IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2001-08-15 01-8703. IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse"

Transkript

1 DATUM DIARIENUMMER IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse Augusti 2001

2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Uppdrag Tidigare uppdrag och jämförbarhet Metod Tillvägagångssätt Avgränsningar Svarsfrekvens Centrala begrepp IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet Tillgång Nättopologiska begrepp Disposition Den svenska IT-politiken Det IT-politiska målet IT-politisk inriktning för tillgänglighet Allmänt Regional utveckling Åtgärder för tillgänglighet IT-politikens måluppfyllelse Bakgrund Internationell jämförelse Utbyggnad Allmänt IT-marknadens utveckling Hushållens tillgänglighet Statliga åtgärder Allmänt Kommunernas roll IT och regional utveckling Omfattning av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet Befintlig omfattning Nationellt stamnät Ortssammanbindande nät Områdesnät Utbyggnadstakt Utbyggnad av nät Ledig kapacitet Redundans Tillgänglighet Tillgänglighet för slutanvändare Bakgrund Hushållens tillgång Abonnerande hushåll Företagens tillgänglighet Tillgänglighet utanför tätorter Områden som nås utanför tätorter Noder och områden utanför tätorter Kommersiella operatörer Tillgänglighet för kommersiella operatörer Post- och telestyrelsen 1

4 6.3.2 Tillgång till svart fiber Närvaro Kommunal IT-infrastruktur Kommuner utan egen fysisk IT-infrastruktur Kommuner utan någon IT-infrastruktur Kommunala bolag som verksamhetsform Planer på utförsäljning Konkurrensaspekter Inledning Vertikal integration Öppna nät Stöd Stöd enligt nationellt IT-infrastrukturprogram Utnyttjande av stöd Andra stöd IT-infrastruktur och regional utveckling...44 Bilagor...45 Post- och telestyrelsen 2

5 1 Sammanfattning Denna rapport ingår som ett led i Post- och telestyrelsens (PTS) uppdrag att följa utvecklingen av IT-infrastrukturen i Sverige. Myndigheten skall vid behov utreda och föreslå åtgärder med utgångspunkt i den IT-politiska inriktningen för tillgänglighet som fastställdes i regeringens Proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla (IT-propositionen). Det IT-politiska målet skall enligt IT-propositionen vara att Sverige som ett första land blir ett informationssamhälle för alla. Hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Utbyggnaden skall främst ske i marknadens regi. Staten har dock det övergripande ansvaret för att infrastrukturen finns tillgänglig i hela landet. Denna kartläggning fokuserar på fem områden: Måluppfyllelse, utbyggnad, tillgänglighet, stöd och regional utveckling. Rapporten bygger främst på enkätsvar från kommuner och kommersiella operatörer. Sverige i en framskjuten position för tidigt avgöra måluppfyllelse Det kan konstateras att Sverige fortfarande har en framskjuten position bland de mest framgångsrika IT-nationerna i världen vilket också framgår av internationella jämförelser. För närvarande är det svårt att avgöra om de IT-politiska insatserna kombinerat med marknadens utbyggnad av den svenska IT-infrastrukturen kommer att leda till att denna tätposition bibehålls. PTS kartläggning visar att det pågår en stor aktivitet när det gäller utbyggnad av den svenska IT-infrastrukturen med hög överföringskapacitet. Den IT-politiska målsättningen är att alla hushåll i Sverige skall ha tillgång till sådan infrastruktur. Efter fastställande av de IT-politiska målen har såväl den svenska som övriga världens IT-marknader stagnerat. Detta kommer sannolikt att påverka marknadens intresse för att bygga IT-infrastruktur på rent kommersiella villkor. Utvecklingen av tjänster har heller inte tagit fart i den utsträckning man tidigare hoppats på. IT-infrastruktur och tjänster är beroende av varandra vilket innebär att båda delarna måste vara väl utvecklade för att hushållens efterfrågan skall öka. Sedan det i IT-propositionen fastställdes att staten har ett övergripande ansvar för att infrastruktur finns tillgänglig i hela landet har en rad olika stödåtgärder beslutats. Kommunerna har därmed fått en viktig roll i utbyggnaden. Den korta tid som passerat sedan ikraftträdandet av stödåtgärderna gör att det är för tidigt att bedöma om dessa kommer att få avsedd effekt. Kraftig utbyggnad Under den senaste tvåårsperioden har en kraftig utbyggnad av stamnät skett, både av etablerade och nya aktörer. Det nationella stamnätet av optisk fiberkabel har ökat med mer än km vilket motsvarar omfattningen på hela Banverkets nät. Vad gäller ortssammanbindande nät och områdesnät har utbyggnaden under Post- och telestyrelsen 3

6 samma period inneburit en fyrdubbling av antalet km optisk fiberkabel, exklusive Telias nät. Ökad tillgänglighet PTS uppskattar att det i Sverige i juli 2001 totalt fanns mellan och hushåll med abonnemang på IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta ger en penetration hos hushållen på mellan 10 och 11%. 1 Siffrorna indikerar mer än en fördubbling de senaste sex månaderna. En märkbar förbättring har skett från föregående år vad avser antalet kommuner som har någon form av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Som jämförelse kan nämnas att i PTS undersökning har 15 kommuner (7%) uppgivit att de varken har någon egen fysisk IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet eller ett av någon extern aktör tillhandahållet förvaltningsnät med sådan kapacitet. I 2000 års kartläggning uppgav hela 34 st (13%) att de på motsvarande sätt saknade IT-infrastruktur. Det är positivt att så många som 33 kommuner uppgivit att de har områden även utanför de minsta tätorterna (sammanhängande bebyggelse med mer än 200 inv.) som nås av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Kommuner i mellersta och övre Norrland har i högre utsträckning än andra svarat att de har sådana områden. PTS undersökning visar att kommersiella operatörer satsar på egen fysisk ITinfrastruktur främst i folkrika, tätbebyggda områden. I övriga delar av landet är dessa operatörer i högre utsträckning beroende av andra aktörers infrastruktur. Stöd ännu ej utnyttjade De stöd som är riktade till utbyggnad av IT-infrastruktur har i princip inte utnyttjats ännu. Det finns flera förklaringar till detta. Flera av de aktuella stödformerna trädde i kraft först den 1 juli Villkoren för att erhålla stöd fastställdes den 31 maj 2001 vilket i sin tur lett till att kommunerna avvaktat den slutliga utformningen. En annan förklaring är att en förutsättning för stöd är att kommunen upprättar ett godkänt IT-infrastrukturprogram vilket tar tid att ta fram. Flera länsstyrelser uppger att arbete pågår med programmen som i många fall förväntas bli klara under hösten Därefter kan stöd beviljas och i vissa fall även erhållas retroaktivt. IT och regional utveckling Hälften av kommunerna som svarat på PTS undersökning uppger att utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet har haft en positiv påverkan på näringslivet och antalet arbetstillfällen. Kommuner som påverkats mest av utbyggnaden är kommuner i Norrland samt mindre kommuner. 1 Enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) FoB 90 finns det hushåll i Sverige. Post- och telestyrelsen 4

7 2 Inledning 2.1 Uppdrag Post- och telestyrelsen (PTS) skall enligt regleringsbrev 2 för år 2001 följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Myndigheten skall vidare vid behov utreda och föreslå åtgärder med utgångspunkt i den IT-politiska inriktningen för tillgänglighet enligt regeringens Proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. Myndigheten skall i samband med uppdraget: - göra en bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet. Myndigheten skall redovisa denna utbyggnads betydelse ur regional utvecklingssynpunkt. Analysen skall i denna del göras i samråd med Verket för näringslivsutveckling, NUTEK - avge en uppskattning av antalet abonnenter - redovisa statens kostnader för statligt stöd till kommuner för utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet - bedöma måluppfyllelsen mot ovan angivna IT-politiska inriktning. Rapporten utgör en delrapportering av tillgängligheten till den svenska ITinfrastrukturen. En slutrapportering avseende 2001 kommer att göras i samband med PTS årsredovisning i mars Tidigare uppdrag och jämförbarhet PTS har tidigare haft liknande uppdrag som inneburit kartläggning av den svenska IT-infrastrukturen. I samband med IT-infrastrukturutredningen 3 genomfördes i mars 1999 en utredning av tillgången till avancerad informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur med hjälp av Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers. Under föregående år genomförde PTS en kartläggning i egen regi av kommunernas IT-infrastruktur enligt uppdrag i regleringsbrev för år Uppdraget avslutades med rapporten Kommunernas verksamhet inom området nät- och nättjänster för IT-kommunikation. Det bör noteras att de uppdrag PTS tidigare genomfört avseende kartläggning av den svenska IT-infrastrukturen inte är jämförbara i sin helhet med årets uppdrag och kartläggning. Den nuvarande kartläggningen berör hela den svenska ITinfrastrukturen medan föregående års studie endast omfattade kommunerna. I årets uppdrag ingår endast IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, tidigare års kartläggningar har omfattat alla typer av infrastruktur. Det faktum att uppdragen haft något olika utformning innebär begränsade möjligheter till jämförelse av resultaten från årets kartläggning med tidigare års kartläggningar. 2 Regleringsbrev för budgetåret 2001 avseende Post- och telestyrelsen m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (rskr.1999/2000:262 och 2000/01:80 och 57). 3 SOU 1999:85 Bredband för tillväxt i hela landet. Post- och telestyrelsen 5

8 PTS har dock, i den utsträckning det bedömts möjligt, jämfört uppgifter med tidigare år. PTS bedömning är att årets kartläggning av den svenska IT-infrastrukturen med hög överföringskapacitet utgör en god grund för att från och med år 2001 och framåt göra analyser av utbyggnadstakt mm. Jämförelser med tidigare års kartläggningar bör däremot göras med viss försiktighet då dessa inte alltid haft samma inriktning och omfattning. 2.3 Metod Tillvägagångssätt Datainsamling Uppdraget att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet har inletts med en enkätundersökning. I samarbete med representanter från länsstyrelser, Svenska Kommunförbundet och Stadsnätsföreningen har en enkät utarbetats för kommuner, se bilaga 3 och en enkät för övriga operatörer, se bilaga 2. Förutom enkäten till kommuner och operatörer har länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan fått i uppdrag att - redovisa kommunernas IT-infrastruktur på kartor per län - sammanställa utnyttjandegraden av kommunstöd för anläggande av lokala nät, se bilaga 4 - redovisa huruvida det förelåg full redundans mellan länets huvudnoder, se bilaga 4. Samtliga svar skulle kommit PTS tillhanda senast den 31 maj I uppdraget från regeringen ingår även att redovisa betydelsen av utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ur regional utvecklingssynpunkt. Analysen skall i denna del göras i samråd med Verket för näringslivsutveckling. Detta arbete har inletts med diskussioner dels med Verket för näringslivsutveckling, dels inom ramen för den av PTS ledda referensgruppen för bredbandsfrågor, se vidare kapitel 8. Det huvudsakliga arbetet kommer dock att ske under hösten 2001 och redovisas i samband med PTS årsredovisning Bearbetning av inkommet material Både enkäten till kommuner och enkäten till övriga operatörer har sammanställts i en databas. Enkätsvaren har i vissa delar, i den mån det varit möjligt, kompletterats och jämförts med andra utredningar m.m. Löpande kontakter har tagits med kommuner och övriga operatörer för att komplettera och korrigera insända enkätsvar. I några fall då svaren varit uppenbart orimliga har korrigeringar gjorts utan att föregås av kontakt med uppgiftslämnaren. Post- och telestyrelsen 6

9 Ett fullständigt kartmaterial har varit svårt att ta fram för flera länsstyrelser. Det finns därför ingen fullständig redovisning i kartform. Det kartmaterial som inkommit redovisas därför endast delvis i rapporten Avgränsningar Kartläggningen av den svenska IT-infrastrukturen med hög överföringskapacitet avgränsas till att omfatta endast IT-infrastruktur som är allmänt tillgänglig. Övrig infrastruktur som endast används för internt bruk torde vara av ringa omfattning samt bedöms heller inte ha samma relevans när det gäller att beskriva tillgängligheten till IT-infrastruktur då denna inte är tillgänglig för externa användare. Enkäter har därför skickats till samtliga operatörer med tillstånd att tillhandahålla nätkapacitet och till samtliga operatörer som anmält att de tillhandahåller nätkapacitet. Enkäter har även skickats till samtliga kommuner i Sverige. I deras svar ingår såväl förvaltningsnät som publika nät Svarsfrekvens Enkät (se bilaga 2) har skickats till samtliga operatörer med tillstånd att tillhandahålla nätkapacitet (8 st.) och till samtliga operatörer som anmält att de tillhandahåller nätkapacitet (166 st.), totalt 174 operatörer. Av dessa erhölls svar från 103 st. I bilaga 5 framgår vilka operatörer som besvarat enkäten. Majoriteten (58 av 103) av operatörerna uppgav att de inte äger någon IT-infrastruktur. Enkät (se bilaga 3) har även skickats till samtliga 289 kommuner. Av dessa har 233 dvs. cirka 80% lämnat svar på hela eller delar av enkäten. I nedanstående tabell framgår svarens fördelning utifrån län, (se även bilaga 5). I tabellen framgår även vilka län som redovisat utnyttjandegraden av kommunstöd för anläggande av lokala nät och huruvida det föreligger full redundans mellan länets huvudnoder. Tabell 2.1: Svarsfrekvenser, kommuner Län Totalt antal kommuner (st.) Antal kommuner som svarat (st.) Andel kommuner som svarat (%) AB Stockholm C Uppsala D Södermanland E Östergötland F Jönköping G Kronoberg H Kalmar I Gotland K Blekinge M Skåne N Halland O Västra Götaland Post- och telestyrelsen 7

10 Län Totalt antal kommuner (st.) Antal kommuner som svarat (st.) Andel kommuner som svarat (%) S Värmland T Örebro U Västmanland W Dalarna X Gävleborg Y Västernorrland Z Jämtland AC Västerbotten BD Norrbotten TOTALT Som framgår av ovanstående tabell är bortfallet avseende kommunenkäten störst i Västernorrlands län och Norrbottens län. När svaren fördelas utifrån LAregionfamilj (lokala arbetsmarknadsregioner), se bilaga 6:2, har storstadsregionerna lägst svarsfrekvens, (72%). I denna grupp ingår stora delar av Stockholms och Skåne län, där många kommuner ej svarat. En uppdelning i Svenska Kommunförbundets kommungruppering, se bilaga 6:1, visar lägst svarsfrekvens i grupperna större städer och förortskommuner (c:a 73%). De bolag och kommuner som besvarat enkäten torde enligt PTS bedömning inneha åtminstone 90% av den allmänt tillgängliga IT-infrastrukturen med hög överföringskapacitet i Sverige. 2.4 Centrala begrepp IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet Med IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet avses i denna rapport att infrastrukturen eller viss del av denna har sådan kapacitet att den medger förmedling av multimedietjänster med god kvalitet i riktning både till och från användare. Denna definition överensstämmer i sak med definitionen av motsvarade uttryck i Bredbandsutredningens slutbetänkande. 4 I IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ingår nät baserade på optisk fiberkabel, koaxialkabel och radiolänk. Även koppartråd ingår i den omfattning den uppgraderats till ADSL, (Asymmetrical Digital Subscriber Line). ADSL innebär att informationsöverföringen är asymmetrisk, dvs. större överföringskapacitet i ena riktningen och mindre kapacitet i den andra, vilket ger möjlighet till överföring med hög kapacitet på traditionella tvåtrådiga telefonabonnentledningar. 4 SOU 2000:111, IT-infrastruktur för stad och land, s Post- och telestyrelsen 8

11 2.4.2 Tillgång Med tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet avses i rapporten att myndigheter och enskilda har möjlighet att ansluta sig till sådan infrastruktur, genom att det finns en till verksamhetsstället eller till bostaden framdragen och förberedd förbindelse. Det räcker alltså exempelvis inte att det finns fiber nedlagt i gatan eller att det finns en nod i det lokala samhället, så länge det krävs någon typ av ytterligare förbindelse för att ansluta användaren i fråga Nättopologiska begrepp Nätstrukturen kan indelas på olika sätt. I denna rapport används genomgående Bredbandsutredningens 5 indelning i nationellt stamnät, ortssammanbindande nät, områdesnät och fastighetsnät. Denna indelning har valts med tanke på att kommunerna i sina IT-infrastrukturplaner skall använda motsvarande begrepp och att det därför är sannolikt att indelningen kommer att användas i allt större omfattning. Med nationellt stamnät avses ett rikstäckande allmänt tillgängligt nät, främst baserat på fiberoptiska kablar, som förbinder nationella noder och huvudnoder i landets olika delar med varandra. Det ortssammanbindande nätet förbinder olika orter med varandra, samt med huvudnoderna i nätet. Detta nät kommer fysiskt ibland att sammanfalla med det nationella stamnätet i de delar detta passerar genom området/kommunen och med områdesnät i de orter och områden som nätet passerar igenom. Områdesnätet är ett spridningsnät som sammanbinder fastighetsnäten i en ort eller ett geografiskt avgränsat område med det ortsammanbindande nätet. Fastighetsnäten förbinder lägenheterna/lokalerna i samma byggnad/fastighet med fastighetsnoden. Nätet ansluts sedan till områdesnätet. Föreliggande rapport behandlar i huvudsak nationellt stamnät, ortssammanbindande nät och områdesnät. 2.5 Disposition Den föreliggande rapporten utgör en delrapport i enlighet med instruktionerna i myndighetens regleringsbrev. Rapporten är inriktad på presentationen av den kartläggning som har gjorts och vissa slutsatser som kan dras om karaktären av och trender inom den pågående IT-infrastrukturutbyggnaden samt hos inblandade kommuner och kommersiella operatörer. I samband med myndighetens årsredovisning kommer därtill, efter ytterligare informations-inhämtning och analys, bl.a. en fördjupad redovisning av IT-infrastrukturutbyggnadens betydelse ur regional utvecklingssynpunkt att presenteras. Efter två inledande kapitel om den svenska IT-infrastrukturpolitiken (kapitel 3) och IT-politikens måluppfyllelse (kapitel 4) fortsätter rapporten med en beskrivning av omfattningen i längd av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i kapitel 5. Beskrivningen av nationella stamnät utgörs till stor del av kartor. 5 SOU 2000:111, IT-infrastruktur för stad och land, s 175 ff. Post- och telestyrelsen 9

12 Tillgänglighet till IT-infrastruktur och antalet abonnenter redovisas i kapitel 6. De övriga delarna i uppdraget i redovisas i de därpå två följande kapitlen. Således redovisas i kapitel 7 dels utnyttjandegraden av kommunstöd för anläggande av lokala nät och andra statliga stöd. I rapportens sista kapitel diskuteras ITinfrastrukturutbyggnadens betydelse ur regional utvecklingssynpunkt. Post- och telestyrelsen 10

13 3 Den svenska IT-politiken 3.1 Det IT-politiska målet I regeringens proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla (ITpropositionen) föreslås mål, inriktning och prioritering av områden för den svenska IT-politiken. Det IT-politiska målet är enligt nämnda proposition att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla. Vidare fastslås att staten har ett övergripande ansvar för att en fungerande IT-infrastruktur finns tillgänglig i hela landet. Vägledande för IT-politiken skall vara att främja: - tillväxt - sysselsättning - regional utveckling - demokrati och rättvisa - livskvalitet - jämställdhet och mångfald - en effektiv offentlig förvaltning - ett hållbart samhälle. Regeringens strävan är att IT-politiken under de närmaste två åren i väsentlig grad skall bidra till ökad uppfyllelse av ovanstående mål. För att åstadkomma detta skall tre områden prioriteras: - tillit till IT - kompetens att använda IT - tillgänglighet till informationssamhällets tjänster. Av de tre områdena är det i första hand tillit och tillgänglighet som faller inom PTS sektorsområde medan kompetens att använda IT berör andra myndigheter som exempelvis NUTEK och Vinnova. Som ett led i det fortsatta arbetet med att uppnå det IT-politiska målet har två nya verksamhetsgrenar bildats inom ramen för PTS, Tillit-IT och Tillgänglighet-IT. I enlighet med ovanstående uppdrag redovisas i denna rapport utvecklingen av tillgänglighet till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. 3.2 IT-politisk inriktning för tillgänglighet Allmänt Den del av den svenska IT-politiken som rör frågor om befintlig infrastruktur och utbyggnad av infrastruktur är, bland de prioriterade områdena ovan, främst att 6 Prop. 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. Post- och telestyrelsen 11

14 hänföra till tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. Den IT-politiska inriktningen för tillgänglighet innebär enligt IT-propositionen bl.a. följande. Hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar för att se till att ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet. Tillgänglighet skall inte bara finnas i de delar av Sverige som attraherar marknadens aktörer utan i alla delar av landet. Konkurrens, låga priser och en snabb utveckling främjas av att ett stort antal operatörer och IT-företag har möjlighet att nyttja näten. Konkurrensneutralitet och mångfald på näten skall främjas genom statliga insatser och regler Regional utveckling Det fastslås i IT-propositionen att staten har ett ansvar för att en fungerande ITinfrastruktur finns tillgänglig i hela landet. IT har en potential att minska betydelsen av avståndsskillnader genom att tekniken underlättar informationsöverföring och kontakter. Om människor och företag i hela Sverige får goda förutsättningar att utnyttja den nya teknikens möjligheter kan detta bidra till att förutsättningar för regional utveckling och utjämning främjas. Den teknik som skulle kunna överbrygga avstånden i landet får inte på grund av stora skillnader i tillgänglighet, taxor och kapacitet bli ytterligare en klyfta mellan storstad och glesbygd. Mot bl.a. denna bakgrund bör tillgång till modern informationsteknik till konkurrenskraftiga priser finnas för att näringslivet i hela landet skall kunna utvecklas så att det bidrar till den ekonomiska tillväxten. Även företag i regionalpolitiskt prioriterade orter bör få tillgång till denna teknik så att de kan konkurrera på mer likvärdiga villkor med företag i övriga landet. Vidare bör i detta syfte särskilda åtgärder vidtas, bl.a. för att stimulera utbyggnaden av transportnätet i dessa områden. 3.3 Åtgärder för tillgänglighet För att konkretisera de åtgärder som staten bör vidta fastställdes i ITpropositionen ett handlingsprogram uppbyggt på ett antal insatser och konkreta handlingslinjer som regeringen avsåg att jobba vidare med. Följande insatser har vidtagits eller kommer att vidtas i syfte att uppfylla de IT-politiska målen för tillgänglighet. En ändring i ledningsrättslagen har gjorts för att underlätta utbyggnaden av infrastruktur för kommunikation med hög överföringskapacitet. Ett förslag till nationellt IT-infrastrukturprogram har utarbetats. Ett kommersiellt stomnät skall nå alla huvudorter i Sveriges kommuner. Ett statligt stöd för de regionala ledningsförbindelser som prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl och som under de närmaste fem åren inte bedöms kommer att åstadkommas av marknaden (se vidare kap. 5 nedan). Ett statligt stöd till kommuner för att genom olika nät göra det möjligt att Post- och telestyrelsen 12

15 ansluta abonnenter i glest bebyggda områden till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet (se vidare kap. 5 nedan). Skattelättnad till abonnenter för att uppmuntra anslutning till nät med hög överföringskapacitet. Införande av reglerad tillgång till accessnät. En utredning om aktiviteter för att motverka att det sker en lokal monopolisering av fastighetsnät för bredbandsanslutning slutfördes av PTS i maj En förstudie för bredband till personer med funktionshinder har genomförts av PTS i juni Denna inleder en försöksverksamhet av större omfattning. En strategi för att enkelt och effektivt föra ut offentlig information och utveckla elektroniska informationstjänster. Inom ramen för den offentliga statistiken görs en samlad redovisning av statistik om informations- och kommunikationsteknik. Post- och telestyrelsen 13

16 4 IT-politikens måluppfyllelse 4.1 Bakgrund För att underlätta uppföljning och utvärdering av det IT-politiska målet och ITpolitikens inriktning är det viktigt att följa upp det arbete som pågår på olika områden. En kontinuerlig uppföljning kan visa om politiska åtgärder behöver vidtas eller förändras. Som ett led i denna uppföljning har PTS fått i uppdrag att bedöma måluppfyllelsen mot den i IT-propositionen angivna IT-politiska inriktningen för tillgänglighet som närmare beskrivits ovan. 4.2 Internationell jämförelse Det IT-politiska målet skall vara att Sverige som första land blir ett informationssamhälle för alla. I IT-propositionen angavs Sverige som en av de ledande IT-nationerna i världen. I samma proposition framhölls att målet borde sättas ännu högre och att målsättningen därmed skall vara att Sverige skall sträva efter att som första land bli ett informationssamhälle för alla. Inom EU har initiativ tagits till ett europeiskt samarbete, eeurope 7, vars huvudsakliga syfte är att påskynda IT-utvecklingen inom Europa. Inom ramen för detta samarbete har en handlingsplan framtagits och ett antal IT-indikatorer fastställts. De senare är föremål för periodiska mätningar 8 i EU s medlemsstater för att utgöra ett mått på hur utvecklingen fortskrider. Enligt den senaste mätningen i juni 2001 ligger Sverige på en andra plats i Europa när det gäller hur stor andel av hushållen som har access till Internet. I en nyligen avslutad OECD-studie 9 ligger Sverige på sjunde plats när det gäller tillgång till IT-infrastruktur med hög hastighet. Korea ligger i topp med en bredbandspenetration på 11 abonnenter per 100 invånare följt av länder som Canada och USA. Sverige omnämns i rapporten som ett land med den mest innovativa bredbandsutvecklingen inom OECD samtidigt som vi uppges ha bland de lägsta priserna för bredbandsaccess. Det kan i dagsläget konstateras att Sverige fortfarande har en framskjuten position bland de mest framgångsrika IT-nationerna i världen vilket framgår inte minst av ovanstående internationella jämförelser. Det är dock svårt att för närvarande avgöra om de IT-politiska insatserna kombinerat med marknadens utbyggnad av den svenska IT-infrastrukturen kommer att leda till att denna tätposition bibehålls. 7 Meddelande från kommissionen december 1999, eeurope An Information Society For All. 8 Eurobarometer, se 9 OECD, The Development of Broadband Access in OECD Countries, 10 maj Post- och telestyrelsen 14

17 4.3 Utbyggnad Hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få tillgång till ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. Utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet skall i första hand ske i marknadens regi Allmänt PTS kartläggning av den svenska IT-infrastrukturen med hög överföringskapacitet visar att det pågår en stor aktivitet när det gäller utbyggnad av ny infrastruktur i Sverige. Det är framförallt stamnätet och de kommunala områdes- och ortssammanbindande näten som ökar i omfattning. På stamnätssidan pågår en kraftig utbyggnad av såväl mer etablerade stamnätsbyggare som av nya aktörer. När det gäller ortssammanbindande och områdesnät har antalet kilometer optisk fiberkabel (exklusive Telias nät) fyrdubblats sedan mars Trots detta är det långt kvar till den IT-politiska målsättningen i IT-propositionen att alla hushåll i Sverige skall ha tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet IT-marknadens utveckling Klimatet för investeringar i IT-branschen har förändrats avsevärt sedan ITpropositionens målsättningar fastställdes våren år Såväl i Sverige som i övriga världen har IT-branschens utveckling stagnerat vilket bl.a. lett till krav på snabbare återbetalning av investerade medel med ett antal bolagskriser som följd. Det finns därför skäl att anta att marknadens möjligheter att på kommersiella villkor investera i IT-infrastruktur med hög överföringshastighet har förändrats sedan de IT-politiska målen fastställdes. Det osäkra läget på den svenska och internationella IT-marknaden samt en begynnande lågkonjunktur bedöms kunna få effekter på utbyggnadstakten av den svenska IT-infrastrukturen framöver. Finansmarknaden är inte längre lika investeringsvillig och kräver dessutom kortare återbetalningstid på redan gjorda investeringar. Den förändring i det allmänna ekonomiska läget som detta medför kan också få effekter på efterfrågesidan. Redan idag finns tecken på att hushållen, trots fysiska anslutningsmöjligheter, inte är lika villiga att betala för abonnemang på IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Prisnivåerna på bredbandsabonnemang har också stigit under senare tid i Sverige, från en i början relativt låg nivå, till vad som kanske kan betraktas som en mer rimlig prisnivå utifrån kostnaderna för infrastrukturen. Utvecklingen av innehållstjänster har heller inte tagit fart i den utsträckning man tidigare hoppats på vilket medfört mindre förtjänstmöjligheter för såväl nät- som tjänsteleverantörer. Bristen på attraktiva tjänster tenderar också att minska hushållens incitament att betala för en anslutning med hög överföringskapacitet. Den hårda delen, IT-infrastrukturen, och den mjuka delen, tjänsterna, har ett starkt samband. Utan IT-infrastruktur med god kvalitet minskar möjligheterna att utnyttja innehållstjänster som kräver hög överföringskapacitet. Avsaknad av Post- och telestyrelsen 15

18 tjänster innebär i sin tur minskat behov av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet Hushållens tillgänglighet I dagsläget uppskattar PTS att antalet hushåll med abonnemang på ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet har mer än fördubblats under den senaste sexmånadersperioden, se avsnitt nedan. Under förutsättning att nuvarande utbyggnadstakt bibehålls indikerar detta att de allra flesta svenska hushåll bör ha tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet inom den närmaste tre- till femårsperioden. Detta ligger också i linje med vad som framhållits i Bredbandsutredningens slutbetänkande, nämligen att de nationella IT-infrastrukturprogrammen syftar till att flertalet hushåll, företag och offentliga organisationer i landet inom fyra år skall ha tillgång till nät för överföring av multimedietjänster av god kvalitet. 10 Det är dock svårt att i dagsläget avgöra huruvida hitillsvarande utbyggnadstakt kommer att vara densamma även för de närmast följande åren. 4.4 Statliga åtgärder Staten har ett övergripande ansvar för att se till att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet Allmänt I samband med IT-propositionen reserverades totalt 8,3 miljarder kronor till statliga insatser för att nå de IT-politiska målen. Utav dessa avsåg 2,5 miljarder kronor ett kommersiellt stomnät till alla kommunhuvudorter i Sverige som Svenska Kraftnät därefter fått i uppdrag att bygga. Resterande medel fördelar sig enligt följande: - 2,6 miljarder 11 för stöd till ortssammanbindande nät samt för upprättande av kommunala infrastrukturprogram - 1,6 miljarder för stöd till områdesnät - 1,6 miljarder till skattereduktion för anslutning. Sedan IT-propositionen presenterades i mars år 2000 har en rad statliga åtgärder vidtagits. Ett nationellt IT-infrastrukturprogram 12 har utarbetats innehållande ett antal stödåtgärder riktade till de delar av landet där IT-infrastruktur inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder. 10 SOU 2000:111 IT-infrastruktur för stad och land, s Av detta belopp förväntas 500 mkr utgå som medfinansiering. 12 SOU 2000:111, IT-infrastruktur för stad och land. Post- och telestyrelsen 16

19 De stöd som är riktade till kommunerna, områdes- och ortssammanbindande nät, utgår från bedömningen att 30% av invånarna i Sverige bor på sådana orter eller i ren landsbygd där det inte bedöms som realistiskt att de kan anslutas till ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet på rent kommersiella villkor. De ursprungliga förslagen till de olika kommunala stöden var under våren 2001 föremål för kritik från framförallt kommunernas sida. Man menade att kraven på medfinansiering från kommunerna var alltför högt ställda vilket sedermera resulterade i en drastisk sänkning till ett medfinansieringskrav på 5% mot ursprungliga ca 30%. Under våren år 2001 har det rått en osäkerhet på marknaden rörande utformningen av de statliga stöd som sedermera beslutats gälla från och med 1 juli Den slutliga utformningen av de aktuella förordningarna medförde också väsentliga ändringar i förhållande till de ursprungliga förslagen. Ändringarna innebar framförallt förändrade krav på medfinansiering från kommunerna, se ovan. Detta kan ha lett till att kommunerna avvaktat med investeringar i kommunal IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Den korta tid som gått sedan ikraftträdandet av stödåtgärderna gör att det i dagsläget är svårt att uttala sig om huruvida beslutade stödåtgärder kommer att få avsedd effekt Kommunernas roll Kommunerna har, bl.a. genom de beslutade stödåtgärderna, fått en viktig roll i utbyggnaden av den svenska IT-infrastrukturen. PTS kan konstatera att det råder delade meningar om huruvida detta är ett rimligt ansvar eller inte. För en del kommuner är det en självklarhet att satsa på utbyggnad av IT-infrastruktur medan det för andra innebär svåra ekonomiska och politiska överväganden p.g.a. bristande ekonomiska resurser. För de senare kan det handla om val mellan satsningar på ny IT-infrastruktur och kärnverksamheter såsom vård, skola och omsorg. I Sverige har förts en debatt om huruvida beslutade stöd är tillräckliga eller ej. Det har ifrågasatts om kommuner med bristande resurser verkligen kommer att ha utrymme för investeringar i IT-infrastruktur. Som krav för erhållande av de olika kommunala stöden gäller att kommunerna upprättar ett infrastrukturprogram enligt särskild förordning. Även om kommunen i fråga inte är berättigad till övriga stöd, kan stöd utgå enbart för upprättande av infrastrukturprogram. Detta skall avse den kommunala ITinfrastrukturen de närmaste fem åren och innefatta en rad uppgifter rörande vad som skall gälla avseende prissättning, utbyggnadstakt, samverkan, beaktande av totalförsvarsbehov, mål på lång sikt mm. Infrastrukturprogrammen skall godkännas av länsstyrelserna. Stödet till kommunala infrastrukturprogram bedöms medföra en positiv påverkan på den fortsatta utbyggnaden av den svenska infrastrukturen i den mening att det bl.a. ställer ökade krav på samordning och planering. Post- och telestyrelsen 17

20 4.5 IT och regional utveckling IT skall främja regional utveckling genom att bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genom en bra IT-infrastruktur. I PTS kartläggning framkommer inte några större regionala skillnader i utbyggnad och tillgång till IT-infrastruktur andra än sådana som tidigare har kunnat konstateras och vilka utgjort skäl till att göra de statliga satsningar på ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet som nu beslutats. Kommunernas ITinfrastruktursatsningar kan fungera som kompensation för de satsningar som uteblir från marknadens sida i vissa områden. I vissa regioner finns idag fortfarande inga eller små möjligheter för hushållen att ansluta sig ens till någon kommunalt ägd IT-infrastruktur. Små kommuner och kommuner i småregioner där offentlig sysselsättning dominerar har exempelvis, i förhållande till sin folkmängd, ungefär fem gånger färre abonnenter i kommunal IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet än genomsnittet. Post- och telestyrelsen 18

21 5 Omfattning av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet 5.1 Befintlig omfattning I denna rapport indelas näten på samma sätt som i Bredbandsutredningen, dvs. nationellt stamnät, ortsammanbindande nät och områdesnät Nationellt stamnät Nationella stamnät är rikstäckande allmänt tillgängligt nät, främst baserat på fiberoptiska kablar, som förbinder nationella noder och huvudnoder i landets olika delar med varandra. Nationella stamnät kan sammanfalla med ortssammanbindande nät och områdesnät, se även avsnitt I dag äger och bygger Banverket, Svenska Kraftnät, Telia, Teracom, Utfors, Vattenfall m. fl. nationella stamnät. De i enkätsvaren redovisade näten omfattar knappt km och är i huvudsak baserade på optisk fiberkabel och till en liten del på radiolänk. Av de bolag som anger att de äger nationellt stamnät är det endast Telia som för närvarande uppger att man når samtliga kommuner i Sverige. Flera av de operatörer som redovisar innehav av nationellt stamnät uppger att nationellt stamnät och ortssammanbindande nät samutnyttjas och att det är svårt att exakt ange omfattningen vad som i nätet är att betrakta som nationellt stamnät respektive ortssammanbindande nät. I dessa fall ingår nätet i sin helhet i redovisningen för nationellt stamnät. I bilaga 1 visas kartor över sex utbredda stamnät, Banverket, Svenska Kraftnät, Telia, Teracom, Utfors och Vattenfall Ortssammanbindande nät Ortssammanbindande nät förbinder olika orter med varandra, samt med huvudnoderna i nätet. Detta nät kommer fysiskt ibland att sammanfalla med det nationella stamnätet i de delar detta passerar genom området/kommunen och med områdesnät i de orter och områden som nätet passerar igenom. De ortssammanbindande näten uppgår till cirka 5400 km kabel och radiolänk enligt enkätsvaren. I denna siffra ingår ej de ortssammanbindande nät som sammanfaller med nationella stamnät, se avsnitt ovan. Näten ägs till stor del av kommunala bolag, drygt 55%. Antalet kommunala bolag som redovisar innehav av ortssammanbindande nät uppgår till 28 st. Den näst största ägargruppen är kommunerna där 44 kommuner totalt innehar drygt 30% av de sammanlagt redovisade ortssammanbindande näten. Resterande 10-15% ägs av andra kommersiella operatörer. Post- och telestyrelsen 19

22 De ortssammanbindande näten består till drygt 60% av optisk fiberkabel. Resterande nät utgörs av radiolänk och i mycket begränsad omfattning koaxialkabel och koppar Områdesnät Områdesnät är de finmaskiga nät som sammanbinder fastighetsnäten i en ort eller ett geografiskt avgränsat område med ortssammanbindande nät. I områdesnät ingår även det nät som ofta benämns accessnät. Områdesnät kommer på vissa sträckor att fysiskt sammanfalla med ortssammanbindande nät och/eller nationella stamnät. I nedanstående redovisning av områdesnät ingår endast den del av Telias områdesnät som utgörs av optisk fiberkabel. Det redovisade områdesnätet uppgår till cirka km kabel 13 och radiolänk och utgörs till mer än 75% av optisk fiberkabel. Andelen radiolänk uppgår till knappt 15% medan resterande 10% utgörs av koppar och koaxialkabel. Av de redovisade områdesnäten äger kommunerna (cirka130 st.) mindre än 10% medan de kommunala bolagen (drygt70 st.) innehar ungefär 20%. Resterande nät ägs av kommersiella operatörer. De flesta kommuner och kommunala bolag äger mycket lite nät, medan ett fåtal har ett mer omfattande nät. Utöver ovan redovisade områdesnät har Telia ett kopparbaserat accessnät som kan erbjuda ADSL-anslutning. 13 Optisk fiberkabel, koaxialkabel och koppar. Post- och telestyrelsen 20

23 5.2 Utbyggnadstakt Utbyggnad av nät I en kartläggning från redovisades omfattningen av nationella stamnät respektive stadsnät. I nedanstående tabell jämförs omfattningen av nationellt stamnät i mars 1999 respektive maj Som angivits tidigare ingår i bolagens redovisning både nationellt stamnät och ortssammanbindande nät i den utsträckning dessa sammanfaller. Tabell 5.1: Utbyggnadstakt Bolag mars 1999 maj 2001 Ökning i % Banverket km optisk km optisk 30% fiberkabel fiberkabel Svenska Kraftnät 1800 km optisk c:a 3600 km 100% fiberkabel fiberkabel Teracom mer än 100 radiolänkstationer (SDH-teknik) c:a 140 radiolänkstationer Kapaciteten i näten har mer än fördubblats och är baserade på SDH och ATM. Antalet radiolänkstationer har ökat med c:a Telia knappt km optisk fiber kabel km optisk fiberkabel Utfors km optisk fiberkabel Vattenfall km optisk fiberkabel 20%. Drygt 5% Ny Ny Utöver ovanstående operatörer finns några mindre operatörer med nationellt stamnät. Deras respektive nät når endast en mindre del av Sveriges kommuner. Utöver Telias nät har det nationella stamnätet av optisk fiberkabel ökat med mer än km, vilket motsvarar omfattningen på hela Banverkets nät. Svenska Kraftnät fick i augusti 2000 i uppdrag av regeringen att bygga ut ett stamnät med hög överföringskapacitet mellan alla kommuner. Målet för utbyggnaden är att alla kommunhuvudorter senast i december 2002 skall vara anslutna till ett landsomfattande stamnät med hög överföringskapacitet. I mars 14 Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Kartläggning av tele- och IT-infrastruktur, mars Enligt uppgift från bolaget. Uppgiften avser både nationellt stamnät och ortssammanbindande nät. 16 Enligt uppgift från bolaget fanns i början av 1999 en kortare sträcka mellan Uppsala - Arlanda i drift. 17 Enligt uppgift från bolaget fanns våren 1999 i princip inget nät färdigt. Post- och telestyrelsen 21

24 1999 fanns optisk fiberkabel främst i södra och mellersta Sverige. Nätet har därefter utvidgats norrut från Enköping - Gävle - Sundsvall - Sollefteå - Östersund - Borlänge till Örebro. Även i södra Sverige har utbyggnad skett. Svenska Kraftnät uppger i sitt enkätsvar att man för närvarande når 137 av Sveriges 289 kommuner och att man beslutat om utbyggnad i ytterligare 11 kommuner. Den geografiska utbredningen framgår av bilaga 1. I undersökningen från mars redovisades även stadsnätens omfattning. I underlaget ingick kommuner, kommunala bolag samt övriga aktörer (t. ex. universitet eller företag) exklusive Telia. Undersökningen var dock inte begränsad till stadsnät med hög överföringskapacitet. P.g.a. en låg svarsfrekvens estimerades ett intervall inom vilken den totala förbindelselängden torde vara. De två undersökningarna har använt olika definitioner varför de inte är helt jämförbara. Begreppet stadsnät torde dock innefatta kommunnät i vilket både ortssammanbindande och områdesnät ofta ingår. Vid ett sådant antagande har omfattningen av optisk fiberkabel, exklusive Telias nät, nästan fyrdubblats under perioden mars 1999 till maj Nya aktörer är på väg in på marknaden för IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Ett sådant exempel är Sydkraft Bredband som lanserar sitt bredband kommersiellt under Ledig kapacitet I Bredbandsutredningen 19 framhålls att kostnaden för utbyggnad av ITinfrastruktur kan reduceras avsevärt om redan befintlig kanalisation kan användas vid ledningsdragning. Enligt Bredbandsutredningen bör en beskrivning av tillgänglig kanalisation ingå i kommunernas IT-infrastrukturprogram. Den lediga kapaciteten i form av tomma rör/kanalisation som ägs av kommuner och kommunala bolag uppges i enkätsvaren uppgå till knappt 4300 km. Uppgiften avser kanalisation i cirka 110 kommuner. I 2000 års enkät till kommuner angående den kommunala IT-infrastrukturen 20 uppgick kanalisationen till knappt 1800 km. Den tekniska utvecklingen kan öka tillgången på ledig kapacitet i befintliga nät. Ett sådant exempel är våglängdsmultiplexering. Ett annat sätt att öka tillgången till nät med hög överföringskapacitet är uppgradering av koppartråd till ADSL. Uppgradering av befintliga nät innebär visserligen inte att antalet km nät ökar, men fler hushåll och företag kan nås utan att ytterligare kabel i någon form läggs ner. 18 Se Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Kartläggning av tele- och IT-infrastruktur, mars SOU 2000:111, IT-infrastruktur för stad och land, s Kommunernas verksamhet inom områder nät- och nättjänster för IT-kommunikation, s 7. Post- och telestyrelsen 22

25 5.3 Redundans I Bredbandsutredningen framhålls att det är av mycket stor vikt att kanalisation och nätdragning planeras så att alternativa (fysiska) vägar finns tillgängliga 21, dvs. redundanta nät. Samtliga åtta bolag som angivit innehav av nationellt stamnät uppger att det råder redundans i det nationella stamnätet. Mindre än hälften av de bolag, kommunala bolag och kommuner som uppger innehav av ortssammanbindande nät har besvarat frågan huruvida näten är redundanta. Svarsfrekvensen för motsvarande fråga avseende områdesnät är lägre. Dock är svarsfrekvensen bättre i de fall kommunalt bolag eller annat bolag är ägare till nätet. Av svaren framgår att det endast är i ett fåtal fall som näten i sin helhet är byggt med beaktande av redundans Enkäten angående redundans mellan huvudnoder (se bilaga 4) besvarades av 12 länsstyrelser. Endast en länsstyrelse uppgav att full redundans råder mellan länets huvudnoder, sex vet ej och resterande fem uppgav nej på frågan. Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån svaren. Såvitt gäller huvudnoderna kan frågan ha tolkats som att endast huvudnoder i kommunens ägo avsågs. Utifrån en sådan tolkning kan ett skäl för att inte besvara frågan vara att kommunerna inte har något nät att koppla ihop varför frågan inte är tillämplig. Ett annat skäl kan vara att man inte har en fullständig bild av huruvida näten är byggda med beaktande av redundans. Så många som sex av elva länsstyrelser uppger att de inte vet huruvida redundans är beaktat eller ej. 21 SOU 2000:111, IT-infrastruktur för stad och land, s. 59. Post- och telestyrelsen 23

26 6 Tillgänglighet 6.1 Tillgänglighet för slutanvändare Bakgrund Såsom tidigare nämnts avses med IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i denna rapport att infrastrukturen eller viss del av denna har sådan kapacitet att den medger förmedling av multimedietjänster med god kvalitet i riktning både till och från anslutna användare. Denna definition överensstämmer i sak med hur Bredbandsutredningen definierat motsvarade uttryck. IT-infrastrukturutredningen angav i sitt betänkande Bredband för tillväxt i hela landet 22 att 2 Mbit/s dubbelriktat var tillräckligt hög kapacitet i nätet närmast användaren för att både mottagande och sändning av rörliga bilder med god kvalitet skulle kunna ske. PTS konstaterar att det av tekniska och andra skäl är svårt att ange en viss definitiv hastighet som tillräcklig. Kvaliteten i mottagning och sändning kan, oaktat bl.a. Internets egenskaper i övrigt, bero på sådant som tekniker för komprimering, brandväggar, cachning m.m. Det saknas vidare en etablerad syn på vad som skall anses vara god kvalitet vid förmedling av multimedietjänster, t.ex. om kravet på detta skall anses uppfyllt vid överföring av ljud och bild med VHS-, digital-tveller DVD-kvalitet i realtid. Många Internetanslutningar som idag populärt kan karakteriseras som bredband har inte en sådan kapacitet att de motsvarar IT-infrastrukturutredningens definition av samma uttryck. Samtidigt finns det som regel goda tekniska möjligheter att relativt enkelt och till låg kostnad öka kapaciteten i bredbandsanslutningar såsom ADSL, access via kabel-tv-nätet och lokala datanätverk (de senare vanligen med Ethernetstandard). Med beaktande av detta kan dessa typer av anslutningar med en mindre snäv tolkning sägas medge förmedling av multimedietjänster med god kvalitet i båda riktningarna. PTS uppskattning av antal abonnerande hushåll (se nedan) utgår ifrån denna tolkning Hushållens tillgång Med tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet avses i rapporten att myndigheter och enskilda, genom att det finns en till verksamhetsstället eller bostaden framdragen och förberedd förbindelse, har möjlighet att ansluta sig till sådan infrastruktur 23. Detta måste skiljas från att användare abonnerar på accesstjänster och därmed har en fungerande uppkoppling. Tillgång till IT-infrastruktur i kommuners och kommunala bolags nät Kommunernas enkätsvar indikerar en ökad tillgänglighet för hushållen till kommunal IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Kommunerna ombads i 2001 års enkät redovisa hur stor andel av bl.a. hushållen i kommunen som var möjliga att fysiskt ansluta till kommunens egen eller kommunalt bolags IT- 22 SOU 1999: Se ovan. Post- och telestyrelsen 24

27 infrastruktur med hög överföringskapacitet. 24 Motsvarande fråga ställdes i 2000 års enkät, men avsåg där nåbarhet för all kommunal IT-infrastruktur, inte endast sådan med hög överföringskapacitet. Såsom framgår av tabellen nedan har antalet kommuner i tabellen med högre andel tillgänglighet ökat, medan antalet kommuner med 1-20% tillgänglighet minskat något. Med tanke på att 2001 års enkät efterfrågade endast IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, tycks jämförelsen indikera en inte oväsentlig förbättring. Reservationer måste dock av naturliga skäl göras p.g.a. det fåtaliga antalet svarande på frågan. Tabell 6.1: Antal kommuner som har uppgivit en andel hushåll större än noll som nås av kommunens IT-infrastruktur. Procent av antal svarande på frågan inom parentes. Andel hushåll i kommunen som nås 2000 års kartläggning, antal kommuner 2001 års kartläggning, antal kommuner 1-20% 32 (58%) 29 (51%) 21-40% 11 (20%) 14 (25%) 41-60% 6 (11%) 6 (11%) 61-80% 3 (2%) 4 (7%) % 3 (2%) 4 (7%) Totalt Svarsfrekvensen var för inget av åren tillräcklig för att kunna dra slutsatser om hur tillgängligheten fördelar sig på regioner eller kommuntyper. En sådan analys har dock gjorts nedan under vad avser abonnenter i kommuners och kommunala bolags IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Tillgång till IT-infrastruktur i kommersiella operatörers nät I de enkätsvar som kunnat inhämtas från de kommersiella operatörerna har inte uppgifter lämnats i sådan utsträckning att det går att dra några slutsatser om hur många hushåll eller andra som har tillgång till eller är faktiska abonnenter i ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. PTS bedömer inte heller att det nu finns tillräcklig information för att i detta hänseende göra en kvalificerad uppskattning avseende hur stor andel av befolkningen som genom kommersiella operatörer har tillgång till sådan IT-infrastruktur Abonnerande hushåll 25 Kommuner och kommunala bolag PTS har i enkäten frågat kommunerna om hur många abonnenter de och dess kommunala bolag har i sin IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Kommunala bolag som erbjuder access kan vara såväl kommunala bostadsbolag som energibolag och renodlade IT-infrastrukturbolag. För de kommuner som inte 24 Med möjliga att fysiskt ansluta avsågs enligt instruktionerna i enkäten att t.ex. bostaden är förberedd för anslutning. Innebörden är densamma som i definitionen av tillgång. 25 Hushåll som redovisas som abonnenter i detta avsnitt abonnerar i stort sett undantagslöst på en Internetaccesstjänst med hög överföringskapacitet. Post- och telestyrelsen 25

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband

Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband Peter Dahlström Statens IT-infrastruktursatsning Nationellt IT-infrastrukturprogram Nationellt stomnät 2.500 Mkr Svenska Kraftnät

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-15 Dnr:17-626 1(8) Avdelningen för samhällsfrågor 08-678 55 00 Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Kommunernas verksamhet inom området nät- och nättjänster för IT-kommunikation. En kartläggning av

Kommunernas verksamhet inom området nät- och nättjänster för IT-kommunikation. En kartläggning av Kommunernas verksamhet inom området nät- och nättjänster för IT-kommunikation En kartläggning av Post- och telestyrelsen november 2000 1 INLEDNING... 2 1.1 UPPDRAGET...2 1.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...2 1.3 DISPOSITION...3

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

IT-infrastrukturen i Sverige, 2001

IT-infrastrukturen i Sverige, 2001 DATUM RAPPORTNUMMER 1 mars 2002 PTS-ER-2002:5 ISSN 1650-9862 Dnr 01-8703 IT-infrastrukturen i Sverige, 2001 Uppnås målet om tillgänglighet? IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till kommuner för etablering av telenät m.m. på orter och i områden där telenätet är eftersatt; SFS 2004:619 Utkom från trycket den 28 juni 2004 utfärdad den

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Bredband i Sverige, 2003

Bredband i Sverige, 2003 DATUM RAPPORTNUMMER 15 augusti 2003 PTS-ER-2003:27 ISSN 1650-9862 Bredband i Sverige, 2003 Tillgänglighet till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Förord Riksdagen

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2016-03-16 Dnr: 16-1113 1(9) Avdelningen för samhällsfrågor Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Styrdokument IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN. Innehåll

Styrdokument IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN. Innehåll Styrdokument Dokumenttyp: Program Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2002-06-10 58 Ansvarig: IT-chef Revideras: Följas upp: IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Utredning gällande framtida bredbandsutbyggnad i länets kommuner.

Utredning gällande framtida bredbandsutbyggnad i länets kommuner. Utredning gällande framtida bredbandsutbyggnad i länets kommuner. Know IT AB (publ) www.knowit.se Håkan Häggblad Sida: 2 (44) SAMMANFATTNING I Regeringens bredbandstrategi för Sverige (N2009/8317/ITP)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Fördelningsnycklar för fördelning av medel till utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet mm.

Fördelningsnycklar för fördelning av medel till utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet mm. DATUM RAPPORTNUMMER 31 mars 2004 PTS-ER-2004:15 ISSN 1650-9862 Fördelningsnycklar för fördelning av medel till utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet mm. Förord Förord Post- och telestyrelsen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 Fått arbete I mars fick 1 455 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I mars för ett

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 Fått arbete I oktober fick 1 307 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 840 av

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Från vision via vägledning till handling

Från vision via vägledning till handling Infrastruktur Politik Från vision via vägledning till handling Hans.Wallberg@umdac.umu.se dagarna 2002 Infrastruktur för ett pålitligt Fysisk infrastruktur (kanalisation, kablar) Kommunikationsarkitektur

Läs mer

Stora IT-dagen. Lund, 20 November 2002. Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se

Stora IT-dagen. Lund, 20 November 2002. Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se Stora IT-dagen Lund, 20 November 2002 Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se Dagens Internet i Sverige Karaktär: Spridda bredbandsöar Fragmentarisk uppbyggnad

Läs mer

Ledningskontoret 2014-01-30. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018

Ledningskontoret 2014-01-30. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018 Ledningskontoret 2014-01-30 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Avgränsning... 4 4 Kopplingar till andra program... 4 5 Partnerskap...

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Remissvar avseende förslag om IT-stomnät till vissa kommuner SOU 2002:55

Remissvar avseende förslag om IT-stomnät till vissa kommuner SOU 2002:55 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm N2002/5983/ITFoU 2002-08-20 Remissvar avseende förslag om IT-stomnät till vissa kommuner SOU 2002:55 Utredningen har haft uppdraget att granska möjligheter att utnyttja

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020 BREDBANDSSTRATEGI SAMMANFATTNING Digitaliseringen och utvecklingen av IT har förändrat samhället, varför också bredband blir en allt viktigare komponent för att möta det moderna samhällets behov av service

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

ITPS utvärdering av IT-politiken En lärande IT-politik

ITPS utvärdering av IT-politiken En lärande IT-politik ITPS utvärdering av IT-politiken En lärande IT-politik Internetdagarna Elisabet Frankenberg 070-337 07 19 Agenda Kort om ITPS Utvärdering av IT-politiken Delstudie: Bredbandsutvecklingen Institutet för

Läs mer

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen

Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Åstorps kommuns Bredbandsstrategi Beslutat av Kommunfullmäktige 2016-05-30 66 Dnr 2015/431 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Definition av bredband... 3 1.2 Beslutsstruktur...

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

2 Finansiering, genomförande och utvärdering

2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2.1 FINANSIERING Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933 miljoner kronor), procentuell andel per kategori Diagram 5. Statlig finansiering

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

2015-xx-xx. Skåne läns landsting JA Hedlunds väg Kristianstad. m.fl. 1 bilaga

2015-xx-xx. Skåne läns landsting JA Hedlunds väg Kristianstad. m.fl. 1 bilaga Regeringsbeslut IV xx Näringsdepartementet 2015-xx-xx N2014/xxxx/RT Ev ärenden att skriva av Se Bilaga 1 Regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik Ina Berggård Tel 54447 Skåne läns landsting JA

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Internetanvändningen i Sverige 2016

Internetanvändningen i Sverige 2016 Internetanvändningen i Sverige 2016 iis.se 1 Pamela Davidsson Statistikansvarig, IIS @PamPamDavid pamela.davidsson@iis.se Internet Bredband Utrustning 20 år Dator Internet Bredband Surfplatta I mobilen

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer