Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2010

Transkript

1 Återbetalning av studiestöd 2010 Repayment of student loan 2010

2 Återbetalning av studiestöd 2010 Repayment of student loan 2010

3

4 UF 70 SM 1101 Återbetalning av studiestöd 2010 Repayment of student loan 2010 I korta drag Antalet låntagare ökar snabbt igen Antalet personer som hade en studieskuld hos CSN ökade kraftigt under 2010, från till personer. Antalet låntagare fortsatte att öka för fjärde året i rad. Det finns tre olika system för studielån: studiemedel före 1989, studielån mellan 1989 och den 30 juni 2001 samt annuitetslån efter den 1 juli En låntagare kan ha ett eller flera lån. Skulden minskar på studiemedel tagna före 1989 För studiemedelssystemet före 1989 gäller att av låntagare var nästan alla återbetalningsskyldiga vid ingången av Den genomsnittliga skulden vid ingången av 2011 minskade för kvinnorna till kronor, medan männens skuld minskade till kronor. Kvinnorna har en högre genomsnittlig skuld än männen, eftersom männen betalar av sina skulder snabbare. Under 2010 betalades det in totalt miljoner kronor i förtida betalningar och debiterade studiemedelsavgifter. Betalningar minskar på studielån tagna mellan 1989 och 30 juni 2001 För det system för studielån som infördes 1989 var antalet låntagare vid ingången av Av dessa är nästan alla återbetalningsskyldiga. Andelen personer som hade en skuld över kronor uppgick till 54 procent. Under 2010 betalades det in miljoner kronor, vilket är en minskning med 5 miljoner kronor jämfört med Det är första gången som det inbetalda beloppet minskar. Av inbetalningarna avsåg miljoner kronor årsbelopp och 647 miljoner kronor förtida inbetalningar. Totalbeloppet för dessa förtida inbetalningar var 20 miljoner kronor högre jämfört med Annuitetslån efter den 1 juli 2001 För annuitetslånen, som infördes den 1 juli 2001, var antalet låntagare den 1 januari Av dessa är återbetalningsskyldiga under Under 2010 betalades det in miljoner kronor, varav 650 miljoner kronor var förtida inbetalningar. Lars Hillerström, CSN, tfn , lars.hillerstrom@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 14 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB. 3

5 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Återbetalning av studiestöd 6 Fortsatt ökning av antalet låntagare 6 Högst total skuld inom lånetypen annuitetslån 8 Fortsatt ökning av genomsnittsskulden inom lånetypen studielån 8 Högst genomsnittsskuld i Uppsala län 10 Ökade inbetalningar 10 Högst debiterade årsbelopp för lånetypen studielån 11 Höga genomsnittligt debiterade årsbelopp i Stockholms län 11 Högst inkomster bland medelålders män 12 Minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män 13 Återkrav av studiestöd 14 Högre återkrav bland män 14 Låga inkomster bland återkravsskyldiga 14 Studieavbrott vanligaste beslutsgrunden 15 Termer och begrepp för återbetalning av studiestöd 16 Inledning 16 Generella begrepp 16 Begrepp för studiemedel beviljade för studier före Begrepp för studielån beviljade för studier mellan 1989 och 30 juni 2001 eller annuitetslån efter den 30 juni Begrepp för återkrav 16 Tabellförteckning 17 Tabeller 21 Återbetalning av studiemedel för studier före Återbetalning av studielån för studier mellan 1989 och 30 juni Återbetalning av annuitetslån för studier efter 30 juni Återbetalning av de totala lånen för studier före 1989, mellan 1989 och 30 juni 2001 samt efter 30 juni Återkrav av studiestöd 71 Fakta om statistiken 79 4 Detta omfattar statistiken 79 Definitioner och förklaringar 80 Så görs statistiken 81 Statistikens tillförlitlighet 81 Bra att veta 81 Jämförbarhet över tiden 81 Annan statistik 82

6 In English 83 Summary 83 The number of borrowers is rapidly increasing again 83 Decreasing debts for student loan taken before Decreasing payments for student loan taken between 1989 and June 30, Annuity loan system from July 1, List of tables 84 Repayment of student loan taken before Repayment of student loan taken between 1989 and June 30, Repayment of student loan taken after June 30, 2001 (annuity loan) 85 Repayment of total student loan (i.e. loan before 1989, loan between 1989 and June 30, 2001 and loan after June 30, 2001) 86 Demand of nonentitled student aid 87 List of terms 88 Terms and concepts relating to the repayment of student loan 88 Mer information 90 5

7 Statistiken med kommentarer Återbetalning av studiestöd Fortsatt ökning av antalet låntagare Vid ingången av 2011 hade personer 1 studieskuld hos CSN. Det är en ökning med personer eller 1 procent jämfört med föregående år. Antalet återbetalningsskyldiga låntagare var personer. Av de låntagare med studieskuld som var folkbokförda i Sverige vid årets ingång återfanns 25 procent i Stockholms län. Antal personer med studieskuld vid årets början, fördelat på lånetyp och samtliga lånetyper (nettoräknat), Antal personer Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Utvecklingen av antalet personer med studieskuld varierar beroende på lånetyp. Vid ingången av 2011 hade personer lånetypen annuitetslån. Sedan ingången av 2009 har flest personer en skuld inom denna lånetyp. Antalet personer med lånetypen studielån var personer. Minst antal låntagare var det inom den äldre lånetypen studiemedel med personer. Minskningen av antalet låntagare är ganska linjär för de båda lånetyperna. Oavsett lånetyp var det fler kvinnor än män som hade studieskuld. Högst andel kvinnor var det inom lånetypen studiemedel med 61,3 procent. Det är en andel som ökar för varje år, vilket beror på att män betalar av sina skulder i snabbare takt. För lånetypen studielån var andelen kvinnor 59,2 procent och inom lånetypen annuitetslån 59,1 procent. För andra året i rad ökar andelen män med lånetypen annuitetslån med några tiondels procentenheter. 6 1 Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. Smärre avvikelser kan därför förekomma mellan summan av deluppgifter och redovisade slutsummor. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller.

8 Antal personer med annuitetslån vid årets början, fördelat på återbetalningsskyldiga och icke-återbetalningsskyldiga, Antal personer Återbetalningsskyldiga Icke-återbetalningsskyldiga Antalet återbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån fortsatte att öka och var personer vid ingången av Av dessa var personer tidigare återbetalningsskyldiga och personer nya återbetalningsskyldiga. Av de nya återbetalningsskyldiga låntagarna var 42 procent män, vilket är 1 procentenhet högre än bland tidigare återbetalningsskyldiga. Antalet ickeåterbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån var personer. Det är en ökning för andra året i rad. Antalet återbetalningsskyldiga med lånetypen studielån var personer vid ingången av 2011, vilket är en minskning med personer jämfört med Inom denna lånetyp är det nu endast 16 personer som inte är återbetalningsskyldiga. Antalet återbetalningsskyldiga med lånetypen studiemedel var personer vid årets ingång. 7

9 Högst total skuld inom lånetypen annuitetslån De totala studieskulderna för samtliga lånetyper uppgick till 186 miljarder kronor vid ingången av Det är en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Total studieskuld vid årets början, fördelat på lånetyp, miljarder kronor, Miljarder kronor Studiemedel Studielån Annuitetslån De samlade skulderna för lånetypen annuitetslån var 99 miljarder kronor, vilket är en siffra som har ökat för varje år sedan lånetypen infördes vid halvårsskiftet Sedan 2010 är det högst skulder inom denna lånetyp. För de två äldre lånetyperna fortsatte de samlade skulderna att minska. Under 2010 var skulderna 80 miljarder kronor inom lånetypen studielån och 7 miljarder kronor inom lånetypen studiemedel. Fortsatt ökning av genomsnittsskulden inom lånetypen studielån Genomsnittsskulden ökar för lånetyperna studielån och annuitetslån samt för alla lånetyper sammantaget. Det är endast inom den äldre lånetypen studiemedel som genomsnittsskulden minskar, vilket den har gjort kontinuerligt sedan ingången av

10 Genomsnittsskuld vid årets början, fördelat på lånetyp och samtliga lånetyper, kronor, Kronor Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Vid ingången av 2011 var genomsnittsskulden för samtliga lånetyper kronor. Kvinnor hade en genomsnittlig studieskuld på kronor, medan männens skuld var kronor. Av låntagarna återfanns 34 procent i åldersgruppen år och 2 procent var över 60 år. Hälften av låntagarna hade en studieskuld mellan 1 och kronor. Studieskulder över 1 miljon kronor hade 800 personer, vilket motsvarar en tiondels procent av samtliga låntagare. Männen är överrepresenterade när det gäller skulder över denna nivå. Högst genomsnittsskuld hade låntagare med lånetypen studielån, där skulden var kronor. Männens genomsnittsskuld var kronor, vilket var kronor högre än kvinnornas snittskuld. Den successiva ökningen av männens genomsnittskuld har börjat plana ut. Under året ökade männens genomsnittsskuld med 100 kronor och kvinnornas med kronor. Av låntagarna med lånetypen studielån hade 46 procent en skuld under kronor och 9 procent hade en skuld över kronor. Antalet med en skuld över 1 miljon kronor var 350 personer, vilket var en tiondels procent av samtliga låntagare. Av dem med en skuld över denna nivå var 59 procent män, vilket var en kraftig överrepresentation. Låntagare med lånetypen studiemedel hade lägst genomsnittsskuld med kronor. Tre fjärdedelar av låntagarna hade en skuld under kronor. Endast en bråkdel hade en skuld över kronor. Män med lånetypen studiemedel betalar av sina skulder i snabbare takt än kvinnorna. Därför minskar männens genomsnittsskuld snabbare än kvinnornas skuld. Sedan ingången av 1998 har kvinnorna med denna lånetyp haft en högre genomsnittsskuld än männen. Vid ingången av 2011 var kvinnornas genomsnittsskuld kronor och männens kronor. Genomsnittsskulden för personer med lånetypen annuitetslån var kronor. Kvinnor hade en genomsnittsskuld på kronor, vilket var kronor högre än männens skuld. Sedan lånetypen infördes 2001 har genomsnittsskulden ökat successivt. Andelen låntagare med en skuld över kronor var 4 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män motsvarar vad som kan förväntas utifrån könsfördelningen bland samtliga låntagare. 9

11 Högst genomsnittsskuld i Uppsala län För alla lånetyper sammantaget var genomsnittsskulden för folkbokförda i Sverige kronor. Det var kronor lägre än bland samtliga låntagare. Vid en jämförelse av genomsnittsskulderna, baserat på folkbokföringsorten i Sverige vid ingången av 2011, hade låntagare i Stockholms län högst genomsnittskuld med kronor. Låntagare i Jönköpings län hade lägst skuld med kronor. Låntagare med lånetypen studielån i Uppsala län hade högst genomsnittsskuld med kronor. Männens genomsnittsskuld i länet var kronor, vilket var allra högst av de olika lånetyperna. Lägst genomsnittsskuld inom lånetypen studielån hade kvinnor i Gävleborgs län med kronor. Män med studielån hade en högre genomsnittsskuld än kvinnor i samtliga län, med undantag för Blekinge, Jämtlands, Norrbottens och Stockholms län. Genomsnittsskulden i hela landet var kronor, vilket var kronor lägre än för samtliga med denna lånetyp. Bland folkbokförda i Sverige med lånetypen annuitetslån var genomsnittsskulden kronor. Det var kronor lägre än bland samtliga låntagare inom lånetypen. Genomsnittsskulden var högst i Stockholms län med kronor, med små skillnader mellan könen. Kvinnor med lånetypen annuitetslån hade en högre genomsnittsskuld än män i alla län utom Uppsala och Östergötlands län. Lägst genomsnittsskuld hade män i Västernorrlands län med kronor. Vid ingången av 2011 var genomsnittsskulden för folkbokförda i Sverige med lånetypen studiemedel kronor. Det var 800 kronor lägre än för samtliga med denna lånetyp. Högst genomsnittsskuld inom lånetypen hade låntagare i Skåne län med kronor, medan låntagare i Gävleborgs län hade lägst skuld med kronor. I samtliga län hade kvinnor en högre genomsnittsskuld än män. Ökade inbetalningar Under 2010 betalades det in 12,5 miljarder kronor till CSN i studiemedelsavgifter, årsbelopp och förtida inbetalningar för de olika lånetyperna. Det är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Den totala ökningen beror på att inbetalningarna ökade med 16 procent till 4,5 miljarder kronor för lånetypen annuitetslån. Inom de två äldre lånetyperna minskade inbetalningarna. Fortfarande görs det dock störst inbetalningar inom lånetypen studielån, där det under 2010 betalades in 6,6 miljarder kronor till CSN. Minst inbetalningar gjordes det för den äldre lånetypen studiemedel med 1,3 miljarder kronor. Förtida inbetalningar, fördelat på lånetyp och inbetalningsår, andel i procent av totalt inbetalt belopp, miljoner kronor, Lånetyp Miljoner kronor Procent Miljoner kronor Procent Miljoner kronor Procent Studiemedel Studielån Annuitetslån Totalt

12 De totala förtida inbetalningarna under 2010 ökade med 9 procent jämfört med föregående år och uppgick till 1,4 miljarder kronor. Det motsvarar 11 procent av de totala inbetalningarna. De förtida inbetalningarna under 2010 ökade för de två nyare lånetyperna studielån och annuitetslån och minskade för den äldre lånetypen studiemedel. För lånetypen annuitetslån betalades det in 650 miljoner kronor i förtida inbetalningar, vilket var 3 miljoner kronor mer än för lånetypen studielån. Därmed är de förtida inbetalningarna för första gången störst inom lånetypen annuitetslån. Högst andel förtida inbetalningar gjordes inom lånetypen annuitetslån, där 14 procent av inbetalningarna var förtida. Högst debiterade årsbelopp för lånetypen studielån För återbetalningsskyldiga med lånetypen studiemedel var den debiterade preliminära avgiften totalt 1,2 miljarder kronor vid ingången av Låntagare med lånetypen studielån hade ett debiterat årsbelopp på totalt 6,2 miljarder kronor. För lånetypen annuitetslån var det debiterade årsbeloppet totalt 5,4 miljarder kronor, varav 628 miljoner kronor gällde nya återbetalare. Den genomsnittliga preliminära avgiften för återbetalningsskyldiga med lånetypen studiemedel var kronor. Männens genomsnittsavgift var kronor och kvinnornas kronor. För återbetalningsskyldiga med lånetypen studielån var det genomsnittliga årsbeloppet kronor. Männens genomsnittliga debiterade årsbelopp var kronor, vilket var klart högre än kvinnornas genomsnittsbelopp på kronor. Lånetypen annuitetslån var den enda lånetyp där kvinnor hade ett högre genomsnittligt debiterat årsbelopp än män. Kvinnornas genomsnittsbelopp var kronor, vilket var 100 kronor högre än männens. Av de återbetalningsskyldiga med lånetypen studielån hade en tredjedel ett debiterat årsbelopp mellan och kronor. Bland återbetalningsskyldiga med lånetypen studiemedel hade 30 procent en preliminär avgift mellan och kronor. Av de återbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån hade hälften ett debiterat årsbelopp mellan och kronor. Bland nya återbetalare var denna andel 71 procent. Koncentrationen av återbetalare kring detta beloppsintervall beror på att årsbeloppet som lägst fastställs till 15 procent av prisbasbeloppet (6 420 kronor) under det första återbetalningsåret. Av de återbetalningsskyldiga med studielån hade 4 procent ett debiterat årsbelopp över kronor. För återbetalningsskyldiga låntagare med annuitetslån var denna andel 1 procent. Inom samtliga lånetyper förekommer det återbetalningsskyldiga låntagare som av olika skäl har fått ett debiterat årsbelopp på 0 kronor. Högst andel nolldebiterade återbetalningsskyldiga fanns inom lånetypen studielån, där personer eller 8 procent hade ett debiterat årsbelopp på 0 kronor. Inom lånetyperna studiemedel och annuitetslån var motsvarande andelar 4 respektive 1 procent. Männen var överrepresenterade bland nolldebiterade, vilket gäller alla lånetyperna. Höga genomsnittligt debiterade årsbelopp i Stockholms län Vid en jämförelse av de genomsnittligt debiterade årsbeloppen, som baseras på folkbokföringsorten i Sverige, hade personer i Stockholms län med lånetypen studielån högst genomsnittligt årsbelopp med kronor. Männen i länet hade ett genomsnittligt årsbelopp på kronor, medan kvinnornas 11

13 genomsnittliga årsbelopp var kronor. I samtliga län hade männen ett högre genomsnittligt årsbelopp än kvinnorna. Lägst genomsnittligt årsbelopp inom lånetypen hade återbetalningsskyldiga låntagare i Gotlands län med kronor. Återbetalningsskyldiga kvinnor i Gävleborgs län med lånetypen studiemedel hade lägst genomsnittlig preliminär avgift med kronor. Högst genomsnittsavgift inom lånetypen hade män i Uppsala län med kronor. Enbart i Gotlands län hade kvinnor en högre genomsnittlig preliminär avgift än män. Bland dem med lånetypen annuitetslån hade återbetalningsskyldiga i Stockholms län högst genomsnittligt årsbelopp med kronor, medan låntagare i Jönköpings län hade lägst årsbelopp med kronor. I samtliga län hade kvinnor ett högre genomsnittligt årsbelopp än män. Högst inkomster bland medelålders män En jämförelse av inkomsterna för återbetalningsskyldiga låntagare 2011, baserat på inkomståret 2009, visar på stora skillnader mellan lånetyperna och könen. För alla lånetyper sammantaget hade en tredjedel av de återbetalningsskyldiga låntagarna en årsinkomst mellan 1 och kronor. Årsinkomster över kronor hade 7 procent, varav två tredjedelar var män. Uppgift om taxering i Sverige saknades för 3 procent av låntagarna, medan andelen nolltaxerade var 7 procent. I båda dessa fall var männen överrepresenterade. Högst inkomstnivå var det bland de återbetalningsskyldiga låntagarna inom lånetypen studiemedel. Här var också skillnaderna mellan könen störst, där 27 procent av männen hade en årsinkomst över kronor jämfört med 10 procent av kvinnorna. Tydligast var skillnaden mellan könen i åldersgruppen år, där 41 procent av männen hade en årsinkomst över kronor. Motsvarande andel för kvinnorna var 15 procent. Uppgift om taxering saknades för 8 procent inom lånetypen, där männen var överrepresenterade. Inom lånetypen studielån hade eller 9 procent av de återbetalningsskyldiga låntagarna en årsinkomst över kronor. Av dem var 68 procent män. Det är en kraftig överrepresentation, eftersom 41 procent av samtliga återbetalningsskyldiga inom lånetypen var män. Högst andel med en årsinkomst över kronor var det bland män i åldersgruppen år. Uppgift om taxering saknades för 4 procent, medan 5 procent hade en taxerad årsinkomst på 0 kronor. I båda fallen var män överrepresenterade. Inkomstnivån är lägre bland låntagare med lånetypen annuitetslån jämfört med de två äldre lånetyperna. Endast 2 procent av de återbetalningsskyldiga inom lånetypen annuitetslån hade en årsinkomst över kronor, medan 42 procent hade en årsinkomst mellan 1 och kronor. Bland låntagare under 30 år så var denna andel 57 procent. Andelen som hade 0 kronor i taxerad årsinkomst var 8 procent och även här var männen överrepresenterade. 12

14 Minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män En jämförelse av genomsnittsinkomsterna för låntagare som var återbetalningsskyldiga vid ingången av 2011, baserat på Skatteverkets uppgifter om taxering för folkbokförda i Sverige inkomståret 2009, visar att genomsnittsinkomsten för samtliga lånetyper var kronor. Det är en minskning med 1 procent jämfört med inkomståret Genomsnittsinkomst för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige, fördelat på lånetyp, samtliga lånetyper, kön och totalt, kronor, inkomståret Kronor Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Kvinnor Män Totalt Inom lånetyperna studielån och annuitetslån har genomsnittsinkomsterna ökat med 3 respektive 1 procent, medan de minskat marginellt inom lånetypen studiemedel 2. Genomsnittsinkomsterna är högst inom lånetypen studiemedel med kronor och lägst inom lånetypen annuitetslån med kronor. Inom lånetypen studielån är genomsnittsinkomsten kronor. Inom lånetyperna studiemedel och annuitetslån har genomsnittsinkomsterna utvecklats negativt för män jämfört med inkomståret 2008, även om skillnaden mellan länen var stor. Inom samtliga lånetyper har genomsnittsinkomsterna utvecklats bättre för kvinnor än män under inkomståret 2009 och därmed minskar inkomstskillnaden mellan könen. Den svagare utvecklingen av mäns genomsnittsinkomster tyder på att de är mer känsliga för konjunktursvängningar än kvinnor. Inom lånetypen studiemedel kan den avstannande inkomstutvecklingen även bero på att låntagare med högre inkomster har slutbetalat sina lån under tidsperioden. Störst skillnad i genomsnittsinkomst mellan kvinnor och män är det inom den äldre lånetypen studiemedel, medan skillnaden är minst inom den nyare lånetypen annuitetslån. 2 När fördelning av inkomster sker på olika lånetyper påverkar samma inkomst flera genomsnittsberäkningar i de fall då personer har flera lån. Därför kan effekten bli annorlunda och visa en annan trend på den övergripande nivån, där varje persons inkomst påverkar endast en gång. 13

15 Nedbrutet på länsnivå visar statistiken att män i Stockholms län har högst genomsnittsinkomster. Inom lånetypen studiemedel hade männen i länet en genomsnittsinkomst på kronor. Det var kronor mer än kvinnornas genomsnittsinkomst i länet, som ändå var högst i landet. Lägst genomsnittsinkomster har kvinnor i Kalmar län, med undantag av lånetypen annuitetslån där kvinnor från Skåne län hade lägst inkomst. Bland alla lånetyper sammantaget hade kvinnor i Kalmar län en genomsnittsinkomst på kronor, vilket var kronor lägre än för kvinnor i Stockholms län. Bland män är genomsnittsinkomsterna lägst i Gotlands län, förutom inom lånetypen annuitetslån där män i Uppsala län har lägst snittinkomst. För alla lånetyper sammantaget var genomsnittsinkomsten för män i Gotlands län kronor, vilket var kronor lägre än för män i Stockholms län. Återkrav av studiestöd Högre återkrav bland män Vid slutet av 2010 hade personer ett återkrav från CSN. Det är en ökning med personer eller 7 procent jämfört med föregående år. Könsfördelningen är nästan helt jämn, vilket innebär att män är överrepresenterade. Av dem med återkrav var 37 procent under 30 år, medan 2 procent var över 60 år. Den obetalda återkravsskulden vid slutet av 2010 var totalt 1,1 miljarder kronor. Det är i stort sett samma belopp som föregående år. Den genomsnittliga återkravsskulden var kronor, vilket är en minskning med 300 kronor jämfört med Män hade en genomsnittlig återkravsskuld på kronor, medan kvinnor hade en genomsnittsskuld på kronor. Av personer med återkrav hade hälften en återkravsskuld upp till kronor. Antalet personer med ett återkrav högre än kronor var personer, vilket motsvarar 6 procent. Av dessa var männen överrepresenterade. Under 2010 betalades det in 499 miljoner kronor i återkrav till CSN. Av denna summa avser 88 procent inbetalningar för lånetypen annuitetslån och tillhörande bidrag. Låga inkomster bland återkravsskyldiga En jämförelse av genomsnittliga återkravsskulder och genomsnittsinkomster för personer med återkrav vid slutet av 2010, baserat på Skatteverkets uppgifter om taxering för folkbokförda i Sverige inkomståret 2009, visar på regionala och könsmässiga skillnader. Den genomsnittliga återkravsskulden var högst för män i Stockholms län med kronor och lägst för kvinnor i Dalarnas län med kronor. I samtliga län utom Jönköpings län hade män en högre genomsnittlig återkravsskuld. Genomsnittsinkomsten för personer med återkrav var kronor. Kvinnor i Jämtlands län hade högst genomsnittsinkomst med kronor och män i Östergötlands län lägst med kronor. I samtliga län hade män en lägre genomsnittsinkomst än kvinnor. 14

16 Studieavbrott vanligaste beslutsgrunden För stödformen studiemedel och stödformen rekryteringsbidrag var studieavbrott den vanligaste beslutsgrunden vid utgången av Inom stödformen studiehjälp var otillåten frånvaro i form av skolk den vanligaste beslutsgrunden med 40 procent, tätt följt av studieavbrott. 15

17 Termer och begrepp för återbetalning av studiestöd Inledning Här redovisas information om termer och begrepp för återbetalning av studiestöd. De vanligast förekommande termerna och begreppen förklaras nedan. Närmare beskrivningar och förklaringar om studiestödsregler återfinns på och i broschyren Regler och praxis, som ges ut årligen av CSN. Den finns för områdena studiehjälp, studiemedel och återbetalning. Generella begrepp Återbetalningsskyldig låntagare är en person som den obligatoriska återbetalningen har börjat för efter den generella återbetalningsfristen. Nedsättning kan förekomma för dessa. Förtida inbetalning är en inbetalning som överstiger ett redan debiterat belopp som en person är skyldig att betala. Begrepp för studiemedel beviljade för studier före 1989 Studiemedelsavgift är en avgift för ett visst avgiftsår som en återbetalningsskyldig studiemedelstagare är skyldig att betala. Avgiften kan vara preliminär eller kvarstående. Dessutom finns det olika administrativa avgifter. Preliminär avgift är en avgift som ska betalas för ett visst avgiftsår, i förekommande fall med hänsyn tagen till nedsättningsbeslut. Om en slutlig avgift efter prövning fastställs till ett högre belopp än den preliminära, ska mellanskillnaden betalas som en kvarstående avgift. Avgiftsår är det år som en studiemedelsavgift ska betalas. Premie vid en förtida inbetalning av en studiemedelsskuld är en bonus på maximalt 3,5 procent. Premien minskar med stigande ålder. Begrepp för studielån beviljade för studier mellan 1989 och 30 juni 2001 eller annuitetslån efter den 30 juni 2001 Betalningsår är det år som ett årsbelopp normalt ska betalas. Årsbelopp är det belopp som en återbetalningsskyldig låntagare ska betala inklusive ränta för ett visst år (exklusive administrativa avgifter). Begrepp för återkrav Stödformen studiemedel innefattar lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån med tillhörande bidrag. Studiehjälp är en stödform bestående av bidrag för unga i gymnasieskolan. Rekryteringsbidrag var en stödform för vuxna under perioden för främst studerande på gymnasienivå. Rg-bidrag är en stödform för vissa döva, hörselskadade eller svårt rörelsehindrade studerande på riksgymnasium. 16

18 Tabellförteckning Återbetalning av studiemedel för studier före Antal personer med studiemedel före 1989, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 1.2 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder och kön 1.3 Antal personer med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek, 1 januari Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek 1.5 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och skuldens storlek, 1 januari Debiterade preliminära avgifter för återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, totalt och genomsnittligt, fördelat på kön 1.7 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och preliminära avgiftens storlek 1.8 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och preliminära avgiftens storlek Inbetalda studiemedelsavgifter 2010 för studiemedel före 1989, fördelat på kön 1.10 Förtida inbetalningar för studiemedel före 1989, fördelat på kön 1.11 Antal återbetalningsskyldiga 2011 med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med studiemedel före 1989, fördelat på kön och län, 1 januari Genomsnittsinkomst och preliminär avgift för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med studiemedel före 1989, fördelat på kön och län, 1 januari 2011 Återbetalning av studielån för studier mellan 1989 och 30 juni Antal personer med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, total och genomsnittlig skuld, fördelat på återbetalningsskyldiga och icke-återbetalningsskyldiga samt kön 2.2 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder och kön 17

19 2.3 Antal personer med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på återbetalningsskyldiga och icke-återbetalningsskyldiga samt kön och skuldens storlek, 1 januari Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön och skuldens storlek 2.5 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på ålder, kön och skuldens storlek, 1 januari Debiterade årsbelopp för studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, totalt och genomsnittligt, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön 2.7 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön och årsbelopp 2.8 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på ålder, kön och årsbelopp, 1 januari Inbetalda belopp 2010 för studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön 2.10 Förtida inbetalningar för studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön 2.11 Antal återbetalningsskyldiga 2011 med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och län, 1 januari Genomsnittsinkomst och årsbelopp för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och län, 1 januari 2011 Återbetalning av annuitetslån för studier efter 30 juni Antal personer med annuitetslån, total och genomsnittlig skuld, fördelat på återbetalningsskyldiga och ickeåterbetalningsskyldiga samt kön 3.2 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder och kön 3.3 Antal personer med annuitetslån, fördelat på återbetalningsskyldiga och icke-återbetalningsskyldiga samt kön och skuldens storlek, 1 januari Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön och skuldens storlek 18

20 3.5 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder, kön och skuldens storlek, 1 januari Debiterade årsbelopp för annuitetslån, totalt och genomsnittligt, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön 3.7 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön och årsbelopp 3.8 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder, kön och årsbelopp, 1 januari Inbetalda belopp 2010 för annuitetslån, fördelat på kön 3.10 Förtida inbetalningar för annuitetslån, fördelat på kön 3.11 Antal återbetalningsskyldiga 2011 med annuitetslån fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med annuitetslån, fördelat på kön och län, 1 januari Genomsnittsinkomst och årsbelopp för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med annuitetslån, fördelat på kön och län, 1 januari 2011 Återbetalning av de totala lånen för studier före 1989, mellan 1989 och 30 juni 2001 samt efter 30 juni Antal låntagare med studieskuld, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 4.2 Antal låntagare med studieskuld, fördelat på kön och totala skuldens storlek 4.3 Antal låntagare med studieskuld, fördelat på ålder, kön och totala skuldens storlek, 1 januari Antal återbetalningsskyldiga låntagare, fördelat på kön och preliminär avgift eller årsbelopp, 1 januari Antal återbetalningsskyldiga låntagare 2011 med studieskuld, fördelat på kön och inkomst under inkomståret Antal låntagare folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län, 1 januari Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län, 1 januari Antal återbetalningsskyldiga låntagare folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län, 1 januari Genomsnittsinkomst för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län, 1 januari

21 Återkrav av studiestöd 5.1 Antal personer med återkrav, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 5.2 Antal personer med återkrav, fördelat på ålder och kön, 31 december Antal personer med återkrav, fördelat på stödform och kön 5.4 Antal personer med återkrav, fördelat på stödform, beslutsgrund och kön, 31 december Antal personer med återkrav, fördelat på ålder, kön och återkravsskuld, 31 december Inbetalda belopp för återkrav, fördelat på stödform 5.7 Genomsnittligt återkravsbelopp för personer folkbokförda i Sverige, fördelat på kön och län, 31 december Genomsnittsinkomst för personer med återkravsbelopp folkbokförda i Sverige, fördelat på kön och län, 31 december

22 1 Återbetalning av studiemedel för studier före 1989 Repayment of student loan taken before 1989 Tabell 1.1 Antal personer med studiemedel före 1989, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön Number of persons with student loan taken before 1989, total and average debt, by sex Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Samtliga Antal personer Total skuld, miljoner kronor 6 730, , , , , , , , ,6 Genomsnittlig skuld, kronor Tabell 1.2 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder och kön Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age and sex Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Samtliga återbetalningsskyldiga 1 29 år år år år år Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats

23 Tabell 1.3 Skuld, kronor Antal personer med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek, 1 januari 2011 Number of persons with student loan taken before 1989, by sex and size of debt, January 1, 2011 Kvinnor Män Totalt Antal % Antal % Antal % Samtliga låntagare Totalt Intervallen har ändrats för att undvika att det blir alltför få personer i vissa intervall. 22

24 Tabell 1.4 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and size of debt Skuld, kronor Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Samtliga återbetalningsskyldiga Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 23

25 Tabell 1.5 Skuld, kronor Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och skuldens storlek, 1 januari 2011 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age, sex and size of debt, January 1, 2011 Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Ålder 29 år år år år 60 år Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor Totalt Män Totalt Totalt antal återbetalningsskyldiga Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 24

26 Tabell 1.6 Debiterade preliminära avgifter för återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, totalt och genomsnittligt, fördelat på kön Preliminary charges for persons obligated to repay student loan taken before 1989, total and average charges, by sex Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal personer Total debiterad preliminär avgift, miljoner kronor 926,9 662, ,5 814,8 565, ,5 725,7 484, ,7 Genomsnittlig preliminär avgift, kronor Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats Tabell 1.7 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och preliminära avgiftens storlek Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and size of preliminary charge Preliminär avgift, kronor Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Samtliga återbetalningsskyldiga Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats De personer som har en avgift på 0 kronor har en skuld, men de saknar avgift. Det beror på att hela skulden är debiterad tidigare men inte helt betald eller att de har haft nedsättning strax före 65 års ålder. 3 Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 25

27 Tabell 1.8 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och preliminära avgiftens storlek 2011 Preliminär avgift, kronor Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age, sex and size of preliminary charge 2011 Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Ålder 29 år år år år 60 år Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor Totalt Totalt Män Totalt

28 Tabell 1.8 forts Preliminär avgift, kronor Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Ålder Totalt 29 år år år år 60 år Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Totalt antal återbetalningsskyldiga Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats De personer som har en avgift på 0 kronor har en skuld, men de saknar avgift. Det beror på att hela skulden är debiterad tidigare men inte helt betald eller att de har haft nedsättning strax före 65 års ålder. 3 Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 27

29 Tabell 1.9 Inbetalda studiemedelsavgifter 2010 för studiemedel före 1989, fördelat på kön Avgiftstyp och avgiftsår Repayment in total 2010 on student loan taken before 1989, by sex Belopp, miljoner kronor Kvinnor Män Totalt Preliminär avgift ,0 452, ,4 Kvarstående avgift ,4 35,6 117,0 Förtida inbetalningar ,1 28,4 90,5 Totalt 826,5 516, ,9 Tabell 1.10 Förtida inbetalningar för studiemedel före , fördelat på kön År Repayment in advance on student loan taken before 1989, by sex Totalt inbetalt belopp, kronor Premie totalt, kronor Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Statistiken för 2010 baseras på siffror från CSN:s produktionssystem, där en könsfördelning är möjlig att göra. Tidigare års statistik baseras på siffror från ekonomissystemet, där en könsfördelning inte är möjlig att göra. 28

30 Tabell 1.11 Antal återbetalningsskyldiga 2011 med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret 2009 Number of persons 2011 obligated to repay student loan taken before 1989, by age, sex and income during income year 2009 Inkomst, kronor Samtliga återbetalningsskyldiga Ålder 29 år år år år 60 år Kvinnor Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Uppgift saknas Totalt Totalt Män Uppgift saknas Totalt

31 Tabell 1.11 Inkomst, kronor forts Samtliga återbetalningsskyldiga Ålder Totalt 29 år år år år 60 år Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Totalt antal återbetalningsskyldiga Uppgift saknas Totalt Uppgift om taxering i Sverige saknas. 2 Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 30

32 Tabell 1.12 Län Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med studiemedel före 1989, fördelat på kön och län, 1 januari 2011 Average debt for persons registered in Sweden with student loan taken before 1989, by sex and county, January 1, 2011 Genomsnittsskuld, kronor Kvinnor Män Totalt Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt hela landet