Delårsrapport 2014 Godkänd av kommunfullmäktige

Transkript

1 Delårsrapport 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DELÅRSRAPPORTEN... 3 OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI... 3 EKONOMISK UTVECKLING I SVERIGE... 3 BUDGET ÅR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 NÅGRA VIKTIGA BESLUT I KORTHET... 5 UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN... 6 HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV... 6 UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR... 7 ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER... 9 VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE INTERN KONTROLL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING UTVÄRDERING AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING SAMMANVÄGD BEDÖMNING AV MÅLEN FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ EKONOMI I BALANS NÄMNDERNAS EKONOMI OCH VERKSAMHET KOMMUNSTYRELSEN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN ARBETSMARKNADS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN BYGG- MILJÖ- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN VALNÄMNDEN PERSONALNÄMNDEN KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISION ÖVERFÖRMYNDAREN NÄMNDERNAS UTFALL OCH KOSTNADSUTVECKLING SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING FINANSNETTO PENSIONER SOLIDITET LIKVIDITET LÅNESKULDEN INVESTERINGAR KOMMUNKONCERNEN

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FLENS BOSTADS AB FLENS INDUSTRIHUS AB FLENS KOMMUNFASTIGHETER AB FLEN VATTEN OCH AVFALL AB UNIKABRUKET AB PERSONALREDOVISNING ÅLDERSFÖRDELNING PENSIONSAVGÅNGAR OM 5 OCH 10 ÅR ANTAL ÅRSARBETARE I FLENS KOMMUN FÖRETAGSHÄLSOVÅRD/ARBETSMILJÖ SJUKFRÅNVARO RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER SAMMANSTÄLLD REDOVISNING DRIFTREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER BILAGA 1: ÖVRIGA INDIKATORER

4 EKONOMISK ÖVERSIKT DELÅRSRAPPORTEN Delårsrapporten redogör för den ekonomiska utvecklingen sedan föregående räkenskapsårs utgång. Den omfattar perioden 1 januari 31 augusti och jämför det faktiska utfallet för perioden med motsvarande period föregående år. För att uppnå en rättvisande jämförelse mellan åren har väsentliga poster på både kostnads- och intäktssidan periodiserats i enlighet med god redovisningssed. Rapporten innehåller även en prognos från nämnderna och de kommunala bolagen med deras bedömning av resultatet för helåret OMVÄRLDEN OCH KOMMUNENS EKONOMI EKONOMISK UTVECKLING I SVERIGE Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Det gör att SKL har skrivit ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då enligt prognosen med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. Flens kommun tillhör en av vinnarna i det nya systemet för kommunalekonomisk utjämning som började gälla från första januari Utöver det har effekterna på intäktssidan av de ökande kostnaderna för försörjningsstöd blivit tydligare under Utjämningssystemet har ju en inneboende fördröjning då beräkningarna hela tiden bygger på historiska data. Med en svag tillväxt av skatteunderlaget ökar kommunens beroende av inkomstutjämningen år för år, dvs. en större andel av intäkterna kommer från inkomstutjämningen i relation till det reella skatteunderlaget. BUDGET ÅR 2014 Kommunen gjorde ett underskott i bokslutet, efter balanskravsjusteringar, 2013 på 2,5 miljoner kronor. Strategisk plan med budget 2014 fastställdes av kommunfullmäktige i september Budgeten innebar bland annat ekonomiska förstärkningar för socialnämnden för personlig assistans, 2,2 mnkr, samt för helårseffekt för utökningen av antalet platser på Heden, 2,1 mnkr. Samtidigt lades ett effektiviseringskrav på verksamheterna på 0,5 % (för kommunstyrelsen 1 %). Budgetansvaret för utbetalningar av försörjningsstöd överfördes från kommunstyrelsen till socialnämnden vilket innebar 3

5 EKONOMISK ÖVERSIKT en överföring av budgetanslag om 18,7 mnkr. I december 2013 beslutades om en komplettering av budgeten där kommunstyrelsens budget för skolprojektet förstarktes med 2,3 mnkr, i enlighet med den tidigare beslutade strategin Investeringsbudgeten uppgick till drygt 30 miljoner kronor. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt god ekonomisk hushållning ska uppkomna underskott i bokslutet täckas inom 3 år. Exempelvis ska ett eventuellt underskott i bokslut 2014 täckas senast i 2017 års budget. Revisorerna ska också skriftligt bedöma om resultatet i delårsrapport och årsbokslut är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat i budgeten. 4

6 VIKTIGA BESLUT NÅGRA VIKTIGA BESLUT I KORTHET Nedan redovisas beslut och händelser som påverkat kommunens verksamhet under perioden 1 januari 31 augusti: Kommunfullmäktige beslutade i januari att Flens kommun tecknar överenskommelse om kollektivtrafik med Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, Kommunfullmäktige beslutade i mars att godkänna projektplanen för fas 3 i skolprojektet. Syftet med fas 3 är att kontinuerligt genomföra, följa upp, utvärdera och analysera pågående och föreslagna insatser som ska förbättra måluppfyllelsen. Kommunfullmäktige beslutade i maj att bilda ett bolag för övertagande av fastigheter inom Hälleforsnäs bruk. Kommunfullmäktige beslutade i maj att bygga ut bredband i egen regi och att tilldela projektet 5 mnkr för att påbörja arbetet under 2014 Kommunfullmäktige beslutade i maj om en VA-policy för Flens kommun Kommunfullmäktige beslutade i maj att anta Ledningsplan vid extra ordinär händelse i fredstid och vid höjd beredskap Kommunfullmäktige beslutade i juni om en förändrad förvaltningsorganisation i Flens kommun, att gälla från och med Kommunfullmäktige beslutade i juni att verksamheten vid gymnasieskolan Prins Wilhelm inför höstterminen 2015 flyttas till förhyrda lokaler i kvarteret Lästen Kommunfullmäktige beslutade i juni att godkänna att kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tecknar samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Kommunfullmäktige beslutade i juni att anta detaljplan för del av Skiringe 1:12 med flera (Norra Talja, etapp 2) i Flen, Flens kommun. Kommunfullmäktige beslutade i augusti att revidera och kompettera Flens kommuns grafiska profil. 5

7 UPPFÖLJNING AV MÅLEN UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN I den strategiska planen med budget 2013 tillämpades kommunens nya styrmodell för första gången. Det innebar, bland annat, att sex strategiska mål för kommunens utveckling i linje med Vision 2019 beslutades. I detta avsnitt presenteras hur utvecklingen inom kommunens verksamheter skett i förhållande till de strategiska målen genom att redovisa de senast kända utfallen av indikatorerna i den strategiska planen. I de fall inget nytt utfall finns jämfört med årsredovisningen anges det och de indikatorerna kommer istället att analyseras till nästkommande årsredovisning. De nämndspecifika indikatorerna som inte har en direkt koppling till de strategiska målen i den strategiska planen redovisas som en separat bilaga. En sammanställning av nämndernas redovisningar har gjorts och finns tillgängligt hos nämndservice för den som vill fördjupa sig. I nämndernas redovisning finns även nämndspecifika mål och indikatorer som inte anges i den strategiska planen, dvs. mål och indikatorer som respektive nämnd själva fastställt i sin nämndplan. Eftersom inrapporteringen av måluppföljningen sker efter en ny modell, med nya mallar, finns det skillnader mellan hur nämnderna har rapporterat in sina uppgifter, vilket framgår av bilagorna. Målet är att det till årsredovisningen ska vara en mer enhetlig rapportering och även en djupare analys av en del indikatorer. HÖG SYSSELSÄTTNING OCH ETT MÅNGSIDIGT NÄRINGSLIV Framgångsfaktorer: 1. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Flens kommun 2. Företagen skall i sina kontakter med kommunen ha en väg in med tydliga och snabba beslut och bra stöd/rådgivning 3. Goda kommunikationer för pendling till och från arbete och studier 4. Rätt utbildad arbetskraft 5. Låg ungdomsarbetslöshet 6. Kontinuerlig dialog och samverkan med näringslivet och andra aktörer såsom AF 7. En utvecklad besöksnäring där målet är att bli det vänligaste besöksmålet i Sörmland 8. Byggklar mark och ändamålsenliga lokaler 9. God tillgång till bredband med hög kapacitet i kommunens alla delar Indikator Mätvärde 2014 Företagsklimat (SBA), företagarnas faktiska uppfattning. Mäts i SBA (Stockholm Business Alliance nöjd kundindex). (NKI), jmf riket, mäts vartannat år 62 (2013) 67 Värdet har försämrats från Svenskt näringslivs kommunranking av företagsklimatet av 290 kommuner (plats i rankingen) Förbättrat placering med 11 platser Nöjdhet med kollektivtrafiken i regionen enligt SCB:s medborgarundersökning. (Nöjd region index, NRI), 50 (2013) 59 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Landsbygdens tillgång på bredband med minst 10Mbit/s hastighet. Redovisas årligen av PTS (procent), jmf riket 6

8 UPPFÖLJNING AV MÅLEN Befolkning Arbetsställen , ,28 Öka Öka Samtliga i befolkningen och arbetsställena har, enligt PTS, tillgång till 10 mbits/s. Andel av befolkning med tillgång till bredband med kapacitet på minst 100 Mbit per sekund, i procent. 30,82 53,62 (2013) Källa PTS, jmf riket. (2013) En ökning från 22, Bredbandsprojektet har inlett med start i Sparreholm. Byggklar mark för industrier och andra verksamheter, (antal tomter) egen mätning, Småindustri och handel Större industri - - Öka Redovisas till årsredovisningen. Öppet arbetslösa år. Mäts genom statistik från Arbetsförmedlingen (procent), jmf riket 9,2 4,3 Minska (juli 2014) (juli 2014) Ökat från 7,2 %. Nyföretagarcentrum har varit och föreläst för personalen för att öka kunskapen om eget företagande och för att lättare kunna fånga upp deltagare. En kurs på 30 timmar för kvinnor är på gång. En lokal överenskommelse har tagits fram med försörjningsstöd och Arbetsförmedlingen rörande flöde och ansvar. Praktiksamordningen går framåt, ett förslag på heltidstjänst har skrivits fram och väntar på beslut. Ett antal personer har gått handledarutbildning vid olika förvaltningar för att ta emot praktikanter på bästa sätt. På Sfi finns både somalisk- och arabisktalande personal bland anställda. Turistomsättningen. Statistik från Resurs AB (kr/inv), jmf länet - - Öka Den 17 juni öppnade för den svenska marknaden. Under oktober kommer sidan att bli tillgänglig för den utländska marknaden med satsning på Tyskland och England. Företag inom kommunens besöksnäring, tillsammans med kommunen, har under året gjort en gemensam satsning på annonsering på Skavsta. Även besöksguiden finns tillgänglig på flygplatsen. Kommunens kostnader för försörjningsstöd tkr (2013) Olika satsningar på olika subventionerade anställningar (Nystartsjobb) med prioritering på personer som uppbär försörjningsstöd. Praktik, arbetsträning, coachning i grupp och individuellt, samt studie- och yrkesvägledning och samverkan med olika parter. UTVECKLANDE, LÄRANDE OCH HÄLSOBEFRÄMJANDE MILJÖER FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR Framgångsfaktorer: 1. En skola av hög kvalitet en skola att vara stolt över 2. Ett bra utbud av fritids och kulturaktiviteter 3. Ta tillvara engagemang hos vuxna, näringsliv och föreningsliv för barn och ungdomars uppväxt och skola det ska finnas vuxna där barn och ungdomar finns på skolan, orten, gården och på nätet 4. En aktiv dialog med barn och ungdomar och föräldrar om skola, boende, kultur och fritid och om livsstil och kostens betydelse för hälsan 5. En drog- och rökfri miljö 7

9 UPPFÖLJNING AV MÅLEN Indikator Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan i åk 7, år Mäts i undersökningen Liv och hälsa ung vart tredje år. Jmf länet (procent) Pojkar Flickor Mätvärde 2014 Resultat av senaste mätningen kommer under v. 40 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Öka Öka Vårdnadshavares omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. Trygghet Undervisningens innehåll Mycket låg svarsfrekvens, <20 % Elevers omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning. Trygghet Undervisningens innehåll Mycket låg svarsfrekvens, <20 % Resultat i åk 3 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska och matematik, jmf riket För litet underlag vid senaste mätning För litet underlag vid senaste mätning Ma 54 %, Sv 70 % - Förbättrade värden jämfört med föregående mätning. Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Resultat i åk 6 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska, engelska och matematik, jmf riket Ma 78 %, Sv 98 %, SvA 77 %, Eng 90 % Förbättrade värden jämfört med föregående mätning. Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 2011, (procent), hämtas från KOLADA, jmf riket 68 % - Förbättrat värde jämfört med föregående mätning. Synligt lärande, förstelärare och ämnesgrupper anges som prioriterade insatser. Egen mätning. Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet, trygghet (procent). Egen mätning. Mycket låg svarsfrekvens, <20 % Deltagartillfällen i alla föreningar 7-20 år. Egen mätning (antal/inv 7-20 år) Varav deltagartillfällen i idrottsföreningar 7-20 år. Hämtas från KOLADA (antal/inv 7-20 år), jmf riket För litet underlag vid senaste mätning 15 (våren 2014) För att skapa långsiktigt livskraftiga föreningar och organisationer ska förvaltningen ha en ökad dialog med föreningslivet samt arbeta för en utökad samverkan. Tre rundabordssamtal genomfördes under våren. Totalt deltog 42 föreningar och 65 unika deltagare

10 UPPFÖLJNING AV MÅLEN ATTRAKTIVA OCH TRYGGA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER Framgångsfaktorer: 1. Ett brett utbud av boende i olika former och på olika platser för livets alla åldrar och behov 2. En äldre- och handikappomsorg med god kvalitet och hög delaktighet 3. Trygga trafik- och boendemiljöer 4. En god integration där mångfalden tas tillvara, alla ska ha goda livs och utvecklingsmöjligheter i vår kommun 5. En aktiv dialog och delaktighet mellan kommunen och invånarna för utveckling av boende och livsmiljöer i kommunens olika orter och på landsbygden 6. Bra kommunikationer med tåg och buss, bra trafiksäkra trafikmiljöer och vägar. 7. Bra tillgänglighet för alla till natur och sjöar för rekreation och fritid 8. Omtanke om alla och stöd för dem som behöver 9. En levande och utvecklande kulturverksamhet Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen, (index) SCB:s medborgarundersökning Värdet avser 2013 års mätning. - Dessa frågor prioriteras i planarbete. Räddningstjänsten arbetar med projektet Trygg vuxen samt klottersanering. En offensiv enhet planeras att köpas in till Malmköping. - Tekniska nämnden anger att de satt upp belysning i Sparreholm vid gångvägen Nyköpingsvägen-Dambrovägen. Belysning GC-väg under riksväg 221 i Bettna har satts upp. Belysningsstolpar vid Celsings allé har bytts ut till LED vilket genererar att området blir mer belyst än med den gamla belysningen. Ytterligare 100 stycken LED-belysningsarmaturer har köpts in för att sättas upp under hösten. Häckar och träd har beskurits för att öppna upp ytor så att de blir ljusare. - Fritidsgården i Flen har juni - augusti varit öppen under minst två kvällar per vecka. Personal från ungdomsenheten arbetade, tillsammans med Räddningstjänsten, under sommarlovet med uppsökande verksamhet. Möjlighet till bra boende Mäts genom fråga i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) Antal anmälda våldsbrott. Hämtas från KOLADA, (våldsbrott per 1000 invånare), jmf riket - - Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/inv), jmf riket (2013) Trots lägre kostnader/inv. var värdet fortfarande kvar på rött Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Ingår i KKiK. 95 (2013) 84 En förbättring skedde mellan 2012 och 2013, från 86 till 95. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Ingår i KKiK. 91 (2013) 91 9

11 UPPFÖLJNING AV MÅLEN VI VÄRNAR OM VÅR MILJÖ OCH UTVECKLAR VÅRT KULTURLANDSKAP OCH VÅRA ORTER MED OMTANKE OCH MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN Framgångsfaktorer: 1. En aktiv ortsutveckling som i samverkan med boende skapar attraktiva orter och levande landsbygd 2. Samverkan och dialog med näringsliv och boende för att ta ett gemensamt ansvar för en hållbar utveckling 3. En koldioxidneutral kommunal verksamhet 4. Sjöar med vattenkvalitet som uppfyller EU:s vattendirektiv 5. Utveckling av en hållbar besöks/turistnäring Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala andel bilar, (procent) egen mätning, jmf KKiK - 49 Tekniska nämnden anger att vid inköp av ny lastbil har stor vikt lagts på miljöaspekter. Totala energiförbrukningen för kommunkoncernen, Värmeförbrukning inkl. varmvatten Elförbrukning fastighetsel Uppvärmning kwh/kvm atemp per år (normalårsjusterad), mäts i årsredovisningen. Avser energiåtgången för att värma upp en lokalyta över 10 grader C, egen mätning Mål 2017 Minska Minska Energiförbrukningen har minskat både vad gäller elförbrukning och, där den största minskningen skett, uppvärmning. Nöjd medborgarindex, miljö. Mäts i SCB:s medborgarundersökning (NMI index) Andel (%) ekologiska livsmedel i kommunen. Mäts i KKiK (procent). 10 % 16 % VI DRIVER VÅR EGEN UTVECKLING OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN I REGIONEN Framgångsfaktorer: 1. Ett aktivt ledarskap som utifrån våra utgångspunkter skapar förutsättningar samt vidtar åtgärder för en positiv utveckling 2. Vi deltar i regionala och nationella sammanhang och arbetar för vår kommun och dess invånare men också för regionens utveckling 3. Vi har en aktiv och systematisk omvärldsbevakning och lär av andras erfarenheter och delar med oss av våra 10

12 UPPFÖLJNING AV MÅLEN Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Valdeltagande i kommunvalet. Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket 82,4 82,8 Öka Valdeltagandet, i valet 14 september, ökade jämfört med föregående kommunval. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet. Mäts i KKiK (index), jmf KKiK 31 (2013) 39 EFFEKTIV OCH TILLGÄNGLIG KOMMUNAL ORGANISATION KÄNNETECKNAD AV ETT BRA BEMÖTANDE Framgångsfaktorer: 1. Fokus på resultat, uppföljningar, analys och åtgärder tydlig styrning 2. Ett ekonomiskt resultat som skapar förutsättningar för att hantera omvärldsförändringar och oförutsedda händelser 3. Tillgång till kompetent arbetskraft, vi ska kunna rekrytera, behålla och utveckla vår personal inom våra verksamhetsområden för att kunna ge god kvalitet och service till brukare och invånare 4. Vi ska välkomna och ta tillvara synpunkter och förslag för att utveckla kommunen 5. Samverkan internt och externt för att alltid kunna tillhandahålla rätt kompetens och effektivt arbete 6. Långsiktighet och strategisk planering 7. System för ständiga förbättringar 8. Dialog och samverkan med brukare, kommunens invånare och näringsliv om kommunens verksamheter, prioriteringar och utveckling 9. Bra webbinformation med e-tjänster Indikator Mätvärde 2014 Jämförelsekommuner Snitt Mål 2017 Möjlighet till kontakt med en handläggare via telefon, (procent) jmf KKiK 41 (2013) 44 Värdet avser mätning BMR-nämnden anger att de arbetar aktivt med att förbättra tillgängligheten. Diskussioner har förts på möten där även växelpersonal har deltagit. Administrativ personal i kommunhuset går igenom den information som finns under varje person i telefonkatalogen för att växeln ska kunna hänvisa personer rätt. Räddningstjänsten har ständig jour och innehar även TIB-funktionen i kommunen. Med andra ord bedöms tillgängligheten som god. Sotningsverksamheten har programvara med tillhörande läsplatta som gör att de har ständig åtkomst till kontrollbok och kan därmed ge snabba besked vid inkommande samtal. - AU-nämnden anger att alla anställda ansvarar för att koppla sin telefon när de inte är nåbara. Vi har en ny rutin som gör att assistenter och chefer kan gå in och ändra på övriga personers kalender t.ex. vid sjukdom. Detta underlättar och ger de som kontaktar oss mer korrekt information. Kommunens webbinformation (procent), jmf KKiK 75 (2013) 79 Värdet avser mätning

13 UPPFÖLJNING AV MÅLEN - Arbete pågår med att uppdatera den information som rör samhällsbyggnadsförvaltningens ansvarsområden. - En ny arbetsgrupp har under våren bildats för att se över innehåll och funktioner gällande bibliotekens webinformation. Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning (NMI Index) 49 (2013) 57 Värdet avser mätning Samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar aktivt och utvecklar arbetet med NKI och En väg in. - AU-nämnden anger utökad tillgänglighet med längre öppettider i receptionen på Vuxenutbildningen samt personalförstärkning med ytterligare språkkompetens på arabiska som prioriterade insatser. - Det förvaltningsövergripande arbetet inom kultur- och fritidsförvaltningen med bemötande/värdskapsfrågor har fortsatt under våren med två träffar, vilket resulterat i en gemensam värdegrund. Ytterligare två tillfällen är planerade under hösten. Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga, (procent) jämf KKiK 84 (2013) 87 Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (t.ex. Lean), egen mätning iu iu Öka - Inom samhällsbyggnadsförvaltningen har projektprocesser setts över samt rutinbeskrivningar. Arbete med att utarbeta dokumenthanteringsplan pågår. - AU-nämnden anger att många processer är igång. Avdelningsmöten, utbildningsmöten, Sfi-möten och SYV- och Assistentmöten. Dessutom finns det beredningsmöten, AMEmöten, arbetsledarmöten och samverkan med försörjningsstöd. LEAN är nu frivilligt inom socialförvaltningen och där har Vuxenutbildningen aldrig påbörjat någon process. Nettokostnad per invånare. Hämtas från KOLADA (kr/inv), jmf riket - - Mäts i årsredovisningen. Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/invånare (2013) Finns anledning att tro att värdet kommer förbättras 2014, med anledning av Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent), mäts i KKiK 63 (2013) 80 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar), mäts i KKiK 24 (2013) 16 Antalet dagar har minskat från 43 till 24 från 2012 till Bemanning i ekonomiskt biståndgruppen har inneburit snabbare bedömningar och bättre insatser. 12

14 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING INTERN KONTROLL Kommunens nämnder ska upprätta internkontrollplaner som följs upp minst en gång per år. Gjorda iakttagelser i samband med kontrollerna ska rapporteras till respektive nämnd och vidare till kommunstyrelsen. I dagsläget kan det konstateras att arbetet med intern kontroll inte fungerat på det sätt som beslutats inom kommunen, vilket bland annat uppmärksammats i en granskning som revisionsbolaget KPMG för närvarande genomför på uppdrag av kommunens revisorer. Kommunstyrelsen har därför inlett ett arbete med att dels säkerställa att de beslutade rutinerna för interkontrollarbetet följs och dels att se över rutinerna och arbeta fram ett förslag till utvecklade rutiner. Det senare arbetet syftar till att stärka den interna kontrollen genom att dels se till att riskanalyser genomförs tillsammans med kommunens politiker och tjänstemän, dels att den interna kontrollen på ett bättre sätt än i dag inbegriper kontroll av verksamheten, där det i dagsläget är ett väldigt stort fokus på kontroll av ekonomiska händelser. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Av kommunallagen framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En tumregel är att resultatet ska uppgå till minst 1-2 procent av kommunens skatteintäkter och utjämning. De skäl som motiverar en God ekonomisk hushållning är: Trygga servicen till kommuninvånarna Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala Ett av kommunens sex strategiska mål definierar framgångsfaktorer för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Målet är: Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande. De framgångsfaktorer som har identifierats för det strategiska målet är: Fokus på resultat, uppföljningar, analys och åtgärder tydlig styrning Ett ekonomiskt resultat som skapar förutsättningar för att hantera omvärldsförändringar och oförutsedda händelser Tillgång till kompetent arbetskraft, vi ska kunna rekrytera, behålla och utveckla vår personal inom våra verksamhetsområden för att kunna ge god kvalitet och service till brukare och invånare Vi ska välkomna och ta tillvara synpunkter och förslag för att utveckla kommunen Samverkan internt och externt för att alltid kunna tillhandahålla rätt kompetens och effektivt arbete Långsiktighet och strategisk planering System för ständiga förbättringar Dialog och samverkan med brukare, kommunens invånare och näringsliv om kommunens verksamheter, prioriteringar och utveckling Bra webbinformation med e-tjänster För att se om kommunens verksamheter rör sig i rätt riktning, mot det strategiska målet, har slutligen ett antal indikatorer valts ut. 13

15 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Indikatorerna är: Bemötande och tillgänglighet enligt SCB:s medborgarundersökning. Möjlighet till kontakt med en handläggare. Kommunens webbinformation. Andelen invånare som upplever att de blir bra bemötta när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (procent). Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, (antal dagar). Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/inv). Nettokostnad per invånare. Andel/antal medarbetare som är engagerade i processutveckling (ex Lean). Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik mellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen arbetar kontinuerligt för att förbättra styrning, ledning och uppföljning och ett förslag till förändrad planerings- och uppföljningsprocess är under arbete inom kommunledningsförvaltningen. UTVÄRDERING AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I strategisk plan med budget 2014 har nedanstående finansiella mål satts upp för god ekonomisk hushållning. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter och utjämning. Prognostiserat resultat visar att målet kommer att uppnås under år Investeringarna avseende exploateringsverksamhet får lånefinansieras, övriga investeringar ska finansieras med egna medel. Till och med augusti månad har ca 32 procent av budgeterade investeringar inklusive överförda anslag från tidigare år förbrukats. Inga nya lån har tagits upp under året. När det gäller målet för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv redovisas de senast kända resultaten för indikatorerna under avsnittet Uppföljning av de strategiska målen. Indikatorerna för målet Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande visar att en förbättring har skett inom ett flertal områden mellan 2013 till Några nya mätvärden finns inte för 2014, utan kommer att redovisas i årsredovisningen. De indikatorer som sticker ut, där utvecklingen har gått åt fel håll eller där kommunen jämfört med andra kommuner har ett dåligt utfall, är Bemötande och tillgänglighet utifrån SCB:s medborgarundersökning, Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats samt de två kostnadsmåtten, nettokostnad ekonomiskt bistånd och total nettokostnad per invånare. När det gäller den totala nettokostnaden per invånare tyder delårsresultatet och den samlade prognosen på att utvecklingen går åt rätt håll. Nettokostnadsutvecklingen är negativ samtidigt som antalet invånare i kommunen ökar. Som en insats för att möta nettokostnadens utveckling fastställde kommunfullmäktige i strategisk plan med budget 2014 ett långsiktigt effektiviseringskrav som sträcker sig fram till Annat som kan komma att bidra till en fortsatt förbättring är de processer 14

16 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING som pågår rörande politisk organisation och förvaltningsorganisation, skol- och ledningsstrukturen samt strukturen för kommunens äldreomsorg. När det gäller nettokostnad ekonomiskt bistånd så skedde för första gången på 5-6 år ett trendbrott under Kostnaderna under 2013 minskade i jämförelse med tidigare år. Budgeten för försörjningsstödet kommer att överskridas i år liksom tidigare år, men de insatser som kommunen igångsatt för att minska försörjningsstödet har, tillsammans med beslut ifrån riksdagen, fått effekt även under innevarande år. Dessutom ökar invånarantalet, vilket även det påverkar utfallet av mått positivt. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd är det ett mått där det 2013 har skett en förbättring jämfört med Väntetiden har minskat från 43 till 24 dagar, vilket är en mycket positiv utveckling. Socialnämnden har, från 2013, förändrat sitt arbetssätt för handläggning av försörjningsstödet på ett sätt som innebär att fler ärenden får ett snabbt avgörande, utan att rättssäkerheten blir lidande. Att det senare stämmer visar det faktum att ett antal ärenden har prövats rättsligt, där kommunen fått rätt i alla sina beslut. När det gäller måttet Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats så skedde tyvärr en försämring mellan åren 2012 och En analys av utvecklingen inom det måttet kommer i samband med årsredovisningen, samtidigt som ett uppdaterat värde för 2014 redovisas. Medborgarnas bedömning av bemötande och tillgänglighet från kommunens personal är väldigt viktig. Det är därför inte bra att medborgarna som svarat på SCB:s undersökning under 2013 gav en bild av att bemötandet och tillgängligheten inte är tillräckligt bra. Mycket arbete med bl.a. ortsutveckling, kollektivtrafik, medborgardialog, kommunikation och ständig verksamhetsutveckling/förbättring i verksamheterna pågår för att förbättra värden i medborgarundersökningen. Förhoppningsvis leder de många insatserna och angreppssätten till att resultaten från nästa mätning har förbättrats. SAMMANVÄGD BEDÖMNING AV MÅLEN FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Även om de faktiska utfallen av målen för god ekonomisk hushållning inte kan bedömas i samband med delårsrapporten görs i detta avsnitt ändå en bedömning av sannolikheten att kommunen kommer att nå målen för god ekonomisk hushållning under Finansiella mål Det beräknade årsresultatet indikerar att målet om ett resultat om 1 procent av skatteintäkter och utjämning kommer att nås. Likaså målet om att investeringar, med undantag för exploateringar, ska finansieras med egna medel. Verksamhetsmål När det gäller god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tyder några indikatorer på att kommunen till årsredovisningen kommer att nå målet för planperioden. Det finns dock fortsatt ett antal mått där de senaste mätningarna visar på en negativ utveckling eller att kommunen trots en positiv utveckling ändå inte kommer att uppnå målen till årsredovisningen Sammantaget är det i samband med delårsrapporten inte möjligt att uttala sig om hur måluppfyllelsen kommer att vara vid årets slut. 15

17 DELÅRSRESULTAT DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS Resultatet uppgick vid utgången av augusti månad 2014 till 15,5 mnkr. Vid utgången av år 2014 bedöms resultatet bli +12,7 mnkr vilket är ett överskott jämfört med budget på 12 mnkr. Budgeterat resultat för år 2014 är +0,7 mnkr. Efter justering för reavinster och öronmärkningar av tidigare års resultat, s.k. balanskravsmedel, är resultatprognosen för helåret +14 mnkr och avvikelsen mot budgeterat resultat +14,7 mnkr ,6 5,6 Delårsresultat 1 januari - 31 augusti (mnkr) 25,0 15, , Nedanstående diagram visar nettokostnadernas samt skatteintäkternas och utjämningens procentuella utveckling. Diagrammet exkluderar jämförelsestörande poster. Procentuell förändring av skatteintäkter och utjämningen 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% Skatteintäkter och utjämning Nettokostnader Linjär (Skatteintäkter och utjämning) Linjär (Nettokostnader) För första gången på fem år skett ett trendbrott i nettokostnader som är lägre med 16,0 mnkr (-2,8 procent) vid utgången av augusti månad 2014 jämfört med Skatteintäkter och utjämningen är 23,3 mnkr (4,2 procent) mer än 2013, ett resultat av det nya systemet för kommunalekonomisk utjämning som började gälla från första januari I jämförelse med budget förväntas skatteintäkterna och utjämningen bli ca 2,5 mnkr bättre än budget, finansnettot ca 1,3 mnkr sämre, pensioner ca 6 mnkr bättre och övrig finansförvaltning, det vill säga reserver och kapitalkostnader, ca 3,4 mnkr bättre. I prognosen har förutom förvaltningarnas bedömningar av helårsutfallet, även värdering gjorts av avskrivningar, pensionsskuldsförändring, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning samt finan- 16

18 DELÅRSRESULTAT siella kostnader och intäkter till årets slut. För samtliga poster har bedömningen skett utifrån senaste kända förhållanden, prognoser etc. Detta redovisas på raden finansiering i ovanstående tabell. Bedömningen av kostnaderna för avsättning av pensioner bygger på KPA:s prognos från augusti i år. NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE Nämnderna bedömer ett positivt resultat jämfört med budget på 481 tkr. För finansförvaltningen prognostiseras ett överskott jämfört med budget på ca 11,5 mnkr. Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden redovisar det största underskottet, knappt 1,3 mnkr, där underskottet för projekt ALF i värsta scenariot kommer att uppgå till 1,5 mnkr. I nämndernas beräknade resultat ingår s.k. balanskravsmedel, öronmärkningar av tidigare års resultat, med knappt 2 mnkr. Det positiva resultatet på finansförvaltningen är ett resultat av flera faktorer, däribland lägre pensionskostnader, högre skatteintäkter och överskott på kommunstyrelsens reserver å ena sidan samt sämre finansnetto å andra sidan. Prognosen år 2014 har förbättrats med 14,0 mnkr jämfört med budgetuppföljning 1 (BUP1, januari april 2014) då ett negativt resultat på 1,4 mnkr prognostiserades. Mycket tack vare att nämndernas prognostiserade underskott minskat med 11,7 mnkr jämfört med budgetuppföljningen 1. I budgetuppföljning 1 prognostiserade nämnderna ett underskott på 11,2 mnkr. I delåret prognostiserar nämnderna ett överskott på 0,5 mnkr. I tabellen visas nettoutfallet vid bokslutet 2013, nettobudget år 2014 inkl tilläggsanslag/-avdrag (TA), prognoserna vid budgetuppföljning 1 (BUP 1) samt vid delårsbokslutet och förändringen däremellan. Nettoutfall 2013, nettobudget 2014, helårsprognos för 2014 vid budgetuppföljning 1 (BUP1) och delårsrapporten samt prognosförändring i mnkr Nettoutfall Bokslut 2013 Nettobudget 2014 inkl TA Prognos helårsavvikelse 2014 BUP 1 Prognos helårsavvikelse 2014 Delåret Förändring mellan prognos BUP 1 och delår Kommunfullmäktige -1,7-2,0 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelse (a) -105,0-77,0-3,4 0,0 3,4 Revision -0,6-0,7 0,0 0,0 0,0 Överförmyndare -2,3-1,8-0,2-0,5-0,3 Personalnämnd -0,1-0,2 0,0 0,0 0,0 Valnämnd 0,0-0,9 0,0 0,5 0,5 Socialnämnd (a) -288,9-329,9 0,5-0,2-0,7 Arbetsmarknads och utbildningsnämnd -13,6-13,9-2,2-1,3 0,9 Barn- och utbildningsnämnd -331,4-331,9-5,5 1,7 7,2 Kultur- och fritidsnämnd -32,0-33,9 0,0 0,2 0,2 Teknisk nämnd -27,5-28,1-0,3 0,2 0,5 Bygg-, miljö och räddningsnämnd -19,9-19,4-0,1-0,1 0,0 Summa nämnder -823,0-839,7-11,2 0,5 11,7 Finansförvaltning 808,9 840,4 9,2 11,5 2,3 Summa -14,1 0,7-2,0 12,0 14,0 (a) Budgetansvaret för utbetalningar av försörjningsstöd överfördes från kommunstyrelsen till socialnämnden from

19 NÄMNDERNA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ EKONOMI I BALANS I budget 2014 lämnades skattesatsen oförändrad. Samtliga nämnder ålades ett effektiviseringskrav om 0,5 % av nettoomslutningen. Samtidigt lades en plan för fortsatta effektiviseringar 2015 och 2016, med årliga effektiviseringskrav om 1 % för samtliga nämnder. I december 2013 gjorde förändringen av det kommunala utjämningssystemet att skolprojektet kunde få en förstärkt finansiering, i enlighet med den beslutade strategin, och ca 6 mnkr kunde reserveras i kommunstyrelsens reserver. Av det beräknade överskottet för nämnderna är prognosen att ca 2 mnkr av öronmärkta medel från tidigare års resultat kommer att nyttjas. Vid bokslut kommer årets resultat att justeras med användningen av dessa s.k. balanskravsmedel från tidigare års resultat. Vad som ligger bakom det prognostiserade resultatet har respektive nämnd lämnat en analys över i sin delårsrapport. Analysen innehåller även en ekonomisk framåtblick med perspektivet Att nämndernas samlade resultat ser ut att bli positivt är ovanligt och glädjande. Det ger goda förutsättningar inför nästkommande budgetåren. Tidigare år har finansförvaltning räddat kommunens totala ekonomiska resultat. Sådana effekter är inget kommunen kan räkna med ska ske varje år. Det är därför av ytterst vikt att nämnderna fortsätter sitt arbete med att fortsätter sitt arbete för en kostnadseffektiv verksamhet och bibehåller en budget i balans. NÄMNDERNAS EKONOMI OCH VERKSAMHET KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens samlade beräknade underskott uppgår till 58 tkr. Inom ramen för den prognosen är det relativt stora skillnader mellan det beräknade utfallet för de olika verksamheterna inom kommunstyrelsen. Beräknade underskott finns inom IT- och service (-500 tkr) samt HR (-860 tkr) och överskott beräknas inom ekonomiavdelningen (300 tkr), utrednings- och strategiavdelningen (600 tkr) samt kommunchef och stab (403 tkr). I det beräknade helårsresultatet ingår öronmärkta medel från tidigare års resultat om ca 550 tkr (kompetensförsörjningsprojekt HR) och tkr (Skolprojektet). Med de beloppen borträknade beräknas istället helårsresultatet till tkr. Lön för ansvar Överförmyndare belastar HR med 405,7 tkr i delårsresultatet, vilket räknats bort i helårsprognosen. Projektledare kompetensförsörjningsprojektet finansieras med balanskravsmedel och finns inte i budget, ca 550 tkr. Kostnader för fackliga förtroendevalda överstiger budgeterade medel, ca 306 tkr För ekonomiavdelningen beror det beräknade överskottet framför allt på lägre kostnader än beräknat på framför allt konsulter och lokalhyror. Ekonomiavdelningen ansvarar tillsammans med utredningsoch strategisavdelningen för en utveckling av planerings- och uppföljningsprocessen och det arbetet har intensifierats under hösten Målsättningen är att arbeta fram ett förslag till förändrad process som ska kunna tillämpas från och med framtagandet av strategiska plan Strävan är att åstadkomma en helhetssyn främst vad beträffar planering och uppföljning, internkontroll och kommunstyrelsens uppsiktsplikt. På grund av en ökad tillströmning av mobila användare som har gått över till smartphones så har budgeten för IT varit otillräcklig rörande telefoni. Utöver det så har ökade kostnader uppstått till följd av våra serviceavtal på stora skrivare, där skrivarna har använts för färgutskrifter i större utsträckning än vad som ingår i avtalet och då ökar kostnaden med ca 50 öre per kopia. En ny rutin för mobiltelefon har införts och en ny rutin för färgutskrifter har implementerats. I början av augusti påbörjades arbetet med att utveckla kommunens IT-funktion och därmed också en översyn av IT-avdelningen och dess organisation. Den nya organisationen kommer vara färdig och implementerad till årsskiftet 2014/15. Samtidigt pågår också ett omfattande arbete med att förbättra kommunens rutiner för inköp och förvaltning av IT-utrustning samt även införa ett system för SAM (Software Asset Management) som innebär att vi kan göra en hel del besparingar och förbättringar med effekt i nästa års budget. 18

20 NÄMNDERNA Enligt de intentioner och målsättningar som finns beskrivna i tidigare IT-planer så kommer arbetet med införande av e-tjänster och e-förvaltning att intensifieras under nästkommande budgetår med sikte på ett succesivt införande under Det kommer att utarbetas en ny IT-strategi och en ny ITpolicy under hösten 2014 som kommer att gälla för kommande budgetår och framåt. Utrednings- och strategiavdelningen redovisar en positiv avvikels om ca 600 tkr främst beroende av personalvakanser och ej utnyttjade anslag för konsulter. Kollektivtrafikkostnaderna beräknas redovisa ett nollresultat till årets slut. Enligt den senast prognosen från Sörmlands kollektivtrafikmyndighet uppvägs de lägre intäkterna av minskade trafikkostnader då viss linjeverksamhet övergått från kommunalt ansvar till regionalt ansvar. Geografiskt planeringssystem, GIS verksamhet beräknas överskrida budget med 100 tkr. Generellt behövs ytterligare ekonomiska resurserna för att upprätthålla en långsiktigt acceptabel nivå på primärkartan. Utfallet för extern information beräknas överskrida budget med ca 100 tkr främst relaterat till särskilda insatser inom verksamheten. Ett intensivt arbete pågår för att uppfylla uppdragen i utrednings- och strategikontorets verksamhetsplan. I huvudsak sker arbetet som planerat med vissa förseningar på grund av frånvaro, vakanser och inflöde av uppdrag. När det gäller översyn av bostadsförsörjningen har ett arbete just påbörjats med att ta fram en uppdragsbeskrivning. Uppdraget beräknas vara klart under Nya lokal miljömål har tagits fram och ska inom kort upp till beslut i bygg-, miljö- och räddnings-nämnden. Uppdraget att initiera ett arbete som syftar till att åstadkomma förbättringar och motverka försämringar på områdena kollektivtrafik och infrastruktur är i planeringsstadiet och det är i dagsläget oklart när uppdraget kan slutföras. Uppdragen rörande översyn av politisk organisation och förvaltningsorganisationen, en arbetsmodell för framtagande av strategier och handlingsplaner samt samverkan har redan återrapporterats till kommunfullmäktige tidigare under året. En del av insatserna i strategidokumentet har ännu inte kommit i gång och vissa beräknas starta först under 2015, vilket förklarar den beräknade positiva avvikelsen mot budget med ca 1,5 mnkr. Projektkontoret, som finansieras av öronmärkta medel från tidigare års positiva resultat, har haft en budget på 3 miljoner för Dessa beräknas vara slut när projektet avslutas mars Delprojektet att ta fram ett kvalitetsledningssystem för förskola, skola och fritidshem är nu klart och under hösten ska beslutas tas i KS och KF. Alla fem utvecklingsledarna är sedan den 1 augusti nu på plats. Arbetet i skolprojektet har präglats framför allt av alla insatser kopplat till synligt lärande och den interkulturella skolan. Arbete pågår också kring att uppdatera IT-utrustningen på förskola och skola. Arbetslagledarutbildning till förskolan och skolans arbetalagledare har också påbörjats. Ett stort antal insatser för att förbättra företagsklimatet i kommunen har genomförts. Däribland följande: Antalet företagsbesök från Näringslivskontoret har utökats, ca 150 besök Politikerbesök sker varje onsdag. Utökat En Väg In sker fyra gånger under året, där samtliga tjänstemän med företagskontakter träffas, diskuterar och planerar för framtiden Nätverk för unga företagare har startats upp i kommunen, regelbundna möten där de själva administrerar mötesplatser, ca 15 entreprenörer träffas tillsammans med representant från Näringslivskontoret 19

21 NÄMNDERNA KFV tillsammans med våra grannkommuner arrangeras åtta Morgonsoffor tillsammans. En mötesplats för Västra Sörmlands företagare, mycket uppskattat och lärorikt NTS Näringsliv, Turism och Service från och med den 1 augusti 2014 den nya enheten inom Kommunledningsförvaltningen i Flens Kommun för att samordna de viktiga frågorna kring Näringsliv och bemötande. Ett långsiktigt mål är att inrätta ett kontaktcenter/medborgarkontor där dessa tre aktörer står för en förbättrad kommunal service och tillgänglighet. Mark och exploatering ett marknadsföringsmaterial och ett säljmaterial har tagits fram i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och infoavdelningen där det på ett lättöverskådligt sätt visas vilka områden vi har för etablering och försäljning. Företagsrådet ett mycket betydelsefullt råd där kommunen samverkar med Arbetsförmedlingen, Forum Flen, LRF, Företagarna, Bygderåden och Svensk Handel. Mycket bra samverkansforum där kommunen både informerar och samverkar, ett framtida Näringslivsråd där även politiker deltar står inför dörren. Forum Flen samverkan med kommunens största företagarorganisation tar sig uttryck i frukostmöten, fyra träffar med KSAU per år samt god samverkan på mässor, utställningar och vår egen Näringslivsdag. Företagsklimatet förbättrades något vid sista mätningen (2013) och glädjande är också att kommunens företagare intygar att vi går mot en attitydförändring bland kommunens företag vilket visar sig i mätningen. Nyföretagarcentrum ett utökat engagemang i NFC, rådgivning i biblioteket, från och med hösten 2014 i Järnvägshotellet en gång i månaden, samarbete kring nyanländas Starta Eget utbildningar, Näringslivschefen sitter i NFC styrelse, m.m. Ansvaret och budget för försörjningsstödet flyttades från årsskiftet 2013/14 till socialnämnden. Socialchefen är numera sammankallande i en samverkansgrupp bestående av representanter från kommunala verksamheter och Arbetsförmedlingen. Gruppen fortsätter det arbete som tidigare drevs inom samverkansprojektet VERA som har blivit en del av linjeorganisationen. Försörjningsstödskostnaderna har minskat för första gången på tio år sedan våren 2013 och minskningen fortsätter trots att arbetslösheten i kommunen ligger fortfarande på hög nivå. Orsakerna till kostnadsminskningen är svåra att analysera fullt ut, men en rad kommunala och statliga åtgärder ligger förmodligen bakom trendbrottet. Socialnämnden och förvaltningen arbetar med att ta fram en handlingsplan för kommande insatser inom området med syfte att nå fullmäktiges mål om halvering av försörjningsstödskostnader till Handlingsplanen ska presenteras till socialnämnden och kommunstyrelsen under hösten Kommunchefen är numera processägare för strategisk lokaresursplanering. En grupp bestående av representanter från både kommunala verksamheter och kommunala bolag har bildats. Gruppen arbetar med att ta fram lokalbehovet för de kommunala verksamheterna både på kort och långt sikt. Eventuella budgetkonsekvenser på grund av förändringar i lokalbeståndet bereds i planeringsberedningen och besluten tas i samband med beslutet om Strategisk plan med budget av kommunstyrelse och fullmäktige. Under våren 2014 har både politiker (kommunstyrelse och fullmäktige) och kommunens chefer arbetat med att ta fram värdeord för det fortsatta arbetet med en gemensam värdegrund för kommunen. Grunden i arbetet har hela tiden varit Flens kommuns vision Kommunchefen är processägare för arbetet och en projektledare (20 %) arbetar sedan augusti med processen att ta fram och implementera värdegrunden. Enligt planeringen ska värdegrunden tas fram under hösten 2014 och på olika sätt implementeras i alla kommunala verksamheter under våren

22 NÄMNDERNA BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden lämnar en prognos vid delåret med en positiv avvikelse mot budget med tkr. I samband med Budgetuppföljning 1 (januari-april) lämnade nämnden en prognos om en negativ avvikelse mot budget med tkr. Nedan följer en redovisning av skillnaderna. Prognostiserad avvikelse HELÅR BUP 1 Prognostiserad avvikelse HELÅR Delår Centralt Administration 0,0 500,0 Förskola/DBV 0, ,0 Föreskoleklass/grundskola/fritidshem+klubb 0,0-783,7 Gymnasiet 700, ,0 I verksamhet Förskola/DBV ,0-786,8 Förskoleklass/grundskola/fritidshem (inkl. elevhälsa) , ,6 Gymnasiet (inkl. elevhälsa) -700, ,9 Övrigt total Grundsärskola 436,0 902,3 Gymnasiesär 0,0 0,0 Övrigt (ungdomsmott, flykting, nämnd osv) 0,0-11,8 Total , ,5 Skillnader mellan prognos i budgetuppföljning tkr och delårets prognostiserade avvikelser på 1 732,5 tkr förklaras nedan Centralt Inom Administration ger vakanta tjänster ett beräknat överskott på 500 tkr. Förskola/DBV beräknas få ett överskott beroende på ökade intäkter i form av statsbidrag för maxtaxa 600 tkr och från Migrationsverket 400 tkr. Ökade kostnader för köpta platser med ca tkr samt ökade intäkter från migrationsverket med tkr främst gällande barn med permanent uppehållstillstånd leder till ett beräknat underskott inom Förskoleklass/grundskola/fritidshem. På gymnasiesidan beror det beräknade överskottet på intäkter från ej budgeterade sålda elevplatser och momskompensation på tkr samt ökade intäkter från Migrationsverket om tkr främst gällande elever med permanent uppehållstillstånd. I verksamhet Förskola/DBV har fått ökad barnpeng med tkr på grund av fler barn i förskolorna. Kostnader för personal har minskat sedan budgetuppföljning 1. Inom Förskoleklassklass/grundskola/fritidshem beror det beräknade underskott främst på att Stenhammarskolan och Flen F-5 har fått ökad elevpeng på grund av ett ökat elevunderlag. Samtidigt har Bruksskolan, Malmaskolan, Ekbackens skola och Bettna skola förlorat elevunderlag och därmed förlorat elevpeng. Gymnasiet har ett mindre elevunderlag än budgeterat med 10 elever och får därmed minskad elevpeng. Övrigt 21