Flens kommun Årsredovisning 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flens kommun Årsredovisning 2014"

Transkript

1 Flens kommun Årsredovisning 2014 Godkänd av kommunfullmäktige

2 Innehåll KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET I KORTHET... 5 ORGANISATION... 6 OM KOMMUNEN... 7 FRAMTIDEN OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI VIKTIGA BESLUT UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN INTERN KONTROLL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETERNA I KORTHET Pedagogisk verksamhet Social verksamhet Kultur och fritid Teknisk verksamhet Kommunstyrelsen Bygg- miljö och räddning Arbetsmarknad, integration och vuxenutbildning Personalnämnd Överförmyndare Valnämnd Revision ÅRETS RESULTAT, FINANSIELL BESKRIVNING Skattenettots utveckling Investeringar Finansnetto Pensioner Soliditeten Likviditet Låneskulden Bra prognoser KOMMUNKONCERNEN RISK OCH KONTROLL PERSONALREDOVISNING MILJÖREDOVISNING

3 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Intäkter och kostnader Driftredovisning Investeringsredovisning REDOVISNINGSPRINCIPER ORD OCH BEGREPP BILAGA 1: ÖVRIGA INDIKATORER BILAGA 2: REVISIONSBERÄTTELSE

4 KS-ORDFÖRANDE HAR ORDET Nu börjar effekterna av vår långsiktighet synas Kommunen gjorde ett ekonomiskt bra resultat 2014 som vi kan vara nöjda med. Det känns som att vi fått en betydligt bättre struktur på ekonomin och att vi börjat täppa till olika typer av läckage. Det beror på en kombination av effektiviseringar och ökad kostnadsmedvetenhet. Nämnderna har totalt sett hållit sig inom sin budgetram. Det totala resultatet för kommunen blev + 5,1 miljoner kr vilket vi kan vara mycket nöjda med om vi jämför med många andra år. Försörjningsstödet fortsätter att minska trots att arbetslösheten ökar. Det beror bland annat på att kommunen åtagit sig att inrätta praktikplatser inom kommunorganisationen och arbeta med praktiksamordning. Syftet är att få ut praktikanter i kommunala verksamheter och underlätta deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Nämnderna gör kort sagt ett bra jobb med att hålla sin budget utifrån den planerade verksamheten. Det är en nödvändighet för att vi ska klara de kommande utmaningarna, våra åtaganden och de framtida investeringar vi står inför. Större satsningar i budget 2014 var Skolprojektet, en långsiktig satsning på cirka 25 miljoner kr till 2019, resurstillskott till personlig assistans, utökning av ytterligare en miljöinspektör på miljösidan, en långsiktig resursökning till fritidsgårdarna samt en satsning på nystartsjobb och praktikplatser var ett händelserikt år. Vi fattade beslut om en ny politisk organisation med färre nämnder som infördes vid årsskiftet 2014/2015. Förvaltningsorganisationen har organiserats för att anpassas till den nya politiska organisationen. Det kommer att betyda ytterligare besparingar och ökad effektivitet som vi sannolikt ser resultat av i nästa årsredovisning. Vi följer de fattade besluten i den fastlagda strategiska planen viket oftast är ett mycket långsiktigt arbete. Antalet äldre i kommunen kommer att öka på sikt vilket innebär större behov och ökade kostnader. Ett planeringsunderlag med år 2030 som perspektiv är framtaget. Effekterna av den åldrande befolkningen kommer att synas redan efter Vår satsning på ekologiska livsmedel börjar också synas. Efter upphandlingen som gjordes 2014 beräknas andelen ekologiska livsmedel som Flens kommun köper in så småningom uppgå till över 30 procent per år. I början av året kunde vi också inviga Järnvägshotellet som nu är ett uppskattat besöksmål där också turistbyrån i Flen inryms. Nästa fastighet att omvandlas var Skjortan. Med Skjortans ombyggnad till allaktivitetshus i Flen har vi förlängt utbildningsstråket från Bildningscenter ned mot Hammarvallen. Huset är nu anpassat för modern vuxenundervisning, föreningsliv, sammankomster för större sällskap och för fritidsgården på nedervåningen. Vi tror den kommer att fylla ett stort behov och bli mycket uppskattad. Det känns bra att långbänken Skjortan fått den här lösningen och blir det välbesökta hus vi önskat. Slutligen har vi övertagit Bruksområdet i Hälleforsnäs där det ingår stora planer på att utveckla hela områdets verksamheter. Ett arbete som tillhör våra utmaningar. Det viktigaste är ändå att vi håller i med det arbete vi påbörjat. Att vi följer våra beslut och håller ut och inte avviker från den strategiska planen. Vi lade grunden till en långsiktigt hållbar ekonomi i kommunen under En långtidsutredning togs fram om kommunens ekonomiska förutsättningar med perspektivet Vi vet mycket mer om våra framtida utmaningar inom ekonomin och hur vi kan hantera dem långsiktigt. Våra satsningar behöver kombineras med ett ansvar för kostnaderna så att vi klarar våra utmaningar framöver. Till dem hör framför allt skolan. Utan bättre resultat i skolan kommer kommunen inte att bli något inflyttaralternativ. 3

5 Vi har fördelen av att vara storstadsnära, men det är bara en fördel om vi också har kommunikationer som innebär goda pendlingsmöjligheter. Vi behöver säkerställa arbets- och skolpendlingsmöjligheterna och titta mer på anropsstyrd trafik och mindre fordon framöver. Vi måste kunna lita på fastlagda tidtabeller. I grunden har vi en bra tidtabell för tågtrafiken i jämförelse med kommuner av samma storlek. Vi har också behov att säkerställa vår landsbygdstrafik till och mellan orterna. Det blir en av våra kommande utmaningar. Jan-Erik Larsson Kommunstyrelsens ordförande 4

6 2014 I KORTHET Årets resultat är plus 5,1 mnkr, avvikelsen är 4,5 mnkr mot uppsatt budget. Balanskravsresultatet uppgår till plus 6,5mnkr. De största avvikelserna i förhållande till fastställd budget har socialnämnden med budgetöverskridanden om 5,5 mnkr (1,7% av nämndens budget) respektive kommunstyrelsen med 1,9 mnkr (2,4% av budgeten). De nämnder som visar de största positiva avvikelserna är kultur- och fritidsnämnden 1,7 mnkr (5,0% av budget) och barn- och utbildningsnämnden 2,7 mnkr (0,8% av budget). Totalt uppgår nämndernas avvikelse till -2,8 mnkr (0,3% av budgeten). Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och övrig finansiering uppvisar en positiv avvikelse med 7,3 mnkr (0,9% av budget). Den främsta orsaken är lägre pensionskostnader än budgeterat. Årets nettoinvesteringar uppgår till 35,6 mnkr varav ombyggnationen av Landsvägstatan etapp 2 utgör 10,9 mnkr. Den budgeterade nettokostnaden för investeringar uppgick till 89,7 mnkr. Investeringstakten är därmed lägre än vad som budgeterats då endast 40 procent har förbrukats. Årets skatteintäkter och utjämning uppgår till 858,1 mnkr vilket är en ökning med ca 32,6 mnkr från Den procentuella ökningen mellan 2013 och 2014 är 4,0 procent. Antal tillsvidareanställda i kommunen var personer årsarbetare återfanns inom verksamhetsområdena utbildning och social omsorg. Personalkostnaderna var 610 mnkr, vilket motsvarar 58 procent av kommunens kostnader. Befolkning Befolkningen har under året ökat med 86 personer. Vid utgången av 2014 var antalet invånare Antal invånare 31/ Skattesats kommunen, kr 21:58 21:58 22:33 22:33 22:33 Skattesats kommunen och 31:75 31:75 32:50 33:10 33:10 landstinget, kr Årets resultat, mnkr +14,5-4,6 +11,1-14,1 +5,1 Nämndernas budgetavvikelse, -20,2-17,8-20,7-7,3-2,8 mnkr Nettokostnadernas andel av 98,9 101,3 99,5 101,7 100,0 skatteint, procent Nettokostnad per invånare, tkr 47,0 48,9 50,3 52,0 52,9 Nettoinvestering, mnkr Låneskuld, mnkr Soliditet, procent Borgen- och ansvarsförbindelser, mnkr (exkl. pensionsskuld)

7 ORGANISATION Kommunen är en demokratiskt styrd organisation, vilket innebär att de förtroendevalda politikerna har huvudansvaret för kommunens verksamhet. Medborgarna avgör med sina röster i de allmänna valen vilka partier som ska finnas representerade i kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, och hur många mandat (platser) varje parti får. Varje parti får mandat i förhållande till det antal röster partiet fått eftersom vi i Sverige har proportionella val. Kommunens arbete är så omfattande att kommunfullmäktige inte ensam kan klara det. Därför utser kommunfullmäktige kommunstyrelse och ett antal nämnder som tilldelas olika ansvarsområden. Kommunfullmäktige bestämmer vilka nämnder som ska finnas och hur många ledamöter varje nämnd ska ha. Fördelningen av platser i nämnderna motsvarar majoritetsförhållandena i fullmäktige. Nämnderna beslutar i frågor inom sitt ansvarsområde. I många lagar anges också att en viss nämnd ska fatta beslut i en viss typ av frågor. Ovan redovisas den kommunala organisationen för Under varje nämnd finns en kommunal förvaltning med kommunanställda som ska genomföra allt det arbete som krävs för att kommunen ska fungera. Förenklat kan man säga att kommunen har en politisk nivå där politikerna fattar beslut, och en förvaltande nivå där kommunens anställda arbetar för att göra verklighet av besluten. Varje förvaltning leds av en förvaltningschef. Den personen är tjänsteman och inte folkvald politiker. Till sin hjälp har förvaltningschefen ofta en grupp medarbetare. Politikerna får inte detaljstyra arbetsuppgifter inom förvaltningen. Den svenska förvaltningsmodellen både på riksplanet och i kommunen bygger på en långtgående självständighet för tjänstemännen. Från och med 2015 har den kommunala organisationen förändrats och antalet nämnder har blivit färre. Arbetsmarknads- & utbildningsnämnd, Personalnämnd, Kultur & fritidsnämnd, Bygg-, miljö- och räddningsnämnd samt Teknisk nämnd upphör. En Samhällsbyggnadsnämnd och ett Personalutskott skapas och Valnämnden förändras till att även vara jävsnämnd. Ett bolag, benämnt Framtidsbruket AB har skapats. 6

8 OM KOMMUNEN Befolkningsutveckling i Flen Folkmängden i kommunen ökade i början av 1990-talet. År 1994 uppgick antalet invånare till nästan personer. Sedan dess har folkmängden minskat, men har under de senaste åren haft en viss uppgång. Antalet invånare uppgår nu till personer, en ökning med 86 personer jämfört med året innan (2013). Samtliga av länets kommuner ökade sin folkmängd under 2014, däribland passerade Eskilstuna innevånare. Befolkningsutveckling i kommun sedan 1986 Anledning till den, över tid minskade folkmängden är kombinationen av födelseunderskott och inrikes flyttunderskott. I diagrammet nedan kan man se att antalet nyfödda barn genomgående ligger under antalet döda sedan mitten av 1990-talet. År 2014 föddes 166 barn i kommunen samtidigt som 190 personer avled. Födda och döda i kommunen sedan 1975 Inrikes flyttnettot (= antalet inflyttare från någon annan kommun i landet minus antalet utflyttare till någon annan kommun i landet) uppgick nu senast 2014 till personer. Invandringen från utlandet var nästan lika stor 2014 som under 2013 (+438 personer) och utgör största anledningen till ökningen av den totala folkmängden. Församlingar och tätorter I kommunen finns fyra församlingar: Bettna, Dunker-Lilla Malma, Mellösa samt Flen, Helgesta-Hyltinge. Dessutom finns 8 tätorter. Flens kommun är en flerkärnig kommun där bara drygt en tredjedel av kommunens befolkning bor i centralorten Flen. Ytterligare en tredjedel av befolkningen bor i andra tätorter. Övrig befolkning, drygt personer, bor utanför tätorterna. Framför allt södra delarna av kommunen och den nordligaste delen är glest befolkade. 7

9 Flens kommun Folkmängd Flen Malmköping Hälleforsnäs Sparreholm 727 Mellösa 522 Bettna 372 Skebokvarn 189 Vadsbro 105 Landsbygd Summa Åldersfördelning Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig från fördelningen i hela riket, se befolkningspyramiden nedan. Jämfört med rikets genomsnitt har kommunen en högre andel personer i åldrarna mellan 10 och 20 år samt 55 och 90 år. Andelen personer mellan 20 och 40 år är däremot klart lägre än i riket Flens kommun (trendlinje= riket) KVINNOR MÄN Kommunens befolkningspyramid den 31 dec 2014 (Källa: SCB). Svarta linjen = Riket Pendling År 2012 hade av de boende i Flens kommun sin arbetsplats i en annan kommun. I huvudsak var det till Eskilstuna, Katrineholm, Stockholm och Nyköping som de pendlade. Drygt personer pendlade till en ort i Sörmlands län. Cirka 800 personer pendlade till ett annat län. Av dessa var det 600 personer som pendlade till Stockholms län. Knappt personer pendlade från en annan kommun till Flens kommun. Dessa kom i huvudsak från Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping. Flens kommun arbetar aktivt för att förbättra möjligheterna för pendlare. Sedan augusti 2003 rullar regionaltåget Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg. Tåget bygger på ett samarbete mellan Vingåkers, 8

10 Katrineholms, Gnestas och Flens kommun, där kommunerna tillsammans med Landstinget betalar för ett bibehållande och i framtiden en förbättring av tågtrafiken längs Västra Stambanan. Flen och Hälleforsnäs har även tågförbindelser mot Eskilstuna/Västerås och Norrköping/Linköping. Antalet turer på denna linje uppgår till 15 per vardag och riktning. Tidtabellsskiftet i december 2012 medförde en del förbättringar i busstrafiken i samband med den stora översynen i hela länet. Framför allt busstrafiken mot Katrineholm och Nyköping utökades. Även i tågtrafiken skedde en positiv förändring i och med att Flen fick bytesfria förbindelser till ytterligare en större stad, nämligen Linköping. Möjligheter till rik fritid Slott, herrgårdar, utpräglade landsbygdssamhällen, bruksmiljö eller pittoresk köping i Flens kommun är kontrasterna stora. Här finns ett rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett stort utbud av vattenleder. Paddla, fiska, rida, vandra - möjligheterna är många. För den idrottsintresserade finns ishall, golfbana, fotbollsplaner, badhus, skidbacke och mycket mer. Konst och kultur har alltid spelat en viktig roll i kommunen. På olika håll ordnas det bland annat litterära caféer, musikcaféer, konstutställningar och föreläsningar. Visionen - Flens kommun 2019 I mars 2012 beslutade kommunfullmäktige i Flen om den vision som ska ligga till grund för Flens kommuns utveckling till Den har växt fram i tät dialog med näringsliv, föreningsliv, kommuninvånare och ungdomar och bryts ned i strategiska mål, strategier och handlingsplaner. Kommunfullmäktige antog under 2012 en ny styrmodell för att styra mot tydligare politiska mål, ökad långsiktighet, planering och ökad dialog. Näringsliv och arbetsmarknad Flens kommun har en företagskultur som är mångfacetterad och som betecknas av framförallt små företag i olika branscher. De branscher som företräder kommunen är dels inom traditionella sektorer och dels specialistföretag, särskilt inom tillverkning. Tillverkning, vård- och omsorg, handel, byggverksamhet samt utbildning är de dominerande branscherna i vår kommun. Läget på arbetsmarknaden är fortfarande ansträngt och kommunen utmärker sig genom hög arbetslöshet och ett förhållandevis stort antal personer i arbetsmarknadspolitiska program, se också siffrorna i tabellen. Arbetsmarknadsdata januari 2015 Andel arbetslösa Flen 5,7% Andel arbetslösa Riket 3,5% Andel personer i program Flen 5,2% Andel personer i program Riket 3,0% Avser personer mellan 16 och 64 år, Källa: AMS Den kommunala organisationen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande är Stefan Zunko (S). Kommunfullmäktige ger styrelser och nämnder i uppdrag att sköta verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har elva ledamöter och ordförande är Jan-Erik Larsson (S), Lars Falk (A2) är 1:e vice ordförande och Thomas Norander (M) är 2:e vice ordförande. 9

11 Kommunfullmäktiges mandatfördelning efter valet Partier 2018 Socialdemokraterna 14 Sverigedemokraterna 9 Centerpartiet 8 Moderaterna 6 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 2 Miljöpartiet de gröna 2 Kristdemokraterna 1 Summa 45 Kommunen har utöver kommunstyrelsen åtta nämnder: Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Bygg-, miljö och räddningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Personalnämnden Valnämnden Dessutom finns en Överförmyndare och Revision. Från och med 2015 har den kommunala organisationen förändrats och antalet nämnder har blivit fem stycken. FRAMTIDEN De prognoser som gjorts inför de närmaste årens ekonomiska utveckling pekar på en mycket långsam ekonomisk återhämtning i världsekonomin vilket innebär att ekonomin även inom kommunsektorn kommer att vara ansträngd i närmaste framtiden. På längre sikt kommer förändringar i demografin påverka kommunernas ekonomi ännu kraftigare. Andel äldre personer i befolkning ökar och effekterna av den utvecklingen kommer efter Demografiska trycket påverkar kommunernas ekonomi även på kortare sikt. Sveriges Kommuner och Landstingen (SKL) prognostiserade i sin senaste ekonomirapport skatteökningstrycket till 69 öre för perioden som följd av flera barn och ungdomar. På längre sikt ökar trycket för höjda skatter än mer. Flen har relativt bra förutsättningar att bemöta framtida utmaningar som på sikt kommer att påverka kommunens ekonomi. Kommunen har påbörjat olika typ av strukturella åtgärder för att effektivisera kommunala verksamheter och därmed skapa bättre beredskap att bemöta de försämrade ekonomiska förutsättningarna framåt. Ett exempel av den typen av strukturella åtgärder är beslutade och planerade förändringar i skolstrukturen. Översyn av skolstrukturen i kommunen har genomförts i syfte att skapa en kostnadseffektiv skola i kommunen med förutsättningar till bra kvalité och likvärdighet. Annat exempel på strukturella åtgärder är förändringar i den politiska och förvaltningsorganisationen som trädde i kraft 1/ Syftet med organisationsförändringen är att åstadkomma en demokratisk och effektiv organisation som på ett bättre sätt klarar de sämre ekonomiska förutsättningarna och att möta de ökade krav som ställs för en bra kommunal service. Kommunen planerar sina verksamheter med allt längre perspektiv. Det är nödvändigt för att skapa en bild av framtidens behov inom de kommunala verksamheterna och hur de ökade behoven påverkar kommunens ekonomiska förutsättningar. Ett exempel av ökad långsiktighet i kommunens planering är en långtidsutredning om kommunens ekonomi för perioden som togs fram under Utredning visar konkret hur 10

12 demografiska och andra förändringar påverkar kommunens ekonomi under den perioden. Utredning ger även en entydig bild av behoven att kontinuerligt effektivisera verksamheter och att varje år åstadkomma överskott i kommunens finanser. Syftet är förstås att skapa finansiering för kommande kostnadsökningar på grund av åldrande befolkning samt att finansiera andra reformer. Ett annat exempel på långsiktig planering är en utredning om behoven inom äldreomsorgen med perspektivet Utredningen ger en tydlig bild av kommande behoven och ger olika alternativ för att lösa de ökade behoven. Flera viktiga beslut utifrån utredningens förslag behövs tas redan under pågående mandatperioden. Till exempel måste kommunen ha flera platser inom särskilda boenden 2022/23. Beslutet av ett nytt boende måste dock tas flera år innan behovet har uppstått. Under mandatperioden ska en ny översiktplan tas fram. Översiktsplanen är det viktigaste långsiktigt plandokument för kommunen. Den beskriver möjligheter och utmaningar i hela kommunen och ger en inriktning för ortens utveckling för lång tid framåt. Lånsiktighet är en nödvändig aspekt även i planering av framtidens kollektivtrafik. Flen har tillsammans med länets andra kommuner beslutat att starta regionaltågtrafik i egen regi 2017 och principbesluten om tågköpet och trafikstarten är redan tagna i fullmäktige såväl i Flen och andra kommuner. Långsiktigheten gäller även kommunens andra stora infrastruktursatsning nämligen byggandet av bredbandet som startar på allvar 2015 och kommer att pågå flera år framåt. Syftet är förstås att skapa en helt ny digital infrastruktur och säkra att även i framtiden kommer det att vara enkelt att bo, verka och leva i Flens kommun. OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI Internationell ekonomi Fortsatt svag tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Tillväxten i Euroländerna är fortsatt mycket svag samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent. I länder som USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer medan arbetslösheten i flera andra länder verkar ha fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats och både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Ekonomisk utveckling i Sverige Svensk ekonomi har utvecklats förhållandevis svagt vilket beror på den fotsatta svaga internationella utvecklingen. Detta påverkar den svenska exporten negativt vilket gör att den har en fortsatt svag utveckling. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen utvecklats förvånansvärt bra. Den ökade tillväxten i ekonomin som förutspås kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Dock finns det gott om ledig personell kapacitet i många företag vilket kan göra att det tar tid att minska arbetslösheten. Under senare delen av året kan man se att hushållens konsumtion och företagens investeringar, tillsammans med ökade försvarsutgifter bidragit till en snabbare tillväxttakt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att fortsatta förbättringar av hushållens ekonomi och mindre åtstramande finanspolitik kan innebära något högre tillväxt det närmaste året. Flens kommun tillhör en av vinnarna i det nya systemet för kommunalekonomisk utjämning som började gälla från första januari Utöver det har effekterna på intäktssidan av de ökande kostnaderna för försörjningsstöd blivit tydligare under Utjämningssystemet har en inneboende fördröjning då beräkningar bygger på historiska data. Med en svag tillväxt av skatteunderlaget ökar kommunens beroende av inkomstutjämningen år för år, dvs. en större andel av intäkterna kommer från inkomstutjämningen i relation till det reella skatteunderlaget. Förändringarna beräknas dock få full effekt först år Budget 2014 i Flen Strategisk plan med budget 2014 fastställdes av kommunfullmäktige i september Budgeten innebar ekonomiska förstärkningar för socialnämnden för bland annat personlig assistans och utökade platser inom korttidsvård med 4,3 mnkr. Även kommunstyrelsens budget för skolprojektet förstärktes med 2,3 mnkr. 11

13 Samtidigt lades ett effektiviseringskrav på verksamheterna på 0,5% (för kommunstyrelsen 1%) vilket motsvarar cirka 4 mnkr kronor. Budgetansvaret för utbetalningar av försörjningsstöd överfördes från kommunstyrelsen till socialnämnden vilket innebar en överföring av budgetanslag om 18,7 mnkr. Investeringsbudgeten uppgick till drygt 30 miljoner kronor. God ekonomisk hushållning Enligt god ekonomisk hushållning ska uppkomna underskott i bokslutet täckas inom 3 år. Exempelvis ska underskottet i bokslut 2013 täckas senast i 2016 års budget. Med årets resultat kan detta underskott täckas redan nu. Revisorerna ska också skriftligt bedöma om resultaten i delårsrapport och årsbokslut är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat i budgeten. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har de senaste åren varit negativ i kommunen, med en avvikelse under 2011 då en ökning av befolkningen skedde med 35 personer. Under 2014 och 2013 har dock befolkningen återigen ökat med 86 personer 2014 (137 personer 2013). Vid utgången av året uppgår befolkningen till invånare. Kommunens invånarantal är av väsentlig betydelse för storleken på erhållna medel från skatteintäkter och utjämning. Under 2014 har varje mantalsskriven invånare den 1/11 inbringat i genomsnitt kr ( kr 2013), exklusive intäkt från fastighetsavgiften. I nedanstående diagram visas den procentuella förändringen av befolkningen för de senaste tio åren. Ändringar i befolkning i procent jämfört med året innan 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% VIKTIGA BESLUT Nedan redovisas beslut och händelser som påverkat kommunens verksamhet under 2014: Kommunfullmäktige beslutade i januari att Flens kommun tecknar överenskommelse om kollektivtrafik med Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Kommunfullmäktige beslutade i mars att godkänna projektplanen för fas 3 i skolprojektet. Syftet med fas 3 är att kontinuerligt genomföra, följa upp, utvärdera och analysera pågående och föreslagna insatser som ska förbättra måluppfyllelsen. Kommunfullmäktige beslutade i maj att bygga ut bredband i egen regi och att tilldela projektet 5 mnkr för att påbörja arbetet under Kommunfullmäktige beslutade i maj om en VA-policy för Flens kommun. Kommunfullmäktige beslutade i maj att anta Ledningsplan vid extra ordinär händelse i fredstid och vid höjd beredskap. Kommunfullmäktige beslutade i juni om en förändrad förvaltningsorganisation i Flens kommun, att gälla från och med Kommunfullmäktige beslutade i juni att verksamheten vid gymnasieskolan Prins Wilhelm inför höstterminen 2015 flyttas till förhyrda lokaler i kvarteret Lästen. Kommunfullmäktige beslutade i juni att godkänna att kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tecknar samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige. 12

14 Kommunfullmäktige beslutade i juni att anta detaljplan för del av Skiringe 1:12 med flera (Norra Talja, etapp 2) i Flen. Kommunfullmäktige beslutade i augusti att revidera och komplettera Flens kommuns grafiska profil. Kommunfullmäktige beslutade i september att ge bolaget Framtidsbruket AB i uppdrag att förvärva fastigheten Hällefors Bruk 1:117 från stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter. Kommunfullmäktige beslutade i november att anta framtagna rutiner för systematiskt kvalitetsarbete för förskola, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens kommunfastigheter AB och Flen vatten AB att omvandla bolagens koncerninterna lån till koncernexternt lån samt att utöka borgensramen för dessa bolag. Kommunfullmäktige beslutade i november att anta förslag till projektdirektiv för utbyggnad av bredband i kommunen. Kommunfullmäktige beslutade i november att införa en volymjusteringsmodell som tar hänsyn till demografiska förändringar i verksamhetens framtida volymer. Från 2015 och framåt används modellen som ett underlag för att justera barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens ekonomiska ramar mellan åren. Kommunfullmäktige beslutade i november att uppdra till Flens kommunfastigheter AB att snarast projektera för en icke uppvärmd konstgräsplan på Hammarvallen. Kommunfullmäktige beslutade i december om en skolstruktur för framtiden som bland annat innebär en 7-9 skola i Flens tätort för hela kommunen, att införa F-6 skolor i Flens kommun samt att färre förskolor och skolor bör skapas genom sammanslagning där så är möjligt. Kommunfullmäktige beslutade i december att anta vision och handlingsplan ortsutveckling Bettna. Viktiga beslut i början av 2015: Kommunfullmäktige beslutade i januari att anta Flens kommuns värdegrund och värdeord. Värdegrunden är baserad på jämställdhet och på följande centrala värdeord: stolthet, öppenhet, omtanke, respekt, kvalitet samt ansvar. UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN De strategiska målen har formulerats med utgångspunkt från den beslutade visionen Flens kommun För varje strategiskt mål har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Framgångsfaktorerna visar vilka områden som behöver utvecklas för att de strategiska målen på sikt ska uppnås. För att bedöma om kommunen är på rätt väg, dvs. på väg att uppnå de strategiska målen och i sin förlängning visionen, har ett antal indikatorer tagits fram. Indikatorerna ska mäta utvecklingen mot de strategiska målen. I anslutning till respektive strategiskt mål redovisas även strategiska områden kopplade till det aktuella målet. Strategiska områden är viktiga områden där kommunen ska arbeta fram projekt eller handlingsprogram med syfte att nå de övergripande målen och i förlängningen den antagna visionen. De sex strategiska målen för planeringsperioden är: 1. Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv. 2. Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar. 3. Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer. 4. Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden. 5. Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen. 6. Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande. Mål - Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv Framgångsfaktorer: 1. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Flens kommun. 2. Företagen skall i sina kontakter med kommunen ha en väg in med tydliga och snabba beslut och bra stöd/rådgivning. 13

15 3. Goda kommunikationer för pendling till och från arbete och studier. 4. Rätt utbildad arbetskraft. 5. Låg ungdomsarbetslöshet. 6. Kontinuerlig dialog och samverkan med näringslivet och andra aktörer såsom AF. 7. En utvecklad besöksnäring där målet är att bli det vänligaste besöksmålet i Sörmland. 8. Byggklar mark och ändamålsenliga lokaler. 9. God tillgång till bredband med hög kapacitet i kommunens alla delar. 10. Halvering av kommunens kostnader för försörjningsstöd. Indikatorer: Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen). Öppet arbetslösa år. Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10 Mbit/s hastighet. Andel av befolkningen med tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund. Turistomsättningen. Byggklar mark för industrier och andra verksamheter. Kommunens kostnader för försörjningsstöd. Indikator Mätvärde 2014 Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Mäts i SBA (Stockholm Business Alliance nöjd kundindex). (NKI), jmf riket, mäts vartannat år 62 (2013) 2 (2013) Värdet har försämrats från 71 år 2011 Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen) Förbättrat placering med 11 platser Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. (Nöjd region index, NRI), 48) 61 Jämförelsekommuner Snitt 67 Mål 2017 Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10Mbit/s hastighet. Redovisas årligen av PTS (procent), jmf riket Befolkning Arbetsställen 100 (2013) (2013) 97 Öka Öka Samtliga i befolkningen och arbetsställena har, enligt PTS, tillgång till 10 mbits/s. Andel av befolkning med tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund, i procent. Källa PTS, 31 (2013) 54 (2013) jmf riket. En ökning från Bredbandsprojektet har inletts med start i Sparreholm. Ingen siffra för 2014 Byggklar mark för industrier och andra verksamheter, (antal tomter) egen mätning, Småindustri och handel samt större industri m 2 Öka Öppet arbetslösa år. Mäts genom statistik från Arbetsförmedlingen (procent), jmf riket 6,7 3,5 Minska Minskat från 8 % föregående år. Nyföretagarcentrum har varit och föreläst för personalen för att öka kunskapen om eget företagande och för att lättare kunna fånga upp deltagare. En kurs på 30 timmar för kvinnor är på gång. En lokal överenskommelse har tagits fram med enheten för försörjningsstöd och Arbetsförmedlingen rörande flöde och ansvar. Praktiksamordningen går framåt och efter årsskiftet kommer 14

16 en heltidsanställd att samordna kommunala praktikplatser, subventionerade anställningar och feriearbetare. Ett antal personer har gått handledarutbildning vid olika förvaltningar för att ta emot praktikanter på bästa sätt. På Sfi finns både somalisk- och arabisktalande personal bland anställda. Medel från Skolverket har beviljats för yrkesutbildningar. Turistomsättningen. Statistik från Resurs AB (kr/inv), jmf länet Öka Den 17 juni öppnade för den svenska marknaden. Under hösten har sidan blivit tillgänglig för den utländska marknaden med satsning på Tyskland och England. Företag inom kommunens besöksnäring, tillsammans med kommunen, har under året gjort en gemensam satsning på annonsering på Skavsta. Även besöksguiden finns tillgänglig på flygplatsen. Kommunens kostnader för försörjningsstöd total kostnad tkr tkr utbetalt försörjningsstöd Olika satsningar på olika subventionerade anställningar (Nystartsjobb) med prioritering på personer som uppbär försörjningsstöd. Praktik, arbetsträning, coachning i grupp och individuellt, samt studie- och yrkesvägledning och samverkan med olika parter. Strategiska områden Åtgärder att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd Kostnaden för försörjningsstödet per invånare minskade med 10 % 2014 jämfört med året innan. Liknade minskning skedde även mellan åren 2012 och Under 2000-talet har kostnaden annars ökat ständigt och ökningstakten har varit drygt 20 % årligen. Trendbrottet har en stor betydelse för kommunens ekonomi. Om kostnaderna hade ökat i samma takt som åren innan hade kommunens kostnad för försörjningsstödet varit nästan 20 miljoner högre än det var i bokslutet 2014! Kostnadsminskningen sker trots att arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, fortfarande ligger på en hög nivå i kommunen. I december 2014 var arbetslösheten till exempel högst i länet. Orsakerna till kostnadsminskningen är svåra att analysera fullt ut, men en rad kommunala och statliga åtgärder ligger förmodligen bakom trendbrottet. Nedan redovisas de viktigaste beslut och åtgärder som vidtagits för att minska kostnaderna för försörjningsstödet: Subventionerade tjänster för försörjningsstödstagare inom den kommunala organisationen. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att kommunala verksamheter ska ta emot 70 praktikanter. Praktiksatsningen börjar under hösten 2013 och ska ha en positiv effekt för kommunens kostnader för ekonomiskt bidrag främst 2014 och framåt. En fördjupad bild av gruppen försörjningsstödstagare har gjort det lättare att planera och rikta åtgärder för målgruppen. Socialförvaltningen har även inrättat en mottagningsfunktion i försörjningsstödshandläggningen, vilket har lett till effektivare hantering av försörjningsstödsärenden. Utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen i form av till exempel informationsutbyte, gemensam planering av åtgärder och uppföljning. Ansvaret för försörjningsstödskostnaderna flyttades enligt beslut i kommunfullmäktige från kommunstyrelsen till socialnämnden under första kvartalet Socialnämnden har en gång per kvartal rapporterat till kommunstyrelsen om utvecklingen av försörjningsstödskostnaderna och vilka åtgärder nämnden har vidtagit för att ytterligare minska kostnaderna. Socialnämnden har tagit fram handlingsplaner för åtgärder inom socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten för att ytterligare förstärka den positiva trenden inom området. Målet är att halvera kostnaden för försörjningsstödet till år 2017 jämfört med år För att nå målet måste kostnaden minska med 38 % för perioden vilket inte är helt orealistiskt med nuvarande trend. Mål - Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar Framgångsfaktorer: 1. En skola av hög kvalitet en skola att vara stolt över. 2. Ett bra utbud av fritids och kulturaktiviteter. 3. Ta tillvara engagemang hos vuxna, näringsliv och föreningsliv för barn och ungdomars uppväxt och skola det ska finnas vuxna där barn och ungdomar finns på skolan, orten, gården och på nätet. 4. En aktiv dialog med barn och ungdomar och föräldrar om skola, boende, kultur och fritid och om livsstil och kostens betydelse för hälsan. 5. En drog- och rökfri miljö. Indikatorer: Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet. Resultat i åk 6 och 3 på nationella prov. 15

17 Elevers och föräldrars omdöme om grundskolans verksamhet. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor. Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan, åk 7. Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år. Indikator Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan i åk 7, år Mäts i undersökningen Liv och hälsa ung vart tredje år. Jmf länet (procent) Pojkar Flickor Totalt resultat i Flen var 81 %. Vårdnadshavares omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. Trygghet Undervisningens innehåll Mycket låg svarsfrekvens, <20 % Elevers omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. Trygghet Mätvärde Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Undervisningens innehåll Mätningen avser totalt för åk 5. För lågt underlag åk 8 för att kunna mäta Resultat i åk 3 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska och matematik, jmf riket års underlag på nationella prov visar på en positiv utveckling. Resultat i åk 6 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska, engelska och matematik, jmf riket Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, (procent), hämtas från KOLADA, jmf riket Förbättrat värde jämfört med föregående mätning. Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet, trygghet (procent). Egen mätning. Mycket låg svarsfrekvens, <20 % Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år. Egen mätning (antal/inv 7-20 år) 88 För litet underlag vid senaste mätning 15 (våren 2014) Öka Öka Varav deltagartillfällen i idrottsföreningar 7-20 år. Hämtas från KOLADA (antal/inv 7-20 år), jmf riket - För att skapa långsiktigt livskraftiga föreningar och organisationer ska förvaltningen ha en ökad dialog med föreningslivet samt arbeta för en utökad samverkan. Tre rundabordssamtal genomfördes under våren. Totalt deltog 42 föreningar och 65 unika deltagare. Strategiska områden Skolprojektet Som ett led i utvecklingen av kommunen och i enlighet med målen för Färdplan Flen initierade kommunfullmäktige i maj 2011 Flens kommuns skolprojekt. Under 2012 genomfördes fas 1 av projektet som innehåller en analys och utvärdering av orsakerna bakom de sjunkande skolresultaten. Under 2013 var fokus i arbetet varit att ta fram genomarbetade och prioriterade åtgärdsförslag i syfte att förbättra måluppfyllelsen i sko- 16

18 lan. Förbättringsåtgärder som startade under 2013 baseras på fyra huvudstrategier som kom fram i nulägesanalysen över skolan i Flen: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald. En lärande organisation med fokus på mål och resultat. En tydlig styrning och ett utmanande pedagogiskt ledarskap. Samverkan och öppenhet. Kommunfullmäktige har beslutat om Strategidokumentet som är en grund för alla planerade åtgärder fram till 2019 i syfte att öka skolans måluppfyllelse. Kostnadskalkylen för de beslutade åtgärderna är drygt 22 miljoner kronor. Fullmäktige har även beslutat om ett kvalitetsledningssystem för kommunens skolväsende vilket var ett delprojekt i skolprojektet. Under 2014 har man även fortsatt arbeta med ett annat delprojekt nämligen skol- och ledningsstruktur. Fullmäktige har fattat vissa beslut angående skolstrukturen t ex att lägga kommunens alla högstadier till en skolenhet. Arbetet med skolstrukturen fortsätter även 2015 men då är det nämnden som äger processen. Utvärdering av projektet tillsammans med Mälardalens högskola påbörjades under 2014 och kommer att slutföras under våren Projektet avslutas mars 2015 men åtgärder fortsätter enligt planering i Strategidokumentet. Mål - Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer Framgångsfaktorer: 1. Ett brett utbud av boende i olika former och på olika platser för livets alla åldrar och behov. 2. En äldre- och handikappomsorg med god kvalitet och hög delaktighet. 3. Trygga trafik- och boendemiljöer. 4. En god integration där mångfalden tas tillvara, alla ska ha goda livs och utvecklingsmöjligheter i vår kommun. 5. En aktiv dialog och delaktighet mellan kommunen och invånarna för utveckling av boende och livsmiljöer i kommunens olika orter och på landsbygden. 6. Bra kommunikationer med tåg och buss, bra trafiksäkra trafikmiljöer och vägar. 7. Bra tillgänglighet för alla till natur och sjöar för rekreation och fritid. 8. Omtanke om alla och stöd för dem som behöver. 9. En levande och utvecklande kulturverksamhet. Indikatorer: Möjlighet till bra boende. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn. Antal anmälda våldsbrott. Nöjd medborgarindex, totalt. Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen, (index) SCB:s medborgarundersökning Dessa frågor prioriteras i planarbete. Räddningstjänsten arbetar med projektet Trygg vuxen samt klottersanering. En offensiv enhet har köpts in till Malmköping. - Tekniska nämnden anger att de satt upp belysning i Sparreholm vid gångvägen Nyköpingsvägen- Dambrovägen. Belysning GC-väg under riksväg 221 i Bettna har satts upp. Belysningsstolpar vid Celsings allé har bytts ut till LED vilket genererar att området blir mer belyst än med den gamla belysningen. Ytterligare 100 stycken LED-belysningsarmaturer har köpts in för att sättas upp under hösten. Häckar och träd har beskurits för att öppna upp ytor så att de blir ljusare. - Fritidsgården i Flen har juni - augusti varit öppen under minst två kvällar per vecka. I Malmköping var den öppen vid skolavslutning och skolstart. I Flen och Malmköping var fritidsgårdarna även öppna hela jullovet. Personal från ungdomsenheten arbetade, tillsammans med Räddningstjänsten, under sommarlovet med uppsökande verksamhet. Möjlighet till bra boende Mäts genom fråga i SCB:s med- 17

19 borgarundersökning (NMI index) Antal anmälda våldsbrott. Hämtas från KOLADA, (våldsbrott per 1000 invånare), jmf riket 17 (2013) 9 (2013) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Ingår i KKiK. En försämring skedde mellan 2013 och 2014, från 95 till 89. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Ingår i KKiK Nöjd medborgarindex, totalt. Mäts genom SCBs medborgarundersökning Värdet har sjunkit från 43 år Strategiska områden Översyn av bostadsförsörjningen Kommunstyrelsen fick i uppdrag att utifrån demografiska och marknadsmässiga faktorer analysera och göra en översyn av kommunens strategiska satsningar inom bostadsförsörjning för att tydliggöra kommunens insatser på boendeområdet i syfte att uppnå visionen. Kommunstyrelsen beslutade tidigare att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att ta fram ett förslag till bostadsförsörjningsprogram för kommunen som bör vara en viktig del av det nya uppdraget. Arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet påbörjades under 2014 och är indelat i tre etapper. Den första, en analys av nuläget, är framtagen. Utifrån det ska de bostadspolitiska målen formuleras och i sista etappen ska konkreta åtgärder för den strategiska bostadsförsörjningen tas fram. Arbetet beräknas vara klart under 2015 och det ska utgöra ett viktigt underlag för en ny översiktsplan som ska tas fram 2015/16. Framtida strukturen inom äldreomsorgen Att skapa en ekonomiskt och kvalitetsmässigt hållbar struktur för framtidens äldreomsorg är en av de viktigaste långsiktiga frågorna för kommunen. Flens kommun står inför ett ökat plats- och resursbehov inom äldreomsorgen, därför behövdes en boendestrategi för äldre formuleras under Att åstadkomma fler platser inom särskilt boende är en tidskrävande process. Vägvalen inför kommande års volymökning behöver därför ske under nuvarande mandatperiod. Socialnämnden har genom projekt Case 2030 utarbetat ett långsiktigt planeringsunderlag för kommunens äldreomsorg. Underlaget byggde bland annat på uppgifter om kostnader, brukarantal och befolkningsutveckling. Slutsatserna sammanställdes i en rapport i början av Delar av materialet har uppdaterats under 2014 utifrån en nygjord befolkningsprognos. Socialnämnden hade i uppdrag att under 2014 ta fram en boendestrategi för den äldre befolkningen. Denna tar sin utgångspunkt i dessa underlag samt ett seminarium som genomfördes i augusti 2014 i syfte att diskutera framtagna uppgifter och effekterna av möjliga vägval. Vid seminariet deltog ett antal tjänstemän och nyckelpersoner från socialförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, Flens Bostads AB och Flens Kommunfastigheter AB. Socialförvaltningens bedömning är att när Hemgården öppnas med 10 platser 2015 i enlighet med socialnämndens och kommunfullmäktiges beslut räcker denna utökning av platsantalet för några år. Därefter behövs fler nya platser omkring Från denna tidpunkt behöver sannolikt ca nya platser i särskilt boende tillskapas under en dryg tioårsperiod. År 2033 beräknas platsbehovet uppgå till drygt 190 platser. Behovet av demensplatser är redan idag större än tillgången och kommer att fortsätta öka. Redan vid 2030 beräknas drygt 100 personer vara i behov av en sådan plats. Även andra typer av boendeformer såsom trygghetsboenden ska ingå i boendestrategin. Mål - Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden Framgångsfaktorer: 1. En aktiv ortsutveckling som i samverkan med boende skapar attraktiva orter och levande landsbygd 18

20 2. Samverkan och dialog med näringsliv och boende för att ta ett gemensamt ansvar för en hållbar utveckling. 3. En koldioxidneutral kommunal verksamhet. 4. Sjöar med vattenkvalitet som uppfyller EU:s vattendirektiv. 5. Utveckling av en hållbar besöks/turistnäring. Indikatorer: Nöjd medborgarindex, totalt. Nöjd medborgarindex, miljö. Andel ekologiska livsmedel i kommunen. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen. Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar. Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar, (procent) egen mätning, jmf KKiK Tekniska nämnden anger att vid inköp av ny lastbil har stor vikt lagts på miljöaspekter. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen. - Värmeförbrukning inkl. varmvatten - Elförbrukning fastighetsel Mål 2017 Minska Minska Uppvärmning kwh/kvm atemp per år (normalårsjusterad), mäts i årsredovisningen. Avser energiåtgången för att värma upp en lokalyta över 10 grader C, egen mätning. Elförbrukningen har ökat från föregående år med 7 kwh/kvm. Nöjd medborgarindex, miljö. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) Index har sjunkit från 44 år 2013 Andel (%) ekologiska livsmedel i kommunen. Mäts i KKiK (procent) Denna procentsats beräknas öka till ca 30 % efter en avslutad upphandling i slutet av 2014 Strategiska områden Ekologiska och miljövänliga livsmedel Målet inom strategiska området var att öka andelen ekologiska livsmedel i den kommunala verksamheten till 15 % 2014 och 30 % Under 2014 genomfördes en ny upphandling av livsmedel vilket har gett goda förutsättningar att nå målet. Under helåret 2014 når vi 10 % ekologiska och miljövänliga livsmedel. Efter upphandling ligger andelen dock över 30 % av alla livsmedelinköp vilket innebär att målet för 2016 förmodligen kommer att nås. Bygg-, miljö- och räddningsnämnden fick i uppdrag att ta fram nya lokala miljömål. Arbetet är genomfört under 2014 och kommunfullmäktige har beslutat långsiktiga miljömål för kommunal verksamhet. Övertagandet och utveckling av Bruksområdet i Hälleforsnäs Kommunen har tagit över bruksområdet i Hälleforsnäs av Stiftelsen Hälleforsnäs bruksfastigheter från årsskiftet 2014/15. Ett nytt kommunalt bolag, Framtidsbruket AB, bildades med syfte att driva och utveckla området runt Hälleforsnäs bruk. Målsättning för bolaget är att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av Hälleforsnäs bruksområde och därmed hela Hälleforsnäs genom att förvärva, utveckla och förvalta lokaler på området med inriktning på handel, småindustri och kulturaktiviteter med målet att finna en långsiktig ägare till området. Plan för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Kommunen har ett ansvar över en mängd olika typer av idrotts- och fritidsanläggningar såsom badbryggor, badplatser, elljusspår, idrottshallar och gymnastiksalar. Kommunfullmäktige gav kultur- och fritidsnämnden ett uppdrag att ta fram en plan för framtida resursbehov gällande alla idrotts- och fritidsanläggningar som 19

KALLELSE Kommunstyrelsen. Kl 09:00-09:30 Rapportering av avfallsplanen Matilde Thörnqvist, Sörmland Vatten och Avfall AB

KALLELSE Kommunstyrelsen. Kl 09:00-09:30 Rapportering av avfallsplanen Matilde Thörnqvist, Sörmland Vatten och Avfall AB Sida KALLELSE 1(3) 2015-03-31 Sammanträde med: Kommunstyrelsen Tid: 2015-04-13 kl 09:00 Plats: sal Flen Jan-Erik Larsson Ordförande Lars Niska Sekreterare Kl 09:00-09:30 Rapportering av avfallsplanen Matilde

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun

2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun 2015/16 Verksamhetsplan För Förskolan Trumpeten i Flens kommun Flens Kommun 2015-01-01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Styrdokument... 2 Nationella mål... 2 Färdplan Flen 2014-17... 2 Strategidokumentet...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

1 Centerpartiets skuggbudget för Flens kommun 2013-2016

1 Centerpartiets skuggbudget för Flens kommun 2013-2016 1 Centerpartiets skuggbudget för Flens kommun 2013-2016 Jobb och företagande är centralt för en hållbar ekonomi. Det ger förutsättningar för att kunna finansiera välfärd och god samhällsutveckling och

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Delårsrapport 2014 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-11-27 128

Delårsrapport 2014 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-11-27 128 Delårsrapport 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DELÅRSRAPPORTEN... 3 OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI... 3 EKONOMISK UTVECKLING I SVERIGE... 3 BUDGET ÅR 2014... 3 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 NÅGRA VIKTIGA BESLUT

Läs mer

Delårsrapport. Viadidakt

Delårsrapport. Viadidakt Delårsrapport Viadidakt 2011 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 1.1 Finansiella mål och ekonomisk analys... 3 1.2 Framtiden... 3 2 Verksamhetsområden... 5 2.1 Samhällsutveckling... 5 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Inledning. Förvaltningsberättelse. Räkenskaper. Bilagor. KS-ordförande har ordet 2 2012 i korthet 4 Organisation 5 Om kommunen 6 Framtiden 10

Inledning. Förvaltningsberättelse. Räkenskaper. Bilagor. KS-ordförande har ordet 2 2012 i korthet 4 Organisation 5 Om kommunen 6 Framtiden 10 Fl enskommun 012 År sr edovi sni ng2 Godkänd av KF 2013-04-25 ÅRSREDOVISNING 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning KS-ordförande har ordet 2 2012 i korthet 4 Organisation 5 Om kommunen 6 Framtiden 10 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ändrings- och tilläggsförslag i Budget 2016 samt flerårsplan 2017 2018

Ändrings- och tilläggsförslag i Budget 2016 samt flerårsplan 2017 2018 Ändrings- och tilläggsförslag i Budget 2016 samt flerårsplan 2017 2018 För Eslövs Kommun Budgetförutsättningarna för 2016 ser relativt ljusa ut mycket tack vare en stor inflyttning till kommunen och det

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

2015/16 Verksamhetsplan För Masmästargårdens förskola i Flens kommun

2015/16 Verksamhetsplan För Masmästargårdens förskola i Flens kommun 2015/16 Verksamhetsplan För Masmästargårdens förskola i Flens kommun Flens Kommun 2015-01-01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Styrdokument... 2 Nationella mål... 2 Färdplan Flen 2014-17... 2 Strategidokumentet...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige 2013-09-26. Färdplan Flen

Beslutad av kommunfullmäktige 2013-09-26. Färdplan Flen Beslutad av kommunfullmäktige 2013-09-26 Färdplan Flen Strategisk plan 2014-2017 med budget 2014 2 INNEHÅLL 1 Majoritetens plattform... 7 1.1 Skola/Förskola... 7 1.2 Äldre och funktionshindrade... 7 1.3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

SVENSKA. Solna stad. en introduktion

SVENSKA. Solna stad. en introduktion SVENSKA Solna stad en introduktion 1 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-27 129. Färdplan Flen

Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-27 129. Färdplan Flen Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-27 129 Färdplan Flen Strategisk plan 2015-2018 med budget 2015 INNEHÅLL 1 Majoritetens plattform... 6 2 Vision 2019... 9 2.1 Orternas visioner... 9 3 Nulägesanalys...

Läs mer

ALLMÄNNA VAL Mandatfördelning i kommunfullmäktige

ALLMÄNNA VAL Mandatfördelning i kommunfullmäktige ALLMÄNNA VAL Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2015-2018 Socialdemokraterna 11 Moderaterna 8 Kristdemokraterna 5 Liberalerna 2 Centern 2 Miljöpartiet 2 Sverigedemokraterna 5 Summa 35 KOMMUNFULLMÄKTIGES

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010

Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010 INFORMATION 1 (10) Vår handläggare Lena Andreasson, förvaltningschef Vård- och omsorgsnämnden Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010 Förord från

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer