STUDENTHUS VALLA (ORIGO II)

Transkript

1 STUDENTHUS VALLA (ORIGO II) BYGGNADSPROGRAM PROJ NR

2 INNEHÅLL 1. ADRESSER 1. Adresser Programmet har i samråd tagits fram av: 2. Projektbeskrivning 2.1 Målbeskrivning Befattning /uppdrag Namn Företag Telefon, arbete Mobil E-post 2.2 Allmän beskrivning 2.3 Utformningsstrategier 1. Ta in landskapet 2. En social byggnad 3. Ett samlande, identitetsskapande rum 4. Synliggjord hållbarhet 5. Generellt/ speciellt 6. Det nya i det gamla: rationalitet på ett nytt sätt 7. En karakteristisk silhuett 2.4 Implementering av synliggjord hållbarhet 3. Lokalprogram Material Dagsljus Innemiljö Energi Dagvattenhantering Information och pedagogik Hyresgästorganisation Ombud Säkerhet Data AV - handläggare Fasighetsägare Regiondir. ombud Projektch. Fast. Chef Driftansv Teknisk chef (El ) VVS- handl. Teknisk information Teknisk info. /data Arkitekturråd Byggteknik Teknik & Energi Karolina Ganhammar Agneta Hägg - Knape Anna Linnarsson Frida Ekman Elin Johansson Marina Geijer Peter Widgren Daniel Paulsson Jesper Jäderkvist Lars Hagman Anders Berg Anders Nilsson Ulf Andersson Magnus Öhrman Kenneth Sigfridsson Maria Boquist Vladimir Nicolic Ingrid Gustavsson Mats Franzon Peter Karlsson LIU LIU LIU LIU LIU LIU LFA Säkerhet LIU Data LIU LOTS Akademiska Hus Akademiska Hus Akademiska Hus Akademiska Hus Akademiska Hus Akademiska Hus Akademiska Hus Akademiska Hus Akademiska Hus Akademiska Hus Akademiska Hus karolina.ganhammar@liu.se agneta.hagg-knape@liu.se anna.linnarson@liu.se frida.ekman@liu.se elin.johansson@liu.se marina.geijer@liu.se peter.widgren@liu.se daniel.paulsson@liu.se jesper.jaderkvist@liu.se anders.nilsson@akademiskahus.se ulf.andersson@akademiskahus.se magnus.ohrman@akademiskahus.se kenneth.sigfridsson@akademiskahus.se maria.boquist@akademiskahus.se vladimir.nicolic@akademiskahus.se ingrid.gustavsson@akademiskahus.se mats.franzon@akademiskahus.se peter.karlsson@akademiskahus.se 4. Ytsammanställning 5. Tekniskt program Projekteringsledning Projekteringssamordn. Thomas Carlsson Ajla Kilim WSP Magnagement WSP Magnagement thomas.carlsson@wspgroup.se ajla.kilim@wspgroup.se Byggkalkyl Roger Tallving WSP Magnagement roger.tallving@wspgroup.se Bilaga 1: Rumsfunktionsprogram Bilaga 2: Hållbarhetsprogram Energisamordning Energisamordning Fredrik Karlsson Emilia Björe Dahl SWECO Energuide AB SWECO Energuide AB fredrik.e.karlsson@sweco.se emilia.bjore-dahl@sweco.se Bilaga 3: Brandskyddsbeskrivning Bilaga 4: Ritningar

3 BIM - samordning omb. BIM - samordning BIM - samordning Rogier Jongeling Hamid Noroozian Erik Evans Plan B Services AB Plan B Services AB Plan B Services AB rogier.jongeling@planbab.com hamid.noroozian@planbab.com erik.evans@planbab.com Miljösamordning omb. Miljosamordning handl. Miljösamordning Lars Gustavsson Sara Erjeby Herman Nilsson WSP Environmental WSP Environmental WSP Environmental lars.gustavsson@wspgroup.se sara.erjeby@wspgroup.se herman.nilsson@wspgroup.se Konsulter projektering Arkitekt handläggare Arkitekt Arkitekt Arkitekt Bygging. Arkitekt Administratör Arkitekt Landskapsarkitekt Linda Mattsson Örjan Högberg Ola Strandell Barbara Vogt Alexander Hägg Filippa Karlsson Emma Eriksson-Khalil Fouad Khalil Karin Höök White Arkitekter AB White Arkitekter AB White Arkitekter AB White Arkitekter AB White Arkitekter AB White Arkitekter AB White Arkitekter AB White Arkitekter AB White Arkitekter AB linda.mattsson@white.se orjan.hogberg@white.se ola.strandell@white.se barbara.vogt@white.se alexander.hagg@white.se filippa.karlsson@white.se emma.eriksson-khalil@white.se fouad.khalil@white.se karin.hook@white.se Byggkonstrukt. handl. Byggkonstr. Lars Rosell Mikael Määttä COWI COWI laro@cowi.se mkmt@cowi.se VVS - proj handl. VVS - proj Björn Kleist Alexander Gustavsson SWECO Systems AB SWECO Systems AB bjorn.kleist@sweco.se alexander.gustavsson@sweco.se El - proj handl. El -proj. Magnus Alfredsson Ola Sjöberg Ramböll Ramböll magnus.alfredsson@ramboll.se ola.sjoberg@sweco.se Akustik handläggare Akustik ombud Akustik David Johansson Andreas Wennblom Nina Aguilera WSP Group WSP Group WSP Group david.johansson@wspgroup.se andreas.wennblom@wspgroup.se nina.aguilera@wspgroup.se Brand & Risk omb. Brand & Risk handl. Brand & Risk Henrik Selin Boel Reinicke Wilhelm Sunesson WSP Brand & Risk WSP Brand & Risk WSP Brand & Risk henrik.selin@wspgroup.se boel.reinicke@wspgroup.se wilhelm.sunesson@wspgroup.se

4 2.1 PROJEKTBESKRIVNING - MÅLBESKRIVNING

5 2.1 PROJEKTBESKRIVNING - MÅLBESKRIVNING 2. PROJEKTBESKRIVNING 2.1 MÅLBESKRIVNING Det nya Studenthuset på campus Valla ingår som en del i projektet Campus LiU Projektet syftar till att utveckla LiU:s campusområden för att kunna erbjuda studenter och anställda en kreativ, attraktiv och konkurrenskraftig studiemiljö, samt till att stärka LiU:s varumärke i konkurrensen med andra svenska lärosäten. Studenthuset bidrar till denna utveckling genom att erbjuda en öppen mötesplats i en attraktiv byggnad. Byggnadens frontdesk, med tillhörande samtalsrum, höjer kvaliteten på information och service till studenterna och det nya universitetsbiblioteket stödjer inhämtning och utbyte av information och kunskap. Planeringen av Studenthuset utgår i huvudsak från dokumentet Nytt Studenthus på campus Valla vår gemensamma vision, som undertecknades av LiU och Akademiska Hus i februari I dokumentet beskrivs den nya byggnaden så här: Den nya byggnaden ska vara välkomnande och uttrycka öppenhet och transparens för att vara ett nav för universitetets framtida bibliotek samt student- och utbildningsnära stöd- och servicefunktioner Entréplanet ska vara helt publikt och spegla det myller av människor som ett framstående modernt universitet utgörs av. Att Linköpings universitet arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor och kommer högt i miljörankingar av universiteten (topp tio i världen och etta i Sverige) ska synliggöras såväl exteriört som interiört och avspeglas energimässigt. Byggnaden ska ge ett luftigt och ljust intryck, samtidigt som den ska vara effektiv och möjlig att förändra. Bibliotekets böcker ska förvaras på ett sätt som gör att de känns som en integrerad del av byggnaden. Inga fasta gränser ska finnas mellan byggnadens olika funktioner avseende allmänna ytor utan de olika funktionerna ska interagera och komplettera varandra. MÅL FÖR HÅLLBARHETSARBETET Hållbart byggande En hållbar utveckling definieras vanligen som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling bygger på att förena sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner som tillsammans utgör en grund för att säkerställa livskvalitet för framtida generationer. Konceptet Hållbart byggande innebär resurseffektivt och miljövänligt byggande där förutsättningar för tillväxt skapas. Långsiktighet och hållbarhet är viktiga ledord för såväl Linköpings Universitet som Akademiska Hus. Den nya byggnaden ska därför vara projekterad utifrån såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet och därigenom vara ett ledande exempel på hållbart byggande. Ett systematiskt arbete med hållbarhetsstyrning i byggprojekt ger underlag för att på ett tidigt stadium fatta beslut och vidta åtgärder med hänsyn till ekonomi, ekologi och social påverkan i alla skeden av byggnadens liv. Hållbarhetsstyrning i projekt innebär att övergripande mål tidigt formuleras och att detaljerade mål successivt konkretiseras i specifika mätbara krav och indikatorer. Hållbarhetsprogram Hållbarhetsprogrammet beskriver hållbarhetsmål och hållbarhetskrav som är styrande för projektet. Hållbarhetsprogrammet redovisar vad som ska utföras, följas upp och dokumenteras från program, projektering och produktion till och med förvaltning. För projekt Studenthuset har tre övergripande hållbarhetsmål formulerats: Projektet ska, genom sin process och sin slutgiltiga produkt, statuera ledande exempel på hållbart byggande. Projektet ska bidra till en utveckling av hållbara campusmiljöer. Hållbart byggande ska synliggöras och tydligt visualisera LiU:s och Akademiska Hus arbete inom miljö och hållbarhet. Ur de övergripande målen har sedan ett antal preciserade mål tagits fram och grupperats inom sex olika målområden: energi, innemiljö, material, avfall, byggproduktion och förvaltning. För att kunna uppfylla den övergripande såväl som den preciserade målsättningen har riktlinjer och en detaljerad kravställning upprättats. Hållbar campusmiljö Studenthuset ska utgöra en viktig del i utvecklingen av en hållbar campusmiljö. Byggnaden i sig kommer att präglas av konceptet hållbart byggande och i stort bidra till en rad viktiga hållbarhetsaspekter med inslag som är fundamentala för en hållbar stadsutveckling. Studenthuset kommer dels att tillhandahålla organisatoriska resurser i form av de servicefunktioner som inryms i verksamheten och dels biologiska och fysikaliska resurser i form av system för dagvattenhantering och eventuell egenproducerad el från solenergi. Studenthuset kommer också att medföra sociala och kulturella resurser genom sin funktion som bibliotek och social mötesplats. Dessutom kommer byggnaden skapa förutsättningar för ekonomiska resurser, genom den integrerade restaurang och caféverksamheten, och för estetik genom tilltalande och medveten arkitektur. Miljöcertifiering För att tydliggöra hållbarhetsarbetet ska Studenthuset miljöcertifieras enligt en högre kravnivå. Målsättningen är att certifiering ska ske utifrån det svenska systemet Miljöbyggnad nivå Guld, vilket är högsta betyg. En guldcertifiering innebär att omfattande krav uppfylls som säkerställer låg energianvändning, god inomhusmiljö samt miljöoch hälsomässigt bra materialval. Det innebär också att brukarnas åsikter har vägts in i bedömningen. I systemet bedöms aspekter som energianvändning, energislag, solvärmelast, termiskt klimat och ventilation, ljudmiljö, tillgång till dagsljus, samt minimering av farliga ämnen. Att använda ett certifieringssystem lägger grunden för en god miljöstyrning i projektet och skapar förutsättningar för ett målinriktat resultat och en strukturerad och kostnadseffektiv arbetsprocess med ett resultat där hänsyn tagits till både hälsa och miljö. Hållbara materialval En del av konceptet Hållbart byggande går ut på att använda miljö- och hälsomässigt goda material i byggnaden. Till hjälp finns idag flera system för att miljöbedöma och dokumentera byggprodukter och material. Byggvarubedömningen är ett av dessa system, och kommer att användas i projektet med det nya Studenthuset. Ett av syftena med system som Byggvarubedömningen är att fasa ut ämnen med farliga kemiska egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter och bidra till Sveriges nationella miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Byggvarubedömningens experter gör bedömningar av byggprodukters och materials miljöprestanda och det webbaserade verktyg som Byggvarubedömningen tillhandahåller gör det möjligt att dokumentera produkt- och materialval i projektet vilket ger en fullständig kontroll över vilka produkter och kemikalier som byggs in. Verktyget möjliggör en systematisk och kvalitetssäkrad hantering av trygga materialval. Då Studenthuset kommer att uppföras på den plats där Origo i dag ligger, blir demontering och återanvändning av material från den gamla byggnaden en viktig aspekt av hållbarhetsarbetet i projektet.

6 2.2 PROJEKTBESKRIVNING - ALLMÄN BESKRIVNING 2.2 ALLMÄN BESKRIVNING Det nya Studenthuset utformas i sju våningar med en kvadratisk plan, med måtten 49x49 m. Byggnaden är uppdelad i en huvudvolym som vilar på en indragen sockel. Huvudvolymen består av plan 4-7 med byggnadens tak integrerat i volymen. Fasaden varierar från att vara en glasad rasterfasad till att bestå av täta kassetter med fönster i. Sockeln är uppglasad i två våningar mot Corson med tydligt markerade entréer. I öster finns en tätare del med fönster och dörrar utformade som hål i mur. Byggnaden är till viss del underbyggd med källare som ansluts till befintlig kulvert i söder. Fläktrum är placerat på tak. Planeringen tar också höjd för en framtida, fortsatt kulvertdragning norr om byggnaden, med anslutning till befintlig kulvert i höjd med B-huset. En expansionsmöjlighet för en smal byggnadsvolym, kopplad till huvudvolymen via skyway, finns planerad norr om Studenthuset. Studenthuset placeras i skärningspunkten mellan Corson och förlängningen av Infart 2 och kommer, med sin byggnadsvolym, att vara synligt från parkeringen vid Infart 2. Bygganden placeras så att den skjuter fram i gattet mellan Zenit och D-huset, men placeringen lämnar också öppet för kontakten mellan Corson och landskapet i öster. Gångstråket på Corson utvidgas till två torgytor mellan Studenthuset, Zenit, D-Huset och Key. Torgytornas utformas och möbleras så att de dämpar hastigheten för cykeltrafiken. Söder om Studenthuset finns plats för uteservering och en vattenspegel. Studenthuset från Infart 2.

7 grön gata 2.2 PROJEKTBESKRIVNING - ALLMÄN BESKRIVNING Tillbyggd nätstation Expansionsyta dagvattenhantering samlingsplats utomhuspedagogik FG+72,85 grön gata FG+73,00 caféyta FG+72,86 trädäck HKPL HKPL vattenspegel N FG+72,85 Situationsplan

8 2.2 PROJEKTBESKRIVNING - ALLMÄN BESKRIVNING En ny tydlig cykelentré till Corson etableras norr om Studenthuset. I anslutning till denna byggs premiumcykelställ med tak, som i viss mån kommer att avlasta Corsons cykelparkeringar. Marken öster om Studenthuset moduleras för att skapa en övergång mellan den småkuperade marken och slättlandskapet. Parkeringen utformas med hårdgjorda ytor bestående av stenmjöl med infällda planteringsytor. Dagvatten infiltreras samt leds mot planteringsytorna. Trädplanteringarna utgör stora sjok av gröna element, som tar ned skalan på parkeringsytan samt knyter an till vegetationen på höjden intill. Cykelrörelser kring byggnaden Cykelentré från öster. Biblioteksrummet med sin mer transparenta fasad syns i volymen.

9 2.2 PROJEKTBESKRIVNING - ALLMÄN BESKRIVNING Två större entréer leder in till Studenthusets entréhall från Corson. Utöver dessa finns en entré i söder som förmedlar kontakt mellan restaurangens invändiga sittplatser och uteserveringen. I norr nyttjas en utrymningsväg som personalentré vid udda tider och i öster finns en entré som vänder sig mot parkeringen. Byggnaden har två godsmottagningar på den östra sidan: En för leveranser av böcker till biblioteket samt en för leveranser till mottagningskök och studentcafé. Godsleveranser använder delvis parkeringens körytor för att angöra byggnaden. Transporter till godsmottagningar för biblioteket och restaurangen Studenthuset möter Corson med en öppen publik entréhall i två plan.

10 2.2 PROJEKTBESKRIVNING - ALLMÄN BESKRIVNING Studenthuset möter Corson med en öppen, publik entréhall i två plan. Entréhallen innehåller bl.a. reception, sittplatser för restaurangen och ett studentdrivet café. Entréhallens öppna ytor ska kunna användas flexibelt och kunna hantera olika scenarier över dagen och över året, såsom kaffekö vid förmiddagsrasten, mottagning av nya studenter, arbetsmarknadsdagar, öppna föreläsningar mm. En bred, publik trappa, leder med trapplopp och gradänger upp till biblioteket på plan 3. Trappan fortsätter även på utsidan av entréhallens indragna glasfasader och leder upp till en terrass som löper runt hela biblioteksrummet. Två torn innehållande trappor, hissar och installationer delar in entrérummet och trappan i flera mindre rum. Dessa rum får olika användning och kan möbleras på varierande sätt. I utrymmet bakom trappan finns ytor för verksamheter som har sambandskrav med entréhall och reception: bl.a. samtalsrum för studentservice, Studenthälsans undersökningsrum, restaurangtorg och mottagningskök, studentkök, studentcaféets kontor, toaletter och förråd. PERSONALENTRÉ STUD.- CAFÉ 4 SITT- YTOR SAMTAL SAMTAL GODS ENTRÉ SAMTAL UNDER- SÖKN. UTR. RECEPTION 1 2 ENTRÉRUM SITT- YTOR FRD WC WC ENTRÉ ENTRÉ 3 RESTAURANGTORG ENTRÉ SITT- YTOR STUD.- KÖK 5 KONTOR STUD.- CAFÉ KÖK GODS Entréplan 1. Reception och passage in mot samtalsrum. Vy upp mot bibliotekets första plan

11 2.2 PROJEKTBESKRIVNING - ALLMÄN BESKRIVNING 2. Sittplatser för studier och mat med bra spanläge 3. Entrérummet ska vara flexibelt för olika scenarier över året och dagen. 4. Studentcaféet i entréhallens norra del 5. Möjlighet att använda del av trappan för föreläsning

12 2.2 PROJEKTBESKRIVNING - ALLMÄN BESKRIVNING Bibliotekets lokaler är placerade på plan 3-6, med ett öppet samband i form av ett överljusbelyst atrium som förmedlar kontakt mellan våningarna. Plan 3 fungerar som bibliotekets entréplan. Här återfinns biblioteksfunktioner såsom information, utlåning och återlämning av böcker, förvaring av referenslitteratur och beställda böcker. Här finns också olika typer av sittplatser och studieplatser samt en öppen spis. Det är ett i huvudsak öppet plan med utsikt över landskapet. En terrass löper längs med rummets norra, östra och södra sida. Den väderskyddade terrassen ger möjlighet till en nypa luft i anslutning till studierna, men terrassen förbereds även med el och belysning för att kunna fungera för studier utomhus Bibliotekets övriga plan innehåller boksamlingar och studieplatser för enskilda studier såväl som i grupp. Bibliotekets bokhantering och administrativa arbetsplatser är placerade på den norra sidan av biblioteksrummet i plan 4-6. På dessa plan ligger även konferensrum, lärosalar, grupprum i anslutning till biblioteksrummet. PLAN 6 PLAN 5 PLAN 4 PLAN 3 Bibliotekets placering i byggnaden. Rummet omsluts av bokhyllezonen på två sidor och av fasaden på de andra. Biblioteksrummet

13 2.2 PROJEKTBESKRIVNING - ALLMÄN BESKRIVNING Plan 7 är ett renodlat kontorsplan för administrativ personal. Kontorslokalerna är utformade som storrumskontor med plats för 10 resp. 16 arbetsplatser och med 2 respektive 3 resursrum per enhet. Det gemensamma personalrummet är utformat som ett personaltorg utformat med en väl tilltagen takhöjd och överljus samt en intilliggande terrass. Personaltorget utgör huvudsakligen fika- och lunchrum men ska även kunna fungera för personalsamlingar av olika slag. Byggnadens källarplan innehåller, förutom teknikutrymmen, omklädningsrum och dusch för personal samt städcentral. Kulvertförbindelsen söder ut mot Key-huset kopplar ihop byggnaden logistiskt med övriga byggnader på campus. KONTOR KONTOR KONTOR KONTOR KONTOR KONTOR PENTRY WC WC PERSONALTORG 1 KONTOR KONTOR TERRASS Plan 7 1. Personaltorget med pentry i hjärtat av det administrativa planet. Rummet ansluter mot en takterrass kring biblioteksrummets taklanternin.

14 2.3 PROJEKTBESKRIVNING - UTFORMNINGSSTRATEGIER 2.3 UTFORMNINGSSTRATEGIER 1. TA IN LANDSKAPET Campus Valla är, med sitt läge utanför staden, ett utpräglat campusuniversitet. Kulturmiljön vid Valla gård och det omgivande landskapet, med Vallaskogens skogsbryn som karakteristiskt landskapselement, är attraktiva inslag som bidrar till campuskaraktären. Biblioteksrummets placering i det sydöstra hörnet av Studenthuset, drar nytta av denna tillgång och bidrar samtidigt till att förstärka upplevelsen av campusuniversitetet, genom att rama in landskapet. Utblicken över landskapet, där man från de övre planen även kommer att ana det unika eklandskapet som breder ut sig i söder, tillför biblioteksrummet och byggnaden en kontemplativ dimension och erbjuder möjligheten att vid en paus i studierna vila ögonen på landskapet utanför och iaktta årstidernas växlingar. 2. EN SOCIAL BYGGNAD Studenthusets placering i skärningspunkten mellan Corson och Infart 2, som förväntas bli den framtida huvudinfarten till campus är strategisk. Flertalet pågående projekt i denna del av campus medför att tyngdpunkten förskjuts från de norra delarna och en ny, sammanlänkande, social nod med stora flöden etableras mitt på Corson. I bottenvåningen verkar Studenthuset socialt på två nivåer: På stadsbyggnadsnivån interagerar den transparenta entréhallen och den breda trappan upp till biblioteket med det sociala livet på Corson och verkar som en utvidgning av denna. Inom byggnaden hanterar entréhallen och trappan de stora flöden som byggnadens innehåll ger upphov till, samt de olika scenarier som uppstår under universitetets kalenderår: mottagning av nya studenter, arbetsmarknadsdagar, föreläsningar mm. Entréhallen och trappan ger god överblick och blir en naturlig mötesplats. -Detta är platsen för att synas och bli sedd. Högre upp i byggnaden skapas kontaktytor mellan olika användargrupper genom strategisk placering av olika lokaltyper: En mix av grupprum för studenter och konferensrum för anställda gör att dessa grupper naturligt kan komma i kontakt med varandra. Trapporna i bibliotekets atrium styr de större flödena till biblioteksrummets centrum. Här är möjligheten stor att man träffar på någon man känner. På konstorplanet rör man sig över det gemensamma personaltorget på väg till och från sin arbetsplats, vilket möjliggör sociala kontakter över administrativa gränser. I anslutning till personaltorget har den gemensamma terrassen samma sociala funktion. Det är viktigt att man kan se utifrån vad som pågår inne i byggnaden, även i de övre tätare delarna. Fönsterstorlekarnas variation gör t.ex. aktiviteten i olika lärosalar att vara synlig från Corson. Biblioteksrummet förhåller sig till landskapet UTSIKT CAMPUSLIV UTSIKT EKLANDSKAP Studenthuset placeras i skärningspunkten mellan Corson och Infart 2. Entrérummet och Corson interagerar. Utsikt mot Vallaskogen, eklandskapet och det sociala livet på campus Att synas och bli sedd. Det stora glasade entrérummet med en trappa över byggnadens hela bredd vänder sig ut mot Corson.

15 2.3 PROJEKTBESKRIVNING - UTFORMNINGSSTRATEGIER 3. ETT SAMLANDE, IDENTITETSSKAPANDE RUM Aktivitet på Corson, i antrérummet och i lärosalar och mötesrum. Aktiviteten i byggnaden ska synas utifrån. På campus Valla finns i dag få platser, byggnader och interiöra rum med tydlig identitet. Även i jämförelse med andra, konkurrerande lärosäten saknas fysiska miljöer som verkar varumärkesbyggande. Biblioteket i det nya Studenthuset formas därför som ett samlande, interiört rum med stark identitet. Rummet har, utifrån sin funktion, goda chanser att bli universitetets verkliga hjärta; ett publikt och tillgängligt rum, som är både vardagligt och representativt på samma gång. Rummet länkar samman entrérummets sociala sida mot Corson med bibliotekets kontemplativa sida mot landskapet. Trappande våningsplan ger överblick och bra dagsljusförhållanden. Trappor är placerade i det överljusbelysta atriet och medger en naturlig rörelse upp genom byggnaden. Rummet har utsikt mot landskapet i öster och söder och begränsas på övriga sidor av höga bokhylleväggar. Lägre bokhyllor delar in bibliotekets öppna ytor och skapar rum i rummet, som möbleras med olika typer av studieplatser, både för arbete i grupp och enskilt. Biblioteksplan, plan 5 - Olika verksamheter (grå toner) blandas på våningsplanen och kopplas samman via bibliotekrummet (rosa), med rörelserna mellan våningsplanen koncentrerade kring atriet (rött). Kontaktytor mellan olika användargrupper i biblioteksrummet. Atriet länkar samman entrérummets sociala sida mot Corson med bibliotekets kontemplativa sida mot landskapet. Administration, plan 7: alla storrumskontor (grå toner) kopplar till de centralt placerade gemensamma delarna (rosa) med personaltorget som hjärta (rött) Personaltorget i mitten av plan 7

16 2.3 PROJEKTBESKRIVNING - UTFORMNINGSSTRATEGIER 4. SYNLIGGJORD HÅLLBARHET Begreppet synliggjord hållbarhet har använts under arbetet med Byggnadsprogrammet, för att tydliggöra ambitionen att Studenthuset ska utformas med hållbarhetsfrågorna som utgångspunkt, så att de hållbara lösningarna blir tydligt avläsbara både i, utanpå och runt omkring byggnaden. Ett stöd för arbetet har varit den Idékatalog för synliggjord hållbarhet, som togs fram i ett tidigt skede som inspiration inför den fortsatta utvecklingen av projektet. En rad idéer från katalogen har införlivats i projektet, se vidare under Implementering av synliggjord hållbarhet. Materialen som volymkuber Utställning: Materialflöden från Origo I Utomhuspedagogik Redovisning av husets prestanda Böckerna? Golvvärme i entré, trappa och biblioteksrum Tunga undertak eller stomme (typ träull) som lagrar kyla/värme Fyllnadsmassor Tegel i källarväggar Aktiva val av hållbara material INFORMATION OCH PEDAGOGIK Inventering med materialmängder genomförs Solceller LÅGTEMPERATURSYSTEM, TERMISK MASSA Återbruk/ återvinning av Origo I Kan material som inte platsar i Origo II användas vid andra ombyggnader? Konstverk Logga Ballast med tegel och betongpannor i nytt betonggolv i entrén? På fasad Som solskydd På solskorstenar? Rör och kablage Synliggjord återvinning av Origo I Tegel i cykelskjul + cykelverkstad Circular Economy Tegel i trappa I relation till LiU:s forskning ENERGIPRODUKTION HÅLLBARHET ORIGO II: IDÉER ATT UTVECKLA MATERIAL Hela stommen? Printade solceller Nya material Endast bjälklag? På tak/solskorstenar? Trä Fasad i massivträelement Endast pelare? Vertikalt utvändigt Växter EKOLOGI Elektrokromatiska fönster Vertikalt invändigt Helst undvika solskydd i öster alt. rörligt Ekosystemtjänster Luftintag i fasad? Utstrålning: stängning vinternätter Avvattning/ dagvvatten Bin VENTILATION/ SJÄLVDRAG Vädringsfunktion entréhall och bibliotek Utnyttja vind: takryttare Indragen bottenvåning Utvändig, synlig avvattning LOD Ta hand om 100-årsregnen (kommer oftare) DAGSLJUS, VÄRMLASTER Solskorstenar med karaktär Självskuggande fasader Balkonger Kyld/förvärmd uteluft Högt sittande fönster Vilka konsekvenser får det? Vilken utbredning? Olika stora fönster i höjdled? Sneda fönster/ taggig fasad Karaktär Kulvert Kylslangar i mark/värmeväxlare Olika stora fönster i olika väderstreck? Utformning fönsternischer Dagsljus långt in i rummet Vädring utan drag Sammanställning från workshop om synliggjord hållbarhet

17 2.3 PROJEKTBESKRIVNING - UTFORMNINGSSTRATEGIER 5. GENERELLT/SPECIELLT Att säkerställa att Studenthuset kan användas flexibelt över tid är en av projektets viktigaste hållbarhetsfrågor. Det omvända, att inte kunna nyttja en byggnad effektivt under den planerade livslängden, kan inte ses som något annat är resursslöseri. Graden av användbarhet beror både på byggnadens utformning och på dess byggtekniska och installationstekniska standard. Studenthuset utformas med en tydlig struktur, där hissar, trappor och installationer är samlade i tre kärnor, som ger en enkel flödesstruktur och en jämn fördelning av mediatillförseln, för att däremellan erbjuda stora, sammanhållna verksamhetsytor. Den generella våningshöjden är 4.2 m från plan 3 tom plan 7, vilket möjliggör friare placering av lärosalar, som har det högsta kravet på rumshöjd, på dessa plan. Programmet för det nya Studenthuset innehåller dels typiska brukslokaler, såsom kontor, konferensrum och olika typer av lärandemiljöer, dels ett bibliotek med olika typer av specialfunktioner, som utöver detta även ges en symbolverkande och identitetsskapande roll. Samtliga lokaltyper kommer troligen att ha ett förändringsbehov över tid, men utgångspunkten att göra biblioteket till ett samlande rum med speciella kvaliteter, påverkar utformningen av rummet i riktning mot ett mer skräddarsytt utförande Detta ger en indelning av byggnaden i zoner, med olika spelregler för flexibel användning: Mot väster och norr etableras en generell zon. Hit förläggs merparten av lärandemiljöerna samt olika stödfunktioner till biblioteket. Rummens krav på dagsljus, ljudisolering, ventilation, rumshöjd mm kan relativt enkelt tillgodoses i denna zon, inom rimliga gränser. I den generella zonen är det också relativt enkelt att ändra funktion genom ombyggnad. Biblioteksrummet underdelas i två olika zoner: En öppen zon och en bokhyllezon. I den öppna zonen består flexibiliteten framförallt i att ytorna enkelt kan möbleras om, t.ex. kan bokhyllor tas bort till förmån för fler studieplatser. I denna zon kan också slutna rum byggas, men utformningen av dessa sker på biblioteksrummets villkor. Bokhyllezonen erbjuder en effektiv förvaring av merparten av bibliotekets böcker. Bokförvaringen verkar rumsavgränsande mot det öppna biblioteksrummet och utformas som en integrerad del av byggnaden. Denna zon är byggnadens mest statiska, men den är reversibel och kan på sikt även innehålla andra funktioner, som inte kräver dagsljus. Studenthuset formas med en tydlig struktur med tre teknikkärnor. Verksamheterna delas in i tre zoner: 1. generell zon 2. öppen zon 3. bokhyllezon

18 2.3 PROJEKTBESKRIVNING - UTFORMNINGSSTRATEGIER DET NYA I DET GAMLA: RATIONALITET PÅ ETT NYTT SÄTT Byggnaderna från universitetets första utbyggnadsetapp, där bl.a. A, B, C och D-husen ingår, dominerar fortfarande den arkitektoniska upplevelsen av campus. Det är relativt enkla, rationella byggnader i 2-3 våningar, utformade med några få karakteristiska detaljer. Med den röda plåten refererar dessa byggnader till den äldre kulturbebyggelsen i anslutning till campus. De byggnader som tillkommit senare har en mer disparat utformning, men merparten av dessa byggnader har, även de, en färgsättning i den rödbruna färgskalan. A-HUSET NOVA B-HUSET TERRA GALAXEN C-HUSET L-HUS TEMAHUSET D-HUSET KÅRALLEN ORIGO ZENIT KEY BYGGNADSÅR CAMPUSHALLEN I-HUSET HUS ETT ANGSTRÖMHUSETT Omgivning campus Valla: byggnadsbeståndets årsringar

19 2.3 PROJEKTBESKRIVNING - UTFORMNINGSSTRATEGIER A-huset 2. B-huset 3. C-huset C-huset 4. D-huset 5. Key-huset Ladan 6. Ladan Dominerande och typiska kulörer på campus i skala mellan rött och brunt. Plåt, tegel och inslag av trä. 7. Kårhuset 7. Kårhuset 8. Zenit 8. Zenit 9. Campushallen Omgivning campus Valla: material och kulörer Sällan förekommande kulörer (senare tillskott): obehandlat och ljusmålat trä samt metall

20 2.3 PROJEKTBESKRIVNING - UTFORMNINGSSTRATEGIER Med Studenthuset adderas ytterligare en årsring till campus bebyggelse. Ambitionen är att den nya byggnaden ska få ett samtida uttryck, men samtidigt relatera till den befintliga bebyggelsen, så att helhetsupplevelsen blir större än summan av delarna. Studenthuset bryter med skalan på campus genom att vara en betydligt högre byggnad än de intilliggande, men det har samtidigt drag av samma rationalitet som universitetets äldsta byggnader såväl som den intilliggande ladan utstrålar. Fasaderna har t.ex. en rationell uppbyggnad, men med en inprogrammerad variation, som skapar oväntade effekter och övergångar mellan öppet och slutet. Även den röda kulören återkommer, men på ett nytt sätt. Studenthusets sockel, med den uppglasade entréhallen och sina tydliga entréer, har dock ett betydligt mer öppet förhållande till Corson än de äldre byggnaderna, som har slutna bottenvåningar och omarkerade entréer. Utformningen av sockelns täta del mot öster hämtar dock inspiration från den första etappens karakteristiska detalj med övergång från en betongsockel via glas till en tätare plåtfasad. En karakteristisk detalj: övergången mellan betongsockel och plåtfasad eller tegelfasad via glas (fönsterband) B-huset: typisk elevation mot Corson A-huset: elevation med lägre sockel mot Corson B-huset: elevation med högre sockel mot Corson Studenthuset Valla, fasadutsnitt

21 2.3 PROJEKTBESKRIVNING - UTFORMNINGSSTRATEGIER 7. EN KARAKTERISTISK SILHUETT Studenthuset blir, med sin byggnadshöjd, synligt på långt håll i det platta landskapet. Med sin karakteristiska, toppiga silhuett, formad för att ge förutsättningar för maximal solelsproduktion, blir byggnaden lätt identifierbar på längre håll. Silhuetten blir därmed ett signum både för byggnaden och campus Valla. Linköpings typiska flacka slättlandskap med några höga byggnader som syns tydligt Campus Valla med de typiska två- och trevåningsbyggnaderna får en ny högre volym som karakteristiskt markerar campus även på långt håll Plan 8 Plan 8 Elevation mot öster Plan 7 Plan Plan 6 Plan Plan 5 Plan Plan 4 Plan Plan 3 Plan Plan 2 Plan Plan 1 Plan 1 Elevation mot norr BYGGNADSPROGRAM ORIGO II STUDENTHUS ELEVATION ÖST SKALA 1:200 (A3) m Elevation mot söder BYGGNADSPROGRAM ORIGO II STUDENTHUS ELEVATION NORR SKALA 1:200 (A3) Elevation mot väst (Infart 2) 5 10m Studenthuset kommer att synas väl i alla axlar på campus. Den blir också tydligt avläsbar på avstånd i det platta landskapet.

22 2.4 PROJEKTBESKRIVNING - IMPLEMENTERING AV SYNLIGGJORD HÅLLBARHET 2.4 IMPLEMENTERING AV SYNLIGGJORD HÅLLBARHET Nedan beskrivs de idéer från idékatalogen som hittills införlivats i projektet. Dessa befinner sig fortfarande på idéstadiet och kommer utvecklas vidare i nästa skede, då flertalet av dem berör systemval/systemfrågor. Material Återanvändning och återvinning av byggnadsmaterial från Origo är en viktig del av hållbarhetsarbetet. Den större delen av byggnaden kommer att kunna återvinnas: Byggdelar, såsom fönster och dörrar, kommer att kunna bjudas ut till försäljning. Fasadtegel kommer att kunna användas till fuktsäkra väggar i Studenthusets källare och konstruktiv betong, fasadtegel och betongtakpannor kan malas ner och användas till fyllnadsmassor. Det ställverk som står intill det nuvarande Origo kommer att flyttas och återuppföras med samma material. Det finns också en aspekt av återvinningen av Origo, som handlar om kommunikation av hur den gamla byggnaden tagits om hand och därmed också en viss symbolik. Här kommer flera idéer att prövas och utvecklas i kommande skeden: Bland annat skulle ett betonggolv i Studenthusets entréhall kunna innehålla ballast av tegel och betongpannor från Origo. Den gjutna betonglogotypen skulle kunna integreras i markplaneringen. Takförsedda cykelställ och en eventuell cykelverkstad norr om Studenthuset skulle kunna utformas med murar av tegel från Origo. Konstverket i entréhallen i Origo kan få en ny plats på personaltorget och i entréhallen skulle en utställning kunna beskriva hur materialet från Origo har tagits om hand. När det gäller nya material, planeras Studenthuset med stora inslag av trä. Byggnaden planeras med en systemfasad med bärande limträ och fyllningar av isolerglas respektive isolerade massivträelement med fönster. Biblioteksrummet planeras med limträbalkar i lanternintaket och ev. bärande/hängande balustrader av limträ. Undertak och bokhyllor i rummet kommer också att utformas i trä. I det kommande systemhandlingsskedet kommer det att prövas om fler delar av stommen kring biblioteksrummet kan utformas med bärande delar av trä. I biblioteksrummet används reflektorer på insidan av fasaden för att reflektera in dagsljus längre in i rummet. Utformningen av biblioteksrummets lanternin samt kulör och glanstal för rummets reflekterande ytor studeras i nästa skede för att utnyttja himmelsljusinfallet maximalt. Innemiljö En av de viktigaste innemiljöfrågorna i det nya Studenthuset är rumsakustiken. Målet är att uppnå silver för indikatorn Ljudmiljö i Miljöbyggnad. Utifrån LiU:s krav projekteras byggnaden för ljudklass B enligt SS 25268, vilket i praktiken motsvarar guldstandard, med den skillnaden att man inte gör de uppföljande enkätundersökningar som krävs på guldnivån. Studenthuset utformas med stora öppna ytor, som p.g.a. sin publika karaktär innehåller mycket hårdgjorda ytor, bl.a. för att klara slitage. Akustiskt är inte detta en optimal situation, men det är samtidigt helt nödvändigt att åstadkomma en rumsakustik som är anpassad för verksamheten även i de stora rummen, t.ex. entréhallen och biblioteket. Det kräver särskild planering och särskild utformning. Utformningsprincipen utgår från de rumsavgränsade byggdelarna, som utformas så att de ger en absorberande, diffuserande eller reflekterande effekt beroende på behov. Exempel på sådan utformning är: Lutande glasfasader, passiva kallrasskydd i glasfasad som också fungerar som akustiska element. Lutande sättsteg i trappor, slitsade sättsteg med absorbenter i gradäng, perforerade glasskivor med absorbenter bakom på hisstorn mm. För att inte orsaka stora solvärmelaster inne i byggnaden och därmed begränsa kylbehovet, planeras byggnaden med yttre solskydd i de lägen där det är relevant. Solskyddet utformas på olika sätt i olika delar av byggnaden. På biblioteksrummets södra och östra sida planeras solskydd av glaslameller med printade solceller, som utvecklats på universitetet. Detaljutformningen av dessa, med avseende på bredder, avstånd, rörligt eller fast utförande etc. utvecklas i kommande skeden. I övriga lägen används markiser, som utformas som utvändiga vertikalmarkiser infällda i fasadkonstruktionen. I entréhallen hanteras sollaster i huvudsak via värmelagring i den tunga betongkonstruktionen för att ta tillvara på värmen från solen under natten då det finns ett värmebehov Byggnadsmaterial från Origo I kommer att återanvändas i det nya Studenthuset. Bibliotekets böcker tar upp och avger energi vid behov. Dagsljus Genom att utforma byggnaden utifrån en medveten dagsljusbehandling, tillförs interiören stora kvaliteter och behovet av belysning minskar. Grunda rumsfiler för kontor, lärandemiljöer och konferensrum säkerställer att dagsljusfaktorn enligt Miljöbyggnad kan uppfyllas. Fasaduppbyggnaden med två fönster ovanpå varandra ger bra dagsljus på bordsytor, både direkt innanför fasaden och längre in i rummet, utan att äventyra klimatskalets prestanda. Den huvudsakliga placeringen av kontorsytor på den norra sidan av byggnaden är strategisk, eftersom det utöver att säkerställa ett bra inneklimat, minskar risken för bländning. Energilösningar Byggnaden har en låg energianvändning genom behovsanpassade ventilationsflöden med låg inblåsningstemperatur, en välisolerad och lufttät konstruktion med kontrollerad mängd glas, belysning med dynamisk styrning och integrerade styrsystem för att koppla till exempel värmesystem och kylsystem mot närvaro i grupprum. Termisk massa t.ex. i form av betong på golv och trappor i entréhallen och i bibliotekets böcker tar upp överskottsvärme och samverkar med byggnadens lågtemperatursystem, genom att uppta och avge energi vid behov. Princip för dagsljusbehandling som ger bra dagsljus både vid fasad och längre in i rummet. Phillis Exeter Academy Library, New Hapshire. Arkitekt Louis Kahn. Studenthuset planeras med stora inslag av trä.

23 2.4 PROJEKTBESKRIVNING - IMPLEMENTERING AV SYNLIGGJORD HÅLLBARHET Byggnadens takvolym utformas för maximal solelsproduktion, med takfallens lutningar optimerade för de olika väderstreckens förutsättningar. Lågvärdigt värmeöverskott från till exempel frysar och kylar utnyttjas för att värma delar av källaren. I H Byggnadens bedömda energibehov är lågt med en total energianvändning på knappt 70 kwh/m2 inklusive verksamhetens energianvändning. Dagvattenhantering Byggnaden utformas med till stora delar synlig dagvattenhantering. Utvändig avvattning från byggnaden leds ner i en grönvattenränna som omhändertar dagvattnet. Dagvatten leds även till den gröna ytan som möter Corson, där det beroende på flöde kan skapa en vattenspegel. Information, forskning och pedagogik I de avseenden projektets hållbarhetslösningar inte är synliga kan en medveten och intresseväckande informationshantering utvecklas för att belysa dem. De två tornen i entréhallen skulle kunna utvecklas till digitala informationstorn och användas för att visualisera olika aspekter av byggnaden, t.ex. vilket driftsfall som används för tillfället, hur mycket el som används i ögonblicket samt statistik för den senaste månaden/året, hur demonteringen av Origo gått till mm. Fortsatt utveckling bör ske tillsammans med konstnärer eller andra personer med specialkompetens inom kommunikations- och informationshanteringsområdet. Inledande kontakter har i byggprogramsskedet tagits med LiU-forskare inom hållbarhetsområdet. Målsättningen är att under den fortsatta utvecklingen av projektet kunna utnyttja universitetets kompetens, erbjuda en testbed för olika utvecklingsprojekt samt kunna implementera forskningsresultat i byggnaden. Hittills har energirelaterad forskning vid Linköpings universitet införlivats i projektet, vilket syns bland annat genom printade tunnfilmssolceller på solskydd, system för anpassning mellan behov och produktion av värme och kyla, och energieffektiva ventilationssystem/don. Öster om Studenthuset, i den gröna delen av markbehandlingen bereds plats för samling för undervisning i utomhuspedagogik med hållbarhetsförtecken. Takvinklar anpassade för maximal solelsproduktion Olika aspekter av byggnadens hållbarhetslösningar skulle kunna redovisas i digitala informationstorn. 550 Dagvattenhantering som värdeskapande bidrag till närmiljön Studenthus Valla, sektion norrfasad NORTH Studenthus Valla, sektion söderfasad med dagsljusprincip

24 3. LOKALPROGRAM 3. LOKALPROGRAM Linköpings universitet Lokalförsörjningsavdelningen Lokalprogram Origo II Kursivt kräver mer utredning Senast uppdaterad: LokalprogramOrigo xlsx Gemensamma Rum Pers/ Antal Area fördelad på Summa Kommentar Administration rum ljus ospec mörk area Kontorsytor Förråd förvaring Internationella avdelningen (IA) Resursrum Packbord för packning av mappar mm Antagningen (ANT) 9 2 Resursrum Förråd 10 För kontorsmaterial, pärmar, manualer, handlingar. Gärna i samband med skrivare. Vi har även ett kassaskåp som bör stå i detta förråd (för hantering av skyddade personer). Storlek ca 50 cm högt, ca 40x40 bredd o djup. Examensenheten (EXAM) 8 1 Resursrum Närarkiv Förråd 1 10 Skrivare/kopiator 10 Vi har 3 egna skrivare för examensbevis samt papper som inte får brukas av andra Studenthälsan (SH) 9 1 Resursrum Förråd 10 Delas med SIV Förråd för arkivskåp 1 15 Delas med SIV Färgkodningen av lokalprogrammets funktioner återkommer i färglagda planer i Bilaga 2. Studentinformation och vägledning (SIV) 9 1 Resursrum Högskoleprovsrum (förvaring) 1 låsbart, plats för bänk för sortering, plats för 6 postburar. Kan placeras vart som 10 helst i huset. Förråd för arkivskåp 1 15 Delas med SH Förråd 1 10 Delas med SH 155 Studieadministrativa enheten (SAK) 12 1 Resursrum

25 3. LOKALPROGRAM Linköpings universitet Lokalförsörjningsavdelningen Lokalprogram Origo II Kursivt kräver mer utredning Senast uppdaterad: LokalprogramOrigo xlsx Gemensamma Rum Pers/ Antal Area fördelad på Summa Kommentar rum ljus ospec mörk area Biblioteket Administration (ADM) 9 1 A Resursrum Resursrum ej i direktanslutning 1 Kan delas Publiceringens infrastruktur (PI) B Resursrum Bibliotekspersonal (BP) 15 2 C Resursrum Mediaförsörjning (MF) 16 1 D Resursrum Didacticum 15 1 Resursrum Resursrum allmän plan Kan vara telefonrum. Endast på plan 7 Personalrum 1 Se dokument kompletterat till 250 grundstandard Kaffeautomat Ingår i penty Kaffestationer Utspridda i huset Kopiering / Post /förråd 1 20 Förråd i anslutning till pentry 1 10 Konferensanläggning Mötesrum 8 personer Mötesrum 10 personer Mötesrum 12 personer Mötesrum 16 personer Mötesrum 26 personer Ett litet pentry för catering. Diskmöjlighet samt förvaring av porslin samt bänkyta/ bordsyta för servering/ buffé Studentservice Samtalsrum/väntrum Samtalsrum 4 p Motsvarar grundstandard för resursrum Samtalsrum 6-8 p 8 1 Tillgängligheten viktig Undersökningsrum Vatten, brits, 1 arbetsplats Väntyta Kan samnyttjas med annat

26 3. LOKALPROGRAM Linköpings universitet Lokalförsörjningsavdelningen Lokalprogram Origo II Kursivt kräver mer utredning Senast uppdaterad: LokalprogramOrigo xlsx Gemensamma Rum Pers/ Antal Area fördelad på Summa Kommentar Reception Backoffice Studentservice reception (frontdesk) 3-5 LiU-Entré/Entréhall Förråd AV-rum rum ljus ospec mörk area Personalkopiering, arbetsbord för 2 personer. Handfat TV-skärmar i hela huset. Högtalare i trappan vid föreläsningsdelen. 400 Högtalarsystem i hela huset. 20 För poddiskar, baggage 2 Styra AV-utrustningen härifrån Studiemiljöer Lärmiljöer Lärosal 30 personer Lärosal 15 personer Datorsal 30 personer Laborativ lärosal Grupprum Grupprum 10 5 Kan med fördel ligga i anslutning till lärosal personer. Grupprum små Bibliotek Samlingar 4000 Öppna studieplatser 1000 ca 850 st. 1 läsesal för 20 pers. Arbetsyta, referenslitteratur (eget rum) och återlämning(eget rum). Infodiskar 3 st för Biblioteksreception 60 totalt 6 personer. Återlämningsrum 25 Plats för återlämningsmaskin. Godsmottagning 1 30 Samnyttjas med övriga verksamheter Förråd för biblioteket 1 15 Vaktmästeri Nära godsmottagningen, kontorsarb.platser Förråd 1 För makuleringscontainer (2st 120x80), pall med papper. Möjlighet till 20 boknedkastfrån plan 4 till plan 1? Inläsningsrum/läshindersrum Inläsning av böcker. Efterklangstid 0,3-0,4 sek. Arbetsplats för mikrofilm Kan stå öppet i bokhallen.

27 3. LOKALPROGRAM Linköpings universitet Lokalförsörjningsavdelningen Lokalprogram Origo II Kursivt kräver mer utredning Senast uppdaterad: LokalprogramOrigo xlsx Gemensamma Rum Pers/ Antal Area fördelad på Summa Kommentar rum ljus ospec mörk area LIU-korttestning 1 1 arbetsplats för test av liu-kort. (placeras med särkild verksamhet.) Bokmottagning Personal hör till D. Nära godsmottagning/vaktmästeri, köpta böcker, pliktleveranser mm. 3 avdelade zoner för: Depå 1 Gallrat/Katalogisering/Plikt Funktionsarbetsplatser (för depåerna) Personal hör till C & D. Placeras ihop med depåerna. Bokvård Personal hör till D. Nära godsmottagning/vaktmästeri. 2 skrivbord. Ventilation, utsug, vatten/avlopp, Bokbindning, skärmaskin mm. Redaktionsarbete (ståbord) Fjärrlån inkl arbetsplats Nära boksamling och lånedisk. 2 extra arbetsplatser i rummet. Utrymme för praktisk hantering (bokvagnar ) Resursrum Samnyttjas med vaktmästeri Restaurang/café Restaurang 500 Studentkök Studentcafé Förråd och personalutrymme. Vatten och avlopp i disken, kyldisk och kylskåp Diskho och handfat. Godsmottagning 30 Kan samnyttjas med andra funktioner Övriga funktioner Tekniska utrymmen såsom bla: Teknikrum/data (CKK och LKK) 60 Se grundstandard Serverrum 2 30 Plan 1 Städcentral 1 Plan 1, golvbrunn, utrymme 1x1 m per 30 maskin. Arbetsplats m dator och nätuttag. Förråd 40 Städutrymme 2 1 på varje våningsplan. Utslagsback WC-paket (7WC + 1 HWC) 5 Fördelat 1 st/plan, plan 3-7 WC entréplan 1 Minst 7WC+ 1HWC med skötbord för barn

28 3. LOKALPROGRAM Linköpings universitet Lokalförsörjningsavdelningen Lokalprogram Origo II Kursivt kräver mer utredning Senast uppdaterad: LokalprogramOrigo xlsx Gemensamma Rum Pers/ Antal Area fördelad på Summa Kommentar rum ljus ospec mörk area Omkl personal 2 26 Dam och herr, plan 1 Vilrum Student och personal Kopiering för studenter Lämpligt på plan 3, och 2 plan till. Summa 10338

29 3. LOKALPROGRAM Linköpings universitet Lokalförsörjningsavdelningen LokalprogramOrigo xlsx Revideringar Ändringar RFP-möte 21-22/10-14 Av: Datum: Backoffice Personalkopiering, arbetsbord för 2 personer(helpdesk) 3 dubbla eluttag per arbetsplats. 2 datauttag per arbetsplats. Handfat. Arbetsplats för mikrofilm Kan stå öppet i bokhallen. Inläsningsrum/läshindersrum Inläsning av böcker. Efterklangstid 0,3-0,4 sek. Förråd för arkivskåp Delas med SH Öppna studieplatser ca 850 st. 1 läsesal för 20 pers. Bokvård Personal hör till D. Nära godsmottagning/vaktmästeri. 2 skrivbord. Ventilation, utsug, vatten/avlopp, Bokbindning, skärmaskin mm. Redaktionsarbete (ståbord) Studentcafé 50 Baljan 2, förråd och personalutrymme LIU-korttestning 1 1 arbetsplats för test av liu-kort. (placeras med särkild verksamhet.) Revideringar Förråd för arkivskåp 1 15 Delas med SIV Samtalsrum 6-8 p 8 1 Tillgängligheten viktig Serverrum 2 30 Plan 1

30 3. LOKALPROGRAM Linköpings universitet Lokalförsörjningsavdelningen LokalprogramOrigo xlsx Revideringar Förråd 1 20 För makuleringscontainer (2st 120x80), pall med papper. Möjlighet till boknedkastfrån plan 4 till plan 1? Förråd och personalutrymme. Vatten och avlopp i Studentcafé 1 50 disken, kyldisk och kylskåp. Diskho och handfat. Godsmottagning 30 Kan samnyttjas med andra funktioner Städcentral 1 15 Förråd 40 Plan 1, golvbrunn, utrymme 1x1 m per maskin. Arbetsplats m dator och nätuttag. Arbetsyta, referenslitteratur (eget rum) och återlämning(eget rum). Infodiskar 3 st för totalt 6 Biblioteksreception 60 personer. Återlämningsrum 25 Plats för återlämningsmaskin. Resursrum allmän Kan vara telefonrum Kopiering för studenter Lämpligt på plan 3, och 2 plan till. Mötesrum 26 personer Ett litet pentry för catering. Diskmöjlighet samt förvaring av porslin samt bänkyta/ bordsyta för servering/ buffé Resursrum allmän plan Kan vara telefonrum. Endast på plan 7 LiU-Entré/Entréhall Revideringar Backoffice Studentservice reception (frontdesk) TV-skärmar i hela huset. Högtalare i trappan vid föreläsningsdelen. Högtalarsystem i hela huset. Personalkopiering, arbetsbord för 2 personer. Handfat AV-rum 2 Styra AV-utrustningen härifrån Undersökningsrum Vatten, brits, 1 arbetsplats

31 3. LOKALPROGRAM Linköpings universitet Lokalförsörjningsavdelningen LokalprogramOrigo xlsx Revideringar Städcentral 1 30 Plan 1, golvbrunn, utrymme 1x1 m per maskin. Arbetsplats m dator och nätuttag.

32 4. YTSAMMANSTÄLLNING 4. YTSAMMANSTÄLLNING ORIGO II, PLANER PLAN 1 PLAN 2 PLAN 3 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 PLAN 7 PLAN 8 SUMMA LOA ADMINISTRATION KONFERENS STUDENTSERVICE STUDIEMILJÖER BIBLIOTEK/LÄSPL CAFÉ/KÖK ENTRÉRUM ÖVRIGT SUMMA LOA ÖVA BRA (LOA+ÖVA) exkl kallvind BTA exkl kallvind (KALLVIND: KONSTRUKTIONSAREA) 466

33 4. YTSAMMANSTÄLLNING

34 5. TEKNISKT PROGRAM 5. TEKNISKT PROGRAM BYGGNADSKONSTRUKTIONER Grundläggning Både plan 1 och plan 2 kan komma att grundläggas med pålar. Det är relativt stora belastningar under delar av byggnaden som i kombination med att marken är blockig kan medföra att borrade stålpålar behöver användas. Grundläggningsmetoderna är varierande i området och ytterligare geoteknisk undersökning måste göras för att bestämma grundläggningsmetod. Grundvattennivån är varierande men förväntas ligga ungefär i nivå med eller strax över golvet i plan 1 varför källarplanet kommer att utföras vattentätt. Idag ansluter en kulvert från söder (Hus Key) vilket den efter höjdjusteringar kommer att göra även i fortsättningen. Källaren, plan 1, förbereds för att kunna bygga vidare med en kulvert även åt norr. Stomme Byggnaden har till största delen en ganska optimal stomindelning, 7,2 x 7,2 m. Det möjliggör att bjälklagsuppbyggnaden kan utföras med olika materialval. Bjälklagen kan exempelvis byggas upp med traditionella betongbjälklag av håldäck eller plattbärlag. Alternativt kan bjälklagen utföras med trästomme, exempelvis massivträbjälklag. Bjälklagen bärs av primärbalkar infällda i bjälklagskonstruktionen. Pelarna med de större lasterna byggs av betong eller stål medan de med lägre laster kan utföras av limträ. Ytterväggen och bjälklagen i plan 3-7 skjuter ut 2,4 m utanför fasaden i plan 2. För att ta hand om ovanförliggande våningar föreslår vi balkar av betong alternativt fackverk av stål som kragar ut motsvarande längd. De blir relativt höga, c:a 1,5 m. Trappor, vilplan och gradänger mellan plan 2 och 3 byggs av betong. De trappade våningsplanen runt ljusgården stöttas av pelare alternativt hängs upp i takkonstruktionen ovan densamma. Stomstabiliseringen utförs med de tre trapphusen och hisschakten av betong. Takkonstruktion Ovanför ljusgården uppförs stommen med t.ex. limträbalkar. Förutom att bära upp glastaket kan de även bära upp delar av de utkragande bjälklagsdelarna i ljusgården. Terrasser byggs upp med fallisolering och ovanpåliggande tätskikt. Övriga delar av taket stolpas upp med trätakstolar och isoleras med lösull. Runt om och över fläktrummen byggs den högre konstruktionen av stålbalkar och pelare alternativt av stående stålfackverk. Fasaden på uppbyggnaden ska användas för montage av solcellsmontage. VVS-INSTALLATIONER Tappvattensystem Tappvattensystemets principiella uppbyggnad framgår av bilaga Principschema värme- och tappvatten. Ny kallvattenservis förläggs från D-huset till undercentral i plan 1 där central mätning utförs. Vattentryck i förbindelsepunkt är ca 4,2 bar. Tappvarmvatten bereds via fjärrvärmeväxlare. Vertikala huvudledningar för kall- och varmvatten inkl VVC-ledningar förläggs i rörschakt vid nordvästra trapphuset. Respektive våningsplan, våtgrupp samt tappvattenställe skall kunna stängas av separat. Termostatiska VVC-ventiler med möjlighet att avläsa varmvattentemperaturen och varmspola tappvarmvattenledningarna mot legionella installeras. VVC-pump utförs som tryckstyrd. Varmvatten- och VVC-ledningar isoleras för låg värmeförlust. Kallvattenledningar isoleras mot oönskad uppvärmning och kondensbildning. Ur arbetsmiljösynpunkt installeras ögondusch i undercentral för kyla/värme och städcentral där hantering av olika kemikalier kommer att ske. I övrigt ansluts utrustning enligt rumsfunktionsprogrammet. Utvändiga väggvattenutkastare installeras på nord-, öst- och västfasaden samt på takterass. Avloppsvattensystem Spillvatten leds via nya självfallsledningar till befintlig huvudledning. Pumpgrop installeras inom undercentral kyla/värme för våtenheter inom plan 1. Avloppsenheter från mottagningskök och café leds till en separat fettavskiljare placerad i mark innan inkoppling sker till befintlig huvudledning för spillvatten. Fettavskiljare dimensioneras för eventuellt framtida tillagningskök. Spillvatteninstallationen luftas ovan yttertak med separata luftningar från pumpgrop och fettavskiljare. Takavvattning sker utvändigt och leds till ett lokalt fördröjningsmagasin innan inkoppling sker till befintlig huvudledning för dagvatten. Centraldammsugare En anläggning för centraldammsugning installeras i byggnaden där sugaggregatet placeras i ett separat utrymme i plan 1. Avluft dras via ljuddämpad ventilationskanal i schakt till yttertak. En sugledning placeras i schakt mot nordost och ut på resp våningsplan dras ett samlingsrör som knyter ihop uttagen för centraldammsugaren på våningsplanen. Sugledningar utförs i PP-rör. Dammsugarslangar (längd ca 12 m) placeras i städutrymmen på våningsplanen. Anläggningen dimensioners för samtidig städning från 6 uttag. Vattensläcksystem sprinklersystem Sprinklersystemets principiella uppbyggnad framgår av bilaga Principschema sprinkler. Byggnaden totalsprinklas (med undantag från fläktrum på plan 8) enligt krav i SBF 120:7 samt SS-EN 12845:2004+A2:2009. Sprinklerinstallationen utformas som ett zonindelat system enligt Bilaga D i regelverket. Inkoppling sker till befintlig tryckstegrad sprinkleranläggning för universitetsområdet i Key-huset och en ny huvudledning dras fram till sprinklercentralen på plan 1. Anläggningen dimensioneras för riskklass OH1 med förhöjd vattentäthet för ljusschaktet i biblioteket. En vertikal huvudledning placeras i schakt mot nordost, där sektionering med avstängningsventil och flödesvakt sker på varje våningsplan. Sprinklerledning ringmatas lokalt på planen. Provning av flödesvakter sker via provningsventiler i sprinklercentralen. Sprinkling sker ovan undertak där den fria höjden överstiger 800mm från undertak till underkant bjälklag. Elstegar ovan undertak skyddssprinklas. Kylsystem Kylsystemets principiella uppbyggnad framgår av bilaga Principschema kyla. Byggnaden försörjs med kyla via ny servisledning för fjärrkyla till undercentral på plan 1. En separat fjärrkylväxlare installeras i undercentralen för kyla till 2 st luftbehandlingsaggregat, fläktluftkylare samt shuntgrupp för torr kyla till kylbafflar i Datasal och Laborativ lärosal. Shuntgrupp för torr kyla placeras i undercentral plan 1. Från undercentralen dras vertikala ledningar i schakt vid nordvästra trapphuset upp till fläktrum på plan 8 till shuntgrupp för respektive aggregat. I samma schakt dras ledningar för torr kyla till kylbafflar. Ledningarna kondensisoleras. Shuntgrupper utförs som platsbyggda enheter inkl. tryckstyrda pumpar. Lokalerna kyls i huvudsak via luftburen kyla med låg inblåsningstemperatur på tilluften (ca C) och behovsstyrd ventilation. Tilluftskanal till mottagningskök förses med separat kylbatteri för att möjliggöra en högre inblåsningstemperatur. Centralt korskopplingsrum samt 2 st lokala korskopplingsrum förses med fläktluftkylare. Två kylrum och ett frysrum i mottagningsköket förses med egna kökskylanläggningar. Separat rum för kylmaskinerna finns på plan 1 och värmen distribueras bort via vätskeburen slinga. Värmesystem Värmesystemets principiella uppbyggnad framgår av bilaga Principschema värme- och tappvatten. Byggnaden försörjs med fjärrvärme. En fjärrvärmeväxlare för värmevatten, en för tappvarmvatten samt en värmeväxlare för markvärme installeras i undercentral plan 1. Ny huvudledning förläggs i mark där inkoppling sker till befintlig primärledning VP1-50 i Hus D. Från undercentralen dras vertikala ledningar upp till fläktrum på plan 8 till shuntgrupp för respektive aggregat. Tilluftskanal till mottagningskök förses med separat värmebatteri för att möjliggöra en högre inblåsningstemperatur än C. Värmesystemet uppdelas i övrigt på två shuntgrupper till radiatorer och konvektorer, (en för biblioteksytan och en för övriga delar), en separat shuntgrupp för golvvärme som betjänar entréhallen på plan 2 samt ytan under frysrum i mottagningsköket. Shuntgrupperna placeras i undercentral kyla/värme plan 1. Shuntgrupper utförs som platsbyggda enheter inkl. tryckstyrda pumpar. Byggnaden värms på rumsnivå i huvudsak med radiatorer och konvektorer. Höga

35 5. TEKNISKT PROGRAM glaspartier och taklanterniner förses med vattenburna kallrasskydd och för entréhallen på plan 1 kompletteras golvvärmen med i golvet nedsänkta konvektorer. Vindfång till entréhall förses med fläktluftvärmare för att minimera ofrivilligt luftinsläpp vid in- och utpassage. Utanför respektive entré förläggs en mindre yta med markvärmeslingor för att minska ofrivillig intransport av snö vintertid. Styr- och övervakningssystem En datoriserad styr- och övervakningsanläggning installeras för byggnaden och kopplas upp samt integreras mot överordnat system. Apparatskåp för fastighetens datoriserade styr- och övervakningsanläggning installeras i undercentral för kyla/värme på plan 1, i fläktrum på plan 8 samt för sprinkler i sprinklercentralen. En modbusslinga förläggs inom byggnaden för att knyta ihop lokala funktioner och larmhantering till det övergripande styrsystemet. Viktigare och större rum kopplas via modbusslinga upp till överordnat system. Sekvensreglering mellan kyla och värme installeras i rum med kylbehov så att värmning och kylning ej kan ske samtidigt på rumsnivå. Behovsstyrd ventilation utförs för merparten av utrymmena/rummen. Laborativ lärosal för 60 personer skall kunna delas i två lika stora salar med egen rumsstyrning av inomhusklimatet. Tidsstyrning av olika verksamheter möjliggörs via motoriserade spjäll och tidkanaler samt vid behov funktion för övertidstimer. Luftbehandlingssystem Luftbehandlingssystemets principiella uppbyggnad framgår av bilaga Principschema luftbehandling. Byggnaden ventileras via två separata luftbehandlingsaggregat placerade i fläktrum på plan 8. Ute- och avluft inhämtas/lämnas ovan yttertak via kombihuvar. Aggregaten förses med funktionsdelar enligt bifogat principschema och värmeåtervinningen sker via roterande värmeväxlare. Anläggningen planeras för mycket stor andel behovsstyrd ventilation med låg inblåsningstemperatur ( C) för att maximera användandet av luftburen kyla samt ta tillvara den internvärme som finns i byggnaden under vinterhalvåret. Frånvaroflöde vid drift är 0,35 l/s,m². Två större centrala ventilationsschakt försörjer byggnaden med till- och frånluft från respektive luftbehandlingsaggregat. Tillträde till schakten ordnas på respektive våningsplan för service och inspektion samt för framtida kompletteringar. Kanalsystemet byggs upp med separata kanaler till mottagningskök och plan 1 källare. I övrigt installeras gemensamma schaktkanaler för till- och frånluft med grenkanaler ut på respektive våningsplan. Ett större centralt utsug av frånluft installeras på plan 6 vid taklanternin som balanseras mot tilluft i allmänna biblioteksytor och mindre samtals- och mötesrum. Tidsstyrning av olika verksamhetsytor möjliggörs via spjäll. Mottagningsköket förses med till- och frånluft via separata tempererade ventilationskanaler som inkopplas på ett av de centrala luftbehandlingsaggregaten. Luften i kåporna i köket renas via UV-ljus alternativt bioteria för att möjliggöra återvinning av värmen i frånluften via roterande värmeväxlare. Imkanal från kök utförs i klass 2B. Kåpa med frånluft installeras i tillhörande studentkök ovanför grupper av microvågsugnar. Tekniska utrymmen för tele/data övertrycksventileras. Tilluftskanaler isoleras mot oönskad uppvärmning med tanke på den låga tilluftstemperaturen, gäller ej kanal till plan 1 som inte värmeisoleras. Separata brandceller spjällas av via brandgasspjäll alternativt via backströmningsspjäll. Hisschakt rökgasevakueras via brandgasfläktar.

36 5. TEKNISKT PROGRAM ENERGIBERÄKNING ORIGO II AKADEMISKA HUS AB Energisamordning Origo II UPPDRAGSNUMMER ENERGIBERÄKNING PROGRAMHANDLING Sammanfattning Beräkning av byggnadens årliga energianvändning samt den totala årliga energianvändningen har utförts för ORIGO II vid Linköpings universitet. Energimålet för byggnaden är att uppnå en maximal energianvändning om 65 % av kravet enligt BBR22, vilket därmed blir 53 kwh/m 2, år. Den enligt Boverkets BBR22 definierade byggnadens specifika energianvändning beräknades till 49 kwh/m 2 A temp och år efter avdrag för elproduktion från solceller. Detta motsvarar 60 % av BBR22 och byggnaden uppfyller därmed det uppsatta målet. Att ha solceller installerade blir avgörande för om ORIGOII ska uppfylla målet eller inte. Om inte solceller installeras blir den specifika energianvändningen 72 % av BBR22. Den totala energianvändningen, i vilket ingår både byggnadens energianvändning och använd energi av hyresgästen, beräknades till 66 kwh/m 2 A temp, år. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för klimatskalet beräknades till 0,37 W/(m 2 K) och uppfyller därmed Boverkets krav på maximalt 0,6 W/(m²K). PROGRAMHANDLING INSTALLATION NORRKÖPING/LINKÖPING FREDRIK KARLSSON EMILIA BJÖRE-DAHL repo001.docx repo001.docx Sweco Stora Torget 3 SE Linköping, Sverige Telefon +46 (0) Sweco Systems AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Emilia Björe-Dahl Energikonsult Sweco Systems Linköping Telefon direkt +46 Mobil +46 (0) emilia.bjore-dahl@sweco.se

37 5. TEKNISKT PROGRAM Innehållsförteckning 1 Inledning Metod och avgränsningar Beräkningsprogram 1 2 Modellen Klimatskal Internlaster Ventilation Värme- och kylsystem Krav på termisk komfort Fastighetsel 4 3 Krav enligt BBR Uppföljning 5 4 Resultat Total energianvändning Byggnadens specifika energianvändning Klimatskalets U-värde 7 repo001.docx ENERGIBERÄKNING ORIGO II PROGRAMHANDLING ENERGISAMORDNING ORIGO II BE \\fsnrk002\projekt\4445\ _energisamordning_origo_ii\000\15 handlingar\energiberäkning_origoii_korr.docx

38 5. TEKNISKT PROGRAM 2 Modellen 1 Inledning Rapporten redovisar resultatet av energisimulering av Origo II. Den årliga energianvändningen har beräknats dels för den enligt BBR 22 1 definierade byggnadens specifika energianvändning, och dels för den totala energianvändningen. I den totala energianvändningen ingår förutom byggnadens energianvändning även verksamhetsel som energi för belysning och utrustning. A temp [m 2 ] m 2 Klimatfil Linköping Malmslätt Målet för ORIGO II är att uppnå nivå GULD enligt Miljöbyggnad, vilket motsvarar 65 % av kravet från BBR. Den 1 februari träder BBR22 i kraft med strängare krav på energianvändning än BBR21. Vilka krav som gäller för ORIGO II beror på när ansökan skickas in till Miljöbyggnad. Därför redovisas båda kraven i denna rapport. 1.1 Metod och avgränsningar Definition i BBR 22 av byggnadens energianvändning : Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Som fastighetsenergi benämns den energi som är knuten till byggnadens installationer (pumpar, fläktar etc). De i rapporten presenterade värdena på beräknad årsenergi-användning är en prognos. Den faktiska årsenergianvändningen för byggnaden kan avvika från prognosen beroende på avvikelser mellan beräkningsmodell och bland annat det slutliga utförandet på byggnadens konstruktion, VVS-konstruktion, framtida utomhusklimat och byggnadens verkliga användning som verksamhetens användning av energi Beräkningsprogram För att beräkna förväntade energibehovet har en modell över byggnaden byggts upp i det dynamiska energisimuleringsprogrammet IDA ICE Detta är ett program för modellering och simulering av hela byggnaden och byggnadens olika delar simuleras som ett system där hänsyn tas till växelverkan mellan olika delsystem. Figur 1. 3D-vy över byggnaden/modellen Byggnaden har en källarvåning, 6 vistelsevåningar och ett fläktrum på plan 7. (Totalt 8 plan). Varje plan är 4,2 m högt, och grunden är 48*48 m. På våning 2 och 3 består fasaderna till stor del av glas. Dessa plan är indragna för att plan ovanför ska kunna skugga och därmed minska solvärmelasten på plan 2 och 3. I dagsläget är dessa våningsplan indragna 2,2 m. 1 Regelsamling för byggande,,, avsnitt 9 Energihushållning, Boverket (7) 2 (7) repo001.docx ENERGIBERÄKNING ORIGO II PROGRAMHANDLING ENERGISAMORDNING ORIGO II repo001.docx ENERGIBERÄKNING ORIGO II PROGRAMHANDLING ENERGISAMORDNING ORIGO II BE \\fsnrk002\projekt\4445\ _energisamordning_origo_ii\000\15 handlingar\energiberäkning_origoii_korr.docx BE \\fsnrk002\projekt\4445\ _energisamordning_origo_ii\000\15 handlingar\energiberäkning_origoii_korr.docx