Beviljning av studiestöd 2010/11. Approval of Financial Student Aid 2010/11

Transkript

1 Beviljning av studiestöd 2010/11 Approval of Financial Student Aid 2010/11

2 Beviljning av studiestöd 2010/11 Approval of Financial Student Aid 2010/11

3

4 Beviljning av studiestöd 2010/11 UF 70 SM 1102 Korrigerad Approval of Financial Student Aid 2010/11 I korta drag Korrigering Korrigeringen gäller tabell 3.7 Antal personer med avslagsmotivering studieresultat. Antalet studiestödstagare minskade Antalet studerande som fick studiestöd från CSN minskade med personer under läsåret 2010/11. Därmed bryts den uppgång som inleddes läsåret 2008/09. Fördelat på utbildningsområde har antalet studerande minskat med 3 procent inom ungdomsutbildningen och med 0,4 procent inom den eftergymnasiala utbildningen. Det har däremot skett en ökning med 1 procent inom vuxenutbildningen, där antalet studiemedelstagare nu är det högsta sedan läsåret 2004/05. Ökningen inom vuxenutbildningen kan förklaras av stor efterfrågan på utbildning och genomförda utbildningssatsningar. Minskningen på eftergymnasial nivå beror med stor sannolikhet på de skärpta regler för prövning av tidigare studieresultat som infördes vid kalenderhalvårsskiftet Bland studerande med studiemedel i Sverige fortsatte nedgången av andelen studerande med lån. Under läsåret minskade lånebenägenheten med 0,2 procentenheter till 66 procent. Antalet studerande med det extra tillägg som beviljas personer i hushåll med svag ekonomi har för fjärde läsåret i rad fortsatt att öka. Antalet studerande med inackorderingstillägg minskade för första gången sedan läsåret 1997/98. Studiemedel för studier utomlands Under läsåret 2010/11 fick utlandsstuderande studiemedel. Det är 400 färre än under läsåret 2009/10. Minskningen skedde bland studiemedelstagare som läste icke-akademiska språkkurser och bland utbytesstuderande. Antalet free-movers, som läser eftergymnasiala utbildningar som varken är språkkurser eller ingår i utbytesprogram, fortsatte dock att öka under läsåret. Geografiskt sett fortsatte ökningen av antalet studerande i flertalet av de östeuropeiska EUländerna, vilket till stor del beror på att många läkarstuderande väljer att studera i dessa länder. För utlandsstuderande minskade lånebenägenheten med 0,3 procentenheter till 82 procent, efter föregående läsårs tillfälliga uppgång. Monica Lindquist, CSN, tel , fornamn.efternamn@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 26 oktober Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

5

6 Innehåll Sida Statistiken med kommentarer 7 Översiktlig statistik 7 Antalet studiestödstagare minskar 7 Utbetalda belopp på stabil nivå 8 Studiehjälp 10 Grundkriterier och bidragens belopp 10 Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska 10 Antalet studerande vid fristående gymnasieskolor fortsätter att öka 11 Mångårig trend bruten 11 Kvinnor i majoritet vid utlandsstudier 12 Fler får indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro 13 Studiemedel för studier i Sverige 14 Färre studerar med studiemedel 14 Skärpt studieresultatprövning slår igenom 14 Sammantaget fler studerande på KY- och YH-utbildningar 15 Lånebenägenheten fortsätter att minska 15 Fler studerande på gymnasienivå 16 Högre andel yngre studerande 16 Ojämn könsfördelning 16 Färre får reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst 17 Studiemedel för studier utomlands 18 Färre utlandsstuderande 18 Antalet free-movers fortsätter att öka 18 Långvarig ökning av antalet studerande i Asien 19 Fler studerande i Östeuropa 20 Sjukförsäkring för studerande 21 Fler studerande fick skuldreducering läsåret 2009/10 21 Män har fler genomsnittligt antal ersättningsdagar 21 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 22 Långsiktig nedgång av antalet studerande 22 Hög andel äldre studerande 22 Utländska medborgare 23 Grundläggande rätt till svenskt studiestöd 23 Prövning enligt nationella regler 23 Prövning enligt EU-rätten 23 Tabeller 25 Tabellförteckning 25 Teckenförklaring 28 Tabeller 29 5

7 Fakta om statistiken 80 Beskrivning av studiestöden 80 Inledning 80 Studiehjälp 80 Studiemedel för studier i Sverige 80 Tilläggsbidrag 81 Studiemedel för studier utomlands 81 Sjukförsäkring för studerande 81 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 81 Utländska medborgare 82 Detta omfattar statistiken 82 Objekt och population 82 Statistiska mått 82 Redovisningsgrupper 82 Referenstider 82 Definitioner och förklaringar 82 Så görs statistiken 84 Statistikens tillförlitlighet 84 Osäkerhetskällor 84 Bra att veta 85 Jämförbarhet över tiden 85 Primärmaterial 87 Annan statistik 87 In English 88 Summary 88 Decreased Numbers of Students receiving Student Aid 88 Financial Student Aid for Studies Abroad 88 Description of Different Types of Financial Aid for Studies 89 Introduction 89 Study Allowance 89 Financial Student Aid for studies in Sweden 89 Extra Child Allowance 90 Financial Student Aid for studies Abroad 90 Health Insurance 90 Allowance for Certain Functionally Disabled Students at Upper Secondary Level (Study Allowance for the Disabled) 90 Foreign Nationals 91 List of Tables 92 List of Terms 95 6

8 Statistiken med kommentarer Översiktlig statistik Antalet studiestödstagare minskar Under läsåret 2010/11 har CSN betalat ut studiestöd till personer. 1 Det är personer färre än föregående läsår. Därmed bryts den uppåtgående trend som inleddes läsåret 2008/09. Minskningen har skett både bland studerande med studiehjälp och bland dem med studiemedel. Antal personer med studiestöd, fördelat på utbildningsområde / / Antal / / / / / / / / / /11 Ungdomsutbildning Eftergymnasial utbildning Vuxenutbildning 1 Till eftergymnasial utbildning räknas här svensk högskola, övriga eftergymnasiala utbildningar, basåret vid högskola och universitet samt utlandsstuderande som studerar på eftergymnasial nivå. Till vuxenutbildning räknas studerande som har studerat på grundskole- och gymnasienivå med studiemedel, vuxenstudiestöd (läsåren 2001/02 och 2002/03) och rekryteringsbidrag (perioden ). Under läsåret 2010/11 minskade antalet studerande inom ungdomsutbildningen med 3 procent och uppgick till personer. Antalet studerande med studiemedel minskade med 0,4 procent till personer. Utbildningsområdena inom stödformen studiemedel uppvisade dock olika tendenser. Inom vuxenutbildningen fortsatte den uppåtgående trenden och antalet studerande under läsåret ökade med 1 procent till personer. Det är det högsta antalet studiemedelstagare sedan läsåret 2004/05. Inom den eftergymnasiala utbildningen minskade däremot antalet studerande med 1 procent till personer, vilket gör att uppgången inom utbildningsområdet under de två föregående läsåren bryts. Inom samtliga utbildningsområden är både ökningar och minskningar jämnt fördelade mellan kvinnor och män. Inom ungdomsutbildningen, där antalet studerande i stort sett följer befolkningsutvecklingen för de aktuella åldrarna, är könsfördelningen nästan helt jämn. För de båda utbildningsområdena inom stödformen studiemedel är andelen män klart lägre än 1 Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller. 7

9 andelen kvinnor. Under läsåret 2010/11 uppgick andelen män med studiemedel till 36 procent inom vuxenutbildningen och till 41 procent på eftergymnasial nivå. Sedan läsåret 2001/02 har andelen män med studiemedel ökat med 3 procentenheter inom vuxenutbildningen, medan könsfördelningen är oförändrad på eftergymnasial nivå. Utbetalda belopp på stabil nivå Under läsåret 2010/11 betalade CSN ut 26,3 miljarder kronor i studiestöd till studerande. Beloppen 2 fördelade sig enligt följande: studiehjälp 3 4,0 miljarder kronor studiemedel 22,3 miljarder kronor. Av beloppet som betalades ut i studiemedel för studier både i Sverige och utomlands var 9,8 miljarder kronor bidrag och 12,6 miljarder kronor lån. Utöver detta betalade CSN in 2,5 miljarder kronor i statlig ålderspensionsavgift till Försäkringskassan för studerande med studiemedel. I bidragsbeloppen för studiemedel ingår tilläggsbidraget för studerande som är vårdnadshavare för barn. Under 2010/11 betalades det ut 375 miljoner kronor i tilläggsbidrag. Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer, 1 fördelat på bidrag och lån, miljoner kronor, 2010/ Miljoner kronor Studiehjälp Studiemedel Bidrag Lån 1 I studiehjälp ingår det 45,3 miljoner kronor som har betalats ut för Rg-bidrag till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan. Under läsåret 2010/11 var det totala belopp som CSN betalade ut nästan lika stort som föregående läsår, men fördelningen skiljer sig åt. Utbetalningarna av studiehjälp (inklusive Rg-bidrag) minskade med 118 miljoner kronor, vilket främst beror på att antalet studerande var mindre jämfört med föregående läsår. Utbetalningarna av studiemedel ökade med 14 miljoner kronor under läsåret 2010/11. Bidragsdelen 4 minskade med 96 miljoner kronor, medan lånedelen 5 ökade med 2 Beloppen i detta avsnitt är hämtade från CSN:s ekonomisystem där personrelaterade uppgifter saknas. Beloppen är därför inte fördelade på kön. Beloppsuppgifter fördelade på kön finns i tabellerna under respektive studiestödsavsnitt. Dessa uppgifter är då hämtade från CSN:s produktionssystem. 3 Inklusive utbetalningar av Rg-bidrag på 45,3 miljoner kronor till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan. 4 Avser utbetalningar av studiebidrag och tilläggsbidrag. 8 5 Avser utbetalningar av studielån, merkostnadslån och tilläggslån.

10 111 miljoner kronor trots att antalet studerande med studielån minskade under läsåret. Utbetalningarna av lån ökade på grund av höjningen av studiemedlen vid ingången av 2010, där lånedelen höjdes mer än bidragsdelen. Till skillnad från föregående läsår har detta fått fullt genomslag läsåret 2010/11. Vid ingången av 2011 höjdes även prisbasbeloppet med 400 kronor till kronor samtidigt som fribeloppet höjdes kraftigt. Fribeloppet per kalenderhalvår är vid heltidsstudier 160 procent av prisbasbeloppet. 9

11 Studiehjälp Grundkriterier och bidragens belopp Studiehjälpens tre stora bidragsformer är studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Dessutom kan det i vissa fall beviljas bidrag för dagliga resor vid studier utomlands. Studiebidrag lämnas från och med kvartalet närmast efter det kvartal då den studerande fyller 16 år. För inackorderingstillägg och extra tillägg finns det inte någon nedre åldersgräns, förutsatt att den studerande går en utbildning som berättigar till dessa bidrag. Studiehjälp lämnas som längst till och med vårterminen det år då den studerande fyller 20 år. Månadsbeloppet för studiebidrag har följt barnbidraget och anpassades senast i april Inackorderingstillägget och det extra tillägget har däremot haft samma nivå under lång tid. Inackorderingstillägget höjdes senast vid kalenderhalvårsskiftet 1995 och det extra tillägget vid kalenderhalvårsskiftet Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska Under läsåret 2010/11 fick personer studiehjälp för studier i Sverige och utomlands. Det är en minskning med 3 procent jämfört med föregående läsår. Efter många års uppgång fortsätter antalet studiehjälpstagare att minska för andra läsåret i rad. För studier i Sverige fick personer studiehjälp och för studier utomlands fick personer stödet. Under läsåret betalades det ut 3,9 miljarder kronor 6 i studiehjälp. Utbetalningarna av studiebidrag stod för 95 procent av denna summa. Antal studerande med studiebidrag, 2001/ /11 Antal studerande med studiebidrag, 2001/ / Antal personer / / / / / / / / / /11 Läsår Studiehjälpens tre stora bidragsformer uppvisar olika tendenser under läsåret 2010/11. Antalet studerande med extra tillägg ökade samtidigt som antalet studerande med studiebidrag och inackorderingstillägg minskade. Under läsåret 2010/11 betalade CSN ut 3,7 miljarder kronor till studerande med studiebidrag. Det är en minskning med 3 procent jämfört med läsåret 2009/10. Efter trendbrottet föregående läsår minskar nu antalet studerande med studiebidrag för andra läsåret i rad. Andelen studerande med studiebidrag är något högre bland män (51 procent) än bland kvinnor under läsåret Siffran kommer från CSN:s produktionssystem och skiljer sig något från ekonomisystemets redovisning.

12 Utvecklingen av antalet studerande med studiebidrag följer i stort sett befolkningsutvecklingen. Eftersom antalet personer i de åldersgrupper som har rätt till studiebidrag har minskat under läsåret 2010/11 minskar även antalet studerande med det stödet. Antalet studerande vid fristående gymnasieskolor fortsätter att öka Antalet studerande i fristående gymnasieskolor har ökat kontinuerligt sedan friskolereformen Under läsåret 2010/11 var det studerande med studiebidrag inom skolformen, vilket är en ökning med 7 procent sedan föregående läsår. Inom den största skolformen, kommunala gymnasieskolor, minskade antalet studerande med 5 procent under läsåret 2010/11 och uppgick till personer. De tre senaste läsåren har antalet studerande inom skolformen minskat. Tidigare läsår vägdes det ökande antalet studerande i fristående gymnasieskolor upp av att det totala antalet personer med studiehjälp i de aktuella åldersgrupperna ökade. Av de studerande med studiehjälp läste 74 procent på kommunala gymnasieskolor, 24 procent på fristående gymnasieskolor, vardera 1 procent på folkhögskolor och komvux samt en bråkdel inom resterande skolformer. 7 Mångårig trend bruten En studerande på en skola som inte har offentlig huvudman kan få inackorderingstillägg från CSN för att han eller hon måste bosätta sig på en annan ort i samband med studierna. Stödet lämnas på grund av lång restid mellan föräldrahemmet och studieorten eller av särskilda skäl utan detta krav. Antal studerande med inackorderingstillägg och extra tillägg, 2001/ /11 Antal studerande med inackorderingstillägg och extra tillägg, 2001/ /11 Antal personer / / / / / / / / / /11 Läsår Inackorderingstillägg Extra tillägg Under läsåret 2010/11 betalade CSN ut 109 miljoner kronor i inackorderingstillägg till personer. Antalet studerande med inackorderingstillägg har minskat med 2 procent jämfört med föregående läsår. Därmed bryts den långvariga ökning som har pågått sedan läsåret 1997/98. Andelen kvinnor som fick stödet under läsåret 2010/11 var 61 procent, vilket är en överrepresentation i förhållande till könsfördelningen bland samtliga studerande med studiehjälp. Av de studerande som har haft 7 I kategorin övriga skolor ingår grundskolor, högskolor, universitet, kompletterande gymnasieutbildningar samt uppgifter om när skolform saknas. 11

13 inackorderingstillägg under läsåret studerade 76 procent inom skolformen fristående gymnasieskolor. Trots nedgången under läsåret har antalet studerande med inackorderingstillägg fördubblats under en tioårsperiod. Det beror främst på att antalet studerande inom fristående gymnasieskolor har ökat kontinuerligt. Från och med läsåret 2011/12 väntas den långsiktigt uppåtgående trenden att brytas genom den nya gymnasiereform som trädde i kraft den 1 juli Reformen innebär att många av de specialutformade program som CSN i dag betalar ut inackorderingstillägg för kommer att försvinna. Detta beräknas medföra att antalet studerande med inackorderingstillägg från CSN kommer att minska kraftigt. Av de studerande med inackorderingstillägg i Sverige hade 32 procent ett avstånd mellan hemmet och skolan som var under 85 kilometer. Andelen studerande som fått stödet utan att lämna några uppgifter om avstånd till CSN var 4 procent. I denna kategori ingår de som fick inackorderingstillägg av särskilda skäl och därför utan något avståndskrav. Antalet studerande med extra tillägg, som beviljas dem med svag ekonomi, har efter trendbrottet läsåret 2007/08 fortsatt att öka under läsåret 2010/11. Ökningen fortsätter trots att inkomstgränsen för att en studerande ska kunna få stödet har varit samma sedan Under läsåret betalade CSN ut 93 miljoner kronor till studerande med extra tillägg. Det är en ökning av antalet stödtagare med 4 procent sedan föregående läsår och det högsta antalet stödtagare sedan läsåret 2002/03. Andelen män som fick extra tillägg var 58 procent, vilket är en överrepresentation i förhållande till könsfördelningen bland samtliga studerande med studiehjälp. Under läsåret 2010/11 fick 88 procent av de studerande med extra tillägg den högsta bidragsnivån på 855 kronor per månad. Denna bidragsnivå lämnas till personer i hushåll vars ekonomiska underlag understiger kronor per år. Möjliga förklaringar till ökningen de senaste läsåren är konjunkturläget och fler personer som kommer till Sverige utan föräldrar. Under läsåret 2010/11 var andelen nettoräknade avslag 8 30 procent för extra tillägg och 23 procent för inackorderingstillägg. Det är ungefär lika mycket som föregående läsår inom båda bidragsformerna. Antalet personer som ansökt om inackorderingstillägg och extra tillägg har minskat något under läsåret. Det är i linje med minskningen av det totala antalet studerande med studiehjälp under tidsperioden. Kvinnor i majoritet vid utlandsstudier Under läsåret 2010/11 var antalet studerande med studiehjälp utomlands personer. Det är en ökning med 6 procent sedan föregående läsår. Av de studerande var 64 procent kvinnor. Detta skiljer sig markant mot könsfördelningen bland studerande med studiehjälp i Sverige, där andelen kvinnor var 49 procent under läsåret. Andelen kvinnliga studerande med studiehjälp utomlands liknar mer könsfördelningen för studerande med studiemedel utomlands. Bidrag för dagliga resor vid studier utomlands 9 brukar lämnas med ungefär lika stort belopp och till lika många studerande varje läsår. Under läsåret 2010/11 var det 7 personer som fick stödet. 8 Nettoräknat antal personer som har fått avslag i förhållande till antalet personer som ansökt om aktuellt stöd Bidrag för dagliga resor kan beviljas för en studerande utomlands som läser en studiehjälpsberättigande utbildning om färdvägen mellan bostaden och skolan är minst 6 kilometer. Bidraget kan inte lämnas om den studerande har inackorderingstillägg. Bidrag för dagliga resor ska i första hand sökas hos den studerandes hemkommun i Sverige.

14 Fler får indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro Antalet studerande i kommunala och fristående gymnasieskolor som fått studiehjälpen indragen på grund av otillåten frånvaro har ökat under fyra av de fem senaste läsåren. Orsakerna till den ökade rapporteringen om otillåten frånvaro håller på att utredas närmare av CSN. I övrigt har Skolverket skapat regler för skolorna vid otillåten frånvaro, via styrdokument som skolformsförordningarna. 10 En regel som infördes läsåret 2006/07 anger att det är skolans rektor som ska se till att kontakt upprättas mellan skola och föräldrar om en elev uteblir från skolarbetet utan giltig anledning. Antalet studerande med otillåten frånvaro i kommunala och fristående gymnasieskolor i Sverige som har fått studiehjälpen indragen under läsåret 2010/11 uppgick till personer. Det motsvarar 4,3 procent av de personer med studiehjälp under läsåret, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med läsåret 2009/10. I fristående gymnasieskolor fick 5,3 procent 12 studiehjälpen indragen på grund av otillåten frånvaro jämfört med 4,1 procent 13 i de kommunala gymnasieskolorna. Av samtliga med indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro var 63 procent män. Denna andel ska jämföras med att männen uppgår till 52 procent av de studerande med studiehjälp på kommunala och fristående gymnasieskolor. 10 Ändring i grundskoleförordningen (1994:1194), sameskolförordningen (1995:205), särskoleförordningen (1995:206), specialskoleförordningen (1995:401), gymnasieförordningen (1992:394) och förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan. 11 Nettoräknat antal. Varje person har endast räknats en gång. 12 Beräknat på det nettoräknade antalet studerande med studiehjälp i fristående gymnasieskolor, vilket var personer läsåret 2010/ Beräknat på det nettoräknade antalet studerande med studiehjälp i kommunala gymnasieskolor, vilket var personer läsåret 2010/11. 13

15 Studiemedel för studier i Sverige Färre studerar med studiemedel Under läsåret 2010/11 betalade CSN ut 20,0 miljarder kronor 14 i studiemedel till personer som studerade i Sverige. 15 Av de studerande med studiemedel hade studielån, medan endast utnyttjade bidragsdelen. Efter två läsår med ett ökat antal studerande med studiemedel i Sverige har både antalet studerande och utbetalda belopp minskat med 0,4 procent under läsåret 2010/11. Dessutom hade personer tilläggsbidrag, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med föregående läsår. Av de studerande med studiemedel som har vårdnaden om barn och fick tilläggsbidrag var 82 procent kvinnor. Bidraget betalades ut för sammanlagt barn, vilket innebär att det var 1,8 barn per studerande som fick tilläggsbidrag. Merkostnadslån betalades ut till personer och tilläggslån till personer under läsåret. Det är en minskning med 9 respektive 10 procent jämfört med läsåret 2009/10. Utvecklingen inom studiemedel i Sverige skiljer sig åt mellan olika skolformer och utbildningsnivåer. På högskolor och universitet har antalet studerande minskat med 1 procent till personer. Inom vuxenutbildningen är komvux den största skolformen. På komvux har antalet studiemedelstagare ökat med 1 procent på gymnasienivå, medan antalet har minskat med 6 procent på grundskolenivå. Om de båda nivåerna räknas samman, minskade antalet studerande på komvux något jämfört med läsåret 2009/10. Skärpt studieresultatprövning slår igenom Det minskade antalet studerande med studiemedel på högskolor och universitet beror med stor sannolikhet på de skärpta regler för prövning av tidigare studieresultat som infördes vid kalenderhalvårsskiftet Syftet med de skärpta reglerna är att försöka öka genomströmningen inom främst den högre utbildningen. Under läsåret 2010/11 fick personer avslag på sina ansökningar om studiemedel för studier på högskolor och universitet med hänvisning till tidigare studieresultat. Det är mer än dubbelt så många som läsåret 2009/10, då personer fick avslag av denna orsak. Antalet personer, inklusive förstagångssökande, som ansökte om studiemedel för högskole- och universitetsstudier under läsåret 2010/11 var Det är personer fler än föregående läsår. Även inom andra skolformer har avslagen på grund av bristande studieresultat ökat kraftigt under läsåret 2010/ Avser utbetalningar av studiebidrag för 9 015,4 miljoner kronor, tilläggsbidrag för 400,3 miljoner kronor, grundlån för ,2 miljoner kronor, merkostnadslån för 126,9 miljoner kronor och tilläggslån för 268,5 miljoner kronor Siffran anger antalet studerande som har fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret.

16 Sammantaget fler studerande på KY- och YH-utbildningar Antalet studerande inom skolformen kvalificerad yrkesutbildning (KY) har minskat kraftigt under läsåret 2010/11. Denna utveckling är logisk med tanke på att förordningen om kvalificerad yrkesutbildning upphävdes den 15 april Samtidigt har antalet studerande inom yrkeshögskolan (YH), 17 som är den skolform som ska ersätta KY-utbildningar, ökat i motsvarande grad. Om KY- och YHutbildningar räknas samman, ökade antalet studiemedelstagare under läsåret 2010/11 med 2 procent till personer. Vid sidan av högskole- och universitetsutbildningar utgör KY- och YH-utbildningar merparten av studiemedelstagarna på eftergymnasial nivå. Lånebenägenheten fortsätter att minska Under läsåret 2010/11 fortsatte lånebenägenheten 18 för studerande med studiemedel i Sverige att minska. Andel studerande i Sverige som har studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent, 2001/ / Andel i procent / / / / / / / / / /11 Läsår Lånebenägenheten har minskat med 0,2 procentenheter jämfört med läsåret 2009/10. Trots att minskningstakten har börjat plana ut fortsätter den nedåtgående trend som varat sedan studiestödsreformen vid kalenderhalvårsskiftet Under läsåret 2010/11 var andelen som studerande med studielån i Sverige 66 procent. Det är betydligt lägre än bland utlandsstuderande med studiemedel, där 82 procent av de studerande hade studielån under tidsperioden. Studerande på högre utbildningsnivåer är i regel mer benägna att ta studielån jämfört med studerande på lägre utbildningsnivåer. Detta gäller oavsett bidragsnivå. Fördelat på kön visar statistiken att lånebenägenheten är högre bland män än bland kvinnor. 16 Utbildningar som har beviljats statligt stöd före den 15 april 2009 kan få fortsatt stöd enligt lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning. Detta gäller dock som längst till och med den 31 december Yrkeshögskolan är en ny skolform sedan den 1 juli Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. 18 Med lånebenägenhet menas antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag. 15

17 Fler studerande på gymnasienivå Antalet studerande som fick det högre bidraget under läsåret 2010/11 var , vilket är en ökning med 1 procent jämfört med föregående läsår. Antal studerande med studiemedel i Sverige, fördelat på utbildningsnivå och bidragsnivå, 2010/11 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Generellt bidrag varav låntagare Högre bidrag varav låntagare På gymnasienivå har antalet studiemedelstagare ökat både bland studerande med generellt bidrag och bland dem med högre bidrag. Ökningen är störst bland studerande med det högre bidraget (2 procent), där antalet nu uppgår till personer. Antalet studerande har däremot minskat på grundskolenivå oavsett bidragsnivå. Utbudet av utbildningsplatser inom vuxenutbildningen har ökat under de senaste åren. Det pågår bland annat en tillfällig satsning där unga arbetslösa under 25 år som saknar fullständig grundskole- och gymnasieutbildning kan studera med det högre bidraget. Satsningen på yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå (yrkesvux) har också bidragit till det ökade utbildningsutbudet. På eftergymnasial nivå var det 500 studerande på specialpedagogutbildningar som hade det högre bidraget. Den 1 januari 2011 upphörde det högre bidraget att beviljas för denna typ av utbildning. 19 Bland studerande på eftergymnasial nivå hade en övervägande del det generella bidraget. Under läsåret 2010/11 minskade antalet studerande med 1 procent. Minskningen ligger i linje med utvecklingen för studerande på högskole- och universitetsutbildningar. Detta är logiskt eftersom denna skolform är den största bland dem som studerar med det generella bidraget på eftergymnasial nivå. Högre andel yngre studerande Andelen studerande med studiemedel under 25 år var 57 procent under läsåret 2010/11. Av dessa var hälften mellan 20 och 24 år. Andelen studiemedelstagare under 25 år har ökat med 1 procentenhet sedan läsåret 2009/10. Med undantag för studiemedelstagare på gymnasieskolor var andelen studerande under 25 år högst inom den grundläggande högskoleutbildningen (63 procent). Högst andel äldre studerande var det bland studerande på grundskolenivå. Andelen som var 30 år eller äldre uppgick till 55 procent. Motsvarande siffror på gymnasienivå och eftergymnasial nivå var 29 respektive 17 procent. Ojämn könsfördelning Under läsåret 2010/11 var andelen kvinnliga studiemedelstagare 60 procent, vilket är en marginell minskning sedan föregående läsår. Fördelat på bidragsnivå är det 70 procent kvinnor bland studerande med det högre bidraget och 59 procent bland studerande med det generella bidraget. Andelen kvinnliga studiemedelstagare är högst bland folkhögskole- och komvuxstuderande på grundskolenivå med vardera 70 procent. De skolformer med högst andel manliga studiemedelstagare är basårsutbildningar på gymnasienivå och övriga En studerande som har beviljats det högre bidraget före den 1 januari 2011 kan få det högre bidraget för att avsluta utbildningen. Detta gäller dock som längst till och med den 30 juni 2012.

18 utbildningar 20 på eftergymnasial nivå. Inom dessa båda skolformer är andelen män vardera 62 procent. Färre får reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst Vid ingången av 2011 höjdes fribeloppet, det vill säga den inkomst 21 som en studerande med studiemedel kan ha per kalenderhalvår innan studiemedlen börjar att minska. För en heltidsstuderande med studiemedel innebar detta att fribeloppet per kalenderhalvår höjdes från 125 procent av prisbasbeloppet till 160 procent. Samtidigt höjdes prisbasbeloppet med 400 kronor till kronor. Under det första kalenderhalvåret 2011 var inkomstgränsen för en heltidsstuderande med studiemedel kronor jämfört med kronor under det andra kalenderhalvåret En studiemedelstagare vars inkomst beräknas överstiga fribeloppet ska meddela detta till CSN som då minskar de tidigare beviljade studiemedlen utifrån de lämnade uppgifterna. Den slutliga kontrollen görs i efterhand, när CSN jämför dessa uppgifter med Skatteverkets uppgifter. Då kan det bli aktuellt med återkrav. Den höjda fribeloppsnivån har fått effekter som syns i CSN:s statistik. Under det första kalenderhalvåret 2011 var antalet studiemedelstagare som fick reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst personer. 22 Det är en minskning med 52 procent jämfört med det första kalenderhalvåret Här ingår eftergymnasial utbildning vid vissa trafikflygarutbildningar, teologiska utbildningar, polisutbildningar med mera. Även enstaka personer där uppgift om skolform saknas ingår i denna grupp. 21 Med inkomst avses här inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. 22 Bruttoräknat antal. En person som har studerat med olika takt under läsåret räknas dubbelt. 17

19 Studiemedel för studier utomlands Färre utlandsstuderande Under läsåret 2010/11 betalade CSN ut 2,3 miljarder kronor 23 i studiemedel till personer för studier utomlands. Sedan läsåret 2009/10 har antalet utlandsstuderande minskat med 1 procent samtidigt som utbetalningarna ökat med 1 procent. Av de utlandsstuderande med studiebidrag var det 1,8 procent eller 480 personer med barn som även fick tilläggsbidrag. Andelen kvinnor med tilläggsbidrag var 56 procent, vilket är 26 procentenheter lägre än bland studerande i Sverige. Under läsåret 2010/11 var det personer som valde att ta studielån. Det är en minskning med 2 procent jämfört med föregående läsår. Andel studerande utomlands som har studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent, 2001/ / Andel i procent / / / / / / / / / /11 Läsår Lånebenägenheten var 82 procent under läsåret 2010/11, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående läsår. Under åtta av de senaste tio läsåren har benägenheten att ta studielån minskat. Den är dock klart högre bland utlandsstuderande jämfört med studiemedelstagare i Sverige. Lånebenägenheten bland utlandsstuderande är högre på eftergymnasial nivå än på gymnasienivå. Män är mer benägna än kvinnor att ta studielån. Av de studerande med grundlån var det personer som även fick merkostnadslån, vilket är oförändrat jämfört med föregående läsår. Undervisningsavgifter står för 81 procent av de totala utbetalningarna av merkostnadslån. Därutöver gjordes utbetalningar för bland annat försäkringar och resor. Antalet free-movers fortsätter att öka På eftergymnasial nivå var antalet studiemedelstagare personer under läsåret 2010/11, vilket är en minskning med 300 personer jämfört med föregående läsår Avser utbetalningar av studiebidrag för 487,2 miljoner kronor, tilläggsbidrag för 2,1 miljoner kronor, grundlån för 1 339,6 miljoner kronor och merkostnadslån för 461,6 miljoner kronor.

20 Minskningen var störst bland studiemedelstagare som läser icke-akademiska språkkurser, där antalet minskade med 10 procent till personer. 24 Antalet utbytesstuderande minskade under läsåret med 3 procent till personer. 25 I motsats till utvecklingen bland övriga studerande på eftergymnasial nivå ökade antalet så kallade free-movers 26 under läsåret 2010/11 med 1 procent till personer. 27 Därmed fortsatte en långvarig ökning som har pågått sedan läsåret 2005/06. På gymnasienivå minskade antalet studerande under läsåret 2010/11 med 3 procent till 440 personer. Merparten av de utlandsstuderande på gymnasienivå studerade i Norden, varav 56 procent i Danmark. Av studiemedelstagarna på gymnasienivå var 54 procent män. Detta skiljer sig jämfört med könsfördelningen på eftergymnasial nivå, där andelen män är 13 procentenheter lägre. Bland samtliga utlandsstuderande med studiemedel var 59 procent kvinnor. Det är en liten minskning jämfört med läsåret 2009/10. Kvinnorna är i majoritet i de flesta studieländer. Det stora undantaget är Asien där det var klart fler män som studerade med studiemedel. I Japan, som är det land med flest studiemedelstagare i Asien, var andelen kvinnor under läsåret 2010/11 endast 32 procent. Långvarig ökning av antalet studerande i Asien Utvecklingen av antalet utlandsstuderande med studiemedel varierade stort mellan de olika världsdelarna under läsåret 2010/11. Antal studiemedelstagare, fördelat på världsdel, 2006/ / Antal personer Norden Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Oceanien EU-27 Europa övriga 2006/ / / / /11 Under läsåret 2010/11 ökade antalet studiemedelstagare i Nordamerika, Asien och Afrika, medan det minskade i övriga världsdelar. I Asien ökade antalet med 5 procent till personer. Därmed fortsätter en kontinuerligt uppgång som har varat sedan läsåret 2000/01, då det var endast 360 studiemedelstagare i den världsdelen. 24 Bruttoräknat antal. En person som har studerat i flera länder eller haft olika typer av studier under läsåret räknas dubbelt. 25 Bruttoräknat antal. En person som har studerat i flera länder eller haft olika typer av studier under läsåret räknas dubbelt. 26 Personer som läser eftergymnasiala utbildningar som inte är språkkurser eller ingår i något utbytesprogram. 27 Bruttoräknat antal. En person som har studerat i flera länder eller haft olika typer av studier under läsåret räknas dubbelt. 19

21 Fler studerande i Östeuropa Av studiemedelstagarna utomlands återfanns knappt hälften eller personer i EU-27-området under läsåret 2010/11, vilket är en minskning med 3 procent sedan föregående läsår. Till skillnad från EU-27-området som helhet ökade antalet studerande med studiemedel i flertalet av de östeuropeiska EU-länderna 28 under läsåret. Sammantaget var det personer 29 som studerande i dessa länder. Det är en ökning med 6 procent jämfört med läsåret 2009/10, vilket kan förklaras av att många läkarstuderande studerar i östeuropeiska EU-länder. I Litauen och Lettland, som är två av de östeuropeiska EU-länder där det finns många läkarstuderande med studiemedel, 32 respektive 88 studerande, har antalet studerande under läsåret 2010/11 ökat med 47 respektive 43 procent jämfört med föregående läsår. Fortfarande är det dock ett högre antal som studerar på läkarutbildning i Polen och Rumänien, 896 respektive 358 studerande. Storbritannien är det enskilda land där flest studerar med studiemedel. Under läsåret 2010/11 var antalet personer. Därefter följer USA med personer och Danmark med personer. Afrika är den världsdel som med 200 personer har minst antal studerande med studiemedel. 28 De länder som avses är Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern Bruttoräknat antal. En person som har studerat i flera länder under läsåret räknas dubbelt.

22 Sjukförsäkring för studerande Fler studerande fick skuldreducering läsåret 2009/10 Den som studerar med studiemedel omfattas av en särskild sjukförsäkring som betyder att han eller hon har rätt att behålla sitt studiestöd under sjukperioden och dels innebär att lånedelen av studiestödet skrivs av för den sjukdomsperiod som överstiger 30 karensdagar. De uppgifter som lämnas i denna rapport avser enbart den skuldreducering som görs för studerande som är sjuka under längre tid än 30 dagar. Den sjukförsäkringsstatistik som presenteras är slutlig för läsåret 2009/10 och preliminär för läsåret 2010/11. Den slutliga statistiken visar att personer nyttjade sjukförsäkringen under 2009/10, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med läsåret 2008/09. Därmed bryts den nedgång som varat sedan läsåret 2007/08. Av dem som fick skuldavskrivning på grund av sjukdom var 78 procent kvinnor. Det innebär en överrepresentation eftersom andelen kvinnliga studiemedelstagare som hade studielån var 60 procent. Under läsåret 2010/11 har personer beviljats skuldavskrivning på grund av sjukdom. Detta ska jämföras med motsvarande preliminära siffror för läsåret 2009/10 som var personer. Det är 160 ärenden som har sorterats ut för manuell bedömning, vilket är 50 färre än under läsåret 2009/10. Antalet som slutligen beviljas skuldreducering för läsåret 2010/11 kan förväntas bli något mindre än för läsåret 2009/10. Nedgången av antalet personer som nyttjar sjukförsäkringen beror på att antalet och andelen studiemedelstagare som tar studielån har minskat något. Män har fler genomsnittligt antal ersättningsdagar Den slutliga statistiken för 2009/10 visar att det genomsnittliga antalet ersättningsdagar, dvs. det antal dagar skuldreducering har skett var 59 dagar per person som fick skuldreducering. Det är en marginell minskning jämfört med läsåret 2008/09. Sett över tid är dock trenden uppåtgående. Sedan läsåret 2001/02 har det genomsnittliga antalet ersättningsdagar ökat med 9 dagar. Det beror troligen på en större medvetenhet om regelverket för sjukdom hos studerande med studiemedel. Under läsåret 2009/10 fick män ersättning för 63 dagar jämfört med 57 dagar för kvinnor. Sedan läsåret 2007/08 har män fått skuldreducering för ett större genomsnittligt antal dagar än kvinnor. Den preliminära statistiken för läsåret 2010/11 visar att genomsnittet för samtliga som har fått skuldreducering på grund av sjukdom ligger på 58 dagar. Det är lika mycket som de preliminära siffrorna för läsåret 2009/10. Under läsåret 2009/10 skrev CSN av 21 miljoner kronor. Det genomsnittliga reduceringsbeloppet per person var kronor. Män hade ett genomsnittligt reduceringsbelopp på kronor, vilket var kronor högre än för kvinnor. Det preliminära avskrivningsbeloppet för läsåret 2010/11 är 19 miljoner kronor. Det är 1 miljon kronor högre än de preliminära uppgifterna för läsåret 2009/10. Slutlig statistik för läsåret 2010/11 redovisas i nästa års upplaga av Beviljning av studiestöd. 21

23 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) Långsiktig nedgång av antalet studerande Rg-bidrag är ett bidrag som hörselskadade, döva eller svårt rörelsehindrade personer får för att kunna studera på riksgymnasium i Göteborg, Kristianstad, Stockholm, Umeå och Örebro. Under läsåret 2010/11 fanns det studerande med Rg-bidrag från Sveriges alla län. Av samtliga studerande med Rg-bidrag är 80 procent inskrivna på gymnasieskolor för hörselskadade och döva i Örebro. Under läsåret 2010/11 fick 410 personer Rg-bidrag för boende, hemresor, dagliga resor, tilläggsbidrag och övriga kostnader. Det var något fler kvinnor än män som fick stödet. Sedan läsåret 2007/08 har antalet studerande med Rg-bidrag minskat med 40 personer. Det utbetalda beloppet för Rg-bidrag var 46,7 miljoner kronor under läsåret 2010/11. Räknat per studerande var det genomsnittligt utbetalda beloppet kronor. Män hade ett genomsnittligt utbetalt belopp på kronor, vilket var kronor högre än det genomsnittliga beloppet för kvinnor. Hög andel äldre studerande I stort sett alla studerande får stöd för att kunna göra hemresor. De flesta har även stöd för sitt boende. Kostnaden för boende är 78 procent av de totala kostnaderna. Merparten av de studerande har valt elevkollektiv som boendeform, vilket är en boendeform som fortsatt att öka något sedan föregående läsår. De studerande med Rg-bidrag återfinns i åldersgruppen år. Andelen studerande som är 20 år eller äldre är 42 procent och 6 procent är över 22 år. Under läsåret 2010/11 fick 60 personer avslag på sin ansökan om Rg-bidrag. Det är en minskning med 21 procent sedan föregående läsår. 22

24 Utländska medborgare Grundläggande rätt till svenskt studiestöd När den som inte är svensk medborgare söker svenskt studiestöd för första gången, gör CSN en särskild prövning och utreder den så kallade grundläggande rätten till svenskt studiestöd. Detta görs dels enligt nationella regler, dels enligt EU-rätten. Följande avsnitt beskriver denna första prövning. Däremot redovisas inte här hur många utländska medborgare som totalt har svenskt studiestöd. Prövning enligt nationella regler Under läsåret 2010/11 har utländska personer prövats enligt de nationella reglerna, vilket är 100 fler än föregående läsår. Av dem fick bifall på sin ansökan. Av dessa personer är 48 procent under 20 år, medan 37 procent är 25 år eller äldre. Männen är förhållandevis yngre än kvinnorna. Bland de män som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna är 50 procent under 20 år jämfört med 32 procent bland kvinnorna. Av dem som har prövats om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna är 59 procent kvinnor. Det är dock nästan dubbelt så många kvinnor som män som har beviljats enligt de nationella reglerna bland dem som är över 20 år. Det är totalt sett en högre andel av kvinnorna som får avslag på sin ansökan. Under 2010/11 fick 24 procent av kvinnorna avslag jämfört med 16 procent av männen. Förhållandet har varit ungefär samma under de nio läsår som mätningen gjorts. Förklaringen till detta är att det är lättare att få grundläggande rätt till svenskt studiestöd om den sökande är under 20 år och har kommit till Sverige med föräldrarna jämfört med om han eller hon är över 20 år och kommit till Sverige på grund av egen familjeanknytning. Eftersom större delen av kvinnorna som prövas är över 20 år, får de också en högre avslagsfrekvens. Av de personer som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna har 58 procent ansökt om studiemedel och 42 procent om studiehjälp. Av dem som har studerat med studiemedel har 54 procent studerat på grundläggande nivå, 35 procent på gymnasienivå och 11 procent på eftergymnasial nivå. Av dem som har studerat med studiemedel är två tredjedelar kvinnor. Av de nordiska medborgare som har prövats om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna under 2010/11 är personer med finskt medborgarskap i majoritet. De utgör 45 procent av de nordiska sökande. Därefter kommer medborgare från Norge, Danmark och Island. Av de nordiska medborgare som har prövats enligt de nationella reglerna har 82 procent fått bifall på sin ansökan. Prövning enligt EU-rätten Den som inte uppfyller villkoren för grundläggande rätt enligt nationella regler kan få sin ansökan prövad enligt EU-rätten om han eller hon är EU-medborgare eller anhörig till en sådan. Under läsåret 2010/11 har CSN gjort en EU-rättslig prövning för personer, vilket är en minskning med 300 jämfört med föregående läsår. Av dessa har personer fått bifall på sin ansökan. Av dem som har prövats är 66 procent kvinnor. Av dem som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten är en övervägande del unga: 78 procent är under 30 år och 37 procent är under 20 år. Av dem som prövats har 65 procent medborgarskap i något av EU-länderna utom Norden, medan 20 procent har nordiskt medborgarskap. Från övriga Europa kommer 8 procent, medan resterande 7 procent har utomeuropeiskt medborgarskap. De enskilt största länderna är Polen, Tyskland, Finland, och Rumänien. Av dem som har fått bifall på sina ansökningar är 23 procent nordiska medborgare, medan 62 procent kommer från övriga EU-länder. De personer som är medborgare i länder som inte omfattas av EUlagstiftningen utgör 14 procent av alla bifall. 23

25 Den vanligaste grunden för bifall enligt EU-rätten är att en sökande är anhörig till en EU-medborgare som är arbetstagare i Sverige. Detta gäller för 50 procent av de beviljade ansökningarna. På grunden permanent uppehållsrätt har 37 procent fått rätt till studiestöd enligt EU-rätten, medan bifallsgrunden att den sökande själv är arbetstagare utgör 13 procent. Av de personer som har fått studiestöd enligt EU-rätten har 86 procent studerat med studiemedel. Av dem med studiemedel studerade 69 procent i Sverige, varav 41 procent på grundläggande nivå, 39 procent på gymnasienivå och resten på eftergymnasial nivå. Av de personer som studerade utomlands med studiemedel var en majoritet på eftergymnasial nivå. De tre vanligaste studieländerna för dem som studerade utomlands med studiemedel var Storbritannien, Polen och USA. 24

26 Tabeller Tabellförteckning Översiktlig statistik 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd, fördelat på studiestödsform per kalenderår, miljoner kronor 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd, fördelat på skolform och studiestödsform, 2010/ Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2010/ Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning och kön, 2010/11 Studiehjälp 2.1 Belopp per månad, kronor 2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, miljoner kronor 2.3 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön 2.4 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier i Sverige, 2010/ Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier utomlands, 2010/ Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier i Sverige, 2010/ Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier utomlands, 2010/ Antal studerande som fått extra tillägg, fördelat på storlek på ekonomiskt underlag, skolform och kön, 2010/ Antal studerande som fått avslag, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier i Sverige, 2010/ Antal studerande som fått avslag, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier utomlands, 2010/ Antal studerande som fått indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro, fördelat på bidragsform och kön 2.12 Antal studerande som har fått indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro, fördelat på län och kön Studiemedel för studier i Sverige 3.1a Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med generellt studiebidrag 3.1b Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med högre studiebidrag 25

27 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp, fördelat på kön, bidragsnivå och typ av studiestöd, 2010/11 3.3a Antal studerande som fått studiemedel, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2010/11 3.3b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2010/11 3.3c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2010/11 3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2010/11 3.4b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2010/11 3.4c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2010/11 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2010/11 3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2010/11 3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2010/11 3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2010/11 3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2010/11 3.6c Antal studerande med högre bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2010/ Antal personer som fått avslag på ansökan om studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, skolform, kön och avslagsgrund, 2010/11 3.8a Antal studerande som fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2010/11 3.8b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2010/11 3.8c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2010/ Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2010/ Antal barn vars föräldrar fått studiemedel och tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2010/ a Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, 2010/ b Utbetalda belopp i tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, miljoner kronor, 2010/11 26