Beviljning av studiestöd 2013/14 Approval of Financial Student Aid 2013/14

Transkript

1 Beviljning av studiestöd 2013/14 Approval of Financial Student Aid 2013/14

2 Beviljning av studiestöd 2013/14 Approval of Financial Student Aid 2013/14

3

4 Beviljning av studiestöd 2013/14 UF 70 SM 1402 Approval of Financial Student Aid 2013/14 I korta drag Totala antalet studiestödtagare fortsätter att minska Antalet studerande som fick studiestöd från CSN minskade under läsåret 2013/14, med personer till personer. Minskningen beror på färre studerande med studiehjälp, som en följd av mindre ungdomskullar i åldern år. Samtidigt ökade antalet studerande med studiemedel. Fler studerar med extra tillägg För sjunde läsåret i följd ökade antalet studerande med extra tillägg, som beviljas hushåll med svag ekonomi. Ökningen har främst skett bland män. Sedan läsåret 2006/07 har antalet män som studerar med extra tillägg ökat med 91 procent, medan ökningen bland kvinnorna var 15 procent. Minskad andel på fristående gymnasieskolor För första gången sedan friskolereformen 1992 minskade andelen studerande med studiebidrag i fristående gymnasieskolor. Minskningen var 0,4 procentenheter, och andelen med studiebidrag inom skolformen uppgick till 25 procent. Rekordmånga studerar med studiemedel Antalet studerande med studiemedel ökade med 3 procent under läsåret 2013/14 till personer, vilket är en historiskt sett hög nivå. Ökningen skedde främst inom vuxenutbildningen på gymnasienivå. Ökad andel tar lån för studier i Sverige För andra läsåret i följd ökade antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag i Sverige. Lånebenägenheten var 67 procent, och har nu stabiliserat sig på en nivå strax under 70 procent. Fler utbytesstuderande och free-movers Antalet utlandsstuderande med studiemedel ökade under läsåret 2013/14 med 2 procent till personer. Ökningen beror på fler utbytesstuderande och free-movers, medan färre läste icke-akademiska språkkurser. Fler prövades för grundläggande rätt till studiestöd Läsåret 2013/14 prövades fler utländska medborgare för grundläggande rätt till svenskt studiestöd, enligt de nationella reglerna. Av de personer som prövades, fick bifall. Det gjordes även en EU-rättslig prövning för personer som inte uppfyllde de nationella reglerna, varav beviljades. Olof Frænell, CSN, tel , statistik@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 29 oktober Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB. 3

5 Innehåll Sida Statistiken med kommentarer 7 Översiktlig statistik 7 Antalet studiestödstagare fortsätter att minska 7 Ökade utbetalningar av studiestöd 8 Studiehjälp 9 Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska 9 Andelen studerande vid fristående gymnasieskolor minskar 9 Gymnasiereform ger färre studerande med inackorderingstillägg 10 Andelen män med extra tillägg fortsätter att öka 11 Hög andel kvinnor studerar utomlands 12 Ökad andel beslut om indragen studiehjälp pga ogiltig frånvaro 13 Studiemedel för studier i Sverige 14 Rekordmånga studerar med studiemedel 14 Fler fick avslag på grund av bristande studieresultat 14 Fler studerande på yrkeshögskolan 15 Lånebenägenheten ökar något 15 Fler studerar med högre bidraget 16 Hög andel äldre studerande på grundskolenivå 16 Minskad andel kvinnor studerar med studiemedel 16 Färre fick minskade studiemedel efter höjning av fribeloppet Studiemedel för studier utomlands 18 Rekordmånga utlandsstuderande med studiemedel 18 Lånebenägenheten ökar 18 Antalet utbytesstuderande och free-movers fortsätter att öka 18 Fler kvinnor än män studerar med studiemedel 19 Fortsatt ökning av antalet studerande i Asien 19 Engelsktalande länder populära 20 Sjukförsäkring för studerande 21 Fler studerande fick skuldreducering läsåret 2012/13 21 Ökning av antalet genomsnittliga ersättningsdagar 21 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 22 Långvarig nedgång av antalet studerande 22 Hög andel äldre studerande 22 Lärlingsersättning 22 Nytt stöd från och med Utländska medborgare 23 Grundläggande rätt till svenskt studiestöd 23 Prövning enligt nationella regler 23 Prövning enligt EU-rätten 23 4

6 Tabeller 25 Tabellförteckning 25 Teckenförklaring 29 Tabeller 31 Fakta om statistiken 87 Beskrivning av studiestöden 87 Inledning 87 Studiehjälp 87 Studiemedel för studier i Sverige 88 Studiemedel för studier utomlands 88 Sjukförsäkring för studerande 88 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 89 Utländska medborgare 89 Detta omfattar statistiken 89 Objekt och population 89 Statistiska mått 89 Redovisningsgrupper 89 Referenstider 89 Definitioner och förklaringar 89 Så görs statistiken 91 Statistikens tillförlitlighet 92 Osäkerhetskällor 92 Bra att veta 92 Jämförbarhet över tiden 92 Primärmaterial 94 Annan statistik 94 In English 95 Summary 95 Description of Different Types of Financial Aid for Studies 96 Introduction 96 Study Allowance 96 Financial Student Aid for studies in Sweden 96 Financial Student Aid for studies Abroad 97 Health Insurance 97 Allowance for Certain Functionally Disabled Students at Upper Secondary Level (Study Allowance for the Disabled) 97 Foreign citizens 98 List of Tables 99 List of Terms 103 5

7 6

8 Statistiken med kommentarer Översiktlig statistik Antalet studiestödstagare fortsätter att minska Under läsåret 2013/14 har CSN betalat ut studiestöd till personer. 1 Det är personer färre än förra läsåret, och personer färre än läsåret 2009/10. Minskningen har skett bland studerande med studiehjälp, medan antalet studerande med studiemedel har ökat. Antal personer med studiestöd, fördelat på utbildningsområde / / Ungdomsutbildning Eftergymnasial utbildning Vuxenutbildning 1 Till eftergymnasial utbildning räknas här svensk högskola, övriga eftergymnasiala utbildningar, basåret vid högskola och universitet samt utlandsstuderande som studerar på eftergymnasial nivå. Till vuxenutbildning räknas studerande som har studerat på grundskole- och gymnasienivå med studiemedel och rekryteringsbidrag (perioden ). Under läsåret 2013/14 minskade antalet studerande med studiehjälp inom ungdomsutbildningen med 5 procent och uppgick till personer. Antalet studerande med studiemedel ökade med 3 procent till personer. Det är en historiskt sett hög nivå, och kan förklaras med en stor efterfrågan på utbildning. Fördelat på utbildningsområde ökade antalet studiemedelstagare inom vuxenutbildningen med 9 procent till personer, och inom den eftergymnasiala utbildningen med 1 procent till personer. Inom ungdomsutbildningen är fördelningen mellan könen relativt jämn. Det beror på att antalet studerande i stort sett följer den allmänna befolkningsutvecklingen för de aktuella åldrarna. För studerande med studiemedel är andelen män lägre än andelen kvinnor. Under läsåret 2013/14 var andelen män med studiemedel 37 procent inom vuxenutbildningen, och 41 procent på eftergymnasial nivå. Sedan läsåret 2001/02 har andelen män med studiemedel inom vuxenutbildningen ökat med 4 procentenheter, medan fördelningen av könen nästan är oförändrad på eftergymnasial nivå. 1 Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller. 7

9 Ökade utbetalningar av studiestöd Under läsåret 2013/14 betalade CSN ut 28,7 miljarder kronor i studiestöd till studerande, vilket är 3 procent mer än förra läsåret. Beloppen 2 fördelade sig enligt följande: studiehjälp 3 3,4 miljarder kronor studiemedel 25,3 miljarder kronor. Utbetalningarna av studiemedel ökade med en miljard kronor. Bidragsdelen 4 ökade med 384 miljoner kronor, medan lånedelen 5 ökade med 640 miljoner kronor. Utbetalningarna av studiehjälp (inklusive Rg-bidrag och lärlingsersättning) minskade med 168 miljoner kronor. Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer, 1 fördelat på bidrag och lån, miljarder kronor, 2013/ , , ,4 2 0 Studiehjälp Studiemedel Bidrag Lån 1 I studiehjälp ingår det 35,6 miljoner kronor, som har betalats ut i Rg-bidrag, till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan, och 22,5 miljoner kronor som betalats ut i lärlingsersättning, till studerande som går en lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Av beloppet som betalades ut i studiemedel under läsåret 2013/14 var 10,6 miljarder kronor bidrag och 14,7 miljarder kronor lån. Utöver detta betalade CSN in 2,4 miljarder kronor i statlig ålderspensionsavgift till Försäkringskassan för studerande med studiemedel. I bidragsbeloppen för studiemedel ingår tilläggsbidraget för studerande som är vårdnadshavare till barn. CSN betalade ut 419 miljoner kronor i tilläggsbidrag under läsåret. De ökade utbetalningarna av studiemedel beror främst på fler studerande med studiemedel. Vid ingången av 2014 höjdes även tilläggslånet från 440 till 879 kronor i veckan, samtidigt som prisbasbeloppet sänktes med 100 kronor, till kronor. 2 Beloppen i detta avsnitt är hämtade från CSN:s ekonomisystem där personrelaterade uppgifter saknas och är därför inte fördelade på kön. Beloppsuppgifter fördelade på kön finns i tabellerna under respektive studiestödsavsnitt och är hämtade från CSN:s data warehouse. 3 Inklusive utbetalningar av Rg-bidrag på 35,6 miljoner kronor, till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan, och 22,5 miljoner kronor som betalats ut i lärlingsersättning, till studerande som går en lärlingsutbildning i gymnasieskolan. 4 Avser utbetalningar av studiebidrag och tilläggsbidrag. 5 Avser utbetalningar av studielån, merkostnadslån och tilläggslån. 8

10 Studiehjälp Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska För femte läsåret i följd minskade antalet studerande med studiehjälp, och under läsåret 2013/14 fick personer studiehjälp. Det är en minskning med 5 procent jämfört med förra läsåret, och med 17 procent sedan toppen läsåret 2008/09. Antal studerande med studiebidrag fördelat på kön, 2004/ / Kvinnor Män Totalt De allra flesta som har studiehjälp får studiebidrag, och under läsåret 2013/14 betalade CSN ut 3,2 miljarder kronor till studerande med studiebidrag. Av dessa var 48 procent kvinnor, och 52 procent män. Antalet studerande med studiebidrag följer till stor del den allmänna befolkningsutvecklingen i åldrarna år. Den minskning som inleddes läsåret 2009/10 väntas fortsätta två läsår till, men i en lägre takt. Andelen studerande vid fristående gymnasieskolor minskar Under läsåret 2013/14 minskade andelen studerande med studiebidrag i fristående gymnasieskolor, för första gången sedan friskolereformen Andelen minskade med 0,4 procentenheter, till 25 procent. Totalt var det personer som studerande med studiebidrag på fristående gymnasieskolor. 9

11 Andel studerande med studiebidrag i Sverige fördelat på skolform 1, andel i procent, 2004/ / Kommunal gymnasieskola Fristående gymnasieskola Övriga skolor 1 Med övriga skolor avses här folkhögskolor, komvux, kompletterande gymnasieutbildningar, grundskolor, högskolor, universitet och när uppgifter om skolform saknas. På kommunala gymnasieskolor studerande personer med studiebidrag under läsåret 2013/14. Det är en minskning med personer, jämfört med förra läsåret. Men andelen studerande ökade med 0,2 procentenheter, och uppgick till 73 procent. Utöver de två stora skolformerna inom gymnasieskolan, är det vardera 1 procent som studerar med studiebidrag på folkhögskolor och komvux, och en bråkdel inom övriga skolformer. 6 Komvux var den enda skolformen, där både antal och andel studerande med studiebidrag ökade under läsåret. Fördelningen mellan könen är nästan helt jämn på fristående gymnasieskolor, medan 6 procentenheter fler män än kvinnor läser på kommunala gymnasieskolor. På folkhögskolor och komvux är det fler kvinnor än män som studerar med studiebidrag. Gymnasiereform ger färre studerande med inackorderingstillägg Antalet studerande med inackorderingstillägg minskade under läsåret 2013/14 med 12 procent, till personer. Nedgången beror dels på minskade ungdomskullar, dels på den gymnasiereform som trädde i kraft den 1 juli Reformen innebar att många av de specialutformade program som CSN tidigare betalat ut inackorderingstillägg för, har försvunnit. Antalet som studerar med stödet är nu det lägsta antalet sedan läsåret 2003/04. 6 I kategorin Övriga skolor ingår grundskolor, högskolor, universitet, kompletterande gymnasieutbildningar och när uppgifter om skolform saknas. 10

12 Antal studerande med inackorderingstillägg fördelat på kön (procentandelar i staplarna), 2004/ / Kvinnor Män Under läsåret 2013/14 hade 1,7 procent av de studerande med studiehjälp inackorderingstillägg, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med förra läsåret. Andelen kvinnor med inackorderingstillägg var 58 procent under läsåret. Det innebär att kvinnor var överrepresenterade, jämfört med alla studerande med studiehjälp. Tre fjärdedelar av dem som hade inackorderingstillägg i Sverige studerande på fristående gymnasieskolor. En tredjedel hade ett avstånd mellan hemmet och skolan som var under 8,5 mil, medan 7 procent hade ett avstånd som var minst 13 mil. Under läsåret 2013/14 fick även 100 personer inackorderingstillägg med hänsyn till särskilda skäl, utan krav på avstånd. Under läsåret 2013/14 var andelen avslag för ansökningar om inackorderingstillägg 24 procent, vilket är en ökning jämfört med förra läsåret. 7 Antalet studerande med extra tillägg fortsätter att öka Antalet studerande med extra tillägg ökade med 9 procent under läsåret 2013/14, till personer. Det är det högsta antalet som får stödet sedan läsåret 1999/2000. Ökningen sker trots att antalet studerande med studiehjälp minskade under läsåret, och att inkomstgränsen för att kunna få extra tillägg inte har höjts sedan Under läsåret 2013/14 hade 4,5 procent av de studerande med studiehjälp extra tillägg, vilket är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med förra läsåret. 7 Antal personer som har fått avslag i förhållande till antalet personer som fått avslag eller bifall, jämfört med motsvarande siffror för läsåret 2012/13. 11

13 Antal studerande med extra tillägg fördelat på kön (procentandelar i staplarna), 2004/ / Kvinnor Män Sedan läsåret 2006/07 har antalet studerande med extra tillägg ökat varje läsår. Det beror främst på att antalet män som får stödet har ökat med 91 procent under tidsperioden, jämfört med 15 procent bland kvinnorna. Under läsåret 2013/14 var andelen män som fick extra tillägg 64 procent, vilket är 13 procentenheter högre än läsåret 2006/07. Då följde könsfördelningen bland de studerande med extra tillägg i stora drag den bland samtliga studerande med studiehjälp. En rapport från CSN visar att ökningen av antalet studerande med extra tillägg, har ett samband med att fler ensamkommande flyktingbarn kommer till Sverige. En hög andel av de ensamkommande flyktingbarnen är pojkar, vilket kan förklara varför andelen män som får extra tillägg har ökat successivt de senaste läsåren. 8 Under läsåret 2013/14 fick 93 procent av de studerande med extra tillägg den högsta bidragsnivån på 855 kronor per månad, som lämnas till personer i hushåll vars ekonomiska underlag understiger kronor per år. Av dem som fick den högsta bidragsnivån hade åtta av tio ett ekonomiskt underlag på 0 kronor. Det är en högre andel studerande med extra tillägg i kommunala gymnasieskolor, än bland samtliga studerande med studiebidrag. Under läsåret 2013/14 var andelen 86 procent. 9 Under läsåret 2013/14 var andelen avslag för ansökningar om extra tillägg 24 procent, vilket är en marginell ökning jämfört med förra läsåret. 10 Hög andel kvinnor studerar utomlands Under läsåret 2013/14 var andelen kvinnor som studerande med studiehjälp utomlands 69 procent. Det är 20 procentenheter högre än i Sverige, där fördelningen mellan könen främst beror på sammansättningen i åldersgruppen år. Totalt studerade 830 personer utomlands med studiehjälp under läsåret, vilket är en liten ökning jämfört med läsåret 2012/13. 8 CSN (2012). Studerande med extra tillägg en grupp i förändring. 9 Nästan alla studerande med studiehjälp har studiebidrag. 10 Antalet personer som har fått avslag i förhållande till antalet personer som fått avslag eller bifall, jämfört med motsvarande siffror för läsåret 2012/13. 12

14 Bidrag för dagliga resor vid studier utomlands 11 brukar lämnas med ungefär lika stort belopp och till lika många studerande varje läsår. Under läsåret 2013/14 var det 23 personer som fick stödet. Dessutom fick 220 studerande inackorderingstillägg, och 10 personer extra tillägg. CSN gör även utbetalningar av studiehjälp till vissa studerande, via Försäkringskassan. Utbetalningarna avser studiebidrag och extra tillägg, som i Sverige klassas som familjeförmåner enligt EU-rätten. Efter en rutinförändring i maj 2010 gör CSN de flesta av dessa utbetalningar på egen hand till dem som studerar i Sverige, vilket lett till att det utbetalade beloppet via Försäkringskassan har minskat. Under läsåret 2013/14 betalade CSN ut 2,1 miljoner kronor i studiebidrag till 240 studerande utomlands, via rekvisition från Försäkringskassan. 12 Inga utbetalningar av extra tillägg gjordes. Ökad andel beslut om indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro Under läsåret 2013/14 fick 6,7 procent av de studerande, på kommunala och fristående gymnasieskolor, studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro. Det är en ökning med 0,3 procentenheter, jämfört med förra läsåret. Totalt var det personer som under läsåret fick studiehjälpen indragen av detta skäl. En rapport från CSN visar att bättre kunskap i skolorna om reglerna, kan förklara en ökad andel beslut om ogiltig frånvaro. 13 Den 1 januari 2012 skärptes även rutinerna för när ogiltig frånvaro ska rapporteras in till CSN, vilket innebär att upprepad frånvaro mer än några timmar under en månad nu ska rapporteras. Under läsåret 2013/14 var andelen män som fick ett beslut om indragen studiehjälp 63 procent, och andelen kvinnor 37 procent. Det är en fördelning som varat under lång tid, och innebär att män är överrepresenterade, jämfört med den totala andelen studerande med studiehjälp. 11 Bidrag för dagliga resor kan beviljas för en studerande utomlands som läser en studiehjälpsberättigande utbildning om färdvägen mellan bostaden och skolan är minst 6 kilometer. Bidraget kan inte lämnas om den studerande har inackorderingstillägg. Bidrag för dagliga resor ska i första hand sökas hos den studerandes hemkommun i Sverige. 12 Dessa utbetalningar kan inte härledas till persondata i CSN:s data warehouse. 13 CSN (2011). Beslutsorsak skolk indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro i gymnasieskolan. 13

15 Studiemedel för studier i Sverige Rekordmånga studerar med studiemedel Under läsåret 2013/14 betalade CSN ut 22,8 miljarder kronor 14 till studerande med studiemedel, vilket är den högsta siffran någonsin. 15 Av de studerande med studiemedel hade studielån, medan bara utnyttjade bidragsdelen. Antal nettostuderande med studiemedel i Sverige, fördelat på kön, 2004/ / Kvinnor Män Totalt Ökningen av studerande med studiemedel har främst skett inom vuxenutbildningen, där ökningen var 13 procent på gymnasienivå, och 1 procent på grundskolenivå. Nettoräknat studerade totalt personer inom den kommunala vuxenutbildningen under läsåret 2013/14. På högskolor och universitet ökade antalet studerande med 0,2 procent till personer. Av de studerande med studiebidrag hade vårdnadshavare till barn även tilläggsbidrag, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med förra läsåret. Bidraget betalades ut för sammanlagt barn, vilket innebär att det var 1,8 barn per studerande med tilläggsbidrag. Av de studerande med tilläggsbidrag var 81 procent kvinnor. Merkostnadslån betalades ut till personer och tilläggslån till personer under läsåret. Det är oförändrat antal personer som fått merkostnadslån, däremot har tilläggslånen ökat med 7 procent, jämfört med läsåret 2012/13. Fler fick avslag på grund av bristande studieresultat Antalet personer som fick avslag på grund av bristande studieresultat ökade med 16 procent till personer. Inom den största skolformen, högskolor och universitet, var det personer som fick avslag på grund av bristande studieresultat, en ökning med 14 procent. Under läsåret 2013/14 ansökte personer om studiemedel, vilket är 3 procent fler än förra läsåret. 14 Avser utbetalningar av studiebidrag för 9 583,7 miljoner kronor, tilläggsbidrag för 415,2 miljoner kronor, grundlån för ,8 miljoner kronor, merkostnadslån för 126,1 miljoner kronor och tilläggslån för 344,9 miljoner kronor. 15 Siffran anger antalet studerande som har fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. 14

16 Ökningen sker trots att reglerna ändrades den 1 juli 2013, så att de som har bristande studieresultat för studier längre tillbaka än 10 år ändå ska kunna få studiestöd. Ändringen gjordes efter de skärpta regler som infördes den 1 juli 2010, vilket ledde till en stor ökning av antalet personer som fick avslag de två efterföljande läsåren. Fler studerande på yrkeshögskolan Antalet studerande på yrkeshögskolan (YH) ökade med 16 procent under läsåret 2013/14, till personer. Räknas de enstaka studerande på kvalificerad yrkesutbildning (KY) samman med YH, är ökningen 6 procent jämfört med läsåret 2012/13. Vid sidan av högskole- och universitetsutbildningar, utgör de studerande på KY- och YH-utbildningar merparten av studiemedelstagarna på eftergymnasial nivå. Lånebenägenheten ökar något Under läsåret 2013/14 ökade lånebenägenheten 16 med 0,4 procentenheter, och uppgick till 67 procent. Andel studerande i Sverige med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent (observera skalan), 2004/ / Lånebenägenheten ökar för andra läsåret i rad, vilket är de enda gångerna det har skett sedan lånetypen annuitetslån infördes den 1 juli Lånebenägenheten tycks nu ha stabiliserat sig på en nivå strax under 70 procent. Lånebenägenheten är generellt högre bland män än kvinnor. Under läsåret 2013/14 hade 69 procent av männen studielån, medan motsvarande siffra för kvinnorna var 66 procent. Studiemedelstagare på högre utbildningsnivåer är i regel mer benägna att ta studielån jämfört med studerande på lägre utbildningsnivåer. Av de studerande med generellt bidrag hade 73 procent studielån inom den största skolformen, högskolor och universitet. Bland de studerande med generellt bidrag på komvux, som är den största skolformen på grundskole- och gymnasienivå, var motsvarande andel 51 procent. 16 Med lånebenägenhet menas antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag. 15

17 Fler studerar med högre bidraget Under 2013/14 ökade antalet studerande som fick det högre bidraget med 13 procent, till personer. Inom komvux ökade antalet studerande på gymnasienivå med 16 procent jämfört med läsåret 2012/13, medan det skedde en minskning med 2 procent på grundskolenivå. Antal studerande med studiemedel i Sverige, fördelat på utbildningsnivå, bidragsnivå och kön, 2013/14 1, 2 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Generellt bidrag varav låntagare Högre bidrag varav låntagare 1 En person kan finnas registrerad på flera utbildningsnivåer under samma läsår. 2 Sifferuppgifterna är avrundade, vilket kan påverka delsummor. Det högre bidraget lämnas inom vissa ekonomiska ramar till särskilt prioriterade studerandegrupper från och med det år då den studerande fyller 25. Sedan 2011 pågår även en tillfällig satsning där unga arbetslösa mellan 20 och 24 år som saknar fullständig grundskole- och gymnasieutbildning, kan studera med det högre bidraget. Vid repetitions- och kompletteringsstudier på grundskolenivå är pengarna för att få det högre bidraget begränsade. Därför fick en fjärdedel av de studerande, helt eller delvis, istället det generella bidraget, trots att de uppfyllde de grundläggande kriterierna för att få det högre bidraget. På eftergymnasial nivå finns det sedan den 1 juli 2012 inga studerande med det högre bidraget. Fortfarande gäller övergångsregler för studerande på yrkesteknisk högskola, men under läsåret 2013/14 var det ingen som studerande med det högre bidraget på grund av övergångsreglerna. Hög andel äldre studerande på grundskolenivå På grundskolenivå är mer än hälften av de studerande med studiemedel 30 år eller äldre, och nära två av tio är 40 år eller äldre. Motsvarande andelar på eftergymnasial nivå är 16 respektive 4 procent. Högst andel unga studiemedelstagare är det på eftergymnasial nivå, där sex av tio är yngre än 25 år. Av samtliga studerande med studiemedel är 56 procent yngre än 25 år och 21 procent 30 år eller äldre. Jämfört med förra läsåret har andelen studiemedelstagare främst ökat i åldersgruppen år. Minskad andel kvinnor studerar med studiemedel Under läsåret 2013/14 minskade andelen kvinnor som hade studiemedel med 0,2 procentenheter. Andelen kvinnor med studiemedel var 60 procent, och andelen män 40 procent. Andelen kvinnor med studiemedel var högst bland studerande på folkhögskolor och komvux på grundskolenivå, med en andel på över 70 procent. Högst andel manliga studiemedelstagare var det på basårsutbildningar på gymnasienivå, och övriga utbildningar på eftergymnasial nivå (som innehåller flera traditionellt manligt dominerade utbildningar, som vissa trafikflygarutbildningar och polisutbildningar). Inom båda dessa skolformer var andelen män över 60 procent. 16

18 Färre fick minskade studiemedel efter höjning av fribeloppet 2014 Under första kalenderhalvåret 2014 fick personer minskade studiemedel på grund av meddelad inkomst, vilket var 14 procent färre än första kalenderhalvåret Minskningen kan förklaras av att fribeloppet 17 höjdes vid ingången av 2014, från 160 till 193,71 procent av prisbasbeloppet. 18 Förra gången fribeloppet höjdes var Jämförs första kalenderhalvåret 2010 med första kalenderhalvåret 2014, har antalet personer som fått minskade studiemedel på grund av meddelad inkomst, minskat med 67 procent. En studerande ska i sin ansökan om studiemedel ange om inkomsten beräknas hamna över fribeloppet. CSN minskar då studiemedlet, utifrån de lämnade uppgifterna. Den slutliga kontrollen görs i efterhand, när CSN jämför de meddelade uppgifterna med Skatteverkets uppgifter, och då kan det bli aktuellt med återkrav. 17 Den inkomst en studerande får ha, utan att studiemedlen minskas. 18 Prisbasbeloppet var kronor 2013, och är kronor

19 Studiemedel för studier utomlands Rekordmånga utlandsstuderande med studiemedel Under läsåret 2013/14 betalade CSN ut 2,5 miljarder kronor 19 i studiemedel till utlandsstuderande, vilket är det högsta antalet någonsin. Jämfört med förra läsåret har både antalet studerande och de utbetalda beloppen ökat med 4 procent. Av de utlandsstuderande med studiebidrag var det 2,1 procent eller 610 personer med barn, som även fick tilläggsbidrag. Andelen kvinnor med tilläggsbidrag var 53 procent, vilket är betydligt lägre än bland studerande med tilläggsbidrag i Sverige. Av de studerande med studielån fick personer även merkostnadslån, vilket motsvarar 60 procent av samtliga studielåntagare. Undervisningsavgifter stod för 76 procent av de totala utbetalningarna av merkostnadslån. Utöver det gjordes utbetalningar för främst resor och försäkringar. Lånebenägenheten ökar Under läsåret 2013/14 ökade lånebenägenheten med 0,7 procentenheter till 83 procent. Totalt var det personer som valde att ta studielån, under läsåret. Andel studerande utomlands med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent (observera skalan), 2004/ / Under sex av de senaste tio läsåren har benägenheten att ta studielån vid utlandsstudier minskat, men för tredje läsåret i rad ökar andelen som tar studielån. Ökningen är 1,5 procentenheter sedan läsåret 2010/11. Benägenheten bland utlandsstuderande att ta studielån är högre på eftergymnasial nivå, än på gymnasienivå, och män tar studielån i något högre grad än kvinnor. Jämfört med studiemedelstagare i Sverige är lånebenägenheten bland utlandsstuderande 16 procentenheter högre. Antalet utbytesstuderande och free-movers fortsätter att öka Den typ av studier som ökade mest procentuellt under läsåret 2013/14 var utbytesstudier. Där ökade antalet studerande med studiemedel med 6 procent till per- 19 Avser utbetalningar av studiebidrag för 544,7 miljoner kronor, tilläggsbidrag för 3,1 miljoner kronor, grundlån för 1 421,4 miljoner kronor, och merkostnadslån för 541,5 miljoner kronor. 18

20 soner, vilket är en historiskt sett hög nivå. Antalet free-movers 20 ökade också under läsåret. Ökningen var 3 procent till personer, vilket innebär att en långvarig uppgång fortsätter. Andel studerande utomlands på eftergymnasial nivå med studiemedel, fördelat på språkkurser 1, utbytesstudier och free-movers, 2004/ / Språkkurser Utbytesstudier Free-movers 1 Studerande som läser en icke-akademisk förberedande språkkurs på eftergymnasial nivå. Bland studiemedelstagare som läser icke-akademiska språkkurser, minskade antalet studerande för fjärde läsåret i rad, och uppgick till personer. Under de senaste tio läsåren har antalet studerande som läser denna typ av språkkurser minskat med nästan hälften. På eftergymnasial nivå var det under läsåret 2013/14 totalt studerande med studiemedel, vilket är en ökning med personer jämfört med förra läsåret. På gymnasienivå ökade antalet studerande med studiemedel under läsåret med 9 procent till 700 personer. Av dem studerade ungefär sex av tio i Norden, varav hälften i Danmark. Fler kvinnor än män studerar med studiemedel Bland samtliga utlandsstuderande med studiemedel var 58 procent kvinnor och 42 procent män, vilket är en något lägre andel kvinnor än förra läsåret. Kvinnliga studiemedelstagare är i majoritet i de flesta världsdelar och länder. Det stora undantaget är Asien, där klart fler män än kvinnor studerar med studiemedel. I Japan, som är det land med flest studiemedelstagare i Asien, var andelen män två tredjedelar under läsåret 2013/14. Fortsatt ökning av antalet studerande i Asien Under läsåret 2013/14 fortsatte en långvarig ökning av antalet studerande med studiemedel i Asien. Sedan läsåret 2001/02 har antalet studiemedelstagare ökat från 360 till personer. Under läsåret 2013/14 var ökningen 12 procent. 20 Studerande som läser eftergymnasiala utbildningar som inte är språkkurser eller ingår i något utbytesprogram. Kallas även fritt utresande. 19

21 Antal studiemedelstagare utomlands, fördelat på världsdel, 2009/ / / / / / /14 1 Kroatien ingår i EU-28 från och med läsåret 2013/14, och i Europa övriga övriga läsår. Antalet studiemedelstagare ökade i alla världsdelar, utom Norden, Afrika och Europa övriga. 21 Knappt hälften av studiemedelstagarna läser i EU-28-området, och antalet fortsatte att öka för tredje läsåret i rad. En bidragande orsak till ökningen är att fler väljer att studera med studiemedel i östeuropeiska EU-länder. 22 Läsåret 2013/14 ökade antalet studerande i dessa länder med 10 procent. 23 Av de totalt studiemedelstagarna i de östeuropeiska EU-länderna, läste sju av tio läkarutbildningar. Flest läkarstuderande med studiemedel var det i Polen med personer. Engelsktalande länder populära USA är det land där flest studerar med studiemedel, under läsåret 2013/14 var antalet personer. Därefter följer Storbritannien med personer, och sedan Danmark och Australien med vardera personer. 21 I Europa övriga ingår inte studiemedelstagare i Kroatien under läsåret 2013/14, medan de gör det läsåret 2012/13 Under läsåret 2012/13 var det 47 studiemedelstagare i Kroatien, och under 2013/14 50 personer. 22 De länder som avses är Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern procent exklusive Kroatien. 20

22 Sjukförsäkring för studerande Fler studerande fick skuldreducering läsåret 2012/13 Efter en karenstid på 30 dagar, var det under läsåret 2012/13 totalt personer som fick reducering av studieskulden på grund av sjukdom, tillfällig vård av barn, eller tillfällig vård av närstående. 24 Det är en ökning med 8 procent, jämfört med läsåret 2011/12. De som uppfyllde reglerna fick även ha kvar sitt studiemedel under sjukperioden. Tre av fyra som fick skuldreducering var kvinnor, vilket kan jämföras med att sex av tio som studerar med studielån var kvinnor. De flesta som fick skuldreducering hade en godkänd sjukperiod. Bara 50 personer fick skuldavskrivning efter att ha vårdat barn, och en handfull på grund av vård av närstående. Under läsåret 2013/14 har personer hittills beviljats skuldreducering på grund av sjukdom. Det ska jämföras med den preliminära siffran för läsåret 2012/13, som var personer. Det är även 840 ärenden som har sorterats ut för manuell prövning, vilket är 240 fler än förra läsåret. Läsåret 2011/12 sorterades bara 130 ärenden ut för manuell prövning. Orsaken till den stora ökningen sedan dess är en rutinförändring från och med 20 februari Den nya rutinen innebär att sjukperioder längre än 90 dagar, och sjukperioder som ligger längre än ett år tillbaka i tiden, sorteras ut för manuell prövning. Ökning av antalet genomsnittliga ersättningsdagar Under läsåret 2012/13 ökade det genomsnittliga antalet ersättningsdagar som skuldreducering gjorts, med 1 dag till 67 dagar. Sedan läsåret 2001/02 har antalet genomsnittliga ersättningsdagar ökat med 17 dagar. Ökningen är 19 dagar för kvinnor, och 12 dagar för män. Uppgången över tid beror troligen på att fler känner till reglerna. Preliminära siffror för läsåret 2013/14 visar att genomsnittet för samtliga som har fått skuldreducering på grund av sjukdom var 47 dagar, vilket är oförändrat jämfört med de preliminära siffrorna för läsåret 2010/11. De relativt få ersättningsdagarna beror på de nya rutinerna, där ärenden som rör längre sjukperioder sorteras ut för manuell prövning. Under läsåret 2012/13 skrev CSN av 28 miljoner kronor, och det genomsnittliga reduceringsbeloppet per person var kronor. Kvinnorna hade ett högre genomsnittligt reduceringsbelopp än männen, vilket bara inträffat två gånger sedan läsåret 2001/02. Det preliminära reduceringsbeloppet för läsåret 2013/14 är 18 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mer än de preliminära siffrorna för läsåret 2011/12. Slutlig statistik för läsåret 2013/14 redovisas i nästa års upplaga av Beviljning av studiestöd som kommer ut i oktober Om inget annat nämns avser skuldreducering på grund av sjukdom i resten av texten även vård av barn och vård av närstående. 21

23 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) Långvarig nedgång av antalet studerande Sedan läsåret 2007/08 har antalet studerande med Rg-bidrag minskat, och uppgick under läsåret 2013/14 till 340 personer. Andelen kvinnor var 47 procent, och andelen män 53 procent. Under läsåret 2013/14 fanns det studerande med Rg-bidrag från Sveriges alla län. Fyra av fem studerande med Rg-bidrag var inskrivna på gymnasieskolor för hörselskadade och döva i Örebro. Det utbetalda beloppet för Rg-bidrag var under läsåret 2013/14 39 miljoner kronor. 25 Bidraget betalades ut för boende, hemresor, dagliga resor och tilläggsbidrag. Räknat per studerande var det genomsnittligt utbetalda beloppet kronor. Kvinnor hade ett högre genomsnittligt utbetalt belopp än män. Hög andel äldre studerande Nästan alla studerande med Rg-bidrag får stöd för att kunna göra hemresor, och nio av tio får stöd för sitt boende. Kostnaden för boende är den mest omfattande och står för 79 procent av de totala kostnaderna. De flesta har valt elevkollektiv som boendeform, och bara ett fåtal bor i egen lägenhet. De studerande med Rg-bidrag är i åldern år, och en femtedel är 20 år eller äldre. Under läsåret 2013/14 fick 70 personer avslag på sin ansökan om Rg-bidrag, vilket är en ökning med en fjärdedel sedan förra läsåret. Lärlingsersättning Nytt stöd från och med 2014 Lärlingsersättning betalas ut från och med 1 januari 2014, till studerande som har rätt till studiehjälp och läser en gymnasial utbildning där delar av utbildningen är förlagd till en arbetsplats. Ersättningen är kronor per månad, och betalas ut under förutsättning att den studerande har ett giltigt utbildningskontrakt. Under första halvåret 2014 betalades 23 miljoner kronor ut till studerande med lärlingsersättning. Av de studerande med lärlingsersättning var 42 procent kvinnor, och 58 procent män. Andelen män med lärlingsersättning var 6 procentenheter högre, än bland studerande med studiehjälp. Flest studerande med lärlingsersättning var det i Västra Götalands län, och lägst i Gotlands län. Under första halvåret 2014 fick 410 personer avslag på sina ansökningar om lärlingsersättning. 25 I beloppet ingår den återbetalning på 3,9 miljoner kronor, som Örebro kommun gjorde i klump till CSN i slutet av 2013, på grund av minskade boendekostnader för inackorderade med Rg-bidrag i kommunen. Eftersom det åter betalade beloppet inte är fördelat på person,ingår det inte i de uppgifter som hämtas från CSN:s data warehouse. 22

24 Utländska medborgare Grundläggande rätt till svenskt studiestöd När den som inte är svensk medborgare söker svenskt studiestöd för första gången, gör CSN en särskild prövning och utreder den så kallade grundläggande rätten till svenskt studiestöd. Detta görs dels enligt nationella regler, dels enligt EU-rätten. Följande avsnitt beskriver denna första prövning. Däremot redovisas inte här hur många utländska medborgare som totalt har svenskt studiestöd. Prövning enligt nationella regler Under läsåret 2013/14 har utländska personer prövats enligt de nationella reglerna, vilket är fler än föregående läsår. Av dem fick bifall på sin ansökan. Av dessa personer är 46 procent under 20 år, medan 46 procent är 25 år eller äldre. Männen är genomsnittligt yngre än kvinnorna. Av dem som har prövats för grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna är 58 procent kvinnor. Det är totalt sett en högre andel av kvinnorna som får avslag på sin ansökan. Under 2013/14 fick 26 procent av kvinnorna avslag jämfört med 19 procent av männen. Förhållandet har varit ungefär samma under de tio senaste läsåren. Förklaringen till detta är att det är lättare att få grundläggande rätt till svenskt studiestöd för sökande som är under 20 år och har kommit till Sverige med föräldrarna jämfört med om hen är över 20 år och kommit till Sverige på grund av egen familjeanknytning. Eftersom större delen av de kvinnorna som prövas för grundläggande rätt är över 20 år, får de också en högre avslagsfrekvens. Av de personer som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna har 55 procent ansökt om studiemedel och 45 procent om studiehjälp. Av dem som har studerat med studiemedel har 52 procent studerat på grundläggande nivå, 36 procent på gymnasienivå och 13 procent på eftergymnasial nivå. Av dem som har studerat med studiemedel är mer än två tredjedelar kvinnor. Av de nordiska medborgare som har prövats för grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna under 2013/14 är personer med finskt medborgarskap i majoritet. De utgör 40 procent av de nordiska sökande. Därefter kommer medborgare från Norge, Danmark och Island. Av de nordiska medborgare som har prövats enligt de nationella reglerna har 72 procent fått sina ansökningar beviljade, vilket är en minskning med 5 procent jämfört med föregående läsår. Prövning enligt EU-rätten Den som inte uppfyller villkoren för grundläggande rätt till studiestöd enligt nationella regler kan få sin ansökan prövad enligt EU-rätten om han eller hon är EU-medborgare eller anhörig till en sådan. Under läsåret 2013/14 har CSN gjort en EU-rättslig prövning för personer, vilket är en ökning med 550 jämfört med föregående läsår. Av dessa har personer fått sin ansökan beviljad. Av dem som har prövats är 65 procent kvinnor. Av dem som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten är en övervägande del unga: 63 procent är under 30 år och 17 procent är under 20 år. Av dem som prövats har 68 procent medborgarskap i något av EU-länderna utom Norden, medan 17 procent har nordiskt medborgarskap. Från övriga Europa kommer 6 procent, medan resterande 9 procent har utomeuropeiskt medborgarskap. De största länderna för en prövning enligt EU-rätten är Polen, Tyskland, Rumänien och Finland. Av dem som har fått sina ansökningar beviljade är 18 procent nordiska medborgare, medan 67 procent kommer från övriga EU-länder. De personer som är medborgare i länder som inte omfattas av EU-lagstiftningen utgör 15 procent av alla beviljade ansökningar. 23

25 Det vanligaste skälet till att en ansökan beviljas enligt EU-rätten är att en sökande är anhörig till en EU-medborgare som är arbetstagare i Sverige. Detta gäller för 39 procent av de beviljade ansökningarna. På grunden permanent uppehållsrätt har 30 procent fått rätt till studiestöd enligt EU-rätten, medan bifallsgrunden att den sökande själv är arbetstagare utgör 24 procent. Av de personer som har fått studiestöd enligt EU-rätten har 86 procent studerat med studiemedel. Av dem med studiemedel studerade 77 procent i Sverige, varav 40 procent på grundläggande nivå, 37 procent på gymnasienivå och resten på eftergymnasial nivå. Av de personer som studerade utomlands med studiemedel studerade en majoritet på eftergymnasial nivå. De fyra vanligaste studieländerna för de utländska medborgare som studerade utomlands med studiemedel var Storbritannien, Polen, Tyskland och Danmark. 24

26 Tabeller Tabellförteckning 1 Översiktlig statistik 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd, fördelat på studiestödsform per kalenderår, miljoner kronor 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd, fördelat på skolform och studiestödsform, 2013/ Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2013/ Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning och kön, 2013/14 2 Studiehjälp 2.1 Belopp per månad, kronor 2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, miljoner kronor 2.3 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön 2.4 Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, bidragsform och kön, studier i Sverige, 2013/ Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, bidragsform och kön, studier utomlands, 2013/ Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier i Sverige, 2013/ Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier utomlands, 2013/ Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier i Sverige, 2013/ Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier utomlands, 2013/ Antal studerande med studiehjälp som fått extra tillägg, fördelat på storlek på ekonomiskt underlag, skolform och kön, 2013/ Antal personer som fått avslag på ansökningar om studiehjälp, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier i Sverige, 2013/ Antal personer som fått avslag på ansökningar om studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, studier utomlands, 2013/ Antal studerande på fristående och kommunala gymnasieskolor i Sverige som fått beslut om ogiltig frånvaro, fördelat på bidragsform och kön 2.14 Antal studerande med studiehjälp på fristående och kommunala gymnasieskolor i Sverige som har fått ett beslut om ogiltig frånvaro, fördelat på län och kön 3 Studiemedel för studier i Sverige 3.1a Prisbasbelopp och maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med generellt studiebidrag 25

27 3.1b Prisbasbelopp och maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med högre studiebidrag 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp, fördelat på kön, bidragsnivå och typ av studiestöd, 2013/14 3.3a Antal studerande som fått studiemedel, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2013/14 3.3b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2013/14 3.3c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2013/14 3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2013/14 3.4b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2013/14 3.4c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2013/14 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2013/14 3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2013/14 3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2013/14 3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2013/14 3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2013/14 3.6c Antal studerande med högre bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2013/ Antal personer som fått avslag på ansökan om studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, skolform, kön och avslagsgrund, 2013/14 3.8a Antal studerande som fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2013/14 3.8b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2013/14 3.8c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2013/ Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2013/ Antal barn vars föräldrar fått studiemedel och tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2013/ a Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, 2013/ b Utbetalda belopp i tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, miljoner kronor, 2013/14 26

28 4 Studiemedel för studier utomlands 4.1 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, utbildningsnivå, världsdel och land, 2013/ Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, ålder och utbildningsnivå, 2013/ Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, världsdel och typ av studier 4.4 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, världsdel och studieinriktning, 2013/ Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, utbildningsnivå, typ av studiestöd och utbetalt belopp, miljoner kronor, 2013/14 5 Studiemedel för studier i Sverige och utomlands 5.1 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp, fördelat på kön, utbildningsnivå och typ av studiestöd, 2013/ Antal studerande som fått studiemedel, fördelat på kön, ålder och utbildningsnivå, 2013/14 6 Sjukförsäkring för studerande 6.1 Antal studerande med grundlån, fördelat på kön 6.2 Studerande med studiestöd som fått skuldreducering, fördelat på orsak 7 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 7.1 Antal studerande som fått Rg-bidrag, fördelat på kön 7.2 Utbetalda belopp i Rg-bidrag, fördelat på kön, miljoner kronor 7.3 Genomsnittligt utbetalt belopp i Rg-bidrag per studerande, fördelat på kön, tusen kronor 7.4 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på typ av kostnad och kön, 2013/ Utbetalda belopp i Rg-bidrag, fördelat på typ av kostnad och kön, miljoner kronor, 2013/ Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på ålder och kön, 2013/ Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på boendeform och kön, 2013/ Antal studerande som fått avslag på ansökan om Rg-bidrag, fördelat på kön 7.9 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på studieort och kön, 2013/ Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på hemortslän och kön, 2013/14 8 Lärlingsersättning 8.1 Antal studerande som fått lärlingsersättning, fördelat på kön 8.2 Utbetalda belopp1 i lärlingsersättning, fördelat på kön, miljoner kronor 8.3 Antal studerande med lärlingsersättning, fördelat på ålder och kön, 2013/ Antal studerande som fått avslag på ansökan om lärlingsersättning, fördelat på kön 8.5 Antal studerande med lärlingsersättning, fördelat på hemortslän och kön, 2013/14 27