Beviljning av studiestöd 2011/12. Approval of Financial Student Aid 2011/12

Transkript

1 Beviljning av studiestöd 2011/12 Approval of Financial Student Aid 2011/12

2

3 Beviljning av studiestöd 2011/12 UF 70 SM 1202 Approval of Financial Student Aid 2011/12 I korta drag Antalet studiestödstagare minskade Antalet studerande som fick studiestöd från CSN minskade med personer till under läsåret 2011/12. Därmed fortsätter den minskning som inleddes föregående läsår. Inom ungdomsutbildningen har antalet studerande minskat med 5 procent. Bland studerande med studiemedel har antalet ökat marginellt inom den eftergymnasiala utbildningen och minskat knappt inom vuxenutbildningen. Trots minskningen inom vuxenutbildningen är det fortfarande en hög nivå studiemedelstagare, vilket kan förklaras av en stor efterfrågan på utbildning och genomförda utbildningssatsningar. Bland studerande med studiemedel i Sverige fortsatte nedgången av andelen studerande med lån. Under läsåret minskade lånebenägenheten med 0,3 procentenheter till 66 procent. Män är mer benägna än kvinnor att ta studielån. Antalet studerande med det extra tillägg som beviljas personer i hushåll med svag ekonomi har för femte läsåret i rad fortsatt att öka. Antalet studerande med inackorderingstillägg minskade med 12 procent till följd av regelförändringar och är nu det lägsta sedan läsåret 2004/05. Studiemedel för studier utomlands Under läsåret 2011/12 fick utlandsstuderande studiemedel. Det är fler än läsåret 2010/11. Ökningen skedde bland utbytesstuderande och free-movers, som läser eftergymnasiala utbildningar som varken är språkkurser eller ingår i utbytesprogram, medan antalet studiemedelstagare som läste ickeakademiska språkkurser minskade. Geografiskt sett fortsatte ökningen av antalet studerande i många av de östeuropeiska EU-länderna, vilket till stor del beror på att många läkarstuderande väljer att studera i dessa länder. För utlandsstuderande ökade lånebenägenheten med 0,3 procentenheter till 82 procent, där män tar studielån i högre grad än kvinnor. Utländska medborgare Läsåret 2011/12 har utländska medborgare prövats för grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna, varav fick bifall på sin ansökan. Därutöver har en EU-rättslig prövning gjorts för personer som inte uppfyllde de nationella reglerna och personer fick bifall. Olof Frænell, CSN, tel , fornamn.efternamn@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 24 oktober Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB. 3

4 Innehåll Sida Statistiken med kommentarer 7 Översiktlig statistik 7 Antalet studiestödstagare fortsätter att minska 7 Ökade utbetalningar av studiestöd 8 Studiehjälp 10 Grundkriterier och bidragens belopp 10 Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska 10 Antalet studerande vid fristående gymnasieskolor fortsätter att öka 11 Gymnasiereform ger färre studerande med inackorderingstillägg 11 Fortsätt ökning av antalet studerande med extra tillägg 12 Hög andel kvinnor i utlandsstudier 13 Fler får indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro 13 Studiemedel för studier i Sverige 15 Färre studerar med studiemedel 15 Fler får avslag på grund av bristande studieresultat 15 Färre studerande sammantaget på KY- och YH-utbildningar 16 Lånebenägenheten fortsätter att minska 16 Färre studerar med högre bidraget 17 Hög andel äldre studerande på grundskolenivå 17 Ojämn könsfördelning 18 Reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst 18 Studiemedel för studier utomlands 19 Fler utlandsstuderande 19 Antalet free-movers fortsätter att öka 10 Långvarig ökning av antalet studerande i Asien 20 Hög andel läkarstuderande i Östeuropa 21 Sjukförsäkring för studerande 22 Något fler studerande fick skuldreducering läsåret 2010/11 22 Män har fler genomsnittligt antal ersättningsdagar 22 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 23 Långsiktig nedgång av antalet studerande 23 Hög andel äldre studerande 23 Utländska medborgare 24 Grundläggande rätt till svenskt studiestöd 24 Prövning enligt nationella regler 24 Prövning enligt EU-rätten 24 4 Tabeller 26 Tabellförteckning 26 Teckenförklaring 29 Tabeller 31

5 Fakta om statistiken 84 Beskrivning av studiestöden 84 Inledning 84 Studiehjälp 84 Studiemedel för studier i Sverige 84 Studiemedel för studier utomlands 85 Sjukförsäkring för studerande 85 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 85 Utländska medborgare 86 Detta omfattar statistiken 86 Objekt och population 86 Statistiska mått 86 Redovisningsgrupper 86 Referenstider 86 Definitioner och förklaringar 86 Så görs statistiken 88 Statistikens tillförlitlighet 88 Osäkerhetskällor 88 Bra att veta 89 Jämförbarhet över tiden 89 Primärmaterial 91 Annan statistik 91 In English 92 Summary 92 Decreased Numbers of Students receiving Student Aid 92 Financial Student Aid for Studies Abroad 92 Foreign citizens 92 Description of Different Types of Financial Aid for Studies 93 Introduction 93 Study Allowance 93 Financial Student Aid for studies in Sweden 93 Financial Student Aid for studies Abroad 94 Health Insurance 94 Allowance for Certain Functionally Disabled Students at Upper Secondary Level (Study Allowance for the Disabled) 94 Foreign citizens 95 List of Tables 96 List of Terms 99 5

6 6

7 Statistiken med kommentarer Översiktlig statistik Antalet studiestödstagare fortsätter att minska Under läsåret 2011/12 har CSN betalat ut studiestöd till personer. 1 Det är personer färre än föregående läsår och personer färre än läsåret 2009/10. Den stora minskningen har främst skett bland studerande med studiehjälp, medan antalet studerande med studiemedel har varit nästan konstant de två senaste läsåren. Antal personer med studiestöd, fördelat på utbildningsområde / / Ungdomsutbildning Eftergymnasial utbildning Vuxenutbildning 1 Till eftergymnasial utbildning räknas här svensk högskola, övriga eftergymnasiala utbildningar, basåret vid högskola och universitet samt utlandsstuderande som studerar på eftergymnasial nivå. Till vuxenutbildning räknas studerande som har studerat på grundskole- och gymnasienivå med studiemedel, vuxenstudiestöd (läsåret 2002/03) och rekryteringsbidrag (perioden ). Under läsåret 2011/12 minskade antalet studerande inom ungdomsutbildningen med 5 procent och uppgick till personer. Antalet studerande med studiemedel ökade marginellt till personer. Fördelat på utbildningsområde går det inte att utläsa några tydliga tendenser. Inom vuxenutbildningen minskade antalet studiemedelstagare något till personer, samtidigt som det skedde en marginell ökning inom den eftergymnasiala utbildningen till personer. Fördelat på kön så framgår det att antalet män inom vuxenutbildningen har minskat med 2 procent under läsåret medan antalet kvinnor har ökat något. Inom den eftergymnasiala utbildningen har antalet studiemedelstagare ökat svagt både bland kvinnor och män. Inom ungdomsutbildningen, där antalet studerande i stort sett följer befolkningsutvecklingen för de aktuella åldrarna, är fördelningen mellan könen relativt jämn. För de båda utbildningsområdena inom stödformen studiemedel är andelen män klart lägre 1 Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller. 7

8 än andelen kvinnor. Under läsåret 2011/12 uppgick andelen män med studiemedel till 36 procent inom vuxenutbildningen och till 41 procent på eftergymnasial nivå. Sedan läsåret 2001/02 har andelen män med studiemedel ökat med 3 procentenheter inom vuxenutbildningen, medan könsfördelningen är oförändrad på eftergymnasial nivå. Ökade utbetalningar av studiestöd Under läsåret 2011/12 betalade CSN ut 27,6 miljarder kronor i studiestöd till studerande. Beloppen 2 fördelade sig enligt följande: studiehjälp 3 3,8 miljarder kronor studiemedel 23,8 miljarder kronor. Av beloppet som betalades ut i studiemedel för studier i Sverige och utomlands var 10,0 miljarder kronor bidrag och 13,8 miljarder kronor lån. Utöver detta betalade CSN in 2,6 miljarder kronor i statlig ålderspensionsavgift till Försäkringskassan för studerande med studiemedel. I bidragsbeloppen för studiemedel ingår tilläggsbidraget för studerande som är vårdnadshavare till barn. Under 2011/12 betalades det ut 371 miljoner kronor i tilläggsbidrag. Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer, 1 fördelat på bidrag och lån, miljoner kronor, 2011/ Studiehjälp Bidrag Lån Studiemedel 1 I studiehjälp ingår det 44,9 miljoner kronor som har betalats ut för Rg-bidrag till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan. Under läsåret 2011/12 var det totala belopp som CSN betalade ut 5 procent högre än läsåret 2010/11. Utbetalningarna av studiehjälp (inklusive Rg-bidrag) minskade med 177 miljoner kronor, vilket beror på att antalet studerande var mindre jämfört med föregående läsår. Utbetalningarna av studiemedel ökade med 1,4 miljarder kronor under läsåret 2011/12. Bidragsdelen 4 ökade med 227 miljoner kronor, medan lånedelen 5 ökade med 1,2 miljarder kronor trots att antalet studerande med studielån minskade under läsåret. De ökade utbetalningarna av studiemedel beror främst på att lånedelen av studiemedlen höjdes den 1 juli Från och med denna tidpunkt fick en heltidsstuderande 2 Beloppen i detta avsnitt är hämtade från CSN:s ekonomisystem där personrelaterade uppgifter saknas. Beloppen är därför inte fördelade på kön. Beloppsuppgifter fördelade på kön finns i tabellerna under respektive studiestödsavsnitt. Dessa uppgifter är då hämtade från CSN:s produktionssystem. 3 Inklusive utbetalningar av Rg-bidrag på 44,9 miljoner kronor till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan. 4 Avser utbetalningar av studiebidrag och tilläggsbidrag. 5 Avser utbetalningar av studielån, merkostnadslån och tilläggslån. 8

9 låntagare med generellt bidrag 460 kronor mer i studielån för fyra veckors studier, jämfört med första kalenderhalvåret Vid ingången av 2012 höjdes prisbasbeloppet med kronor till kronor, vilket också har lett till ökade utbetalningar av studiemedel. 9

10 Studiehjälp Grundkriterier och bidragens belopp Studiehjälpens tre stora bidragsformer är studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Dessutom kan det i vissa fall beviljas bidrag för dagliga resor vid studier utomlands. Studiebidrag lämnas från och med kvartalet närmast efter det kvartal då den studerande fyller 16 år. För inackorderingstillägg och extra tillägg finns det inte någon nedre åldersgräns, förutsatt att den studerande går en utbildning som berättigar till dessa bidrag. Studiehjälp lämnas som längst till och med vårterminen det år då den studerande fyller 20 år. Månadsbeloppet för studiebidrag har följt barnbidraget och anpassades senast i april Inackorderingstillägget och det extra tillägget har däremot haft samma nivå under lång tid. Inackorderingstillägget höjdes senast vid kalenderhalvårsskiftet 1995 och det extra tillägget vid kalenderhalvårsskiftet Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska För tredje läsåret i följd så minskar antalet studerande med studiehjälp. Under läsåret 2011/12 fick personer studiehjälp för studier i Sverige och utomlands 6. Det är en minskning med 5 procent jämfört med föregående läsår. Antal studerande med studiebidrag fördelat på kön, 2002/ / Kvinnor Män Totalt Studiehjälpens tre stora bidragsformer uppvisar olika tendenser under läsåret 2011/12. Antalet studerande med extra tillägg ökade samtidigt som antalet studerande med studiebidrag och inackorderingstillägg minskade. Under läsåret 2011/12 betalade CSN ut 3,7 miljarder kronor till studerande med studiebidrag, varav andelen kvinnor är 48 procent och andelen män 52 procent. Utvecklingen av antalet studerande med studiebidrag följer i stort sett befolkningsutvecklingen. Eftersom antalet personer i de åldersgrupper som har rätt till studiebidrag har minskat under läsåret 2011/12 minskar även antalet studerande med det stödet. 6 Från och med denna publikation så redovisas antalet personer som studerat med studiehjälp någon gång under läsåret mot tidigare antalet personer som beviljats studiehjälp. Bland studerande med studiehjälp i Sverige är differenserna små mellan de båda utsökningsmetoderna, medan det är något större skillnader bland studerande utomlands. 10

11 Antalet studerande vid fristående gymnasieskolor fortsätter att öka Under läsåret 2011/12 ökade antalet studerande med studiebidrag i fristående gymnasieskolor med 1 procent till studerande. Ökningen fortsatte trots att det totala antalet studerande med studiebidrag minskade med 5 procent under läsåret. Antalet studerande i fristående gymnasieskolor har ökat kontinuerligt varje läsår sedan friskolereformen Inom den största skolformen, kommunala gymnasieskolor, minskade antalet studerande med 7 procent under läsåret 2011/12 och uppgick till personer. De fyra senaste läsåren har antalet studerande inom skolformen minskat. Jämfört med föregående läsår så har andelen studerande med studiebidrag i kommunala gymnasieskolor minskat med 1 procentenhet till förmån för fristående gymnasieskolor. Av de studerande med studiebidrag så läser 73 procent på kommunala gymnasieskolor, 25 procent på fristående gymnasieskolor, vardera 1 procent på folkhögskolor och komvux samt en bråkdel inom resterande skolformer. 7 Gymnasiereform ger färre studerande med inackorderingstillägg En studerande på en skola som inte har offentlig huvudman kan få inackorderingstillägg från CSN för att han eller hon måste bosätta sig på en annan ort i samband med studierna. Stödet lämnas på grund av lång restid mellan föräldrahemmet och studieorten eller av särskilda skäl utan detta krav. Under läsåret 2011/12 så hade 2,0 procent av de studerande med studiehjälp stödet, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående läsår. Antal studerande med inackorderingstillägg fördelat på kön (procentandelar i staplarna), 2002/ / Kvinnor Män 7 I kategorin övriga skolor ingår grundskolor, högskolor, universitet, kompletterande gymnasieutbildningar samt uppgifter om när skolform saknas. 11

12 Under läsåret 2011/12 betalade CSN ut 97 miljoner kronor i inackorderingstillägg till personer. Antalet studerande med inackorderingstillägg minskade med 12 procent jämfört med föregående läsår och är nu det lägsta sedan läsåret 2004/05. Den kraftiga nedgången beror på den gymnasiereform som trädde i kraft den 1 juli 2011, som innebär att många av de specialutformade program som CSN tidigare betalat ut inackorderingstillägg för har försvunnit. Andelen kvinnor som fick stödet under läsåret 2011/12 var 59 procent, vilket är en överrepresentation i förhållande till könsfördelningen bland samtliga studerande med studiehjälp. Tre fjärdedelar av de som hade inackorderingstillägg i Sverige studerade på fristående gymnasieskolor. En tredjedel hade ett avstånd mellan hemmet och skolan som var under 8,5 mil medan 6 procent hade ett avstånd som var minst 13 mil. Under läsåret 2011/12 var andelen avslag 8 för ansökningar om inackorderingstillägg 22 procent, vilket är 2 procentenheter lägre än föregående läsår. Fortsätt ökning av antalet studerande med extra tillägg Extra tillägg beviljas studerande med svag ekonomi och under läsåret 2011/12 så hade 3,5 procent av de studerande med studiehjälp stödet, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående läsår. Antal studerande med extra tillägg fördelat på kön (procentandelar i staplarna), 2002/ / Kvinnor Män Sedan läsåret 2007/08 har antalet studerande med extra tillägg ökat kontinuerligt. Ökningen fortsatte under läsåret 2011/12 trots att inkomstgränsen för att kunna få stödet har varit samma sedan 1994 och att antalet studerande med studiehjälp har minskat under läsåret. Läsåret 2011/12 betalade CSN ut 97 miljoner kronor till studerande med extra tillägg. Det är en ökning med 4 procent sedan föregående läsår och det högsta antalet stödtagare sedan läsåret 2001/02. Andelen män som fick extra tillägg var 61 procent, vilket är en överrepresentation i förhållande till könsfördelningen bland samtliga studerande med studiehjälp. 8 Antal personer som har fått avslag i förhållande till antalet personer som fått avslag och bifall. 12

13 En rapport från CSN visar att orsaken till ökningen av antalet studerande med extra tillägg främst beror på ökad invandring och att fler ensamkommande flyktingbarn kommer till Sverige. Av de ensamkommande flyktingbarnen så är alltfler män, vilket förklarar varför andelen män som får extra tillägg har ökat successivt under de senaste läsåren. 9 Under läsåret 2011/12 fick 91 procent av de studerande med extra tillägg den högsta bidragsnivån på 855 kronor per månad. Denna bidragsnivå lämnas till personer i hushåll vars ekonomiska underlag understiger kronor per år. Av de studerande med extra tillägg så läser 86 procent i kommunala gymnasieskolor och 12 procent i fristående skolor. Det är 13 procentenheter högre respektive lägre jämfört med samtliga studerande i Sverige med studiebidrag. Under läsåret 2011/12 var andelen avslag 10 för ansökningar om extra tillägg 30 procent, vilket är 1 procentenhet lägre än föregående läsår. Hög andel kvinnor i utlandsstudier Under läsåret 2011/12 var antalet studerande med studiehjälp utomlands 760 personer 11. Av dessa var 66 procent kvinnor. Detta skiljer sig markant mot könsfördelningen bland studerande med studiehjälp i Sverige, där andelen kvinnor var 48 procent under läsåret. Bidrag för dagliga resor vid studier utomlands 12 brukar lämnas med ungefär lika stort belopp och till lika många studerande varje läsår. Under läsåret 2011/12 var det 17 personer som fick stödet. Fler får indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro Antalet studerande i kommunala och fristående gymnasieskolor som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro har ökat under fem av de sex senaste läsåren. Enligt en rapport från CSN så är en ökad medvetenhet om regelverket bland skolorna central, för att förklara varför fler studerande med studiehjälp har rapporterats in till CSN och senare har fått studiehjälpen indragen. 13 Den 1 januari 2012 skärptes även rutinerna för när ogiltig frånvaro ska rapporteras in till CSN. Upprepad frånvaro mer än några timmar under en månad ska inrapporteras. Antalet studerande med ogiltig frånvaro, i kommunala och fristående gymnasieskolor i Sverige, som har fått studiehjälpen indragen under läsåret 2011/12 uppgick till personer. Det motsvarar 5,5 procent av de personer med studiehjälp inom de båda skolformerna under läsåret, vilket är en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med läsåret 2010/11. I fristående gymnasieskolor fick 6,8 procent 15 studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro jämfört med 5,1 procent 16 i de kommunala gymnasieskolorna. Av samtliga med indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro så var 63 procent män. 9 CSN (2012). Studerande med extra tillägg - En grupp i förändring. 10 Antal personer som har fått avslag i förhållande till antalet personer som fått avslag och/eller bifall. 11 Därutöver tillkommer 150 studerande med studiehjälp som fått utbetalningen från CSN via Försäkringskassan. 12 Bidrag för dagliga resor kan beviljas för en studerande utomlands som läser en studiehjälpsberättigande utbildning om färdvägen mellan bostaden och skolan är minst 6 kilometer. Bidraget kan inte lämnas om den studerande har inackorderingstillägg. Bidrag för dagliga resor ska i första hand sökas hos den studerandes hemkommun i Sverige. 13 CSN (2011). Beslutsorsak skolk indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro i gymnasieskolan. 14 Nettoräknat antal. Varje person har endast räknats en gång. 15 Beräknat på det nettoräknade antalet studerande med studiehjälp i fristående gymnasieskolor, vilket var personer läsåret 2011/ Beräknat på det nettoräknade antalet studerande med studiehjälp i kommunala gymnasieskolor, vilket var personer läsåret 2011/12. 13

14 14 Denna andel ska jämföras med att männen uppgår till 52 procent av de studerande med studiehjälp på kommunala och fristående gymnasieskolor.

15 Studiemedel för studier i Sverige Färre studerar med studiemedel Under läsåret 2011/12 betalade CSN ut 21,4 miljarder kronor 17 i studiemedel till personer som studerade i Sverige. 18 Av de studerande med studiemedel hade studielån, medan endast utnyttjade bidragsdelen. För andra läsåret i rad så minskar antalet studerande med studiemedel i Sverige. Minskningen var dock marginell, endast 300 personer. De utbetalda beloppen ökade med 1,3 miljarder kronor eller 7 procent jämfört med föregående läsår. Dessutom hade personer tilläggsbidrag, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående läsår. Av de studerande med studiemedel som har vårdnaden om barn och fick tilläggsbidrag var 82 procent kvinnor. Bidraget betalades ut för sammanlagt barn, vilket innebär att det var 1,8 barn per studerande som fick tilläggsbidrag. Merkostnadslån betalades ut till personer och tilläggslån till personer under läsåret. Det är en ökning med 18 procent respektive en minskning med 10 procent jämfört med läsåret 2010/11. Utvecklingen bland studerande med studiemedel i Sverige skiljer sig åt mellan olika skolformer och utbildningsnivåer. På högskolor och universitet har antalet studerande ökat svagt till personer. Inom vuxenutbildningen är komvux den största skolformen och där minskade antalet studiemedelstagare med 1 procent på gymnasienivå och 2 procent på grundskolenivå. Nettoräknat så studerade totalt personer inom skolformen under läsåret 2011/12. Fler får avslag på grund av bristande studieresultat Vid kalenderhalvårsskiftet 2010 infördes skärpta regler för prövning av tidigare studieresultat. Syftet med de nya reglerna är att försöka öka genomströmningen inom främst den högre utbildningen. Statistiken från läsåret 2010/11 visade att den nya tillämpningen lett till en stor ökning av antalet personer som fått avslag på sin studiemedelsansökan av denna anledning. Under läsåret 2011/12 har regelförändringen slagit igenom fullt ut och statistiken visar att 13 procent fler sökande fått avslag på grund av bristande studieresultat jämfört med föregående läsår. Inom den största skolformen, högskolor och universitet, så var ökningen 9 procent och personer fick avslag på grund av bristande studieresultat under läsåret 2011/12. Under tidsperioden var det något fler som ansökte om studiemedel jämfört med föregående läsår. Även inom de flesta andra skolformer har avslagen på grund av bristande studieresultat fortsatt att öka under läsåret 2011/12. Bland komvuxstuderande på gymnasienivå så ökade antalet avslag med 15 procent. 17 Avser utbetalningar av studiebidrag för 9 103,2 miljoner kronor, tilläggsbidrag för 368,0 miljoner kronor, grundlån för ,6 miljoner kronor, merkostnadslån för 123,6 miljoner kronor och tilläggslån för 214,9 miljoner kronor. 18 Siffran anger antalet studerande som har fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. 15

16 Färre studerande sammantaget på KY- och YH-utbildningar Antalet studerande inom skolformen kvalificerad yrkesutbildning (KY) har minskat kraftigt under läsåret 2011/12. Denna utveckling är logisk med tanke på att förordningen om kvalificerad yrkesutbildning upphävdes den 15 april Samtidigt har antalet studerande inom yrkeshögskolan (YH), 20 som är den skolform som ersätter KY-utbildningar, ökat i nästan motsvarande grad. Om KY- och YH-utbildningar räknas samman, minskade antalet studiemedelstagare under läsåret 2011/12 med 3 procent till personer. Vid sidan av högskole- och universitetsutbildningar utgör KY- och YH-utbildningar merparten av studiemedelstagarna på eftergymnasial nivå. Lånebenägenheten fortsätter att minska Under läsåret 2011/12 fortsatte lånebenägenheten 21 att minska bland studerande med studiemedel i Sverige. Andel studerande i Sverige med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent (observera skalan), 2002/ / Jämfört med läsåret 2010/11 så har lånebenägenheten minskat med 0,3 procentenheter. Trots att minskningstakten har börjat plana ut fortsätter den nedåtgående trend som varat sedan studiestödsreformen den 1 juli Under läsåret 2011/12 var andelen som studerande med studielån i Sverige 66 procent. Det är betydligt lägre än bland utlandsstuderande med studiemedel, där 82 procent av studiemedelstagarna hade studielån under tidsperioden. Lånebenägenheten är generellt högre bland män än kvinnor. Under läsåret 2011/12 så hade 68 procent av männen studielån, medan motsvarande siffra bland kvinnorna var 65 procent. 19 Utbildningar som har beviljats statligt stöd före den 15 april 2009 kan få fortsatt stöd enligt lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning. Detta gäller dock som längst till och med den 31 december Yrkeshögskolan är en ny skolform sedan den 1 juli Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan Med lånebenägenhet menas antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag.

17 Studiemedelstagare på högre utbildningsnivåer i regel mer benägna att ta studielån jämfört med studerande på lägre utbildningsnivåer. Av de studerande med generellt bidrag så hade 71 procent studielån inom den största skolformen, högskolor och universitet. Bland de studerande med generellt bidrag på komvux, som är den största skolformen på grundskole- och gymnasienivå, var motsvarande andel 50 procent. Färre studerar med högre bidraget Utbudet av utbildningsplatser inom vuxenutbildningen har ökat under de senaste åren. Det pågår bland annat en tillfällig satsning där unga arbetslösa under 25 år som saknar fullständig grundskole- och gymnasieutbildning kan studera med det högre bidraget. Vid utgången av 2010 avslutades den tillfälliga satsningen för vissa arbetslösa att få det högre bidraget för yrkesinriktade studier på gymnasienivå (yrkesvux). Under läsåret 2010/11 var det personer som studerande med detta stöd. Antal studerande med studiemedel i Sverige, fördelat på utbildningsnivå, bidragsnivå och kön, 2011/12 1, 2 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Generellt bidrag varav låntagare Högre bidrag varav låntagare 1 En person kan finnas registrerad på flera utbildningsnivåer under samma läsår 2 Sifferuppgifterna är avrundade, vilket kan påverka delsummor. Antalet studerande som fick det högre bidraget under läsåret 2011/12 var , vilket är en minskning med 3 procent jämfört med föregående läsår. Antalet studiemedelstagare minskar både på grund- och gymnasienivå, men allra mest inom den senare utbildningsnivån. Inom komvux, som är den största skolformen för studerande med det högre bidraget, så minskade antalet studerande på gymnasienivå med 6 procent jämfört med läsåret 2010/11. På eftergymnasial nivå var det 260 studerande på specialpedagogutbildningar som hade det högre bidraget. Den 1 januari 2011 upphörde det högre bidraget att beviljas för denna typ av utbildning. 22 Bland studerande på eftergymnasial nivå hade de allra flesta det generella bidraget och där minskade antalet marginellt under läsåret 2011/12. Inom högskolor och universitet, som är den största skolformen på eftergymnasial nivå, så ökade däremot antalet studiemedelstagare med generellt bidrag något under läsåret och uppgick till personer. Hög andel äldre studerande på grundskolenivå Andelen studerande med studiemedel under 25 år var 57 procent under läsåret 2011/12. Av dessa var hälften mellan 20 och 24 år. Andelen studiemedelstagare under 25 år har ökat med 0,3 procentenheter sedan läsåret 2010/11. Högst andel äldre studiemedelstagare var det på grundskolenivå. Där var mer än hälften av de studerande 30 år eller äldre och nära två av tio var 40 år eller äldre. Andelen äldre studerande är som regel lägre ju högre utbildningsnivå det handlar om. På eftergymnasial nivå är endast 5 procent av studiemedelstagarna 40 år eller äldre. 22 En studerande som har beviljats det högre bidraget före den 1 januari 2011 kan få det högre bidraget för att avsluta utbildningen. Detta gäller dock som längst till och med den 30 juni

18 Ojämn könsfördelning Under läsåret 2011/12 var andelen kvinnliga studiemedelstagare 60 procent och andelen manliga 40 procent. Jämfört med läsåret 2010/11 har andelen kvinnor med studiemedel ökat med 0,2 procentenheter. Fördelat på bidragsnivå är det 69 procent kvinnor bland studerande med det högre bidraget och 60 procent kvinnor bland studerande med det generella bidraget. Andelen kvinnliga studiemedelstagare är högst bland folkhögskole- och komvuxstuderande på grundskolenivå med över 70 procent. De skolformer med högst andel manliga studiemedelstagare är basårsutbildningar på gymnasienivå och övriga utbildningar 23 på eftergymnasial nivå. Inom båda dessa skolformer är andelen män över 60 procent. Reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst Vid ingången av 2011 höjdes fribeloppet, det vill säga den inkomst 24 som en studerande med studiemedel kan ha per kalenderhalvår innan studiemedlen börjar att minska. För en heltidsstuderande med studiemedel innebar detta att fribeloppet per kalenderhalvår höjdes från 125 procent av prisbasbeloppet till 160 procent. Under 2011 var prisbasbeloppet kronor, vilket innebär att inkomstgränsen det andra kalenderhalvåret 2011 för en heltidsstuderande med studiemedel var kronor jämfört med kronor under det andra kalenderhalvåret I och med höjningen av prisbasbeloppet 2012 till kronor så höjdes inkomstgränsen till kronor. En studiemedelstagare vars inkomst beräknas överstiga fribeloppet ska meddela detta till CSN som då minskar de tidigare beviljade studiemedlen utifrån de lämnade uppgifterna. Den slutliga kontrollen görs i efterhand, när CSN jämför dessa uppgifter med Skatteverkets uppgifter. Då kan det bli aktuellt med återkrav. Den höjda fribeloppsnivån har fått effekter som syns i CSN:s statistik. Under det andra kalenderhalvåret 2011 var antalet studiemedelstagare som fick reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst personer. 25 Det är en minskning med 45 procent jämfört med det andra kalenderhalvåret Här ingår eftergymnasial utbildning vid vissa trafikflygarutbildningar, teologiska utbildningar, polisutbildningar med mera. Även enstaka personer där uppgift om skolform saknas ingår i denna grupp. 24 Med inkomst avses här inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. 25 Bruttoräknat antal. En person som har studerat med olika takt under läsåret räknas dubbelt. 18

19 Studiemedel för studier utomlands Fler utlandsstuderande Under läsåret 2011/12 betalade CSN ut 2,4 miljarder kronor 26 i studiemedel till personer för studier utomlands. Sedan läsåret 2010/11 har både antalet utlandsstuderande och de utbetalda beloppen ökat med 3 procent. Av de utlandsstuderande med studiebidrag var det 1,9 procent eller 530 personer med barn som även fick tilläggsbidrag. Andelen kvinnor med tilläggsbidrag var 58 procent, vilket är 24 procentenheter lägre än bland studerande i Sverige. Andel studerande utomlands med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent (observera skalan), 2002/ / Under läsåret 2011/12 var det personer som valde att ta studielån. Det motsvarar 82 procent av samtliga studiemedelstagare. Sedan läsåret 2010/11 har andelen låntagare ökat med 0,3 procentenheter. Under sju av de senaste tio läsåren har dock benägenheten att ta studielån vid utlandsstudier minskat. Lånebenägenheten är också klart högre bland utlandsstuderande jämfört med studiemedelstagare i Sverige. Benägenheten bland utlandsstuderande att ta studielån är högre på eftergymnasial nivå än på gymnasienivå och män tar studielån i högre grad än kvinnor. Under läsåret 2011/12 så hade 83 procent av männen studielån, medan motsvarande siffra bland kvinnorna var 81 procent. Av de studerande med grundlån var det personer som även fick merkostnadslån, vilket motsvarar 61 procent av samtliga studielåntagare. Undervisningsavgifter stod för 79 procent av de samlade utbetalningarna av merkostnadslån och därutöver gjordes utbetalningar för främst försäkringar och resor. Antalet free-movers fortsätter att öka På eftergymnasial nivå var antalet studiemedelstagare personer under läsåret 2011/12, vilket är en ökning med 900 personer jämfört med föregående läsår. 26 Avser utbetalningar av studiebidrag för 516,4 miljoner kronor, tilläggsbidrag för 2,4 miljoner kronor, grundlån för 1 344,1 miljoner kronor och merkostnadslån för 499,4 miljoner kronor. 19

20 Den typ av studier som uppvisade störst ökning under läsåret 2011/12 var utbytesstudier. Antalet utbytesstuderande ökade med 10 procent till personer, vilket historiskt sett är en hög nivå. Antalet så kallade free-movers 27 ökade också under läsåret, med 4 procent till personer. Därmed fortsätter en långsiktigt uppåtgående trend sedan läsåret 2005/06. Bland studiemedelstagare som läser icke-akademiska språkkurser minskade däremot antalet studerande för andra läsåret i rad. Minskningen uppgick till 9 procent och under läsåret 2011/12 var det personer som läste denna typ av språkkurser. På gymnasienivå ökade antalet studerande under läsåret 2011/12 med 10 procent till 490 personer. Sex av tio utlandsstuderande på gymnasienivå studerade i Norden, varav hälften av dessa i Danmark. Könsfördelningen var nästan helt jämn, med marginellt fler kvinnliga studerande. Bland samtliga utlandsstuderande med studiemedel var 59 procent kvinnor. En liten minskning sedan läsåret 2010/11. Kvinnorna är i majoritet i de flesta länder. Det stora undantaget är Asien där det är klart fler män som studerar med studiemedel. I Japan, som är det land med flest studiemedelstagare i Asien, var andelen män under läsåret 2011/12 hela 66 procent. Långvarig ökning av antalet studerande i Asien Utvecklingen av antalet utlandsstuderande med studiemedel varierade stort mellan de olika världsdelarna under läsåret 2011/12. Antal studiemedelstagare utomlands, fördelat på världsdel, 2007/ / / / / / /12 Antalet studiemedelstagare ökade i alla världsdelar utom Norden, Oceanien och Sydamerika. Störst var ökningen i Nordamerika, där antalet studerande med studiemedel ökade med 10 procent till personer. I Asien ökade antalet med 9 procent till personer. Därmed fortsätter en kontinuerlig uppgång som har varat sedan läsåret 2000/01, då det var endast 360 studiemedelstagare i den världsdelen. 27 Personer som läser eftergymnasiala utbildningar som inte är språkkurser eller ingår i något utbytesprogram. 20

21 Hög andel läkarstuderande i Östeuropa Storbritannien är det enskilda land där flest studerar med studiemedel. Under läsåret 2011/12 var antalet personer. Därefter följer USA med personer och Danmark med personer. Afrika är den världsdel som med 200 personer har minst antal studerande med studiemedel. Knappt hälften av studiemedelstagarna eller personer återfanns i EU-27- området. Under läsåret 2011/12 så ökade antalet med 3 procent och en bidragande orsak till detta är att fler väljer att studera med studiemedel i de östeuropeiska EUländerna. 28 Läsåret 2011/12 ökade antalet studerande där med 11 procent. Tre fjärdedelar av de totalt studiemedelstagarna 29 i de östeuropeiska EU-länderna läste läkarutbildningar. I Lettland, som under läsåret 2011/12 seglat upp som det femte populäraste landet för läkarstuderande utomlands, så ökade antalet studiemedelstagare med 41 procent till 130 personer jämfört med läsåret 2010/11. Flest läkarstuderande med studiemedel är det i Polen med personer. 28 De länder som avses är Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. 29 Bruttoräknat antal. En person som har studerat i flera länder under läsåret räknas dubbelt. 21

22 Sjukförsäkring för studerande Något fler studerande fick skuldreducering läsåret 2010/11 Den som studerar med studiemedel omfattas av en särskild sjukförsäkring som betyder att han eller hon har rätt att behålla sitt studiestöd under sjukperioden och dels innebär att lånedelen av studiestödet skrivs av för den sjukdomsperiod som överstiger 30 karensdagar. De uppgifter som lämnas i denna rapport avser enbart den skuldreducering som görs för studerande som är sjuka under längre tid än 30 dagar. Den sjukförsäkringsstatistik som presenteras är slutlig för läsåret 2010/11 och preliminär för läsåret 2011/12. Den slutliga statistiken visar att personer nyttjade sjukförsäkringen under 2010/11. Procentuellt sett är det en ökning med 1 procent jämfört med läsåret 2009/10 samtidigt som antalet låntagare minskade med lika många procent under läsåret. Av dem som fick skuldavskrivning på grund av sjukdom var 78 procent kvinnor. Det innebär en överrepresentation eftersom andelen kvinnliga studiemedelstagare som hade studielån var 60 procent. Under läsåret 2011/12 har personer beviljats skuldavskrivning på grund av sjukdom. Detta ska jämföras med motsvarande preliminära siffror för läsåret 2010/11 som var personer. Det är 150 ärenden som har sorterats ut för manuell bedömning, vilket är 10 färre än under läsåret 2010/11. Antalet som slutligen beviljas skuldreducering för läsåret 2011/12 förväntas bli runt 100 personer fler än läsåret 2010/11. Män har fler genomsnittligt antal ersättningsdagar Den slutliga statistiken för 2010/11 visar att det genomsnittliga antalet ersättningsdagar, dvs. det antal dagar skuldreducering har skett var 58 dagar per person. Det är en liten nedgång jämfört med läsåret 2009/10 och en minskning för andra läsåret i följd. Sedan läsåret 2001/02 har dock det genomsnittliga antalet ersättningsdagar ökat med 8 dagar. Det beror troligen på en större medvetenhet om regelverket för sjukdom hos studerande med studiemedel. Under läsåret 2010/11 fick både kvinnor och män ersättning för 58 dagar. Män har dock några tiondelars högre ersättningsgrad och sedan läsåret 2007/08 har män fått skuldreducering för ett större genomsnittligt antal dagar än kvinnor. Den preliminära statistiken för läsåret 2011/12 visar att genomsnittet för samtliga som har fått skuldreducering på grund av sjukdom ligger på 60 dagar. Det är två dagar mer än de preliminära siffrorna för läsåret 2010/11. Under läsåret 2010/11 skrev CSN av 21 miljoner kronor. Det genomsnittliga reduceringsbeloppet per person var kronor. Kvinnor hade ett genomsnittligt reduceringsbelopp på kronor, vilket är 200 kronor högre än för män. Att kvinnor har ett högre genomsnittligt belopp än män är första gången sedan könsfördelad statistik började redovisas läsåret 2001/02. Det preliminära avskrivningsbeloppet för läsåret 2011/12 är 24 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än de preliminära uppgifterna för läsåret 2010/11. Slutlig statistik för läsåret 2011/12 redovisas i nästa års upplaga av Beviljning av studiestöd som utkommer i oktober

23 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) Långsiktig nedgång av antalet studerande Rg-bidrag är ett bidrag som hörselskadade, döva eller svårt rörelsehindrade personer får för att kunna studera på riksgymnasium i Göteborg, Kristianstad, Stockholm, Umeå och Örebro. Under läsåret 2011/12 fanns det studerande med Rg-bidrag från Sveriges alla län. Av samtliga studerande med Rg-bidrag är 78 procent inskrivna på gymnasieskolor för hörselskadade och döva i Örebro. Under läsåret 2011/12 fick 370 personer Rg-bidrag för boende, hemresor, dagliga resor, tilläggsbidrag och övriga kostnader. Fördelningen mellan könen var nästan helt jämn. Antalet studerande med Rg-bidrag följer inte befolkningsutvecklingen inom de aktuella åldersgrupperna på samma sätt som inom studiehjälpen och sedan läsåret 2007/08 har antalet studerande minskat kontinuerligt. Det utbetalda beloppet för Rg-bidrag var 45,3 miljoner kronor under läsåret 2011/12. Räknat per studerande var det genomsnittligt utbetalda beloppet kronor. Män hade ett genomsnittligt utbetalt belopp på kronor, vilket var kronor högre än det genomsnittliga beloppet för kvinnor. Hög andel äldre studerande I stort sett alla studerande får stöd för att kunna göra hemresor. De flesta har även stöd för sitt boende. Kostnaden för boende står för 79 procent av de totala kostnaderna. Merparten av de studerande har valt elevkollektiv som boendeform, vilket är en boendeform som fortsatt att öka något sedan föregående läsår. De studerande med Rg-bidrag återfinns i åldersgruppen år. En av fem studerande är 20 år eller äldre. Under läsåret 2011/12 fick 50 personer avslag på sin ansökan om Rg-bidrag. Det är en minskning med 8 procent sedan föregående läsår. 23

24 24 Utländska medborgare Grundläggande rätt till svenskt studiestöd När den som inte är svensk medborgare söker svenskt studiestöd för första gången, gör CSN en särskild prövning och utreder den så kallade grundläggande rätten till svenskt studiestöd. Detta görs dels enligt nationella regler, dels enligt EU-rätten. Följande avsnitt beskriver denna första prövning. Däremot redovisas inte här hur många utländska medborgare som totalt har svenskt studiestöd. Prövning enligt nationella regler Under läsåret 2011/12 har utländska personer prövats enligt de nationella reglerna, vilket är 2000 fler än föregående läsår. Av dem fick bifall på sin ansökan. Av dessa personer är 51 procent under 20 år, medan 32 procent är 25 år eller äldre. Männen är förhållandevis yngre än kvinnorna. Bland de män som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna är 65 procent under 20 år jämfört med 41 procent bland kvinnorna. Av dem som har prövats om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna är 58 procent kvinnor. Det är dock drygt dubbelt så många kvinnor som män som har beviljats enligt de nationella reglerna bland dem som är över 20 år. Det är totalt sett en högre andel av kvinnorna som får avslag på sin ansökan. Under 2011/12 fick 24 procent av kvinnorna avslag jämfört med 17 procent av männen. Förhållandet har varit ungefär samma under de tio läsår som mätningen gjorts. Förklaringen till detta är att det är lättare att få grundläggande rätt till svenskt studiestöd om den sökande är under 20 år och har kommit till Sverige med föräldrarna jämfört med om han eller hon är över 20 år och kommit till Sverige på grund av egen familjeanknytning. Eftersom större delen av kvinnorna som prövas är över 20 år, får de också en högre avslagsfrekvens. Av de personer som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna har 58 procent ansökt om studiemedel och 42 procent om studiehjälp. Av dem som har studerat med studiemedel har 53 procent studerat på grundläggande nivå, 36 procent på gymnasienivå och 11 procent på eftergymnasial nivå. Av dem som har studerat med studiemedel är två tredjedelar kvinnor. Av de nordiska medborgare som har prövats om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna under 2011/12 är personer med finskt medborgarskap i majoritet. De utgör 45 procent av de nordiska sökande. Därefter kommer medborgare från Norge, Danmark och Island. Av de nordiska medborgare som har prövats enligt de nationella reglerna har 79 procent fått bifall på sin ansökan. Prövning enligt EU-rätten Den som inte uppfyller villkoren för grundläggande rätt enligt nationella regler kan få sin ansökan prövad enligt EU-rätten om han eller hon är EU-medborgare eller anhörig till en sådan. Under läsåret 2011/12 har CSN gjort en EU-rättslig prövning för personer, vilket är en ökning med 400 jämfört med föregående läsår. Av dessa har personer fått bifall på sin ansökan. Av dem som har prövats är 66 procent kvinnor. Av dem som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten är en övervägande del unga: 80 procent är under 30 år och 41 procent är under 20 år. Av dem som prövats har 66 procent medborgarskap i något av EU-länderna utom Norden, medan 21 procent har nordiskt medborgarskap. Från övriga Europa kommer 5 procent, medan resterande 8 procent har utomeuropeiskt medborgarskap. De länder som har flest personer som prövades enligt EU-rätten för svenskt studiestöd är Polen, Finland, Tyskland, och Rumänien. Av dem som har fått bifall på sina ansökningar är 23 procent nordiska medborgare, medan 63 procent kommer från övriga EU-länder. De personer som är medborgare i länder som inte omfattas av EU-lagstiftningen utgör 14 procent av alla bifall.

25 Den vanligaste grunden för bifall enligt EU-rätten är att en sökande är anhörig till en EU-medborgare som är arbetstagare i Sverige. Detta gäller för 46 procent av de beviljade ansökningarna. På grunden permanent uppehållsrätt har 40 procent fått rätt till studiestöd enligt EU-rätten, medan bifallsgrunden att den sökande själv är arbetstagare utgör 14 procent. Av de personer som har fått studiestöd enligt EU-rätten har 86 procent studerat med studiemedel. Av dem med studiemedel studerade 73 procent i Sverige, varav 43 procent på grundläggande nivå, 35 procent på gymnasienivå och resten på eftergymnasial nivå. Av de personer som studerade utomlands med studiemedel var en majoritet på eftergymnasial nivå. De fyra vanligaste studieländerna för dem som studerade utomlands med studiemedel var Storbritannien, Polen, Tyskland och USA. 25

26 Tabeller Tabellförteckning Översiktlig statistik 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd, fördelat på studiestödsform per kalenderår, miljoner kronor 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd, fördelat på skolform och studiestödsform, 2011/ Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2011/ Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning och kön, 2011/12 Studiehjälp 2.1 Belopp per månad, kronor 2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, miljoner kronor 2.3 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön 2.4 Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier i Sverige 2.5 Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier utomlands 2.6 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier i Sverige, 2011/ Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier utomlands, 2011/ Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier i Sverige, 2011/ Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier utomlands, 2011/ Antal studerande som fått extra tillägg, fördelat på storlek på ekonomiskt underlag, skolform och kön, 2011/ Antal studerande som fått avslag, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier i Sverige, 2011/ Antal studerande som fått avslag, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier utomlands, 2011/ Antal studerande som fått indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro, fördelat på bidragsform och kön 2.14 Antal studerande som har fått indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro, fördelat på län och kön Studiemedel för studier i Sverige 3.1a Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med generellt studiebidrag 26

27 3.1b Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med högre studiebidrag 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp, fördelat på kön, bidragsnivå och typ av studiestöd, 2011/12 3.3a Antal studerande som fått studiemedel, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2011/12 3.3b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2011/12 3.3c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2011/12 3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2011/12 3.4b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2011/12 3.4c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2011/12 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2011/12 3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2011/12 3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2011/12 3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2011/12 3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2011/12 3.6c Antal studerande med högre bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2011/ Antal personer som fått avslag på ansökan om studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, skolform, kön och avslagsgrund, 2011/12 3.8a Antal studerande som fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2011/12 3.8b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2011/12 3.8c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2011/ Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2011/ Antal barn vars föräldrar fått studiemedel och tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2011/ a Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, 2011/ b Utbetalda belopp i tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, miljoner kronor, 2011/12 27