Beviljning av studiestöd 2004/05. Approval of Financial Aid for Students 2004/05

Transkript

1 Beviljning av studiestöd 2004/05 Approval of Financial Aid for Students 2004/05

2 UF 70 SM 0502 Beviljning av studiestöd 2004/05 Approval of financial aid for students 2004/05 I korta drag Färre studiestödstagare inom högskolesektorn Efter att under en lång följd av år ha ökat så har antalet studiestödstagare inom högskolesektorn nu minskat med ca personer. Detta kan förklaras av att universitet och högskolor inte haft resurser för att kunna utöka sitt utbud av utbildningsplatser. Det totala antalet studiestödstagare har däremot ökat med personer. Ökningen sker helt och hållet inom ungdomsutbildningen. Inom vuxenutbildningen fortsätter antalet stödtagare att minska men i långsammare takt än tidigare. Lånebenägenheten fortsätter att minska Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag uppgick till 74,6 procent för studerande i Sverige läsåret 2004/05. Motsvarande siffra läsåret 2003/04 var 76,8 procent. Den sjunkande lånebenägenheten kan vara en effekt av regelförändringar, bland annat i form av skärpta återbetalningskrav, som genomfördes vid studiestödsreformen Bland studerande utomlands är lånebenägenheten högre, 85,2 procent av de utlandsstuderande hade studielån 2004/05 vilket är en liten minskning från föregående läsår då den var 87,6 procent. EU:s tio nya medlemsländer I maj 2004 blev tio nya länder medlemmar i Europeiska unionen. Utländska medborgare kan få rätt till svenskt studiestöd enligt EG-rätten och under läsåret 2004/05 ökade antalet som beviljades med 230 personer (34 procent). De tio nya länderna stod för 70 procent av ökningen och de utgjorde nästan en femtedel av alla som fick bifall enligt EG-rätten. Kerstin Sellén Johansson, CSN, tel , kerstin.sellen-johansson@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 1 december Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

3 Vidgad användning av rekryteringsbidraget Rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning är en tillfällig utbildningssatsning som ska pågå under ett och ett halvt år. Den vänder sig till anställda inom vård, skola och omsorg. De får härigenom möjlighet att kombinera arbete på halvtid med halvtidsstudier inom kommunal vuxenutbildning eller högskola. Intresset för bidraget har inte varit stort, endast ca 15 procent av de medel som ställts till förfogande har använts under det första läsåret. Ett halvt år återstår av utbildningssatsningen utöver det läsår som redovisas i denna rapport. 4

4 5 Innehåll Sida Statistiken med kommentarer 7 Översiktlig statistik 7 Antalet studiestödstagare ökar 7 Antalet vuxenstuderande minskar nu långsammare 7 Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2004/05 8 Studiehjälp 9 Antalet studerande ökar 9 Studiemedel 9 Andelen låntagare fortsätter att minska 9 De studerandes ålder 10 Studerande med studiemedel för utlandsstudier 10 Rekryteringsbidrag 11 En liten minskning i antalet studerande med rekryteringsbidrag 11 Fakta om stödtagarna läsåret 2004/05 11 Vidgad användning av rekryteringsbidraget 12 Utländska medborgare 12 Principiell rätt till svenskt studiestöd 12 Svenskt studiestöd enligt EG-rätten 13 Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag) 14 Antalet studerande är konstant 14 Tabeller 15 Tabellförteckning 15 Teckenförklaring 18 Tabeller 19 Fakta om statistiken 81 Beskrivning av studiestödsformerna 81 Inledning 81 Studiehjälp 81 Studiemedel 81 Rekryteringsbidrag 82 Rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning 82 Utländska medborgare 82 Utlandsstudier 83 Sjukförsäkring för studerande 83 Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag) 83

5 6 Detta omfattar statistiken 83 Objekt och population 83 Statistiska mått 83 Redovisningsgrupper 83 Referenstider 84 Definitioner och förklaringar 84 Så görs statistiken 86 Statistikens tillförlitlighet 86 Osäkerhetskällor 86 Bra att veta 87 Jämförbarhet över tiden 87 Primärmaterial 90 Annan statistik 90 In English 91 Summary 91 Decrease in Student Aid Recipients in Higher Education 91 The Interest for Student Loans Continues to Decrease New EU Countires 91 Extended Use of the Recruitment Grant 91 Description of Different Forms of Financial Aid for Students 92 Introduction 92 Study Allowance 92 Financial Student Aid 92 Recruitment Grant 93 Recruitment Grant for Combined Studies 93 Foreign Nationals 94 Studies Abroad 94 Health Insurance 94 Allowance for Certain Functionally Disabled Students at Upper Secondary Level (Study Allowance for the Disabled) 94 List of Tables 95 List of Terms 99

6 7 Statistiken med kommentarer Översiktlig statistik Antalet studiestödstagare ökar Det totala antalet studiestödstagare har ökat med personer jämfört med läsåret 2003/04. Det är inom ungdomsutbildningen som ökningen sker. Inom högskolesektorn har antalet däremot minskat med personer och inom vuxenutbildningen med det senaste läsåret. Antal med studiestöd inom olika utbildningsområden Ungdomsutb. Högskoleutb. Vuxenutb / / / /05 Könsfördelningen inom de tre utbildningsområdena skiljer sig åt. Inom ungdomsutbildningen, som består av gymnasiestuderande med studiehjälp, är fördelningen mellan könen jämnast, 49 procent kvinnor och 51 procent män. Inom de två övriga utbildningsområdena överväger andelen kvinnor. Inom högskoleutbildningen är andelen kvinnor 59 procent och inom vuxenutbildningen drygt 65 procent. Inom vuxenutbildningen har dock andelen män ökat med 2 procentenheter sedan läsåret 2002/03. Antalet vuxenstuderande minskar nu långsammare Av diagrammet på nästa sida framgår att antalet vuxenstuderande ökade kraftigt läsåret 1997/98 i samband med att vuxenutbildningssatsningen kunskapslyftet inleddes. Kulmen nåddes läsåret 1998/99 då ca personer fick studiestöd för att delta i vuxenutbildning på grundskole- och gymnasienivå. Därefter har antalet vuxenstuderande minskat kraftigt under en följd av år för att nu vara hälften så många jämfört med 1998/99. Det finns flera orsaker till att antalet vuxenstuderande har minskat. Nedgången mellan läsåren 1998/99 och 1999/2000 berodde främst på en regeländring som infördes läsåret 1999/2000. Den innebar att särskilt utbildningsbidrag endast kunde beviljas i ett år i stället för som tidigare i två år. Därefter har faktorer som ett minskat utbud av utbildningsplatser och en förbättrad arbetsmarknad påverkat antalet vuxenstuderande. 1 Inom högskoleutbildning medräknas här även övriga eftergymnasiala utbildningar, basåret vid högskola och universitet samt utlandsstuderande på eftergymnasial nivå. I vuxenutbildning ingår studerande som studerat på grund- och gymnasienivå med studiemedel, vuxenstudiestöd (t.o.m. läsåret 2002/03) och rekryteringsbidrag. Antalet är bruttoantal när det gäller studerande som har läst med studiemedel och vuxenstudiestöd under samma läsår. Studerande som har växlat mellan de olika vuxenstudiestöden eller mellan rekryteringsbidrag och studiemedel är dock nettoräknade.

7 8 Antal vuxenstuderande med studiestöd 1996/ / / / / / / / / / /05 Komvux Folkhögskola Gymnasieskola Det senaste läsåret har dock den neråtgående trenden bromsats upp. Från och med läsåret 2003/04 är det två studiestödsformer som är tillgängliga för vuxenstuderande, studiemedel och rekryteringsbidrag. Studerande med studiemedel har ökat något i antal medan studerande med rekryteringsbidrag minskat något jämfört med 2003/04. En jämförelse mellan de olika skolformerna i diagrammet visar att studerande med studiestöd har minskat mest inom den kommunala vuxenutbildningen. Det beror på att de flesta av kunskapslyftets utbildningsplatser räknades till skolformen kommunal vuxenutbildning. Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2004/05 Under läsåret 2004/05 betalade CSN ut 23,4 mdkr i studiestöd varav 3,3 mdkr i studiehjälp, 19,1 mdkr i studiemedel och 1 mdkr i rekryteringsbidrag. Av det utbetalda beloppet i studiemedel var 7,8 mdkr studiebidrag och 11,3 mdkr lån. Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer 2, mnkr, 2004/ Bidrag Lån Mnkr Studiehjälp Studiemedel Rekryteringsbidrag Det utbetalade beloppet är 378,6 mnkr lägre jämfört med läsåret innan. Det är lånen i studiemedel och rekryteringsbidraget som står för den största minskningen, 327,9 respektive 188,7 mnkr. Utbetalt bidrag i studiemedel har minskat med 40 mnkr medan studiehjälpen har ökat med 178 mnkr jämfört med 2003/04. 2 I studiehjälp ingår 33,5 mnkr som utbetalats i Rg-stöd och i rekryteringsbidrag ingår 31,5 mnkr som utbetalats i rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning.

8 9 Studiehjälp Antalet studerande ökar Studiehjälpens tre olika bidragsformer har olika trender. Studiebidraget följer befolkningsökningen och har en uppåtgående trend. Inackorderingstillägget ökar successivt bland annat med ökningen av antalet fristående skolor. Det extra tillägget däremot har en nedåtgående trend. Detta tillägg beviljas elever i hushåll med svag ekonomi men det är färre studerande för varje läsår som får detta stöd. Detta hänger samman med att inkomstgränsen för att kunna få stödet har varit densamma sedan Sammantaget har antalet studerande med studiehjälp dock ökat, räknat både i antal personer och i utbetalda kronor. Studiemedel Andelen låntagare fortsätter att minska Under läsåret 2004/05 fick cirka studerande studiemedel för studier i Sverige. Siffran anger antal studerande som fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. Av dessa hade ca studielån medan endast utnyttjade bidragsdelen. Cirka personer hade dessutom merkostnadslån och personer tilläggslån. Jämfört med föregående läsår är det totala antalet studerande med studiemedel i Sverige i stort sett oförändrad. En ökning på gymnasienivå med drygt studerande uppvägs av en motsvarande minskning på grundskole- och eftergymnasial nivå. Efter att ha ökat under en lång följd av år minskar alltså volymen på eftergymnasial nivå. Detta kan förklaras av att universitet och högskolor inte haft resurser för att kunna utöka sitt utbud av utbildningsplatser. Takbeloppen, dvs. det högsta belopp som kan utgå som ersättning till skolorna ökar inte längre. Dessutom har flera lärosäten behövt anpassa verksamheten till tidigare överproduktion när de redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom takbeloppet. Knappt studerande erhöll studiemedel med det högre bidraget. Det är en minskning med cirka jämfört med föregående år. Minskningen återfinns på gymnasienivå vilket sannolikt beror på en regeländring som gjordes Möjligheten för repetitions- och kompletteringsstuderande på gymnasienivå att erhålla det högre bidraget avskaffades fr.o.m medan en övergångsregel fanns under det första halvåret. Regeländringen har således fått full genomslagskraft först under läsåret 2004/05. När det gäller studerande med högre bidraget på grundskolenivå har antalet istället ökat läsåret 2004/05. Även detta har ett samband med regelförändringen genom att de pengar som anslås nu räcker till alla som är berättigade till högre bidraget på grundskolenivå, vilket inte var fallet tidigare. Merparten av de studerande som erhåller högre bidraget läser på grundskole- eller gymnasienivå. Det högre bidraget på eftergymnasial nivå lämnas enbart för yrkesteknisk högskoleutbildning och specialpedagogutbildning. Cirka studerande på eftergymnasial nivå fick det högre bidraget.

9 10 Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag uppgick till 74,6 procent under läsåret 2004/05. Motsvarande siffra föregående läsår var 76,8 procent. Den minskade lånebenägenheten kan vara en effekt av de regelförändringar, bland annat i form av skärpta återbetalningskrav, som genomfördes vid studiestödsreformen den 1 juli Lånebenägenheten var betydligt högre bland studerande på eftergymnasial nivå än för studerande på grundskole- och gymnasienivå. Bland studerande med det högre bidraget är lånebenägenheten mindre. Antal studerande med studiemedel i Sverige fördelade efter utbildningsnivå och bidragsnivå, läsåret 2004/05 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Generellt bidrag Varav låntagare Högre bidraget Varav låntagare Studiemedel utbetalades med ca 7,5 mdkr i form av bidrag och 10 mdkr i form av lån för studier i Sverige under läsåret 2004/05. Av utbetalda lån utgjordes ca 172 mnkr av merkostnadslån och 275 mnkr av tilläggslån. De studerandes ålder Ungefär hälften av alla studerande med studiemedel befann sig i åldersintervallet år, läsåret 2004/05. Studerande med studiemedel på grundskolenivå har den högsta andelen äldre studerande. Andelen som var 30 år eller äldre uppgick till 53 procent på grundskolenivå, motsvarande siffror på gymnasienivå och eftergymnasial nivå var 27 respektive 22 procent. Studerande med studiemedel för utlandsstudier Under läsåret 2004/05 fick ca personer studiemedel för studier utomlands, en minskning med ca 200 personer sedan föregående läsår. Majoriteten (ca personer eller 56 procent) studerade inom EU, en ökning från föregående läsår. Denna ökning berodde dock på de nya EU länderna där ca 800 valde att studera (mot ca 650 för motsvarande grupp 2003/04). Antalet studerande i de gamla EU länderna hade i stället minskat sedan föregående läsår. Den största procentuella ökningen i antalet studerande stod Asien för, där det var Kina, både procentuellt och antalsmässigt, som ökat mest. USA:s långa neråtgående trend i antal studerande bröts och antalet studerande i USA ökade med 78 personer. Undantaget forskarnivå studerade fler kvinnor än män utomlands. Fördelningen var ca 61 procent kvinnor och 39 procent män (samma fördelning som för dem som studerade i Sverige). Störst skillnad mellan könen var det bland dem som läste språkkurser, där ca 70 procent var kvinnor. Cirka 93 procent av dem som studerade utomlands var under 30. Antalet studenter som tog grundlån i relation till dem som erhåll bidragsdelen var hög jämfört med studerande i Sverige, 85 procent respektive 75 procent. Den sjönk dock något från föregående läsår då motsvarande siffra var 88 procent för studerande utomlands och 77 procent för studerande i Sverige. Av dem som tog grundlån utnyttjade 59 procent även möjligheten att ta merkostnadslån till bland annat försäkring, resor och undervisningsavgift. Även detta var en liten minskning från föregående läsår då motsvarande andel var 61 procent.

10 11 Rekryteringsbidrag Rekryteringsbidraget som infördes den 1 januari 2003 är till sin helhet ett studiebidrag och vänder sig till en specifik målgrupp. De som ska prioriteras är personer med låg tidigare utbildning och som behöver en aktiv rekryteringsinsats för att börja studera 3. För att kunna beviljas rekryteringsbidrag får den studerande därför inte ha studerat med studiestöd under de senaste fem åren närmast före studierna med rekryteringsbidrag. En liten minskning i antalet studerande med rekryteringsbidrag Under läsåret 2004/05 fick drygt studerande rekryteringsbidrag, vilket är cirka färre än föregående läsår. Framför allt har antalet kvinnor i åldern år och antalet män i åldern år minskat. Geografiskt sett har antalet studerande minskat i samtliga regioner utom Stockholm och Västsverige. De största minskningarna har skett i Östra Mellansverige och Sydsverige. Fakta om stödtagarna läsåret 2004/05 Av de personer som sökte rekryteringsbidrag fick åtta procent avslag på sin ansökan. De tre vanligaste anledningarna till avslag är att den sökande läst med något annat studiestöd under de senaste fem åren (27 procent av avslagen), inte tillhör bidragets målgrupp (24 procent) eller inte har rätt till svenskt studiestöd (23 procent). Cirka personer som ansökte om rekryteringsbidrag valde att inte utnyttja studiestödet. Det är dock inte säkert att alla dessa skulle ha fått ett bifallsbeslut. En del sökande kan ha valt att återta sin ansökan innan den hunnit prövas. Bland de studerande som fick rekryteringsbidrag under läsåret 2004/05 är majoriteten, 72 procent, kvinnor. Hälften av stödtagarna är i åldern år och 30 procent är 40 år eller äldre. 79 procent tillhör delmålgruppen arbetslösa, 19 procent riskerar bli arbetslösa och två procent har fått bidraget på grund av funktionshinder. Rekryteringsbidrag kan beviljas för studier på grundskole- och gymnasienivå. De flesta, 70 procent studerade på gymnasienivå. Bland kvinnorna är andelen som läste på gymnasienivå 71 procent och bland männen 67 procent. Allt färre har rätt till den högre bidragsnivån Rekryteringsbidraget har två bidragsnivåer. För att få det högre bidraget ska den studerande ha haft en inkomst på minst kr under de tolv senaste månaderna före studierna (beräknad med 2004 års prisbasbelopp). Under läsåret 2004/05 fick 43 procent av alla studerande med rekryteringsbidrag det högre bidraget, vilket är en lägre andel än förra läsåret. Det finns fortfarande stora skillnader mellan könen och mellan utbildningsnivåerna. 46 procent av männen och 42 procent av kvinnorna hade rätt till det högre bidraget. En jämförelse mellan de olika utbildningsnivåerna visar att bland dem som studerade på gymnasienivå var det 52 procent som fick det högre bidraget medan det bland de som studerade på grundskolenivå endast var 22 procent som hade rätt till det högre bidraget. Bland kvinnorna som studerade på grundskolenivå var andelen ännu lägre, 20 procent av dem fick det högre bidraget. Majoriteten av de studerande fick bidraget för heltidsstudier De flesta, 86 procent, studerade på heltid, sju procent studerade med 75 procents studietakt och sex procent studerade på halvtid. Endast två procent utnyttjade möjligheten att studera med 20 procents studietakt. Av de som studerade med rekryteringsbidrag med procents studietakt fick två procent sitt bidrag reducerat på grund av arbetsinkomst. Andelen med reducerat bidrag var högst bland de som studerade på halvtid och högre bland männen än bland kvinnorna. De som studerar med 20 procents studietakt berörs inte av inkomstreducering. 3 Proposition 2001/02:161, Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier, s. 34.

11 12 Vidgad användning av rekryteringsbidraget Den 1 juli 2004 startade en tillfällig utbildningssatsning med vidgad användning av rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning. Satsningen omfattar deltidsstudieplatser och ska pågå under ett och ett halvt år. Den vänder sig till anställda inom vård, skola och omsorg och ger dem möjlighet att kombinera arbete på halvtid med halvtidsstudier inom kommunal vuxenutbildning eller på högskola. Syftet är att minska risken för friställning och öka kompetensen inom verksamhet som finansieras av kommuner och landsting. Få studerade på kombinationsutbildning Under läsåret 2004/05 har personer studerat med bidraget. Intresset var särskilt lågt under det första halvåret då endast 651 personer rekryterades med hjälp av bidraget. En bidragande orsak till detta var att tiden mellan riksdagsbeslut och ikraftträdandet av satsningen var mycket kort. Kommunerna och landstingen hade därför kort tid på sig att finna en ändamålsenlig organisation för rekryteringen. Andra orsaker till det svala intresset, som framförts från kommunhåll, är att inkomsten vid sidan av studierna i många falla reducerar det bidragsbelopp som kan beviljas och att bidraget i många fall inte motsvarar den arbetsinkomst som den studerande förlorar genom att går ner i arbetstid under studietiden. Ungefär en fjärdedel av dem som valde att studera på kombinationsutbildning fick sitt studiestöd reducerat på grund av inkomster. Andelen är betydligt högre jämfört med vanligt rekryteringsbidrag där omkring 6 procent av de som studerade på halvtid fick bidraget reducerat. Inkomstreducering var också den främsta anledningen till att ansökningar om rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning avslogs. Av dem som fick avslag på sin ansökan var det 27 procent som fick avslag därför att bidraget reducerades helt på grund av inkomster som de hade vid sidan av studierna. Hög andel kvinnor och kommunanställda på kombinationsutbildning Av de som studerade på kombinationsutbildningar var drygt 90 procent kommunanställda och resterande 10 procent landstingsanställda. Andelen kvinnor var betydligt högre än inom vuxenutbildningen i övrigt. Männen utgjorde endast 5 procent av de studerande vilket kan förklaras av att satsningen vänder sig till yrkesområden som är starkt kvinnodominerade. De som studerar på kombinationsutbildningar skiljer sig även åldersmässigt från de som studerar med vanligt rekryteringsbidrag, 40 procent är i åldern år och hälften är 40 år eller äldre. Den övre åldersgränsen för bidraget är 55 år, när studierna påbörjas, ca 10 procent var 50 år eller äldre. Nära hälften, drygt 48 procent studerade vid högskola och resten bedrev studier vid komvux. Av dem som studerade vid komvux studerade 4 procent på påbyggnadsutbildning. Utländska medborgare Principiell rätt till svenskt studiestöd När den som inte är svensk medborgare första gången söker svenskt studiestöd gör CSN en särskild prövning och utreder den s.k. principiella rätten till svenskt studiestöd. Cirka personer har ansökt om principiell rätt till svenskt studiestöd för studier under läsåret 2004/05, vilket är drygt 500 fler än föregående läsår. Av de som ansökt fick bifall på sin ansökan. Av dessa är 41 procent under 20 år och 51 procent 25 år eller äldre. Männen är förhållandevis yngre än kvinnorna. Bland de män som beviljats principiell rätt till studiestöd är 52 procent under 20 år, medan det bland kvinnorna är 67 procent som är över 20 år.

12 13 Av de som ansökt om principiell rätt till studiestöd är 61 procent kvinnor. Det är dock dubbelt så många kvinnor som män som beviljats principiell rätt till studiestöd av de som är över 20 år. Det är totalt sett en högre andel av kvinnorna som får avslag på sin ansökan än av männen. Under läsåret 2004/05 fick 25 procent av kvinnorna avslag jämfört med 19 procent av männen. Förhållandet har varit ungefär detsamma under de fem läsår som mätningen gjorts. Förklaringen till det är att det är lättare att få principiell rätt till svenskt studiestöd om man är under 20 år och kommit till Sverige med föräldrarna än om man är över 20 år och kommit till Sverige p.g.a. egen familjeanknytning. Eftersom större delen av kvinnorna som prövas är över 20 år får de också en högre avslagsfrekvens. Av de personer som har beviljats principiell rätt till svenskt studiestöd har personer studerat med någon form av studiestöd från CSN under läsåret 2004/05. Drygt personer har fått studiehjälp, ca har fått studiemedel och ca har fått rekryteringsbidrag. Av de som studerat med studiemedel har 47 procent studerat på grundläggande nivå, 37 procent på gymnasienivå och 16 procent på eftergymnasial nivå. Drygt två tredjedelar av dem som studerat med studiemedel är kvinnor. Bland dem som studerat med rekryteringsbidrag har hela 63 procent studerat på grundläggande nivå och 37 procent på gymnasienivå. Även här är två tredjedelar av de studerande kvinnor. Nordiska medborgare Av de nordiska medborgare som har ansökt om principiell rätt till svenskt studiestöd under läsåret 2004/05 är personer med finskt medborgarskap i majoritet. De utgör 58 procent av de nordiska sökande. Därnäst kommer Norge, Danmark och Island. 82 procent av de nordiska medborgare som har ansökt har fått bifall på sin ansökan. Svenskt studiestöd enligt EG-rätten Den som är arbetstagare och EU-medborgare kan under vissa förutsättningar beviljas svenskt studiestöd på samma villkor som gäller för svenska medborgare. Det gäller även arbetstagarens familjemedlemmar. De vanligaste beslutsgrunderna för bifall är att den sökande omfattas av familjeförmån enligt förordningen (EEG) nr 1408/71 (studiehjälp) eller är anhörig till arbetstagare enligt förordningen (EEG) nr 1612/68 (studiemedel). Dessa två beslutsgrunder gäller för 40 respektive 32 procent av de beviljade ansökningarna. För totalt personer har CSN gjort en EG-rättslig prövning, vilket är en ökning med drygt 40 procent mot föregående läsår. Av dessa har 906 personer fått bifall på sin ansökan. Av de som prövats är övervägande delen, 66 procent, kvinnor. De flesta har medborgarskap i något av EU-länderna utom Norden, 56 procent, och 33 procent har nordiskt medborgarskap. Från övriga Europa kommer 4 procent och resterande 7 procent har utomeuropeiskt medborgarskap. De enskilt största länderna är Finland, Polen, Tyskland och Norge. Från de 10 nya länder som blev medlemmar i Europeiska unionen i maj 2004 kom 460 personer av alla prövade enligt EG-rätten under läsåret 2004/05. De nya länderna utgör 26 procent av alla prövade och står för 85 procent av ökningen mot föregående läsår. 18 procent av alla som fick bifall på sin ansökan kommer från de 10 nya länderna. Noterbart är att Polen, som är ett av de 10 nya medlemsländerna, nu är det andra största landet med 11 procent av alla prövade enligt EG-rätten. Dock är Polen endast det fjärde största landet av de som fått bifall på sin ansökan. Även de baltiska länderna (Estland, Lettland och Litauen) står för 11 procent av alla prövade och 6 procent av de som fått bifall. Övervägande delen av de som beviljats svenskt studiestöd enligt EG-rätten är unga. Cirka 77 procent är under 30 år och 42 procent är under 20 år. Av de som har fått

13 14 bifall på sina ansökningar har under tidigare läsår ungefär hälften varit nordiska medborgare, men i och med de nya medlemsländerna är nu fler från de övriga EU-länderna än från Norden. De flesta som fick studiestöd med stöd av EG-rätten studerade med studiemedel Av de 906 personer som beviljats studiestöd enligt EG-rätten har de flesta, 521 personer, studerat med studiemedel och rekryteringsbidrag. 65 procent av de som studerade med studiemedel studerade i Sverige, 36 procent av dem studerade på eftergymnasial nivå och 31 procent på gymnasienivå resten studerade på grundläggande nivå. Av de 196 personer som studerade utomlands med studiemedel studerade så gott som samtliga på eftergymnasial nivå. De tre vanligaste studieländerna för de som studerade utomlands med studiemedel var Storbritannien, Frankrike och Danmark. Ungefär hälften av de 89 personer som studerade med rekryteringsbidrag läste på grundläggande nivå och hälften på gymnasienivå. De flesta EG-rättsbeslut för studiehjälp är ärenden som CSN lämnar över till Försäkringskassan för samordning med andra länder, och under läsåret 2005/04 var det ungefär 300 ärenden. 30 personer fick studiehjälp direkt av CSN. Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag) Antalet studerande är konstant Rg-bidraget är ett bidrag som hörselskadade, döva eller svårt rörelsehindrade elever får, för att kunna läsa på riskgymnasium i Örebro, Kristianstad, Göteborg, Stockholm och Umeå. Bidraget betalas ut till ungefär 400 elever årligen för boende, hemresor, dagliga resor och övriga kostnader. Detta antal har varit konstant i fler år. Däremot har beloppet per elev ökat något under de senaste åren.

14 15 Tabeller Tabellförteckning Översiktlig statistik 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd fördelade efter studiestödsform per kalenderår 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd fördelade efter skolform och studiestödsform 1.3 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare fördelade efter studieinriktning, kön, ålder och studiemedel publiceras Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare fördelade efter studieinriktning och kön publiceras Studiehjälp 2.1 Belopp per månad 2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön 2.3 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön 2.4 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter skolform, bidragsform och kön 2.5 Antal studerande som fått inackorderingstillägg fördelade efter avståndsklass, skolform och kön 2.6 Antal studerande som fått extra tillägg fördelade efter storlek på ekonomiskt underlag, skolform och kön 2.7 Antal studerande som fått avslag fördelade efter bidragsform, skolform och kön Studiemedel 3.1a Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med generellt, 34,5 procent, studiebidrag 3.1b Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med högre, 82 procent, studiebidrag 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp fördelade efter kön, bidragsnivå och typ av belopp 3.3a Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå 3.3b Antal studerande som fått studiemedel med 34,5 procent studiebidrag fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå 3.3c Antal studerande som fått studiemedel med 82 procent studiebidrag fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå

15 16 3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4b Antal studerande som har fått studiemedel med 34,5 procent studiebidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4c Antal studerande som har fått studiemedel med 82 procent studiebidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med 34,5 procent studiebidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med 82 procent studiebidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.6b Antal studerande, med 34,5 procent studiebidrag, som har fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.6c Antal studerande, med 82 procent studiebidrag, som har fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.7 Antal personer som fått avslag på ansökan om studiemedel fördelade efter utbildningens nivå, skolform, kön och avslagsgrund 3.8a Antal studerande som har fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län 3.8b Antal studerande som har fått studiemedel med 34,5 procent studiebidrag, för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län 3.8c Antal studerande som har fått studiemedel med 82 procent studiebidrag, för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län Rekryteringsbidrag 4.1 Prisbasbelopp samt maximalt belopp i rekryteringsbidrag för en studieperiod om 20 veckor med generellt bidrag 4.1b Prisbasbelopp samt maximalt belopp i rekryteringsbidrag för en studieperiod om 20 veckor med det högre bidraget 4.2a Antal studerande som fått rekryteringsbidrag fördelade efter kön, målgrupp och bidragsnivå 4.2b Utbetalda belopp i rekryteringsbidrag fördelade efter kön målgrupp och bidragsnivå, mnkr 4.3 Antal studerande som fått rekryteringsbidrag fördelade efter kön, bidragsnivå, utbildningens nivå och skolform 4.4 Antal studerande som har fått rekryteringsbidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå, skolform, och studietakt

16 17 4.5a Antal studerande som fått rekryteringsbidrag fördelade efter kön och ålder 4.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått rekryteringsbidrag fördelade efter utbildningens nivå, skolform och kön, procent 4.6 Antal studerande som har fått reducerat rekryteringsbidrag på grund av inkomst fördelade efter utbildningens nivå, kön och studietakt 4.7 Antal personer som sökt rekryteringsbidrag och antal som fått avslag fördelade efter utbildningens nivå och kön 4.8 Antal studerande som har fått rekryteringsbidrag fördelade efter utbildningens nivå, kön, region och län 4.9 Antal studerande som har fått rekryteringsbidrag fördelade efter kön och kommun 4.10 Prisbasbelopp samt maximalt belopp i rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning för en studieperiod om 20 veckor 4.11a Antal studerande som fått rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning fördelade efter kön, arbetsgivare och skolform 4.11b Utbetalda belopp i rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning fördelade efter kön, arbetsgivare och skolform 4.12 Antal studerande som fått rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning fördelade efter kön och ålder 4.13 Antal studerande som fått rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning fördelade efter kön och utbildningens nivå Utländska medborgare 5.1 Antal personer som beviljats principiell rätt till svenskt studiestöd fördelade efter kön och ålder 5.2 Antal personer som fått beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd för nordiska medborgare fördelade efter kön, medborgarskap och beslut 5.3 Antal personer som fått beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd fördelade efter kön, beslut och hemvärldsdel 5.4 Antal personer som beviljats rätt till svenskt studiestöd enligt EG-rätten fördelade efter kön och ålder 5.5 Antal personer som fått beslut om svenskt studiestöd enligt EG-rätten fördelade efter kön, typ av beslut och medborgarskap 5.6 Antal personer som fått rätt till svenskt studiestöd enligt EG-rätten fördelade efter kön och beslutsgrund Studerande utomlands 6.1 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands fördelade efter kön, utbildningens nivå, världsdel och land 6.2 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå 6.3 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands fördelade efter kön, världsdel och typ av utlandsstudier 6.4 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands fördelade efter kön, utbildningens nivå, bidrag, typ av lån och utbetalt belopp

17 18 Sjukförsäkring för studerande 7.1 Antal studerande med studiestöd som varit sjukanmälda och fått skuldreducering Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag) 8.1 Antal studerande som fått Rg-bidrag fördelade efter kön 8.2 Utbetalda belopp i Rg-bidrag fördelade efter kön 8.3 Antal studerande med Rg-bidrag fördelade efter typ av kostnad och kön 8.4 Antal studerande med Rg-bidrag fördelade efter ålder och kön 8.5 Antal studerande med Rg-bidrag fördelade efter boendeform och kön Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Less than 0.5 Less than 0.05 Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable

18 19 1 Översiktlig statistik Survey statistics Tabell 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd fördelade efter studiestödsform per kalenderår, mnkr Total expenditure on student aid by type of aid on calendar year, SEK million Studiestödsform Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt Totalt , , , , , , , , ,1 Studiehjälp 1) 2 672, , , , , ,5 Studiemedel 7 874, , , , , , , , ,4 Rekryteringsbidrag 2) ,2. 894, , ,3 Vuxenstudiestöd 3) 2 618,8 155, ,5 193,2 24,3 217,5 0,0 0,0 0,0 Övriga 4) 31,0. 31,0 30,1. 30,1 32,9. 32,9 1) Under 2003 började studiehjälp att betalas ut i tio månader av året, mot tidigare nio, för de flesta gymnasiestuderande. 2) Särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar och naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt särskilt utbildningsbidrag. 3) År 2004 ingår även 7,6 mnkr som utbetalats för rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning. 4) Bidrag till döva och hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro samt bidrag till rörelsehindrade elever i särskilt Rh-anpassad gymnasieutbildning. År 2002 ingår också 1,3 mnkr som utbetalats för vissa kurser i teckenspråk.

19 20 Tabell 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd fördelade efter skolform och studiestödsform, 2004/05 1) Number of students in upper secondary education receiving aid, by type of school, 2004/05 Skolform Studiehjälp 2) Studiemedel 3) Rekryteringsbidrag 4) RG-bidrag Totalt Gymnasieskola m m Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Folkhögskola Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Kommunal och statlig vuxenutbildning Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Samtliga skolformer Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män ) Antal studerande som fått studiestöd under någon del av läsåret. Siffrorna är bruttoräknade och avrundade. I gymnasial utbildning medräknas även vuxna studerande i grundskolestudier. 2) Gymnasieskola m.m. inkluderar även utlandsstudier och de som saknar registrering av skolform. 3) Endast studerande i Sverige, inklusive vissa gymnasieutbildningar med annan huvudman än kommun eller landsting samt basåret vid högskolor och universitet. 4) Inklusive studerande med rekryteringsbidrag för kombinationsutbildning.

20 21 Tabell 1.3 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, Utkom den 12 april 2006 fördelade efter studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2004/05 Studieinriktning Number of students in higher education distributed by specialisation, sex, age and student aid Antal Kvinnor Ålder Studiemedel Fakultet/område Yrkesutbildningsprogram Antal % - 21 % % % % Bidrag Antal % av antal studenter Lån Antal % av antal studenter HELA RIKET (inkl. basår) HELA RIKET (exkl. basår) PROGRAM MOT YRKESEXAMEN Humaniora och teologi Teologie kandidatexamen Juridik och samhällsvetenskap Juris kandidatexamen Psykologexamen Socionomexamen Undervisning Barn- och ungdomspedagogisk examen Flyglärarexamen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen Grundskollärarexamen Gymnasielärarexamen Idrottslärarexamen Lärarexamen Musiklärarexamen Slöjdlärarexamen Specialpedagogexamen Studie- och yrkesvägledarexamen Naturvetenskap Apotekarexamen Receptarieexamen Teknik Arkitektexamen Brandingenjörsexamen Civilingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen Sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen Sjökaptens- och styrmansexamen Yrkesteknisk högskoleexamen

21 22 Tabell 1.3 forts. Studieinriktning Fakultet/område Yrkesutbildningsprogram Antal Kvinnor Ålder Studiemedel Antal % - 21 % % % % Bidrag Antal % av antal studenter Lån Antal % av antal studenter Lant- och skogsbruk Agronomexamen Djursjukvårdarexamen Hippologexamen Hortonomexamen Jägmästarexamen Landskapsarkitektexamen Landskapsingenjörsexamen Lantmästarexamen Skogsmästarexamen Trädgårdsingenjörsexamen Medicin och odontologi Läkarexamen Optikerexamen Psykoterapeutexamen Tandläkarexamen Veterinärexamen Vård och omsorg Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Barnmorskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Dietistexamen Logopedexamen Ortopedingenjörsexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjukgymnastexamen Sjukhusfysikerexamen Sjuksköterskeexamen Social omsorgsexamen Specialistsjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen Tandteknikerexamen Konstnärligt område Konstnärlig högskoleexamen dans Konstnärlig högskoleexamen konst och des Konstnärlig högskoleexamen musik Konstnärlig högskoleexamen scen och med Organistexamen Övrigt område Yrkeshögskoleexamen

22 23 Tabell 1.3 forts. Studieinriktning Fakultet/område Yrkesutbildningsprogram Antal Kvinnor Antal % - 21 % % % % Bidrag Antal % av antal studenter Lån Antal % av antal studenter KURSER/ÖVRIGA PROGRAM Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Övrigt område FORSKARE Humanistisk - samhällsvetenskapligt Medicinskt Naturvetenskapligt Tekniskt SLU BASÅR Tekniskt/Naturvetenskapligt Antal registrerade i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare. Tabellen publiceras vid en senare tidpunkt än övriga tabeller i det statistiska meddelandet Studiestöd 2004/05, som utkom den 1 december Detta med anledning av att tabellen bygger på uppgifter från SCB:s högskoleregister vilka inte är tillgängliga förrän årsskiftet efter det läsår som redovisningen gäller. Tabellen är ett resultat av en sambearbetning mellan SCB och CSN. Samtliga övernivåer är nettoräknade. Om en person finns på Forskare så finns den inte på grundutbildning. Om en person finns på Studier mot yrkesexamen så finns den inte på Studier mot generell examen. Däremot kan en person finnas på flera fakultetsrader och en annan på flera yrkesexamina. Antalet studiemedelstagare i CSN:s register överstiger antalet studerande med studiemedel i SCB:s register. Enligt CSN:s register har studerande i grundläggande högskoleutbildning inklusive basår samt forskarutbildning fått studiemedel. Skillnaden beror på flera faktorer. Studiemedelstagare som går om en kurs finns inte med i SCB:s register. Studiemedelstagare i sommarkurser hänförs huvudsakligen till en hösttermin i CSN:s register medan de är registrerade på vårterminen i SCB:s register. I CSN:s data kan en person vara medräknad under två av kategorierna basår, grundläggande högskoleutbildning och forskare. Ålder är räknad utifrån ålder 2004 oavsett om registreringen gäller höstterminen 2004 eller vårterminen Studerande som bedriver studier på mindre än halvfart finns ej med i redovisningen fr.o.m. läsåret 2002/03. Teknik och naturvetenskap är fr.o.m. läsåret 1997/98 särredovisat på dels området teknik, dels området naturvetenskap. Ålder Studiemedel

23 24 Tabell 1.4 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning Utkom den 12 april 2006 och antal studiemedelstagare, fördelade efter studieinriktning och kön, 2004/05 Number of students in higher education distributed by specialisation, sex and student aid Studieinriktning Fakultet/område Yrkesutbildningsprogram Kvinnor Registrerade Studiemedelstagare Andel Män Registrerade Studiemedelstagare Andel Totalt Registrerade Studiemedelstagare Andel HELA RIKET (inkl. basår) HELA RIKET (exkl. basår) PROGRAM MOT YRKESEXAMEN Humaniora och teologi Teologie kandidatexamen Juridik och samhällsvetenskap Juris kandidatexamen Psykologexamen Socionomexamen Undervisning Barn- och ungdomspedagogisk examen Flyglärarexamen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen Grundskollärarexamen Gymnasielärarexamen Idrottslärarexamen Lärarexamen Musiklärarexamen Slöjdlärarexamen Specialpedagogexamen Studie- och yrkesvägledarexamen Naturvetenskap Apotekarexamen Receptarieexamen Teknik Arkitektexamen Brandingenjörsexamen Civilingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen Sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen Sjökaptens- och styrmansexamen Yrkesteknisk högskoleexamen Lant- och skogsbruk Agronomexamen Djursjukvårdarexamen Hippologexamen Hortonomexamen Jägmästarexamen Landskapsarkitektexamen Landskapsingenjörsexamen Lantmästarexamen Skogsmästarexamen Trädgårdsingenjörsexamen