska planen viket oftast är ett mycket långsiktigt arbete. Antalet äldre i kommunen kommer att öka på sikt vilket innebär större behov och ökade kostnader. Ett planeringsunderlag med år 2030 som perspektiv är framtaget. Effekterna av den åldrande befolkningen kommer att synas redan efter Vår satsning på ekologiska livsmedel börjar också synas. Efter upphandlingen som gjordes 2014 beräknas andelen ekologiska livsmedel som Flens kommun köper in så småningom uppgå till över 30 procent per år. I början av året kunde vi också inviga Järnvägshotellet som nu är ett uppskattat besöksmål där också turistbyrån i Flen inryms. Nästa fastighet att omvandlas var Skjortan. Med Skjortans ombyggnad till allaktivitetshus i Flen har vi förlängt utbildningsstråket från Bildningscenter ned mot Hammarvallen. Huset är nu anpassat för modern vuxenundervisning, föreningsliv, sammankomster för större sällskap och för fritidsgården på nedervåningen. Vi tror den kommer att fylla ett stort behov och bli mycket uppskattad. Det känns bra att långbänken Skjortan fått den här lösningen och blir det välbesökta hus vi önskat. Slutligen har vi övertagit Bruksområdet i Hälleforsnäs där det ingår stora planer på att utveckla hela områdets verksamheter. Ett arbete som tillhör våra utmaningar. Det viktigaste är ändå att vi håller i med det arbete vi påbörjat. Att vi följer våra beslut och håller ut och inte avviker från den strategiska planen. Vi lade grunden till en långsiktigt hållbar ekonomi i kommunen under En långtidsutredning togs fram om kommunens ekonomiska förutsättningar med perspektivet Vi vet mycket mer om våra framtida utmaningar inom ekonomin och hur vi kan hantera dem långsiktigt. Våra satsningar behöver kombineras med ett ansvar för kostnaderna så att vi klarar våra utmaningar framöver. Till dem hör framför allt skolan. Utan bättre resultat i skolan kommer kommunen inte att bli något inflyttaralternativ. 3

11 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Vi har fördelen av att vara storstadsnära, men det är bara en fördel om vi också har kommunikationer som innebär goda pendlingsmöjligheter. Vi behöver säkerställa arbets- och skolpendlingsmöjligheterna och titta mer på anropsstyrd trafik och mindre fordon framöver. Vi måste kunna lita på fastlagda tidtabeller. I grunden har vi en bra tidtabell för tågtrafiken i jämförelse med kommuner av samma storlek. Vi har också behov att säkerställa vår landsbygdstrafik till och mellan orterna. Det blir en av våra kommande utmaningar. Jan-Erik Larsson Kommunstyrelsens ordförande 4

12 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING I KORTHET Årets resultat är plus 5,1 mnkr, avvikelsen är 4,5 mnkr mot uppsatt budget. Balanskravsresultatet uppgår till plus 6,5mnkr. De största avvikelserna i förhållande till fastställd budget har socialnämnden med budgetöverskridanden om 5,5 mnkr (1,7% av nämndens budget) respektive kommunstyrelsen med 1,9 mnkr (2,4% av budgeten). De nämnder som visar de största positiva avvikelserna är kultur- och fritidsnämnden 1,7 mnkr (5,0% av budget) och barn- och utbildningsnämnden 2,7 mnkr (0,8% av budget). Totalt uppgår nämndernas avvikelse till -2,8 mnkr (0,3% av budgeten). Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och övrig finansiering uppvisar en positiv avvikelse med 7,3 mnkr (0,9% av budget). Den främsta orsaken är lägre pensionskostnader än budgeterat. Årets nettoinvesteringar uppgår till 35,6 mnkr varav ombyggnationen av Landsvägstatan etapp 2 utgör 10,9 mnkr. Den budgeterade nettokostnaden för investeringar uppgick till 89,7 mnkr. Investeringstakten är därmed lägre än vad som budgeterats då endast 40 procent har förbrukats. Årets skatteintäkter och utjämning uppgår till 858,1 mnkr vilket är en ökning med ca 32,6 mnkr från Den procentuella ökningen mellan 2013 och 2014 är 4,0 procent. Antal tillsvidareanställda i kommunen var personer årsarbetare återfanns inom verksamhetsområdena utbildning och social omsorg. Personalkostnaderna var 610 mnkr, vilket motsvarar 58 procent av kommunens kostnader. Befolkning Befolkningen har under året ökat med 86 personer. Vid utgången av 2014 var antalet invånare Antal invånare 31/ Skattesats kommunen, kr 21:58 21:58 22:33 22:33 22:33 Skattesats kommunen och 31:75 31:75 32:50 33:10 33:10 landstinget, kr Årets resultat, mnkr +14,5-4,6 +11,1-14,1 +5,7 Nämndernas budgetavvikelse, -20,2-17,8-20,7-7,3-2,8 mnkr Nettokostnadernas andel av 98,9 101,3 99,5 101,7 100,0 skatteint, procent Nettokostnad per invånare, tkr 47,0 48,9 50,3 52,0 52,9 Nettoinvestering, mnkr Låneskuld, mnkr Soliditet, procent Borgen- och ansvarsförbindelser, mnkr (exkl. pensionsskuld)

13 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 ORGANISATION Kommunen är en demokratiskt styrd organisation, vilket innebär att de förtroendevalda politikerna har huvudansvaret för kommunens verksamhet. Medborgarna avgör med sina röster i de allmänna valen vilka partier som ska finnas representerade i kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, och hur många mandat (platser) varje parti får. Varje parti får mandat i förhållande till det antal röster partiet fått eftersom vi i Sverige har proportionella val. Kommunens arbete är så omfattande att kommunfullmäktige inte ensam kan klara det. Därför utser kommunfullmäktige kommunstyrelse och ett antal nämnder som tilldelas olika ansvarsområden. Kommunfullmäktige bestämmer vilka nämnder som ska finnas och hur många ledamöter varje nämnd ska ha. Fördelningen av platser i nämnderna motsvarar majoritetsförhållandena i fullmäktige. Nämnderna beslutar i frågor inom sitt ansvarsområde. I många lagar anges också att en viss nämnd ska fatta beslut i en viss typ av frågor. Ovan redovisas den kommunala organisationen för Under varje nämnd finns en kommunal förvaltning med kommunanställda som ska genomföra allt det arbete som krävs för att kommunen ska fungera. Förenklat kan man säga att kommunen har en politisk nivå där politikerna fattar beslut, och en förvaltande nivå där kommunens anställda arbetar för att göra verklighet av besluten. Varje förvaltning leds av en förvaltningschef. Den personen är tjänsteman och inte folkvald politiker. Till sin hjälp har förvaltningschefen ofta en grupp medarbetare. Politikerna får inte detaljstyra arbetsuppgifter inom förvaltningen. Den svenska förvaltningsmodellen både på riksplanet och i kommunen bygger på en långtgående självständighet för tjänstemännen. Från och med 2015 har den kommunala organisationen förändrats och antalet nämnder har blivit färre. Arbetsmarknads- & utbildningsnämnd, Personalnämnd, Kultur & fritidsnämnd, Bygg-, miljö- och räddningsnämnd samt Teknisk nämnd upphör. En Samhällsbyggnadsnämnd och ett Personalutskott skapas och Valnämnden förändras till att även vara jävsnämnd. Ett bolag, benämnt Framtidsbruket AB har skapats. 6

14 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 OM KOMMUNEN Befolkningsutveckling i Flen Folkmängden i kommunen ökade i början av 1990-talet. År 1994 uppgick antalet invånare till nästan personer. Sedan dess har folkmängden minskat, men har under de senaste åren haft en viss uppgång. Antalet invånare uppgår nu till personer, en ökning med 86 personer jämfört med året innan (2013). Samtliga av länets kommuner ökade sin folkmängd under 2014, däribland passerade Eskilstuna innevånare. Befolkningsutveckling i kommun sedan 1986 Anledning till den, över tid minskade folkmängden är kombinationen av födelseunderskott och inrikes flyttunderskott. I diagrammet nedan kan man se att antalet nyfödda barn genomgående ligger under antalet döda sedan mitten av 1990-talet. År 2014 föddes 166 barn i kommunen samtidigt som 190 personer avled. Födda och döda i kommunen sedan 1975 Inrikes flyttnettot (= antalet inflyttare från någon annan kommun i landet minus antalet utflyttare till någon annan kommun i landet) uppgick nu senast 2014 till personer. Invandringen från utlandet var nästan lika stor 2014 som under 2013 (+438 personer) och utgör största anledningen till ökningen av den totala folkmängden. Församlingar och tätorter I kommunen finns fyra församlingar: Bettna, Dunker-Lilla Malma, Mellösa samt Flen, Helgesta-Hyltinge. Dessutom finns 8 tätorter. Flens kommun är en flerkärnig kommun där bara drygt en tredjedel av kommunens befolkning bor i centralorten Flen. Ytterligare en tredjedel av befolkningen bor i andra tätorter. Övrig befolkning, drygt personer, bor utanför tätorterna. Framför allt södra delarna av kommunen och den nordligaste delen är glest befolkade. 7

15 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Flens kommun Folkmängd Flen Malmköping Hälleforsnäs Sparreholm 727 Mellösa 522 Bettna 372 Skebokvarn 189 Vadsbro 105 Landsbygd Summa Åldersfördelning Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig från fördelningen i hela riket, se befolkningspyramiden nedan. Jämfört med rikets genomsnitt har kommunen en högre andel personer i åldrarna mellan 10 och 20 år samt 55 och 90 år. Andelen personer mellan 20 och 40 år är däremot klart lägre än i riket Flens kommun (trendlinje= riket) KVINNOR MÄN Kommunens befolkningspyramid den 31 dec 2014 (Källa: SCB). Svarta linjen = Riket Pendling År 2012 hade av de boende i Flens kommun sin arbetsplats i en annan kommun. I huvudsak var det till Eskilstuna, Katrineholm, Stockholm och Nyköping som de pendlade. Drygt personer pendlade till en ort i Sörmlands län. Cirka 800 personer pendlade till ett annat län. Av dessa var det 600 personer som pendlade till Stockholms län. Knappt personer pendlade från en annan kommun till Flens kommun. Dessa kom i huvudsak från Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping. Flens kommun arbetar aktivt för att förbättra möjligheterna för pendlare. Sedan augusti 2003 rullar regionaltåget Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg. Tåget bygger på ett samarbete mellan Vingåkers, 8

16 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Katrineholms, Gnestas och Flens kommun, där kommunerna tillsammans med Landstinget betalar för ett bibehållande och i framtiden en förbättring av tågtrafiken längs Västra Stambanan. Flen och Hälleforsnäs har även tågförbindelser mot Eskilstuna/Västerås och Norrköping/Linköping. Antalet turer på denna linje uppgår till 15 per vardag och riktning. Tidtabellsskiftet i december 2012 medförde en del förbättringar i busstrafiken i samband med den stora översynen i hela länet. Framför allt busstrafiken mot Katrineholm och Nyköping utökades. Även i tågtrafiken skedde en positiv förändring i och med att Flen fick bytesfria förbindelser till ytterligare en större stad, nämligen Linköping. Möjligheter till rik fritid Slott, herrgårdar, utpräglade landsbygdssamhällen, bruksmiljö eller pittoresk köping i Flens kommun är kontrasterna stora. Här finns ett rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett stort utbud av vattenleder. Paddla, fiska, rida, vandra - möjligheterna är många. För den idrottsintresserade finns ishall, golfbana, fotbollsplaner, badhus, skidbacke och mycket mer. Konst och kultur har alltid spelat en viktig roll i kommunen. På olika håll ordnas det bland annat litterära caféer, musikcaféer, konstutställningar och föreläsningar. Visionen - Flens kommun 2019 I mars 2012 beslutade kommunfullmäktige i Flen om den vision som ska ligga till grund för Flens kommuns utveckling till Den har växt fram i tät dialog med näringsliv, föreningsliv, kommuninvånare och ungdomar och bryts ned i strategiska mål, strategier och handlingsplaner. Kommunfullmäktige antog under 2012 en ny styrmodell för att styra mot tydligare politiska mål, ökad långsiktighet, planering och ökad dialog. Näringsliv och arbetsmarknad Flens kommun har en företagskultur som är mångfacetterad och som betecknas av framförallt små företag i olika branscher. De branscher som företräder kommunen är dels inom traditionella sektorer och dels specialistföretag, särskilt inom tillverkning. Tillverkning, vård- och omsorg, handel, byggverksamhet samt utbildning är de dominerande branscherna i vår kommun. Läget på arbetsmarknaden är fortfarande ansträngt och kommunen utmärker sig genom hög arbetslöshet och ett förhållandevis stort antal personer i arbetsmarknadspolitiska program, se också siffrorna i tabellen. Arbetsmarknadsdata januari 2015 Andel arbetslösa Flen 5,7% Andel arbetslösa Riket 3,5% Andel personer i program Flen 5,2% Andel personer i program Riket 3,0% Avser personer mellan 16 och 64 år, Källa: AMS Den kommunala organisationen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande är Stefan Zunko (S). Kommunfullmäktige ger styrelser och nämnder i uppdrag att sköta verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har elva ledamöter och ordförande är Jan-Erik Larsson (S), Lars Falk (A2) är 1:e vice ordförande och Thomas Norander (M) är 2:e vice ordförande. 9

17 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunfullmäktiges mandatfördelning efter valet Partier 2018 Socialdemokraterna 14 Sverigedemokraterna 9 Centerpartiet 8 Moderaterna 6 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 2 Miljöpartiet de gröna 2 Kristdemokraterna 1 Summa 45 Kommunen har utöver kommunstyrelsen åtta nämnder: Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Bygg-, miljö och räddningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Personalnämnden Valnämnden Dessutom finns en Överförmyndare och Revision. Från och med 2015 har den kommunala organisationen förändrats och antalet nämnder har blivit fem stycken. FRAMTIDEN De prognoser som gjorts inför de närmaste årens ekonomiska utveckling pekar på en mycket långsam ekonomisk återhämtning i världsekonomin vilket innebär att ekonomin även inom kommunsektorn kommer att vara ansträngd i närmaste framtiden. På längre sikt kommer förändringar i demografin påverka kommunernas ekonomi ännu kraftigare. Andel äldre personer i befolkning ökar och effekterna av den utvecklingen kommer efter Demografiska trycket påverkar kommunernas ekonomi även på kortare sikt. Sveriges Kommuner och Landstingen (SKL) prognostiserade i sin senaste ekonomirapport skatteökningstrycket till 69 öre för perioden som följd av flera barn och ungdomar. På längre sikt ökar trycket för höjda skatter än mer. Flen har relativt bra förutsättningar att bemöta framtida utmaningar som på sikt kommer att påverka kommunens ekonomi. Kommunen har påbörjat olika typ av strukturella åtgärder för att effektivisera kommunala verksamheter och därmed skapa bättre beredskap att bemöta de försämrade ekonomiska förutsättningarna framåt. Ett exempel av den typen av strukturella åtgärder är beslutade och planerade förändringar i skolstrukturen. Översyn av skolstrukturen i kommunen har genomförts i syfte att skapa en kostnadseffektiv skola i kommunen med förutsättningar till bra kvalité och likvärdighet. Annat exempel på strukturella åtgärder är förändringar i den politiska och förvaltningsorganisationen som trädde i kraft 1/ Syftet med organisationsförändringen är att åstadkomma en demokratisk och effektiv organisation som på ett bättre sätt klarar de sämre ekonomiska förutsättningarna och att möta de ökade krav som ställs för en bra kommunal service. Kommunen planerar sina verksamheter med allt längre perspektiv. Det är nödvändigt för att skapa en bild av framtidens behov inom de kommunala verksamheterna och hur de ökade behoven påverkar kommunens ekonomiska förutsättningar. Ett exempel av ökad långsiktighet i kommunens planering är en långtidsutredning om kommunens ekonomi för perioden som togs fram under Utredning visar konkret hur 10

18 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 demografiska och andra förändringar påverkar kommunens ekonomi under den perioden. Utredning ger även en entydig bild av behoven att kontinuerligt effektivisera verksamheter och att varje år åstadkomma överskott i kommunens finanser. Syftet är förstås att skapa finansiering för kommande kostnadsökningar på grund av åldrande befolkning samt att finansiera andra reformer. Ett annat exempel på långsiktig planering är en utredning om behoven inom äldreomsorgen med perspektivet Utredningen ger en tydlig bild av kommande behoven och ger olika alternativ för att lösa de ökade behoven. Flera viktiga beslut utifrån utredningens förslag behövs tas redan under pågående mandatperioden. Till exempel måste kommunen ha flera platser inom särskilda boenden 2022/23. Beslutet av ett nytt boende måste dock tas flera år innan behovet har uppstått. Under mandatperioden ska en ny översiktplan tas fram. Översiktsplanen är det viktigaste långsiktigt plandokument för kommunen. Den beskriver möjligheter och utmaningar i hela kommunen och ger en inriktning för ortens utveckling för lång tid framåt. Lånsiktighet är en nödvändig aspekt även i planering av framtidens kollektivtrafik. Flen har tillsammans med länets andra kommuner beslutat att starta regionaltågtrafik i egen regi 2017 och principbesluten om tågköpet och trafikstarten är redan tagna i fullmäktige såväl i Flen och andra kommuner. Långsiktigheten gäller även kommunens andra stora infrastruktursatsning nämligen byggandet av bredbandet som startar på allvar 2015 och kommer att pågå flera år framåt. Syftet är förstås att skapa en helt ny digital infrastruktur och säkra att även i framtiden kommer det att vara enkelt att bo, verka och leva i Flens kommun. OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI Internationell ekonomi Fortsatt svag tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Tillväxten i Euroländerna är fortsatt mycket svag samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent. I länder som USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer medan arbetslösheten i flera andra länder verkar ha fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats och både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Ekonomisk utveckling i Sverige Svensk ekonomi har utvecklats förhållandevis svagt vilket beror på den fotsatta svaga internationella utvecklingen. Detta påverkar den svenska exporten negativt vilket gör att den har en fortsatt svag utveckling. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen utvecklats förvånansvärt bra. Den ökade tillväxten i ekonomin som förutspås kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Dock finns det gott om ledig personell kapacitet i många företag vilket kan göra att det tar tid att minska arbetslösheten. Under senare delen av året kan man se att hushållens konsumtion och företagens investeringar, tillsammans med ökade försvarsutgifter bidragit till en snabbare tillväxttakt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att fortsatta förbättringar av hushållens ekonomi och mindre åtstramande finanspolitik kan innebära något högre tillväxt det närmaste året. Flens kommun tillhör en av vinnarna i det nya systemet för kommunalekonomisk utjämning som började gälla från första januari Utöver det har effekterna på intäktssidan av de ökande kostnaderna för försörjningsstöd blivit tydligare under Utjämningssystemet har en inneboende fördröjning då beräkningar bygger på historiska data. Med en svag tillväxt av skatteunderlaget ökar kommunens beroende av inkomstutjämningen år för år, dvs. en större andel av intäkterna kommer från inkomstutjämningen i relation till det reella skatteunderlaget. Förändringarna beräknas dock få full effekt först år Budget 2014 i Flen Strategisk plan med budget 2014 fastställdes av kommunfullmäktige i september Budgeten innebar ekonomiska förstärkningar för socialnämnden för bland annat personlig assistans och utökade platser inom korttidsvård med 4,3 mnkr. Även kommunstyrelsens budget för skolprojektet förstärktes med 2,3 mnkr. 11

19 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Samtidigt lades ett effektiviseringskrav på verksamheterna på 0,5% (för kommunstyrelsen 1%) vilket motsvarar cirka 4 mnkr kronor. Budgetansvaret för utbetalningar av försörjningsstöd överfördes från kommunstyrelsen till socialnämnden vilket innebar en överföring av budgetanslag om 18,7 mnkr. Investeringsbudgeten uppgick till drygt 30 miljoner kronor. God ekonomisk hushållning Enligt god ekonomisk hushållning ska uppkomna underskott i bokslutet täckas inom 3 år. Exempelvis ska underskottet i bokslut 2013 täckas senast i 2016 års budget. Med årets resultat kan detta underskott täckas redan nu. Revisorerna ska också skriftligt bedöma om resultaten i delårsrapport och årsbokslut är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat i budgeten. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har de senaste åren varit negativ i kommunen, med en avvikelse under 2011 då en ökning av befolkningen skedde med 35 personer. Under 2014 och 2013 har dock befolkningen återigen ökat med 86 personer 2014 (137 personer 2013). Vid utgången av året uppgår befolkningen till invånare. Kommunens invånarantal är av väsentlig betydelse för storleken på erhållna medel från skatteintäkter och utjämning. Under 2014 har varje mantalsskriven invånare den 1/11 inbringat i genomsnitt kr ( kr 2013), exklusive intäkt från fastighetsavgiften. I nedanstående diagram visas den procentuella förändringen av befolkningen för de senaste tio åren. Ändringar i befolkning i procent jämfört med året innan 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% VIKTIGA BESLUT Nedan redovisas beslut och händelser som påverkat kommunens verksamhet under 2014: Kommunfullmäktige beslutade i januari att Flens kommun tecknar överenskommelse om kollektivtrafik med Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Kommunfullmäktige beslutade i mars att godkänna projektplanen för fas 3 i skolprojektet. Syftet med fas 3 är att kontinuerligt genomföra, följa upp, utvärdera och analysera pågående och föreslagna insatser som ska förbättra måluppfyllelsen. Kommunfullmäktige beslutade i maj att bygga ut bredband i egen regi och att tilldela projektet 5 mnkr för att påbörja arbetet under Kommunfullmäktige beslutade i maj om en VA-policy för Flens kommun. Kommunfullmäktige beslutade i maj att anta Ledningsplan vid extra ordinär händelse i fredstid och vid höjd beredskap. Kommunfullmäktige beslutade i juni om en förändrad förvaltningsorganisation i Flens kommun, att gälla från och med Kommunfullmäktige beslutade i juni att verksamheten vid gymnasieskolan Prins Wilhelm inför höstterminen 2015 flyttas till förhyrda lokaler i kvarteret Lästen. Kommunfullmäktige beslutade i juni att godkänna att kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tecknar samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige. 12

20 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunfullmäktige beslutade i juni att anta detaljplan för del av Skiringe 1:12 med flera (Norra Talja, etapp 2) i Flen. Kommunfullmäktige beslutade i augusti att revidera och komplettera Flens kommuns grafiska profil. Kommunfullmäktige beslutade i september att ge bolaget Framtidsbruket AB i uppdrag att förvärva fastigheten Hällefors Bruk 1:117 från stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter. Kommunfullmäktige beslutade i november att anta framtagna rutiner för systematiskt kvalitetsarbete för förskola, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens kommunfastigheter AB och Flen vatten AB att omvandla bolagens koncerninterna lån till koncernexternt lån samt att utöka borgensramen för dessa bolag. Kommunfullmäktige beslutade i november att anta förslag till projektdirektiv för utbyggnad av bredband i kommunen. Kommunfullmäktige beslutade i november att införa en volymjusteringsmodell som tar hänsyn till demografiska förändringar i verksamhetens framtida volymer. Från 2015 och framåt används modellen som ett underlag för att justera barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens ekonomiska ramar mellan åren. Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens kommunfastigheter AB att snarast projektera för en icke uppvärmd konstgräsplan på Hammarvallen. Kommunfullmäktige beslutade i december om en skolstruktur för framtiden som bland annat innebär en 7-9 skola i Flens tätort för hela kommunen, att införa F-6 skolor i Flens kommun samt att färre förskolor och skolor bör skapas genom sammanslagning där så är möjligt. Kommunfullmäktige beslutade i december att anta vision och handlingsplan ortsutveckling Bettna. Viktiga beslut i början av 2015: Kommunfullmäktige beslutade i januari att anta Flens kommuns värdegrund och värdeord. Värdegrunden är baserad på jämställdhet och på följande centrala värdeord: stolthet, öppenhet, omtanke, respekt, kvalitet samt ansvar. UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN De strategiska målen har formulerats med utgångspunkt från den beslutade visionen Flens kommun För varje strategiskt mål har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Framgångsfaktorerna visar vilka områden som behöver utvecklas för att de strategiska målen på sikt ska uppnås. För att bedöma om kommunen är på rätt väg, dvs. på väg att uppnå de strategiska målen och i sin förlängning visionen, har ett antal indikatorer tagits fram. Indikatorerna ska mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I anslutning till respektive strategiskt mål redovisas även strategiska områden kopplade till det aktuella målet. Strategiska områden är viktiga områden där kommunen ska arbeta fram projekt eller handlingsprogram med syfte att nå de övergripande målen och i förlängningen den antagna visionen. De sex strategiska målen för planeringsperioden är: 1. Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv. 2. Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar. 3. Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer. 4. Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden. 5. Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen. 6. Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande. Mål - Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Framgångsfaktorer: 1. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Flens kommun. 2. Företagen skall i sina kontakter med kommunen ha en väg in med tydliga och snabba beslut och bra stöd/rådgivning. 13

21 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING Goda kommunikationer för pendling till och från arbete och studier. 4. Rätt utbildad arbetskraft. 5. Låg ungdomsarbetslöshet. 6. Kontinuerlig dialog och samverkan med näringslivet och andra aktörer såsom AF. 7. En utvecklad besöksnäring där målet är att bli det vänligaste besöksmålet i Sörmland. 8. Byggklar mark och ändamålsenliga lokaler. 9. God tillgång till bredband med hög kapacitet i kommunens alla delar. 10. Halvering av kommunens kostnader för försörjningsstöd. Indikatorer: Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen). Öppet arbetslösa år. Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10 Mbit/s hastighet. Andel av befolkningen med tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund. Turistomsättningen. Byggklar mark för industrier och andra verksamheter. Kommunens kostnader för försörjningsstöd. Indikator Mätvärde 2014 Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Mäts i SBA (Stockholm Business Alliance nöjd kundindex). (NKI), jmf riket, mäts vartannat år 62 (2013) 2 (2013) Värdet har försämrats från 71 år 2011 Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen) Förbättrat placering med 11 platser Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. (Nöjd region index, NRI), 48) 61 Jämförelsekommuner Snitt 67 Mål 2017 Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10Mbit/s hastighet. Redovisas årligen av PTS (procent), jmf riket Befolkning Arbetsställen 100 (2013) (2013) 97 Öka Öka Samtliga i befolkningen och arbetsställena har, enligt PTS, tillgång till 10 mbits/s. Andel av befolkning med tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund, i procent. Källa PTS, 31 (2013) 54 (2013) jmf riket. En ökning från Bredbandsprojektet har inletts med start i Sparreholm. Ingen siffra för 2014 Byggklar mark för industrier och andra verksamheter, (antal tomter) egen mätning, Småindustri och handel samt större industri m 2 Öka Öppet arbetslösa år. Mäts genom statistik från Arbetsförmedlingen (procent), jmf riket 6,7 3,5 Minska Minskat från 8 % föregående år. Nyföretagarcentrum har varit och föreläst för personalen för att öka kunskapen om eget företagande och för att lättare kunna fånga upp deltagare. En kurs på 30 timmar för kvinnor är på gång. En lokal överenskommelse har tagits fram med enheten för försörjningsstöd och Arbetsförmedlingen rörande flöde och ansvar. Praktiksamordningen går framåt och efter årsskiftet kommer 14

22 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 en heltidsanställd att samordna kommunala praktikplatser, subventionerade anställningar och feriearbetare. Ett antal personer har gått handledarutbildning vid olika förvaltningar för att ta emot praktikanter på bästa sätt. På Sfi finns både somalisk- och arabisktalande personal bland anställda. Medel från Skolverket har beviljats för yrkesutbildningar. Turistomsättningen. Statistik från Resurs AB (kr/inv), jmf länet Öka Den 17 juni öppnade för den svenska marknaden. Under hösten har sidan blivit tillgänglig för den utländska marknaden med satsning på Tyskland och England. Företag inom kommunens besöksnäring, tillsammans med kommunen, har under året gjort en gemensam satsning på annonsering på Skavsta. Även besöksguiden finns tillgänglig på flygplatsen. Kommunens kostnader för försörjningsstöd total kostnad tkr tkr utbetalt försörjningsstöd Olika satsningar på olika subventionerade anställningar (Nystartsjobb) med prioritering på personer som uppbär försörjningsstöd. Praktik, arbetsträning, coachning i grupp och individuellt, samt studie- och yrkesvägledning och samverkan med olika parter. Strategiska områden Åtgärder att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd Kostnaden för försörjningsstödet per invånare minskade med 10 % 2014 jämfört med året innan. Liknade minskning skedde även mellan åren 2012 och Under 2000-talet har kostnaden annars ökat ständigt och ökningstakten har varit drygt 20 % årligen. Trendbrottet har en stor betydelse för kommunens ekonomi. Om kostnaderna hade ökat i samma takt som åren innan hade kommunens kostnad för försörjningsstödet varit nästan 20 miljoner högre än det var i bokslutet 2014! Kostnadsminskningen sker trots att arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, fortfarande ligger på en hög nivå i kommunen. I december 2014 var arbetslösheten till exempel högst i länet. Orsakerna till kostnadsminskningen är svåra att analysera fullt ut, men en rad kommunala och statliga åtgärder ligger förmodligen bakom trendbrottet. Nedan redovisas de viktigaste beslut och åtgärder som vidtagits för att minska kostnaderna för försörjningsstödet: Subventionerade tjänster för försörjningsstödstagare inom den kommunala organisationen. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att kommunala verksamheter ska ta emot 70 praktikanter. Praktiksatsningen börjar under hösten 2013 och ska ha en positiv effekt för kommunens kostnader för ekonomiskt bidrag främst 2014 och framåt. En fördjupad bild av gruppen försörjningsstödstagare har gjort det lättare att planera och rikta åtgärder för målgruppen. Socialförvaltningen har även inrättat en mottagningsfunktion i försörjningsstödshandläggningen, vilket har lett till effektivare hantering av försörjningsstödsärenden. Utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen i form av till exempel informationsutbyte, gemensam planering av åtgärder och uppföljning. Ansvaret för försörjningsstödskostnaderna flyttades enligt beslut i kommunfullmäktige från kommunstyrelsen till socialnämnden under första kvartalet Socialnämnden har en gång per kvartal rapporterat till kommunstyrelsen om utvecklingen av försörjningsstödskostnaderna och vilka åtgärder nämnden har vidtagit för att ytterligare minska kostnaderna. Socialnämnden har tagit fram handlingsplaner för åtgärder inom socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten för att ytterligare förstärka den positiva trenden inom området. Målet är att halvera kostnaden för försörjningsstödet till år 2017 jämfört med år För att nå målet måste kostnaden minska med 38 % för perioden vilket inte är helt orealistiskt med nuvarande trend. Mål - Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar Framgångsfaktorer: 1. En skola av hög kvalitet en skola att vara stolt över. 2. Ett bra utbud av fritids och kulturaktiviteter. 3. Ta tillvara engagemang hos vuxna, näringsliv och föreningsliv för barn och ungdomars uppväxt och skola det ska finnas vuxna där barn och ungdomar finns på skolan, orten, gården och på nätet. 4. En aktiv dialog med barn och ungdomar och föräldrar om skola, boende, kultur och fritid och om livsstil och kostens betydelse för hälsan. 5. En drog- och rökfri miljö. Indikatorer: Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet. Resultat i åk 6 och 3 på nationella prov. 15

23 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Elevers och föräldrars omdöme om grundskolans verksamhet. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor. Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan, åk 7. Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år. Indikator Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan i åk 7, år Mäts i undersökningen Liv och hälsa ung vart tredje år. Jmf länet (procent) Pojkar Flickor Totalt resultat i Flen var 81 %. Vårdnadshavares omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. Trygghet Undervisningens innehåll Mycket låg svarsfrekvens, <20 % Elevers omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. Trygghet Mätvärde Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Undervisningens innehåll Mätningen avser totalt för åk 5. För lågt underlag åk 8 för att kunna mäta Resultat i åk 3 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska och matematik, jmf riket års underlag på nationella prov visar på en positiv utveckling. Resultat i åk 6 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska, engelska och matematik, jmf riket Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, (procent), hämtas från KOLADA, jmf riket Förbättrat värde jämfört med föregående mätning. Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet, trygghet (procent). Egen mätning. Mycket låg svarsfrekvens, <20 % Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år. Egen mätning (antal/inv 7-20 år) 88 För litet underlag vid senaste mätning 15 (våren 2014) Öka Öka Varav deltagartillfällen i idrottsföreningar 7-20 år. Hämtas från KOLADA (antal/inv 7-20 år), jmf riket - För att skapa långsiktigt livskraftiga föreningar och organisationer ska förvaltningen ha en ökad dialog med föreningslivet samt arbeta för en utökad samverkan. Tre rundabordssamtal genomfördes under våren. Totalt deltog 42 föreningar och 65 unika deltagare. Strategiska områden Skolprojektet Som ett led i utvecklingen av kommunen och i enlighet med målen för Färdplan Flen initierade kommunfullmäktige i maj 2011 Flens kommuns skolprojekt. Under 2012 genomfördes fas 1 av projektet som innehåller en analys och utvärdering av orsakerna bakom de sjunkande skolresultaten. Under 2013 var fokus i arbetet varit att ta fram genomarbetade och prioriterade åtgärdsförslag i syfte att förbättra måluppfyllelsen i sko- 16

24 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 lan. Förbättringsåtgärder som startade under 2013 baseras på fyra huvudstrategier som kom fram i nulägesanalysen över skolan i Flen: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald. En lärande organisation med fokus på mål och resultat. En tydlig styrning och ett utmanande pedagogiskt ledarskap. Samverkan och öppenhet. Kommunfullmäktige har beslutat om Strategidokumentet som är en grund för alla planerade åtgärder fram till 2019 i syfte att öka skolans måluppfyllelse. Kostnadskalkylen för de beslutade åtgärderna är drygt 22 miljoner kronor. Fullmäktige har även beslutat om ett kvalitetsledningssystem för kommunens skolväsende vilket var ett delprojekt i skolprojektet. Under 2014 har man även fortsatt arbeta med ett annat delprojekt nämligen skol- och ledningsstruktur. Fullmäktige har fattat vissa beslut angående skolstrukturen t ex att lägga kommunens alla högstadier till en skolenhet. Arbetet med skolstrukturen fortsätter även 2015 men då är det nämnden som äger processen. Utvärdering av projektet tillsammans med Mälardalens högskola påbörjades under 2014 och kommer att slutföras under våren Projektet avslutas mars 2015 men åtgärder fortsätter enligt planering i Strategidokumentet. Mål - Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer Framgångsfaktorer: 1. Ett brett utbud av boende i olika former och på olika platser för livets alla åldrar och behov. 2. En äldre- och handikappomsorg med god kvalitet och hög delaktighet. 3. Trygga trafik- och boendemiljöer. 4. En god integration där mångfalden tas tillvara, alla ska ha goda livs och utvecklingsmöjligheter i vår kommun. 5. En aktiv dialog och delaktighet mellan kommunen och invånarna för utveckling av boende och livsmiljöer i kommunens olika orter och på landsbygden. 6. Bra kommunikationer med tåg och buss, bra trafiksäkra trafikmiljöer och vägar. 7. Bra tillgänglighet för alla till natur och sjöar för rekreation och fritid. 8. Omtanke om alla och stöd för dem som behöver. 9. En levande och utvecklande kulturverksamhet. Indikatorer: Möjlighet till bra boende. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn. Antal anmälda våldsbrott. Nöjd medborgarindex, totalt. Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen, (index) SCB:s medborgarundersökning Dessa frågor prioriteras i planarbete. Räddningstjänsten arbetar med projektet Trygg vuxen samt klottersanering. En offensiv enhet har köpts in till Malmköping. - Tekniska nämnden anger att de satt upp belysning i Sparreholm vid gångvägen Nyköpingsvägen- Dambrovägen. Belysning GC-väg under riksväg 221 i Bettna har satts upp. Belysningsstolpar vid Celsings allé har bytts ut till LED vilket genererar att området blir mer belyst än med den gamla belysningen. Ytterligare 100 stycken LED-belysningsarmaturer har köpts in för att sättas upp under hösten. Häckar och träd har beskurits för att öppna upp ytor så att de blir ljusare. - Fritidsgården i Flen har juni - augusti varit öppen under minst två kvällar per vecka. I Malmköping var den öppen vid skolavslutning och skolstart. I Flen och Malmköping var fritidsgårdarna även öppna hela jullovet. Personal från ungdomsenheten arbetade, tillsammans med Räddningstjänsten, under sommarlovet med uppsökande verksamhet. Möjlighet till bra boende Mäts genom fråga i SCB:s med- 17

25 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 borgarundersökning (NMI index) Antal anmälda våldsbrott. Hämtas från KOLADA, (våldsbrott per 1000 invånare), jmf riket 17 (2013) 9 (2013) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Ingår i KKiK. En försämring skedde mellan 2013 och 2014, från 95 till 89. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Ingår i KKiK Nöjd medborgarindex, totalt. Mäts genom SCBs medborgarundersökning Värdet har sjunkit från 43 år Strategiska områden Översyn av bostadsförsörjningen Kommunstyrelsen fick i uppdrag att utifrån demografiska och marknadsmässiga faktorer analysera och göra en översyn av kommunens strategiska satsningar inom bostadsförsörjning för att tydliggöra kommunens insatser på boendeområdet i syfte att uppnå visionen. Kommunstyrelsen beslutade tidigare att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att ta fram ett förslag till bostadsförsörjningsprogram för kommunen som bör vara en viktig del av det nya uppdraget. Arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet påbörjades under 2014 och är indelat i tre etapper. Den första, en analys av nuläget, är framtagen. Utifrån det ska de bostadspolitiska målen formuleras och i sista etappen ska konkreta åtgärder för den strategiska bostadsförsörjningen tas fram. Arbetet beräknas vara klart under 2015 och det ska utgöra ett viktigt underlag för en ny översiktsplan som ska tas fram 2015/16. Framtida strukturen inom äldreomsorgen Att skapa en ekonomiskt och kvalitetsmässigt hållbar struktur för framtidens äldreomsorg är en av de viktigaste långsiktiga frågorna för kommunen. Flens kommun står inför ett ökat plats- och resursbehov inom äldreomsorgen, därför behövdes en boendestrategi för äldre formuleras under Att åstadkomma fler platser inom särskilt boende är en tidskrävande process. Vägvalen inför kommande års volymökning behöver därför ske under nuvarande mandatperiod. Socialnämnden har genom projekt Case 2030 utarbetat ett långsiktigt planeringsunderlag för kommunens äldreomsorg. Underlaget byggde bland annat på uppgifter om kostnader, brukarantal och befolkningsutveckling. Slutsatserna sammanställdes i en rapport i början av Delar av materialet har uppdaterats under 2014 utifrån en nygjord befolkningsprognos. Socialnämnden hade i uppdrag att under 2014 ta fram en boendestrategi för den äldre befolkningen. Denna tar sin utgångspunkt i dessa underlag samt ett seminarium som genomfördes i augusti 2014 i syfte att diskutera framtagna uppgifter och effekterna av möjliga vägval. Vid seminariet deltog ett antal tjänstemän och nyckelpersoner från socialförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, Flens Bostads AB och Flens Kommunfastigheter AB. Socialförvaltningens bedömning är att när Hemgården öppnas med 10 platser 2015 i enlighet med socialnämndens och kommunfullmäktiges beslut räcker denna utökning av platsantalet för några år. Därefter behövs fler nya platser omkring Från denna tidpunkt behöver sannolikt ca nya platser i särskilt boende tillskapas under en dryg tioårsperiod. År 2033 beräknas platsbehovet uppgå till drygt 190 platser. Behovet av demensplatser är redan idag större än tillgången och kommer att fortsätta öka. Redan vid 2030 beräknas drygt 100 personer vara i behov av en sådan plats. Även andra typer av boendeformer såsom trygghetsboenden ska ingå i boendestrategin. Mål - Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden Framgångsfaktorer: 1. En aktiv ortsutveckling som i samverkan med boende skapar attraktiva orter och levande landsbygd 18

26 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING Samverkan och dialog med näringsliv och boende för att ta ett gemensamt ansvar för en hållbar utveckling. 3. En koldioxidneutral kommunal verksamhet. 4. Sjöar med vattenkvalitet som uppfyller EU:s vattendirektiv. 5. Utveckling av en hållbar besöks/turistnäring. Indikatorer: Nöjd medborgarindex, totalt. Nöjd medborgarindex, miljö. Andel ekologiska livsmedel i kommunen. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen. Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar. Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar, (procent) egen mätning, jmf KKiK Tekniska nämnden anger att vid inköp av ny lastbil har stor vikt lagts på miljöaspekter. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen. - Värmeförbrukning inkl. varmvatten - Elförbrukning fastighetsel Mål 2017 Minska Minska Uppvärmning kwh/kvm atemp per år (normalårsjusterad), mäts i årsredovisningen. Avser energiåtgången för att värma upp en lokalyta över 10 grader C, egen mätning. Elförbrukningen har ökat från föregående år med 7 kwh/kvm. Nöjd medborgarindex, miljö. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) Index har sjunkit från 44 år 2013 Andel (%) ekologiska livsmedel i kommunen. Mäts i KKiK (procent) Denna procentsats beräknas öka till ca 30 % efter en avslutad upphandling i slutet av 2014 Strategiska områden Ekologiska och miljövänliga livsmedel Målet inom strategiska området var att öka andelen ekologiska livsmedel i den kommunala verksamheten till 15 % 2014 och 30 % Under 2014 genomfördes en ny upphandling av livsmedel vilket har gett goda förutsättningar att nå målet. Under helåret 2014 når vi 10 % ekologiska och miljövänliga livsmedel. Efter upphandling ligger andelen dock över 30 % av alla livsmedelinköp vilket innebär att målet för 2016 förmodligen kommer att nås. Bygg-, miljö- och räddningsnämnden fick i uppdrag att ta fram nya lokala miljömål. Arbetet är genomfört under 2014 och kommunfullmäktige har beslutat långsiktiga miljömål för kommunal verksamhet. Övertagandet och utveckling av Bruksområdet i Hälleforsnäs Kommunen har tagit över bruksområdet i Hälleforsnäs av Stiftelsen Hälleforsnäs bruksfastigheter från årsskiftet 2014/15. Ett nytt kommunalt bolag, Framtidsbruket AB, bildades med syfte att driva och utveckla området runt Hälleforsnäs bruk. Målsättning för bolaget är att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av Hälleforsnäs bruksområde och därmed hela Hälleforsnäs genom att förvärva, utveckla och förvalta lokaler på området med inriktning på handel, småindustri och kulturaktiviteter med målet att finna en långsiktig ägare till området. Plan för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Kommunen har ett ansvar över en mängd olika typer av idrotts- och fritidsanläggningar såsom badbryggor, badplatser, elljusspår, idrottshallar och gymnastiksalar. Kommunfullmäktige gav kultur- och fritidsnämnden ett uppdrag att ta fram en plan för framtida resursbehov gällande alla idrotts- och fritidsanläggningar som 19

27 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 kommunen ansvarar för. Det gällde även anläggningar som sköts av föreningar med ett kommunalt bidrag. Under året har en kartläggning av alla kommunala anläggningar genomförts i dialog med föreningar och kultur- och fritidsnämnden beslutade om planen för framtida insatser december Kartläggningen ska ligga som grund för framtida arbetet att ta fram en långsiktig underhålls- och investeringsplan för olika idrotts- och fritidsanläggningar. Övriga beslut/särskilda uppdrag Bygg-, miljö- och räddningsnämnden får i uppdrag att revidera Flens kommuns nuvarande energiplan ( ) Arbete med att revidera Flens kommuns nuvarande energiplan har ännu inte påbörjats. Arbetet beräknas pågå under planperioden. Mål - Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen Framgångsfaktorer: 1. Ett aktivt ledarskap som utifrån våra utgångspunkter skapar förutsättningar samt vidtar åtgärder för en positiv utveckling. 2. Vi deltar i regionala och nationella sammanhang och arbetar för vår kommun och dess invånare men också för regionens utveckling. 3. Vi har en aktiv och systematisk omvärldsbevakning och lär av andras erfarenheter och delar med oss av våra. Indikatorer: Valdeltagande i kommunvalet. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet. Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Valdeltagande i kommunvalet. Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket Öka Valdeltagandet, i valet 14 september, ökade jämfört med föregående kommunval. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet. Mäts i KKiK (index), jmf KKiK Strategiska områden Kollektivtrafik och infrastruktursatsningar Flens kommun startade under 2013 med andra kommuner i närområdet, Sörmlands Landsting och Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland en rad aktiviteter i syfte att påverka framtida trafikplanering. Samverkan med andra aktörer fortsatte och intensifierades under 2014 i olika kollektivtrafikfrågor rörande bland annat färdtjänst, skolskjuts, tågtrafik och regional trafikplanering m.m. Samarbetet är väl förankrat genom nätverksträffar, enskilda möten och överläggningar mellan kommunen och Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland. Uppdragen har också utvecklats under åren. Några aktuella exempel på projekt är nytt biljettsystem, egen regional beställningscentral för färdtjänst, tillgänglighetsfrågor och samordning med den särskilda kollektivtrafiken. Med gemensamma insatser kunde även Trafikverkets tågplan påverkas. I tågplanen prioriterades stora delar av den regionala tågtrafiken i Sörmland bort till förmån för den snabbtågstrafik som går igenom Sörmland. I ett gemensamt arbete lett av Kollektivtrafikmyndigheten kunde kommunerna vinna gehör för de pendlingsregionala perspektiven och trafikverket valde att dra tillbaka sitt förslag. I samband med detta inleddes även en diskussion och senare togs beslut i alla länets kommuner och landstinget om inköp av egen regionaltågstrafik. Denna trafik är planerad att starta fjärde kvartalet Regeringen har en vision om att 90 % av befolkningen bör ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/sek 2020 och har därför satsat statliga medel för detta ändamål. Kommuner behöver komplettera med egna medel och medel för kommunal finansiering finns reserverad i investeringsbudgeten för de kommande åren. Rikssnittet på fibertillgång har nu passerat 50 % och Flen ligger på 24 %. I maj 2014 fattade fullmäktige beslut om en bredbandssatsning och kommunens egna mål är att ligga på topp tre i Sörmland med en täckning på minst 75 % under

28 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunens satsning innebär en utbyggnad av stamnät fram till noder där bildade byalag sedan ansvarar för att bygga vidare till hushållen i området. Det är viktigt att poängtera att det är en helt ny digital infrastruktur som byggs för framtiden. Hela bredbandsutbyggnaden bygger på vilja, engagemang och en gemensam sak för att så många som möjligt ska ansluta sig. Anslutningsgraden måste vara minst 50 % annars kommer målen vara svåra att nå. Ett projektdirektiv, dokumentation samt rutiner har arbetats fram. En bredbandsstrategi är under utformning och beräknas vara färdigställd under våren Flens kommun inväntar den länsstrategi gällande bredband som Regionförbundet i Sörmland arbetar fram då Flen är en del av denna. Även en projektplan beräknas vara klar under Samverkan Det kommunala uppdraget ska utföras så att medborgarna får en så bra service som möjligt. Genom samverkan kan rutiner förbättras ytterligare och därigenom ge medborgaren/brukaren en bra och kostnadseffektiv verksamhet. Genom detta uppdrag initierades ett arbete för att förbättra både intern och extern samverkan. Med intern samverkan menas bättre samverkan mellan nämnder/förvaltningar vad avser frågor av övergripande karaktär eller arbetsprocesser/medborgarärenden som berör flera nämnder/förvaltningar. Samarbetsgrupper mellan förvaltningar har startat med fokus på ekonomi och verksamhetsutveckling och arbetet fortsätter. Med extern samverkan menas samverkan med externa organisationer som exempelvis statliga myndigheter och andra kommuner. Aktuella områden för extern samverkan är telefonväxel, inköp och upphandling samt överförmyndarverksamheten. Arbetet inom området inleddes med en inventering av pågående och tänkbara samverkansprocesser som förväntas ge ett mervärde. Kartläggning har genomförts och rapporterats till fullmäktige under året. Mål - Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande Framgångsfaktorer: 1. Fokus på resultat, uppföljningar, analys och åtgärder tydlig styrning. 2. Ett ekonomiskt resultat som skapar förutsättningar för att hantera omvärldsförändringar och oförutsedda händelser. 3. Tillgång till kompetent arbetskraft, vi ska kunna rekrytera, behålla och utveckla vår personal inom våra verksamhetsområden för att kunna ge god kvalitet och service till brukare och invånare. 4. Vi ska välkomna och ta tillvara synpunkter och förslag för att utveckla kommunen. 5. Samverkan internt och externt för att alltid kunna tillhandahålla rätt kompetens och effektivt arbete. 6. Långsiktighet och strategisk planering. 7. System för ständiga förbättringar. 8. Dialog och samverkan med brukare, kommunens invånare och näringsliv om kommunens verksamheter, prioriteringar och utveckling. 9. Bra webbinformation med e-tjänster. Indikatorer: Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning. Möjlighet till kontakt med en handläggare via telefon. Kommunens webbinformation. Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent). Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar). Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/inv). Nettokostnad per invånare. Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (ex Lean). 21

29 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Mål 2017 Möjlighet till kontakt med en handläggare via telefon, (procent) jmf KKiK Mätningen visar på en ökning från 41% år BMR-nämnden och Tekniska nämnden anger att de arbetar aktivt med att förbättra tillgängligheten. Diskussioner har förts på möten där även växelpersonal har deltagit. Administrativ personal i kommunhuset går igenom den information som finns under varje person i telefonkatalogen för att växeln ska kunna hänvisa personer rätt. Inom BMR har räddningstjänsten ständig jour och innehar även TIB-funktionen i kommunen. Med andra ord bedöms tillgängligheten som god. Sotningsverksamheten har programvara med tillhörande läsplatta som gör att de har ständig åtkomst till kontrollbok och kan därmed ge snabba besked vid inkommande samtal. - AU-nämnden anger att alla anställda ansvarar för att koppla sin telefon när de inte är nåbara. De har en ny rutin som gör att assistenter och chefer kan gå in och ändra på övriga personers kalender t.ex. vid sjukdom. Detta underlättar och ger de som kontaktar verksamheten en mer korrekt information. Kommunens webbinformation (procent), jmf KKiK Arbete pågår med att uppdatera den information som rör samhällsbyggnadsförvaltningens ansvarsområden. - En ny arbetsgrupp har under våren bildats för att se över innehåll och funktioner gällande bibliotekens webinformation. Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning (NMI Index) Samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar aktivt och utvecklar arbetet med NKI och En väg in. - AU-nämnden anger utökad tillgänglighet med längre öppettider i receptionen på Vuxenutbildningen samt personalförstärkning med ytterligare språkkompetens på arabiska som prioriterade insatser. - Det förvaltningsövergripande arbetet inom kultur- och fritidsförvaltningen med bemötande/värdskapsfrågor har fortsatt under våren med två träffar, vilket resulterat i en gemensam värdegrund. Ytterligare två träffar har genomförts under hösten. Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga, (procent) jämf KKiK Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (t.ex. Lean), egen mätning iu iu Öka - Inom samhällsbyggnadsförvaltningen har projektprocesser och rutinbeskrivningar setts över. Arbete med att utarbeta dokumenthanteringsplan pågår. Ett aktivt arbete har pågått under året med att rensa och stänga gamla öppna ärenden. - AU-nämnden anger att många processer är igång. Avdelningsmöten, utbildningsmöten, Sfimöten och SYV- och Assistentmöten. Dessutom finns det beredningsmöten, AME-möten, arbetsledarmöten och samverkan med försörjningsstöd. LEAN är nu frivilligt inom socialförvaltningen och där har Vuxenutbildningen aldrig påbörjat någon process. Nettokostnad per invånare. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket Mätningarna avser 2013 Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/invånare Mätningarna avser Det finns anledning att tro att värdet kommer förbättras 2014, med anledning av de åtgärder som pågått under året. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent), mäts i KKiK Värdet har försämrats från 63 (2013) Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar), mäts i KKiK Antalet dagar har minskat från till 21 år Bemanning i ekonomiskt bistånd-gruppen har inneburit snabbare bedömningar och bättre insatser. 22

30 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Strategiska områden Översyn av politisk organisation och förvaltningsorganisationen Arbetet med att ta fram en ny politisk organisation påbörjades 2013 och ett principförslag till ny organisation beslutades i kommunfullmäktige i oktober Förslaget innehöll en översiktlig utvecklingsplan för frågor om roller, ledarskap, utveckling av samverkan mm. Därefter följde arbetet med att konkretisera förslaget vilket i huvudsak skedde under Kommunfullmäktige fattade beslut om en ny politisk organisation och förvaltningsorganisation i juni 2014 och nya organisationen trädde i kraft vid årsskiftet 2014/15. Arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsplaner Kommunstyrelsen hade i uppdrag att ta fram en arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsplaner. Syftet med en sådan modell är en effektiv och kvalitetssäkrad utredningsmetodik och när så är lämpligt kombinera modellen med metoder för dialog och delaktighet i framtagande av strategier och handlingsplaner för kommunen viktiga framtidsfrågor. Arbetet genomfördes 2013/14 och modellen beslutades av fullmäktige i början av Kompetensutveckling HR-avdelningen fick i uppdrag 2013 att ta fram en kompetensinventering/kompetensplan som ska leda till konkreta utbildnings-/kompetensinsatser i syfte att säkerställa kommunens kompetensutveckling/kompetenstillgång. En miljon kronor avsattes för att arbeta med kompetensutvecklingsprojektet. Projektet för strategisk kompetensförsörjning har fortlöpt under året. Upphandling av verktyget för kompetensregistrering är genomförd under året. Parallellt med införande av verktyget har projektledare och projektgrupp tagit fram en modell för strategisk kompetensförsörjning i Flens kommun. Projektet fortgår och kommer att avslutas i maj Pensionsavgångar kopplat till kostnadsminskningar och effektivare organisation Uppdragets syfte var att ta fram ett förslag på hur kommande pensionsavgångar kan användas för att sänka kommunens kostnader och i övrigt uppnå en effektivare organisation. HR-chefen fick delegation att ta beslut om åtgärder i samband med olika pensionslösningar. HR- chefen har dock inte haft ekonomiska medel att genomföra uppdraget som det var tänkt och därmed avslutas uppdraget i den här formen. Kommunens pensionspolicy ger dock möjligheter att genomföra liknande åtgärder även i fortsättningen. IT-organisationen En översyn av IT-organisationen påbörjades under hösten Ansvarig för översynen var kommunens ITchef som fick stöd av en upphandlad konsult avseende expertkunskaper och som resursförstärkning. Översynen handlade först och främst om organisationens struktur, ansvar och roller. En viktig fråga var samspelet mellan de olika verksamheterna och IT-avdelningen och hur IT-avdelningen ska kunna utvecklas i sin roll som stöd för verksamheternas arbete och verksamhetsutveckling. Parallellt med detta genomfördes i ett andra skede en genomlysning av de tekniska och driftsmässiga förutsättningarna inom IT och förslag till förändringar. Arbetet slutfördes under 2014 och ledde till en rad förändringar inom IT verksamheten. Efter översynen är avsikten att utforma hela IT-funktionen i kommunen så att den blir ett stöd för att utveckla verksamheten mot ett mer öppet och tillgängligt samhälle. I vår omvärld pågår flera nationella och regionala initiativ för att stimulera digitaliseringen i kommunerna. I Flen ser vi det som en självklarhet att vi måste utnyttja digitaliseringens fördelar så att vi får en bättre service mot kommunens innevånare. I Flens kommun vill vi vara med och driva utvecklingen av e-samhället framåt på ett sätt som gör det enklare att bo och leva i kommunen. Utveckling av processen med strategisk lokalresursplanering Kommunchefen är numera processägare för strategisk lokaresursplanering. En grupp bestående av representanter från både kommunala verksamheter och kommunala bolag har bildats och haft regelbundna träffar under året. Gruppen arbetar med att ta fram lokalbehovet för de kommunala verksamheterna både på kort och långt sikt. Fokus i arbetet under året har varit att på ett bättre sätt koppla ihop lokalresursplanering till den övergripande planerings- och uppföljningsprocessen. Eventuella budgetkonsekvenser på grund av förändringar i lokalbeståndet bereds också i gruppen och besluten tas i samband med beslutet om Strategisk plan och budget av kommunstyrelse och fullmäktige. 23

31 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Hållbar ekonomi med långsiktiga effektiviseringar Skatteintäkterna, rensat från inflation, beräknas bara att öka marginellt för de närmast kommande åren. Det innebär att utrymmet för att genomföra reformer och nysatsningar kommer att vara ytterst begränsat en tid framåt. Samtidigt står Flens kommun, som alla andra kommuner i Sverige, inför stora utmaningar på längre sikt, först och främst beroende på en åldrande befolkning. Sveriges Kommuner och Landsting har i sin senaste långtidsprognos pekat på att de kommande 25 åren är trycket att öka kommunalskatten väldigt stort. I sin senaste ekonomirapport från december 2014 prognostiserar Sveriges Kommuner och Landsting skatteökningstrycket till 69 öre för perioden och ännu högre längre fram. Förändringar i demografi är den största orsaken. Mot den bakgrunden gavs uppdraget att effektivisera verksamheten till samtliga nämnder i Strategisk plan enligt följande; 0,5 procent 2014 (en procent för kommunstyrelsen) samt en procent för 2015 och Effektiviseringskravet på en procent ger årligen drygt 8 miljoner kronor som ekonomiskt utrymme för att finansiera reformer, nysatsningar och anpassningar till ökade volymer. Nämnderna har totalt sett lyckats bra med sitt effektiviseringsarbete under Nämndernas totala resultat är trots genomförda effektiviseringar betydligt bättre än åren innan. I kommunen har det även påbörjats utredningar om större strukturella åtgärder, vilka på sikt kan skapa ekonomiskt utrymme. Exempel på sådana utredningar är skol- och ledningsstrukturen, framtida strukturen inom äldreomsorgen och den nu genomförda översynen av den politiska och tjänstemannaorganisationen. Viktiga beslut angående dessa utredningar fattades 2014 och t ex trädde organisationsförändringar i kraft vid årsskiftet 2014/15. Under 2014 genomfördes även en långtidsutredning om kommunens ekonomiska förutsättningar med perspektivet Utredningen ger kommunen en fördjupad bild av framtida utmaningar och särskilt om hur det föråldrande befolkningen påverkar kommunens ekonomi på längre sikt. Utredningen pekar tydligt på att effektiviseringar av kommunala verksamheter är nödvändiga även under perioden I utredningen prognostiseras det årliga effektiviseringskravet till 0,56 % förutsatt att kommunen når sitt överskottsmål (en % av skatter och utjämningsbidrag) och att nämnderna håller sin verksamhet inom de beslutade budgetramarna. INTERN KONTROLL Kommunens nämnder ska upprätta internkontrollplaner som följs upp minst en gång per år. Gjorda iakttagelser i samband med kontrollerna ska rapporteras till respektive nämnd och vidare till kommunstyrelsen. I dagsläget kan det konstateras att arbetet med intern kontroll inte fungerat på det sätt som beslutats inom kommunen, vilket bland annat uppmärksammats i en granskning som revisionsbolaget KPMG har genomfört på uppdrag av kommunens revisorer. Kommunstyrelsen har därför inlett ett arbete med att dels säkerställa att de beslutade rutinerna för interkontrollarbetet följs och dels att se över rutinerna och arbeta fram ett förslag till utvecklade rutiner. Det senare arbetet syftar till att stärka den interna kontrollen genom att dels se till att riskanalyser genomförs tillsammans med kommunens politiker och tjänstemän, dels att den interna kontrollen på ett bättre sätt än i dag inbegriper kontroll av verksamheten, där det i dagsläget är ett stort fokus på kontroll av ekonomiska händelser. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Av kommunallagen framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En grov tumregel är att resultatet ska uppgå till minst 1-2 procent av kommunens skatteintäkter och utjämning. De skäl som motiverar en God ekonomisk hushållning är: Trygga servicen till kommuninvånarna. Stå emot omvärldsförändringar. Skapa utrymme för investeringar. Ha beredskap för oförutsedda händelser. Rätt generation ska betala. 24

32 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Ett av kommunens sex strategiska mål definierar framgångsfaktorer för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Målet är: Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande. De framgångsfaktorer som har identifierats för det strategiska målet är: 1. Fokus på resultat, uppföljningar, analys och åtgärder tydlig styrning. 2. Ett ekonomiskt resultat som skapar förutsättningar för att hantera omvärldsförändringar och oförutsedda händelser. 3. Tillgång till kompetent arbetskraft, vi ska kunna rekrytera, behålla och utveckla vår personal inom våra verksamhetsområden för att kunna ge god kvalitet och service till brukare och invånare. 4. Vi ska välkomna och ta tillvara synpunkter och förslag för att utveckla kommunen. 5. Samverkan internt och externt för att alltid kunna tillhandahålla rätt kompetens och effektivt arbete. 6. Långsiktighet och strategisk planering. 7. System för ständiga förbättringar. 8. Dialog och samverkan med brukare, kommunens invånare och näringsliv om kommunens verksamheter, prioriteringar och utveckling. 9. Bra webbinformation med e-tjänster. För att se om kommunens verksamheter rör sig i rätt riktning, mot det strategiska målet, har ett antal indikatorer valts ut. Indikatorerna är: Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning. Möjlighet till kontakt med en handläggare. Kommunens webbinformation. Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent). Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar). Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/inv). Nettokostnad per invånare. Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (ex Lean). Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik mellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen arbetar kontinuerligt för att förbättra styrning, ledning och uppföljning. Ett förslag till förändrad planerings- och uppföljningsprocess är under arbete inom kommunledningsförvaltningen. Utvärdering av God ekonomisk hushållning I strategisk plan med budget 2014 har nedanstående finansiella mål satts upp för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter och utjämning. Årets resultat visar att målet inte uppnåtts under Investeringarna avseende exploateringsverksamhet får lånefinansieras, övriga investeringar ska finansieras med egna medel. Inga nya lån har tagits upp under året. Målet har uppnåtts. Att öronmärka hälften av årets redovisade balanskravsresultat till framtida pensionsåtaganden. Beslut har ännu inte fattats gällande detta mål. 25

33 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Verksamhetsmål När det gäller målet för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv redovisas de senast kända resultaten för indikatorerna under avsnittet Strategiska mål, framgångsfaktorer, indikatorer och strategiska områden. Indikatorerna för målet Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande visar att en förbättring har skett inom ett flertal områden mellan 2013 och De indikatorer som sticker ut, där utvecklingen går åt fel håll eller där kommunen jämfört med andra kommuner har ett sämre utfall, är Bemötande och tillgänglighet utifrån SCB:s medborgarundersökning, Andel invånare som upplever att de blivit bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga samt kostnadsmåttet Total nettokostnad per invånare. När det gäller den totala nettokostnaden per invånare går utvecklingen åt rätt håll även om värdet fortfarande ligger kvar på rött jämfört med andra kommuner. Nettokostnadsutvecklingen är negativ samtidigt som antalet invånare i kommunen ökar. Som en insats för att möta nettokostnadens utveckling fastställde kommunfullmäktige i strategisk plan med budget 2014 ett långsiktigt effektiviseringskrav som sträcker sig fram till Annat som kan komma att bidra till en fortsatt förbättring är de processer som pågår rörande politisk organisation och förvaltningsorganisation, skol- och ledningsstrukturen samt strukturen för kommunens äldreomsorg. När det gäller nettokostnad ekonomiskt bistånd så har den minskat med 10 procent för andra gången i rad jämfört med föregående år. Både 2014 och 2013 har kostnader för försörjningsstöd minskat och befolkningen ökat. De insatser som kommunen satt igång för att minska försörjningsstödet har, tillsammans med beslut ifrån riksdagen, fått effekt under de senaste två åren. Nettokostnaden per invånare har de facto minskat jämfört med föregående år. Ändring i försörjningsstöd per invånare jämfört med året innan 25,0% 15,0% 5,0% 20,2% 23,0% 21,1% -5,0% -15,0% -10,0% -10,0% Försörjningsstöd per invånare kr kr kr kr kr kr kr kr 500 kr 0 kr Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd är även det ett mått där det skett förbättringar under Väntetiden har minskat från 24 dagar 2013 till 21 dagar Socialnämnden har förändrat sitt arbetssätt för handläggning av försörjningsstödet på ett sätt som innebär att fler ärenden får ett snabbt avgörande, utan att rättssäkerheten blir lidande. Att det senare stämmer visar det faktum att ett antal ärenden har prövats rättsligt, där kommunen fått rätt i alla sina beslut. 26

34 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Medborgarnas bedömning av bemötande och tillgänglighet från kommunens personal är väldigt viktig. Det är därför inte bra att medborgarna som svarat på SCB:s undersökning under 2013 ger en bild av att bemötandet och tillgängligheten inte är tillräckligt bra. Mycket arbete med bl.a. ortsutveckling, kollektivtrafik, medborgardialog, kommunikation och ständig verksamhetsutveckling/förbättring i verksamheterna pågår för att förbättra värden i medborgarundersökningen. Förhoppningsvis leder de många insatserna och angreppssätten till att resultaten vid nästa mätning har förbättrats. Sammanvägd bedömning av målen för God ekonomisk hushållning Finansiella mål Bedömingen är att ett av de finansiella målen har uppnåtts. Det mål som inte har uppnåtts är ett resultat motsvarande 1 % av skatteintäkter och utjämning. I ett av målen har det inte fattats något beslut ännu. Verksamhetsmål När det gäller god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv visar några indikatorer på att kommunens mål skulle komma att uppnås under planperioden. Det finns dock ett antal mått där de senaste mätningarna visar på en negativ utveckling eller att kommunen trots en positiv utveckling har en bit kvar för att uppnå de uppsatta målen. Där utvecklingen tyder på en negativ trend behövs fler åtgärder och insatser för att kunna vända dessa utfall. I de fall där indikatorerna visar på värden som uppnått de uppsatta målvärdena för 2017 behövs ett fortsatt arbete för att bibehålla eller förbättra dessa för att vid planperiodens slut uppnå målen. VERKSAMHETERNA I KORTHET Här redovisas en sammanfattning av nämndernas verksamhet under året. Pedagogisk verksamhet Under året har ett nytt resursfördelningssystem införts vilket innebär ett nytt sätt att hantera budget men även ett nytt sätt att tänka för både nämnd och tjänstemän. Med detta system volymjusteras verksamheterna under läsårets gång beroende på barn- och elevströmmar. Elevpengen blir ett incitament för ansvariga chefer att optimera resursanvändandet. Systemet kvalitetssäkrades externt och rapporten visade att det håller en hög kvalitet och fyller de krav som finns för Bidrag-på-lika-villkor enligt skollagen. Nettokostnaden för nämndens verksamheter har varit 330 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget med 2,7 mnkr. Effektiviseringar har genomförts under året utifrån barn- och elevunderlag. De verksamheter som visar underskott är förskola, fritidshem och gymnasiet. Grundskola och förskoleklass visar på en positiv avvikelse mot budget. Antalet elever i kommunal grundskola har minskat med 34 elever medan antalet elever i externa grundskolor har ökat med 68 elever sedan hösten Detta innebär att andelen grundskoleelever hos extern aktör har ökat från 11,3% till 14,7%. Antal barn i kommunala förskolor har däremot ökat med 37 barn medan det minskat med 3 barn hos extern aktör. Kostnader för elever som valt extern utförare av grundkola ger en negativ avvikelse från budget med cirka 6 mnkr. Inom förskolan har insatser kring arbete med Synligt lärande (barns inflytande samt utveckling och lärande) börjat ge effekt i form av större barninflytande, lärmiljöer och samtal om lärandet. En utvecklingsledare har anställts för att stödja arbetet med förskolornas utveckling. Inom grundskola, fritidshem och gymnasium pågår de beslutade insatserna inom Skolprojektet. Aktiviteterna är till för att skapa en skola av hög kvalitet med hög måluppfyllelse. En stor del av satsningen innebär kompetensutveckling för medarbetare i verksamheterna. En utvärdering kommer att genomföras under början av 2015 för att utröna verksamheternas och målgruppernas upplevelse och tillvaratagande av projektets hittillsvarande arbete. En ny skolstruktur påverkar skolorna på olika sätt och en planering för flytt av elever och sammanförande av skolor har påbörjats. Gymnasiet har arbetat aktivt med marknadsföring av olika program som erbjuds. Detta 27

35 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 är en viktig insats då det är ett lågt söktryck på vissa program. Dock fortsätter lärlingsprogrammet att attrahera många elever. En ny upphandling av livsmedel har genomförts inom måltidsservice vilket ger möjlighet till bättre utbud och större andel miljömärkt livsmedel. Under året har enheten arbetat med uppföljning av matsvinn vilket har visat på att det har minskat och ligger nu på 25 gram/portion. Målet är dock 5 gram/portion. Framtiden Från och med 1 januari 2015 upphörde Kultur- och fritidsnämnden och de verksamheter som fördes över till Barn- och utbildningsnämnden var folkbiblioteken, allmänkultur, fritidsklubbar och fritidsgårdar. För att åtgärda de brister som påtalades vid Skolinspektionens tillsyn har ett kvalitetsledningssystem och en elevhälsoplan arbetats fram under 2014 och kommer att implementeras under Det systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till förutsättningar för en likvärdig undervisning/verksamhet med hög kvalitet där alla elever har möjlighet att nå målen. Elevhälsoplanen ska bidra till ett helhetsgrepp kring det förebyggande arbetet för att minska ohälsa bland eleverna och elevfrånvaro. En ny skolstruktur beslutades i december Skolstrukturen är till för att komma till rätta med de strukturella svårigheter som hindrar hög måluppfyllelse. En viktig del i det är att mer resurser ska gå till eleverna. Denna skolstruktur har reviderats under 2014 och är ett pågående arbete som fortlöper under Social verksamhet Socialnämndens resultat visar på en negativ avvikelse mot budget med 5,5 mnkr. En förklaring till underskottet är ett ökat behov av insatser i form av klientplaceringar. Individ- och familjeomsorgen har under 2014 upplevt ett kraftigt ökat inflöde av klienter i behov av institutionsvård vilket inneburit att kostnader för HVBplaceringar har ökat kraftigt. Missbruksvård Antalet vårddygn i HVB-hem för vuxna har från 2013 ökat med 912 vårddygn. Den genomsnittliga vårddygnskostnaden ökar från kr till kr. Kostnaden för vuxenplaceringar uppgår 2014 till tkr att jämföra med tkr år Hemmaplanslösningar för barn Individ- och familjeomsorgen ska enligt socialnämndens antagna mål fortsätta arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar. Arbetet innebär i praktiken att placeringar i första hand ska ske i egna familjehem och att stöd till familjer och barn ska ske via kommunens öppenvård. Under 2014 ökar antalet vårddygn med stycken jämfört med 2013 och vid årets slut uppgår antalet till Kostnaderna ökar från tkr 2013 till tkr Antalet vårddygn i förstärkta familjehem har även de ökat från 417 till 970. Kostnaderna ökar från 509 tkr 2013 till tkr Även antalet vårddygn i egna familjehem ökar. Dock har kostnaden per vårddygn minskat varpå den totala kostnaden har minskat jämfört med Jämförelser med andra kommuner visar att det finns skillnader vad gäller socioekonomiska särdrag i Flen som till del kan förklara det höga kostnadsläget för IFO. Det gäller till exempel befolkningsutveckling, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Det är förhållanden som är en angelägenhet för kommunen som helhet och där snabba effekter inte kan förväntas. Om inte dessa förutsättningar förändras kommer kostnaderna för IFO med all sannolikhet att vara fortsatt höga. Äldreomsorg och socialpsykiatri uppvisar ett underskott med ca 1 mnkr vilket beror på ökade kostnader inom hemtjänsten. 28

36 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Flens kommun står inför ett ökat plats- och resursbehov inom äldreomsorgen. Socialnämnden har genom projekt Case 2030 utarbetat ett långsiktigt planeringsunderlag för kommunens äldreomsorg. Underlaget byggde bland annat på uppgifter om kostnader, brukarantal och befolkningsutveckling. Under 2014 har arbete pågått med att ta fram en boendestrategi. Socialförvaltningens bedömning är att om Hemgården öppnas med 10 platser 2015 i enlighet med socialnämndens beslut räcker denna utökning av platsantalet för några år. Därefter behövs fler nya platser omkring Från denna tidpunkt behöver sannolikt ca nya platser i särskilt boende tillskapas under en dryg tioårsperiod. År 2033 beräknas platsbehovet uppgå till drygt 190 platser. Behovet av demensplatser är redan idag större än tillgången och kommer att fortsätta öka. Redan vid 2030 beräknas drygt 100 personer vara i behov av en sådan plats. Kostnader för försörjningsstöd har varit fortsatt höga även om de har minskat under Socialnämnden har målet att halvera kostnaderna för försörjningsstöd fram till Det skulle innebära att kostnaden då skulle vara ungefär 14 mnkr. Framtiden Tidigare beslutade flytt av lokaler för stöd- och behandlingsenheten är framflyttade till Landstingets öppenvårdspsykiatri kommer att samlokaliseras vid dessa nya lokaler. Kommunens egna HVB hem för ensamkommande barn kommer att utöka antal platser under 2015 för att möta upp det behov som finns så att kommunen inte behöver köpa platser. Införandet av Socialstyrelsens tvingande föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden är åter framflyttat. Föreskriften innebär att säkra upp att personer med demenssjukdom eller med demensliknande agerande ska få det stöd de behöver. De nya föreskrifterna ska även gälla för personer som inte har demenssjukdom, dvs. alla som flyttar in på ett särskilt boende. Från och med januari 2015 ingår Arbetsmarknads- och utbildningsnämndens verksamheter i Socialnämndens ansvarsområde. En organisationsöversyn har skett under 2014 med syfte att socialförvaltningen ska vara en effektiv och ändamålsenlig förvaltning. Från och med januari 2015 har en omorganisation trätt i kraft vilket innebär att en ny avdelning har tillskapats för myndighetsutövning. Under 2015 förväntas Sverige ta emot fler flyktingar än tidigare som en följd av fortsatta internationella konflikter. Detta påverkar nämndens område direkt genom ansvar för mottagande och integration och ensamkommande flyktingbarn och kommer att vara ett utvecklingsområde under Inom nämndens verksamheter finns ett kvalitetsledningssystem och under 2015 kommer ett arbete ske för att ge alla medarbetare god kännedom om systemet. Utifrån detta system kommer ett uppföljnings- och utvärderingssystem att införas under 2015 för att kvalitetssäkra och vidareutveckla verksamheten. Socialnämnden har fått i uppdrag under 2015 att utreda LOV i Flens kommuns äldreomsorg samt att utreda om en familjecentral i samverkan med landstinget. Kultur och fritid Kultur- och fritidsnämnden visar på ett överskott mot budget med 1,7 mnkr. Överskottet beror på flera faktorer. Bland annat har driftkostnaderna för sim- och sporthallen samt ishallen varit lägre än beräknat. Även personalkostnader har varit lägre på grund av pensionsavgångar som ej har återbesatts då nämnden kommer att upphöra till årsskiftet. Intäkter har varit högre tack vare många uthyrningstillfällen för hockeyläger. Biblioteksverksamheten visar på ett underskott om ca 230 tkr vilket beror på ökade personalkostnader för utökade öppettider samt att kunna möta ett utökat behov av att kunna ge service på andra språk. Bidragsformen Fria Kulturpengar har lanserats under året. Av de avsatta 1 miljon kronor har cirka 25% beviljats i stöd till olika kulturaktiviteter. Konstgalleriet i Hälleforsnäs haft en utställning med verk av Hans Gedda under sommaren och personer besökte denna utställning vilket är en ökning av besök med 37% mot Med destination Sparreholm och Flen körde ett resebolag bussresor under hösten. Turismverksamheten fick möjlighet att berätta om vad som finns att 29

37 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 uppleva i Sörmlands hjärta för drygt besökare. Fritidsgårdarna har utökat sitt öppethållande 2014 vilket har resulterat i att besöken fortsätter att öka (+11% mot 2013), framför allt på Malmagården i Malmköping. Framtiden Från 1 januari 2015 upphör kultur- och fritidsnämnden. Även förvaltningsstrukturen förändras då vissa delar har förts över till samhällsbyggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Teknisk verksamhet Årets utfall för tekniska nämnden visar på ett negativt resultat om cirka 700 tkr mot budget. Om hänsyn tas till ianspråktagande av balanskravsmedel justeras resultatet och visar -600 tkr mot budget. Verksamheterna har under året arbetat intensivt med att hitta kostnadseffektiva lösningar utan att kvalitén inkräktar på det som utförs. Den största förklaringen till underskottet är en vattenskada som uppstod på en av kommunens fastigheter där kommunens kostnader uppgick till 500 tkr. Det renoveringsarbete som startades på Hedens äldreboende 2013 har slutförts under Arbetet har blivit mer omfattande än vad som beräknats från början varpå kostnaderna har överskridit budgeterade medel. Under året har fastigheten, kallad Hälsogården sålts. Ett aktivt arbete har pågått under året för att marknadsföra kommunens tomter och under januari 2015 har en tomt sålts. Verksamheterna inom gator och vägar visar på ett överskott om cirka 500 tkr mot budget. Enheten har arbetat med effektiviseringar under året. Bland annat har en ny lastbil med en högre kapacitet köpts in vilket innebär att enheten kan göra mer arbete själva och därmed minska kostnaderna. Ersättningar till vägsamfälligheter och enskilda vägar har dock ökat markant vilket är kostnader som enheten inte kan påverka. Investeringstakten gällande energisnåla belysningspunkter har ökat under året och kommer att öka ytterligare under 2015 för att på så sätt minska energiförbrukningen men även underhållskostnaderna. Framtiden Från 2015 går organisationen in i ett nytt skede med en nämnd istället för tidigare två och där delar av kulturoch fritidsnämnden ingår i samhällsbyggnadsnämnden. Flera andra funktioner har också överförts från andra förvaltningar. En utredning pågår gällande en eventuell försäljning av kommunens omsorgsfastigheter till Flens kommunfastigheter AB. Beslut beräknas att fattas i frågan under Flera större projekt väntar i framtiden, såsom etapp 3 på Landsvägsgatan, nybyggnation av en gata i Skebokvarn samt en skateboardpark i Flen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppvisar en negativt avvikelse gentemot budgeten om -1,9 mnkr. Efter justering för balanskravsmedel uppgår årets resultat till +1,2 mnkr. Resultatet mellan olika enheter varierar dock. Avdelningen Utredning och strategi uppvisar en positiv avvikelse mot budget med 783 tkr. Avdelningen har under året haft personalvakanser och anslaget för externa tjänster har inte använts fullt ut. Anslaget för kollektivtrafik har överskridits med 100 tkr exklusive indexuppräkning av Citybanan. Underskottet kan härledas till något lägre intäktsvolym än beräknat samt en omräkning av omräkningsfaktorn under året som inneburit högre kostnader för Flen Verksamheten geografiskt informationssystem (GIS) har under året endast marginellt överskridit budget. Dock kvarstår ett långsiktigt behov av ytterligare resurser till verksamheten för att kunna upprätthålla standarden i primärkartan. Under året har verksamheten ansvarat för och medverkat i utvecklingen av flera viktiga strategiska områden och uppdrag. Som exempel kan nämndas: nya lokala miljömål, ny grafisk profil och varumärkeshandbok, processer och utveckling av kommunikationer med buss, tåg och vägnät. Verksamheten har även arbetat med 30

38 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 utveckling av målkedjan i den Strategiska planen och en arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsplaner. IT-enhetens utfall visar på ett underskott om närmare 900 tkr. Inom Service- och IT-enheten har investeringar gjorts under året i form av nya skrivare, datorer, nätverk och servrar för att möta verksamheternas behov. Utlösen av leasingavtal har genererat i ökade kostnader vilket på sikt beräknas ge besparingar. Även ett ökat antal användare av mobiltelefoner har resulterat i att verksamheten visar på ett underskott. Ett förändringsarbete har påbörjats under året och under 2015 beräknas verksamheten att genomgå en omfattande förnyelseprocess. HR-avdelningen visar på ett underskott om ca 1,6 mnkr mot uppsatt budget. Vid en justering för kostnader som ska belasta balanskravsmedel uppgår underskottet till -1 mnkr vilket till stor del kan förklaras med en obudgeterad personalkostnad men även med högre kostnader för fackliga förtroendevalda än beräknat. Ekonomiavdelningens utfall visar på ett mindre överkott mot budget vilket beror på lägre kostnader för bland annat lokaler än beräknat. Avdelningen arbetar tillsammans med Utredning och strategi med olika processer för att åstadkomma en bättre helhetssyn gällande planering och uppföljning. Framtiden Under 2015 pågår arbete med att utveckla kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Möjligheter till en ökad samordning av trafikfrågorna inom kommunen kommer att ses över. Vidare kommer ett planprogram för kommande översiktsplan att tas fram. Kommunens webbplats kommer att vidareutvecklas och förnyas. I planen finns även en målsättning att etablera en plattform för e-förvaltning och e-tjänster. Ett omfattande arbete pågår med att förbättra kommunens rutiner för inlöp och förvalting av IT-utrustning. HR-avdelningen står rustad för att kunna arbeta mer strategiskt och proaktivt inom sitt område. Med verksamheten i fokus, stödsystem inom rekrytering och kompentensregistrering som verktyg och utbildning som medel, kommer möjligheterna att möta verksamhetens behov och krav att utvecklas inom planperioden Bygg- miljö och räddning Årets resultat för BMR-nämnden visar på tkr mot uppsatt budget. Räddningstjänstens verksamheter inklusive sotningen visar ett underskott om 467 tkr vilket till största delen beror på högre personalkostnader än beräknat. Under året har antal larm varit 336 stycken vilket är många fler än normalt. De senaste fem åren har antal larm i snitt varit 270 stycken. I det kommande handlingsprogrammet kommer antalet ökade larm att utredas närmare. Verksamheten har även haft ökade kostnader för utbildningar av styrkeledare vilket har varit nödvändigt på grund av personella förändringar. I den operativa verksamheten krävs en 100 % personalstyrka vilket innebär att ytterligare resurser måste tillföras vid exempelvis sjukdomar. Räddningstjänsten har dock arbetat hårt med effektiviseringar och besparingar under året för att minska underskottet. Även miljöverksamheten visar på ett underskott vilket beror på lägre intäkter då beräknade insatser inte har hunnits med. Inom plan- och byggverksamheterna visas ett positivt resultat med 117 tkr mot budget. Inom bygglovsverksamheten har fler ärenden handlagts vilket har genererat mer intäkter än budgeterat. Inom verksamheten plan och bygg har personalkostnader varit lägre än budgeterat. Framtiden Från 2015 upphör bygg-, miljö- och räddningsnämnden och blir en del i samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med tidigare tekniska nämnden och delar av kultur- och fritidsnämnden. Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla processer och rutiner. 31

39 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning Nämndens resultat visar ett överskott om 216 tkr mot budget. Verksamheten har arbetat med olika effektiviseringar och besparingar under året vilket bidrar till det goda resultatet. Kostnader för försörjningsstöd har minskat även under De riktade insatserna för arbetslösa försörjningsstödstagare är en bidragande del till kostnadsminskningen. Det pågående samarbetet mellan AUcentrum och Arbetsförmedlingen fortsätter. Under året har cirka 20 försörjningsstödtagare fått anställning med nystarsjobb inom olika kommunala verksamheter. Efter avslutad anställning var samtliga kvalificerade för A-kasseersättning där några fick tillsvidareutbildning medan andra övergick till reguljär utbildning. Flera andra personer har även erbjudits praktik inom olika verksamheter. AUC avslutade två EU-projekt under Det var projektet Knut som var riktat till deltagare som haft en lång tid i utanförskap och projektet Alf som var ett projekt med kompentenshöjande insatser för småföretag i KFV-regionen. Båda projekten var lyckade resultatmässigt. Antalet inskrivna på Sfi samt Komvux ökade markant under året vilket medförde behov av utökade utbildningsverksamheter, både med personal och lokaler. Antal elever som läser yrkesutbildning har ökat. Skolverket har beviljat mer medel vilket gör att alla behöriga sökande kan erbjudas en utbildningsplats. Framtiden AUC-förvaltningen ingår efter årsskiftet i avdelningen för utbildning, stöd och integration inom socialförvaltningen. Uppdraget för både AME, Kompassen, Komvux, Lärvux och SFI kvarstår. Kompassen som har ett fokus på mottagning och integration kommer att behöva utvecklas ännu mer och omfatta annan medborgarservice. AME står inför ett vägskäl där verksamheten behöver anpassa sina insatser och skräddarsy sina arbetsmarknadskruser till de personer som har försörjningsstöd. Detta arbete kräver mer flexibilitet och ett utökat samarbete med andra aktörer. Antal som söker hjälp inom konsumentvägledning är cirka 160 personer per år. De målgrupper som har svårt att utnyttja tjänsten på distans är pensionärer och nyanlända invandrare som har svårt med språket. En bredare satsning behövs därmed för att effektivare nå dessa målgrupper. Inom området för budget- och skuldrådgivning ökar antalet överskuldsatta varje år. Det är en stor utmaning för de kommande åren då förebyggande arbete för att nå alla i riskzonen är begränsat. Personalnämnd Personalnämnden ansvarar för kommunens strategiska frågor relaterade till HR-området. Nämnden har under året bland annat följt och varit rådgivande i ställningstaganden i projektet strategisk kompetensförsörjning där nämndens presidium ingått i projektets styrgrupp. Framtiden Personalnämnden upphörde från och med november 2014 och ersätts med ett personalutskott under kommunstyrelsen. Överförmyndare Det ekonomiska utfallet för 2014 visar på ett överskott om 237 tkr mot budget. Vid en manuell justering för kostnader som har belastat ett annat kostnadsställe felaktigt visas ett underskott om cirka 400 tkr. Arbetet har under året inriktats på att hantera ett ökat inflöde av ärenden samt att utveckla rutiner för en säker tillsyn och kontroll av ställföreträdarna. Antal ensamkommande flyktingbarn ökar konstant vilket också är en generell trend i hela landet. Dessa ärenden är av sådan art att de kräver mycket handläggning. Överförmyndaren strävar ständigt efter att effektivisera handläggningen och har förbättrat blanketter samt ombesörjt att de finns tillgängliga på hemsidan. Utbildningsinsatser för ställföreträdare har genomförts under året. Framtiden Arbetet med att revidera och bygga processer fortsätter för att på så sätt säkra verksamhetens kvalitet, minska handläggningstider och nå en högre effektivitet. Utredning av ett gemensamt handledarkontor i länet fortskrider. Syftet är att höja kompetensen, bredda erfarenhet och minska sårbarheten. Detta är en utveckling som kan ses i flera delar av landet. 32

40 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Valnämnd Valnämndens ekonomiska utfall visar på ett överskott om 575 tkr mot uppsatt budget. Under året har allmänna val samt val till Europaparlamentet genomförts. Överskottet beror på högre statsbidrag än förväntat samt lägre kostnader. Revision Revisionen uppvisar ett överskott om 127 tkr mot budget. ÅRETS RESULTAT, FINANSIELL BESKRIVNING Årets resultat Årets resultat för Flens kommun uppgår till +5,1, mnkr. Justeras resultatet med jämförelsestörande poster är resultatet +8,3 mnkr, 3,3 mnkr i kostnader avseende pensioner för förtroendevalda och 0,1 mnkr avser reavinster. Årets resultat (mkr) Årets resultat Justerade exkl jämföreslestörande poster Balanskravet Det lagstadgade balanskravet innebär att årets intäkter ska täcka årets kostnader. Vid avstämning ska realisationsvinster vid försäljning av tillgångar räknas ifrån årets resultat. Uppstår underskott ska det täckas inom 3 år. År 2013 hade kommunen ett negativt balanskravsresultat. Detta underskott kan nu täckas med hjälp av 2014 års överskott. Även tidigare års underskott är täckta av överskott under de efterföljande åren, så kommunen har inget underskott kvar att täcka sedan tidigare års bokslut. I april 2014 beslutade kommunfullmäktige att omfördela de kvarstående 19,4 mnkr som fanns öronmärkta efter 2013 års bokslut. Den nya öronmärkningen ser ut enligt nedan: Omvandling av bostadsområden Åtgärder för att öka befolkningen Kompetensutveckling Näringslivssatsning Effektivisering av den kommunala IT-organisationen Effektivisering- & socialfond Framtida pensioner Fria kulturaktiviteter Utveckling av bruksområdet i Hälleforsnäs Totalt 1,5 mnkr 1,6 mnkr 1,0 mnkr 2,1 mnkr 0,5 mnkr 4,5 mnkr 5,2 mnkr 1,0 mnkr 2,0 mnkr 19,4 mnkr I åtgärder för att öka befolkningen finns finansieringen av projekten Färdplan Flen och Skolprojektet. Av de 19,4 mnkr har 4,0 mnkr tagits i anspråk under året. 33

41 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkning Avgår reavinster -144 Balanskravsresultat före öronmärkning och återföring Justeringar Tillägg Återföring av tidigare öronmärkning: 1. Omvandling av bostadsområden 0 2. Åtgärder för att öka befolkningen Färdplan Flen 150 Skolprojektet Kompetensutveckling Näringslivssatsning Effektivisering av den kommunala IT-organisationen Social- och effektiviseringsfond Handläggare inom försörjningsstöd 450 Projekt Framtidskultur 270 Marknadsföring av tomter Fria kulturaktiviteter Utveckling av bruksområdet i Hälleforsnäs 108 Summa tillägg Återställande av 2013 års resultat Årets balanskravsresultat Återstående öronmärkningar 1. Omvandling av bostadsområden Åtgärder för att öka befolkningen Färdplan Flen Kompetensutveckling Näringslivssatsning Social- och effektiviseringsfond Framtida pensioner Fria kulturaktiviteter Utveckling av bruksområdet i Hälleforsnäs Nämndernas budgetavvikelse Den totala budgetavvikelsen för nämnderna 2014 uppgår till -2,8 mnkr (0,3% av nämndernas totala budget för året) vilket är en förbättring med 4,5 mnkr jämfört med 2013 (-7,3 mnkr, -0,9% av budget). Av alla nämnderna finns den största negativa avvikelsen hos socialnämnden med -5,5 mnkr (1,7% av socialnämndens budget) som beror på ett kraftigt ökat behov av insatser i form av klientplaceringar. Åtta av de tolv nämnderna visar överskott jämfört med deras budget. Barn- och utbildningsnämnden har en plus avvikelse med 2,7 mnkr (1% av deras budget) och kultur- och fritidsnämnden visar ett överskott på 1,7 mnkr (5% av budget) Ytterligare detaljer beträffande nämndernas årsresultat finns i avsnittet Verksamheterna i korthet och i tabellen Driftredovisning. 34

42 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Finansförvaltningen redovisar en positiv avvikelse på 7,3 mnkr (1% av finansförvaltningens budget för 2014) vilket delvis kan förklaras med lägre pensionskostnader är beräknat. Budgetavvikelse 2013 Budgetavvikelse 2014 mnkr % av budget mnkr % av budget Kommunfullmäktige 0,3 13,4 0,1 6,8 Kommunstyrelse -11,5-12,3-1,9-2,4 Revision 0,1 11,4 0,1 18,0 Överförmyndare -0,6-35,5 0,2 13,0 Personalnämnd 0,1 40,3 0,1 38,9 Valnämnd 0,0 90,7 0,6 65,2 Socialnämnd 11,5 3,8-5,5-1,7 Arbetsmarknads och utbildningsnämnd -2,5-22,4 0,2 1,6 Barn- och utbildningsnämnd -5,4-1,7 2,7 0,8 Kultur- och fritidsnämnd 1,0 3,0 1,7 5,0 Teknisk nämnd -0,2-0,6-0,7-2,6 Bygg-, miljö och räddningsnämnd -0,1-0,7-0,5-2,4 Summa nämnder -7,3-0,9-2,8-0,3 Finansförvaltning -10,5-1,3 7,3 0,9 Summa -17,8 4,5 Skattenettots utveckling De senaste fem åren har kommunens skatteintäkter, generella bidrag och utjämning ökat med 12,7% till 858 mnkr Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning (mnkr) Kommunalskatt LSS-utjämning Generella statsbidrag och utjämning/ kommunalek utjäm- ning Skattenetto Skatteintäkterna ökade med 32 mnkr mellan 2013 och 2014 vilket motsvarar en ökning med 4,0%. I kommunalskatteintäkterna ingår slutavräkning för 2014 med -5,7 mnkr enligt SKLs decemberprognos. Tabellen nedan visar den procentuella ökningstakten av skatteintäkterna, generella bidrag och utjämning under perioden Förändring 5,3% 1,7% 4,5% 1,9% 4,0% I februari 2015 presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en prognos över kommande års skatteintäkter. Prognosen visar endast en marginell ökning 2015 men därefter förutspås ökningstakten bli något högre Nettokostnadernas och skatteintäkternas utveckling Nedanstående diagram visar nettokostnadernas samt skatteintäkternas och utjämningens procentuella utveckling. Diagrammet exkluderar jämförelsestörande poster. 35

43 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Procentuell förändring av skatteintäkter och utjämningen 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Skatteintäkter och utjämning Nettokostnader Diagrammet ovan ger positiva signaler då procentuella utvecklingen för nettokostnader har minskat med 4,2% 2011, 3,9% 2012, 3,7% 2013 och 1,1% Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och utjämningen ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin löpande verksamhet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämningen överstiger 100 procent behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande driften. Om nyckeltalet uppgår till nära 100 procent eller däröver har kommunen en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation, inget ekonomiskt utrymme kvarstår för investeringar, framtida åtaganden och oförutsedda händelser. Diagrammet visar nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning. Diagrammet exkluderar jämförelsestörande poster. 105,0% 100,0% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 102,5% 101,3% 100,7% 99,0% 99,6% 95,0% Tre av de senaste fem åren har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning varit över 100 procent, genomsnittet för de senaste fem åren är 100,6%. Ett av kommunens mål för god ekonomisk hushållning är att senast 2014 ska kommunens årsresultat uppgå till 1 procent av skatteintäkterna och utjämningen. Enligt SKLs riktvärde bör nivån på resultatet ligga kring 2 procent av skatteintäkter och utjämning. Vid en nivå på 2 procent skapas en grund för en långsiktigt hållbar situation och utrymme finns för angelägna satsningar var kommunens årsresultat +0,6 procent av skatteintäkterna och utjämningen (-2,5 procent 2013). 36

44 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Årsresultat som procent av skatteintäkter och utjämning 2,5% 1,5% 0,5% -0,5% -1,5% -2,5% Procent exkl jämförelsestörande poster Procent inkl jämförelsestörande poster ,8% -0,6% 0,1% -2,5% 0,6% 1,9% -0,6% 1,4% -1,7% 0,6% Investeringar Under 2014 uppgår nettokostnaden för investeringar till 35,6 mnkr varav ombyggnationen av Landsvägsgatan uppgick till 10,9 mnkr. Den budgeterade nettokostnaden för investeringar uppgick till 89,6 mnkr. Investeringstakten är därmed lägre än vad som budgeterats då endast 40 procent har förbrukats. Skillnaden mellan budgeterade och redovisade investeringsutgifter avser i vissa fall investeringsprojekt som inte hunnit färdigställas under det år projektet budgeterats. Överföring av kvarvarande anslag sker då till nästkommande år enligt den så kallade 2- årsregeln. Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och generella bidrag och utjämning ,2% 8,3% 4,7% 4,0% 4,1% Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och utjämning har mellan 2013 och 2014 ökat med 0,1 procentenheter till 4,1 procent. Den budgeterade investeringsnivån för 2014 var betydligt högre, 10,4 procent av skatteintäkter och utjämning. Kommunens årliga nettoinvesteringar jämfört med de årliga avskrivningarna framgår av nedanstående diagram Nettoinvesteringar och avskrivningar Nettoinvesteringar (Mnkr) Avskrivningar (Mnkr) Nettoinvesteringarnas nivå 2014 är något högre än föregående år. Avskrivningarna är högre än 2013 vilket kan förklaras med att ett flertal projekt har färdigställts vilket har genererat i nya avskrivningar. Bland större investeringar under året kan nämnas: Ombyggnation Landsvägsgatan 10,9 mnkr. Bredband 2,5 mnkr. Centrala IT-investeringar 2,5 mnkr. Brounderhåll 1,4 mnkr. Av investeringsredovisningen framgår en mera detaljerad redovisning av årets investeringar på nämndnivå. 37

45 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Prognosen inför 2015 är att investeringsmängden kommer att öka något jämfört med Inför 2015 budgeteras 38,6 mnkr till investeringar. Några av de större investeringsprojekten avser ombyggnationen av Landsvägsgatan etapp 3, skateboardpark samt ortsutveckling. Finansnetto Finansnettot uppgick vid utgången av 2014 till 5,4 mnkr (2013 var det 0,2 mnkr inklusive en diskonteringsränta på 6,4 mnkr). Ränteintäkterna på de lån som kommunen har från de kommunala bolagen var något lägre 2014 än 2013 till följd av lägre räntor. Förutom ränteintäkter får kommunen även borgensavgifter från de kommunala bolagen i de fall kommunen gått i borgen vid lån av pengar hos externa parter. Från och med 2013 har det införts nya ränteavdragsbegränsningar som gäller för kommunala bolag. Det är för närvarande lite oklart hur Skatteverket kommer att tolka de nya bestämmelserna men för att minimera riskerna och skapa stabilitet för de kommunala bolagen ska de koncerninterna lånen omvandlas till externa lån. Detta innebär att de berörda bolagen, Flen Vatten och Avfall AB (101,7 mnkr) och Flens kommunfastigheter AB (223,1 mnkr), i fortsättningen måste finansiera sina lånebehov med enbart kommunexterna lån. Samtidigt måste kommunen höja borgensramen för bolagen med motsvarande belopp. Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån till koncernexternt lån. FVAAB återbetalade koncerninterna lån (101,7 mnkr) till Flens kommun i december Ränteintäkter och räntekostnader (mnkr) Ränteintäkter 6,6 10,4 10,9 8,4 7,3 Räntekostnader -0,5-4,8-4,0-8,2-1,9 Finansnetto 6,1 5,6 6,9 0,2 5,4 Pensioner Enligt lag ska kommunerna tillämpa den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsskulden. Det innebär att pensionsförpliktelser, intjänade före 1998 inte ingår i balansräkningen utan redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse (se Ord- och begreppsförklaringar). I praktiken innebär blandmodellen att de faktiska kostnaderna för ansvarsförbindelsens förpliktelser skjuts på framtiden trots att intjänandet av pensionsrätterna skett fram till I augusti 2013 avgick två ledande politiker. Det ökade pensionskostnaderna för kommunen under Kommunen har beslutat att hela pensionsavgiften enligt pensions och försäkringsavtalet PFA98, ska avsättas som individuell del. För lönebelopp över 7,5 basbelopp samt för garanti- och visstidspensioner, kompletterande ålderspensioner, efterlevandepensioner etc. förvaltas denna enligt pensionsavtalet av arbetsgivaren. Skulden försvinner således inte helt trots att alla individuella delar är utbetalda. PFA98 gäller för pensionsrätter intjänade fr.o.m Pensionsavtalet KAP-KL som började gälla 2006 är uppsagt men gäller tills nytt avtal är tecknat. Pensionskostnader inkl löneskatt, mnkr Avgiftsbestämd del 21,1 21,5 22,7 24,5 24,0 Pensionsutbetalningar 16,3 19,4 20,7 22,5 22,4 Avsättning på intjänat fr o m ,9 7,0 10,4 18,2 5,0 Effekt diskonteringsränta 0,0 4,1 0,0 6,4 0,0 Summa 41,3 51,9 53,8 71,6 51,4 Kommunen har KPA som pensionsadministratör t o m 31 mars Kommunen har påbörjat en upphandling i slutet av

46 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Upplysning om pensionsförpliktelser och pensionsmedel Pensionsåtaganden, utom den avgiftsbestämda delen, har som framgår av sammanställningen förvaltats genom s.k. återlån och används därmed i den löpande verksamheten. Kommunens samlade pensionsförpliktelser Pensionsmedelsförvaltning (mnkr)./. = minus Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser 34,5 45,6 55,3 80,5 85,3 Ansvarsförbindelser, pensioner som inte upptagits bland avsättningar 368,1 397,8 402,5 427,0 407,8 Finansiella placeringar (bokfört värde) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala förpliktelser./. finansiella placeringar (bokfört värde) 368,1 397,8 402,5 427,0 407,8 Finansiella placeringar (marknadsvärde) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella placeringar (marknadsvärde)./. Finansiella placeringar (bokfört värde) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa realisationsvinster / realisationsförluster under året 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Realiserad och orealiserad avkastning / vinst / förlust på finansiella placeringar i relation till genomsnittlig finansiell placering (marknadsvärde) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 402,6 443,4 457,8 507,5 493,1 Soliditeten Soliditeten beskriver kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten bör långsiktigt öka eller vara oförändrad. Soliditet är beräknad genom att dividera eget kapital med balansomslutning (summan av tillgångarna). 100,0% Soliditetens utveckling 50,0% 0,0% Exkl ansvarsförbindelser Inkl ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningar Soliditeten uppgår till 57,4 procent vid utgången av 2014, en minskning med 0,5 procent jämfört med året innan (57,9 procent). Det är viktigt att notera att den dominerande delen av kommunens pensionsåtagande redovisas som ansvarsförbindelse och finns inte med bland skulder eller avsättningar enligt rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning. Eftersom åtagandet är en realitet som kommer att kräva framtida utbetalningar är det motiverat att beräkna soliditeten även med denna ansvarsförbindelse inräknad. Räknas ansvarsförbindelsen in är soliditeten 6,3 procent vid utgången av 2014, en förbättring med 3,0 procent jämfört med 2013 och den första förbättringen sen Likviditet Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid (betalningsförmågan på kort sikt). Kommunens likviditet utgörs av medel på bankkonto och av kortfristiga placeringar. 39

47 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Vid slutet av 2014 var likviditeten 151,6 mnkr (39,8 mnkr 2013). Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån till koncernexterna lån. FVAAB återbetalade koncerninterna lån (101,7 mnkr) till Flens kommun i december vilket förklarar den höga likviditeten vid slutet av Likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder har ökat jämfört med föregående år med 61,3 procentheter till 85,1 procent. För att säkerställa betalningsberedskapen har kommunen en checkräkningskredit på 30 mnkr. Nedanstående diagram visar likviditeten per den sista december de senast tio åren. Likvida medel (tkr) Låneskulden Beslut om nyupplåning togs 2010 och omfattar totalt 80 mnkr och är kopplat till investeringen avseende det nya äldreboendet Slottsängen. Under åren 2011 och 2012 lånade kommunen upp 60 mnkr. Amortering av låneskulden påbörjades 2012 och låneskulden uppgår till 46,7 mnkr vid årsskiftet Bra prognoser Prognoser är viktiga i den ekonomiska styrningen. En bra tillförlitlig prognos ger möjligheter att korrigera verksamheten efter tilldelade resurser. Under året har två större uppföljningar gjorts, budgetuppföljning för perioden 1 januari -30 april (BUP1), och delårsrapporten per den sista augusti. Nedanstående tabell jämför prognos av avvikelse mellan BUP1, Delår och Bokslut Budgeterat resultat (mnkr) Prognos av avvikelse vid BUP 1 (mnkr) Prognos av avvikelse vid Delår (mnkr) Bokslut (mnkr) Totala nämnder -841,9-11,2 0,5-2,8 Finansförvaltning 842,6 9,2 11,5 7,3 Prognostiserad resultat avvikelse mot budgeterat resultat 0,7-0,2 12,0 4,5 Nämnderna totalt, visar en stor avvikelse mellan prognos vid BUP1, Delårsrapport och utfall vid bokslut. Se nämndernas analys av utfallet under avsnittet Verksamheterna i korthet. Finansförvaltningen visar också en avvikelse mellan prognos vid BUP1 (9,2 mnkr, 1,1% av budgeterat resultat), Delårsrapport (11,5 mnkr, 1,4%) och utfall vid bokslut (7,3 mnkr, 0,9%). KOMMUNKONCERNEN Från och med tar Flens kommun via ett nybildat dotterbolag över ägandet av de flesta fastigheterna som tidigare ägdes av Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter. Målsättningen för bolaget är att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av Hälleforsnäs bruksområde och därmed hela Hälleforsnäs genom att 40

48 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 förvärva, utveckla och förvalta lokaler på området med inriktning på handel, småindustri och kulturaktiviteter med målet att finna en långsiktig ägare till området. Flens kommunkoncern består av fem helägda dotterbolag förutom kommunen: Flens Bostads AB (FBAB), Flens Industrihus AB (INDAB), Flens Kommunfastigheter AB (FKAB), Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) samt Unikabruket AB. Utöver de helägda bolagen har kommunen ett fåtal aktier i ett antal organisationer, se vidare under avsnittet, Verksamhet i annan juridisk person. Dessa ingår inte i den sammanställda redovisningen beroende på att kommunen inte har något väsentligt inflytande i dem. I den sammanställda resultat- och balansräkningen ingår förutom kommunen: Flens Bostads AB (FBAB), Flens Industrihus AB (INDAB), Flens Kommunfastigheter AB (FKAB), Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) samt Unikabruket AB. Interna mellanhavanden inom koncernen, t ex interna fordringar och aktieinnehav, har eliminerats så långt som möjligt. Vid upprättande av koncernredovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. För verksamhetsåret 2014 redovisar kommunkoncernen ett resultat på 9,2 mnkr (-9,3 mnkr för år 2013) efter eliminering av interna mellanhavanden. Flens Bostads AB Medelantal anställda 2014 (2013) 22 (22) Balansomslutning ( ) 374,7 mnkr (362,6 mnkr) Resultat 2014 (2013) 4,6 mnkr (4,2 mnkr) Soliditet ( ) 20,1 procent (15,3 procent) Visionen för bolaget är, Flens Bostads AB, som ägare och förvaltare med en självständig ekonomi, ska vara ett flexibelt och framtidsinriktat företag som kan rekommenderas till andra av såväl hyresgäster, brukare, anställda och ägaren. Flens Bostads AB fick vid bolagsstämman i juni 2011 ett nytt ägardirektiv. Som en del av direktivet fick bolaget samtidigt ett avkastningskrav som innebär att bolaget ska generera ett resultat som är minst 2% av marknadsvärdet på bolagets fastigheter uttryckt som vinst efter korrigering för räntekostnader och jämförelsestörande poster. Extern värdering har under 2014 schablonmässigt uppdaterats till ett marknadsvärde av ca tkr. Värderingen och gällande avkastningskrav innebär att Flens Bostads AB 2014 genererar ett resultat som faller inom ramen för ägardirektivets krav. Under början av 2014 skickades det ut en lägenhetsdeklaration till samtliga hyresgäster där bostadens olika hyrespåverkande faktorer listas upp och där korrigeringar av olika slag påpekats och åtgärdats. Under början av 2015 ska de sista korrgeringarna göras och ny hyra fastsällas och kommuniceras till hyresgästerna. Vakansgraden när det gäller lägenheter och lokaler har under 2014 förbättrats till 4,3% totalt jämfört med 7,0% har bolagets redovisning förändrats till de nya redovisningsprinciperna, K3-reglerna. Vid en övergång till K3 ska en förstagångstillämpare upprätta en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. Flens Bostads AB projekterar för nyproduktion av 16 hyreslägenheter i centrala Flen. Preliminär tidplan tyder på byggstart sen höst 2015 med inflyttning våren Flens Industrihus AB Medelantal anställda 2014 (2013) 0 (0) Balansomslutning ( ) 16,3 mnkr (15,5 mnkr) Resultat 2014 (2013) -0,2 mnkr (0,8 mnkr) Soliditet ( ) 41,6 procent (44,8 procent) 41

49 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Flens Industrihus AB har till föremål för sin verksamhet att hyra ut fastigheten Skiringe 1:52 på Talja industriområde till näringsliv. Bolaget förvärvade fastigheten Lokalytan var under 2014 uthyrd till 2/3 till och med Under resten av året har ca 1/3 av ytan varit uthyrd. Detta förklarar att omsättningen i bolaget minskat med mer än 30% jämfört med Från och med är hela fastigheten uthyrd till en enda hyresgäst. Det pågår därför vid årsskiftet byggnadsarbeten i fastigheten i syfte att anpassa lokalerna åt denna hyresgäst. Flens Kommunfastigheter AB Medelantal anställda 2014 (2013) 29 (23) Balansomslutning ( ) 303,1 mnkr (284,9 mnkr) Resultat 2014 (2013) 0,2 mnkr (0,5 mnkr) Soliditet ( ) 1,8 procent (1,9 procent) Bolaget bildades under slutet av 2010 och förvärvade i slutet av 2010 en betydande del av kommunens verksamhetsfastigheter, 26 förskole- och skolfastigheter samt 11 övriga fastigheter. Den totala arean för fastigheterna uppgår till ca kvm. Bolagets huvudsakliga uppgift är att tillgodose Flens kommuns verksamheter med effektivt utformade och ändamålsenliga lokaler i egna fastigheter eller genom inhyrda lokaler. Bolaget ska anpassa fastighetsbeståendet till kommunens långsiktiga lokalbehov. Bolaget erbjuder dessutom fastighetsrelaterade tilläggstjänster såsom lokalvård, vaktmästeri etc. samt har på uppdrag av kommunen att förvalta och administrera de kommunala verksamhetslokalerna. Bolaget ska minimera fastigheternas miljöpåverkan genom energisparåtgärder och använda miljövänliga material. Under hösten har en mindre service enhet startat med två anställda som har som huvudsaklig uppgift att sköta tillsyn och mindre reparationer i fastigheterna samt vaktmästeri i Flens stadshus och posthantering i kommunen. FKAB äger alla förskolor och skolbyggnader, övriga fastigheter som Flens stadshus, Flens stationshus, f.d. Järnvägshotellet, Malmköpings f.d. Stadshus, sport- och idrottsanläggningar mm. Under året har fastigheten Fredriksberg i Hällforsnäs sålts. Fastighetsbeståndets totala yta uppgick vid årsskiftet till m 2, vakansgrad var 5,3%. Före detta Järnvägshotellet i centralortern Flen är färdigställd. Bolaget har på uppdrag åt kommunen genomfört en större upprustning och ombyggnad av fatigheten "Heden" i Malmköping där socialförvaltningen bedriver verksamheter för avlastningsboende, dagverksamhet och hemtjänst. I Hammarvallens sport- och simhall har arbetet påbörjats med att byta ut och förnya ventilationsanläggningen med tillhörande värmesystem. Del av Bettna skolas lokaler har byggts om för att även inrymma förskoleverksamheten. Under året har ombyggnad och upprustning av f.d. Skjortfabriken genomförts med inflyttning i slutet av januari Bolaget genomför i samverkan med fastighetsägaren till kv. Lästen i centrum projektering för att inrymma Flens gymnasieskola i byggnaden. Målsättningen är att lokalerna ska kunna tas i bruk senast till årsskiftet 2015/2016. Flen Vatten och Avfall AB Medelantal anställda 2014 (2013) 0 (0) Balansomslutning ( ) 187,1 mnkr (184,2 mnkr) Resultat 2014 (2013) -0,2 mnkr (0,0 mnkr) Soliditet ( ) 0,4 procent (0,5 procent) Bolaget äger de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna och är huvudman för VA-anläggningarna i Flens kommun. 42

50 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Syftet är att genom bolaget driva och utveckla kommunens dricksvattenförsörjning och avloppshantering samt renhållning så att användarnas behov tillgodoses. Driften ska ske på sådant sätt att bolaget bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Avgifterna baseras på självkostnadsprincipen. Enligt föreskrifterna om avfall har bolaget fått uppdraget som renhållare i Flens kommun. Att Flens kommun kommer att köpa dricksvatten från Katrineholms kommun är sedan tidigare beslutat. Under hösten 2014 har det genomförts en förstudie hur ledningssträckan ska läggas. Parallellt kommer projektering och upprättande av förfrågningsunderlag att påbörjas. Komplett upphandling gällande byggnationen annonseras ut och den nya vattenledningen beräknas vara i drift under hösten En förstudie har inletts för att belysa framtida behov och investeringar för Flens och Malmköpings reningsverk för att möta kommande krav. En projektgrupp har under året bildats för att projektera en ny återvinningscentral i Flen. En ny renhållningstaxa beslutades i kommunfullmäktige och tillämpades från 1 juni Unikabruket AB Medelantal anställda 2014 (2013) 0 (0) Balansomslutning ( ) 33,6 mnkr (34,2 mnkr) Resultat 2014 (2013) -0,4 mnkr (-0,7 mnkr) Soliditet ( ) 7,9 procent (8,9 procent) Unikabruket AB:s verksamhet består i att förvalta lokalen Hällefors Bruk1:117 med helt eller delvis kommunalt engagemang avseende uthyrning till näringsliv och därmed förenlig verksamhet. Från och med till och med har parterna (Unikabruket AB och Lager157) fortsatt enats om en reducering av hyran i utbyte mot att Lager157 minskar sina ytor i motsvarande mån. Vilka ytor det handlar om fastställs i samråd mellan parterna när nya hyresgäster ska kontrakteras. I övrigt har verksamheten i bolaget fungerat enligt plan men påverkats av de diskussioner om likvidation av Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter som inleddes under 2013 och som avslutades Från och med tar Flens kommun via ett nybildat dotterbolag över ägandet av de flesta fastigheterna som tidigare ägdes av Stiftelsen. Kommunala verksamheter som bedrivs av annan juridisk person än kommunen SKL Kommentus AB Kommunen äger 30 aktier a 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades i mitten av förra seklet i samband med att kommuner gick in som delägare i Kommunaktiebolaget. Antalet aktier i bolaget uppgår till st. SKL Kommentus AB ägs till 98 procent av Förenade Kommunföretag AB. Resterande aktier är spridda till de flesta av Sveriges kommuner. Huvuduppgiften är att bistå i första hand Sveriges kommunala och landstingskommunala verksamheter med upphandlingstjänster samt bedriva förlagsverksamhet. Verksamheten inriktas på områden som har stor ekonomisk betydelse för kommunerna, är kommunspecifika eller har annan strategisk betydelse. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatt för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Är ett kommunalförbund där de nio Sörmlands kommuner och landstinget Sörmland är medlemmar. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland som har i uppdrag att samordna upphandling och genomförande av trafik. Kommunalförbundet bildades

51 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Sörmlandsturism AB Sörmlandsturism AB är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland, ett aktiebolag som samägs av Landstinget Sörmland, länets nio kommuner samt drygt 100 företag. Sörmlands turismutveckling AB ägs av privata företag, personer, personal i bolaget (65%) samt länets kommuner och landsting (35%). Sörmlandsturisms uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för en ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Flens kommuns aktiekapital i bolaget uppgår till 5 aktier a 1000 kr, dvs 5000 kr. I enlighet med aktieägaravtalet betalar kommuner som är delägare i bolaget en årlig serviceavgift till bolaget. Serviceavgiften är 45 tkr årligen till dess annat beslutats. Energikontoret i Mälardalen AB. Flens kommun äger sedan aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontorets årliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland. har till uppgift att inom kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Trosa geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommuninvest Ekonomisk förening Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Kommuninvest är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Flens kommun har i april 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförpliktelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har det ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiskförening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Flens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. RISK OCH KONTROLL Kommunens ekonomi är utsatt för olika typer av risker. Vanliga risker är ränterisker, placeringsrisker, valutarisker, borgensrisker, företagsrisker, risker för kostnads- och intäktsförändringar samt interna risker. Ränterisk Kommunens totala låneskuld vid utgången av 2014 uppgick till 46,7 mnkr (47,9 mnkr år 2013). Räntekostnaden för 2014 uppgick till 1,3 mnkr (1,3 mnkr år 2013). Alla lån är bundna till en fast ränta mellan 1,98 procent och 3,23 procent. De återstående löptiderna är för närvarande mellan 8 månader och 4 år. För att minska ränteriskerna, risken att räntenivån är högre när lånebehov uppstår, har kommunen valt att ha olika löptider på lånen. 44

52 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Placeringsrisk Kommunen har inga placeringar Borgensrisk Det totala borgensåtagandet för kommunen uppgår till 408,0 mnkr (384,6 mnkr år 2013), vilket motsvarar ca kr per invånare ( kr år 2013). Borgensåtagandet har ökat därför att från och med 2013 har det införts nya ränteavdragsbegränsningar som gäller för kommunala bolag. Det är för närvarande lite oklart hur Skatteverket kommer att tolka de nya bestämmelserna men för att minimera riskerna och skapa stabilitet för de kommunala bolagen ska de koncerninterna lånen omvandlas till externa lån. Detta innebär att de berörda bolagen, Flen Vatten och Avfall AB (101,7 mnkr) och Flens kommunfastigheter AB (223,1 mnkr), i fortsättningen måste finansiera sina lånebehov med enbart kommunexterna lån. Samtidigt måste kommunen höja borgensramen för bolagen med motsvarande belopp. Bolagens möjligheter att få bra extern inlåning utan kommunal borgen är ytterst begränsade. Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens Kommunfastigheter AB (FKAB) och Flen Vatten och Avfall AB (FVAAB) att omvandla bolagens koncerninterna lån till koncernexternt lån. FVAAB betalde den koncerninterna lån (101,7 mnkr) till Flens kommun i december Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Medlemskapet innebär också att kommunen tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för samtliga åtaganden som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå i. I början av 2013 har Stiftelsen Hälleforsnäs bruksfastigheter begärt likvidation. Kommunen har ett borgensåtagande om 7 mnkr för stiftelsen vid slutet av Företagsrisker (se även Borgensrisk) Två av de fem helägda bolagen redovisar ett positivt resultat för året (fyra av fem år 2013). Flen Vatten och Avfall AB bedriver en taxefinansierad verksamhet varför någon risk för ägartillskott inte finns. Intern kontroll Kommunens arbete med intern kontroll består dels i att skapa rutiner och regler för att säkerställa att verksamheterna bedrivs utifrån fastställda mål och fattade beslut samt att kommunens tillgångar skyddas från missbruk och oegentligheter. Utifrån perspektiven väsentlighet och risk utformas en internkontroll plan. Enligt planen ska internkontrollplanerna följas upp minst en gång per år. Hösten 2014 inledde kommunstyrelsen ett arbete med att dels säkerställa att de beslutade rutinerna för interkontrollarbetet följs och dels att se över rutinerna och arbeta fram ett förslag till utvecklade rutiner. Det senare arbetet syftar till att stärka den interna kontrollen genom att dels se till att riskanalyser genomförs tillsammans med kommunens politiker och tjänstemän, dels att den interna kontrollen på ett bättre sätt än i dag inbegriper kontroll av verksamheten, där det i dagsläget är ett väldigt stort fokus på kontroll av ekonomiska händelser. Känslighetsanalys Förutom av kommunens egna beslut så påverkas kommunens ekonomi av förändringar i vår omvärld. PERSONALREDOVISNING Det personalpolitiska arbetet ska präglas av tydlighet och transparens, det betyder att i Flens kommun vet varje medarbetare vad som förväntas och hur man når dit. De styrdokument som finns för det personalpolitiska området ska ses över och i förekommande fall revideras så att de fungerar som ett stöd för att nå uppsatta mål. Arbetet med att förverkliga de politiska ambitionerna pågår. I första hand ska 45

53 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 kommunens policydokument omarbetas och kompletteras för att ligga i linje med den personalpolitik kommunen vill bedriva. Arbetet kommer att följas upp med olika utbildningsinsatser mm. Personalkostnaden 2014 motsvarar 58 procent av kommunens totala externa driftkostnader (58% 2013) och är därmed den enskilt största kommunala utgiftsposten. Personalkostnader (mkr) Total personalkostnad inkl PO 559,9 574,7 590,7 605,6 610,1 Sjuklönekostnaderna 6,7 7,8 8,3 9,8 10,1 Antal anställda Antal månadsanställda Därav tillsvidareanställda Tillsvidareanställda kvinnor Tillsvidareanställda män Tidsbegränsat anställda Tidsbegränsat anställda kvinnor Tidsbegränsat anställda män Antal årsarbetare(avrundat) Årsarbetare kvinnor Årsarbetare män NOT: De övre uppgifterna är från ett mättillfälle Antal årsarbetare per förvaltning Kommunledningsförvaltningen AUC förvaltningen Kultur och fritids förvaltningen BU förvaltningen Socialförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen NOT: fr o m 2014 Arbetsmarknad och Utbildningscentrum,AUC, ingår i Socialförvaltningen. Åldersfördelning Nedanstående tabell visar bland annat snittåldern i kommunen de senaste fem åren. En stor del av personalen kommer att gå i ålderspension inom den närmaste 10- årsperioden vilket förmodligen kommer att ge sänkt snittålder. Den totala genomsnittliga sysselsättningsgraden är relativt oförändrad sedan Genomsnittlig ålder och sysselsättningsgrad Snittålder 48,1 48,3 47,4 48,6 49,6 Snittålder kvinnor 47,8 47,8 47,3 48,4 49,5 Snittålder män 49,7 50,5 48,2 49,4 50,1 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 88,5% 90,3% 90,6% 90,5% 91,4% Genomsnittlig sysselsättningsgrad 87,6% 89,2% 89,7% 89,9% 90,4% kvinnor Genomsnittlig sysselsättningsgrad 91,8% 95,2% 94,5% 93,2% 95,5% män Not: Uppgifter om snittålder baseras på månadsanställda. 46

54 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Pensionsavgångar Tabellen visar ett teoretiskt värde över förväntade pensionsavgångar. Redovisningen bygger på ett antagande om att anställda väljer att gå i ålderspension vid 65 års ålder även om den faktiska pensionsåldern oftast inträder någon gång mellan 61 och 67 års ålder. Siffrorna visar den generationsväxling kommunen står inför. Antalet personer som förväntas gå i pension inom en 5 respektive 10-års period. Antal förväntade pensionsavgångar Inom 5 Inom 10 år % av antal år % av antal årsarbetare årsarbetare Kommunledningsförvaltningen 5 9,3% 15 27,8% Kultur och fritidsförvaltningen 4 15,4% 7 26,9% Barn och utbildningsförvaltningen 82 16,9% ,5% Socialförvaltningen 91 14,4% ,5% Samhällsbyggnadsförvaltningen 7 14,0% 13 46,0% Totalt Ledarskapsutbildningar Som ett led i kommunens arbete med att bli attraktivare som arbetsgivare har arbetet med att höja chefs- och ledarskapskompetens fortsatt. Flens ledarutvecklingsprogram, FLU, genomförs för andra gången i kommunen och avslutades i februari. Flens kommun har tillgång till platser i programmet Framtidens ledare och två deltagare genomgår programmet för närvarande. Det drivs av Eskilstuna kommun. Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet i kommunen har bestått av en grundutbildning för chefer och skyddsombud. Arbetsmiljöverket har gjort inspektioner på flera enheter i organisationen. Totalt anmälda arbetsskador och tillbud Totalt anmälda arbetsskador Utan sjukfrånvaro Med sjukfrånvaro Rapporterade tillbud Totalt rapporterades 215 arbetsskador och 92 stycken tillbud till HR- avdelningen. Tillbuden är företrädesvis från socialförvaltningens äldreomsorg och tunga lyft. Förvaltningarna har även anmält tillbud i högre grad än tidigare. 47

55 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING Hot och våld Totalt Hot o Våld Socialförvaltningen BU förvaltningen Övriga förvaltningar Under 2014 inkom 261 rapporter angående hot och våld, varav 85 stycken är anmälda som arbetsskador. För att kunna förebygga och stödja vid Hot och Våld behöver problematiken analyseras och diskuteras närmare med ansvariga för berörda verksamheter. Sjukfrånvaro Sjukfrånvarons utveckling redovisas i tabellen nedan. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, tal i procent Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 4,8 4,7 4,7 5,6 6,2 Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid, kvinnor 5,2 5,1 5,1 6,0 6,7 Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid, män 3,4 3,2 2,8 3,9 4,2 Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 4,3 4,6 4,6 3,6 3,6 29 år Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 4,9 4,6 4,1 5,2 6, år Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid 50- år 4,8 4,7 5,1 6,2 6,9 Andel sjukfrånvaro över 59 dagar 41,6 34,4 29,9 33,7 38,6 Andel sjukfrånvaro över 59 dagar kvinnor 41,4 32,4 29,5 32,9 36,6 Andel sjukfrånvaro över 59 dagar män 42,4 45,9 32,4 38,9 50,9 *Not: På grund av införande av nytt lönesystem omfattar redovisningen av sjukfrånvaron perioden 1 april tom. 31 december. Den totala sjukfrånvaron har ökat. Det finns en trend både i Sörmland och även i riket med ökad sjukfrånvaro. Under 2014 var den 6,2% och har därmed ökat med 0,65 procentenheter jämfört med förra året. Sjukfrånvaron har ökat för både män och kvinnor, mest för gruppen kvinnor. Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid för åldersgruppen upp till 29 år har minskat medan åldersgruppen år samt gruppen 50 år och uppåt har ökat från föregående år. Andel sjukfrånvaro över 59 dagar dvs. långtidssjukfrånvaron har ökat från 34% till 39% jämfört med föregående år. Fortfarande har männen lägre sjukfrånvaro än kvinnorna förutom andel sjukfrånvaro män över 50 dagar d.v.s. långtidssjukfrånvaro. 48

56 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Nedanstående diagram visar sjukfrånvaron på förvaltningsnivå. Tillsvidareanställda Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Kommunledningsförvalt ning Socialförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Samhällsbyggnadsförvalt ning Kommunens förvaltningar uppvisar lite olika tendenser. Inom socialförvaltningen har sjukfrånvaro ökat. Storleken på förvaltningen spelar en stor roll i en sådan här mätning eftersom en liten förvaltning påverkas mycket av enstaka sjukfall. Frisknärvaron redovisar andelen personer som inte har någon registrerad sjukfrånvaro under beräkningsperioden. Sammantaget kan konstateras att den totala frisknärvaron har ökat jämfört med föregående år. Männen har högre frisknärvaro än kvinnorna. Företagshälsovård Flens kommun har haft Feelgood som leverantör av företagshälsovård till och med Målsättningen har varit att hälften av de köpta tjänsterna skall avse förebyggande och främjande insatser. Vid årets analys kan konstateras att målet med att hälften av insatserna från kommunens företagshälsovård skall avse förebyggande aktiviteter har nåtts. 70 procent av insatserna avser antingen organisatoriska eller individuellt förebyggande insatser, se nedan. Friskvård Under hela året har kommunens anställda getts möjlighet till fria bad i simhallen på Hammarvallen. I stadshusets källare finns ett gym med redskap för styrketräning som är tillgängligt för alla anställda. Jämställdhet/Mångfald Kommunen har idag totalt 51 chefer. Av de 51 cheferna är 18 män. Våra manliga chefer återfinns framförallt inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Våra kvinnliga chefer finns inom äldreomsorg och skola/barnomsorg. Det fanns totalt 1162 tillsvidareanställda anställda inom Flens kommun, ( ). Av dessa var det 961 (82,7%) kvinnor samt 201 män (17,3 %). Jämställdhet (i procent) Andel kvinnliga chefer i förhållande 3,5 3,6 3,5 4,0 3,4 till anställda kvinnor Andel manliga chefer i förhållande 11,5 11,7 9,0 7,8 10,0 till anställda män Andel månadsanställda kvinnor 58,3 59,7 63,7 64,5 59,8 med heltidsanställning Andel män med heltidsanställning 82,2 82,4 85,5 86,8 83,1 Av kommunens fem förvaltningschefer (2014) var fyra kvinnor och en man. 49

57 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖREDOVISNING Hållbar utveckling FN-rapporten Vår gemensamma framtid, den så kallade Brundtlandrapporten, beskriver hållbar utveckling som en utveckling som.. tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Miljöpolicy I Miljöpolicy, antagen 2001, anger kommunen hur arbetet ska bedrivas; Vi förtroendevalda och anställda i Flens kommun ska i våra olika roller (utbildare, vårdare, byggherre, förvaltare, myndighet mm) målmedvetet arbeta för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vårt ansvar för att skydda människors hälsa samt att förvalta vårt biologiska arv tar inte slut vid kommungränsen. Vi ska hushålla med naturresurser och åstadkomma fungerande kretslopp. Vårt arbete ska bidra till en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden och ett ur miljö- och hälsosynpunkt gott samhälle. Vi gör detta för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö. Lokala miljömål Kommunfullmäktige har i december 2014 antagit lokala miljömål. Målen omfattar områdena: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Biologisk mångfald och Ekologiska och närproducerade livsmedel. Samlad bedömning av kommunens miljöarbete Med utarbetande och antagande av lokala miljömål har det strategiska och systematiska miljöarbetet i kommunen tagit ny fart. De övergripande målen har brutits ned i specifika mål för Det är vid utgången av 2014 svårt att avgöra om målen kan uppnås helt till Arbete har inletts med att ta fram ett rapporteringssystem som ska underlätta uppföljning av miljöarbetet. Begränsad klimatpåverkan Målet om fossilfri uppvärmning av byggnader bör, med ytterligare några åtgärder, kunna uppfyllas till 2018 liksom utfasning av direktverkande el för uppvärmning. Målet om minskad elförbrukning i gatu- och vägbelysning bedöms kunna nås Målen för egen produktion av solvärme och solel bör kunna nås 2018 om ytterligare installationer görs. Det är tveksamt om målen för minskad el- och värmeförbrukning i byggnader kan uppnås 2018 liksom målet för minskade resor i tjänsten. Giftfri miljö Arbete planeras, har inletts och pågår med en rad olika åtgärder som bör kunna leda till att kommunens mål för Giftfri miljö bör kunna uppnås Vatten Att uppnå miljökvalitetsnormerna för ytvatten (sjöar och vattendrag) kräver insatser utöver sådana som kommunen råder över. Däremot har arbete inletts och pågår med sådana åtgärder som kommunen kan genomföra. Det är vid utgången av 2014 svårt att avgöra om kommunens mål för 2018 kan uppnås. God bebyggd miljö Arbete planeras, har inletts och pågår med en rad olika åtgärder som bör kunna leda till att kommunens mål för God bebyggd miljö bör kunna uppnås Biologisk mångfald Inga särskilda aktiviteter inom målområdet har genomförts under året. Det är vid utgången av 2014 svårt att avgöra om kommunens mål för 2018 kan uppnås. Ekologiska och närproducerade livsmedel En väsentlig ökning av ekologiska livsmedel har skett från 2013 till Målet för 2014 (15%) är uppfyllt. Målet för 2016 (30%) bedöms vara uppfyllt under 2015 och målet för 2018 (40%) bör kunna uppfyllas. 50

58 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Verksamhet 2014 Begränsad klimatpåverkan Det energieffektiviseringsprojekt som bedrivits med stöd av bidrag från Energimyndigheten, avslutas Slutrapport ska lämnas till Energimyndigheten i mars Arbetet för att begränsa klimatpåverkan inriktas i huvudsak på tre områden Minskade utsläpp av klimatpåverkande ämnen (koldioxid mfl). Minskad energiförbrukning och effektivare energianvändning. Förnyelsebar energi. Utfasning av fossila bränslen för uppvärmning är en viktig faktor för minskade koldioxidutsläpp. Ersättning av eldningsolja med förnyelsebara bränslen har skett fortlöpande. Under 2014 har Flens Bostads AB fasat ut sk spetslastolja (oljeeldning vid extra hög värmeförbrukning) i en byggnad och avser att fasa ut resterande (en byggnad) Flens Kommunfastigheter har sk spetslastolja i två byggnader. Ökad andel miljöbilar och minskat resande är en annan viktig faktor för minskad klimatpåverkan. Konvertering av direktverkande el för uppvärmning till vattenburna system med förnyelsebara bränslen är en viktig åtgärd för minskad elförbrukning. Flens Bostads AB har under året slutfört konvertering av direktverkande el för uppvärmning i sina byggnader, vilket innebär att man inte längre har direktverkande el. Flens kommunfastigheter AB har en mindre del direktverkande el kvar. Jämfört med 2009, har 92% av den direktverkande elen för uppvärmning ersatts med fjärrvärme eller biobränsleanläggningar. Minskad energiförbrukning och effektivare energianvändning innebär både miljömässiga och ekonomiska vinster. Bostads- och fastighetsbolagen bedriver fortlöpande energibesparande och effektiviserande åtgärder. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver ett intensifierat arbete med att byta ut konventionella belysningsarmaturer till armaturer med LED-lampor. Tekniska nämnden har 2014 anvisat medel från investeringsreserven för att öka utbytestakten. Förutom en väsentligt lägre energiförbrukning, medför bytet lägre underhållskostnader bland annat därför att LED-lamporna har en betydligt längre brinntid och armaturerna längre livslängd än konventionella lampor och armaturer. All el som kommunen handlat upp är förnyelsebar. Flens Bostads AB har under året installerat solceller på en av sina fastigheter, för elproduktion. Den producerade mängden el uppgick 2014 till 9,3 MWh. Dessutom finns solfångare för värmeproduktion på äldreboendet Slottsängen och Bettna skola. Slottsängens värmeproduktion uppgick 2014 till 10,2 MWh. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver energi- och klimatrådgivning till privatpersoner och företag med hjälp av Energikontoret Mälardalen. Giftfri miljö 2014 har 10 av totalt 17 nedlagda kommunala deponier ( soptippar ) inventerats. För att uppnå målet för 2018 behöver resterande deponier inventeras, samtliga riskklassas, och behovet av sanering eller andra åtgärder vara utrett. Målet bör kunna nås till 2018 om arbetet kan fortsätta att bedrivas i samma utsträckning som Tack vare personalförstärkning under 2014 har Miljökontoret kunnat inleda arbete med inventering och riskklassning av förorenade områden. Arbetet har i huvudsak bestått av insamling av underlag och planering av fortsatt arbete. Inventering och riskklassning påbörjas under I övrigt har fem ärenden aktualiserats på grund av planarbeten eller bygg- och anläggningsarbeten. Vatten Vattenmyndigheten har bedömt att övergödning och vandringshinder i sjöar och vattendrag, samt behov av skydd för grundvattentillgångar, är de viktigaste vattenrelaterade miljöfrågorna i vattendistriktet. Bedömningen är giltig även för Flens kommun. Under året har arbete pågått med att ta fram en VA-plan. Planen ska bland annat ligga till grund för beslut om utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Arbetet beräknas vara klart under Sörmland Vatten och Avlopp AB har fortsatt sitt arbete med projektering av en vattenledning från Katrineholm till Flen liksom planeringen för kommunalt vatten och avlopp till Fornbo, Fållökna och Malmsjöberg. 51

59 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kontrollen av badvattnet vid de kommunala badplatserna visar att badvattnet håller utmärkt badvattenkvalitet. Miljökontoret ansvarar för kommunens program för kalkning av försurade sjöar. Under året har en sjö kalkats (Ösjön). Kontoret utför uppföljande provtagning av kalkningens effekt på uppdrag av länsstyrelsen. God bebyggd miljö Under året har arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Flens stad slutförts och planen har antagits av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har beställt revidering av översiktsplanen hos bygg-, miljö- och räddningsnämnden (from 2015 samhällsbyggnadsnämnden). Länsstyrelsen har lämnat sin sammanfattande redogörelse inför revideringen (bedömning av särskilt behov av uppdatering, riksintressen, övrigt planeringsunderlag). Planarbetet kommer att inledas under Arbetet med andra etappen av ombyggnaden av Landsvägsgatan i Malmköping blev klar under året. I arbetet har det ingått att göra iordning busscentral samt gång- och cykelbana utmed Landsvägsgatan. Under året har också stationsområdet i Hälleforsnäs iordningställts med väderskydd, hållplats för bussar, cykelparkering och bilparkering. Kommunfullmäktige har under året beslutat om utbyggnad av bredband. Kommunfullmäktige har under året antagit ändrade avfallsföreskrifter som ett led i införandet av separat insamling av matavfall från hushållen. Matavfallet ska behandlas för att utvinna biogas. Insamlingen ska påbörjas under Biologisk mångfald Inga särskilda aktiviteter har bedrivits under året. Ekologiska och närproducerade livsmedel Andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna (Kostenheten) har ökat från 4% 2013 till 31% vid senaste mätningen Uppgiften avser inte helåret men visar en kraftig ökning från Ökningen har kunnat genomföras bland annat tack vare ny upphandling och ändrade sätt att tillaga maten. 52

60 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunkoncernen Not Not Verksamhetens intäkter 1,8 187,7 194, ,9 321,7 Verksamhetens kostnader 2, , , , ,3 Avskrivningar 3-18,7-16, ,4-42,3 Verksamhetens nettokostnader -858,4-839,8-835,4-815,9 Skatteintäkter 4 605,8 600, ,8 600,9 Generella bidrag och utjämning 5 252,3 224, ,3 224,6 Finansiella intäkter 6 7,3 8,4 25 0,4 1,0 Finansiella kostnader 7-1,9-8, ,9-19,9 Resultat före extraordinära poster 5,1-14,1 9,2-9,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 5,1-14,1 9,2-9,3 I verksamhetens intäkter ingår jämförelsestörande poster på 0,1 mnkr för 2014 och 16, mnkr för 2013, se not 8 I verksamhetens kostnader ingår jämförelsestörande poster på 3,3 mnkr för 2014 och 3,6 mnkr för 2013, se not 8 I finansiella kostnader ingår jämförelsestörande poster på 6,4 mnkr för 2013, se not 8 53

61 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Balansräkning (mnkr) Kommunen Kommunkoncernen Not Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 9 272,5 255, , ,0 Mark, byggnader, tekniska anläggningar 203,8 176,9 850,3 788,1 Pågående arbeten 12,1 26,7 34,3 64,4 Maskiner, fordon, inventarier 55,2 50,9 240,4 220,1 Övriga materiella anläggningstillgångar 1,4 1,4 1,4 1,4 Finansiella anläggningstillgångar ,8 356,7 28 5,3 5,2 Summa anläggningstillgångar 526,3 612, , ,2 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 0,0 0,0 0,9 1,0 Exploateringsmark 11 9,0 8,5 29 9,0 8,5 Fordringar 12 72,8 83, ,9 81,6 Kassa och bank ,3 77, ,5 78,0 Summa omsättningstillgångar 272,1 169,7 272,3 169,1 SUMMA TILLGÅNGAR 798,4 782, , ,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital ,0 452, ,7 518,1 därav årets resultat 5,1-14,1 9,2-9,3 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 85,3 80,5 85,3 80,5 Övriga avsättningar 16 27,1 30,2 29,8 35,1 Summa avsättningar 112,4 110, ,1 115,6 Skulder Långfristiga skulder 17 49,9 51, ,7 431,4 Kortfristiga skulder ,1 167, ,5 183,3 Summa skulder 228,0 218,7 744,2 614,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 798,4 782, , ,3 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna ,8 427,0 407,8 427,0 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser ,0 384, ,5 8,6 Leasing och hyresåtagande 21 I avsättningar för pensioner ingår jämförelsestörande poster på 6,4 mnkr för 2013, se not 15 54

62 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Kassaflödesanalys (mnkr) Kommunen Kommunkoncernen Not Not Den löpande verksamheten Årets resultat 5,1-14,1 9,2 Justering för ej likviditetspåverkande poster 20,4 40,0 71,9 Del summa medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 25,5 25,9 81,1 Ökning / minskning kortfristiga fordringar 12 11,1 4, ,7 Ökning / minskning förråd och varulager 0,0 0,1 Ökning / minskning övriga omsättningstillgångar 11-0,5 0,0 29-0,5 Ökning / minskning kortfristiga skulder 18 10,6-2,2 35-8,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 46,7 27,9 83,2 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar 9-50,2-48, ,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9 0,3 0,3 27 1,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 10 0,0 0,0 28-0,1 Förändring pågående arbeten 9 14,6 10, ,1 Kassaflöde från investeringsverksamheten -35,3-37,3-79,8 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 17 0,0 9,8 34 0,0 Återbetalning av lån 17 0,0-19,6 34 0,0 Amortering av skuld 17-1,2-1, ,2 Ökning / minskning långfristiga skulder 17-0,1 4, ,3 Ökning / minskning långfristiga fordringar ,9 1,5 28 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 101,6-4,9 110,1 Årets kassaflöde 113,0-14,3 113,5 Likvida medel vid årets början 13 77,3 91, ,0 Likvida medel vid årets slut ,3 77, ,5 Förändring av likvida medel 113,0-14,3 113,5 55

63 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 4,7 3,2 Taxor och avgifter 22,0 22,2 Hyror och arrenden 10,3 9,4 Bidrag 137,4 128,2 Avgifter för social omsorg 4,9 5,6 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 8,3 7,9 Försäljning av anläggningstillgångar 0,1 2,6 Övriga och interna intäkter 44,1 55,3 Summa verksamhetens intäkter inkl interna intäkter 231,8 234,4 Interna intäkter 44,1 40,3 Summa verksamhetens exkl interna intäkter 187,7 194,1 I verksamhetens intäkter ingår jämförelsestörande poster på 0,1 mnkr för 2014 och 16, mnkr för 2013, se not 8 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 610,1 605,6 Pensionskostnader 50,7 66,5 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 4,4 4,6 Entreprenader och köp av verksamhet 161,5 170,4 Lokal- och markhyror, fastighetsservice mm 91,7 91,7 Lämnade bidrag 61,5 61,3 Materialkostnader 23,1 21,2 Övriga kostnader och interna kostnader 125,5 89,8 Summa verksamhetens kostnader inkl interna kostnader 1 128, ,1 Interna kostnader Avslut PO-pålägg 3,7 2,2 Kapitalkostnader 24,6 23,0 Internfördelade PO-pålägg 28,7 28,5 Övriga interna kostnader 44,1 40,3 Summa verksamhetens kostnader exkl interna kostnader 1 027, ,1 I verksamhetens kostnader ingår jämförelsestörande poster på 3,3 mnkr för 2014 och 3,6 mnkr för 2013, se not 8 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar byggnader och anläggningar 8,2 8,1 Avskrivningar maskiner och inventarier 10,5 8,7 Summa avskrivningar 18,7 16,8 56

64 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 607,4 604,4 Preliminär slutavräkning innevarande år 0,1-3,9 Slutavräkningsdifferens föregående år -1,7 0,4 Summa kommunalskatteintäkter 605,8 600,9 Not 5 Generella statsbidrag o utjämning Inkomstutjämningsbidrag 182,7 171,6 Kommunal fastighetsavgift 29,5 29,6 Kostnadsutjämningsbidrag 30,4 12,4 Regleringsbidrag 3,7 7,3 Bidrag för LSS-utjämning 4,3 3,1 Strukturbidrag 1,7 0,6 Summa generella bidrag och utjämning 252,3 224,6 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter på utlåning till kommunalt koncernföretag 7,1 7,9 Övriga finansiella intäkter 0,2 0,5 Summa finansiella intäkter 7,3 8,4 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnad pensioner 0,6 6,9 Övriga räntekostnader 1,3 1,3 Summa finansiella kostnader 1,9 8,2 I finansiella kostnader ingår jämförelsestörande poster på 6,4 mnkr för 2013, se not 8 Not 8 Jämförelsestörande poster Realisationsvinst försäljning anläggnings- och omsättningstillgångar 0,1 2,6 Återbetalning AFA 0,0 13,6 Sänkning av diskonteringsränta 0,0-6,4 Pensioner förtroendevalda från innan ,3-3,6 Summa jämförelsestörande poster -3,2 6,2 Not 9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Allmän markreserv Redovisat värde vid årets början 21,8 21,8 Nyanskaffning 0,0 0,0 Årets avskrivning 0,0 0,0 Försäljning 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 21,8 21,8 57

65 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen Verksamhetsfastigheter Redovisat värde vid årets början 80,4 80,4 Nyanskaffning 14,9 2,3 Årets avskrivning -2,3-2,1 Försäljning 0,0-0,2 Redovisat värde vid årets slut 93,0 80,4 Fastigheter för affärsverksamhet Redovisat värde vid årets början 0,4 0,4 Nyanskaffning 0,0 0,0 Årets avskrivning 0,0 0,0 Försäljning 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 0,4 0,4 Publika fastigheter (gator, vägar, parker) Redovisat värde vid årets början 68,5 59,1 Nyanskaffning 20,3 15,2 Årets avskrivning -5,7-5,8 Försäljning 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 83,1 68,5 Fastigheter för annan verksamhet Redovisat värde vid årets början 5,8 5,5 Nyanskaffning 0,0 0,6 Årets avskrivning -0,1-0,2 Försäljning -0,3-0,1 Omklassificering 0,1 0,0 Redovisat värde vid årets slut 5,5 5,8 Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar 203,8 176,9 Pågående ny- till- och ombyggnad Redovisat värde vid årets början 26,7 37,1 Pågående arbete 2,4 15,7 Under året aktiverat -17,0-26,1 Redovisat värde vid årets slut 12,1 26,7 Summa pågående arbeten 12,1 26,7 Maskiner, fordon och inventarier Redovisat värde vid årets början 50,9 29,8 Nyanskaffning 14,8 29,7 Försäljning 0,0 0,0 Årets avskrivning -10,5-8,6 Extra nedskrivning 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 55,2 50,9 Summa maskiner, fordon och inventarier 55,2 50,9 58

66 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen Övriga materiella anläggningstillgångar - konst Redovisat värde vid årets början 1,4 1,4 Nyanskaffning 0,0 0,0 Försäljning 0,0 0,0 Årets avskrivning 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 1,4 1,4 Summa övriga materiella anläggningstillgångar 1,4 1,4 Se avsnittet redovisningsprinciper Summa materiella anläggningstillgångar 272,5 255,9 Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Flens Bostads AB 6,0 6,0 Flens Kommunfastigheter AB 3,0 3,0 Unikabruket AB 3,0 3,0 Förlagslån Kommuninvest 2,5 2,5 Kommunförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1,3 1,3 Flens Industrihus AB 1,0 1,0 Flen Vatten och Avfall AB 1,0 1,0 Kommuninvest ekonomisk förening 0,5 0,5 Bostadsrätter, andelar och övriga aktier 0,1 0,1 Summa aktier och andelar 18,4 18,4 Långfristiga fordringar Flens Kommunfastigheter AB 227,3 228,5 Flen Vatten och Avfall AB 0,0 101,7 Flens Industrihus AB 8,1 8,1 Summa långfristiga fordringar 235,4 338,3 Redovisat värde vid årets slut 253,8 356,7 Not 11 Exploateringsmark Flen Redovisat värde vid årets början 3,3 3,3 Nyanskaffning 0,4 0,0 Försäljning 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 3,7 3,3 Sparreholm Redovisat värde vid årets början 0,8 0,8 Nyanskaffning 0,0 0,0 Försäljning 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 0,8 0,8 59

67 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen Hälleforsnäs (F.d Mellösa) Redovisat värde vid årets början 2,7 2,7 Nyanskaffning 0,0 0,0 Försäljning 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 2,7 2,7 Malmköping Redovisat värde vid årets början 0,7 0,7 Nyanskaffning 0,0 0,0 Försäljning 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 0,7 0,7 Vadsbro Redovisat värde vid årets början 0,1 0,0 Nyanskaffning 0,0 0,0 Försäljning 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 0,1 0,0 Mellösa Redovisat värde vid årets början 1,0 1,0 Nyanskaffning 0,0 0,0 Försäljning 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 1,0 1,0 Summa exploateringsmark 9,0 8,5 Not 12 Fordringar Kundfordringar 15,3 15,1 Fordran stat och övriga kommuner 36,6 43,6 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 20,4 21,8 Övriga fordringar 0,5 3,4 Redovisat värde vid årets slut 72,8 83,9 Not 13 Kassa och bank Handkassa 0,1 0,1 Bank 190,2 77,2 varav kommunens del 151,6 39,8 Redovisat värde vid årets slut 190,3 77,3 Kommunen har en checkkredit på 30 miljoner kronor som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället. 60

68 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen Not 14 Eget kapital IB eget kapital 452,9 467,0 Årets resultat 5,1-14,1 UB eget kapital 458,0 452,9 Not 15 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation - Avsatt till Pensioner Särskilt avtals/ålderspension 5,6 5,7 Förmånsbestämd/kompl pension 44,4 40,0 PA-KL pensioner 8,4 8,7 Pension till efterlevande 1,0 1,3 Visstidspensioner 5,7 6,2 Förtroendevalda 3,5 2,9 Summa pensioner 68,6 64,8 Löneskatt 16,7 15,7 Summa avsatt till pensioner 85,3 80,5 Avsatt till Pensioner Ingående avsättning 64,8 44,5 Förtroendevalda 0,8-3,1 Nyintjänad pension 4,8 11,5 Arbetstagare som pensionerats 0,6 6,6 Ränte-och basbeloppsuppräkningar 0,8 1,3 Sänkning av diskonteringsräntan 0,0 5,1 Pension till efterlevande 0,0 0,8 Årets utbetalningar -2,4-2,2 Övrig post -0,8 0,3 Summa avsatt till pensioner 68,6 64,8 Avsatt till löneskatt Ingående avsättning 15,7 10,8 Förändring löneskatt 1,0 4,9 Utgående avsättning löneskatt 16,7 15,7 Summa avsatt till pensioner inkl löneskatt 85,3 80,5 Jämförelsestörande avsättningar Sänkning av diskonteringsräntan inkl löneskatt 0,0-6,4 Summa justerade pensionsavsättning inkl löneskatt 85,3 74,1 Aktualiseringsgrad 87% 84% Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper 61

69 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen Not 16 Övriga avsättningar Avsatt för Citybanan Ingående avsättning 19,8 21,6 Indexuppräkning 0,2 0,3 Medfinansiering utbetalning -3,3-2,1 Utgående avsättning 16,7 19,8 Citybanan är en planerad ca 6 km lång pendeltågstunnel genom centrala Stockholm. Syftet är att frigöra kapacitet på befintliga spår söder om Stockholms central. Detta är en förutsättning för ökad tågtrafik till och från Stockholm då spåren idag är maximalt belastade. Avsatta medel index uppräknas med SCBs entreprenadindex E84 enligt avtalet om medfinansiering 18 december Första utbetalningsdatum var 1 januari 2013 därefter med lika stora belopp under en 5-års period (förutsatt att citybanan öppnar för trafik 2017) Avsatt för återställande av deponi Ingående avsättning 10,4 10,6 Ianspråktagna avsättningar 0,0-0,2 Utgående avsättning 10,4 10,4 Avsättningen avser återställande av deponi vid Frutorpstippen. Arbetet med att återställa är i dagsläget i en inledningsfas och beräknas pågå tom Enligt beslut från Länsstyrelsen krävs en ekonomisk säkerhet om 19 mnkr för att säkerställa att arbetet kommer att fullföljas, Flens kommun har beviljats en sådan säkerhet från Sörmlands Sparbank. Summa övriga avsättningar 27,1 30,2 Not 17 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 45,5 46,7 Investeringsbidrag från Boverket 4,4 4,5 Summa långfristiga skulder 49,9 51,2 Not 18 Kortfristiga skulder Kortfristig-del av långfristig skuld 1,2 1,3 Leverantörsskulder 24,3 20,4 Koncernkonto bolagens andel 38,7 36,3 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 9,4 9,1 Skuldförda statsbidrag 10,9 8,4 Flen Vatten och Avfall AB 0,0 1,0 Övriga kortfristiga skulder 0,6 0,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 93,0 90,5 Summa kortfristiga skulder 178,1 167,5 62

70 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen Not 19 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Pensionsåtagande Ingående balans 427,0 409,6 Förtroendevalda pensioner intjänade före ,3-4,3 Ränteuppräkning 3,2 3,8 Basbeloppsuppräkning 0,3 6,2 Gamla utbetalningar -14,8-15,2 Aktualisering -1,1-1,0 Sänkning av diskonteringsränta 0,0 25,5 Bromsen -1,7 0,0 Övrig post -1,7-1,0 Summa pensionsåtagande intjänat tom ,5 423,6 Löneskatt -3,7 3,4 Utgående balans 407,8 427,0 Summa pensionsåtagande intjänat tom ,5 423,6 Löneskatt -3,7 3,4 Utgående balans 407,8 427,0 Not 20 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Borgensåtagande Kommunägda bolag Flens Bostads AB 268,4 278,4 Flen Vatten och Avfall AB 60,0 48,0 Flens Kommunfastigheter AB 39,3 19,8 Unikabruket AB 30,0 30,0 Summa kommunägda bolag 397,7 376,2 Egna hem och småhus SBAB 0,2 0,2 AB Balken Finans Sweden 0,1 0,1 Boverket 0,0 0,0 Summa egna hem och småhus 0,3 0,3 Föreningar, stiftelser Stiftelsen Häleforsnäs bruksfastigheter 7,0 5,0 Flens Golfklubb 3,0 3,0 Övriga föreningar, stiftelser 0,0 0,1 Summa föreningar, stiftelser 10,0 8,1 Summa ansvarsförbindelser 408,0 384,6 63

71 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunen Not 21 Leasing och hyresåtagande Operationella leasingavtal 7,7 10,5 Inventarier och utrustning Minimileaseavgifter 5,1 8,3 därav förfall inom 1 år 2,9 3,7 förfall inom 1-5 år 2,2 4,6 förfall senare än 5 år 0,0 0,0 Fordon Minimileaseavgifter 2,6 2,2 därav förfall inom 1 år 1,5 1,4 förfall inom 1-5 år 1,1 0,8 förfall senare än 5 år 0,0 0,0 Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år Totala minimileaseavgifter 0,0 0,0 Framtida finansiella kostnader 0,0 0,0 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 0,0 0,0 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år 0,0 0,0 Senare än 1 år men inom 5 år 0,0 0,0 Senare än 5 år 0,0 0,0 Hyresåtagande Minimihyror 172,7 därav förfall inom 1 år 76,4 senare än 1 år men inom 1-5 år 72,7 förfall senare än 5 år 23,6 64

72 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunkoncernen Not 22 Verksamhetens intäkter Flens kommun 187,7 194,1 Flens Bostads AB 109,6 106,0 Flens Industrihus AB 1,0 2,0 Flens Kommunfastigheter AB 77,5 77,2 Flen Vatten och Avfall AB 55,5 53,1 Unikabruket AB 2,4 3,0 Eliminering interna poster -103,7-113,8 Summa 329,9 321,7 Not 23 Verksamhetens kostnader Flens kommun 1 027, ,1 Flens Bostads AB 84,9 81,3 Flens Industrihus AB 0,7 0,7 Flens Kommunfastigheter AB 67,0 67,2 Flen Vatten och Avfall AB 42,3 40,8 Unikabruket AB 1,2 2,0 Eliminering interna poster -103,7-113,8 Summa 1 119, ,3 Not 24 Avskrivningar Flens kommun 18,7 16,8 Flens Bostads AB 11,3 11,3 Flens Industrihus AB 0,3 0,4 Flens Kommunfastigheter AB 5,6 4,8 Flen Vatten och Avfall AB 8,7 8,1 Unikabruket AB 0,7 0,8 Eliminering interna poster 0,0 0,0 Summa 45,4 42,3 Not 25 Finansiella intäkter Flens kommun 7,3 8,4 Flens Bostads AB 0,2 0,2 Flens Industrihus AB 0,0 0,0 Flens Kommunfastigheter AB 0,0 0,0 Flen Vatten och Avfall AB 0,0 0,0 Unikabruket AB 0,0 0,0 Eliminering interna poster -7,1-7,7 Summa 0,4 1,0 65

73 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunkoncernen Not 26 Finansiella kostnader Flens kommun 1,9 8,2 Flens Bostads AB 8,9 9,4 Flens Industrihus AB 0,1 0,1 Flens Kommunfastigheter AB 4,7 4,8 Flen Vatten och Avfall AB 4,6 4,2 Unikabruket AB 0,8 0,9 Eliminering interna poster -7,1-7,7 Summa 13,9 19,9 Not 27 Materiella anläggningstillgångar Flens kommun 272,5 255,9 Flens Bostads AB 351,6 338,6 Flens Industrihus AB 8,9 8,3 Flens Kommunfastigheter AB 281,6 263,6 Flen Vatten och Avfall AB 182,7 177,7 Unikabruket AB 29,2 29,9 Eliminering interna poster 0,0 0,0 Summa 1 126, ,0 Not 28 Finansiella anläggningstillgångar Flens kommun 253,8 356,7 Flens Bostads AB 0,3 0,3 Flens Industrihus AB 0,0 0,0 Flens Kommunfastigheter AB 0,0 0,0 Flen Vatten och Avfall AB 0,5 0,5 Unikabruket AB 0,0 0,0 Eliminering interna poster -249,4-352,3 Summa 5,3 5,2 Not 29 Övriga omsättningstillgångar Flens kommun 9,0 8,5 Flens Bostads AB 0,0 0,0 Flens Industrihus AB 0,0 0,0 Flens Kommunfastigheter AB 0,0 0,0 Flen Vatten och Avfall AB 0,0 0,0 Unikabruket AB 0,0 0,0 Eliminering interna poster 0,0 0,0 Summa 9,0 8,5 66

74 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunkoncernen Not 30 Fordringar Flens kommun 72,8 83,9 Flens Bostads AB 2,0 2,9 Flens Industrihus AB 0,3 0,5 Flens Kommunfastigheter AB 13,2 15,1 Flen Vatten och Avfall AB 3,9 5,7 Unikabruket AB 0,3 0,3 Eliminering interna poster -21,6-26,8 Summa 70,9 81,6 Not 31 Kassa och bank Flens kommun 190,3 77,3 Flens Bostads AB 19,9 19,9 Flens Industrihus AB 7,2 6,7 Flens Kommunfastigheter AB 8,3 6,2 Flen Vatten och Avfall AB 0,0 0,3 Unikabruket AB 4,0 4,0 Eliminering interna poster -38,2-36,5 Summa 191,5 78,0 Not 32 Eget kapital IB eget kapital 518,1 527,4 Justering av reserver 17,4 Årets resultat 9,2-9,3 UB eget kapital 544,7 518,1 Not 33 Avsättningar Flens kommun 112,4 110,7 Flens Bostads AB 0,0 0,0 Flens Industrihus AB 0,0 0,0 Flens Kommunfastigheter AB 0,0 0,0 Flen Vatten och Avfall AB 0,0 0,0 Unikabruket AB 0,0 0,0 Justering av avsättningar 2,7 4,9 Summa 115,1 115,6 67

75 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommunkoncernen Not 34 Långfristiga skulder Flens kommun 49,9 51,2 Flens Bostads AB 268,4 278,5 Flens Industrihus AB 8,1 8,1 Flens Kommunfastigheter AB 265,5 247,7 Flen Vatten och Avfall AB 166,2 154,2 Unikabruket AB 30,0 30,0 Eliminering interna poster -235,4-338,3 Summa 552,7 431,4 Not 35 Kortfristiga skulder Flens kommun 178,1 167,5 Flens Bostads AB 30,8 28,6 Flens Industrihus AB 1,4 0,5 Flens Kommunfastigheter AB 31,9 31,7 Flen Vatten och Avfall AB 8,2 17,1 Unikabruket AB 0,9 1,1 Eliminering interna poster -59,8-63,1 Summa 191,5 183,3 Not 36 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Borgensåtagande Flens kommun 408,0 384,6 Flens Bostads AB 0,2 0,2 Flens Industrihus AB 0,0 0,0 Flens Kommunfastigheter AB 0,0 0,0 Flen Vatten och Avfall AB 0,0 0,0 Unikabruket AB 0,0 0,0 Eliminering interna poster -397,7-376,2 Summa 10,5 8,6 68

76 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Intäkter och kostnader Hur kommunens olika typer av driftintäkter och driftkostnader fördelar sig framgår av diagrammen nedan. Kommunens intäkter 2% 24% 16% 58% Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Taxor och avgifter Övriga intäkter Den klart dominerade intäkten är skatter 58% (58% 2013). Den näst största är den kommunalekonomiska utjämningen 24% (22% 2013). Tillsammans motsvarar dessa 82% procent av kommunens totala intäkter (80% 2013). Kommunens kostnader 6% 7% 9% 15% 5% 58% Personalkostnader Pensionskostnader Köp av huvudverksamhet Lokal- och markhyror Lämnade bidrag Övriga kostnader Den överlägset största kostnaden är personalkostnaden som motsvarar 58% av de totala externa driftkostnaderna (58% 2013). 69

77 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Driftredovisning (mnkr) Redovisning 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014* Utfall 2013 Nämnd Intäkter Kostnader Netto Netto Netto Kommunfullmäktige 0,0 1,8-1,8-2,0 0,1-1,7 Kommunstyrelse 5,0 83,8-78,8-76,9-1,9-105,0 Revision 0,0 0,6-0,6-0,7 0,1-0,6 Överförmyndare 0,6 2,2-1,6-1,8 0,2-2,3 Personalnämnd 0,0 0,1-0,1-0,2 0,1-0,1 Valnämnd 0,5 0,9-0,3-0,9 0,6 0,0 Socialnämnd 110,0 446,6-336,6-331,1-5,5-288,9 Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd 21,0 34,8-13,7-13,9 0,2-13,6 Barn- och utbildningsnämnd 65,7 395,7-329,9-332,7 2,7-331,4 Kultur- och fritidsnämnd 5,6 37,9-32,3-34,0 1,7-32,0 Teknisk nämnd 15,6 44,5-28,9-28,2-0,7-27,5 Bygg-, miljö och räddningsnämnd 7,7 27,6-19,9-19,5-0,5-19,9 Summa nämnder ,4-844,7-841,9-2,8-823,0 Finansiering 922,9 73,1 849,8 842,5 7,3 808,9 Summa 1 154, ,5 5,1 0,7 4,5-14,1 *Siffrorna i kolumnen avvikelse visar nämndernas budgetavvikelse utan hänsyn till ianspråktagna balanskravsmedel. 70

78 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Investeringsredovisning (tkr) Bokslut 2014 Budget Kostnader Intäkter Netto 2014 Nämnd Kommunstyrelse / Kommunledningsförvaltning IT-utrustning Fiber företag Utbyggnad bredband Inventarier, maskiner och fordon Ärendehanteringssystem Ortsutveckling Malmköping Landsvägsgatan Ortsutveckling Hälleforsnäs Ortsutveckling Sparreholm Medfinansiering cykelbana Yxtaholm- Malmköping Sökmotor till hemsidan Informationstavlor Arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning Undervisningsdatorer Teknisk nämnd Landsvägsgatan Malmköping etapp Fordon och maskiner Offentlig belysning Beläggningar Brounderhåll Tågstopp Hälleforsnäs Ombyggnad Heden Gruppbostäder nya Park och utemiljö Fastighetsförbättringar Landsvägsgatan Malmköping etapp Informationstavlor Ortsutveckling Malmköping Gång- och cykelväg Mark och fastighetsförvärv Tillgänglighet gata Skateboardpark Exploatering Investeringsreserv Fastighetsbildningar Energibesparande åtgärder Tillgänglighet i lokaler Gata/park Lugna gatan, trafiksäkerhet

79 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Investeringsredovisning (tkr) Bokslut 2014 Budget Kostnader Intäkter Nämnd Kultur- och fritidsnämnd Investeringsåtgärder Nytt maskineri bowlingen Badbryggor Utbyte vattenrening simhall Möbler bibliotek Teknikutveckling bibliotek Digital biografverksamhet Renovering konst Idrottsmaterial Socialnämnd Inventarier äldreboende Åtgärd för att minska smittspridning Inventarier Individ- och familjeomsorg (IFO) Sängar Inventarier Vårlöken Trygghetslarm Inventarier nytt äldreboende Ny server Procapita Bygg- miljö och räddningsnämnd Detaljplaner BMR FIP Malmköping Ackumulerat investeringsutrusting Sotningsverksamhet investeringar Räddningsmaterial Komplettering andningsskydd Exploatering Talja Norra Exploatering hjuling med kärra Barn- och utbildningsnämnd Undervisningsdatorer Inventarier och undervisningsmaterial Lokalanpassningar Inventarier mm kost, städ Summa investeringar

80 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed har Flens Bostadsaktiebolags redovisning förändrats till de nya redovisningsprinciperna, K3-reglerna. Vid en övergång till K3 ska en förstagångstillämpare upprätta en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. När bolagets ingångsbalansräkning enligt K3 upprättades justerades belopp som i tidigare årsredovisningar rapporterats i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd. Nedan lämnas kommentarer till de redovisningsprinciper kommunen använt samt avvikelser jämfört med lagstiftning och rekommendationer. Avvikelser Kommunen redovisar Kassaflödesrapport för den sammanställda redovisningen för första gången i Årsredovisning 2014 varpå inga jämförande siffror för tidigare år finns.(rkr 8.2) Enligt RKR 12 ska ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar för varje tillgångsslag redovisas i not, p.g.a. brister i nuvarande system kan det inte redovisas på ett tillförlitligt sätt. Förändrade redovisningsprinciper Från och med 2013 tillämpas RKR 18 Redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. Sammanställd redovisning (RKR 8.2) I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund i vilka Flens kommun har minst 20 procent inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår i avsnittet Ekonomisk översikt. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden och med hänsyn till specificering enligt proportionell konsolideringsmetod. Kommunens bokförda värden på aktier i de kommunala bolagen har eliminerats mot bolagens eget kapital. I koncernens eget kapital ingår efter eliminering, förutom kommunens eget kapital, endast den del av de kommunala bolagens eget kapital som motsvarar ägd andel. Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har interna mellanhavanden eliminerats med ägd andel. Jämförelsestörande poster (RKR 3.1) Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar samt kostnader och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Intäkter Skatteintäkter (RKR 4.2) Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges kommuner och landsting (SKL):s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR

81 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Övriga intäkter Investeringsbidrag har tagits upp som en långfristig skuld och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Kostnader Avskrivningar (RKR 11.4) Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivning påbörjas månaden efter att investeringen tagits i bruk. Nedskrivning av anläggningstillgångens värde sker vid bestående värdenedgång. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Avskrivningstider Verksamhetsfastigheter Hyresfastigheter Gator och vägar Maskiner och inventarier Fordon Datorer Mark Konst år år år 5-10 år 3-20 år 3 år skrivs ej av skrivs ej av Huvudregeln för vad som betraktas som investering i Flens kommun är att inköpet har en nyttjandeperiod på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 25 tkr exklusive moms. Korttidsinventarier, d v s inventarier som antas ha en livslängd om högst tre år eller har ett värde som understiger 25 tkr har kostnadsförts direkt vid anskaffning. Nedlagda kostnader vid pågående projekt redovisas som pågående arbeten till dess att de tas i bruk. Exploateringsmark klassificeras som omsättningstillgång i balansräkningen. Komponentavskrivning, kommande redovisningsprincipsförändringar Det har skett en förändring i det regelverk för redovisning som Sveriges kommuner följer. Ett krav på komponentavskrivning har införts och gäller från och med Flens kommun har påbörjat arbetet med hur komponentavskrivning ska tillämpas i den kommunala redovisningen. Övergången till komponentavskrivning beräknas vara klart fullt ut under Anläggningstillgångar (RKR 11.4) Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet reducerat med eventuella investeringsbidrag och faktiska av- och nedskrivningar. Kassa och bank Hela behållningen på koncernkontot i kommunens balansräkning redovisas i Kassa och bank. Ställningen på respektive bolags konto redovisas som kortfristig skuld eller fordran. Pensioner (RKR 2.1, 7.1, 17) Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknande enligt RIPS07. Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner inklusive löneskatt intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Pensionsåtaganden avseende det individuella valet, och som intjänats under perioden, har kostnadsförts och redovisats som kortfristig skuld. Det gäller även den särskilda löneskatten för individuella delen. Åtagan- 74

82 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 den för visstids- eller särskild ålderspension samt intjänad pension på löneandelar över 7,5 basbelopp har kostnadsförts under perioden samt redovisats som avsättning i balansräkningen. Fr o m 1 januari 2014 gäller A-KAP-KL för födda 1986 och senare. Även pensionsåtaganden för förtroendevalda politiker redovisas i resultat och balansräkningen. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar vid årets slut. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas de som en kortfristig skuld och belastar resultatet på det år de intjänas. Leasing- och hyresavtal (RKR 13.2) Flens kommun har för närvarande bara operationella leasingavtal och dessa bokförs ej som tillgång utan som kostnad på resultatet. Kommunen rapporterade Leasing första gången i Årsredovisning 2013 och rapporterade hyresåtagande första gången i Delårsrapport

83 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 ORD OCH BEGREPP Anläggningstillgång Avskrivning Balanskravsresultat Balansräkning Budget Eget kapital Extraordinära poster Finansieringsanalys Tillgångar för stadigvarande bruk som fastigheter, maskiner, inventarier m.m. Planmässig värdeminskning av en anläggningstillgång på grund av ålder och förslitning. Är årets resultat när hänsyn tagits till reavinster, täckning av tidigare års underskott, eventuell öronmärkning för framtida ändamål eller disposition av tidigare öronmärkta pengar. Detta resultat ska vara minst noll för att kommunen ska leva upp till ekonomi i balans. Redovisar den ekonomiska ställningen, tillgångar och skulder samt eget kapital vid räkenskapsårets slut. Plan över framtida planerade ekonomiska och verksamhetsmässiga händelser under en bestämd tidsperiod. Ingående eget kapital från föregående år och årets resultat eller skillnaden mellan tillgångar och skulder. Kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med ordinarie verksamhet och som inträffar oregelbundet. Visar hur investeringarna finansierats samt hur rörelsekapitalet (omsättningstillgångarna minus korta skulder) förändrats. Finansiella kostnader och intäkter Bl.a. kostnadsräntor på lån och ränteintäkter på gjorda placeringar. Finansnetto God ekonomisk hushållning God redovisningssed Internränta Kapitalkostnad Skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter. Att verksamheten bedrivs så effektivt och ändamålsenligt som möjligt med insatta resurser och att varje generation gör rätt för sig d v s att man inte övervältrar kostnader till kommande generationer. När det är vanligt att en redovisningsfråga hanteras på samma sätt av flertalet redovisningsskyldiga blir redovisningssättet god sed. Kalkylmässig ränta för det kapital som nyttjas av en viss verksamhet. Internränta och avskrivningar som en verksamhet belastas med för de investeringsmedel de tagit i anspråk. Kommunalekonomisk utjämning Den kommunalekonomiska utjämningen indelas i fem olika delar, inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, regleringsbidrag/avgift. Syftet är att samtliga kommuner i landet ska kunna bedriva verksamhet med så lika förutsättningar som möjligt oberoende av struktur och skatteunderlag. Kortfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning inom ett år från balansdagen (31/12). Kortfristiga skulder Likviditet Skulder som ska betalas inom ett år. Betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar Fordringar som ska betalas senare än ett år från balansdagen (31/12). 76

84 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Långfristiga skulder Maxtaxa Omsättningstillgång Ramar Resultaträkning Rörelsekapital Skatteintäkter Soliditet Standardkostnad Taxefinansiering Utdebitering Utjämning Årets resultat Den del av skulderna som inte ska betalas inom ett år. Avgiftstak för utförd kommunal verksamhet till kommuninvånaren. Kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortfristiga fordringar och förråd dvs. tillgångar man kan omsätta inom 1 år. Beviljade nettokostnader (kostnader minus intäkter) för respektive nämnd att utföra verksamheten i enlighet med målen och uppdragen i budgeten. Visar kommunens totala kostnader och totala intäkter samt årets resultat. Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Kommunalskatten inkl. slutavräkningarna. Andelen eget kapital av det totala kapitalet, visar graden av egenfinansiering av tillgångarna. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Verksamheter som finansieras med avgifter från brukarna. Visar hur mycket av varje intjänad hundralapp en kommuninvånare betalar i kommunalskatt. Kommunalekonomisk utjämning och LSS-utjämning. Årets intäkter minus kostnader. 77

85 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 1: ÖVRIGA INDIKATORER Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Sjukfrånvaron. Mäts i årsredovisningen (procent) ,67% 6,2 Minska Den totala sjukfrånvaron har ökat. Frisknärvaron Mäts i årsredovisningen. (procent) ,40% 44,7 Öka Sammantaget kan konstateras att den totala frisknärvaron har ökat jämfört med föregående år. Andel medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom 2 dagar, (procent), jmf riket Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen. Mäts i KKiK (antal/1000 inv), jmf riket -2 0,3 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, (antal/1000 inv), 2013, jmf riket Värdet avser mätning Andel nyanlända personer som efter 2 år och avslutad etablering går över på försörjningsstöd (procent) Egen mätning iu iu Andel (procent) invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd inkl. introduktionsersättning 2013, jmf riket 8,3 4,1 Värdet avser mätning Andel (procent) hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd i mån under året 2013, jmf riket 36,3 26,0 Andel återvunnet hushållsavfall, (procent), mäts i KKiK 27 (2013) 36 Nöjd medborgarindex för Vatten och avlopp. Mäts i SCB: s medborgar- undersökning (NMI index) Nöjd medborgarindex för renhållning, sophämtning. Mäts i SCB: s medborgar- undersökning (NMI index) Årets resultat (mnkr), mäts i årsredovisningen 5,1 1% av skatteintäkter o utjämning (ca 8 mkr) Målet med 1% av skatteintäkter och utjämning har inte uppnåtts Egenfinansierade investeringar (procent), mäts i årsredovisningen (exkl. exploatering och särskilda beslut) Nettokostnad näringslivsbefrämjande åtgärder, (kr/inv), hämtas från KOLDA 317 (2013) 247 Kostnad Komvux (kr/heltidsstuderande), hämtas från KOLADA) siffran avser Flen ligger på hälften jämfört med alla andra. Det har varit så under många år. Vuxenutbildningen försöker att möta upp elevernas behov av kurser på bästa. Behovet varierar från läsår till läsår och grupper 78

86 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 bildas på så sätt att man får maximal kostnadseffektivitet. Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, (kr/inv), jmf riket Värdet avser mätning Kostnaderna totalt ligger bland de lägsta i länet. En stor del av kostnaderna kommer att finansieras av statsbidraget från Migrationsverket. Förvärvsarbetande invånare år, andel (procent) Mäts i KKiK, jmf riket 71,7 78,5 Mätning avser AU-nämnden anger att förutom en lokal överenskommelse mellan Af och IFO och samarbete med nyföretagarcentrum har även en arbetsmarknadskurs för nystartsjobbare, orienteringskurs och ungdomskurser startats. En praktiksamordnare och statsbidragssamordnare i en tjänst är några av förstärkningar som är tänkta. Andel öppet arbetslösa utrikesfödda år. Mäts genom arbetsförmedlingen (procent), jmf riket 19,4 8,3 Minska Har ökat från 18,3% i augusti. Språkpraktik ger möjlighet att på ett praktiskt sätt lära sig svenska, som är en viktig del för att komma ut i arbetslivet. Orienteringskursen ska ytterligare stärka deltagare i sitt jobbsökande och ger dem ökade kunskaper inom arbetsmarknad. Antalet byggklara tomter. Mäts genom att räkna antalet byggklara tomter i kommunens utbud (antal), egen mätning 64 Nöjd medborgarindex, gator och vägar. Mäts genom SCB:s medborgarundersökning (NMI index) Belysning har satts upp i Sparreholm vid gångvägen Nyköpingsvägen-Dambrovägen. Belysning GC-väg under riksväg 221 i Bettna har satts upp. Belysningsstolpar vid Celsings allé har bytts ut till LED vilket genererar att området blir mer belyst än med den gamla belysningen. Nöjd medborgarindex, gång och cykelvägar. Mäts genom SCB:s medborgarundersökning (NMI index) Delsträckor har öppnats för trafik på GC-vägen på R55. GC-väg har byggts och förbättrats utmed Landsvägsgatan i Malmköping. Nettokostnad gator, vägar, parkering och parker. Hämtas från KOLADA (kr/invånare), jmf riket Medborgarnas nöjdhet med idrotts- och motionsanläggningar. Mäts i SCB:s medborgarundersökning. (NMI index) Nöjd medborgarindex kultur. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) Simhallens öppethållande på kvällar och helger, (timmar/vecka). Mäts i KKiK Simhallen har från hösten utökad öppettiden på lördag och söndag med 1,5 timme per dag (från till 16.00) samt måndagar från kl (tidigare 14.00). Huvudbibliotekets öppethållande på kvällar och helger (timmar/vecka). Mäts i KKiK Biblioteket fick förändrade och delvis utökade öppettider från mars. Kvällstid måndag - torsdag utökades från till Nettokostnad turistverksamheten (kr/inv), jmf riket Värdet avser mätning Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde. Mäts i KKiK. (medelvärde) Mål nivå uppnådd. Svårt att förbättra resultat med nuvarande äldreboendestruktur. Serviceutbud i särskilt boende, andel (%) av maxpoäng. Mäts i KKiK Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad 79

87 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 av kommunen. Mäts i KKiK (andel av maxpoängen) Antal olika personal som möter en hemtjänsttagare under en 14 dagarsperiod (medelvärde). Mäts i KKiK. (antal/14 dagar) Mål nivå uppnådd. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? Mäts i KKiK (andel av maxpoängen) Pågående arbete. Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSSinsats (alla insatser), Hämtas från KOLADA (medelvärde antal dagar), jmf KKiK 8 42 Saknas måttet var tillfälligt Kostnad särskilt boende äldreomsorg (kr/brukare), hämtas från KOLADA, jmf riket Värdet avser mätning Kostnad hemtjänst äldreomsorg (kr/brukare). Hämtas från KOLADA, jmf riket Värdet avser mätning Kostnad boende enligt LSS (kr/brukare), hämtas från KOLADA, jmf riket Värdet avser mätning Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år. Hämtas från KOLADA medelvärde (antal dagar), jmf KKiK Utredningstiden har minskat från 177 till 132 dagar. Vårddygn i institutionsvård av totalt antal vårddygn för barn och unga 0-20 år, andel (procent), jmf riket 12,5 37,3 Nettokostnad individ och familjeomsorg. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket Värdet avser mätning Pågående arbete men hänsyn behöver tas till Flens demografi och problematik. Minskat till 4354 från Nettokostnad för insatser enl LSS. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket Värdet avser mätning 2013.Ökat till 4985 från Planlagd attraktiv mark ska finnas avsatt för fler-bostadshus och gruppbebyggelse. Mäts genom att sammanställa antal möjliga bostadslägenheter, (antal), egen mätning - Öka Ständig process som pågår fortlöpande. Nöjd medborgarindex räddningstjänsten. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) Nettokostnad för miljö, hälsoskydd och myndighetsutövning. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket Värdet avser mätning Nettokostnad räddningstjänsten. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket Värdet avser mätning Andelen barn placerade på förskoleplats på önskat datum, (procent) jmf i KKiK Väntetid för den som inte fått plats på förskola på önskat datum, (antal dagar) jmf i KKiK

88 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 Årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen kommunala förskolan, andel. Hämtat från Skolverket (procent), jmf riket Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal. Hämtas från KOLADA, (antal barn/årsarbetare), jmf riket 5,2 5,4 Värdet avser mätning Meritvärde årskurs 9, kommunala skolor, genomsnitt (poäng), hämtas från KOLADA (poäng), jmf riket Förbättrat värde jämfört med föregående mätning. Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogrammet, andel (%) 73,5 83,5 Gäller elever skrivna i Flens kommun. Elever i åk 9 som är behöriga till estetiska programmet, andel (%) 77,3 85,3 Gäller elever skrivna i Flens kommun. Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%) 80,1 86,4 Gäller elever skrivna i Flens kommun. Elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, andel (%) 68,5 82,1 Gäller elever skrivna i Flens kommun. Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg, studieförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket 77,8 78,3 Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg, yrkesförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen. Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket 87,5 82,1 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. Hämtas från KOLADA, jmf riket Siffrorna avser 2013, som är senast kända värde. Kostnad för kommunal grundskola. Hämtas från KOLADA (kr/elev), jmf riket Siffrorna avser 2013, som är senast kända värde. Effektivitet i kommunens grundskolor. Hämtas från KOLADA (kr/betygspoäng), jmf riket Siffrorna avser 2013, som är senast kända värde. Kostnad kommunal gymnasieskola. Hämtas från KOLADA, (kronor/elev), jmf riket Siffrorna avser 2013, som är senast kända värde. 81

89 FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 REVISIONSBERÄTTELSE 82

90 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Utrednings- och strategiavdelningen Pernilla Asp Till kommunfullmäktige DIARIENR ÄRENDE KS/2015:50 Partistöd 2015 Partistöd 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att partistöd för år 2015 delas ut enligt följande: Moderaterna kr Centerpartiet kr Folkpartiet liberalerna kr Kristdemokraterna kr Arbetarepartiet-Socialdemokraterna kr Vänsterpartiet kr Miljöpartiet de gröna kr Sverigedemokraterna kr Sammanfattning I kommunallagen (1991:900) framgår de grundläggande bestämmelserna för kommunalt partistöd, därutöver har Flens kommun Regler för kommunalt partistöd i Flens kommun, antaget av kommunfullmäktige Enligt reglementet ska partistödet bestå av; - ett grundstöd som uppgår till trettiofem (35) procent av vid var tid gällande prisbasbelopp per parti och år, samt - ett mandatstöd, som uppgår till trettiofem (35) procent av vid var tid gällande prisbasbelopp per mandat och år.

91 2 (2) Prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) har för år 2015 beräknats till kronor. Utifrån ovanstående föreslås partistödsfördelningen i Flens kommun för år 2015 bli följande: Parti Mandat Grundstöd Mandatstöd Grundstöd & mandatstöd Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Sverigedemokraterna Totalt Totalt Totalt Partistöd betalas ut årligen i förskott under juni månad efter beslut av fullmäktige. Redovisning av partistöd sker enlig kommunallagen kapitel 2 11 Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 9 första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena. Lag (2013:1053). Ingrid Ivarsson Utrednings- och strategichef Pernilla Asp Nämndsekreterare Beslutet expedieras till: Partier i Flens kommunfullmäktige Ekonomi-avdelningen Akt

92 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE Utrednings- och strategiavdelningen Till HANDLÄGGARE Tomas Bonér Kommunfullmäktige DIARIENR KS/2014:33 ÄRENDE Medborgarförslag angående busshållplats vid vägskälet till Ändebol på väg 52 Medborgarförslag angående busshållplats vid vägskälet till Ändebol vid väg 52 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att överlämna medborgarförslaget om hållplats vid Ändebol vägskäl till den översyn av landsbygdstrafiken i länet som ska genomföras under 2015 av Sörmlands kollektivtrafikmyndighet att därmed anse medborgarförslaget besvarat Sammanfattning Förslagsställaren Janne Söderberg inkom med förslag om att anlägga en hållplats på väg 52 i höjd med vägskälet till Ändebol. Ärendet återremitterades till kommunstyrelsen vid kommunfullmäktiges sammanträde Kommunstyrelsen har berett ärendet igen och föreslår att medborgarförslaget överlämnas till den översyn av landsbygdstrafiken i länet som Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ska genomföra under Bakgrund Flens kommun har tillsammans med övriga Sörmländska kommuner arbetat fram ett gemensamt trafikförsörjningsprogram (Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram) för länet. I programmet slår man fast att målet är att öka attraktiviteten, öka resandet och skapa förutsättningar för god kollektivtrafikförsörjning i länet. Detta ska ske genom att öka utbudet, förbättra komfort och attraktivitet men också snabba upp resor och därmed sänka restiderna för resenärerna. Satsningarna ska ske där man ser ett potentiellt resandeunderlag och möjlighet till en samordnad och effektiv trafik. Kommunen har i dagsläget ingen kommunalt finansierad busstrafik på den sträcka förslaget gäller. Den trafik som berörs finansieras av Landstinget (Linje 765). Detta innebär att beslut om turtäthet och stopp inte ensidigt kan beslutas av Flens kommun. Länstrafiken ser idag inget behov av att anlägga ytterligare en hållplats vid vägskälet till Ändebol då det redan idag finns en tillgänglig busshållsplats vid Dämbol där bussar trafikerar både Nyköping och Katrineholm via linje 765. Denna linje har redan idag femtiotvå stycken hållplatslägen på sträckan mellan Katrineholm och Nyköping. Det innebär

93 2 (2) nästan en hållplats per kilometer. Att anlägga ytterligare hållplatslägen skulle inte gynna målet att snabba upp resor och öka kollektivtrafikens attraktivitet. Med anledning av denna bakgrund föreslog kommunledningsförvaltningen att förslaget skulle avslås. Under kommunfullmäktiges behandling av ärende yttrade sig förslagsställaren. Ärendet återremitterades till kommunstyrelsen för att ytterligare belysa frågan om avståndet mellan busshållsplatserna på sträckningen. Kommunstyrelsen har efter återremiss berett frågan igen och har vissa kompletteringar. Avstånden mellan varje enskild hållplats varierar beroende av hur boendet ser ut på sträckan mellan Katrineholm och Nyköping. I genomsnitt har sträckan en hållplats per kilometer. På den delen av sträckan som förslagsställaren angivit är det 2,8 km mellan hållplatserna Dämbol och Tuntorpsbadet. Enligt beslut vid direktionssammanträdet i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ska en översyn ske av landsbygdstrafiken under 2015, vilket kan påverka hållplatsbeståndet och linjedragningar. Översynen kommer att ske i samarbete med kommunens handläggare. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att överlämna medborgarförslaget om hållplats vid Ändebol vägskäl till den översyn av landsbygdstrafiken i länet som ska genomföras under 2015 av Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Ingrid Ivarsson Utrednings- och strategichef Tomas Bonér Planeringssekreterare Beslutet expedieras till: KLF Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Förslagsställaren Janne Söderberg

94 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Utrednings- och strategiavdelningen Tomas Bonér Till Kommunfullmäktige DIARIENR ÄRENDE KS/2014:133 Medborgarförslag om väg 55 Medborgarförslag angående väg 55 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att för kännedom överlämna medborgarförslaget till Trafikverket att i övrigt avslå medborgarförslaget Sammanfattning Jerry Grabski inkom med ett medborgarförslag om skyltning vid väg 55. Förslagsställaren önskar att kommunen snarast kontaktar Trafikverket i syfte att åstadkomma en ändring av skyltningen av två fyrvägskorsningar på den nybyggda sträckan mellan Yxtatorp och Malmköping. Skyltbytet gäller från väjningsskylt till stoppskylt. Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att ändringar av skyltning på statlig väg är en angelägenhet för Trafikverket och handläggning och eventuellt byte endast kan ske genom deras försorg. I samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen gör kommunledningsförvaltningen också annan bedömning av trafiksäkerhetsläget i aktuella fyrvägskorningar än förslagsställaren. Förvaltningens bedömning är att det i de två aktuella korsningarna råder god sikt och att ett stoppförbud inte skulle få den effekt på hastigheten på väg 55 som förslagsställaren anger som ett av skälen för att ändra skyltningen. Kommunledningsförvaltningens rekommendation är dock att medborgarförslaget överlämnas för kännedom till Trafikverket men att förslaget i övrigt avslås. Ingrid Ivarsson Utrednings- och strategichef Beslutet expedieras till: Förslagsställaren Jerry Grabski, Trafikverket, KLF, SBF Tomas Bonér Planeringssekreterare

95 2 (2) BILAGA Återgiven karta visar de aktuella korsningarna på väg 55 mellan Flen och Malmköping. Väg 55 mellan Flen och Malmköping

96 1 (1) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Utredning- och strategiavdelningen Anna Wallenberg Till kommunfullmäktige DIARIENR ÄRENDE KS/2014:159 Medborgarförslag om att tillhandahålla kommunfullmäktiges handlingar till intresserade invånare Svar på medborgarförslag om att tillhandahålla kommunfullmäktiges handlingar till intresserade invånare Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget. Sammanfattning Jerry Grabski inkom med ett medborgarförslag om att tillhandahålla kommunfullmäktiges handlingar till intresserade invånare. Förslagsställaren föreslår att aktuella kommunfullmäktige handlingar utlämnas kostnadsfritt till intresserade kommuninvånare i god tid innan sammanträdet. Flens kommunfullmäktiges handlingar finns att läsa på biblioteken i kommunen samt även digitalt på kommunens hemsida.. Det går även bra att få ut handlingarna efter kontakt med kommunstyrelsens kansli. Senast en vecka innan sammanträdet finns handlingarna tillgängliga för alla som önskar ta del av dem. Ingrid Ivarsson Utrednings- och strategichef Anna Wallenberg Kommunsekreterare Beslutet expedieras till: Förslagsställaren, Akt

97

98 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE HR-avdelningen Niklas Witt Kommunfullmäktige DIARIENR ÄRENDE KS/2015:34 Revidering av bolagsordningar och ägardirektiv för Flens kommuns bolag Revidering av bolagsordningar och ägardirektiv för Flens kommuns bolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta föreliggande bolagsordning för Flens bostads AB, att anta föreliggande bolagsordning för Flens kommunfastigheter AB, att anta föreliggande bolagsordning för Framtidsbruket AB, att anta föreliggande bolagsordning för Unika Bruket AB att anta föreliggande bolagsordning för Flens Industrihus AB att anta föreliggande ägardirektiv för Flens Bostads AB, att anta föreliggande ägardirektiv för Flens kommunfastigheter AB, samt att anta föreliggande ägardirektiv för Framtidsbruket AB, att gälla från nästkommande bolagsstämma i respektive bolag. Sammanfattning Under 2013 och 2014 har arbetet pågått med en förändrad politisk organisation. I juni 2014 beslutade kommunfullmäktige om en ny nämndorganisation med tillhörande förvaltningsorganisation. Styrdokumenten för kommunens bolag behöver revideras och uppdateras, vissa anpassningar behöver göras utifrån förändrad lagstiftning och den nya politiska organisationen som gäller från årsskiftet 2014/2015. Grunderna för revidering är i huvudsak följande: - Samordnade dokument. Tidigare antagna ägardirektiv och bolagsordningar avseende bolagen har inte följt samma struktur. Genom en revidering uppnås samsyn i vad som avses i respektive bolag.

99 2 (2) - Förändringar av styrelsens sammansättning i samtliga bolag. I huvudsak innebär det ett borttagande av suppleanter i alla bolagen. Detta bör leda till att styrelsearbetet i respektive bolag underlättas och vitaliseras. - Ägardialogen ändras så att de löpande kontakterna mellan bolagen och kommunen sker på samma sätt och anknyter till kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Ärendets beredning Kommunjuristen och bolagens verkställande direktörer har utvecklat förslagen och förankrat dessa med kommunchefen. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen anser att det är av godo att samtliga bolag har samma struktur, eftersom det underlättar samordningen. Den politiska ledningen har haft önskemål om förändringar avseende antal ledamöter och borttagande av suppleanter och enligt förvaltningens åsikt kan detta leda till en förenkling av styrelsearbetet. En förändring av ägardialogen är nödvändig då det är av vikt att diskussionerna mellan bolaget och kommunen sker mot bakgrund av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Ärendets handlingar Ägardirektiv Flens Bostads AB Bolagsordning Flens Bostads AB Ägardirektiv Flens kommunfastigheter AB Bolagsordning Flens kommunfastigheter AB Ägardirektiv Framtidsbruket AB Bolagsordning Framtidsbruket AB Bolagsordning Unika Bruket AB Bolagsordning Flens Industrihus AB Cecilia Vikström Kommunchef Niklas Witt Kommunjurist Beslutet expedieras till:

100 FÖRSLAG Ägardirektiv för Flens Bostads AB Utfärdade och fastställda av kommunfullmäktige i Flens kommun 201x-xx-xx XX. Antagna vid bolagsstämma 201X-xx-xx (ska antas årligen på bolagsstämma) 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs av Flens kommun och är en del av kommunens verksamhet. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv förutsatt att de inte står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen genom: a) bolagsordning b) dessa ägardirektiv c) av fullmäktige eller kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv beträffande verksamheten d) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget e) uppdrags- och samarbetsavtal I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 2. Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen ska ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut i samband med att bokslutet behandlas huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3. Ändamål med bolagets verksamhet Bolagets verksamhet regleras främst av bolagsordning, ägardirektiv samt uppdrags- och samarbetsavtal och får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med dessa. Bolaget får inte bedriva spekulativ verksamhet eller verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

101 Flens Bostads AB (FBAB) är ett av Flens kommuns redskap för att tillgodose allmänna samhälleliga intressen inom bostadsförsörjningen. FBAB ska på samma sätt som andra förvaltningar och bolag samverka och stödja det strategiska utvecklingsarbete kommunen bedriver. Planer, policys och program som Flens kommunfullmäktige fastställer ska, i tillämpliga delar, tillämpas också av FBAB. FBAB ska vara en betydande aktör på Flens bostadsmarknad och ett föredöme för andra fastighetsägare. FBAB ska, så vitt möjligt, i de flesta delar av kommunen erbjuda ett brett utbud av prisvärda hyreslägenheter som ska ge de boende valmöjlighet i form av varierade lägen, standard, pris och flexibel servicegrad. FBAB ska genom effektiv förvaltning och inom ramen för en långsiktigt uthållig ekonomi och affärsmässiga principer medverka till rimliga hyresnivåer i Flen. Flens kommun vill genom FBAB ha en aktör på fastighets- och bostadsmarknaden som står för affärsmässig samhällsnytta. FBAB:s ekonomiska hushållning ska göra det möjligt för bolaget att inom ramen för affärsmässiga principer förverkliga kommunens produktions- och marknadsmål med bolaget samt långsiktigt säkra sina fastigheters värde, samtidigt som bolagets bostäder och områden ska tillgodose de boendes behov av trygghet, trivsel och service. Flens Bostads AB:s områden och hus ska vara rena och snygga med attraktiva utemiljöer. Bolaget ska aktivt motverka boendesegregation, främja integration och jämställdhet, främja arbetet mot trångboddhet och bekämpa diskriminering. Flens Bostads AB ska sträva efter en väl fungerande boendedemokrati och medinflytande för hyresgästerna, inte minst tillsammans med Hyresgästföreningen i Flen. Exempel på sådant är den partssammansatta Boinflytandekommittén, gemensamma bomöten, gemensamt arbete för att se över hyressättningen i kommunen, gemensamma studiebesök etc I framtiden kan det också handla om att utveckla boendeinflytandet även utanför det som idag görs tillsammans med Hyresgästföreningen. Exempel på sådant kan vara lokala områdesstyrelser, olika arbetsmarknadsåtgärder och andra projekt tillsammans med de boende. Även detta ska vara möjligt inom ramen för affärsmässiga principer om det bedömes göra Flens Bostads AB mer attraktiv som hyresvärd i framtiden. Flens Bostads AB ska vara ett föredöme beträffande det bostadssociala ansvaret, därför tillsammans med andra hyresvärdar, och inom ramen för dessa direktiv, affärsmässiga principer och gällande lagstiftning i övrigt, ta sitt bostadssociala ansvar. Flens Bostads AB ska förmedla sina bostäder på ett ordnat och rättvist sätt och med transparenta regler för alla. Flens Bostads AB ska eftersträva högt ställda miljöambitioner i nyproduktion, ombyggnad och förvaltning. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot att bygga energisnåla hus och mot energieffektivisering i befintliga hus. I Flens kommun finns ett överskott på hyreslägenheter. Detta överskott kan åtgärdas på olika sätt, till exempel genom marknadsföring, rivning, omvandling till andra användningsområden, sammanslagning och ombyggnad etc. FBAB ska kunna använda sig av alla dessa medel. Det kan bli aktuellt att förvärva fastigheter för att riva men också att avyttra fastigheter för att finansiera avvecklingar av hus eller satsningar på de hus som ska vara kvar. Avyttring kräver enligt bolagsordningen Kommunstyrelsens medgivande, detta gäller även vid omvandling till bostadsrätt.

102 Trots överskott på hyreslägenheter finns det ibland ändå behov av att tillskapa nya bostäder i Flens kommun, till exempel för seniorer. FBAB ska i samverkan med Flens kommun verka för en långsiktigt tillräcklig tillgång på nya bostäder för seniorer. FBAB ska också medverka i boendelösningar som riktar sig mot bostadslösa och andra socialt utsatta grupper. Ungdomars problem att ta sig in på bostadsmarknaden ska bolaget ägna särskild uppmärksamhet. Det ska också vara möjligt för FBAB att förvärva fastigheter som bedöms tillföra goda egenskaper till beståndet, till exempel centralt belägna fastigheter med hiss. Förvärv av fastigheter kräver också Kommunstyrelsens medgivande. Bolaget ska vidare; planera långsiktigt med ekonomisk framförhållning, ha en god ekonomisk hushållning med ett långsiktigt marknadsmässigt avkastningskrav som för bolaget ska uppgå till 2 % beräknat som bruttovinst/marknadsvärde för fastigheterna. Med bruttovinst avses samtliga intäkter minskat med samtliga kostnader exklusive räntor (externa och interna) samt ev rörelsefrämmande/extraordinära poster. Med marknadsvärde för fastigheterna avses det värde som vid en schablonmässig eller faktiskt värdering åsättes fastighetsbeståndet av en oberoende extern värderare. Detta avkastningskrav, liksom behovet av underhåll, standardhöjning och rivning/omvandling, ska omprövas vart tredje år varvid fastigheterna ska värderas dessförinnan. Omprövning skall ske vid ordinarie årsstämma. tillse att soliditeten i bolaget ej understiger 10 procent. samordna budget och verksamhetsplanering så att de är förenliga med kommunernas processer i projekt där både kommunen och bolaget tillsätter resurser, ansvara för att identifiera behov av avtal mellan bolag och kommuner i frågor av gemensamt intresse. Bolaget ska ha en affärsplan till stöd för styrelsen och VD att utveckla och förvalta bolaget utifrån ägarnas krav och förväntningar. 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt ska stödja bolagets ändamål. Styrelsen ska ansvara för att styrelseledamöterna erhåller erforderlig utbildning för uppdraget. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. Styrelsen ska årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelsens ledamöter ska närvara.

103 5. Underställningsplikt Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiellt beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas såvitt avser: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Vid olika mening i bolagets styrelse om en fråga är av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslut fattas av kommunfullmäktige. I bolagsordningen anges beslut som ska fattas av bolagsstämman. 6. Budget och handlingsprogram Bolaget ska årligen fastställa handlingsprogram för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första fastställs i form av en budget. Handlingsprogram och budget ska delges respektive kommunstyrelse senast under september månad året före budgetåret om inte annat överenskommes. 7. Kapitalförvaltning Styrelsen ska tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. 8. Årsredovisning och bolagsstämma Bolaget ska årligen, senast före utgången av februari månad eller gällande tidplan, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av kommunkoncernens årsredovisning. Uttalandet i redovisningens förvaltningsberättelse ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt kommunallagen (6 kap 1 och 1a). I årsredovisningen ska dessutom uppföljning av affärsplan redovisas i relevanta delar till stöd för återkoppling och information till kommun och allmänhet. 9. Informationsskyldighet Bolaget ska hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. Denna information ska lämnas i form av budget för kommande år enligt punkt 6 ovan, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet.

104 Det åligger vidare bolaget att till kommunstyrelsen snarast översända: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport efter 8 månader innehållande en årsprognos. Delårsrapporten ska vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. b) protokoll från bolagsstämma c) protokoll från styrelsesammanträde d) bolagets årsredovisning d) revisionsberättelse e) granskningsrapport 10. Ägardialog Bostadsbolaget skall årligen redogöra för bolagets utveckling mot bakgrund av ändamålet med bolaget som uttrycks i dessa ägardirektiv samt till kommunen redovisa de åtgärder som planeras med anledning av bostadssituationen m m i bolaget. Redovisningen kan genomföras genom en konferens eller skriftligen till kommunstyrelsen eller på något annat sätt som parterna kommer överens om. Dialogen mellan ägaren och bolaget är främst löpande samtal om strategiska frågor och andra frågor som har betydelse för kommunens och bolagets framtid samt utvecklingen av boendemiljön. Parterna förlitar sig på ett löpande samråd i ett öppet diskussionsklimat. 11. Arkivfrågor Allmänna handlingar ska förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. Bolaget omfattas av Flens kommuns arkivreglemente och ska tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 12. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar ska utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen ska tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen ska anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen ska anges i vilken omfattning verkställande direktören, för styrelsen ska anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten ska upptas i styrelseprotokoll. 13. Arbetsordning för styrelsen

105 Styrelsen ska enligt aktiebolagslagen årligen fastställa en skriftlig arbetsordning. I arbetsordningen ska anges hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter och hur ofta styrelsen ska sammanträda. 14. Revision Bolagets revisorer ska, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten ska innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. Bolagets lekmannarevisorer ska, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport ska lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen. 15. Lekmannarevisionens granskningsrapport Det åligger lekmannarevisionen att i årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisionen ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsen på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket.

106 Förslag Bolagsordning för Flens Bostads AB Godkänd av kommunfullmäktige i Flen 20XX-XX-XX. Antagen av bolagsstämma 20XX-XX-XX. 1. Firma Aktiebolagets firma är Flens Bostads Aktiebolag. 2. Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Flens kommun, Södermanlands län. 3. Föremål för och ändamålet med bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Flens kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter och tomträtter med bostadslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt även med lokaler i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter, används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten. Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Flens kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten skall bedrivas enligt affärsmässiga principer. Likvideras bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla Flens kommun till att, till den del de ej motsvaras av tillskjutet kapital, användas till det ändamål för vars främjande bolaget bildats. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler. 4. Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet. Frågan om utlämnande av handling har av styrelsen delegerats till verkställande direktören eller efter dennes bestämmande. Vägran att utlämna handling ska på sökandens begäran prövas av styrelsen.

107 5. Fullmäktiges yttranderätt Kommunfullmäktiges ställningstagande Bolaget ska se till att kommunfullmäktige i Flen får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Flens kommun möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 6. Aktiekapital Aktiekapitalet skall vara lägst sex miljoner kronor och högst tjugofyra miljoner kronor. 7. Antal aktier Antalet aktier skall vara lägst och högst stycken. 8. Styrelse Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio sju styrelseledamöter med lika många suppleanter. Ledamöter och suppleanter utses av kommunfullmäktige i Flens kommun för tiden från den årsstämman som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också bland ledamöterna ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9. Revisorer För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av årsstämman en revisor och en revisorssuppleant. Uppdraget som revisor och revisorssuppleant gäller till slutet av den ordinarie årsstämma som hålls det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10. Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Flens kommun ska utse en lekmannarevisor och en suppleant, med uppgift att granska om aktiebolagets verksamhet sköts på ett

108 ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om aktiebolagets interna kontroll är tillräcklig. Lekmannarevisor och suppleant väljs för samma mandatperiod som gäller för aktiebolagets styrelse. 11. Kallelse till årsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 12. Ärenden på årsstämma Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden skall därvid förekomma till behandling. 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövning av om bolagsstämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om a. fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter. 9. Val av revisor och revisorssuppleant. 10. Annat ärende, som skall tas upp på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. Årsstämman är offentlig. Stämman får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. 13. Bolagsstämmans kompetens Bolagsstämman har att fatta beslut i följande frågor sedan kommunfullmäktiges godkännande inhämtats: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) övriga frågor av principiell betydelse eller större vikt 14. Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår skall vara 1 januari 31 december.

109 15. Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådan bemyndigande får endast avse två personer i förening. Högst två av dessa personer får utses bland andra än av styrelsens ledamöter och suppleanter. 16. Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Flens kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 17. Förvärv eller försäljning av vissa fastigheter Bolaget äger endast efter medgivande av kommunstyrelsen förvärva eller avhända sig bebyggd fastighet respektive tomträtt till sådan fastighet. 18. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Flens kommun.

110 FÖRSLAG Ägardirektiv för Flens Kommunfastigheter AB Antagen av kommunfullmäktige. Antagna vid bolagsstämma. 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget är bildat av Flens kommun för att förvalta kommunens verksamhetsfastigheter och tillgodose kommunens verksamheters behov av lokaler. Bolaget ingår i den kommunala organisationen. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv förutsatt att de inte står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna genom: a) bolagsordning b) dessa ägardirektiv c) av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv beträffande verksamheten d) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget e) uppdrags- och samarbetsavtal I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 2. Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen ska ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut i samband med att bokslutet behandlas huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

111 3. Ändamål med bolagets verksamhet Bolagets verksamhet regleras främst av bolagsordning, ägardirektiv samt uppdrags- och samarbetsavtal och får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med dessa. Bolaget får inte bedriva spekulativ verksamhet eller verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska - tillgodose kommunens verksamheters behov av effektiva och ändamålsenliga lokaler genom att i första hand erbjuda lokaler i egna fastigheter och om så inte är möjligt genom externa inhyrningar, - successivt anpassa lokalerna så att de vid varje tid i görligaste mån är i samklang med verksamheternas över tiden skiftande behov, - medverka till att verksamheternas lokalutnyttjande effektiviseras genom lokalanpassningar, ökat inslag av samnyttjande med mera, - arrangera fastighetsskötseln med verksamheternas behov i fokus; driftsorganisationen ska vara lätt tillgänglig för hyresgästerna/brukarna och anmälda fel ska åtgärdas snabbt och kompetent, - erbjuda verksamheterna kompletterande lokalrelaterade tjänster när de så önskar, till exempel larm, IT-nät lokalvård, fönsterputsning, vaktmästeri och receptionstjänster, - successivt anpassa fastighetsbeståndet så att det överensstämmer med kommunens långsiktiga behov genom ny-, om- och tillbyggnader i kombination med avveckling av ej behövliga fastigheter, - eftersträva att tillhandahållna lokaler och service genererar hög brukartillfredsställelse, - minimera fastigheternas miljöpåverkan med hjälp av energisparåtgärder, användande av miljövänliga material med mera, - hyra ut lokaler som ej nyttjas av kommunens verksamheter till externa hyresgäster när så är möjligt, - utveckla och realisera fastigheternas utvecklingspotentialer med hjälp av anpassningar till nya ändamål, kompletterande byggnation, avstyckningar med mera, och när utveckling inte är möjlig förvalta och underhålla fastigheterna så att deras värden bevaras, - ha en god ekonomisk hushållning med ett överskottsmål om 1 procent av den årligen fastställda budgeten, - ha en affärsplan till stöd för styrelsen och VD att utveckla och förvalta bolaget utifrån ägarnas krav och förväntningar, - vederlagsfritt medverka i kommunal fysisk planering, energiplanering, beredskapsplanering, exploateringsplanering med mera samt vid beredning av motions- och interpellationssvar.

112 Upplåtelsevillkor Kommunfullmäktige fastställer de regler som ska gälla mellan bolaget och de kommunala hyresgästerna/brukarna för hyressättning, andra hyresvillkor, prissättning av tilläggstjänster med mera. Uthyrning till externa hyresgäster ska ske på marknadsmässiga villkor med iakttagande av den kommunala komptensen. 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt ska stödja bolagets ändamål. Styrelsen ska ansvara för att styrelseledamöterna erhåller erforderlig utbildning för uppdraget. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. Styrelsen ska årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelsens ledamöter ska närvara. 5. Underställningsplikt Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiellt beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas såvitt avser: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Vid olika mening i bolagets styrelse om en fråga är av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslut fattas av kommunfullmäktige. I bolagsordningen anges beslut som ska fattas av bolagsstämman.

113 6. Budget och handlingsprogram Bolaget ska årligen fastställa handlingsprogram för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första fastställs i form av en budget. Handlingsprogram och budget ska delges kommunstyrelsen senast under september månad året före budgetåret om inte annat överenskommes. 7. Kapitalförvaltning Styrelsen ska tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. 8. Årsredovisning och årsstämma Bolaget ska årligen, senast före utgången av februari månad eller gällande tidplan, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av kommunkoncernens årsredovisning. Uttalandet i redovisningens förvaltningsberättelse ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt kommunallagen. I årsredovisningen ska dessutom uppföljning av affärsplan redovisas i relevanta delar till stöd för återkoppling och information till kommun och allmänhet. 9. Informationsskyldighet Bolaget ska hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. Denna information ska lämnas i form av budget för kommande år enligt punkt 6 ovan, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Det åligger vidare bolaget att till kommunstyrelsen snarast översända: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport efter 8 månader innehållande en årsprognos. Delårsrapporten ska vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. b) protokoll från bolagsstämma c) protokoll från styrelsesammanträde d) bolagets årsredovisning d) revisionsberättelse e) granskningsrapport

114 10. Ägardialog Fastighetsbolaget skall årligen redogöra för bolagets utveckling mot bakgrund av ändamålet med bolaget som uttrycks i dessa ägardirektiv samt till kommunen redovisa de åtgärder som planeras med anledning bolagets resultat. Redovisningen kan genomföras genom en konferens eller skriftligen till kommunstyrelsen eller på något annat sätt som parterna kommer överens om. Dialogen mellan ägaren och bolaget är främst löpande samtal om strategiska frågor och andra frågor som har betydelse för kommunens och bolagets framtid samt utvecklingen av verksamheten. Parterna förlitar sig på ett löpande samråd i ett öppet diskussionsklimat. 11. Arkivfrågor Bolaget omfattas enligt lag av offentlighetsprincipen. Frågan om utlämnande av allmän handling avgörs av verkställande direktören eller annan person om VD så beslutar. Vägran att utlämna handling ska på begäran prövas av bolagets styrelse. Allmänna handlingar ska förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. Bolaget omfattas av Flens kommuns arkivreglemente och ska tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 12. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar ska utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen ska tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen ska anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen ska anges i vilken omfattning verkställande direktören, för styrelsen ska anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten ska upptas i styrelseprotokoll. 13. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen ska enligt aktiebolagslagen årligen fastställa en skriftlig arbetsordning. I arbetsordningen ska anges hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter och hur ofta styrelsen ska sammanträda.

115 14. Revision Bolagets revisorer ska, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten ska innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. Bolagets lekmannarevisorer ska, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport ska lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen. 15. Lekmannarevisionens granskningsrapport Det åligger lekmannarevisionen att i årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisionen ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsen på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket.

116 Bolagsordning för Flens Kommunfastigheter AB 1. Firma Aktiebolagets firma är Flens Kommunfastigheter Aktiebolag. 2. Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Flens kommun, Södermanlands län. 3. Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga Flens kommuns verksamhetsfastigheter och tillgodose kommunens verksamheters behov av lokaler. Bolaget ska därjämte kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Syftet med bolaget är att tillhandahålla kommunens verksamheters behov av effektiva och ändamålsenliga lokaler genom att i första hand erbjuda lokaler i egna fastigheter och om så inte är möjligt genom externa inhyrningar samt utveckla och realisera fastigheternas utvecklingspotential med hjälp av anpassningar till nya ändamål, kompletterande byggnation, avstyckningar med mera och när utveckling inte är möjlig förvalta och underhålla fastigheterna så att deras värden bevaras. Vid likvidation av bolaget ska bolagets behållna tillgångar tillfalla aktieägaren. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren. 5. Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Frågan om utlämnande av handling avgörs av verkställande direktören eller efter dennes bestämmande. Vägran att utlämna handling skall på sökandens begäran prövas av styrelsen.

117 6 Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ska se till att kommunfullmäktige i Flen får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 7. Aktiekapital Aktiekapitalet skall vara lägst sex miljoner kronor och högst tjugofyra miljoner kronor. 8. Antal aktier Antalet aktier skall vara lägst och högst stycken. 9. Styrelse Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst sju styrelseledamöter med lika många personliga suppleanter. Minst tre av ledamöterna samt deras suppleanter ska tillhöra kommunfullmäktige i Flen. Ledamöter och suppleanter utses av kommunfullmäktige i Flens kommun för tiden från den årsstämman som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också bland ledamöterna ordförande och vice ordförande. 10. Revisorer För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor och en revisorssuppleant. Uppdraget som revisor och revisorssuppleant gäller till slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 11. Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Flens kommun ska utse en lekmannarevisor och en suppleant, med uppgift att granska om aktiebolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om aktiebolagets interna kontroll är tillräcklig. Lekmannarevisor och suppleant väljs för samma mandatperiod som gäller för aktiebolagets styrelse.

118 12. Kallelse till årsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 13. Ärenden på årsstämma Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden skall därvid förekomma till behandling. 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövning av om bolagsstämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om a. fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter. 9. Val av revisor och revisorssuppleant. 10. Annat ärende, som skall tas upp på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. 14. Bolagsstämmans kompetens Bolagsstämman har att fatta beslut i följande frågor sedan kommunfullmäktiges godkännande inhämtats: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) övriga frågor av principiell betydelse eller större vikt 15. Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår skall vara 1 januari 31 december. 16. Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådan bemyndigande får endast avse två personer i förening.

119 17 Rösträtt Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. 18. Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Flens kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 19. Förvärv eller försäljning av vissa fastigheter Bolaget äger endast efter medgivande av kommunstyrelsen förvärva eller avhända sig bebyggd fastighet respektive tomträtt till sådan fastighet. 20. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Flens kommun.

120 FÖRSLAG Ägardirektiv för Framtidsbruket AB Antagen av kommunfullmäktige. Antagna vid bolagsstämma. 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget är bildat av Flens kommun och ägs direkt av Flens Kommun för att förvärva och utveckla delar av Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheters fastigheter. Bolaget ingår i den kommunala organisationen. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv förutsatt att de inte står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna genom: a) bolagsordning b) dessa ägardirektiv c) av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv beträffande verksamheten d) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget e) uppdrags- och samarbetsavtal I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 2. Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen ska ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag.

121 Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut i samband med att bokslutet behandlas huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3. Ändamål med bolagets verksamhet Bolagets verksamhet regleras främst av bolagsordning, ägardirektiv samt uppdrags- och samarbetsavtal och får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med dessa. Bolaget får inte bedriva spekulativ verksamhet eller verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Syftet med bolaget Framtidsbruket AB är att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av Hälleforsnäs bruksområde och därmed hela Hälleforsnäs genom att förvärva, utveckla och förvalta fastigheterna med inriktning på handel, småindustri och kulturaktiviteter. Målsättningen är att göra området attraktivt för att kunna sälja till en/flera långsiktig ägare som ser framtida utvecklingsmöjligheter. Bolaget ska - minimera fastigheternas miljöpåverkan med hjälp av energisparåtgärder, användande av miljövänliga material med mera, - utveckla och realisera fastigheternas utvecklingspotentialer med hjälp av anpassningar till nya ändamål, kompletterande byggnation, avstyckningar med mera, och när utveckling inte är möjlig förvalta och underhålla fastigheterna så att deras värden bevaras, - ha en god ekonomisk hushållning med ett överskottsmål om 1 procent av den årligen fastställda budgeten, - ha en affärsplan till stöd för styrelsen och VD att utveckla och förvalta bolaget utifrån ägarnas krav och förväntningar. 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt ska stödja bolagets ändamål. Styrelsen ska ansvara för att styrelseledamöterna erhåller erforderlig utbildning för uppdraget. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. Styrelsen ska årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelsens ledamöter ska närvara.

122 5. Underställningsplikt Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiellt beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas såvitt avser: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Vid olika mening i bolagets styrelse om en fråga är av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslut fattas av kommunfullmäktige. I bolagsordningen anges beslut som ska fattas av bolagsstämman. 6. Budget och handlingsprogram Bolaget ska årligen fastställa handlingsprogram för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första fastställs i form av en budget. Handlingsprogram och budget ska delges kommunstyrelsen senast under september månad året före budgetåret om inte annat överenskommes. 7. Kapitalförvaltning Styrelsen ska tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. 8. Årsredovisning och årsstämma Bolaget ska årligen, senast före utgången av februari månad eller gällande tidplan, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av kommunkoncernens årsredovisning. Uttalandet i redovisningens förvaltningsberättelse ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt kommunallagen. I årsredovisningen ska dessutom uppföljning av affärsplan redovisas i relevanta delar till stöd för återkoppling och information till kommun och allmänhet.

123 9. Informationsskyldighet Bolaget ska hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. Denna information ska lämnas i form av budget för kommande år enligt punkt 6 ovan, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Det åligger vidare bolaget att till kommunstyrelsen snarast översända: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport efter 8 månader innehållande en årsprognos. Delårsrapporten ska vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. b) protokoll från bolagsstämma c) protokoll från styrelsesammanträde d) bolagets årsredovisning d) revisionsberättelse e) granskningsrapport 10. Ägardialog Bolaget skall årligen redogöra för bolagets utveckling mot bakgrund av ändamålet med bolaget som uttrycks i dessa ägardirektiv samt till kommunen redovisa de åtgärder som planeras med anledning bolagets resultat. Redovisningen kan genomföras genom en konferens eller skriftligen till kommunstyrelsen eller på något annat sätt som parterna kommer överens om. Dialogen mellan ägaren och bolaget är främst löpande samtal om strategiska frågor och andra frågor som har betydelse för kommunens och bolagets framtid samt utvecklingen av verksamheten. Parterna förlitar sig på ett löpande samråd i ett öppet diskussionsklimat. 11. Arkivfrågor Allmänna handlingar ska förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. Bolaget omfattas av Flens kommuns arkivreglemente och ska tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 12. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar ska utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen ska tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter.

124 I instruktionen ska anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen ska anges i vilken omfattning verkställande direktören, för styrelsen ska anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten ska upptas i styrelseprotokoll. 13. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen ska enligt aktiebolagslagen årligen fastställa en skriftlig arbetsordning. I arbetsordningen ska anges hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter och hur ofta styrelsen ska sammanträda. 14. Revision Bolagets revisorer ska, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten ska innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. Bolagets lekmannarevisorer ska, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport ska lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen. 15. Lekmannarevisionens granskningsrapport Det åligger lekmannarevisionen att i årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisionen ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsen på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket.

125 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2015:x - xxx2014:5-109 Bolagsordning för Framtidsbruket AB Antagen av kommunfullmäktige Reviderad av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx xxx Antagen av bolagsstämma 2015-

126 2 1 Firma Bolagets firma är Framtidsbruket AB 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Flen, Södermanlands län. 3 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget ska äga, förvalta och utveckla fast egendom inom Flens kommun och därtill hörande verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som det tilldelas av sin ägare. Verksamheten skall bedrivas åt ägaren. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvärva, utveckla och förvalta delar av Hälleforsnäs Bruksfastigheter i syfte att sälja till en/flera långsiktiga ägare av bolaget fastigheter. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att på affärsmässiga principer, och med beaktande av den kommunala kompetensen i kommunallagen, skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av Hälleforsnäs bruksområde och därmed hela Hälleforsnäs. Genom att förvärva, utveckla och förvalta fastigheterna på området med inriktning på handel, småindustri och kulturaktiviteter är målsättningen att attrahera långsiktiga köpare till fortsatt utveckling av området. Vid likvidation av bolaget ska bolagets behållna tillgångar tillfalla aktieägaren. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren. 5 Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Frågan om utlämnande av handling avgörs av verkställande direktören eller efter dennes bestämmande. Vägran att utlämna handling skall på sökandens begäran prövas av styrelsen. 6 Fullmäktiges ställningstagandeyttranderätt Bolaget skall bereda inhämta kommunfullmäktige i Flens kommun möjlighet att yttra sig godkännande innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse såvitt avser: - köp och försäljning av fastigheter, - bildande, förvärv eller avyttring av dotterbolag, - ändring av aktiekapital, - förvärv av aktier eller andelar i andra bolag eller föreningar av betydelse för verksamheten, - övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt inhämta.

127 3 Bolaget ska se till att kommunfullmäktige i Flen får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 7 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor minst 7 miljoner kronor. 8 AktiebeloppAntal aktier Antal aktier skall vara lägst och högst stycken. Aktie skall lyda på kronor. 9 Styrelse Styrelsen skall bestå av minst fem och högst sju ledamöter. Ledamöter utses av kommunfullmäktige i Flens kommun för den tiden från årsstämman. Kommunfullmäktige utser också bland ledamöterna ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 10 Firmatecknare Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening Revisorer och årsredovisning För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av årsstämman en revisor med en suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den ordinarie årsstämma som hålls fyra år efter den dag som revisorn och suppleanten utsågs. enligt 9 kap 7 st aktiebolagslagen, som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Flens kommun utse två lekmannarevisorer och två suppleanter för dessa Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämman skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman Ärende på ordinarie årsstämma På ordinarie årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling. 1. Val av ordförande vid stämman; 2. Upprättande och godkännande av röstlängd; 3. Godkännande av dagordning; 34. Val av en eller två justeringsmän; 45. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad;

128 4 56. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport, samt i förekommande fall koncernredovisningsberättelse; 67. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 78. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter 89. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant; 910. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Årsstämman är offentlig. Stämman får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. 15 Bolagsstämmans kompetens Bolagsstämman har att fatta beslut i följande frågor sedan kommunfullmäktiges godkännande inhämtats: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets fastigheter och anläggningar, d) övriga frågor av principiell betydelse eller av större vikt. 16 Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår ska vara 1 januari 31 december. 17 Rösträtt Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. 17 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Flens kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 18 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Flens kommun.

129 Förslag Bolagsordning för Unikabruket AB, Firma Aktiebolagets firma är unika Bruket AB. 2. Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Flens kommun, Södermanlands län. 3. Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvalta lokalobjekt med kommunalt engagemang, avseende uthyrning till näringsliv i Flens kommun. Bolaget ska därjämte kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler. 4. Ändamålet med bolagets verksamhet Syftet med bolaget är att tillhandahålla lokaler i enlighet med kommunala likställighets- och självkostnadsprincipen. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren. Vid likvidation av bolaget ska bolagets behållna tillgångar tillfalla aktieägaren. 5. Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet. Frågan om utlämnande av handling har av styrelsen delegerats till verkställande direktören eller efter dennes bestämmande. Vägran att utlämna handling ska på sökandens begäran prövas av styrelsen. 6 Fullmäktiges ställningstagande Bolaget ska se till att kommunfullmäktige i Flen bereds får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

130 7. Aktiekapital Aktiekapitalet skall vara lägst två miljoner kronor och högst åtta miljoner kronor. 8. Antal aktier Antalet aktier skall vara lägst och högst stycken. 9. Styrelse Styrelsen skall bestå av fem tre styrelseledamöter med lika många personliga suppleanter. Ledamöter och suppleanter utses av kommunfullmäktige i Flens kommun för tiden från den årsstämman som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också bland ledamöterna ordförande och vice ordförande. 10. Revisorer För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor och en revisorssuppleant. Uppdraget som revisor och revisorssuppleant gäller till slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 11. Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Flens kommun ska utse en lekmannarevisor och en suppleant, med uppgift att granska om aktiebolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om aktiebolagets interna kontroll är tillräcklig. Lekmannarevisor och suppleant väljs för samma mandatperiod som gäller för aktiebolagets styrelse. 12. Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma skall ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 13. Ärenden på årsstämma Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden skall därvid förekomma till behandling. 1. Val av ordförande vid stämman.

131 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövning av om bolagsstämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om a. fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter. 9. Val av revisor och revisorssuppleant. 10. Annat ärende, som skall tas upp på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. 14. Bolagsstämmans kompetens Bolagsstämman har att fatta beslut i följande frågor sedan kommunfullmäktiges godkännande inhämtats: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) övriga frågor av principiell betydelse eller större vikt 15. Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår skall vara 1 januari 31 december. 16. Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådan bemyndigande får endast avse två personer i förening. 17. Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Flens kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 18. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Flens kommun.

132 Förslag Bolagsordning för Flens Industrihus AB Godkänd av kommunfullmäktige i Flen 20XX-XX-XX. Antagen av bolagsstämma 20XX-XX-XX. 1. Firma Aktiebolagets firma är Flens Industrihus AB. 2. Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Flens kommun, Södermanlands län. 3. Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvalta lokalobjekt med kommunalt engagemang, avseende uthyrning till näringsliv i Flens kommun. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler. Likvideras bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla Flens kommun. 4. Ändamålet med bolagets verksamhet Syftet med bolaget är att tillhandahålla lokaler i enlighet med kommunala likställighets- och självkostnadsprincipen. 5. Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet. Frågan om utlämnande av handling har av styrelsen delegerats till verkställande direktören eller efter dennes bestämmande. Vägran att utlämna handling ska på sökandens begäran prövas av styrelsen.

133 5. Fullmäktiges yttranderätt Kommunfullmäktiges ställningstagande Bolaget ska se till att kommunfullmäktige i Flen får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 7. Aktiekapital Aktiekapitalet skall vara lägst två miljoner kronor och högst åtta miljoner kronor. 8. Antal aktier Antalet aktier skall vara lägst och högst stycken. 9. Styrelse Styrelsen skall bestå av fem tre styrelseledamöter med lika många suppleanter. Ledamöter och suppleanter utses av kommunfullmäktige i Flens kommun för tiden från den årsstämman som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också bland ledamöterna ordförande och vice ordförande. 10. Revisorer För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av årsstämman en revisor och en revisorssuppleant. Uppdraget som revisor och revisorssuppleant gäller till slutet av den ordinarie årsstämma som hålls det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 11. Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Flens kommun ska utse en lekmannarevisor och en suppleant, med uppgift att granska om aktiebolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om aktiebolagets interna kontroll är tillräcklig. Lekmannarevisor och suppleant väljs för samma mandatperiod som gäller för aktiebolagets styrelse. 12. Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma skall ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman.

134 13. Ärenden på årsstämma Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden skall därvid förekomma till behandling. 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om a. fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter. 9. Val av revisor och revisorssuppleant. 10. Annat ärende, som skall tas upp på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. Årsstämman är offentlig. Stämman får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. 14. Bolagsstämmans kompetens Bolagsstämman har att fatta beslut i följande frågor sedan kommunfullmäktiges godkännande inhämtats: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) övriga frågor av principiell betydelse eller större vikt 15. Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår skall vara 1 januari 31 december. 16. Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådan bemyndigande får endast avse två personer i förening. 17. Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Flens kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet.

135 18. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Flens kommun.

136 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE HR-avdelningen Niklas Witt Kommunfullmäktige DIARIENR ÄRENDE KS/2015:54 Revidering av styrdokument avseende Sörmland Vatten och avfall AB och Flen Vatten och Avfall AB Revidering av styrdokument avseende Sörmland Vatten och avfall AB och Flen Vatten och Avfall AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anta föreliggande bolagsordningar för Flen Vatten och Avfall AB samt Sörmland Vatten och Avfall AB, ägardirektiv för Flen Vatten och Avfall AB samt Sörmland Vatten och Avfall AB samt Aktieägaravtal mellan Flen, Katrineholm och Vingåkerskommuner med ägarbolag, att gälla från nästkommande bolagsstämma i respektive bolag. Sammanfattning Katrineholms, Flens samt Vingåkers kommuner har ett avtal om att bedriva VA-verksamheten i gemensam bolagsform. Verksamheten består av tre ägarbolag (i Flens kommuns fall Flen Vatten och Avfall AB, FVAAB) som ägs av respektive kommun samt ett driftsbolag (Sörmland Vatten och Avfall AB, SVAAB) som ägs av de tre ägarbolagen. Kommunerna vill revidera samtliga styrdokument, avtalet mellan kommunerna är skapat före bolagsbildningarna och övriga handlingar behöver uppdateras. Grunderna för revidering är i huvudsak följande: - Samordnade dokument avseende respektive ägarbolag. Tidigare antagna ägardirektiv och bolagsordningar avseende ägarbolagen har inte följt samma struktur. Genom en revidering uppnås samma struktur i respektive ägarbolag. - Förändringar av styrelsens sammansättning i både FVAAB och SVAAB. I huvudsak innebär det ett borttagande av suppleanter i båda bolagen samt

137 2 (2) minskat antal ledamöter i SVAAB. Detta bör leda till att styrelsearbetet i respektive bolag underlättas och vitaliseras. - Höjning av beloppsgräns i samband med underställningsplikten i punkt 5 i SVAAB:s ägardirektiv. Ärendets beredning Kommunjuristerna i Flens och Katrineholms kommuner samt samhällsbyggnadschefen i Vingåker har utvecklat förslagen och förankrat dessa med kommuncheferna i alla tre kommunerna. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen anser att det är av godo att samtliga ägarbolag har samma struktur, eftersom det underlättar samordningen, dels mellan kommunerna, dels för SVAAB. Den politiska ledningen har haft önskemål om förändringar avseende antal ledamöter och borttagande av suppleanter och enligt förvaltningens åsikt kan detta leda till en förenkling av styrelsearbetet i SVAAB. En förändring av ägardialogen är nödvändig då det är av vikt att diskussionerna mellan bolaget och kommunerna sker med rätt kompetenser. Ärendets handlingar Aktieägaravtal Ägardirektiv FVAAB Bolagsordning FVAAB Ägardirektiv SVAAB Bolagsordning SVAAB Cecilia Vikström Kommunchef Niklas Witt Kommunjurist Beslutet expedieras till:

138 FÖRSLAG Aktieägaravtal Sörmland Vatten och Avfall AB, org.nr Mellan 1. Katrineholms kommun och Katrineholm Vatten och Avfall AB, 2. Flens kommun och Flen Vatten och Avfall AB, samt 3. Vingåkers kommun och Vingåkers Vatten och Avfall AB har denna dag följande avtal träffats. Avsikten med detta Aktieägaravtal är att reglera delägares rättigheter och skyldigheter som långsiktiga ägare av Sörmland Vatten och Avfall AB. Vad som stadgas i detta avtal om aktier ska gälla samtliga nuvarande och framtida aktier men även i tillämpliga delar andra aktierelaterade instrument som parterna under avtalstiden kan komma att äga i Sörmland Vatten och Avfall AB. 1. Bolaget och dess verksamhet m m. Parterna har gemensamt bildat ett aktiebolag med firma Sörmland Vatten och Avfall AB (nedan kallat Bolaget), med ett aktiekapital uppgående till kronor. Aktierna i Bolaget ska ägas av kommunernas ägarbolag, dvs Katrineholm Vatten och Avfall AB, Flen Vatten och Avfall AB samt Vingåkers Vatten och Avfall AB, samtliga bolag helägda av respektive kommun, med en tredjedel vardera. Aktieägaravtalet omfattar parternas nuvarande och framtida aktier i Bolaget. Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa. Bolagets verksamhet ska bestå i att - ombesörja ägarnas verksamhet inom allmänna vattentjänster innefattande produktion och distribution av renvatten samt avledning och rening av avloppsvatten enligt gällande lagar och myndighetskrav, - ombesörja ägarnas åtaganden enligt miljöbalken avseende hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, - svara för drift, skötsel och underhåll av ägarnas fastigheter och anläggningar avseende va och avfall, - svara för respektive ägares administrations- och ekonomifunktion, marknadsföring och kundtjänst inom va och avfall, innefattande hantering av fakturerings- och kravärenden enligt av respektive ägare antagen policy. Bolaget ska tillhandahålla ägarna kvalificerad kompetens och resurser inom vatten och avlopp samt avfallshantering och vid anfordran medverka vid den fysiska planeringen i vatten respektive avfallsanknutna hänseenden. Bolaget ska vidare kunna åta sig uppdrag som är förenliga med ovanstående verksamhet.

139 Bolagets verksamhet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler. 2. Anslutning fler kommuner eller kommunägda bolag Önskar ytterligare någon kommun eller något kommunalägt bolag inträda som aktieägare och delta i verksamheten under samma förutsättning som parterna ska aktietilldelning i första hand ske genom riktad nyemission. Ny aktieägare ska förklara sig beredd att inträda som part tillsammans med övriga parter och ansluta sig till ingångna avtal med åtföljande rättigheter och skyldigheter. 3. Bolagsordning Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta aktieägaravtal ska avtalets bestämmelse ha företräde. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta aktieägaravtal ska bolagsordningens bestämmelse ha företräde. 4. Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst nio sex och högst elva nio styrelseledamöter samt nio styrelsesuppleanter. Kommunerna skall senast tre månader före aktuellt val enas om antalet styrelseledamöter. Kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker utser vardera tre en tredjedel av styrelseledamöterna och tre styrelsesuppleanter. Ledamöterna samt suppleanterna ska utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordförande och vice ordförande utses av bolagsstämman. Avgår styrelseledamot under mandatperioden sker fyllnadsval genom kommunfullmäktiges försorg. Är parterna ense äger bolagsstämman utse ytterligare två styrelseledamöter. Styrelsen ska på kallelse av ordförande sammanträda minst fyra gånger om året samt därutöver senast två veckor efter det att part styrelseledamot framställt begäran därom till styrelsens ordförande. Styrelsen är beslutsför om minst 2/3 delar av ledamöter är närvarande där alla parter måste vara representerade. Utöver aktieägarombuden ska ledamöter i kommunstyrelserna ges rätt att närvara vid ordinarie bolagsstämma.

140 5. Utdelning Aktierna medför inte rätt till utdelning. Eventuell vinst i bolaget ska i den mån den inte reserveras helt användas för att främja ägarnas syften. 6. Enighet vid vissa beslut Med undantag av vad som stadgas nedan fattas beslut vid styrelsesammanträde med enkel majoritet. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. För giltigt styrelsebeslut i följande frågor krävs att av ägarna utsedda styrelseledamöter varit närvarande och eniga. a. Förslag till bolagsstämma med ändring av bolagsordningen för Bolaget. b. Förslag till bolagsstämma med ändring av Bolagets aktiekapital. c. Förslag till bolagsstämma med ändring av Bolagets strategi och inriktning. d. Ingående av avtal/överenskommelse, vilka - oavsett kontraktsvärde - är av strategisk eller principiell betydelse. e. Beslut om VD i bolaget Om beslut i fråga, där enighet enligt ovan krävs, ej kan fattas beroende på att styrelseledamot inte är närvarande vid sammanträdet eller om enighet eljest ej uppnås, ska ärendet bordläggas och avgöras vid styrelsesammanträde att hållas tidigast två och senast fyra veckor därefter på tid som ordföranden bestämmer. Uppnås ej heller vid detta senare styrelsesammanträde enighet ska, på yrkande av styrelseledamot frågan hänskjutas till avgörande på bolagsstämma, att hållas tidigast två och senast fyra veckor därefter på tid som ordföranden bestämmer. 7. Verkställande direktör Bolaget ska ha en verkställande direktör som utses av styrelsen. 8. Firmateckning Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 9. Ikraftträdande Detta aktieägaravtal träder ikraft när det undertecknats av parterna och i huvudsakliga delar godkänts av kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker 10. Överlåtelse av avtalet Parts rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta avtal får ej överlåtas till annan än ovannämnda bolag under bildande eller pantsättas utan samtidig överlåtelse av de aktier som omfattas av avtalet och utan övriga parters skriftliga godkännande.

141 11. Inlösen av aktier vid parts kontraktsbrott Bryter part mot bestämmelser i detta avtal eller dess bilagor och är avtalsbrottet av väsentlig betydelse samt vidtas ej rättelse inom 30 dagar efter anmaning, har övriga parter rätt att i förhållande till tidigare aktieinnehav lösa in den felande partens aktier. Skulle endast en av parterna önska utnyttja sin lösenrätt har denna rätt men ej skyldighet att lösa samtliga den felande partens aktier. Inlösen enligt denna bestämmelse utesluter dock inte andra påföljder i anledning av kontraktsbrottet. Aktierna ska inlösas till kvotvärdet. 12.Avtalets upphörande Detta avtal gäller till utgången av år Om avtalet inte skriftligen sägs upp av endera parten senast två (2) år före avtalstidens utgång, förlängs avtalet med fem (5) år i taget med enahanda uppsägningstid. Detta avtal gäller till utgången av år Om avtalet inte skriftligen sägs upp av endera parten senast två (2) år före avtalstidens utgång, förlängs avtalet med fem (5) år i taget med enahanda uppsägningstid. den / 20 Katrineholms kommun Flens kommun.. Vingåkers kommun. KVAAB FVAAB VVAAV

142 FÖRSLAG Ägardirektiv för Flen Vatten och Avfall AB Utfärdade och fastställda av kommunfullmäktige i Flens kommun 201x-xx-xx XX. Antagna vid bolagsstämma 201x-xx-xx. 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget är organ för kommunens verksamhet och således underordnat Flens kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen, med stöd av delegation, utfärdade direktiv. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv förutsatt att de inte står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna genom: a) bolagsordning b) dessa ägardirektiv c) av fullmäktige och av kommunstyrelsen utfärdade särskilda direktiv beträffande verksamheten i den egna kommunen d) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 2. Kommunens insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen ska ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. Bolaget erinras om att kommunstyrelsen enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut i samband med att bokslutet behandlas huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

143 3. Ändamål med bolagets verksamhet Föremål för bolagets verksamhet anges i bolagsordningen. Bolaget får inte bedriva spekulativ verksamhet eller bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen eller den kommunala kompetensen. Bolagets uppgift är att tillhandahålla kommunal VA- och avfallsverksamhet samt äga och förvalta VA- och avfallsverksamhetens anläggningstillgångar inom Flens kommun. Styrelsen i bolaget ansvarar för investeringsbudget och åtaganden som faller inom ramen för huvudmannaskapet för kommunal VA samt kommunens ansvar för avfallsverksamhet (enligt lagen om allmänna vattentjänster respektive miljöbalken). Bolaget äger, tillsammans med KVAAB och VVAAB motsvarande anläggningsbolag, Sörmland Vatten och Avfall AB, som har uppdraget att ombesörja drift och underhåll av kommunens VA- och avfallsanläggningar. Kommunens syfte är att genom bolaget, tillsammans med X och X kommuner, med bolag, säkerställa en långsiktigt effektiv och kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var och en av kommunerna klarar. Bolaget ska agera miljömedvetet, ha en god ekonomisk hushållning och planera långsiktigt med ekonomisk framförhållning. Bolaget ska i sin verksamhet tillämpa de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna. 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen ska ansvara för att styrelseledamöterna erhåller erforderlig utbildning för uppdraget. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. Utvärderingen ska minst omfatta om styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver åtgärdas ska styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till kommunstyrelsen. 5. Underställningsplikt Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiellt beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas såvitt avser: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet,

144 c) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar 1 (> 200 prisbasbelopp) d) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Kommunstyrelsen ska i god tid informeras om en fråga som avser någon av punkterna ovan är aktuell. Skulle olika meningar uppkomma i bolagsstyrelsen om en fråga ska underställas kommunfullmäktige, ska samråd ske med kommunstyrelsen. I bolagsordningen anges beslut som ska fattas av bolagsstämman. 6. Budget och handlingsprogram Bolaget ska årligen fastställa handlingsprogram för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första fastställs i form av en budget. Handlingsprogram och budget ska delges respektive kommunstyrelse senast under september månad året före budgetåret. 7. Kapitalförvaltning Styrelsen ska tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. I detta syfte ska det finnas en finanspolicy fastställd av styrelsen och framtagen i samråd med kommunens ekonomichef. 8. Årsredovisning och årsstämma Bolaget ska årligen, senast före utgången av februari månad, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av kommunkoncernens årsredovisning. Bolagsstämma ska hållas i så god tid att en fastställd årsredovisning kan intagas i kommunernas årsredovisning. Uttalandet i redovisningens förvaltningsberättelse ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt kommunallagen (6 kap 1 och 1a). 9. Informationsskyldighet Bolaget ska hålla respektive kommunen väl informerad om sin verksamhet. En del av denna information ska lämnas i form av dels budget för kommande år, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Det åligger vidare bolaget att till respektive kommunstyrelse snarast översända: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport efter 8 månader innehållande en årsprognos. Delårsrapporten ska vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. b) protokoll från bolagsstämma c) protokoll från styrelsesammanträde 1 Kopplat till varje objekt

145 d) bolagets årsredovisning e) revisionsberättelse f) granskningsrapport 10. Ägardialog Bolaget ska träffa kommunledningen minst en gång per år där frågor av strategiskt och gemensamt intresse behandlas. Vid dessa möten ska bolaget redovisa uppföljning och planerade insatser med anledning av ägardirektiv och affärsplan samt ekonomisk uppföljning. Redovisning av jämförelser med branschen i övrigt av nyckeltal och taxor ska ske vid ett tillfälle per år. Bolaget är ansvarig för dess genomförande. Bolaget ska vidare kontinuerligt medverka vid möten med kommunens ansvariga tjänstemän i syfte att underlätta planering och genomförande av projekt i frågor av gemensamt och kommunövergripande intresse. 11. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Arkivfrågor Bolaget omfattas enligt lag av offentlighetsprincipen. Frågan om utlämnande av allmän handling avgörs av verkställande direktören eller annan person om VD så beslutar. Vägran att utlämna handling ska på begäran prövas av bolagets styrelse. Allmänna handlingar ska förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. Bolaget omfattas av Katrineholms kommuns arkivreglemente och ska tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 12. Suppleanters inträde, m.m. Suppleant är personlig. Suppleant äger endast närvara vid sammanträde då han eller hon ersätter ordinarie ledamot. 12. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar ska utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen ska tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen ska anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen ska anges i vilken omfattning verkställande direktören, för styrelsen ska anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten ska upptas i styrelseprotokoll.

146 13. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen ska enligt aktiebolagslagen årligen fastställa en skriftlig arbetsordning. I arbetsordningen ska anges hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter och hur ofta styrelsen ska sammanträda. Ekonomisk ersättning till styrelseledamöter för Flen Vatten och Avfall AB ska lämnas i enlighet med kommunens regler. 14. Revision Bolagets revisorer ska, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten ska innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. Bolagets lekmannarevisorer ska, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport ska lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen. 15. Lekmannarevisionens granskningsrapport Det åligger lekmannarevisionen att i årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisionen ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsen på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket.

147 FÖRSLAG Bolagsordning för Flen Vatten och Avfall AB, org.nr Antagen av kommunfullmäktige i Flen 2015-XX-XX, XX Antagen av bolagsstämma 20XX-XX-XX 1. Firma Aktiebolagets firma är Flen Vatten och Avfall AB 2. Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Flens kommun, Södermanlands län. 3. Föremål för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga Flens kommuns vatten- och avloppsanläggningar samt avfallsanläggningar. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren. 4. Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att på affärsmässiga principer, och med beaktande av den kommunala kompetensen i kommunallagen, lagen om allmänna vattentjänster och miljöbalken, tillhandahålla anläggningar dels för produktion av allmänna vattentjänster dels för avfallshantering. Syftet är vidare att tillsammans med Katrineholms Vatten och Avfall AB och Vingåkers Vatten och Avfall AB äga bolaget Sörmland Vatten och Avfall AB för att långsiktigt säkerställa och tillsammans erhålla en effektiv kundorienterad verksamhet. Bolaget får inte bedriva spekulativ verksamhet. Vid likvidation ska bolagets behållna tillgångar tillfalla aktieägaren. 5. Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder, som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kapitlet Tryckfrihetsförordningen och Sekretesslagen.

148 Frågan om utlämnade av handling avgörs av verkställande direktören eller enligt dennes bestämmande. I det fall ingen verkställande direktör finns, avgörs frågan om utlämnande av handling av styrelsens ordförande. Vägran att utlämna handling skall på sökandens begäran alltid prövas av styrelsen. 5. Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst en miljon kronor och högst fyra miljoner kronor. 6. Antal aktier Antalet aktier ska vara lägst 1000 och högst stycken. 7. Styrelse Styrelsen ska bestå av fem styrelseledamöter med lika många personliga suppleanter. Ledamöter och suppleanter utses av kommunfullmäktige i Flens kommun för tiden från den årsstämman som följer närmast efter val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av dem årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också bland ledamöterna ordförande och vice ordförande. Avgår styrelseledamot under mandatperioden sker fyllnadsval genom kommunfullmäktiges försorg. 8. Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 9. Revisorer För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av årsstämman en revisor och en revisorssuppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till fullmäktige. 10. Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Flens kommun utse två lekmannarevisorer och två suppleanter för dessa. Kommunfullmäktige i Flens kommun ska utse en lekmannarevisor och en suppleant, med uppgift att granska om aktiebolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om aktiebolagets interna kontroll är tillräcklig.

149 Lekmannarevisor och suppleant väljs för samma mandatperiod som gäller för aktiebolagets styrelse. 11. Kallelse till bolagsstämma årsstämma Kallelse till årsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12. Ärenden på bolagsstämma årsstämma Ordinarie bolagsstämma årsstämma hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden ska därvid förekomma till behandling. 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövning av om årsstämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om a. fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter. 9. Anmälan av vilka styrelseledamöter och lekmannarevisor med suppleant som utsetts av kommunfullmäktige i Flen. 10. Val av revisor och revisorssuppleant. 11. Annat ärende, som ska tas upp på årsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. Årsstämman är offentlig. Stämman får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. 13. Bolagsstämmans kompetens Bolagsstämman har att fatta beslut i följande frågor sedan kommunfullmäktiges godkännande inhämtats: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar, övriga frågor av principiell betydelse eller av större vikt 14. Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår ska vara 1 januari 31 december.

150 15. Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska se till att kommunfullmäktige i Flen beredes tillfälle att yttra sig får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 16. Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Flens kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 17. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Flens kommun.

151 FÖRSLAG Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB För den verksamhet som bedrivs i kommunerna Flens, Katrineholms och Vingåker VA- och avfallsverksamhet, nedan kallat Bolaget, gäller dessa särskilda ägardirektiv. Utfärdade och fastställda av kommunfullmäktige i Flens kommun 201x-xx-xx XX, Katrineholms kommun 201X-xx-xx XX och Vingåkers kommun 201x-xx-xx XX. Antagna vid bolagsstämma 201X-xx-xx (ska antas årligen på bolagsstämma) 1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Bolaget ägs indirekt, genom Katrineholm Vatten och Avfall AB, Flen Vatten och Avfall AB och Vingåkers Vatten och Avfall AB, tillsammans av Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner och är en del av kommunernas verksamhet. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv förutsatt att de inte står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Förutom av lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna genom: a) bolagsordning b) aktieägaravtal c) dessa ägardirektiv d) av respektive fullmäktige och av eller kommunstyrelse utfärdade särskilda direktiv beträffande verksamheten i den egna kommunen e) förekommande avtal mellan kommunerna och bolaget f) uppdrags- och samarbetsavtal I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 2. Kommunernas insyn och ledningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av respektive kommuns kommunstyrelse via ägarbolag. Kommunstyrelsen i respektive kommun utövar kommunens ledningsfunktion över bolaget. Kommunstyrelsen i respektive kommun ska ges den information och tillställas de handlingar som den begär. Respektive kommunstyrelses granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag.

152 Bolaget erinras om att kommunstyrelsen i respektive kommun enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut i samband med att bokslutet behandlas huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3. Ändamål med bolagets verksamhet Bolagets verksamhet regleras främst av bolagsordning, aktieägaravtal och uppdrags- och samarbetsavtal och får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med dessa. Bolaget får inte bedriva spekulativ verksamhet eller verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Kommunernas syfte med att driva verksamheten tillsammans i bolagsform är att säkerställa kompetensförsörjning, åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för ägarna och de som utnyttjar bolagets tjänster samt säkerställa en långsiktigt effektiv och kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var och en av kommunerna klarar. Bolaget ska vidare; i all verksamhet agera miljömedvetet och serviceinriktat, planera långsiktigt med ekonomisk framförhållning, ha en god ekonomisk hushållning och en effektiv verksamhet, ansvara för att ta fram förslag på taxekonstruktioner samt renhållningsordning (föreskrifter och avfallsplan), aktivt bidra till att kommunerna har en aktuell VA planering enligt anvisningar utgivna av Hav- och vattenmyndigheten, aktivt verka för koncernnytta i kommunen där bolagets intressen kan komma att avvägas mot koncernens intressen, samordna budget och verksamhetsplanering så att de är förenliga med kommunernas processer i projekt där både kommunen och bolaget tillsätter resurser, ansvara för att identifiera behov av avtal mellan bolag och kommuner i frågor av gemensamt intresse, aktivt verka för att regional samverkan utvecklas, aktivt arbeta för att kommunerna uppnår nationella, regionala och lokala miljömål inom bolagets ansvarsområden. Bolaget ska ha en affärsplan till stöd för styrelsen och VD att utveckla och förvalta bolaget utifrån ägarnas krav och förväntningar. Kommunfullmäktige beslutar i särskild ordning att ange de kommunövergripande policys som bolaget ska tillämpa 1. Bolaget ska besluta vilka policys som är relevanta för verksamheten. Bolaget ska i sin verksamhet tillämpa de kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna. 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet 1 Kommunerna ska registrera vilka policys bolaget ska omfattas av.

153 Ansvaret för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt ska stödja bolagets ändamål. Styrelsen ska ansvara för att styrelseledamöterna erhåller erforderlig utbildning för uppdraget. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. Utvärderingen ska minst omfatta om styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver åtgärdas ska styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till bolagets aktieägare (kommunstyrelsen i respektive kommun). Styrelsen ska årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelsens ledamöter ska närvara. Om omständigheterna medger kan presidiet genomföra utvärderingen. 5. Underställningsplikt Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiellt beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas såvitt avser: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) köp, försäljning och/eller större investeringar i bolagets anläggningar 2 (> 150 prisbasbelopp) d) övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Vid olika mening i bolagets styrelse om en fråga är av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslut fattas av kommunfullmäktige. I bolagsordningen anges beslut som ska fattas av bolagsstämman. I aktieägaravtalet anges beslut som kräver enighet bland samtliga styrelseledamöter. 6. Budget och handlingsprogram Bolaget ska årligen fastställa handlingsprogram för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första fastställs i form av en budget. Handlingsprogram och budget ska delges respektive kommunstyrelse senast under september månad året före budgetåret om inte annat överenskommes. 7. Kapitalförvaltning Styrelsen ska tillse att bolagets medelsförvaltning sker på ett effektivt sätt och med tillfredsställande säkerhet. 2 Kopplat till objekt

154 8. Årsredovisning och bolagsstämma Bolaget ska årligen, senast före utgången av februari månad eller gällande tidplan, tillhandahålla det underlag som krävs för upprättandet av respektive kommunkoncerns årsredovisning. Bolagsstämma ska hållas i så god tid att en fastställd årsredovisning kan intagas i kommunernas årsredovisning. Uttalandet i redovisningens förvaltningsberättelse ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt kommunallagen (6 kap 1 och 1a). I årsredovisningen ska dessutom uppföljning av affärsplan redovisas i relevanta delar till stöd för återkoppling och information till kommun och allmänhet. 9. Informationsskyldighet Bolaget ska hålla respektive kommun väl informerad om sin verksamhet. Denna information ska lämnas i form av budget för kommande år enligt punkt 6 ovan, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Det åligger vidare bolaget att till respektive kommunstyrelse snarast översända: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig delårsrapport efter 8 månader innehållande en årsprognos. Delårsrapporten ska vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. b) protokoll från bolagsstämma c) protokoll från styrelsesammanträde d) bolagets årsredovisning e) revisionsberättelse f) granskningsrapport 10. Ägardialog Bolaget ska träffa alla delägares kommunledningar minst en gång per år där frågor av strategiskt och gemensamt intresse behandlas. Vid dessa möten ska bolaget redovisa uppföljning och planerade insatser med anledning av ägardirektiv och affärsplan samt ekonomisk uppföljning. Redovisning av jämförelser med branschen i övrigt av nyckeltal och taxor ska ske vid ett tillfälle per år. Bolaget är ansvarig för dess genomförande. Bolaget ska vidare aktivt kontinuerligt medverka för att vid möten med alla kommuners högsta ansvariga tjänstemän hålls kontinuerligt i syfte att underlätta planering och genomförande av projekt i frågor av gemensamt och kommunövergripande intresse. Kommunens högsta tjänsteman i Katrineholm är ansvarig för dess genomförande. 11. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Arkivfrågor

155 Bolaget omfattas enligt lag av offentlighetsprincipen. Frågan om utlämnande av allmän handling avgörs av verkställande direktören eller annan person om VD så beslutar. Vägran att utlämna handling ska på begäran prövas av bolagets styrelse. Allmänna handlingar ska förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. Bolaget omfattas av Katrineholms kommuns arkivreglemente och ska tillämpa den för kommunen vid var tid gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. 12. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar ska utformas skriftligt i instruktion till verkställande direktören. Styrelsen ska tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen ska anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktionen ska anges i vilken omfattning verkställande direktören, för styrelsen ska anmäla beslut han fattat. De sålunda anmälda besluten ska upptas i styrelseprotokoll. 13. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen ska enligt aktiebolagslagen årligen fastställa en skriftlig arbetsordning. I arbetsordningen ska anges hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter och hur ofta styrelsen ska sammanträda. 14. Revision Bolagets revisorer ska, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Revisionsrapporten ska innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit samt om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål. Bolagets lekmannarevisorer ska, mot bakgrund av det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet, pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelser om innehållet och den tidpunkt då lekmannarevisorns granskningsrapport ska lämnas till bolagets styrelse återfinns i aktiebolagslagen. 15. Lekmannarevisionens granskningsrapport Det åligger lekmannarevisionen att i årligen i sin granskningsrapport yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angivits i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten.

156 Lekmannarevisionen ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsernan på om bolaget brister i de avseenden som omnämns i första stycket.

157 FÖRSLAG Bolagsordning för Sörmland Vatten och Avfall AB, org.nr Godkänd av kommunfullmäktige i Katrineholm 20XX-XX-XX, Flen 20XX-XX-XX och Vingåker 20XX-XX-XX. Antagen av extra bolagsstämma 20XX-XX-XX. 1. Firma Aktiebolagets firma är Sörmland Vatten och Avfall AB 2. Säte Styrelsen ska ha sitt säte innefattande ledning och stab i Katrineholms kommun, Södermanlands län. 3. Verksamhet Aktiebolagets verksamhet ska vara, att för kommuner eller kommunala företag som är ägare av bolaget - ombesörja verksamhet inom allmänna vattentjänster innefattande produktion och distribution av renvatten samt avledning och rening av avloppsvatten enligt gällande lagar och myndighetskrav, - ombesörja åtaganden enligt miljöbalken avseende hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, - ombesörja drift, skötsel och underhåll av ägare och delägares fastigheter och anläggningar avseende va och avfall, - ombesörja administrations- och ekonomifunktion, marknadsföring och kundtjänst inom va och avfall, innefattande hantering av fakturerings- och kravärenden enligt av respektive ägare och delägare antagen policy. Bolaget ska tillhandahålla ägarna kvalificerad kompetens inom va- och avfallshantering samt vid anfordran medverka vid den fysiska planeringen i vatten- respektive avfallsanknutna hänseenden. Bolaget ska därjämte kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler.

158 4. Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder, som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kapitlet Tryckfrihetsförordningen och Sekretesslagen. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet (NY) Ändamålet med bolagets verksamhet är att med beaktande av den kommunala kompetensen i kommunallagen, lagen om allmänna vattentjänster och miljöbalken, långsiktigt ansvara för förvaltning och drift och underhåll av delägarnas allmänna va-anläggningar och kommunens ansvar för avfallshantering enligt miljöbalken. 5. Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst kronor och högst kronor. 6. Antal aktier Antalet aktier ska vara lägst och högst stycken. 7. Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst nio sex och högst elva nio styrelseledamöter samt nio styrelsesuppleanter. Kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker utser vardera tre en tredjedel av styrelseledamöterna och tre styrelsesuppleanter. Ledamöterna samt suppleanterna ska utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordförande och vice ordförande utses av bolagsstämman. Avgår styrelseledamot under mandatperioden sker fyllnadsval genom kommunfullmäktiges försorg. 8. Revisorer För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsen av verkställande direktörens förvaltning utses av årsstämman minst en revisor och en revisorssuppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till fullmäktige.

159 9. Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker ska utse vardera en lekmannarevisor med suppleant, med uppgift att granska om aktiebolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om aktiebolagets interna kontroll är tillräcklig. Lekmannarevisor och suppleant väljs för samma mandatperiod som gäller för aktiebolagets styrelse. 10. Kallelse till bolagsstämma årsstämma Kallelse till årsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 11. Ärenden på bolagsstämma årsstämma Ordinarie bolagsstämma årsstämma hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden ska därvid förekomma till behandling. 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövande av om årsstämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om a. fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter. 9. Fastställande av antalet styrelseledamöter samt revisorer och revisorssuppleanter. 10. Anmälan av vilka styrelseledamöter och lekmannarevisorer med suppleanter som utsetts av kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker. 11. I förekommande fall val av styrelseledamöter, revisorer och revisorssuppleanter. 12. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. 13. Annat ärende, som ska tas upp på årsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. Årsstämman är offentlig. Stämman får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar.

160 12 Bolagsstämmans kompetens Bolagsstämman har att fatta beslut i följande frågor sedan kommunfullmäktiges godkännande inhämtats: a) bildande och förvärv samt avyttring av hel- eller delägt dotterbolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet, c) övriga frågor av principiell betydelse eller av större vikt 13. Räkenskapsår Aktiebolagets räkenskapsår ska vara 1 januari 31 december. 14. Hembud Hembudsskyldighet Har en aktie övergått från en aktieägare till någon som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nya ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader räknat från anmälan till styrelsen om övergången. Företräde mellan flera lösningsberättigade Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbelopp och betalning Lösenbeloppet ska utgöras, där fånget är köp av köpeskillingen, men eljest av belopp, som, om parterna inte kommer överens, bestämmes i den ordning lagen (1999:116) som skiljeförfarandet stadgar. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Talan ifråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 15. Likvidation Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar utskiftas bland aktieägarna.

161 16. Kommunfullmäktiges ställningstagande Bolaget ska se till att kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker beredes tillfälle att yttra sig får ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 17. Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Katrineholms, Flens och Vingåkers kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 18. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Katrineholm, Flen och Vingåker

162 1 (1) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE HR-avdelningen Johan Thörn Till Kommunstyrelsen DIARIENR ÄRENDE KS/2014:184 Uppdrag i budget framtagande av analys och metoder för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund Uppdrag i budget framtagande av analys och metoder för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ärendet avslutas med hänsyn till de av HR-avdelningen vidtagna åtgärderna för att kvalitetssäkra rekrytering av experter, specialister och chefer i Flens kommun Bakgrund Kommunfullmäktige önskade analys och metod för att säkerställa att andelen medarbetare med utländsk bakgrund ska öka i Flens kommun. HR-avdelningen har vidtagit åtgärder för att kvalitetssäkra rekrytering av nya medarbetare inom, i första hand; expert-, specialist- och chefsyrken genom att planera, genomföra och följa upp rekryteringar tillsammans med rekryterande chef. Att kvalitetssäkra rekryteringen innebär bland annat att ha kompetensbaserade, strukturerade intervjuer med de sökande. Enligt forskningen bidrar det till ett mer jämställd och icke diskriminerade rekryteringsförfarande som i sin tur gör att det är kompetens och inte subjektiva bedömningar som styr rekryteringen. Beslut att föreslå att ärendet avslutas fattades av personalnämnden Cecilia Vikström Kommunchef Beslutet expedieras till: KF KS HR Johan Thörn HR-chef

163 1 (1) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE HR-avdelningen Johan Thörn Till Kommunstyrelsen DIARIENR ÄRENDE KS/2013:53 Uppdrag: Förslag på hur kommande pensionsavgångar kan användas för att sänka kostnader och samköra med arbetet att åstadkomma en effektivare organisation Svar på: Förslag på hur kommande pensionsavgångar kan användas för att sänka kostnader och samköra med arbetet att åstadkomma en effektivare organisation Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdraget avskrivs med hänsyn till att Flens kommun har en Pensionspolicy Sammanfattning Uppdraget syftar till att utreda och ta fram ett förslag på hur kommande pensionsavgångar kan användas för att sänka kostnader och samköra med arbetet att åstadkomma en effektivare organisation. Gällande Pensionspolicy för Flens kommun, 2007:1-024, medger att erforderliga beslut för särskild avtalspension kan fattas redan i dag. Särskild avtalspension beviljas, enligt policyn, i varje enskilt fall och ska användas med restriktivitet. Cecilia Vikström Kommunchef Johan Thörn HR-chef Beslutet expedieras till: KF KS HR

164 1 (1) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE HR-avdelningen Johan Thörn Till Kommunstyrelsen DIARIENR ÄRENDE KS/2012:165 Reglemente för HR-arbetet i kommunen Svar på: Reglemente för HR-arbetet i kommunen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att ärende KS/2012:165 avskrivs med hänvisning till att en ny politisk organisation verkställts i kommunen. Sammanfattning Uppdragets mening var att utarbeta förslag till nytt reglemente för kommunstyrelse och nämnder för att möjliggöra HR-avdelningens närvaro i förvaltningsarbetet, framförallt vid rekrytering av chefer, specialister och nyckelpersoner. Kommunfullmäktige beslutade om ny politisk organisation att gälla från och med 1 januari Reglementet för kommunstyrelsen och nämnderna är reviderad för att passa den nya organisationen och medger det som var intentionen med det givna uppdraget ovan. Med hänvisning till detta föreslår kommunledningsförvaltningen att ärende KS/2012:165 avskrivs. Cecilia Vikström Kommunchef Johan Thörn HR-chef Beslutet expedieras till: KS HR

165 1 (1) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Ekonomiavdelningen Therese Edeskans Madeleine Eriksson Till DIARIENR KS/2015:53 ÄRENDE Räkenskapssammanställning och årsredovisning av Flens kommuns stiftelser 2014 Räkenskapssammanställning och årsredovisning av Flens Kommuns Stiftelser 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna överlämning till respektive revisor, gällande donationsstyrelsens upprättade räkenskapssammanställningar och årsredovisning för kommunens stiftelser avseende år 2014 som är godkända och underskriva av föregående års ordinarie Kommunstyrelses ledamöter; samt att efter det att årsredovisningen för Canutus Gustafssons minnesstiftelse granskats och godkänts av auktoriserad revisor överlämna densamma till Länsstyrelsen Sammanfattning Enligt stiftelselagen ska räkenskapssammanställning göras för alla stiftelser vars tillgångar understiger kronor. Dessa ska godkännas av kommunstyrelsen för att därefter överlämnas till revisor för godkännande. I och med det bekräftar kommunstyrelsen att årssammanställningarna är upprättade som sig bör utifrån redovisningen. För stiftelser som har tillgångar överstigande kronor ska en årsredovisning göras. Flens kommun har idag en, Canutus Gustafssons minnesstiftelse. Efter att kommunstyrelsen har godkänt årsredovisningen ska den vidarebefordras till auktoriserad revisor. När årsredovisningen är godkänd av revisor ska den vidarebefordras till Länsstyrelsen. Therese Edeskans Krav Assistent Madeleine Eriksson Redovisningssekreterare Beslutet expedieras till: Akt

166 1 (7) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Utrednings- och strategiavdelningen Ingrid Ivarsson Till Kommunstyrelsen DIARIENR ÄRENDE KS/2015:26 Internkontroll för styrelsen och nämnderna år 2015 samt uppföljning av internkontrollplan 2014 Uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan år 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna uppföljningen av kommunstyrelsens internkontrollplan för år 2014 att uppföljningen ska ingå som en del i kommunstyrelsens underlag för bedömning av det samlade systemet för intern kontroll i kommunen, samt att uppföljningen överlämnas till kommunens revisorer Sammanfattning Avdelningarna inom kommunledningsförvaltningen har utifrån kommunstyrelsens internkontrollplan för år 2014 granskat den interna kontrollen. Resultatet av granskningen och förslag till förbättringar sammanfattas i denna tjänsteskrivelse. Kommunledningsförvaltningen föreslår att rapporteringen godkänns och att den utgör ett underlag för den samlande bedömningen av kommunens internkontroll samt att den skickas till kommunens revisorer. Ärendet Nedan redovisas uppföljningen av kommunstyrelsens internkontrollplan år Av återrapporteringen framgår vad som enligt planen ska granskas för respektive rutin (kursiverat) och utfallet av kontrollen.

167 ÄRENDEHANTERING Verkställande av fattade beslut i KSAU, KS och KF Kontroll: att fattade beslut verkställs 2 (7) Totalt 15 beslut har granskats beträffande verkställighet. Två beslut har inte verkställts helt i enlighet med fattade beslut. Dessa är beslut om personuppgiftsombud (PULombud) för Flens kommun. Beslutet har inte delgivits tillsynsmyndigheten. Åtgärdas genom att meddela tillsynsmyndigheten beslutet avseende personuppgiftsombud och förändrad organisation. Beslutet har nu verkställts. Beslut om Riktlinjer för direktupphandling. Beslutet har inte genomfört i sin helhet. Det finns inget angivet i delegationsordningarna om direktupphandling. Kommunjuristen bedömer att gällande skrivningar i delegationsordningen är tillräckliga med hänsyn till att kommunen i särbeslut tagit riktlinjer för direktupphandling samt att detta regleras i lagen om offentlig upphandling (LOU). Beslutet är därmed verkställt Delegation Kontroll: om delegeringsordningen är aktuell, att fattade beslut har stöd i delegationsordningen samt att fattade delegationsbeslut har återrapporterats. På de punkter som undersökts har inga delegationsbeslut fattas under 2014 eller har rapportering saknats. Åtgärd, ny kontroll Arkivering och gallring Kontroll: att en aktuell dokumenthanteringsplan finns och är tillgänglig En genomgång har gjorts av om aktuella dokumenthanteringsplaner finns. Planer finns upprättade, de flesta är från perioden Åtgärd, behov föreligger att göra en översyn av befintliga planer med hänsyn till förändringar både vad avser den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen. Visst arbete pågår. Arkivering och gallring Kontroll: att arkivering och gallring sker enligt fastställda planer En genomgång har gjorts för att undersöka om arkivering och gallring sker utifrån fastställda dokumenthanteringsplaner. Arkivansvariges bedömning är att det finns en förbättringspotential vad beträffar gallring och arkivering. Taxor och avgifter Kontroll: att uppräkning av taxor sker enligt beslut Kontrollen har omfattat samtliga gällande taxor samt övriga bestämmelser som innehåller avgifter, totalt 25 stycken. Kontroll har gjorts om taxorna är aktuella och har reviderats i enlighet med fattade beslut. Av de taxor som är indexreglerade saknas i ett fall basmånad för indexberäkningen i övrigt var samtliga indexuppräknade 2014 men förändringarna är inte införda i kommunens författningssamling. För 5 av de 13 taxor som inte är indexreglerade har en prisjustering inte gjorts de senaste 5 åren. För 4 av taxorna har justering gjorts under 2014 och övriga taxor har justerats de senaste åren.

168 3 (7) Åtgärd, en rutin/mall behöver tas fram för att säkerställa beslut och aktualisering av taxor och avgifter vad som ska föras in i författningssamlingen. Arbete pågår inom ramen för översynen av författningssamlingen. EKONOMI OCH INKÖP Attestrutin för skannade fakturor Kontroll: att personer som slutat sin anställning är avslutade i systemet. Utan anmärkning. En ny registreringsblankett har arbetats fram under året som användas vid nyregistrering och avslut för säkerställande av löpande uppdatering. En extra kontroll görs även årligen. Attestrutin kontroll av attester på ej skannade fakturor Kontroll: att reglementet för kontroll av ekonomiska transaktioner efterlevs; minst två underskrifter, helst mottagningsattest utöver beslutsattest, samtliga ek trans är attesterade, jäv Stickprov 10 fakturor. Inget att anmärka. Leverantörsfakturor, dagliga betalningar och leverantörsregistret Kontroll: att de dagliga betalningar som sänds till bankgiro stämmer överens med fakturaunderlaget. Stickprov på att nyupplagda leverantörer i registret. Rätt BG nr och BG numret motsvarar angiven leverantör/företag. Stickprov 20 leverantörer. Inget att anmärka. Checkar Kontroll: att utbetalning via check sker med behöriga attester som grund Av 5 slumpmässigt utvalda checkar var det 1 som saknade behörighetsattest. Bedömning är dock att det är ett ringa misstag då beslutsattesten ändå fanns. Kontroll av dagrapport Kontroll: att bokföringen på likvidkontona stämmer mot engagemangsuppgift bank Inga brister noterades. Moms, konteringar och momsdeklaration Kontroll: Kontering av momsbelopp. Momsdeklaration upprättas korrekt Kontroll av kontering av moms på enskilda fakturor har ej utförts. En momsdeklaration har granskats. Inget att anmärka. Kundfakturor Kontroll: att debitering sker snabbt efter att tjänsten levererats 13 stickprov har genomförts. Inget att anmärka. De flesta debiteringar görs genom fasta körningar och inte via debiteringsunderlag varpå antalet kontrollerbara underlag är få.

169 Krav 4 (7) Kontroll: att kravåtgärder vidtas i enlighet med kommunens policy och fastlagda rutiner Inget att anmärka. Det kan skilja sig ett par dagar mellan utskick av påminnelser och krav mot den uppsatta rutinen men avvikelsen är marginellt mycket liten. Kravarbetet kan variera utifrån berörda kunder där vissa fakturor kräver mer utredning innan de skickas vidare till Kronofogdemyndigheten. Skatt och arbetsgivaravgifter Kontroll: att deklaration stämmer mot redovisning samt görs i rätt tid Två arbetsgivardeklarationer har granskats. I februari avviker deklarationen mot redovisningen för personalens källskatt med kr och i oktober månad med kr. Ny kontroll Inventariehantering Kontroll: att rutinerna för inventariehantering följs. Stöldbegärliga inventarier påförs inventarielistan och att avyttrade stryks Inget att anmärka. Kontokort Kontroll: att förteckning över kontokort finns och är aktuell Inget att anmärka. Kortregister har stämts av och bekräftats med kortinnehavare. Kontantuttag via kort Kontroll: om kontantuttag förekommer och i så fall att kvitton finns som verifierar uttaget belopp 6 stickprov av kontokortsfakturor har gjorts för kontroll om kontantuttag via kort förekommer. Bland dessa stickprov finns inget kontantuttag. Inköp, aktuell upphandlingspolicy Kontroll: att upphandlingspolicy är aktuell och tillgänglig Upphandlingspolicy är reviderad av KF Inköp, upphandlingar görs enligt inköpspolicy och LOU Kontroll: att upphandlingar görs enligt inköpspolicy och LOU (lagen om offentlig upphandling) Upphandling centralt via inköpsfunktionen har gjorts enligt upphandlingspolicy och LOU så långt det går att kontrollera. Inköp, inköp sker enligt slutna avtal eller i övrigt med god affärsmässighet Kontroll: att inköp sker enligt slutna avtal eller i övrigt med god affärsmässighet 20 stickprov. Av de utvalda stickproven kan konstateras att avtalstroheten uppgår till 60 % varpå förbättringspotential finns, bland annat inom IT-området.

170 Representation Kontroll: att kommunens regler följs 5 (7) 15 stickprov. Av de utvalda stickproven var det 5 som visade på brister i notering om deltagare. PERSONAL Rätt lön utbetalas till rätt person med rätt belopp. Kontroll: att rätt lön utbetalas till rätt person med rätt belopp. Kontrollen visar att löneposter ibland är sent attesterade och att rättningar därför behöver göras i efterhand vilket innebär merarbete och ett riskmoment. För att sjuklöneutbetalningarna ska bli rätt krävs inrapportering redan från första sjukdagen. Stickprov visar möjlighet till förbättring. Åtgärd, ytterligare påminnelser till chefer och medarbetare. Avslutade anställningar Kontroll: att lön ej utbetalas när anställd slutat, att ID-kort återlämnas Rutinmässigt sker stickprovkontroll av detta varje månad. Eventuella avvikelser korrigeras innan lönekörningen. Styrdokument inom HR- området Kontroll: att erforderliga kommunala styrdokument finns, är aktuella och tillgängliga Alla dokument finns tillgängliga på hemsidan, i LEX och på gamla intranätet. En översyn vad beträffar aktualitet behöver göras. Arbetsmiljödelegation Kontroll: att delegationsordningen är aktuell Arbetsmiljödelegation är uppdaterad inom kommunledningsförvaltningen. Arbetsmiljö Kontroll: att riskbedömning och handlingsplan enligt arbetsmiljölagen finns Kontrollen visar en möjlighet till förbättring i hela kommunen. Åtgärd fortsätta att utbilda chefer och påminna om lagstiftningen. Rehabiliteringsplaner Kontroll: att rehabiliteringsplaner har upprättats enligt gällande riktlinjer Samtliga sjukskrivningar granskade. Två rehabiliteringsplaner inom KLF har inte upprättats enligt gällande riktlinjer. Riktlinjen i Flens kommun är att utredning ska göras efter 4 veckor som underlag för fortsatt planering. Pension Kontroll: att rätt pensionsavgift inbetalas Kvalitetssäkras månadsvis sedan två år tillbaka

171 6 (7) Behörigheter i personalsystem Kontroll: att korrekta behörigheter har givits och är dokumenterade Kontroll identifierat behörigheter som måste avslutas. Åtgärd framöver är att hitta bättre rutinbeskrivning för att få det att flyta bättre. IT IT-policy och IT-strategi Kontroll: IT dokumenten är aktuella och tillgängliga Ny IT-policy under framtagning och presenteras för beslut i Kommunfullmäktige 11 juni. Ny IT-strategi under utformning för beslut i ledningsgrupp andra kvartalet IT-säkerhetspolicy Kontroll: Dokumentet är aktuellt och tillgängligt Säkerhetsanalys och sårbarhetsanalys är genomförd. En ny IT-säkerhetspolicy under utformning för att bli klar andra kvartalet Datoranvändning Kontroll: Kontroll av program, licenser, loggar En ny tjänst för denna kontroll är upphandlad och under införande. Behörigheter Kontroll: Korrekta behörigheter har givits och är dokumenterade En ny katalogtjänst med tillhörande säker inloggning är under införande. Sekretess Kontroll: Användare i erforderlig omfattning tagit del av sekretessbestämmelser Användare som lyder under sekretesslagstiftningen får introduktion i hur man hanterar sekretessbelagda handlingar. Avregistrering av arbetstagare Kontroll: Arbetstagare som slutat sin anställning har återlämnat nycklar, passerkort och IT-utrustning och är avregistrerade i passerkortssystem och IT-system Den nya katalogtjänsten som är under implementering kommer att hantera avslutad anställning så att all avregistrering sker med automatik. Personuppgiftslagen Kontroll: Reglerna i PUL efterlevs PUL-ansvariga utsedda i alla verksamheter. Inköp av mjuk- och hårdvara Kontroll: Inköp kanaliseras via IT-enheten En ny inköpsrutin är etablerad under hösten 2014 för att säkerställa korrekta inköp enligt gällande avtal.

172 7 (7) Cecilia Vikström Kommunchef Ingrid Ivarsson Utrednings- och strategichef Beslutet expedieras till: Revisorerna Resp avd chef KLF Akt

173 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Utrednings- och strategiavdelningen Ingrid Ivarsson Till Kommunstyrelsen DIARIENR ÄRENDE KS/2015:26 Internkontroll för styrelsen och nämnderna år 2015 samt uppföljning av internkontrollplan 2014 Samlad bedömning av internkontrollen i Flens kommun år 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna den samlade uppföljningen av den interna kontrollen avseende år 2014 och att överlämna uppföljningen till kommunens revisorer att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att utarbeta ett förslag till revidering av riktlinjerna för den interna kontrollen i kommunen Sammanfattning I kommunallagen och i riktlinjerna för intern kontroll antagna av Kommunfullmäktige regleras arbetet med den interna kontrollen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att kommunen har en god intern kontroll. Nämnderna ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska årligen utvärdera det samlade systemet för intern kontroll i kommunen och hålla sig informerad om hur den interna kontrollen i bolagen fungerar. Kommunstyrelsen ska också vid behov föreslå förbättringar i det samlade systemet för intern kontroll. Kommunens revisorer har under 2014 granskat den interna kontrollen i kommunen och avlämnat en rapport. I rapporten redovisas flera förbättringsområden. Kommunstyrelsen har besvarat den skrivelse som revisorerna har ställt till kommunstyrelsen med anledning av rapporten. I detta svar och i en separat tidplan redovisas ett antal åtgärder som kommer att genomföras för att förbättra den interna kontrollen. Det konkreta arbetet kommer bland annat att bestå i utbildning, översyn av nuvarande riktlinjer för intern kontroll, genomgång av rutinerna för återrapportering och en ökad medverkan från de förtroendevalda i väsentlighets- och riskanalysen. Utvecklingen av den interna kontrollen ingår även som en del i arbetet med att ta fram ett strukturerat sätt att för att

174 2 (2) uppfylla kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Ärendet gällande uppsiktsplikten kommer upp för beslut i kommunstyrelsen i mars Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden har behandlat rapporteringen av internkontrollen 2014 vid sammanträdena i februari Samhällsbyggnadsförvaltningen har utfört kontrollerna men inte rapporterat dessa till nämnden. Kommunledningsförvaltningens uppföljning behandlas vid kommunstyrelsens sammanträde i april. Några förbättringsområden har identifierats men de flesta kontroller har enligt dessa uppföljningar gjorts utan anmärkning. Kommunledningsförvaltningen har dock inte gjort någon vidare bedömning av relevansen av dessa uppföljningar utifrån de internkontrollplaner respektive nämnd upprättat. Förslaget till beslut i detta ärende utgår således helt från den rapportering som nämndbehandlats eller ska behandlas i nämnd. Någon bedömning av bolagens arbete med intern kontroll har inte gjorts under året. Med hänvisning till ovanstående uppföljningar, pågående arbete och upprättad tidplan för förbättringsarbetet föreslår kommunledningsförvaltningen att den samlade rapporteringen avseende den interna kontrollen år 2014 godkänns. Cecilia Vikström Kommunchef Ingrid Ivarsson Utrednings- och strategichef Beslutet expedieras till: Revisorerna Nämnderna Akt

175 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Utrednings- och strategiavdelningen Ulrika Lernefalk Till Kommunstyrelsen DIARIENR ÄRENDE KS/2015:8 Vattenförvaltning för norra Östersjöns vattendistrikt Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta kommunledningsförvaltningens förslag till samrådsyttrande till Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som sitt eget Sammanfattning EU:s vattendirektiv har införts i Sverige genom bestämmelser i miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen. Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har tagit fram förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden , för samråd med bland annat berörda kommuner. Förvaltningsplanen innehåller en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen av vattenkvaliteten i distriktet samt riktningen för kommande arbete i vattendistriktet. Miljökvalitetsnormerna baseras på statusklassificering (ekologisk och kemisk status för ytvatten, kemisk och kvantitativ status för grundvatten) samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. Åtgärdsprogrammet föreslår de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Åtgärderna riktas till statliga myndigheter och till kommunerna. Ärendet har remitterats till Samhällsbyggnadsnämnden för synpunkter. Nämnden har dock inte haft möjlighet att i tid lämna synpunkter.

176 2 (2) Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande (se bilaga) och föreslår att kommunstyrelsen antar förslaget som sitt eget yttrande. Vidare bifogas ett utdrag ur förslaget till åtgärdsprogram med de åtgärder som riktats till kommunerna. Samtliga samrådsdokument finns tillgängliga på Vattenmyndigheternas hemsida, Samrådsyttrande ska vara Vattenmyndigheten tillhanda senast 30 april Ingrid Ivarsson Utrednings- och strategichef Ulrika Lernefalk Utvecklingssekreterare Beslutet expedieras till: (i Wordformat, dnr anges i e-postmeddelandets ärendemening) Bilaga: Förslag till samrådsyttrande Utdrag ur förslag till åtgärdsprogram, kommunernas åtgärder

177 1 (2) DATUM Kommunledningsförvaltningen Länsstyrelsen i Västmanlands TJÄNSTESTÄLLE Utrednings- och strategiavdelningen län HANDLÄGGARE Ulrika Lernefalk Samrådssvar dnr Att: Vattenmyndigheten Västerås DIARIENR KS/2015:8 ER REF Flens kommun samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Flens kommun lämnar följande samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt för tiden Förvaltningsplanen Kommunen har inga synpunker på förslaget till förvaltningsplan. Miljökvalitetsnormer Kommunen har inga synpunker på förslaget miljökvalitetsnormer. Åtgärdsprogrammet Kommunen ser följande behov: Kommunerna, åtgärd 1 Ett avsevärt större statligt anslag för bidrag till efterbehandling av förorenade områden krävs om åtgärder ska kunna genomföras i de fall ansvarig saknas. Kommunerna, åtgärd 2 Idag gör kommuner tillsyn inom det regelverk som finns. Kommunerna behöver stöd i förändrade föreskrifter, om en längre gående tillsyn ska kunna bedrivas gentemot t utsläpp av fosfor och kväve från jordbruk och hästhållning samt spridning av växtskyddsmedel. Kommunerna, åtgärd 3 Kommunerna behöver stöd i form av ändrad lagstiftning om krav på höjd reningsgrad ska kunna ställas på tillståndsgivna små avloppsanläggningar som inte uppbenbart orsakar olägenhet eller inte uppenbart slutat fungera. Kommunerna kan ställa krav på hög skyddsnivå vid tillståndsprövning. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post Flen Sveavägen flens.kommun@flen.se Flen

178 2 (2) Kommunen har följande synpunkter: Kommunerna, åtgärd 3 Kommunen bedömer att såväl utsläpp från små avloppsanläggningar som potentialen att minska utsläppen, har överskattats. En stor del av det uppgivna antalet anläggningar bedöms sakna utsläpp av toalettavloppsvatten (som i stället leds till slutna tankar). Dessutom gör nuvarande lagstiftning det svårt att kräva åtgärder i fungerande tillståndsgivna anläggningar. Kommunerna, åtgärd 4 Tillsynsansvaret för ledningsnät bedöms vara oklart i de fall ledningsnätet hör till en anläggning som tillståndsprövats av länsstyrelsen och där länsstyreslen utövar den operativa tillsynen. Ledningsnät bör ses som en del i anläggningen och ha en och samma tillsynsmyndighet. Kommunerna, åtgärd 5 Det bör poängteras att åtgärder (till exempel biomanipulation, våtmarker med mera) för minskad närsaltbelastning utöver vad som berörs av myndighetstillsyn, är att betrakta som frivilliga åtgärder som det inte är självklart att kommunen ska ansvara för. Riktade statliga bidrag kan underlätta genomförandet av dessa åtgärder. Jan-Erik Larsson Kommunstyrelsens ordförande Cecilia Vikström Kommunchef

179 Utdrag ur Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Kommunerna Kommunerna, åtgärd 1 Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Motivering Enligt kommunernas rapportering 2013 av genomförda åtgärder har 177 kommuner (av 232 svarande) någon form av plan eller beslut, som gäller tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till hur miljökvalitetsnormer för vatten ska följas. Förorenad mark har utpekats som påverkanskälla i sammanlagt 613 vattenförekomster (yt- och grundvatten) där en del ligger inom kommunernas tillsynsansvar. a) Rapporteringen pekar på att tillsyn inte utövas i tillräcklig omfattning av kommunerna. Därför behöver tillsynen utökas i många fall när det gäller verksamheter med påverkan på vatten, till exempel avloppsreningsverk, bensinstationer, biltvättar och avfallsanläggningar. Det är även viktigt med ökad tillsyn och egenkontroll av verksamheter så att spill och oavsiktliga utsläpp b) Kommunerna har tillsyn över förorenade områden i anslutning till bland annat bensinstationer, verkstadsindustri och kemtvättar. Rapporteringen pekar även här på att tillsyn inte utövas i tillräcklig omfattning för att säkerställa och följa upp att åtgärder genomförs i förorenade områden, där det finns risk att miljökvalitetsnormerna inte följs i anslutande yt- eller grundvatten. Åtgärden kan dels leda till optimerade drift- och tillverkningsprocesser, förbättrade reningstekniker, substitution av råvaror med mera, och dels till att krav ställs på verksamhetsutövare att åtgärda förorenad mark och sediment. Det kan i sin tur innebära sanering av mark och sediment, övertäckning, behandling av förorenat grundvatten med mera. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Naturvårdsverket 3 och 4, samt Länsstyrelserna 10. Kommunerna, åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas,

180 b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås, Motivering Påverkan från jordbruk och hästhållning är en av de största påverkanskällorna i många vattenförekomster. I dagsläget utövas inte tillsyn i tillräcklig omfattning, för att säkerställa och följa upp att de åtgärder som behövs, så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver därför i många fall utöka sin tillsyn gällande jordbruk och hästhållning. Åtgärden baseras på att 567 vattenförekomster har betydande påverkan på grund av jordbruk kopplat till övergödning i Norra Östersjöns vattendistrikt. Fosfortillförseln till vatten från jordbruket behöver minska med ca 150 ton och kvävetillförseln med ca 660 ton. Ett tiotal grundvattenförekomster riskerar dessutom att inte uppnå god kemisk status på grund av nitratpåverkan från jordbruk. Åtgärden relaterar till fysiska åtgärder kopplade till lagring och spridning av stallgödsel, anläggning av skyddszoner, m.m. Det finns 138 vattenförekomster i Norra Östersjöns distrikt där problem med miljögifter innebära att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärden Kemikalieinspektionen 1, Jordbruks-verket 5 och Naturvårdsverket 11. Kommunerna, åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitets-normerna för vatten. Motivering Sammanlagt 232 kommuner rapporterade till vattenmyndigheterna om 2013 års genomförande av åtgärd 33 i Åtgärdsprogrammet Av dessa har 133 kommuner svarat att kommunen sedan 2009 fastställt områden med krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Formuleringen för åtgärd 33 är inte reviderad. men förutsättningarna bättre då länsstyrelserna ska, enligt Regeringens regleringsbrev till länsstyrelserna för budgetåret 2014 gällande utsläpp från enskilda avlopp, genom att vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning förbättra förutsättningarna för operativa tillsynsmyndigheter att minska utsläppen från enskilda avlopp. Länsstyrelserna ska till Havs- och vattenmyndigheten, efter dialog med myndigheten, redovisa insatser beträffande tillsynsvägledning avseende enskilda avlopp samt tillsyn enligt 51 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Enskilda avlopp är ett juridiskt begrepp som innebär att avloppet inte ägs av kommunens VA-huvudman, men det har traditionellt använts om små avlopp. När kommunerna ställer krav på redan befintliga anläggningar som är prövade och godkända enligt miljöbalken och, eller lagen om allmänna vattentjänster behöver det ingå en bedömning av kostnadseffektivitet beroende på avloppsanläggningens funktionalitet.

181 Det kan finnas behov av revideringar av åtgärden beroende på av utgången av det författningsförslag som Havs- och vattenmyndigheten presenterar i sitt genomförande av regeringsuppdraget för enskilda avlopp. Även utveckling av begreppet skyddsnivå ingår i utredningen och även kan det innebära att åtgärden behöver revideras. Vattenmyndighetens bedömning är att 399 vattenförekomster inom Norra Östersjöns Vattendistrikt berörs där enskilda avlopp har betydande påverkan med avseende på övergödning. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Havs- och vattenmyndigheten 1 och Länsstyrelserna 2. Kommunerna, åtgärd 4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Motivering Idag sker det i stor utsträckning tillsyn och prövning på större reningsverk men kraven på de mindre reningsverken har inte växt i samma omfattning som för de större. Gränsen mellan mindre och större reningsverk går vid anslutna personer (person-ekvivalenter). Miljöpåverkan från mindre reningsverk på Östersjön är inte så omfattande men på en vattenförekomst kan ett mindre reningsverk vara en viktig orsak till att miljökvalitetsnormerna inte följs. Problemen är inte bara kopplade till övergödning utan även till miljögifter och till dricksvatten. Kommunernas tillsyn av de mindre avloppsreningsverken behöver bli bättre och mer omfattande krav behöver införas. Även kommunens tillsyn på ledningsnät behöver bli bättre. Utsläpp från lednings-nätet kan också orsaka övergödning, miljögifter och problem vid dricksvattenuttag. När det gäller åtgärder på ledningsnät lyfts ofta så kallade kombinationsnät fram som ett stort problem ur utsläppssynpunkt och kommunerna bör försöka minska sårbarheten i dem. I den här typen av ledningsnät leds både dagvatten och avloppsvatten gemensamt, vilket gör dem extra känsliga för kraftig nederbörd. Framför allt eftersom andelen kraftiga regn har ökat, och kommer att öka ännu mer på många håll i Sverige, som en följd av klimatförändringarna. Driftstörningar kan också bero på exempelvis bristande underhåll/föråldrade pumpar och otillräckliga fördröjningsmagasin. Om det saknas varningssystem kan det innebära att ingen upptäcker bräddningen förrän en eventuell närboende klagar. I varje enskilt fall behöver det göras en bedömning om vilken åtgärd som är lämpligast. Åtgärder som lokal dagsvattenhantering, underhåll av pumpar, utökad fördröjningskapacitet i magasin, varningssystem vid pumpstationer, ändrad lokalisering av utsläppspunkter är ofta mer kostnadseffektiva än att byta ut hela ledningsnätet i en tätort. Många av dessa åtgärder kan komma till stånd genom beslut om åtgärder efter tillsyn. Kommunerna har en betydelsefull roll när det gäller avloppreningsverk och ledningsnät då de är både verksamhetsutövare och bedriver en mycket stor del av tillsynen.

182 Tillsynsansvaret omfattar inte bara anmälningspliktiga verksamheter utan i hög utsträckning även tillståndspliktliga, eftersom länsstyrelserna i många fall delegerar tillsynen. Det är alltså kommunerna som sitter på möjligheterna att påverka om miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas samt att betingen för havsbassängerna och miljömålet ingen övergödning ska kunna uppnås. Vattenmyndighetens bedömning är att mer än 100 vattenförekomster inom Norra Östersjöns vattendistrikt berörs där avloppsreningsverk har betydande påverkan med avseende på övergödning. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Naturvårdsverket 1 och 2 samt Länsstyrelserna 7. Kommunerna, åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa priorioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs. Motivering I de fall konventionella åtgärder som utsläppsreduktion enskilda avlopp, ökad rening vid avloppsreningsverk, utsläppsreducerande åtgärder i jordbrukslandskapet, anläggande av våtmarker eller motsvarande inte räcker för att motverka de negativa effekterna av närsaltsbelastningen i sådan uträckning att miljökvalitetsnormerna kan följas kan ytterligare åtgärder behövas. Dessa kompletterande åtgärder syftar till att antingen minska frisättningen av fosfor och kväve bundet i biomassa och sediment inom vattenförekomsten eller att lyfta bort näringsämnen permanent från ekosystemet. För att minska frisättningen av näringsämnen kan fosfor bindas hårdare till sedimenten genom att fälla ut det med exempelvis aluminiumsalt. En annan metod är att minska resuspension av sediment genom återetablering av vattenvegetation vars rötter minskar uppgrumling vid vindpåverkan etc. Utfiskning av vitfisk samt skörd av vissa vattenväxter kan i vissa vatten vara fungerande metoder för att permanent lyfta bort näringsämnen ur systemet. Marina substrat i åtgärden ovan avser exempelvis musslor, alger, vass och fisk. Vilka metoder som är bäst lämpade behöver avgöras i de enskilda fallen. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Havs- och vattenmyndigheten 8 och Länsstyrelserna 6.

183 Kommunerna, åtgärd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Motivering a-c) Enligt ramdirektivet för vatten ska Sverige säkerställa skydd för dricksvattensvattenförekomster som används för dricksvattenförsörjning eller som är avsedd för sådan framtida användning och som ger mer än 10 m3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. a) Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden går långsamt. I Sverige finns ca stycken allmänna vattentäkter varav drygt 65 procent av dessa omfattas av ett vattenskyddsområde. Inrättande av vattenskyddsområde med föreskrifter är ett effektivt verktyg för att skydda dricksvatten genom att reglera markanvändning och verksamheter som riskerar förorena dricksvattnet. Samtliga kommuner behöver långsiktigt säkerställa skydd för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning från enskilda och allmänna vattentäkter, ett arbete som ska vara klart senast till Vattenskydds-områden med tillhörande föreskrifter fastställs av länsstyrelsen eller kommunen med stöd av 7 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16). Föreskrifter till skydd för enskilda vattentäkter kan meddelas med stöd av 40 i förordningen (1988:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. En fjärdedel av de allmänna vattentäkterna saknar helt skyddsföreskrifter. b) Många av de befintliga vattenskyddsområdena inrättades för år sedan med dåvarande lagstiftning och utifrån den tidens kunskap om exempelvis föroreningar och dess spridning. För dessa behövs en översyn av skyddsområdets utbredning och föreskrifternas relevans så att syftet med skyddet uppnås. Det är till exempel vanligt att äldre skyddsområden har mindre utbredning än vad som rekommenderas i Naturvårdsverkets handbok (2010:5) om vattenskyddsområden. Två tredjedelar av de allmänna vattentäkterna i distriktet berörs. c) Tillsynen över vattenskyddet behöver bli bättre. Tillsynsmyndigheter behöver bättre stöd och vägledning i arbetet med att kontrollera att föreskrifter följs och för att

184 hantera tillståndsgivning och dispenser inom vattenskyddsområden. Det finns behov av nationell vägledning i form av handböcker, manualer eller motsvarande. Enligt förordningen (1998:900) om tillsyn ska tillsyn över vattenskyddsområde beslutat av den kommunen bedrivas av kommunen och tillsyn över vattenskyddsområde beslutat av länsstyrelsen bedrivas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens kan överlåta sin tillsyn till kommunerna vid behov. Länsstyreslen har ansvar för tillsynsvägledning till kommuner och Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för central tillsynsvägledningen. d) Alla kommuner ska ha en översiktsplan som ger vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Markanvändning och verksamheter som kan innebära negativ påverkan för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning kan undvikas eller anpassas så dricksvattenförsörjningen inte försämras. I översiktplanen kan det även finnas ställningstaganden till hur hänsyn ska tas för olika verksamheter och markanvändningar inom områden som är viktiga ur dricksvattenperspektiv. Genom att arbeta in regionala vattenförsörjningsplaner i översiktsplanen blir viktiga dricksvattenförekomster synliga och hushållningen och skyddet av dessa kan prioriteras i samhällsplaneringen. Det gör att även kommuner och länsstyrelser får underlag att basera beslut på i ärenden gällande verksamheter och markanvändning som kan påverka drickvattenresurserna negativt har 10 länsstyrelser tagit fram regionala vattenförsörjningsplaner och fler länsstyrelser har påbörjat arbetet. e) Bortledande är av vatten är per definition en vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Grundregeln är att tillståndplikt gäller för vattenverksamheter. Idag saknar mer än 60 procent25 av de allmänna vattentäkterna tillstånd för sina vattenuttag. Ett tillstånd till vattenuttag bidrar till att säkerställa vattenförsörjningen ur både kvalitativ och kvantitativ aspekt och ger dessutom kommunen en legal rätt till vattnet. Det betyder att ingen annan kan göra anspråk på den mängd vatten verksamhetsutövaren har tillstånd för. Inför tillståndsansökan ska undersökningar göras, då får sökanden ett underlag som visar hur sårbart grund- eller ytvattnet är inom tillrinningsområdet och hur grundvattenuttag relaterar till nybildningen av grundvatten inom täktens tillrinningsområde. Informationen från undersökningarna kan sedan användas i tillsyn och som ett underlag vid upprättandet av vattenskyddsområde. Omvänt gäller att finns ett vattenskyddsområde framtaget så finns ofta tillräckligt med underlag för en tillståndsansökan för vattenuttag. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Livsmedelsverket 1, Trafikverket 3 och 4 samt Länsstyrelserna 12. Kommunerna, åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt planoch bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. Motivering Enligt rapporteringen för 2013 års genomförande av åtgärdsprogrammet har 88 kommuner (av 232 svarande) svarat att det finns program, beslut eller annat initiativ inom kommunen

185 för hur prövning (bygglov med mera) genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden är en revidering av åtgärd 36 i Åtgärdsprogram Kommunerna behöver ha en god dialog med berörd länsstyrelse när en översiktsplan tas fram. Boverket ska i sin tur ge länsstyrelserna vägledning. Genom rådgivning och vägledning om tillämpningen av miljökvalitetsnormerna för vatten i översikts- och detaljplanering ges kommunerna förutsättningar för att dessa ska kunna följas i den fysiska planeringen på ett effektivt sätt. Planläggning av mark och vatten hör enligt plan- och bygglagen till kommunerna ansvarområde. Planmonopolet innebär att kommunen har en egenrätt att inom lagens ramar använda marken och vattnet inom kommunens geografiska område på önskat sätt. Med denna egenrätt följer också ett ansvar att i en översiktsplan ange övergripande strategier och riktlinjer för kommande planering, lovgivning och tillståndsprövning. En viktig del i det arbetet är att i ett tidigt skede samordna och göra avvägningar av de olika anspråk som finns på mark- och vattenområden och att förhindra konflikter. Exempelvis kan den fysiska planeringen vart en viktig utgångspunkt för samtliga kommunåtgärder. Följande frågor kan behandlas i den fysiska planeringen; dricksvattenförsörjning, vattenförsörjning, naturvärden, avlopp, dagvatten, diffusa utsläpp, förorenade områden, rekreation och friluftsliv. Åtgärden behövs för att skapa nödvändiga förutsättningar inom den fysiska planeringen så att rätt åtgärder kommer till stånd när planeringen omsätts i konkreta projekt/åtgärder. Åtgärden kompletteras av vägledningsåtgärder som riktar sig till Boverket och länsstyrelserna. Se även åtgärd Kommunerna 6 om att kommunerna omfattas av regionala vattenförsörjningsplaner. Kommunerna behöver se till att vattenförsörjningsplanerna arbetas in i översiktplanerna. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna åtgärd Boverket 1, Länsstyrelserna 8 samt Kommunerna 8. Kommunerna, åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Motivering Enligt rapporteringen från år 2013 har 75 kommuner (av 232 svarande) svarat att kommunen har någon form av övergripande eller strategisk vatten- och avloppsvattenplan (VA-plan). Hos många kommuner pågår arbetet med att ta fram en VA-plan. VA-planerna fungerar som ett bra underlag i samordningen av hur miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i kommunal planläggning. I januari 2014 gav Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket ut en Vägledning för kommunal VA-planering, rapport 2014:1. Vägledningen är en utveckling av den manual som Länsstyrelsen i

186 Stockholms län tog fram 2009 och syftet är att underlätta kommunernas planering för en trygg och hållbar VA-försörjning. VA-planerna tydliggör var miljökvalitetsnormerna för vatten riskerar att inte följas, samt var det finns behov för åtgärder och underlag för finansiering. VA-planerna bidrar där till genomförandet av fysiska åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Naturvårdsverket 1, Havs- och vattenmyndigheten 1, Länsstyrelserna 11 och Kommunerna 7. Kommunerna, åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandrings-hinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Motivering Inventeringar har visat att en tredjedel av alla vägpassager utgör definitiva eller partiella vandringshinder för bottenlevande djur, fisk och utter. Planeringen, som inbegriper prioritering av åtgärdsobjekt, behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna och Trafikverket som också driver ett aktivt åtgärdsarbete. Åtgärden behöver utföras med hänsyn till kulturmiljövärden. Aktuellt underlag för kulturmiljö behöver användas och vid behov utvecklas efter samråd med länsstyrelsen. En viktig del av samverkan är att information om inventering, planering och genomföra åtgärder hamnar hos lämplig datavärd. Prioriteringen är viktig för att åtgärdsarbetet ska bli kostnadseffektivt då en god prioritering ligger till grund för hur man når mest miljönytta med minsta möjliga medel. Behoven av åtgärder ser olika ut i olika delar av landet vilket gör att prioriteringsgrunderna behöver anpassas efter detta. En närmare definition av de tre begreppen över vatten, vandringshinder och väg-passager behöver tas fram efter samverkan med vattenmyndigheterna. Det finns 756 vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt där problem med fysisk påverkan innebär att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärdens genomförande stödjs av åtgärderna Trafikverket 1 och 2 samt Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten 1.

187 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personalutskott PROTOKOLLSUTDRAG Sida 5 3 KS/2015:60 Personalutskottets uppdrag Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta föreliggande förslag till personalutskottets uppdrag. (Bilaga 1) Personalutskottet beslutar för egen del att personalutskottet sammanträder för en temadag tisdag den 24 mars 2015 samt, att både ersättare och ordinarie ledamöter inbjuds att delta på personalutskottets sammanträden. Bakgrund Personalutskottets uppdrag diskuteras utifrån föreliggande förslag (Bilaga 1), samt delegeringsordning för kommunstyrelsen, antagen av kommunstyrelsen Det finns en önskan om att personalutskottet träffas under en heldag den 24 mars 2015 som en uppstart till det kommande arbetet, samt att både ersättare och ordinarie ledamöter deltar på kommande sammanträden. Yrkanden Karina Bundgaard Krogh (C) yrkar att personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta föreliggande förslag till personalutskottets uppdrag. Helen Stockow (S) yrkar att personalutskottet sammanträder för en temadag tisdag den 24 mars Helen Stockow (S) yrkar att både ersättare och ordinarie ledamöter inbjuds att delta på personalutskottets sammanträden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\users\larnis\appdata\local\temp\solarplexusit\kspu beslut , personalutskottets uppdrag-{a43797d8-a088-4c37-9db aca}.rtf

188 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personalutskott PROTOKOLLSUTDRAG Sida 6 Propositionsordning Ordföranden finner att det finns tre yrkanden. Vid ställd proposition på Karina Bundgaard Kroghs (C) yrkande finner ordföranden att personalutskottet bifaller detsamma. Vid ställd proposition på Helen Stockows (S) första yrkande finner ordföranden att personalutskottet bifaller detsamma. Vid ställd proposition på Helen Stockows (S) andra yrkande finner ordföranden att personalutskottet bifaller detsamma. Expedieras till Kommunstyrelsen Akt Justerandes sign Utdragsbestyrkande c:\users\larnis\appdata\local\temp\solarplexusit\kspu beslut , personalutskottets uppdrag-{a43797d8-a088-4c37-9db aca}.rtf

189 HR-avdelningen Förslag till Personalutskottets uppdrag Kommunstyrelsen är kommunens centrala arbetsgivarorgan, tillika kommunens löne- och pensionsmyndighet och ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess medarbetare. Kommunstyrelsen har ett personalutskott som ska verka och svara för utveckling av kommunens personalpolitik genom ett inkluderande synsätt, (mångfald och integration), samordning av personaladministrationen samt ge råd i personalpolitiska frågor. Beslutanderätten är delegerad till personalutskottet enligt nedan: - med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess medarbetare, - besluta om stridsåtgärd, - avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess medarbetare, - besluta om riktlinjer för strategisk kompetensförsörjning, samt - lämna uppdrag som avses i lagen (2009:47) om kommunala befogenheter. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post Flen Sveavägen flens.kommun@flen.se Flen

190 1 (1) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Utrednings- och strategiavdelningen Ulrika Lernefalk Till Kommunstyrelsen DIARIENR ÄRENDE KS/2015:52 Ombud till förbundsstämma för Östra Sveriges Luftvårdsförbund Ombud till förbundsstämma för Östra Sveriges Luftvårsförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att utse ett ordinarie ombud och en ersättare till förbundsstämma för Östra Sveriges Luftvårdsförbund 2015 Sammanfattning Efter det att Sörmlands Luftvårdsförbund lagts ner, har Flens kommun, i likhet med länets övriga kommuner, sökt medlemskap i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (tidigare Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund). Förbundet har stämma den 24 april 2015 i Stockholm och kommunen har ombetts att utse ett ordinarie ombud och en ersättare till förbundsstämman. Vid förbundsstämman ska bland annat styrelse utses. Regionförbundet i Södermanland kommer att utse en ledamot och en ersättare att representera länets kommuner i styrelsen. Ingrid Ivarsson Utrednings- och strategichef Ulrika Lernefalk Utvecklingssekreterare Beslutet expedieras till: Östra Sveriges Luftvårdsförbund, Box 38145, Stockholm

191 Katrineholm 25 mars 2015 Kommunstyrelsen i Flens kommun Val av representant till styrgrupp för avfallsplanen Ärendebeskrivning Sörmland Vatten och kommunerna har tillsammans arbetat fram kommunala avfallsplaner för kommunerna Flen, Katrineholm och Vingåker för perioden Genom förandet av planerna är ett samspel mellan kommunerna och Sörmland Vatten. Avfallsplanerna innehåller 11 mål och 26 åtgärder som ska genomföras under planperioden. Arne Lundberg har tidigare valts av kommunstyrelsen och har sedan 2011 representerat kommunledningen. Med anledning av ny mandatperiod behöver representant utses till styrgruppen för avfallsplanen. Beslut behöver vara fattat så att representanten har möjlighet att delta i styrgruppsmöte Organisation En arbetsgrupp och en styrgrupp bestående av representanter från kommunerna och Sörmland Vatten arbetar med planen. Under 2015 har organisationen förändras i syfte att arbetet ska bli mer effektivt och därför kommer chef för samhällsbyggnadsförvaltningen/samhällsbyggnadsenheten i respektive kommun försättningsvis delta i styrgruppen och ha samma mandat som övriga deltagare i styrgruppen. Detta är förankrat med nämnda chefer. Sörmland Vatten och Avfall AB är ett driftsbolag som ägs av Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Adress: Vingåkersvägen 18, Katrineholm Telefon: Fax: Org.nr , Regnr för moms SE Företaget innehar F-skattebevis, Styrelsens säte Katrineholm E-post: kundtjanst@sormlandvatten.se Webb:

192 Organisation Representant Namn SVAAB VD Björnar Berg Flens kommun Flens kommun Styrelseledarmot Flen Vatten och Avfall AB Representant från kommunledningen Björn Berglöv Arne Lundberg representerar kommunledningen idag Flens kommun Katrineholms kommun Katrineholms kommun Katrineholms kommun Vingåkers kommun Vingåkers kommun Vingåkers kommun Samhällsbyggnadschef Styrelseledarmot Katrineholm Vatten och Avfall AB Representant från kommunledningen Samhällsbyggnadschef Styrelseledarmot Vingåker Vatten och Avfall AB Representant från kommunledningen Enhetschef samhällsbyggnadenheten Peter Israelsson Johan Hartman Ulrica Truedsson representerar kommunledningen idag Lars Hågbrandt Kristina Jonsson Marita Skog representerar kommunledningen idag Thorsten Schnaars Sweco Konsult (stöd) Pär Johansson Sörmland Vatten och Avfall AB är ett driftsbolag som ägs av Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Adress: Vingåkersvägen 18, Katrineholm Telefon: Fax: Org.nr , Regnr för moms SE Företaget innehar F-skattebevis, Styrelsens säte Katrineholm E-post: Webb:

193 Styrgruppens ansvar Styrgruppen ansvarar för att erforderliga beslut (ekonomiska, etc) och ansvarsdelegeringar sker för att avfallsplanen och dess mål och åtgärder genomförs. Detta gäller särskilt vid tillsättande av projektgrupper samt genomförande av projekt som kräver större ekonomiska eller personella resurser. Styrgruppen rapporterar fortlöpande till kommunernas politiska organ. Kopia Sörmland Vatten önskar få kopia på kommunstyrelsens beslut i frågan. Styrgruppen genom Matilde Törnqvist Projektledare för avfallsplanen Sörmland Vatten och Avfall AB är ett driftsbolag som ägs av Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Adress: Vingåkersvägen 18, Katrineholm Telefon: Fax: Org.nr , Regnr för moms SE Företaget innehar F-skattebevis, Styrelsens säte Katrineholm E-post: kundtjanst@sormlandvatten.se Webb:

194 1 (2) DATUM TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE Utrednings- och strategiavdelningen Ulrika Lernefalk Till Kommunstyrelsen DIARIENR ÄRENDE KS/2011:192 Upprättande av en VA-plan VA-plan för Flens kommun - samråd om förslag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att sända upprättat förslag till VA-plan för Flens kommun på samråd under tiden 20 april 29 maj 2015 Sammanfattning Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har i åtgärdsprogrammet för angett bland annat att kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsplaner (VA-planer). Kommunstyrelsen beslutade att uppdra till Sörmland Vatten och Avfall AB att i projektform upprätta VA-plan för Flens kommun. En arbetsgrupp bestående av representanter för Sörmland Vatten och Avfall AB samt Flen, Katrineholm och Vingåkers kommuner och med stöd av konsultföretaget WSP, har tagit fram ett förslag till VA-plan för respektive kommun. Planförslagen är likalydande förutom kommunspecifika uppgifter och utgår från antagen VA-policy i respektive kommun. I planen finns förslag på utbyggnad av allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar. Vidare finns förslag på åtgärder som exempelvis utredningar, styrdokument med mera.

195 2 (2) Planen ska i ett första skede sändas ut för samråd. Efter bearbetning utifrån inkomna synpunkter, ställs förslaget ut för granskning. Planen kommer att utgöra underlag för det översiktliga planarbetet. Kommunledningsförvaltningen föreslår att planförslaget sänds ut för samråd under tiden 20 april 29 maj 2015 enligt sändlista. Ingrid Ivarsson Utrednings- och strategichef Ulrika Lernefalk Utvecklingssekreterare Beslutet expedieras till: Sörmland Vatten och Avfall AB

196 Paddling utmed Flensån. Bild från centrala Flen.

197 Sammanfattning En väl fungerande vatten- och avloppsförsörjning är grundläggande förutsättning för ett hållbart samhälle. Ändamålsenliga och tillförlitliga Va-anläggningar säkerställer att såväl hälso- som miljömässiga risker minimeras. Vattenfrågorna är gränsöverskridande och behöver hanteras gemensamt med aktörer utanför kommunen. Genom att ansvaret för dessa frågor är uppdelat på flera olika enheter i den kommunala förvaltningen finns det ett behov av att samordna hanteringen av dessa frågeställningar i kommunens dagliga och framåtriktade arbete. Frågan om behovet av allmän eller enskild VA-försörjning ger ofta upphov till en rad frågor hos enskilda fastighetsägare och den kan få stor inverkan på kommunens fysiska planering. Enligt beslut av Vattenmyndigheten behöver landets kommuner utarbeta så kallade vatten- och avloppsplaner (VA-planer), särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk eller god kvantivativ status. Det är även viktigt att ta hänsyn till de sjöar och vattendrag som idag har god status att de ej försämras eller påverkas i negativ riktning. Med en kommunal VAplan avses en plan som syftar till att skapa en heltäckande långsiktig vatten- och avloppsplanering i hela kommunen, både inom och utanför nuvarande verksamhetsområden för vatten och avlopp. VA-planen för Flens kommun har utarbetats för att utgöra ett strategidokument som ska komplettera översiktsplanen. I och med att VA-planen blir antagen av kommunfullmäktige blir planen styrande för inriktningen på den långsiktiga VAarbetet i kommunen. Arbetet med att upprätta VA-planen har bedrivits gemensamt för Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun och Sörmland Vatten och Avfall AB (senare benämnt Sörmland Vatten) har haft samordningsansvaret för arbetet med planen. VA-planens struktur är enhetlig för de tre kommunerna och bygger på en gemensamt antagen VA-policy. Genom att VA-planen är geografiskt specifik är den i dessa avseenden unik för respektive kommun. Mellankommunala frågeställningar har dock samordnats, vilket också varit en målsättning för övriga frågeställningar i planen. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp med representanter för de tre kommunerna och representanter för Sörmland vatten. En styrgrupp har kontinuerligt följt arbetet. Konsulter från WSP Samhällsbyggnad har varit processledare för arbetet och väglett oss i arbetet med framtagandet av VA-planen. 1

198 Framtagande av VA-planen har skett på uppdrag av kommunstyrelsen i Flens, Katrineholms och Vingåkers kommun. Styrgruppen har bestått av representanter både från bolagens styrelser och kommunstyrelsen i respektive kommun samt VD, kommunikatör och projektledare för Sörmland Vatten och projektledare från konsulten WSP Samhällsbyggnad Styrgrupp: Arne Lundberg, Flens kommunstyrelse Lena Hagelberg, Flen Vatten och Avfall AB Ulrika Truedsson, Katrineholms kommunstyrelse Johan Hartman, Katrineholm Vatten och Avfall AB Jörgen Larsson, Vingåkers Kommunstyrelse Kristina Jonsson, Vingåker Vatten och Avfall AB Björnar Berg, VD Sörmland Vatten Helen Sylvefjord, Kund och Informationschef Sörmland Vatten Lotta Edström, projektledare Sörmland Vatten Anders Rydberg, projektledare WSP Samhällsbyggnad Arbetsgruppen har bestått av 2-3 representanter från vardera kommunens samhällsbyggnadsförvaltningar eller kommunledningsförvaltning samt representanter från Sörmland Vatten och WSP Samhällsbyggnad. Arbetsgrupp: Ulrika Lernefalk, kommunledningsförvaltningen Flen Mikael Boman, Miljöförvaltningen Flen Bernt Persson, Miljöförvaltningen Katrineholm Erik Bjelmrot, Samhällsbyggnadsförvaltningen Katrineholm Åsa Pettersson, Samhällsbyggnadsförvaltningen Vingåker Kristin Larsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen Vingåker Anneli Ekström, Sörmland Vatten Helen Sylvefjord, Sörmland Vatten Pernilla Stråhle, Sörmland Vatten Lotta Edström Sörmland Vatten Anders Rydberg, WSP Samhällsbyggnad Agneta Norén, WSP Samhällsbyggnad 2

199 Innehåll VA-plan Flen... 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Antagande och uppdatering av VA-planen Planprocessen VA-planens uppbyggnad Den översiktliga planeringen i Flen förhållningssätt och kopplingar Vision och strategiska mål Lokala miljömål Översiktsplan Mellankommunala frågor Planeringsförutsättningar Riksintressen Miljökvalitetsnormer VA-policy VA-plan VA-utbyggnad Bebyggelse i väntan på planerade åtgärder Enskilda VA-anläggningar Åtgärder på den allmänna Va-anläggningen Reservvatten och nödvatten Dagvatten och dräneringsvatten Organisation, ansvar och samverkan Genomförandeorganisation Konsekvenser Konsekvensbeskrivning Ekonomi-taxa Kommunikation Intressenter Kommunikationsåtgärder

200 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte EUs vattendirektiv genomförs i Sverige genom vattenförvaltningen. Vattenmyndigheterna fastställer förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har fastställt förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Ett uppdrag i åtgärdsprogrammet riktat till kommunerna är att ta fram en VA-plan. Syftet med åtgärdsprogrammet är att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Kommunstyrelsen i Flens kommun uppdrog därför till Sörmland Vatten att ta fram en VA-plan. Syftet med planen är att bidra till att uppnå de av Vattenmyndigheten fastställda miljökvalitetsnormerna för de identifierade vattenförekomsterna. Vattenförekomsterna utgörs av såväl sjöar och vattendrag som grundvatten. Ett annat syfte är att möjliggöra en långsiktigt hållbar VAförsörjning i områden som idag inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. VA-planen ska ligga till grund för de olika nämndernas budgethantering och verksamhetsplanering. VA-planen bör därför kunna stå sig under lång tid, varför åtgärder redovisas över en period på 12 år, planeringshorisonten är längre än så men inte tidssatt. 1.2 Antagande och uppdatering av VA-planen VA-planen ska antas av kommunfullmäktige. Planen utgör ett viktigt planeringsunderlag för kommunens ställningstagande i översiktlig planering till den långsiktiga mark- och vattenanvändningen. Då planen utgör underlag till den kommuntäckande översiktsplanen, bör VA-planen aktualitets prövas och vid behov uppdateras minst en gång per mandatperiod. 1.3 Planprocessen VA-planen utgör ett planeringsunderlag, men har en stor betydelse för såväl VA-huvudmannen som för den enskilde. Därför har vi valt att hantera planen som en plan enligt plan- och bygglagen, det vill säga att samråda och ställa ut planen för granskning. VA-planen kommer att utgöra en del av den Vattenplan som är under utarbetande. 1.4 VA-planens uppbyggnad Ställningstaganden från VA-policyn tillsammans med de förutsättningar 4

201 som beskrivs i VA-översikten leder tillsammans fram till de åtgärder som presenteras i VA-planen. 2 Den översiktliga planeringen i Flen förhållningssätt och kopplingar 2.1 Vision och strategiska mål Flens kommuns vision och strategiska mål har tjänat som vägledning för arbetet. Flens kommun 2019 I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva.. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet. Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad! Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun Sörmlands hjärta Flens kommuns strategiska mål för perioden Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande 5

202 2.2 Lokala miljömål Kommunfullmäktige har i december 2014 antagit lokala miljömål. De valda målen är sådana som är särskilt viktiga för kommunen och där kommunen har påverkansmöjlighet genom sina olika roller som verksamhetsutövare, fastighetsägare, myndighet med mera. De övergripande och långsiktiga målen är Giftfri miljö Förorenade områden ska vara inventerade och vid behov, sanerade eller på annat sätt åtgärdade Kemiska ämnen ska inte skada människors hälsa eller miljön. Ingen övergödning I Flens kommun ska fosfor- och kväveutsläppen vara så låga att förutsättningarna för biologisk mångfald, människors hälsa samt möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten inte påverkas negativt. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag i Flens kommun ska vara av sådan kvalitet så att värdefulla natur- och kulturvärden i och omkring våra sjöar och vattendrag inte äventyras. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnets kvalitet och kvantitet får inte påverkas så att förutsättningarna för dricksvattenförsörjningen samt livsmiljön för växter och djur i våra sjöar och vattendrag försämras. God bebyggd miljö I Flens kommun ska den bebyggda miljön utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Biologisk mångfald I Flens kommun ska den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter 6

203 ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Ekologiska och närproducerade livsmedel Flens kommuns verksamheter serverar en hög andel ekologiska och/eller närproducerade livsmedel för att gynna en giftfri miljö och ett rikt odlingslandskap. Vi ställer krav på ett gott djurskydd och strävar efter minskade transporter. 2.3 Översiktsplan Flens kommuns översiktsplan antogs Efter aktualitetsprövning har kommunfullmäktige beslutat att planen ska revideras. Den fördjupade översiktsplanen för Båvenområdet har förklarats inaktuell. Planarbetet inleds under Mellankommunala frågor Flens kommun samverkan med Katrineholms och Vingåkers kommuner i det gemensamma driftbolaget Sörmland Vatten. Överenskommelse har träffats mellan Flen Vatten och Avfall AB (huvudman för kommunens VAverksamhet) och Katrineholm Vatten och Avfall AB om leverans av dricksvatten genom överföringsledning från Katrineholm till Flen. Vatten från Katrineholm. Kommunen är medlem i Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Förbundet är en ideell medlemsstyrd organisation som arbetar för renare vatten i Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Flens kommun gränsar till Eskilstuna och Strängnäs kommuner i norr, till Gnesta kommun i öster, till Nyköpings kommun i söder och Katrineholms kommun i väster. Samarbete över kommungränserna i vattenskyddsfrågor är därför självklart. 3 Planeringsförutsättningar 3.1 Riksintressen I Flens kommun har områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv pekats ut. Vidare finns 19 Natura 2000-områden, samtliga med fastställda bevarandeplaner. Dessa intressen ska beaktas vid exempelvis planerade ledningsdragningar, anläggningar mm. 7

204 3.2 Miljökvalitetsnormer Vattendelegationen beslutar om miljökvalitetsnormerna, som uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015(undantagsvis 2021) och att statusen inte får försämras. Flen ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt med tillhörande Vattenmyndighet. Vattenmyndigheten redovisade 2009 statusklassningar av ett antal vattenförekomster samt miljökvalitetsnormer för dessa. Nya, ännu preliminära, statusklassningar och miljökvalitetsnormer har redovisats och dessa ska beslutas under VA-policy VA-policyn är ett uttryck för kommunens viljeinriktning och ligger till grund för VA-planarbetet både inom och utom verksamhetsområden för allmän VA-försörjning. Det övergripande målet är att uppnå en långsiktig hållbar VA-försörjning såväl i gles bebyggelse som i kommunens tätorter, som säkerställer gällande krav på god och säker dricksvattenförsörjning och som bidrar till att sjöar och vattendrag når god ekologisk status. VA-policyn redovisar principiella ställningstaganden och strategiska vägval. 4 VA-plan 4.1 VA-utbyggnad Enligt lagen om allmänna vattentjänster är kommunen skyldig att ordna allmänna vattentjänster (allmänt vatten och/eller avlopp) om det behövs i ett större sammanhang för att skydda människors hälsa eller miljön. Ansvaret framgår av 6 och skyldigheten kvarstår så länge behovet finns kvar. Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänstrna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses verksamhetsområdet genom allmän vaanläggning. 8

205 Områden där ett sådant ansvar skulle kunna föreligga har identifierats med utgångspunkt från VA-policyns kriterier. De områden som bedömts ha det största behovet har prioriterats i VA-planen. Inom den prioriterade gruppen områden har följande faktorer bedömts (utan inbördes ordning) för att erhålla en ytterligare rangordning. Antal permanentboende Recipientens statusklassning Miljökvalitetsnorm Vattenskyddsområde, Natura 2000-område eller annat skyddsobjekt Områdets betydelse för kommunens utveckling De mest prioriterade områdena ingår i den tidssatta delen av VAutbyggnadsplanen. Ytterligare utredningar krävs för inbördes prioritering av de områden där VA-utbyggnad är aktuell först i ett senare skede. 3 Hägerbo, Yxtaholm, Ulvsunda Prio Område Tidsplan Antal Kommentar fastigheter 1 Fornbo, Malmsjöberg, Fållökna Verksamhetsområde är beslutat påbörjas byggnationen av vatten- och spillvattenledningar inom fritidsområdena och avslutas under 2018/ Fejbol, Lövåsen Ca 1,5 km till närmsta VAanläggning Påbörjas tidigast Är anslutet till allmänt vatten. 4 Hagen Efter Ca 3 km till närmsta allmänna VA. 4 Hasselön Efter Anslutning via Hagen till Sparreholm. 4 Ängstugan Efter Ca 300 meter till närmsta allmänna VA. 4 Strömshammar Efter Ca 8 km till närmsta allmänna VA. 4 Altnäs- Gränsbacka, Altnäs-Rävhagen, Sjöhagen Efter Möjligt att ansluta via Strömshammar. 4 Bohage Efter Ca 5 km till närmsta allmänna VA. 9

206 Generella riktlinjer När VA-utbyggnad aktualiseras enligt 6 ska kommunen ta ställning till om en detaljplaneprocess samtidigt ska inledas. Kommunen ska alltid göra en VA-utredning för att klarlägga verksamhets- områdets utbredning, samt beakta vilken ytterligare bebyggelse som kan vara lämplig att inkludera i VA-utbyggnaden. Teknikval sker av Sörmland Vatten efter beslut om verksamhetområde 10