Beviljning av studiestöd 2005/06 korrigerad. Approval of Financial Student Aid 2005/06 - corrected

Transkript

1 Beviljning av studiestöd 2005/06 korrigerad Approval of Financial Student Aid 2005/06 - corrected

2 UF 70 SM 0602 Beviljning av studiestöd 2005/06 Approval of Financial Student Aid 2005/06 I korta drag Fortsatt nedgång i antalet studiestödstagare inom högskolesektorn Jämfört med föregående läsår har det totala antalet studerande med studiemedel i Sverige minskat med ca Minskningen beror delvis på en nedgång inom den grundläggande högskoleutbildningen, vilket är en kombination av att antalet ansökningar till högskolan minskat och att högskolorna under 2005 behövde anpassa antalet utbildningsplatser till följd av den ekonomiska situation som uppstått efter tidigare överproduktion. För övrig eftergymnasial utbildning, som främst utgörs av studerande i kvalificerad yrkesutbildning (KY), ökar däremot volymerna. Antalet studiemedelstagare i KY ökade med ca personer 2005/06 och har ökat med personer under en fyraårsperiod. Denna utveckling är i linje med de ökade resurser som tilldelats den kvalificerade yrkesutbildningen under perioden. Tilläggsbidrag Den som studerar med studiemedel eller rekryteringsbidrag och har vårdnaden om barn kan, från och med den 1 januari 2006, få ett tilläggsbidrag. Under första halvåret 2006 har personer fått detta bidrag. Av dem har studerat med studiemedel och med rekryteringsbidrag. 63 procent av studerande med rekryteringsbidrag har även fått tilläggsbidrag. En något lägre andel, 57 procent, av dem som studerar med det högre bidraget i studiemedel hade tilläggsbidrag, medan motsvarande siffra för dem som studerar med generellt bidrag i Sverige var 15 procent och i utlandet 1,5 procent. Det är främst kvinnor som har fått tilläggsbidrag, både antalsmässigt och med hänsyn taget till att det finns fler kvinnor totalt. Lina Benson, CSN, tel , fornamn.efternamn@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 1 december Korrigerad den 23 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

3 Studiemedel för studier utomlands Oceanien och EU har ett minskande antal studenter med studiemedel. De nya EU-länderna lockar dock generellt fler studenter än föregående läsår. Afrika, Asien och Sydamerika och även alla de nordiska länderna ökar i antal. Danmark är det land med den största antalsmässiga ökningen, följt av Polen och därefter Kina och Japan. Storbritannien är det land som minskat mest i antal, följt av Spanien. 4

4 5 Innehåll Sida Statistiken med kommentarer 7 Översiktlig statistik 7 Antalet studiestödstagare fortsätter att öka 7 Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2005/06 7 Tilläggsbidrag för studerande med barn 8 Studerande med studiestöd vid folkhögskola 9 Studiehjälp 11 Studiebidraget har fått ett höjt belopp 11 Inackorderingstillägg och extra tillägg 11 Otillåten frånvaro 11 Antalet studerande ökar 12 Studiemedel 12 Andelen låntagare fortsätter att minska 12 Studerande med studiemedel för utlandsstudier 13 Tilläggsbidrag för studerande med barn 14 Rekryteringsbidrag 14 En liten ökning av antalet studerande med rekryteringsbidrag 14 Låg andel studerande med funktionshinder 14 Andelen grundskolestuderande med rekryteringsbidrag ökar 15 De flesta studerade på heltid 16 Ej rätt till svenskt studiestöd vanligaste orsaken till avslag 16 Folkhögskolorna har högre andel studerande med funktionshinder 17 Tilläggsbidrag för studerande med barn 17 Sista halvåret med rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning 18 Utländska medborgare 18 Principiell rätt till svenskt studiestöd 18 Svenskt studiestöd enligt EG-rätten 19 Sjukförsäkring för studerande 20 Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag) 20 Tabeller 21 Tabellförteckning 21 Teckenförklaring 24 Tabeller 25 Fakta om statistiken 97 Beskrivning av studiestödsformerna 97 Inledning 97 Studiehjälp 97 Studiemedel 97

5 6 Rekryteringsbidrag 98 Tilläggsbidrag 98 Rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning 98 Utländska medborgare 99 Utlandsstudier 99 Sjukförsäkring för studerande 99 Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag) 99 Detta omfattar statistiken 99 Objekt och population 99 Statistiska mått 99 Redovisningsgrupper 100 Referenstider 100 Definitioner och förklaringar 100 Så görs statistiken 102 Statistikens tillförlitlighet 102 Osäkerhetskällor 102 Bra att veta 103 Jämförbarhet över tiden 103 Primärmaterial 105 Annan statistik 105 In English 107 Summary 107 Continued Decrease in Student Aid Recipients in Higher Education 107 Extra Child Allowance 107 Student Aid for Studies Abroad 107 Description of Different Forms of Financial Aid for Students 108 Introduction 108 Study Allowance 108 Financial Student Aid 108 Recruitment Grant 109 Extra Child Allowance 109 Recruitment Grant for Combined Studies 110 Foreign Nationals 110 Studies Abroad 110 Health Insurance 110 Allowance for Certain Functionally Disabled Students at Upper Secondary Level (Study Allowance for the Disabled) 110 List of Tables 111 List of Terms 115

6 7 Statistiken med kommentarer Översiktlig statistik Antalet studiestödstagare fortsätter att öka Under läsåret 2005/06 har CSN betalat ut studiestöd till personer, kvinnor och män. Det är en ökning med personer jämfört med läsåret 2004/05. Det är dock endast inom ungdomsutbildningen som antalet stödtagare ökar. Inom högskole- och vuxenutbildningen sker i stället en minskning. Jämfört med läsåret 2004/05 ökade antalet personer som fick studiestöd inom ungdomsutbildningen med Samtidigt minskade antalet med inom högskoleutbildningen och med inom vuxenutbildningen. Antal med studiestöd inom olika utbildningsområden 1) Ungdomsutb. Högskoleutb. Vuxenutb / / / / /06 De tre utbildningsområdena skiljer sig åt när det gäller stödtagarnas könsfördelning. Inom ungdomsutbildningen, som består av gymnasiestuderande med studiehjälp, är fördelningen mellan könen jämnast, 49 procent kvinnor och 51 procent män, läsåret 2005/06. Inom de två övriga utbildningsområdena överväger andelen kvinnor. Det senaste läsåret var 60 procent av alla som fick studiestöd för högskolestudier kvinnor. Av dem som fick stöd för vuxenutbildning var drygt två tredjedelar kvinnor. Inom vuxenutbildningen har andelen män minskat med något mer än en procentenhet sedan läsåret 2004/05. Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2005/06 Under läsåret betalade CSN ut 23 mdkr i studiestöd till studerande. Beloppen fördelar sig enligt följande: 3,5 mdkr betalades ut för studiehjälp, 18,4 mdkr för studiemedel och 1,1 mdkr för rekryteringsbidrag. Av beloppet som betalades ut för studiemedel var 7,8 mdkr bidrag och 10,6 mdkr lån. Utöver detta har CSN betalat 2 mdkr i statlig ålderspensionsavgift för studerande med studiemedel och rekryteringsbidrag. 1 Till högskoleutbildning räknas här även övriga eftergymnasiala utbildningar, basåret vid högskola och universitet samt utlandsstuderande som studerar på eftergymnasial nivå. Till vuxenutbildning räknas studerande som studerat på grund- och gymnasienivå med studiemedel, vuxenstudiestöd (t.o.m. läsåret 2002/03) och rekryteringsbidrag. Antalet är bruttoräknat när det gäller studerande som har läst med studiemedel och vuxenstudiestöd under samma läsår. Studerande som har växlat mellan de olika vuxenstudiestöden eller mellan rekryteringsbidrag och studiemedel är nettoräknade.

7 8 Från och med första halvåret 2006 kan studerande som är vårdnadshavare för barn få ett tilläggsbidrag. I det belopp som betalats ut för bidrag för studiemedel (7,8 mdkr) ingår 172,9 mnkr som avser tilläggsbidrag. Av de 1,1 mdkr som betalats ut för rekryteringsbidrag är 36,8 mnkr tilläggsbidrag. Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer 2, mnkr, 2005/ , ,9 Bidrag Lån Mnkr ,5 1109,4 0 Studiehjälp Studiemedel Rekryteringsbidrag Det totala beloppet som CSN betalade ut i bidrag och studielån läsåret 2005/06 var 368 mnkr lägre än 2004/05. Det är utbetalningarna av studiemedel som har minskat med 667 mnkr, 27 mnkr för bidraget och 640 mnkr för lånet. Utbetalda belopp för studiehjälp och rekryteringsbidrag har däremot ökat med 211 respektive 88 mnkr. Tilläggsbidrag för studerande med barn Som redan nämnts kan den som studerar med studiemedel eller rekryteringsbidrag och har vårdnaden om barn från och med den 1 januari 2006 få ett tilläggsbidrag. Under första halvåret 2006 har personer fått detta bidrag. Av dem har studerat med studiemedel och med rekryteringsbidrag. Cirka av dem har studerat med båda stödformerna under halvåret. Bidraget har betalats ut för totalt barn vilket är i genomsnitt 1,9 barn per studerande. Barnens genomsnittsålder var 8,3 år. Kommunal vuxenutbildning är den skolform där den största andelen stödtagare finns som har fått tilläggsbidrag (41 procent). Det är stora skillnader mellan könen inom de flesta skolformerna. Av kvinnorna som studerar vid komvux har hela 51 procent fått tilläggsbidrag mot endast 20 procent av männen. Utlandsstuderande är den grupp som har lägst andel studerande med barn (1 procent) och här finns ingen skillnad mellan könen. Totalt antal studiestödstagare fördelade efter kön och skolform samt andel av dem som har fått tilläggsbidrag, första halvåret 2006 Skolform Kvinnor % Män % Totalt % Folkhögskola Komvux Kvalificerad yrkesutbildning Universitet och högskolor Utlandsstudier Övriga I studiehjälp ingår 38,7 mnkr som betalats ut för Rg-bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan och i rekryteringsbidrag ingår 22 mnkr som betalats ut för rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning.

8 9 Det är betydligt fler kvinnor än män som har fått tilläggsbidrag, både antalsmässigt och procentuellt. Bland samtliga som har studerat med studiemedel och/eller rekryteringsbidrag är andelen kvinnor 61 procent. Bland alla som har fått tilläggsbidrag är andelen kvinnor 83 procent. Antal studerande som har fått tilläggsbidrag fördelade efter kön och skolform, första halvåret 2006 Skolform Kvinnor % Män % Totalt Folkhögskola Komvux Kvalificerad yrkesutbildning Universitet och högskolor Utlandsstudier Övriga Den högsta andelen kvinnor med tilläggsbidrag, 85 procent, finns bland dem som studerar vid komvux tätt följt av studerande vid folkhögskola och universitet/ högskola som har 83 procent. Utlandsstuderande och de som studerar inom skolformen övriga, avviker från studerande inom andra skolformer. Bland utlandsstuderande, där könsfördelningen är lika som för den totala populationen stödtagare, 61 procent kvinnor och 39 procent män, är hela 42 procent av dem som har fått tilläggsbidrag män. Nästan lika stor andel män, 41 procent, har fått tilläggsbidrag i kategorin övriga där bland annat kompletterande utbildningar ingår. Den relativt höga andelen män bland studerande i kategorin övriga kan förklaras av att detta är den enda grupp av utbildningar där männen är i majoritet totalt sett, 54 procent av dem som har fått studiestöd inom kategorin övriga är män. Männen är också något äldre än kvinnorna. 51 procent av männen på dessa utbildningar är 25 år eller äldre mot 43 procent av kvinnorna. Även inom den kvalificerade yrkesutbildningen är andelen män relativt hög, 46 procent, vilket också avspeglar sig i att andelen män som fått tilläggsbidrag inom den skolformen är något högre än inom folkhögskola, komvux och universitet/högskola. Bland de utlandsstuderande finns däremot inte något samband mellan den höga andelen män som fått tilläggsbidrag och könsfördelningen i gruppen som helhet. Åldersfördelningen bland utlandsstuderande kan dock vara en förklaring eftersom utsikten att ha barn ökar med stigande ålder. Genomsnittsåldern bland kvinnorna är 23 år och bland männen 24 år. Det finns dock relativt sett fler män i de högre åldersgrupperna. 4 procent av männen är 35 år eller äldre, motsvarande andel bland kvinnorna är mindre än 0,1 procent. I åldersgruppen 35 år eller äldre är hela 54 procent män, mot 39 procent i gruppen utlandsstuderande som helhet. Det finns också en stor skillnad i ålder mellan könen bland de utlandsstuderande som har fått tilläggsbidrag. Av männen i den gruppen är 52 procent 35 år eller äldre medan motsvarande siffra för kvinnorna är 38 procent. Bland de studerande som har fått studiemedel och tilläggsbidrag för studier i Sverige är åldersfördelningen mellan könen betydligt jämnare. Där är 49 procent av kvinnorna och 48 procent av männen 35 år eller äldre. Studerande med studiestöd vid folkhögskola De flesta statistikuppgifter på studiestödsområdet som CSN publicerar är fördelade efter studiestöd. Detta gör att det är svårt att få en helhetsbild över studiestödtagare inom de skolformer där det är möjligt att studera med hjälp av flera studiestöd. Studerande vid folkhögskola kan få studiehjälp, studiemedel eller rekryteringsbidrag. Om man summerar uppgifter från tabellerna över de olika stödformerna uppstår ofta problem med dubbelräkning eftersom en person kan ha fått flera stu-

9 10 diestöd under ett och samma läsår. I detta avsnitt redovisar vi därför totaluppgifter över studerande vid folkhögskola, som har studerat med studiemedel eller rekryteringsbidrag, oberoende av vilket av de två studiestöden de har haft. Av tekniska skäl går det för närvarande inte att inkludera studerande som har studerat med studiehjälp vid folkhögskola i denna redovisning. Under läsåret 2005/06 har totalt personer studerat på folkhögskola med studiestöd från CSN (studiemedel eller rekryteringsbidrag). Antalet har varit i det närmaste konstant under de tre senaste läsåren. Andelen kvinnor har varierat mellan 63 och 64 procent av stödtagarna under treårsperioden. Antal studerande med studiestöd 1) vid folkhögskola fördelade efter kön och utbildningsnivå, läsåret 2005/06 Utbildningsnivå Kvinnor % Män % Totalt % Eftergymnasial nivå Grundläggande nivå Gymnasienivå Totalt 2) ) Studiemedel eller rekryteringsbidrag. 2) De som har studerat kurser på fler än en nivå är dubbelräknade. Nettoräknat antal studerande är varav kvinnor och män. De flesta, 72 procent, av dem som har fått studiestöd för studier vid folkhögskola har studerat på gymnasienivå. Därnäst kommer eftergymnasial nivå med 15 procent och grundläggande nivå med 13 procent. Andelen studerande på gymnasienivå är något högre bland männen än bland kvinnorna. Av de personer som studerat på eftergymnasial nivå är 65 procent kvinnor personer (51 procent) är i åldern år. Könsfördelningen i denna åldersgrupp är 62 procent kvinnor och 38 procent män. 370 personer (13 procent) är 35 år eller äldre av dem är 76 procent kvinnor och 24 procent män. Antal studerande på eftergymnasial nivå vid folkhögskola fördelade efter kön och utbildningsinriktning, läsåret 2005/06 Inriktning Kvinnor % Män % Totalt % Allmän utbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap Hälso- sjukvård soc. omsorg Tjänster Övrigt Totalt Ett av syftena med statsbidraget till folkbildningen är att bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Humaniora och konst är också den inriktning som de flesta, 37 procent av de studerande på eftergymnasial nivå har studerat. Därnäst följer hälso- sjukvård och social omsorg med 34 procent. Kvinnorna har i större utsträckning läst humaniora och konst, 41 procent mot 39 bland männen. Utbildningar inom hälso- sjukvård och social omsorg har lockat flest män, 43 procent av männen har studerat inom denna inriktning.

10 11 Av de personer som har studerat på grundläggande nivå är 66 procent kvinnor. Av dem som studerat på denna nivå finns 642 personer (26 procent) i åldersgruppen år. 22 procent av kvinnorna och 35 procent av männen finns i denna åldersgrupp. 978 personer, 40 procent av samtliga på grundläggande nivå är 35 år eller äldre. I denna åldersgrupp finns 41 procent av kvinnorna och 39 procent av männen. Bland de personer som har studerat på gymnasienivå är 62 procent kvinnor. De flesta som studerat på gymnasienivå, personer (63 procent) finns i åldersgruppen år. 61 procent av kvinnorna och 68 procent av männen finns i denna åldersgrupp personer, 15 procent av samtliga på gymnasienivå är 35 år eller äldre. I denna åldersgrupp finns 17 procent av kvinnorna och 10 procent av männen. Studiehjälp Studiebidraget har fått ett höjt belopp Under läsåret 2005/06 ökade studiebidragsbeloppet med 100 kronor per månad från och med april. Utbetalningen skedde retroaktivt i samband med juni månads utbetalningstillfälle. Studiebidraget gick från 950 kronor till kronor i månaden och fick därmed åter samma nivå som barnbidraget. Antalet studerande ökar Studiehjälpens fyra olika bidrag har olika trender. Studiebidraget följer befolkningsökningen och har en uppåtgående trend. Inackorderingstillägget ökar successivt främst på grund av ökningen av antalet fristående skolor. Det extra tillägget däremot har en neråtgående trend. Detta tillägg beviljas elever i hushåll med svag ekonomi. Att det är färre studerande för varje läsår som får detta stöd beror på att inkomstgränsen för att kunna få stödet har varit densamma sedan Dagliga resor för svenska elever utomlands får ungefär samma antal varje år. Sammantaget har antalet studerande med studiehjälp dock ökat, räknat både i antal personer och i utbetalda kronor. Denna trend förväntas fortsätta några läsår till. Inackorderingstillägg och extra tillägg Antal studerande har ökat mest i de fristående skolorna och även andelsmässigt har ökningen varit högst inom de fristående skolorna. Inackorderingstillägget har flest antal elever i skolformen fristående skolor. Vid jämförelse med föregående läsår har fristående skolor den högsta ökningen inom inackorderingstillägg både i antal och procentuellt. Extra tillägg minskar ungefär lika mycket i de olika skolformerna mellan de senaste tre läsåren, cirka fem procent. Antal avslag inom extra tillägg och även inom inackorderingstillägg förändras något mellan åren. Däremot visar andelen avslag att de är ungefär lika stor andel av totala antalet ärenden mellan åren. Ungefär 16 procent av extra tilläggsansökningarna avslogs läsåret 2005/06 och ungefär 11 procent av inackorderingsansökningarna avslogs läsåret 2005/06. Otillåten frånvaro Nytt för i år är tabellerna med indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro, så kallad skolk. Totalt antal elever med otillåten frånvaro som fått indragen studiehjälp är elever av elever i den kommunala och den fristående skolan, vilket blir cirka 2,7 procent. En fördelning av uppgifterna i de två skolsystemen visar att andelen elever som mister sin studiehjälp ungefär densamma.

11 12 Antal elever med indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro har ökat med 40 procent inom den kommunala gymnasieskolan och med 87 procent inom den fristående gymnasieskolan från föregående läsår. Om man tar hänsyn till att antal elever inom den kommunala skolan har ökat med 1,6 procent och att antal elever inom den fristående skolan har ökat med 16 procent, blir den egentliga ökningen av indragen studiehjälp något lägre. Andel elever med indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro är då densamma i den kommunala skolan, men i den fristående skolan blir ökningen 62 procent i stället vid jämförelse med föregående läsår. Statistiken om indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro visar att det inte finns något geografiskt områden som har entydig utveckling mellan de senaste tre läsåren. De områden som hade den procentuellt högsta förändringen mellan de två första läsåren byts ut till andra områden som får den högst förändringen de två sista läsåren. Däremot går det att utläsa att kvinnor har en sjunkande ökningstakt och männen behåller ungefär samma ökningstakt mellan de tre läsåren. Mellan de första två läsåren ökade kvinnorna med 51 procent och mellan de sista två läsåren ökade kvinnorna med 33 procent. Motsvarande siffror för männen var 52 respektive 54 procentuell ökning mellan de tre läsåren. Studiemedel Andelen låntagare fortsätter att minska Under läsåret 2005/06 fick cirka studerande studiemedel för studier i Sverige. Siffran anger antal studerande som fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. Av dessa hade ca studielån medan endast utnyttjade bidragsdelen. Cirka personer hade dessutom merkostnadslån och personer tilläggslån. Jämfört med föregående läsår har det totala antalet studerande med studiemedel i Sverige minskat med ca Minskningen beror delvis på en nedgång inom den grundläggande högskoleutbildningen, vilket är en kombination av att antalet ansökningar till högskolan minskat och att högskolorna under 2005 behövde anpassa antalet utbildningsplatser till följd av till den ekonomiska situation som uppstått efter tidigare överproduktion. För övrig eftergymnasial utbildning, som främst utgörs av studerande i kvalificerad yrkesutbildning (KY), ökar däremot volymerna. Antalet studiemedelstagare i KY ökade med ca personer 2005/06 och har ökat med personer under en fyraårsperiod. Denna utveckling är i linje med de ökade resurser som tilldelats den kvalificerade yrkesutbildningen under perioden. Knappt studerande erhöll studiemedel med det högre bidraget. Det är en minskning med cirka 700 jämfört med föregående år. Merparten av de studerande som erhåller högre bidraget läser på grundskole- eller gymnasienivå. Det högre bidraget på eftergymnasial nivå lämnas enbart för yrkesteknisk högskoleutbildning och specialpedagogutbildning. Cirka studerande på eftergymnasial nivå fick det högre bidraget. Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag uppgick till 71,8 procent under läsåret 2005/06. Motsvarande siffra föregående läsår var 74,6 procent. Den minskade lånebenägenheten kan vara en effekt av de regelförändringar, bland annat i form av skärpta återbetalningskrav, som genomfördes vid studiestödsreformen den 1 juli Lånebenägenheten var betydligt högre bland studerande på eftergymnasial nivå än för studerande på grundskole- och gymnasienivå. Bland studerande med det högre bidraget är lånebenägenheten mindre.

12 13 Antal studerande med studiemedel i Sverige fördelade efter utbildningsnivå och bidragsnivå, läsåret 2005/06 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Generellt bidrag Varav låntagare Högre bidraget Varav låntagare Ungefär hälften av alla studerande med studiemedel befann sig i åldersintervallet år, läsåret 2005/06. Studerande med studiemedel på grundskolenivå har den högsta andelen äldre studerande. Andelen som var 30 år eller äldre uppgick till 53 procent på grundskolenivå, motsvarande siffror på gymnasienivå och eftergymnasial nivå var 26 respektive 21 procent. Studiemedel utbetalades med ca 7,3 mdkr i form av bidrag och 9,3 mdkr i form av lån för studier i Sverige under läsåret 2005/06. Av utbetalda lån utgjordes ca 151 mnkr av merkostnadslån och 230 mnkr av tilläggslån. Studerande med studiemedel för utlandsstudier Under läsåret 2005/06 fick personer studiemedel för studier utomlands, en minskning med 721 personer (ca 3 procent) sedan föregående läsår. Antalet som studerade med studiemedel i Sverige minskade också med 3 procent under motsvarande period. Oceanien och EU har mottagit ett minskat antal studenter jämfört med föregående år samtidigt som antalet har ökat i Afrika, Sydamerika och Asien. Alla de nordiska länderna har ökat i antal. Antal studerande 2001/ /06 fördelat på världsdel

13 14 Andelen kvinnor var under 2005/06 ca 60 procent. Generellt gäller att andelen kvinnor är större oberoende av studieland, undantaget är Asien där andelen enbart är 34 procent. I Japan är endast 21 procent kvinnor och i både Taiwan och Thailand ligger andelen runt 27 procent. Ny för i år är tabell 6.4 som visar hur utlandsstuderande fördelar sig på olika studieinriktningar. I Nordamerika, Sydamerika och Oceanien studerar flest inom området samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. I EU, Afrika och Asien dominerar studier inom humaniora och konst. 44 procent av dem som studerar i Danmark går läkarutbildningen medan 7 procent läser till veterinärer. Sedan läsåret 01/02 har antalet studenter i Danmark ökat med 59 procent. Ökningen är framför allt orsakad av läkar- och veterinärstudenter som har ökat med 132 procent respektive 176 procent under tidsperioden. Tandläkarutbildningen är dock den utbildning som ökat mest, men här är antalet studenter litet 15 stycken under läsåret 2005/06. Tilläggsbidrag för studerande med barn Under första halvåret 2006 har CSN betalat ut 174 mnkr i tilläggsbidrag till studerande med studiemedel. Av alla som studerat med studiemedel har 17 procent också fått tilläggsbidrag. 57 procent av dem som studerade med det högre bidraget i studiemedel fick tilläggsbidrag medan motsvarande siffra för dem som studerade med generellt bidrag i Sverige var 15 procent och i utlandet 1,5 procent. Antalet barn som bidraget betalades ut för var totalt vilket blir i genomsnitt 1,9 barn per studerande. Rekryteringsbidrag Rekryteringsbidraget är till sin helhet ett studiebidrag och vänder sig till en specifik målgrupp. De som prioriteras är personer med låg tidigare utbildning och som behöver en aktiv rekryteringsinsats för att börja studera 3. För att kunna beviljas rekryteringsbidrag får den studerande därför inte ha studerat med studiestöd under de senaste fem åren närmast före studierna med rekryteringsbidrag. Medlen som avsätts för rekryteringsbidraget är begränsade och fördelas bland landets kommuner enligt vissa villkor. Det innebär att antalet studerande som kan få bidraget bestäms av anslagsutrymmet och varje kommuns förmåga att rekrytera studerande. Många kommuner skulle kunna rekrytera fler studerande än vad deras pengar räcker till medan andra inte förmår att förbruka hela sitt tilldelade belopp. Mellan 95 och 98 procent av de medel som staten anvisar för rekryteringsbidraget burkar nyttjas årligen. En liten ökning av antalet studerande med rekryteringsbidrag Under läsåret 2005/06 fick studerande rekryteringsbidrag, vilket är 200 fler än föregående läsår. Det är kvinnorna som har ökat i antal medan antalet män har minskat något. Könsfördelningen är dock i stort sett oförändrad med 73 procent kvinnor och 27 procent män. Åldersfördelningen bland stödtagarna har förändrats något. De yngre, år, har ökat med en procentenhet sedan föregående läsår och utgör nu 22 procent av samtliga med rekryteringsbidrag. Åldersgruppen år har minskat med nära två procentenheter och uppgår till 48 procent. De som är 40 år eller äldre utgör 30 procent av samtliga med rekryteringsbidrag läsåret 2005/06. 3 Proposition 2001/02:161, Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier, s. 34.

14 15 Låg andel studerande med funktionshinder Rekryteringsbidraget har tre delmålgrupper; personer som är arbetslösa vid studiernas början, personer som riskerar att bli arbetslösa och personer med funktionshinder som gör att de behöver mer tid för att uppnå sina studiemål. Endast två procent av dem som studerade med rekryteringsbidraget läsåret 2005/06 (494 personer) tillhörde målgruppen funktionshindrade. Andelen är oförändrad jämfört med föregående läsår. De flesta som får rekryteringsbidrag tillhör målgruppen arbetslösa. De var personer läsåret 2005/06 och utgjorde 80 procent av samtliga som fick bidraget. Det är en ökning med en procentenhet mot 2004/ personer (18 procent) tillhörde målgruppen som riskerade att bli arbetslösa. Rekryteringsbidrag fördelat på kön och målgrupp Som framgår av diagrammet är könsfördelningen mycket ojämn bland dem som studerar med rekryteringsbidrag. Den största andelen män finns i målgruppen funktionshindrade där de utgör en tredjedel av deltagarna. Andelen grundskolestuderande med rekryteringsbidrag ökar Rekryteringsbidrag kan beviljas för studier på grundskole- och gymnasienivå. Andelen som har kurser på grundskolenivå i sitt studieåtagande har ökat något under de tre läsår bidraget har funnits, från 29 procent läsåret 2003/04 till 32 procent läsåret 2005/06. Under samma period har andelen som får bidraget med den lägre bidragsnivån ökat från 50 till 59 procent. För att få rekryteringsbidrag med den högre bidragsnivån ska den studerande ha haft en inkomst på minst kronor under de tolv senaste månaderna före studierna (beräknad med 2005 års prisbasbelopp). Det motsvarar en månadsinkomst på ca kronor. Förändringarna tyder på att kommunerna i ökad utsträckning prioriterar dem som har låg utbildning och svag förankring på arbetsmarknaden när de rekryterar studerande med hjälp av bidraget. När det gäller bidragsnivåerna finns det stora skillnader mellan könen och mellan utbildningsnivåerna. Män och studerande på gymnasienivå har i större utsträckning

15 16 rätt till det högre bidraget. Totalt fick 43 procent av männen och 40 procent av kvinnorna rekryteringsbidrag med den högre bidragsnivån. Bland dem som studerade på gymnasienivå var det 48 procent som fick det högre bidraget. Fördelat på kön var andelarna 47 procent bland kvinnorna och 52 procent bland männen. Av dem som studerade på grundskolenivå fick endast 19 procent det högre bidraget. Bland kvinnorna var andelen 18 procent och bland männen 24 procent. De flesta studerade på heltid De flesta, 85 procent, av dem som fick rekryteringsbidrag läsåret 2005/06 studerade på heltid, nästan 8 procent studerade med 75 procents studietakt och 6 procent studerade på halvtid. Drygt en procent utnyttjade möjligheten att studera med 20 procents studietakt. Av dem som studerade med procents studietakt fick knappt två procent sitt bidrag minskat på grund av att arbetsinkomsten översteg fribeloppsgränsen. Det var relativt sett fler som drabbades av inkomstreducering bland dem som studerade på deltid än bland dem som studerade på heltid. De som studerar med 20 procents studietakt är undantagna från regeln om inkomstreducering. Studerande som har så höga inkomster att de inte skulle få något bidrag alls kan därför välja att ansöka om rekryteringsbidrag för 20 procents studietakt fast de i själva verket studerar mer. Under andra halvåret 2005 var det 46 personer som använde sig av den möjligheten och under första halvåret 2006 var det 40 personer som gjorde så. Antalet avslag för rekryteringsbidrag fördelade på orsak Ej rätt till svenskt studiestöd vanligaste orsaken till avslag Av de personer som sökte rekryteringsbidrag läsåret 2005/06 var det (7 procent) som fick avslag på sin ansökan. Andel var högre bland männen, 7,8 procent, jämfört med kvinnorna där 6,7 procent fick avslag. De tre vanligaste anledningarna till att ansökningar avslogs var, i tur och ordning, att den sökande inte hade rätt till svenskt studiestöd (29 procent), att den sökande hade läst med något annat studiestöd under de senaste fem åren (25 procent) eller att den sökande inte tillhörde bidragets målgrupp (19 procent). När det gäller den senare kategorin

16 17 finns det ett mörkertal eftersom kommunerna inte alltid skickar in ansökningar till CSN för dem som inte tillhör bidragets målgrupp. Bland männen som fick avslag var det drygt 32 procent som fick avslag på grund av att de inte hade rätt till svenskt studiestöd. Motsvarande andel bland kvinnorna var 27,6 procent. En nästan lika stor andel av kvinnorna, 27,4 procent, fick avslag på grund av femårsregeln jämfört med endast 20,2 procent av männen. Det har förmodligen samband med att kvinnor generellt sett är mer benägna att delta i vuxenutbildning än männen. När det gäller avslag på grund av målgruppstillhörighet var fördelningen jämnare mellan könen, 19,4 procent av kvinnorna och 17,4 procent av männen fick avslag med denna motivering. Cirka personer som ansökte om rekryteringsbidrag valde att inte utnyttja studiestödet. Det är dock inte säkert att alla dessa skulle fått ett bifallsbeslut. En del sökande kan ha valt att återta sin ansökan redan innan CSN hunnit pröva den. Folkhögskolorna har högre andel studerande med funktionshinder Rekryteringsbidraget kan beviljas för studier inom kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. Enligt förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen är personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa särskilt viktiga målgrupper för statens stöd till folkbildningen. Dessa personer utgör också i stor utsträckning rekryteringsbidragets målgrupp. Läsåret 2005/06 var det personer (7 procent) som studerade med bidraget vid folkhögskola. Det var en liten minskning jämfört med läsåren 2003/04 och 2004/05 när folkhögskolestuderande uppgick till 8 procent av samtliga studerande med rekryteringsbidrag. Det finns skillnader mellan dem som studerar med bidraget vid folkhögskola och dem som studerar med bidraget vid komvux. Andelen män är högre bland folkhögskolestuderande. Läsåret 2005/06 var de 30 procent jämfört med 27 procent vid komvux. Likaså var andelen personer med funktionshinder högre, 4 procent jämfört med 2 procent vid komvux. Av männen som studerade vid folkhögskola tillhörde 6 procent målgruppen med funktionshinder medan motsvarande siffra för kvinnorna var 3 procent. Bland studerande vid komvux fanns det ingen skillnad mellan könen i detta avseende. Andelen arbetslösa var också något högre vid folkhögskolorna, 82 procent mot 80 vid komvux. De som studerade med rekryteringsbidrag vid folkhögskola var något äldre än dem som studerade vid komvux, 35 procent var i åldersgruppen 40 år eller äldre mot 30 procent bland stödtagarna vid komvux. Studerande vid folkhögskola studerade också i högre utsträckning på grundskolenivå, 36 procent av samtliga mot 31 vid komvux. Här är det kvinnorna som drar upp siffrorna för folkhögskolan, 37 procent av dem läste kurser på grundskolenivå mot 34 procent av männen. Vid komvux var förhållandet det motsatta där hade 30 procent av kvinnorna och 35 procent av männen kurser på grundskolenivå i sitt studieåtagande. Tilläggsbidrag för studerande med barn Under första halvåret 2006 har CSN betalat ut 37 mnkr i tilläggsbidrag till studerande med rekryteringsbidrag. Av alla som studerat med rekryteringsbidrag har 63 procent också fått tilläggsbidrag. Som en jämförelse kan nämnas att 57 procent av dem som studerade med det högre bidraget i studiemedel fick tilläggsbidrag. En möjlig förklaring till skillnaden kan vara att vuxna som har försörjningsansvar för barn är mer benägna att studera om de slipper ta studielån för att klara sin försörjning under studietiden. Det är betydligt vanligare att kvinnor som studerar med rekryteringsbidrag har barn än att männen har det. Totalt har 71 procent av kvinnorna fått tilläggsbidrag medan motsvarande andel för männen är 39 procent. Bland dem som studerat vid folkhög-

17 18 skola är skillnaden mellan könen ännu större. Där har 72 procent av kvinnorna och 32 procent av männen fått tilläggsbidrag. Antalet barn som bidraget betalades ut för var totalt vilket blir 2,1 barn, i genomsnitt per studerande. Barnens genomsnittsålder var 8,9 år. Sista halvåret med rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning Den 1 juli 2004 startade en tillfällig utbildningssatsning med vidgad användning av rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning. Satsningen, som omfattade deltidsstudieplatser, avslutades den 31 december Kombinationsutbildningarna innebar att anställda inom vård, skola och omsorg erbjöds möjlighet att kombinera arbete på deltid med studier på deltid. Under andra halvåret 2005 fick personer rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning till ett belopp av 22 mnkr. Övervägande delen, 96 procent, var kvinnor. Det kan till stor del förklaras av att utbildningssatsningen vände sig till anställda inom starkt kvinnodominerade yrkesområden. Drygt 90 procent av de studerande var kommunanställda och resterande 10 procent landstingsanställda. Hälften av alla som fick bidraget studerade vid högskola. Under hela satsningen var det personer som deltog i kombinationsutbildning med stöd av bidraget. Den korta tid satsningen varade gjorde att initiala problem med organisationen kring bidraget i kommuner och landsting fick stor inverkan på antalet studerande som hann rekryteras till utbildningarna. Ytterligare en faktor som bidrog till att minska intresset för kombinationsutbildningarna var att de studerandes inkomster vid sidan av studierna i många fall påverkade det bidragsbelopp som de kunde få eftersom bidraget var inkomstprövat. Av dem som studerade med rekryteringsbidrag på kombinationsutbildning andra halvåret 2005, fick 19 procent sitt studiestöd minskat på grund av att deras inkomster var för höga. Denna andel var betydligt högre än bland studerande med vanligt rekryteringsbidrag där endast ca 5 procent av dem som studerade på halvtid fick reducerat bidrag. Inkomstreducering var också den främsta anledningen till att ansökningar om rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning avslogs. Av dem som fick avslag på sin ansökan var det 37 procent (76 personer) som fick avslag därför att deras inkomster var så höga att inget bidrag kunde betalas ut. Utländska medborgare Principiell rätt till svenskt studiestöd När den som inte är svensk medborgare första gången söker svenskt studiestöd gör CSN en särskild prövning och utreder den så kallade principiella rätten till svenskt studiestöd. Drygt personer har ansökt om principiell rätt till svenskt studiestöd för studier under läsåret 2005/06, vilket är ungefär 500 fler än föregående läsår. Av dem som ansökt fick bifall på sin ansökan. Av dessa är 40 procent under 20 år och 51 procent 25 år eller äldre. Männen är förhållandevis yngre än kvinnorna. Bland de män som beviljats principiell rätt till studiestöd är 51 procent under 20 år, medan det bland kvinnorna är 67 procent som är över 20 år. Av dem som ansökt om principiell rätt till studiestöd är 62 procent kvinnor. Det är dock mer än dubbelt så många kvinnor som män som beviljats principiell rätt till studiestöd av dem som är över 20 år. Det är totalt sett en högre andel av kvinnorna som får avslag på sin ansökan än av männen. Under läsåret 2005/06 fick 23 procent av kvinnorna avslag jämfört med 18 procent av männen. Förhållandet har varit ungefär detsamma under de sex läsår som mätningen gjorts. Förklaringen till det är att det är lättare att få principiell rätt till svenskt studiestöd om man är under 20 år

18 19 och kommit till Sverige med föräldrarna än om man är över 20 år och kommit till Sverige på grund av egen familjeanknytning. Eftersom större delen av kvinnorna som prövas är över 20 år får de också en högre avslagsfrekvens. Av de personer som har beviljats principiell rätt till svenskt studiestöd har knappt personer studerat med någon form av studiestöd från CSN under läsåret 2005/06. Ca personer har fått studiehjälp, ca har fått studiemedel och ca har fått rekryteringsbidrag. Av dem som studerat med studiemedel har 46 procent studerat på grundläggande nivå, 37 procent på gymnasienivå och 17 procent på eftergymnasial nivå. Drygt två tredjedelar av dem som studerat med studiemedel är kvinnor. Bland dem som studerat med rekryteringsbidrag har hela 64 procent studerat på grundläggande nivå och 36 procent på gymnasienivå. Även här är drygt två tredjedelar av de studerande kvinnor. Nordiska medborgare Av de nordiska medborgare som har ansökt om principiell rätt till svenskt studiestöd under läsåret 2005/06 är personer med finskt medborgarskap i majoritet. De utgör 55 procent av de nordiska sökande. Därnäst kommer Norge, Danmark och Island. 82 procent av de nordiska medborgare som har ansökt har fått bifall på sin ansökan. Svenskt studiestöd enligt EG-rätten Den som är arbetstagare och EU-medborgare kan under vissa förutsättningar beviljas svenskt studiestöd på samma villkor som gäller för svenska medborgare. Det gäller även arbetstagarens familjemedlemmar. De vanligaste beslutsgrunderna för bifall är att den sökande omfattas av familjeförmån enligt förordningen (EEG) nr 1408/71 (studiehjälp) eller är anhörig till arbetstagare enligt förordningen (EEG) nr 1612/68 (studiemedel och rekryteringsbidrag). Dessa två beslutsgrunder gäller för 30 respektive 58 procent av de beviljade ansökningarna. För totalt personer har CSN gjort en EG-rättslig prövning, vilket är i stort sett oförändrat mot föregående läsår. Av dessa har 902 personer fått bifall på sin ansökan. Av dem som prövats är övervägande delen, 67 procent, kvinnor. De flesta har medborgarskap i något av EU-länderna utom Norden, 62 procent, och 25 procent har nordiskt medborgarskap. Från övriga Europa kommer 4 procent och resterande 10 procent har utomeuropeiskt medborgarskap. De enskilt största länderna är Polen, Tyskland, Finland och Norge. Övervägande delen av dem som beviljats svenskt studiestöd enligt EG-rätten är unga. Cirka 72 procent är under 30 år och 34 procent är under 20 år. Av dem som har fått bifall på sina ansökningar är 31 procent nordiska medborgare och 55 procent kommer från övriga EU-länder. Ser man till de personer som är medborgare i länder som inte omfattas av EG-lagstiftningen utgör de 14 procent av alla bifall (som anhöriga till EU-medborgare). De flesta som fick studiestöd med stöd av EG-rätten studerade med studiemedel Av de 902 personer som beviljats studiestöd enligt EG-rätten har de flesta, 586 personer, studerat med studiemedel och rekryteringsbidrag. 63 procent av dem som studerade med studiemedel studerade i Sverige, 39 procent av dem studerade på gymnasienivå, 32 procent på grundläggande nivå och resten studerade på eftergymnasial nivå. Av de 194 personer som studerade utomlands med studiemedel studerade så gott som samtliga på eftergymnasial nivå. De tre vanligaste studieländerna för de som studerade utomlands med studiemedel var Storbritannien, Spanien och USA. Ungefär hälften av de 102 personer som studerade med rekryteringsbidrag läste på grundläggande nivå och hälften på gymnasienivå.

19 20 Sjukförsäkring för studerande Den som studerar med studiemedel omfattas av en speciell sjukförsäkring som innebär att han eller hon har rätt att behålla sitt studiestöd under sjukperioden. Försäkringen innebär att lånedelen av studiestödet avskrivs för den sjukdomstid som överstiger 30 karensdagar. Antalet personer som har fått skuldavskrivning på grund av sjukdom under studietiden har varit runt personer sedan läsåret 2001/02. Läsåret 2005/06 har dock antalet minskat till Det totala antalet låntagare har minskat för varje läsår sedan 2001/02. Minskningen har skett i allt snabbare takt. Läsåret 2005/06 uppgick antalet låntagare till vilket är färre än läsåret innan. Denna minskning av antalet låntagare kan vara förklaringen till att antalet som har fått skuldavskrivning på grund av sjukdom nu har minskat med ca 300 personer. Det totala antalet ersättningsdagar har ökat varje läsår fram till och med 2004/05. Läsåret 2005/06 har antalet ersättningsdagar dock minskat med jämfört med 2004/05 och uppgår nu till dagar. Det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per person har dock ökat under hela perioden från 50 dagar läsåret 2001/02 till 58 dagar 2005/06. Även läsåret 2005/06 uppvisar en ökning när det gäller genomsnittligt antal ersättningsdagar per person. Det tyder på att sjukperioderna tenderar att bli längre för dem som berörs av försäkringen. Ökningen är högre bland männen än bland kvinnorna. För männen har det genomsnittliga antalet ersättningsdagar ökat från 51 dagar 2001/02 till 64 dagar 2005/06. Motsvarande ökning för kvinnorna är från 50 dagar 2001/02 till 56 dagar 2005/06. Totalt har 19,7 mnkr avskrivits läsåret 2005/06. Det genomsnittliga reduceringsbelopp per person är kronor. För kvinnorna är reduceringsbeloppet kronor och för männen kronor. Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag) Rg-bidraget är ett bidrag som hörselskadade, döva eller svårt rörelsehindrade elever får, för att kunna läsa på riskgymnasium i Örebro, Kristianstad, Göteborg, Stockholm och Umeå. Under det senaste läsåret 2005/2006 fanns elever med Rgbidrag från 20 av Sveriges 21 län representerade. Bidraget betalas ut till ungefär 400 elever årligen för boende, hemresor, dagliga resor och övriga kostnader. Antal elever har varit konstant i flera år. Däremot har beloppet per elev ökat något under de senaste åren. 75 procent av alla elever med Rg-bidrag läser vid gymnasieskolor för hörselskadade och döva i Örebro. I stort sett alla har stöd för att kunna göra hemresor. De flesta men inte fullt lika många har stöd för sitt boende. Kostnaden för boende är nästan tre gånger så hög som kostnaden för hemresor. Merparten av eleverna har valt elevkollektiv som boendeform. Eleverna finns i ålderkategorin 17 till och med 24 år och merparten av eleverna finns i åldrarna upp till 20 år. Andelen män är 52 procent av det totala antalet elever per läsår. Under det nu aktuella läsåret 2005/06 är utbetalt belopp per person ungefär lika mycket för kvinnor som för män. Tidigare läsår har männen haft mer utbetalt per person, i jämförelse med kvinnorna.

20 21 Tabeller Tabellförteckning Översiktlig statistik 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd fördelade efter studiestödsform per kalenderår 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd fördelade efter skolform och studiestödsform 1.3 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare fördelade efter studieinriktning, kön, ålder och studiemedel publiceras Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare fördelade efter studieinriktning och kön publiceras Studiehjälp 2.1 Belopp per månad 2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön 2.3 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön 2.4 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter skolform, bidragsform och kön 2.5 Antal studerande som fått inackorderingstillägg fördelade efter avståndsklass, skolform och kön 2.6 Antal studerande som fått extra tillägg fördelade efter storlek på ekonomiskt underlag, skolform och kön 2.7 Antal studerande som fått avslag fördelade efter bidragsform, skolform och kön 2.8 Antal studerande som fått studiehjälp indragen på grund av ogiltig frånvaro efter bidragsform och kön 2.9 Antal studerande som fått indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro fördelade efter län och kön Studiemedel 3.1a Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med generellt studiebidrag 3.1b Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med högre studiebidrag 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp fördelade efter kön, bidragsnivå och typ av belopp 3.3a Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå 3.3b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå

21 22 3.3c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidraget fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå 3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4b Antal studerande som har fått studiemedel med generellt bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4c Antal studerande som har fått studiemedel med högre bidraget samt studerande som fått enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform, procent 3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med generellt bidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med högre bidraget fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.6b Antal studerande, med generellt bidrag, som har fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.6c Antal studerande, med högre bidraget, som har fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.7 Antal personer som fått avslag på ansökan om studiemedel fördelade efter utbildningens nivå, skolform, kön och avslagsgrund 3.8a Antal studerande som har fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län 3.8b Antal studerande som har fått studiemedel med generellt bidrag, för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län 3.8c Antal studerande som har fått studiemedel med högre bidraget, för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län Rekryteringsbidrag 4.1a Prisbasbelopp samt maximalt belopp i rekryteringsbidrag för en studieperiod om 20 veckor med generellt bidrag 4.1b Prisbasbelopp samt maximalt belopp i rekryteringsbidrag för en studieperiod om 20 veckor med det högre bidraget 4.2a Antal studerande som fått rekryteringsbidrag fördelade efter kön, målgrupp och bidragsnivå 4.2b Utbetalda belopp i rekryteringsbidrag fördelade efter kön, målgrupp och bidragsnivå, mnkr 4.3 Antal studerande som fått rekryteringsbidrag fördelade efter kön, bidragsnivå, utbildningens nivå och skolform 4.4 Antal studerande som har fått rekryteringsbidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå, skolform, och studietakt