Kommunernas verksamhet inom området nät- och nättjänster för IT-kommunikation. En kartläggning av

Transkript

1 Kommunernas verksamhet inom området nät- och nättjänster för IT-kommunikation En kartläggning av Post- och telestyrelsen november 2000

2 1 INLEDNING UPPDRAGET TILLVÄGAGÅNGSSÄTT DISPOSITION BEFINTLIG UTBREDNING AV KOMMUNERNAS IT-INFRASTRUKTUR OMFATTNING SPRIDNING SAMMANFATTNING TEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ÄGARMÄSSIGA OCH FINANSIELLA FÖRHÅLLANDEN ÄGARSTRUKTUR DRIFT OCH UNDERHÅLL FINANSIELL RISK SAMMANFATTNING KOMMERSIELLA FÖRHÅLLANDEN OCH KONKURRENSFÖRHÅLLANDEN INLEDNING OMFATTNING AV KOMMUNERNAS IT-INFRASTRUKTURTJÄNSTER KOMMERSIELLA TJÄNSTER PRISSÄTTNING SAMMANFATTNING FRAMTIDA VERKSAMHET INLEDNING UTBREDNING TEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ÄGARMÄSSIGA FÖRHÅLLANDEN KOMMERSIELLA FÖRHÅLLANDEN OCH KONKURRENSFÖRHÅLLANDEN SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER GEOGRAFISKA OCH DEMOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN TEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ÄGARMÄSSIGA OCH FINANSIELLA FÖRHÅLLANDEN KOMMERSIELLA FÖRHÅLLANDEN...31 Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Kommungrupper Bilaga 3: Karta över Sveriges kommuner 1

3 Kommunernas verksamhet inom området nät- och nättjänster för IT-kommunikation 1 Inledning 1.1 Uppdraget Post- och telestyrelsen har i regleringsbrev för år 2000 erhållit i uppdrag att sammanställa och analysera länsstyrelsernas redovisningar av kommunernas verksamhet inom området nät- och nättjänster för IT-kommunikation. I uppdraget ingår att utveckla och uppdatera tidigare genomförd kartläggning av informations- och kommunikationstekniska infrastrukturen med speciell tonvikt på tillgängligheten utifrån följande aspekter: geografi, teknik, kommersiella förhållanden och ägarmässiga förutsättningar inklusive konkurrensförhållanden. 1.2 Tillvägagångssätt Kartläggningen har genomförts uteslutande som en enkätundersökning med stöd utav länsstyrelserna. Endast enstaka kontakter med enskilda kommuner har förekommit. Karläggningen har planerats och genomförts mot bakgrund av de erfarenheter som den tidigare kartläggningen 1 givit. Samtidigt har inriktningen och förutsättningarna skilt sig bl.a. genom länsstyrelsernas medverkan i det aktuella uppdraget och genom att den aktuella kartläggningens omfattning såsom det definierats i regleringsbrevet den kommunala IT-infrastrukturen varit mindre än förra årets. Förevarande kartläggning har dock varit avsevärt mer djupgående. Detta förhållande, samt det faktum att svarsfrekvensen detta år varit betydligt bättre, har påverkat förutsättningarna för den komparativa delen av studien. I föreliggande kartläggning görs jämförelser med 1999 års kartläggning i den utsträckning det är möjligt. En av de erfarenheter som gjordes det tidigare året var att en så pass omfattande studie, där inhämtandet av information bygger på frivilligt samarbete från de som skall lämna informationen, måste ske i samarbete med målgruppens intresseorganisationer. I föreliggande kartläggning inleddes samarbetet med Stadsnätsföreningen (SSNF) och länsstyrelserna med ett avstämningsmöte i samband med utarbetandet av enkäten. Enkäten (bilaga 1) utarbetades under februari 2000 och länsstyrelserna vidarebefordrade den till kommunerna. Svaren inhämtades och sammanställdes av länsstyrelserna under mars-april. Ytterligare redovisningar och kompletteringar inkom under sommaren. Utöver enkäten har PTS inhämtat uppgift om antal invånare per km2. Följande svarsfrekvens har erhållits: 1 Öhrlings, PricewaterhouseCoopers, 1999, Kartläggning av tele- och IT-infrastruktur. Kartläggningen omfattar infrastruktur i Sverige, teknikutvecklingen samt en beskrivning av hur andra länder hanterar infrastrukturfrågor. 2

4 inv/km 2 Totalt antal Varav svar svarsfrekvens i % Kommungrupp 2 Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Tabell 1:1 Svarsfrekvens 1.3 Disposition Analysen inleds med en beskrivning av omfattningen och utbredningen av kommunernas ITinfrastruktur (kapitel 2). Därefter redovisas tekniska förhållanden (kapitel 3), ägarmässiga och finansiella förhållanden (kapitel 4), kommersiella och konkurrensförhållanden (kapitel 5). Slutligen redogörs för kommunernas planer vad gäller utbyggnad mm. De geografiska aspekterna belyses främst i kapitel 2. En framskjuten plats i kartläggningen har den demografiska aspekten som kommer till uttryck i uppdelningen i kommungrupper. Flera skillnader kan påvisas utifrån demografiska förhållanden. Jämförelserna som redovisas avser, om inget annat anges, jämförelser av angivna svar. Bortfall redovisas separat i fotnot. Siffrorna i tabellerna avser, om inget annat anges, antal kommuner. Kartläggningen har utförts av Britt Aronsson, Marcus Boklund och Viveca Norman. 2 Indelningen bygger på kommunförbundets indelning av kommuner, se bilaga 2 och 3. 3

5 2 Befintlig utbredning av kommunernas IT-infrastruktur 2.1 Omfattning Enkäten skickades ut till landets samtliga kommuner. Av dessa svarade 269 (93%) på hela eller delar av enkäten. På frågan huruvida det fanns någon kommunal IT-infrastruktur gavs följande svar: Ja Nej Nej Nej Totalt Kommungrupp planeras utreds Storstäder 3 3 Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Tabell 2:1 Kommunal IT-infrastruktur, antal kommuner Av tabellen framgår att åtminstone 235 av Sveriges 289 kommuner har någon form av kommunal IT-infrastruktur. Andelen kommuner med kommunal IT-infrastruktur uppgår därmed till minst 81%. I 1999 års rapport anges att antalet stadsnätsaktörer ligger inom intervallet 138 till 205. Det innebär således en ökning av antalet kommuner med egen IT-infrastruktur med minst 15% men ökningen kan uppgå till så mycket som 70%. Antalet kommuner som inte har kommunal IT-infrastruktur uppgår till minst 34 st, dvs 12% av samtliga svenska kommuner. Utav dessa planerar 6 kommuner att anlägga kommunal ITinfrastruktur medan 18 kommuner utreder frågan. Som framgår av kartan på nästa sida ligger 32 av dessa kommuner i landets södra del. Det talar för att intresset att bygga egen IT-infrastruktur har varit större i norra Sverige. En bidragande orsak kan vara den begränsade närvaron av externa aktörer i områden som inte är lika kommersiellt intressanta som befolkningstätare områden i södra Sverige. 4

6 Sveriges kommuner Utbredning av kommunal IT-infrastruktur Källa: SCB PTS Utreds Planeras Nej Ej svar 5

7 I tabell 2:2 visas vilka interna kategorier som utnyttjar den kommunala IT-infrastrukturen. I tabellen framgår att i stort sett samtliga kommuner anger att skolor, bibliotek och centrala förvaltningar utnyttjar den kommunala IT-infrastrukturen där sådan finns. Även en stor del av övrig förvaltning (113 av 169 svarande, dvs 67%) och kommunala bolag (135 av 169 svarande dvs 80%) utnyttjar kommunens IT-infrastruktur. Interna användare Skolor m. fl. Central förvaltning Bibliotek Övrig förvaltning Kom bolag Annat Kommungrupp Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Tabell 2:2 Internt utnyttjande av den kommunala IT-infrastrukturen 3, (antal kommuner) Kommunernas syfte med satsningen på IT-infrastruktur anges till följande (av svarade 232 kommuner). antal % Behov av snabb kommunikation för den egna verksamheten Besparingar i kommunen (t ex avseende tele- och datakostnader) Effektivitetsvinster i förvaltningen på sikt Bättre tillgänglighet/service gentemot medborgarna Förse näringslivet med goda kommunikationsmöjligheter Förse hushållen med goda kommunikationsmöjligheter Motsvarande lösningar med andra operatörer var inte tillgängliga Annat 8 3 Finansiera annan kommunal verksamhet 1 - Tabell 2:3 Syfte med kommunal IT-infrastruktur 5. Som framgår är det främst den kommunala verksamheten som kommunerna vill främja genom en satsning på kommunal IT-infrastruktur. Men ungefär hälften av kommunerna vill även förse näringslivet och/eller hushållen med goda kommunikationsmöjligheter. 3 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 66 kommuner med kommunal IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 30%. 4 Kommuner som angivet att de har eller planerar kommunal IT-infrastruktur. 5 Redovisningen omfattar de 241 kommuner som angivet att de har eller planerar kommunal IT-infrastruktur. Bortfallet utgörs av 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 9 som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 10%. 6

8 De hittillsvarande resultaten av satsning på kommunal IT-infrastruktur uppges (198 svarade 6 ) vara att förvaltningen effektiviserats (87%) och att kommunens tele- och datakostnader har sänkts (67%) vilket ligger väl i linje med syftena. Endast 28% uppger att näringslivet stimulerats. Som framgår av kartan på sidan 5 finns hälften av de kommuner som enbart svarat nej på frågan om de har någon kommunal IT-infrastruktur i Storstockholms området 7. På frågan varför kommunen inte etablerat IT-infrastruktur angav förortskommunerna (3 st) och medelstora städerna (1 st) att kommunen inte skall syssla med frågan utan att det är en fråga för de kommersiella aktörerna och att erforderlig kapacitet fanns att köpa. En medelstor stad och en förortskommun angav att de inte hade behandlat frågan. Industrikommunerna angav som skäl bl a osäkerhet kring möjligheterna att få ekonomiskt stöd. Endast en av de mindre kommunerna angav något skäl till varför ingen kommunal IT-infrastruktur etablerats. Kommunen ansåg att en kommun aldrig kan bli en bra operatör på en marknad som kräver stor dynamik. Av de 235 kommuner som uppgav att de har kommunal infrastruktur för IT-kommunikation angav 216 en total längd om knappt km fördelat mellan optisk fiber, koppar, koaxial och radio. Den outnyttjade kanalisationen angavs uppgå till knappt 1800 km. I kartläggningen av teleoch IT infrastruktur 8 under perioden december januari 1999 uppskattades den totala längden i stadsnäten inom 1-2 år uppgå till vilket innebär att utbyggnaden har skett betydligt snabbare än förväntat. Antalet anslutningspunkter i kommunen varierar från ett fåtal till flera tusen. Detta kan delvis förklaras med att en del kommuner har anslutit ett stort antal enskilda hushåll där varje hushåll får en anslutning, t ex Sollentuna som har anslutit 35% av hushållen med optisk fiber, medan andra endast anslutit kommunal verksamhet, där exempelvis en skola oftast räknas som en anslutning trots ett stort antal användare. 2.2 Spridning Ett sätt att belysa spridningen av IT-infrastrukturen är att dels se hur många orter utanför centralorten som omfattas av IT-infrastrukturen och dels hur stor andel av hushåll, företag m fl som kan erbjudas kommunens IT-infrastrukturtjänster. Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det 1938 tätorter Tätort definieras som ett område med minst 200 invånare och med högst 200 meter mellan husen. Antalet tätorter utöver centralorten som omfattas av kommunens IT-infrastruktur angavs av 230 kommuner uppgå till följande. 6 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 36 kommuner med IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 19%. 7 Botkyrka, Lidingö, Nacka, Nynäshamn och Gnesta. 8 Öhrlings, PricewaterhouseCoopers, 1999, Kartläggning av tele- och IT-infrastruktur. 7

9 Antal tätorter Andel av kommunerna som uppger antalet tätorter (%) > 2 Inte tillämpligt 9 6 SUMMA 100 Tabell 2:4 Antal tätorter med kommunal IT-infrastruktur 10 Som framgår uppger 37% av kommunerna att ingen tätort utanför centralorten omfattas av kommunens IT-infrastruktur. Dessa kommuner är spridda över hela landet, se kartan på nästa sida. För att belysa spridningen av den kommunala IT-infrastrukturen utanför tätorterna skulle kommunerna även ange huruvida det finns anslutningspunkter utanför tätorterna. Utav svar angav 68% att det inte finns anslutningspunkter utanför tätorterna. 9 I gruppen icke tillämpligt ingår de kommuner som utöver centralorten saknar tätorter. 10 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 5 kommuner med IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 9%. 11 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 14 kommuner med IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 12%. 8

10 Sveriges kommuner Kommuner som saknar kommunal ITinfrastruktur utanför centralorten Källa: SCB PTS Ingen kommunal IT-infrastruktur utanför centralorten 9

11 Antalet kommuner som uppger att de erbjuder tjänster till externa användare uppgår till 131, dvs 45% av Sveriges 289 kommuner. Andelen kommuner som uppger att de inte erbjuder tjänster till externa användare uppgår till 33% dvs 94 av 289 kommuner, (om man lägger till de 34 kommuner som uppger att de inte har någon kommunal IT-infrastruktur är andelen 44%). Utav de 131 kommuner som anger att de erbjuder tjänster till externa användare uppgav 83 st hur stor andel av hushållen och/eller företagen inom kommunen som kan erbjudas kommunens ITinfrastrukturtjänster/produkter enligt följande. Andelar av hushåll resp. företag i kommunen Hushåll antal kommuner Företag antal kommuner 1-20% % % % % Tabell 2:5 Antalet kommuner som uppger andelar av kommunens hushåll respektive företag som nås av den kommunala IT-infrastrukturen 12. Svarsfrekvensen är låg men svaren indikerar att den kommunala IT-infrastrukturen endast når en begränsad del av hushållen och företagen. Totalt bor 30% av Sveriges befolkning utanför orter med minst 3000 invånare, dvs cirka 2,7 miljoner personer. I bl a IT-infrastrukturutredningen (SOU 1999:85) och IT-propositionen (prop. 1999/2000:86) har befolkningstätheten utanför tätorter med minst 3000 invånare bedömts vara för låg för att marknaden eller icke-statliga aktörer helt och hållet kan förväntas finansiera en önskad utbyggnad av nät med hög överföringskapacitet. I delbetänkandet om kommunstöd till lokal IT-infrastruktur, (SOU 2000:68) föreslås kriterium som i lika grad lägger vikt vid arealrespektive befolkningskriteriet vid fördelning av kommunstödet. Vidare anges i delbetänkandet att kommunens IT-infrastrukturprogram skall syfta till att tillgodose en grundläggande tillgång till IT-infrastruktur för bredbandskommunikation, dvs. i första hand skall nya förbindelser prioriteras där nät saknas eller där kapaciteten inte är tillräcklig. Det är dock inget krav att kommunen själv tillhandahåller denna infrastruktur. På sikt kan ett stöd som detta innebära att den kommunala IT-infrastrukturen får en ökad spridning även utanför centralorten. 12 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 10 kommuner med IT-infrastruktur som ej besvarat frågan huruvida de erbjuder tjänster till externa användare eller ej + 48 kommuner som angivit att erbjuder tjänster till externa användare men ej angivit hur stor andel som kan erbjudas kommunens IT-infrastrukturtjänster/produkter, dvs bortfallet uppgår till 27%. 10

12 På frågan om kommunens IT-infrastruktur var ansluten till annans aktörs IT-infrastruktur uppgav 223 kommuner följande svar: Antal % kommuner Telia Banverket Svenska Kraftnät 8 4 Teracom 7 3 Utfors 6 3 Andra Annan kommun Nej 21 9 Tabell 2:5 Anslutning av kommunal IT-infrastruktur till andra aktörers IT-infrastruktur 14. Vanligast är att kommunen ansluter sig till Telia. Flera kommuner uppger att Telia är det enda alternativet. En annan anslutningsmöjlighet är att ansluta till andra kommuners IT-infrastruktur vilket sker i 11% av kommunerna. Endast 9% anger att någon anslutning till andra aktörers ITinfrastruktur inte sker. 2.3 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att mer än 80%, (235 utav 289) av landets kommuner har någon form av IT-infrastruktur. Utbyggnadstakten har vida överstigit förväntningarna vid den förra undersökningen. Nästan samtliga kommuner anger att skolor, bibliotek och centrala förvaltningar utnyttjar den kommunala IT-infrastrukturen, medan endast en begränsad del av hushållen och företagen ännu nås av den kommunala IT-infrastrukturen. De kommuner som vare sig har eller har påbörjat satsning på kommunal IT-infrastruktur anger bl. a. att det inte är deras sak (3 förortskommuner och 1 medelstor stad) eller att de inte har finansiella resurser (2 industrikommuner). 13 Bl. a. TietoEnator, Sonera, Landstingens nät, Vattenfall, Tele2, Telenordia och Birka nät. 14 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 12 kommuner med IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 11%. 11

13 3 Tekniska förhållanden Total förbindelselängd i den kommunala IT-infrastrukturen framgår av nedanstående tabell. Kabeltyp Befintlig 1999 Uppskattad 1999 om 1-2 år Befintlig 2000 Optisk fiber i km Koppar i km Koaxialkabel i km Radio i km 1074 TOTAL Tabell 3:1 Förbindelselängd i den kommunala IT-infrastrukturen fördelat på kabeltyp 15. Utbyggnaden av kommunal IT-infrastruktur har skett i en betydligt större omfattning än vad som förväntades i 1999 års kartläggning. Radio finns i flera kommuner i landet, såväl i södra som i norra Sverige 16. Högst andel av sin kommunala IT-infrastruktur i radio har landsbygdskommunerna. Storstäder har mest optisk fiber i sin IT-infrastruktur. Kommunerna uppgav följande antal anslutningspunkter: Antal anslutningspunkter Kabeltyp Optisk fiber 9945 Koppar 5876 Koaxialkabel Radio 363 Tabell 3:2 Antal anslutningspunkter i den kommunala IT-infrastrukturen 17. Det stora antalet anslutningspunkter i koaxialkabeln avser troligen anslutningar till kabel-tvnätet, där varje anslutet hushåll har en anslutningspunkt. Ungefär hälften av dessa finns i Köpings kommun. Av antalet anslutningspunkter i optisk fiber avser 3500 Sollentunas anslutningar av hushåll. 15 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 17 kommuner med IT-infrastruktur som ej uppgett förbindelselängden dvs bortfallet uppgår till 13%. 16 Exempel i södra Sverige är Hörby kommun i Skåne, Värmdö kommun i Stockholms län och i norra Sverige Skellefteå i Västerbotten. 17 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 38 kommuner med IT-infrastruktur som ej uppgett antalet anslutningspunkter, dvs bortfallet uppgår till 20%. 12

14 4 Ägarmässiga och finansiella förhållanden 4.1 Ägarstruktur Den kommunala IT-infrastrukturen ägs till största delen av kommunen eller ett kommunalt bolag, se nedanstående diagram. Flera ägare kan anges. Ägare kommun kom. energi bolag annat kom. bolag del av flera kom. extern ägare Kommungrupp Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Tabell 4:1 Ägare till kommunal IT-infrastruktur 18, (antal kommuner) I 1999 års undersökning förekom externt ägande av nätinfrastrukturen i mindre än 5 % av kommunerna. I föreliggande undersökning förekom externa ägare i 67 av kommunerna vilket utgör 29%. Vanligast med extern ägare var det i förortskommunerna där 15 av 26, dvs 58%, till någon del hade extern ägare. Lägst förekomst hade medelstora städer och industrikommuner där det endast i 16% av kommunerna förekom externa ägare. Externa ägare till kommunal ITinfrastruktur förekommer i hela landet, se kartan på nästa sida. Kommunala energibolag var ägare till kommunal IT-infrastruktur i 55 (dvs i 24%) av kommunerna. Den högsta förekomsten var i större städer där det i 17 av 22 (dvs i 77%) kommuner fanns ett kommunalt energibolag som ägare till hela eller delar av den kommunala ITinfrastrukturen. I landsbygds- och glesbygdskommuner förekom kommunalt energibolag som ägare till kommunal IT-infrastruktur i endast två kommuner. Även övriga mindre kommuner uppvisar låg förekomst av kommunala energibolag som ägare till den kommunala ITinfrastrukturen. Förortskommunerna har en låg andel kommunala energibolag som ägare till den kommunala IT-infrastrukturen men en desto högre andel externa ägare. 18 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 1 kommun med IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 7%. 13

15 Sveriges kommuner Källa: SCB PTS Kommuner där externa ägare förekommer 14

16 4.2 Drift och underhåll Drift och underhåll sköts till största delen av kommunen, se nedanstående tabell. Flera alternativ kan anges. Aktör Kommun Kom. Extern Annan Kommungrupp bolag aktör Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Tabell 4:2 Drift och underhåll av kommunal IT-infrastruktur 19, (antal kommuner) Förekomst av externa aktörer för drift och underhåll är något högre än förekomsten av externa ägare till kommunal IT-infrastruktur. Liksom för ägarstrukturen är externa aktörer vanligast förekommande i förortskommuner och större städer medan industrikommuner och medelstora städer uppvisar en lägre andel än genomsnittet. 19 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 1 kommun med IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 7%. 15

17 4.3 Finansiell risk Den finansiella risken tas vanligen av kommunen, se nedanstående tabell. Flera svarsalternativ är möjliga. Finansiär Kommungrupp Kommun Kom. bolag Extern finansiär EU Annan Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Tabell 4:3 Finansiell risktagare av kommunal IT-infrastruktur 20, (antal kommuner) I större städer är det dock vanligast att ett kommunalt bolag står den finansiella risken. I denna grupp förekommer de kommunala energibolagen ofta som ägare av den kommunala ITinfrastrukturen. Endast i 12% av kommunerna tas den finansiella risken till någon del av externa finansiärer. Högst andel externa finansiärer har förortskommunerna vilket sannolikt är en följd av att de även har högst andel externa ägare, se tabell 4:1. Om man ser till de kommuner där det förekommer externa ägare till någon del av den kommunala IT-infrastrukturen (67 kommuner enligt tabell 4:1) har 1/3 till någon del extern finansiär. Nära hälften av kommunerna där EU står någon finansiell risk är lands- eller glesbygdskommuner. Av de kommuner som uppgav beräknad återbetalningstid för investeringar i den kommunala ITinfrastrukturen angav 75% att den var högst 10 år Frågan besvaras av kommuner som har eller planerar kommunal IT-infrastruktur, totalt 241 st. Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 14 kommuner som har eller planerar IT-infrastruktur men som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 12%. 21 Frågan besvaras av kommuner som har eller planerar kommunal IT-infrastruktur, totalt 241 st. Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 40 kommuner som har eller planerar IT-infrastruktur men som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 21%. 16

18 4.4 Sammanfattning Den kommunala IT-infrastrukturen ägs oftast av kommunen. Externa ägare förekommer i knappt 30% av kommunerna vilket är en kraftig ökning i jämförelse med 1999 års kartläggning. Störst förekomst av externa aktörer har förortskommunerna. I 75% av kommunerna är den beräknade återbetalningstiden för investeringen högst 10 år. Ansvarsfördelningen för skötsel av drift och underhåll är likartad ägarstrukturen. Kommunen står vanligen den finansiella risken. Externa aktörer medverkar i mindre omfattning i det finansiella risktagandet i jämförelse med ägandet. 17

19 5 Kommersiella förhållanden och konkurrensförhållanden 5.1 Inledning I detta kapitel redovisas vilka IT-infrastrukturtjänster och -produkter en del kommuner erbjuder externa användare. Kommuners verksamhet begränsas av vad som ryms inom den kommunala kompetensen, vilken regleras i kommunallagen (2 kap. 1 och 7 ) och genom avgöranden i domstol. Infrastrukturtjänster i form av kanalisation och svart fiber torde ligga inom ramen för den kommunala kompetensen. Vad gäller övriga tjänster är regelverket otydligt. 5.2 Omfattning av kommunernas IT-infrastrukturtjänster Sammantaget uppger 131 kommuner att de i egen (118 kommuner) och/eller extern (67 kommuner) regi erbjuder olika tjänster, se nedanstående tabell. Antal kommuner med kom. ITinfrastruktur Ej svar Uppger att inga tjänster erbjuds Uppger att tjänster erbjuds Kommungrupp Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Tabell 5:1 Utbredning av kommersiella tjänster tillhandhållna av kommunen 22. Lägst andel av kommuner som erbjuder kommersiella tjänster har förortskommunerna där andelen uppgår till 23%. Högst andel har storstäderna (100%) och större städer (91%). Utav de 131 kommuner som anger att de erbjuder tjänster till externa användare angav 101 kommuner vilka som utnyttjar kommunens IT-infrastruktur, se nedanstående tabell. 22 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 10 kommuner med kommunal IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 10%. 18

20 Externa användare Hushåll Företag Sjukhus, landsting Univer sitet/ Högskola Statlig verksamhet Opera törer Kommungrupp Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Tabell 5:2 Externa användare av kommunens IT-infrastruktur 23, (antal kommuner). Som framgick i tabell 2:5 nås endast en begränsad del av hushållen och företagen av den kommunala IT-infrastrukturen. Andra användare är andra delar av den offentliga sektorn och operatörer. I 1999 års undersökning uppskattades att 53-71st av kommunerna erbjöd kommersiella tjänster. I undersökningen angavs som orsak till att så stor andel som 60% av de kommuner där nätinfrastruktur fanns inte erbjöd kommersiella tjänster var att de flesta stadsnät befann sig i kommunal ägo och att kommunerna inte såg det som sin kärnverksamhet att tillhandahålla kommersiella tjänster, utan använde nätet enbart för intern kommunikation. 23 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 10 kommuner med kommunal IT-infrastruktur som ej angett huruvida de erbjuder tjänster eller ej + 30 kommuner som erbjuder tjänster men ej angett vilka externa användare som utnyttjar den kommunala IT-infrastrukturen, dvs bortfallet uppgår till 21%. 19

21 5.3 Kommersiella tjänster I nedanstående tabell respektive diagram redovisas de tjänster som kommunerna i egen och extern regi tillhandahåller externa användare. Tjänster Kanali sation Svart fiber Förbindelser int ext Telefoni ISDN Fast Internetans int ext TV Drift och u- håll int ext Andra tjänst. Kommungrupp int ext int ext int ext int ext int ext int ext Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Tabell 5:3 Antal kommuner som tillhandahåller kommersiella tjänster till externa användare 24. int: kommersiella tjänster som kommuner tillhandahåller i egen regi. ext: kommersiella tjänster som kommuner tillhandahåller i extern regi Extern regi Egen & extern regi Egen regi Kanalisation Svart fiber Förbindelser Telefoni ISDN Fast Internetanslutning TV Drift & underhåll Andra tjänster Diagram 5:1 Antal kommuner som tillhandahåller kommersiella tjänster till externa användare. 24 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 10 kommuner med kommunal IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 10%. 20

22 En låg nivå vad gäller förädlingsgrad utgör kanalisation. Den tillhandahålls i huvudsak i egen regi, 37 kommuner och av endast 5 kommuner i extern regi. Kanalisation är mest förekommande i större städer medan gruppen övriga mindre kommuner uppvisar lägsta förekomsten av kanalisation. Den näst vanligaste tjänsten som tillhandahålles i egen regi är svart fiber som tillhandahålls av 53 kommuner i egen regi men i extern regi av endast 10 kommuner. Svart fiber tillhandahålls av samtliga storstäder. Även större och medelstora städer har en stor andel, totalt 31 av uppger att de tillhandhåller svart fiber medan motsvarande siffror för övriga mindre kommuner är 1 av Svart fiber är den vanligaste tjänsten i större och medelstora städer. Förädlade förbindelser (inklusive transmissionsutrustning) tillhandahålls i störst utsträckning av större städer (15 kommuner) och i minst utsträckning av övriga mindre kommuner. Kommunerna uppvisar över lag en positiv inställning till att upplåta IT-infrastruktur till andra operatörer och till att upplåta kanalisation till andra som bygger sådan infrastruktur. En mindre del kommuner har dock uppgett att de är tveksamma eller negativa till att upplåta IT-infrastruktur och/eller kanalisation till andra operatörer. En annan grupp tjänster är telefoni (t ex IP-telefoni) och ISDN som tillhandahålls av 33 respektive 16 kommuner. Som framgår är den vanligaste tjänsten fast Internetanslutning som tillhandahålls i egen regi av 63 kommuner och/eller i extern regi av 37 kommuner, totalt tillhandahålls tjänsten av 83 kommuner. Även för denna tjänst tillhandahålles den i störst utsträckning av större städer. Dock är fast Internetanslutning den vanligaste tjänsten i de övriga mindre kommunerna, industrikommunerna, landsbygdskommunerna, glesbygdskommunerna samt övriga större kommuner. I 1999 års kartläggning var svart fiber den vanligaste tjänsten följt av uthyrda förbindelser större än 2 Mbit/s och Internet. I kartläggningen förväntades Internet bli den största tjänsten inom ett till två år, följt av svart fiber och uthyrda förbindelser. Jämfört med dagens situation har förväntningarna infriats. 5.4 Prissättning Antalet kommuner som anger att de i egen eller extern regi tillhandahåller tjänster eller produkter till externa användare uppgår till 131. Ytterligare 38 anger att de har sådana planer. Utav dessa har 127 angett vilken prissättning som tillämpas. 25 Antalet avser totalt antal större och medelstora städer. Utav dessa har 7 inte besvarat enkäten, 6 saknar kommunal IT-infrastruktur, 3 kommuner har inte angett huruvida tjänster tillhandahålls till externa användare medan 7 kommuner anger att tjänster ej tillhandahålls till externa användare. 26 Avser totalt antal övriga mindre kommuner. Utav dessa har 1 kommun ej besvarat enkäten, 6 kommuner saknar IT-infrastruktur, 1 kommun har ej angett huruvida tjänster tillhandahålls eller ej medan 18 kommuner uppger att inga tjänster tillhandhålls till externa användare. 21

23 Erbjuder eller planerar att erbjuda tjänster Ej svar Kostnads täckning Marknads mässig Kommungrupp Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Andel (%) av angivna svar (127 st) 8% 54% 48% Tabell 5:4 Tillämpad prissättning mot externa användare 27. Kategorien glesbygdskommuner har störst andel kommuner som tillämpar underprissättning och lägst andel som tillämpar marknadsmässiga priser. Störst andel med marknadsmässig prissättning har de större städerna. Om man ser prissättningen i förhållande till vem som står den finansiella risken framkommer följande, se nedanstående tabell. Flera kommuner anger flera svar på frågan vem som står den finansiella risken och vilken prissättning som tillämpas. Nedanstående tabell anger andelen som har angivit vilken prissättning som tillämpas eller som man planerar att tillämpa. Prissättning Antal svar Subventionerad Subventionerad Kostnads täckning Marknads mässig Finansiell risktagare Kommunen 88 8% 68% 33% Kommunalt bolag 72 4% 53% 56% Extern 15 0% 40% 73% EU 23 17% 56% 48% Annan 6 0% 67% 50% TOTALT 127 8% 55% 48% Tabell 5:5 Tillämpad prissättning i förhållande till finansiell risktagare Som framgår ur tabellen finns högst andel subventionerade tjänster där EU har medverkat som finansiell risktagare. I de kommuner där externa aktörer medverkar som finansiell risktagare är andelen som tillämpar marknadsprissättning högst och där förekommer ingen kommun som 27 Bortfall: 20 kommuner som besvarat enkäten + 7 kommuner med eller planerad kommunal IT-infrastruktur som ej angivit huruvida de tillhandahåller tjänster till externa användare + 42 kommuner som tillhandahåller eller planerar att tillhandahålla tjänster till externa användare men som ej angivit tillämpad prissättning dvs bortfallet utgör 24%. 22

24 tillämpar underprissättning. Där kommunen medverkar som finansiell risktagare tillämpas vanligen en prissättning motsvarande kostnadstäckning. 5.5 Sammanfattning Antalet kommuner som erbjuder någon eller några tjänster till externa användare uppgår till 131st vilket utgör cirka 45% av landets kommuner. Externa användare är hushåll, företag, högskolor, sjukhus, statlig verksamhet m fl. Den vanligaste tjänsten som erbjuds är fast Internetanslutning följt av svart fiber och förädlade förbindelser. Vad gäller prissättningen anger 8% av kommunerna att de subventionerar ITinfrastrukturtjänster/produkter som erbjuds till externa användare. Störst andel kommuner som tillämpar underprissättning har glesbygdskommunerna. I de fall EU medverkar som finansiell risktagare är andelen kommuner som subventionerar tjänster 17%. Större städer är den kommungrupp som har störst andel kommuner som tillämpar marknadsmässig prissättning. Många kommuner anser att konkurrensen inte är tillfredsställande. Flera kommuner anger, ej överraskande, att konkurrensen är bättre i centralorten än i andra orter, i glesbygd, i skärgård etc. Några kommuner anser att de har en tillfredsställande konkurrenssituation avseende nättjänster och -produkter. 23

25 6 Framtida verksamhet 6.1 Inledning De planer som kommunerna anger ligger på en rad olika nivåer i infrastrukturen. Exempel på planerad utveckling är utbyggnad av stamnät ökning av bandbredden separering av kommunens interna och externa (kommersiella) nät samarbete mellan kommuner mer förädling av fibernätet för att tillhandahålla tjänster Internet och e-post till alla elever fler operatörer Exempel på tekniker som anges är fiberoptik, radiolänk DTM, ATM, SDH, Gigabit Ethernet, VPN-lösning Vad gäller den planerade utvecklingen har ett stort antal kommuner avstått från att uppge planer men uppgett att utredning i frågan pågår. 6.2 Utbredning Som framgår av tabell 2:1 anger sex kommuner att man planerar en kommunal IT-infrastruktur. Ytterligare 18 kommuner utreder frågan. Endast tio kommuner, vilket motsvarar 4% av kommunerna, anger att de vare sig har eller utreder eller planerar någon IT-infrastruktur. De kommuner som har eller planerar kommunal IT-infrastruktur säger sig ha planer på att utöka antalet orter som omfattas av kommunens IT-infrastruktur till en omfattning som anges i tabellen på nästa sida. 24

26 Antal tätorter Befintlig spridning Planerad spridning 0 37% 9% 1 11% 9% 2 10% 11% % 30% % 23% >10 2% 9% Ej tillämpligt 5% 9% TOTAL 100% 100% Tabell 6:1 Andel av kommunerna som uppger antal tätorter utanför centralorten som omfattas av den kommunala IT-infrastrukturen 28. Som framgår minskar antalet kommuner som uppger att man inte planerar någon ITinfrastruktur utanför centralorten. Samtidigt fördubblas andelen kommuner som uppger att sex eller fler orter utanför centralorten skall omfattas, från 16% till 32%. Anslutningar till andra aktörers IT-infrastuktur förväntas öka enligt nedanstående tabell. En del av de kommuner som inte besvarat frågan har angett att utredning och/eller förhandlingar pågår i ärendet. Aktörer Telia Banverket Svenska Kraftnät Tera com Utfors Annan kommun Andra aktörer Kommungrupp ökn tot ökn tot ökn tot ökn tot ökn tot ökn tot ökn tot Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner TOTALT Tabell 6:2 Befintlig och planerad anslutning av kommunal IT-infrastruktur till annan aktörs IT-infrastruktur 29, (antal kommuner) Som framgår av tabellen sker en stor ökning av anslutningar till andra kommuner. När kommunen eller någon annan utför grävarbeten anlägger många kommuner samtidigt någon form av IT-infrastruktur. Befintlig och planerad samförläggning framgår av nedanstående tabell. 28 Som framgår av not 10 utgör bortfallet i befintlig spridning 9%. Bortfallet i frågan om planerad spridning uppgår till: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 22 kommer som har eller planerar kommunal IT-infrastruktur men ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 15%. 29 Som framgår av not 11 uppgår bortfallet för befintlig anslutning till 11%. Vad gäller planerad anslutning uppgår bortfallet till: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 87 kommuner med eller planerad kommunal IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 37%. 25

27 Utav 241 kommuner besvarade 228 frågan om befintlig samförläggning. Ytterligare 5 angav någon form av planerad samförläggning. Kabeltyp Fiber Koppaaxiasation Ko- Kanali- Samförläggning Befintlig Planerad Total Tabell 6:3 Befintlig och planerad samförläggning 30, (antal kommuner). Samförläggning i samband med grävarbeten i kommunen sker i form av kanalisation i 74 % av kommunerna och ytterligare kommuner planerar sådan samförläggning. Största ökningen har dock samförläggning av fiber där andelen kommuner ökar från 27% till 36% (utav de 233 kommuner som besvarade frågan). I 40 kommuner finns idag ingen samförläggning. Utav dessa anger 18 att man planerar sådan. 6.3 Tekniska förhållanden Den planerade utbyggnaden av näten uppgår till drygt 8400 km, se nedanstående tabell, vilket är en ökning med cirka 60% i jämförelse med befintlig omfattning. Kabeltyp Befintlig Planerad TOTALT 2000 Optisk fiber (km) Koppar (km) Koaxialkabel (km) Radio (km) TOTAL Tabell 6:4 Befintlig och planerad förbindelselängd i km i den kommunala IT-infrastrukturen fördelat på kabeltyp 31 Endast ungefär hälften av kommunerna har uppgett planerad utbyggnad av förbindelselängden. Deras planerade utbyggnad består till knappt 50% av optisk fiber och till cirka 30% av radio. Den största procentuella ökningen avser radio som planeras öka med 240%. I den befintliga ITinfrastrukturen utgör radio cirka 8% men skall enligt planerna fördubblas. Mer än hälften av utbyggnaden av radio står sju kommuner 32 i norra Sverige för. 30 Bortfall befintlig samförläggning: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 13 kommuner med eller planerad kommunal IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 11%. Bortfall planerad samförläggning: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 8 kommuner med eller planerad kommunal IT-infrastruktur som ej angett varken befintlig eller planerad samförläggning, dvs bortfallet uppgår till 10%. 31 Borfallet för befintlig förbindelselängd uppgår till 13% vilket framgår av not 15. Bortfallet för planerad förbindelselängd uppgår till: 20 kommuner som ej besvarat enkäten kommuner med eller planerad kommunal IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet uppgår till 49%. 32 Ovanåker, Kramfors, Östersund, Härjedalen, Skellefteå, Övertorneå och Boden. 26

28 I delar av landet är radio det enda rimliga alternativet. Eda kommun i Värmland skriver att om det satsades på mer radiolänk i glesbygd skulle kommunen kunna vara med till ett vettigt pris. Härjedalen i Jämtlands län anger att fiber är oslagbart vad gäller framtidssäkerhet och prestanda men att med hänsyn till geografiska förhållanden i Härjedalen är radiolänk det enda alternativet. Flera kommuner i norra Sverige anger att de geografiska förhållandena medför att radiolänk i kombination med fiber är det enda alternativet. Men även i södra Sverige är radiolänk intressant inte minst i glesbygd. Finspångs kommun i Östergötland har antagit en treårsplan för utbyggnad av IT-infrastrukturen som innebär att stamnätet förutsätts bestå av optofiber kombinerat med radiolänk till mindre orter och verksamheter, samt radiolan för att skapa spridningsnät på mindre orter och till delar av ren landsbygd. Mindre än hälften av kommunerna angav ökningen av antalet anslutningspunkter 33. Dock innebär deras ökning att antalet anslutningspunkter mer än fördubblas; från drygt till drygt Utav ökningen utgör tre kommuners utbyggnad mer än 80% 34. Utbyggnad i form av kanalisation förväntas öka med drygt 1100 km 35 vilket motsvarar en ökning med drygt 60%. 6.4 Ägarmässiga förhållanden De flesta kommuner anger att de inte planerar någon förändring i ägandeförhållandena avseende kommunens IT-infrastruktur, kommunalt bolag med sådan verksamhet eller i övrigt. Några kommuner angav att utredning pågår. De kommuner som anger att de ägarmässiga förhållandena kommer att ändras anger bl a överföring av verksamheten till kommunalt energibolag. Några kommuner där det kommunala energibolaget äger IT-infrastrukturen planerar att avskilja den del av energibolaget som drar fiber eller försäljning av energibolaget. Några kommuner anger att det finns planer på att bilda länsbolag. 6.5 Kommersiella förhållanden och konkurrensförhållanden Som framgick i avsnitt 5:4 anger ytterligare 38 kommuner att de planerar att tillhandhålla tjänster/produkter till externa användare, se nedanstående tabell och diagram. 33 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten kommuner med eller planerad kommunal IT-infrastruktur som ej besvarat frågan, dvs bortfallet utgör 56%. 34 Sollentuna 18000, Köping 8500 och Norrköping Bortfall: jmf not

29 Tjänster Kanali sation Svart fiber Förbindelser Telefoni ISDN Fast Internetans TV Drift och u- håll Andra tjänst. Kommungrupp ökn tot ökn tot ökn tot ökn tot ökn tot ökn tot ökn tot ökn tot ökn tot Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner SUMMA Tabell 6:5 Kommunernas planerade utbud av tjänster 36. Siffrorna avser antal kommuner Ökning Befintlig Kanalisation Svart fiber Förbindelser Telefoni ISDN Fast Internetanslutning TV Drift & underhåll Andra tjänster Diagram 6:1 Kommunernas planerade utbud av tjänster. Som framgår i tabellen och i diagrammet sker den största ökningen antalsmässigt för fast Internetanslutning. Ökningen uppgår till 50%. Sammanlagt uppger 125 kommuner att de erbjuder eller planerar att erbjuda fast Internetanslutning till externa användare, vilket skulle innebära att mer än 40% av landets kommuner tillhandahåller fast Internetanslutning. 36 Bortfall: 20 kommuner som ej besvarat enkäten + 40 kommuner med eller planerad kommunal IT-infrastruktur som ej angett planerat utbud dvs bortfallet utgör 21%. 28

30 Den största ökningen utgörs av telefoni där antalet kommuner som erbjuder tjänsten fördubblas. De vanligaste tjänsterna efter fast Internetanslutning förväntas förbli svart fiber och förädlade förbindelser. 6.6 Sammanfattning Som framgick redan i kapitel två planerar och utreder 24 kommuner frågan om kommunal ITinfrastruktur. Vad gäller utbyggnad av befintlig kommunal IT-infrastruktur omfattar den en rad olika nivåer i infrastrukturen, från utbyggnad av stamnät till e-post till alla elever. Utbredningen av kommunal IT-infrastruktur till tätorter utanför centralorten förväntas öka betydligt. Endast 9% av kommunerna anger att de inte planerar ansluta någon tätort utanför centralorten. Anslutning till andra aktörers IT-infrastruktur förväntas öka, särskilt anslutning till andra kommuners IT-infrastruktur. Även samförläggning förväntas öka, främst vad gäller fiber. Utbyggnaden av förbindelselängden planeras uppgå till 8400 km vilket motsvarar en ökning med 60%. Utbyggnaden utgörs till 50% av fiber och till cirka 30% av radio. Andelen radio i den kommunala IT-infrastrukturen kommer därmed att öka från 8% till 16%. Även ökningen av kanalisation förväntas uppgå till 60%. Endast en liten andel av kommunerna planerar att ändra ägarförhållanden till den kommunala ITinfrastrukturen. Exempel på planerade förändringar är överföring av den kommunala ITinfrastrukturen till kommunalt bolag. Ett annat exempel är försäljning av det kommunala energibolaget. Utvecklingen vad gäller tjänsteutbudet är en fortsatt ökning av antalet kommuner som erbjuder fast Internetanslutning. Dock sker den procentuellt sett största ökningen i tillhandahållande av telefoni där antalet kommuner som erbjuder tjänsten kan komma att fördubblas. Ökningen av antalet kommuner som erbjuder svart fiber respektive förbindelser (inklusive transmissionsutrustning) innebär att dessa tjänster är näst efter fast Internetanslutning de vanligaste tjänsterna. 29

31 7 Sammanfattning och slutsatser Regeringens uppdrag till Post- och telestyrelsen innefattar en kartläggning av kommunernas ITinfrastruktur utifrån följande aspekter: geografi, teknik, kommersiella förhållanden och ägarmässiga förutsättningar inklusive konkurrensförhållanden. Följande slutsatser kan dras av kartläggningen. 7.1 Geografiska och demografiska förhållanden En del geografiska skillnader framkommer i kartläggningen. T ex avviker Stockholmsområdet från övriga Sverige vad gäller andelen kommuner som inte har någon kommunal IT-infrastruktur. Utav tio kommuner utan kommunal IT-infrastruktur och som vare sig utreder eller planerar sådan, finns fem i Storstockholmsområdet. Samtidigt grupperas många utav Stockholms läns kommuner som förortskommuner vilket är den kommungrupp som har flest antal kommuner som anger att de inte har kommunal IT-infrastruktur och varken utreder eller planerar sådan. Utöver tre förortskommuner till Stockholm anger ytterligare en förortskommun (Staffanstorp till Malmö) att de inte har någon kommunal IT-infrastruktur. Två utav ovan nämnda Storstockholms kommuner grupperas som medelstor stad (Nynäshamn) respektive övrig mindre kommun (Gnesta). Närheten till en storstad torde vara av väsentlig betydelse för utbyggnaden av kommunal IT-infrastruktur liksom närvaron av externa aktörer, vilket bekräftas av de tre förortskommuner som anger att orsaken till att ingen kommunal IT-infrastruktur byggts är att marknaden redan kan tillgodose behoven. Av totalt 34 kommuner som inte har kommunal IT-infrastruktur finns 32 i södra Sverige. Det talar för att intresset att bygga egen IT-infrastruktur har varit större i norra Sverige. En bidragande orsak kan vara den begränsade närvaron av externa aktörer i områden som inte är lika kommersiellt intressanta som befolkningstätare områden i södra Sverige. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det kan vara svårt att avgöra huruvida det är kommunens geografiska läge eller dess kommungruppstillhörighet som förklarar mest av skillnader mellan kommunerna vad gäller IT-infrastruktur. 7.2 Tekniska förhållanden Den befintliga fördelningen av uppgiven förbindelselängd mellan kabeltyper innebär att 50% utgörs av optisk fiber, 39% utgörs av koppar, 8% utgörs av radio medan koaxialkabeln endast utgör 3%. Den planerade utbyggnaden avser främst optisk fiber men utbyggnaden av radio förväntas fördubbla dess andel av den kommunala IT-infrastrukturen. I delar av landet är radio det enda rimliga alternativet. Intresse för radiolänk finns särskilt i glesbygd såväl i södra som i norra Sverige. 30

32 7.3 Ägarmässiga och finansiella förhållanden Vanligaste ägaren till den kommunala IT-infrastrukturen är kommunen. Andelen kommuner där externa aktörer till någon del äger den kommunala IT-infrastrukturen har i jämförelse med kartläggningen 1999 ökat från 5% till 29%. Externa ägare till kommunal IT-infrastruktur förekommer i hela Sverige men är vanligast i förortskommunerna. Närvaron av flera externa aktörer torde öka dessas utbud av olika tjänster till hushåll och företag och vilket kan bidra till ett minskat intresse hos kommunen att erbjuda tjänster till externa användare. Endast sex av samtliga 36 förortskommuner anger att de i egen eller extern regi tillhandahåller tjänster till externa användare. I de större städerna förekommer i 77% av kommunerna ett kommunalt energibolag som ägare. Större städer har den högsta andelen kommuner som uppger att de tillhandahåller tjänster till externa användare. Vanligaste tjänsterna är infrastrukturtjänster i form av svart fiber och förädlade förbindelser följt av fast Internetanslutning. Den finansiella risken tas vanligen av kommunen. Undantaget är de större städerna där det vanligen är ett kommunalt bolag som står risken vilket kan bero på att det där vanligen är ett kommunalt energibolag som är ägare till den kommunala IT-infrastrukturen. I kartläggningen framkommer skillnader i prissättningen av tjänster till externa användare beroende på vem som står den finansiella risken. I de fall där externa aktörer medverkar som finansiell risktagare är andelen som tillämpar marknadsprissättning högre än genomsnittet och där förekommer inga kommuner som tillämpar underprissättning. Där kommunen medverkar som finansiell risktagare är kostnadstäckning den vanligaste prissättningen. I kommuner där EU medverkar som finansiell risktagare är andelen kommuner som tillämpar underprissättning högst. Nära hälften av kommunerna där EU står någon finansiell risk är lands- eller glesbygdskommuner. 7.4 Kommersiella förhållanden I kartläggningen framkommer att 131 kommuner, dvs 45% av Sveriges kommuner, tillhandahåller IT-infrastrukturtjänster till externa användare. Utav de 131 kommunerna uppgav 83 st hur stor andel av hushållen och företagen inom kommunen som kan erbjudas kommunens IT-infrastrukturtjänster och produkter. I mer än hälften av kommunerna nås högst 20% av hushållen och företagen av kommunens IT-infrastrukturtjänster. Detta innebär således att endast en liten del av hushållen och företagen i Sverige nås av kommunala IT-infrastrukturtjänster och -produkter. Kommunernas möjlighet att erbjuda IT-infrastrukturtjänster produkter begränsas av vad som ryms inom den kommunala kompetensen. Regelverket, i huvudsak kommunallagen och avgöranden i domstol, är otydligt på vad som ryms inom den kommunala kompetensen vad gäller tillhandahållande av IT-infrastrukturtjänster och produkter till externa användare. Ett otydligt regelverk bidrar till osäkerhet vid investeringsbeslut som i värsta fall kan leda till beslut som i framtiden visar sig vara felaktiga. Frågan om kommunernas möjlighet att erbjuda IT- 31