Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2012

Transkript

1 Återbetalning av studiestöd 2012 Repayment of student loan 2012

2

3 UF 70 SM 1301 Återbetalning av studiestöd 2012 Repayment of student loan 2012 I korta drag Antalet låntagare fortsätter att öka För sjätte året i rad ökar antalet personer med studieskuld hos CSN och uppgick vid ingången av 2013 till personer, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Flest låntagare är det inom den nyare lånetypen annuitetslån med personer. Inom de två äldre lånetyperna studielån och studiemedel är antalet låntagare respektive personer. Fler kvinnor än män oavsett lånetyp Inom samtliga lånetyper är det fler kvinnor än män och högst andel kvinnor är det i den äldre lånetypen studiemedel med 62,8 procent, en andel som ökar för varje år eftersom männen slutbetalar sina lån i snabbare takt än kvinnorna. Lägst andel kvinnor är det i den nyare lånetypen annuitetslån med 58,8 procent. Högst genomsnittsskuld inom lånetypen studielån De totala studieskulderna uppgick till 194 miljarder kronor vid ingången av 2013, en ökning med 2 procent jämfört med Högst var de samlade skulderna inom lånetypen annuitetslån med 119 miljarder kronor, medan genomsnittsskulden var högst inom lånetypen studielån med kronor. Förtida inbetalningar minskar kraftigt Under 2012 minskade inbetalningarna av studiemedelsavgifter, årsbelopp och förtida inbetalningar med 2 procent till 12,1 miljarder kronor, främst för att de förtida inbetalningarna minskade med 12 procent till 937 miljoner kronor. Stora inkomstskillnader mellan kvinnor och män Under 2012 så var genomsnittsinkomsten bland återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige kronor och inom samtliga lånetyper hade kvinnor en lägre genomsnittsinkomst än män. Störst var skillnaden för den äldre lånetypen studiemedel, där kvinnornas genomsnittsinkomst var 77 procent av männens. Män med återkrav överrepresenterade Vid slutet av 2012 hade personer ett återkrav från CSN. Könsfördelningen är nästan helt jämn, vilket innebär att män är överrepresenterade. Män hade också kronor högre genomsnittlig återkravsskuld än kvinnor. Olof Frænell, CSN, tfn , olof.fraenell@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 10 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB. 3

4 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Återbetalning av studiestöd 6 Fortsatt ökning av antalet låntagare 6 Ökad andel kvinnor inom de två äldre lånetypern 6 Högst total skuld inom lånetypen annuitetslån 7 Högst genomsnittsskuld inom lånetypen studielån 8 Trendbrott för kvinnor med lånetypen studielån 9 Högst genomsnittsskuld i Stockholms län 10 Förtida inbetalningar minskar kraftigt för andra året i rad 11 Högst debiterade årsbelopp för lånetypen annuitetslån 12 Höga genomsnittligt debiterade årsbelopp i Stockholms län 13 Högst inkomster bland medelålders män 14 Stora skillnader i genomsnittsinkomst mellan kvinnor och män 14 Återkrav av studiestöd 17 Högre återkrav bland män 17 Låga inkomster bland återkravsskyldiga 17 Studieavbrott vanligaste beslutsgrunden 18 Termer och begrepp för återbetalning av studiestöd 19 Inledning 19 Generella begrepp 19 Begrepp för studiemedel beviljade för studier före Begrepp för studielån beviljade för studier mellan 1989 och 30 juni 2001 eller annuitetslån efter den 30 juni Begrepp för återkrav 19 Tabellförteckning 20 Tabeller 25 Återbetalning av studiemedel för studier före Återbetalning av studielån för studier mellan 1989 och 30 juni Återbetalning av annuitetslån för studier efter 30 juni Återbetalning av de totala lånen för studier före 1989, mellan 1989 och 30 juni 2001 och efter 30 juni Återkrav av studiestöd 73 4

5 Fakta om statistiken 79 Detta omfattar statistiken 79 Definitioner och förklaringar 80 Så görs statistiken 81 Statistikens tillförlitlighet 81 Bra att veta 81 Jämförbarhet över tiden 81 Annan statistik 82 In English 83 Summary 83 The number of borrowers continues to increase 83 More women than men regardless of loan type 83 Highest average debt for student loans taken between 1989 and June 30, Great reduction of repayments in advance 83 Large differences in income between women and men 83 Men with demands of non-entitled student aid are overrepresented 83 List of tables 84 Repayment of student loan taken before Repayment of student loan taken between 1989 and June 30, Repayment of student loan taken after June 30, 2001 (annuity loan) 85 Repayment of total student loan (i.e. loan before 1989, loan between 1989 and June 30, 2001 and loan after June 30, 2001) 86 Demand of nonentitled student aid 87 List of terms 88 Terms and concepts relating to the repayment of student loan 88 Mer information 90 5

6 Statistiken med kommentarer Återbetalning av studiestöd Fortsatt ökning av antalet låntagare Vid ingången av 2013 hade personer 1 studieskuld hos CSN, en ökning med 1 procent jämfört med föregående år och med 5 procent sedan ingången av Antalet återbetalningsskyldiga låntagare var personer och av de låntagare med studieskuld som var folkbokförda i Sverige vid årets ingång återfanns en fjärdedel i Stockholms län. Antal personer med studieskuld vid årets början, fördelat på lånetyp och samtliga lånetyper (nettoräknat), Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Utvecklingen av antalet personer med studieskuld varierar beroende på lånetyp, men är ganska linjär oavsett tendensen inom respektive lånetyp. Vid ingången av 2013 hade personer lånetypen annuitetslån, vilket sedan 2009 är den lånetyp med flest låntagare. Antalet personer med lånetypen studielån var personer och minst antal låntagare var det inom den äldre lånetypen studiemedel med personer. Antalet återbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån fortsatte att öka och var personer vid ingången av Av dessa var personer tidigare återbetalningsskyldiga och personer nya återbetalningsskyldiga. Antalet icke-återbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån var personer, vilket är en ökning för fjärde året i rad. Inom de äldre lånetyperna studiemedel och studielån är det endast ett fåtal personer som inte är återbetalningsskyldiga. Ökad andel kvinnor inom de två äldre lånetyperna Oavsett lånetyp var det fler kvinnor än män som hade studieskuld vid ingången av Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. Smärre avvikelser kan därför förekomma mellan summan av deluppgifter och redovisade slutsummor. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller.

7 Antal personer med studieskuld vid ingången av 2013, fördelat på lånetyp, samtliga lånetyper (nettoräknat) och kön (procentandelar i staplarna) Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Kvinnor Män Högst andel kvinnor var det inom lånetypen studiemedel med 62,8 procent, en andel som ökar för varje år eftersom männen slutbetalar sina lån i snabbare takt än kvinnorna. En liknande effekt kan ses inom lånetypen studielån, där andelen kvinnor ökat successivt sedan ingången av 2005 och nu uppgår till 59,7 procent. Högst andel män är det i den nyare lånetypen annuitetslån med 41,2 procent, där andelen män ökar med någon tiondels procent för fjärde året i rad. Högst total skuld inom lånetypen annuitetslån De totala studieskulderna för alla lånetyper uppgick till 194 miljarder kronor vid ingången av 2013, en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Total studieskuld vid årets början, fördelat på lånetyp, miljarder kronor, Studiemedel Studielån Annuitetslån Sifferuppgifterna är avrundade, vilket kan påverka delsummor. 7

8 De samlade skulderna för lånetypen annuitetslån var 119 miljarder kronor, vilket är en siffra som har ökat för varje år sedan lånetypen infördes vid halvårsskiftet 2001 och sedan 2010 är det högst skulder inom denna lånetyp. För de två äldre lånetyperna fortsatte de samlade skulderna att minska. Vid ingången av 2012 var skulderna 69 miljarder kronor inom lånetypen studielån och 5 miljarder kronor inom lånetypen studiemedel. Fördelas de totala skulderna på kön så ligger könsfördelningen i linje med den som råder bland låntagarna med lånetyperna studielån och annuitetslån. Inom lånetypen studiemedel däremot så står kvinnorna för 3 procentenheter högre andel av skulderna jämfört med antalet låntagare inom lånetypen. Högst genomsnittsskuld inom lånetypen studielån Utvecklingen av genomsnittsskulderna varierar stort mellan de olika lånetyperna. Genomsnittsskuld vid årets början, fördelat på lånetyp och samtliga lånetyper, kronor, Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Genomsnittsskulden ökar för den nyare lånetypen annuitetslån och för alla lånetyper sammantaget. Högst är genomsnittsskulden inom lånetypen studielån men minskar för andra året i rad efter trendbrottet vid ingången av 2012, då genomsnittsskulden minskade för första gången sedan lånetypen infördes Inom den äldre lånetypen studiemedel fortsatte genomsnittsskulden att minska, vilket den har gjort kontinuerligt sedan ingången av

9 Trendbrott för kvinnor med lånetypen studielån För alla lånetyper sammantaget hade kvinnor en genomsnittsskuld på kronor, vilket var kronor högre än männens genomsnittsskuld. Genomsnittsskuld vid ingången av 2013, fördelat på lånetyp, samtliga lånetyper, kön och totalt, kronor Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Kvinnor Män Totalt Högst genomsnittsskuld hade män med lånetypen studielån med kronor och lånetypen är också den enda där män har högre genomsnittsskulder än kvinnor. Kvinnornas genomsnittsskuld inom lånetypen minskade med 900 kronor till kronor jämfört med 2012, vilket innebär att en successiv ökning sedan lånetypen infördes 1989 bröts. Gapet mellan mäns högre och kvinnors lägre genomsnittsskulder minskade med 300 kronor eftersom männens genomsnittsskulder minskade mer än kvinnornas. Låntagare med lånetypen studiemedel hade lägst genomsnittsskuld med kronor. Genomsnittsskulden för män inom lånetypen har länge minskat snabbare än kvinnornas, men från och med ingången av 2010 så är situationen den omvända och sedan dess så har gapet mellan kvinnors högre och mäns lägre genomsnittsskulder minskat med kronor. Inom lånetypen annuitetslån var kvinnornas genomsnittsskuld kronor, vilket var kronor högre än männens skuld. Sedan lånetypen infördes 2001 har genomsnittsskulden ökat successivt varje år både för kvinnor och för män. Vid ingången av 2013 så hade gapet mellan kvinnors högre och män lägre genomsnittsskulder ökat med 100 kronor. 9

10 Högst genomsnittsskuld i Stockholms län Vid en jämförelse av genomsnittsskulderna, baserat på folkbokföringsorten i Sverige vid ingången av 2013, så var genomsnittsskulden för alla lånetyper sammantaget kronor. Det var kronor lägre än bland samtliga låntagare. Endast i fyra län är genomsnittsskulden högre än riksgenomsnittet, vilket beror på att sex av tio låntagare är folkbokförda i dessa län. Genomsnittsskuld vid ingången av 2013 bland folkbok-förda i Sverige, för samtliga lånetyper, fördelat på län och totalt i fallande ordning, kronor Stockholms län Uppsala län Skåne län Västra Götalands län Totalt hela landet Västerbottens län Östergötlands län Gotlands län Hallands län Örebro län Kronobergs län Värmlands län Norrbottens län Västmanlands län Södermanlands län Jämtlands län Blekinge län Kalmar län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Jönköpings län Högst genomsnittsskuld hade låntagare i Stockholms län med kronor och låntagare i Jönköpings län hade lägst skuld med kronor. Fördelat på kön så hade kvinnor en högre genomsnittsskuld än män i samtliga län utom i Uppsala, Västra Götalands och Östergötlands län. Låntagare med lånetypen studielån i Uppsala län hade högst genomsnittsskuld med kronor. Männens genomsnittsskuld i länet var kronor, vilket var allra högst av de olika lånetyperna. Män med studielån hade en högre genomsnittsskuld än kvinnor i 12 av länen, vilket är tre län färre jämfört med Genomsnittsskulden i hela landet var kronor, vilket var kronor lägre än för samtliga med denna lånetyp. Bland folkbokförda i Sverige med lånetypen annuitetslån var genomsnittsskulden kronor. Det var kronor lägre än bland samtliga låntagare inom lånetypen. Genomsnittsskulden var högst i Stockholms län med kronor och kvinnor hade en högre genomsnittsskuld än män i alla län utom Uppsala och Östergötlands län. Allra lägst genomsnittsskuld inom lånetypen hade män i Södermanlands län med kronor. 10

11 Vid ingången av 2013 var genomsnittsskulden för folkbokförda i Sverige med lånetypen studiemedel kronor. Det var 900 kronor lägre än för samtliga med denna lånetyp. Högst genomsnittsskuld inom lånetypen hade låntagare i Skåne län med kronor, medan låntagare i Norrbottens län hade lägst skuld med kronor. I samtliga län hade kvinnor en högre genomsnittsskuld än män. Förtida inbetalningar minskar kraftigt för andra året i rad Under 2012 betalades det in 12,1 miljarder kronor till CSN i studiemedelsavgifter, årsbelopp och förtida inbetalningar för de olika lånetyperna. Det är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på att de förtida inbetalningarna har fortsatt att minska kraftigt jämfört med På grund av en regelförändring för låntagare med lånetypen studiemedel så upphörde möjligheten att få nedsättning tills vidare vid ingången av En effekt av detta som slår igenom nu är att inbetalningar av kvarstående avgifter minskat från 107 miljoner kronor 2011 till 17 miljoner kronor Det motsvarar en minskning med 84 procent, vilket kan jämföras med att inbetalningarna av preliminära avgifter minskade med 14 procent under samma tidsperiod. Detta medförde att inbetalningarna för lånetypen studiemedel totalt minskade med 21 procent under 2012 och uppgick till 928 miljoner kronor, vilket är minst av de tre lånetyperna. För lånetypen annuitetslån ökade inbetalningarna under 2012 med 7 procent till 5,2 miljarder kronor, medan inbetalningarna för lånetypen studielån minskade med 5 procent till 6,0 miljarder kronor. Fortfarande är inbetalningarna högst inom lånetypen studielån, men inom några år väntas inbetalningarna bli högre inom den nyare lånetypen annuitetslån. 11

12 Förtida inbetalningar, fördelat på lånetyp, inbetalningsår och kön, andel i procent av totalt inbetalt belopp, miljoner kronor, Lånetyp Studiemedel Miljoner kronor Procent Miljoner kronor Procent Miljoner kronor Procent Kvinnor Män Totalt Studielån Kvinnor Män Totalt Annuitetslån Kvinnor Män Totalt Totalt Kvinnor Män Totalt De sammanlagda förtida inbetalningarna under 2012 minskade med 12 procent jämfört med föregående år och uppgick till 937 miljoner kronor. Det motsvarar 8 procent av de totala inbetalningarna, vilket är 1 procentenhet lägre jämfört med Sedan 2010 har de förtida inbetalningarna minskat med en tredjedel och nivån på de förtida inbetalningarna har historiskt påverkas av det rådande konjunkturläget. De förtida inbetalningarna minskar både i absoluta tal och i procentandelar. För lånetypen annuitetslån minskade de förtida inbetalningarna trots att antalet återbetalningsskyldiga låntagare ökade med 8 procent mellan 2011 och Inom lånetypen annuitetslån gjordes det under 2012 förtida inbetalningar för 494 miljoner kronor, vilket för tredje året i rad är högst av de olika lånetyperna. Inom lånetypen studielån gjordes förtida inbetalningar för 385 miljoner kronor och inom lånetypen studiemedel uppgick dessa inbetalningar till 58 miljoner kronor. Högst andel förtida inbetalningar gjordes inom lånetypen annuitetslån, där 9 procent av inbetalningarna var förtida, och lägst inom den äldre lånetypen studiemedel med 6 procent. Inom samtliga lånetyper var det en högre andel kvinnor än män som gjorde förtida inbetalningar. Högst debiterade årsbelopp för lånetypen annuitetslån För återbetalningsskyldiga med lånetypen studiemedel var den debiterade preliminära avgiften totalt 892 miljoner kronor vid ingången av För lånetypen annuitetslån var det debiterade årsbeloppet totalt 6,3 miljarder kronor, varav 617 miljoner kronor avser nya återbetalare, och låntagare med lånetypen studielån hade ett debiterat årsbelopp på totalt 5,9 miljarder kronor. Det innebär att de totala debiterade årsbeloppet för första gången var högst inom den nyare lånetypen annuitetslån. 12

13 Genomsnittligt debiterade avgifter/årsbelopp vid ingången av 2013, fördelat på lånetyp och kön, kronor Studiemedel Studielån Annuitetslån Kvinnor Män Totalt För återbetalningsskyldiga med lånetypen studielån var det genomsnittliga årsbeloppet kronor. Männens genomsnittliga debiterade årsbelopp var klart högre än kvinnornas genomsnittsbelopp. De stora skillnaderna beror på att årsbeloppet för låntagare med studielån beräknas utifrån taxeringen 2011, där män med studielån hade högre inkomster än kvinnor. För lånetyperna studiemedel och annuitetslån beräknas den preliminära avgiften och årsbeloppet utifrån andra grunder och därför blir skillnaderna mellan kvinnor och män inte lika tydliga. Lånetypen annuitetslån var den enda lånetyp där kvinnor hade ett högre genomsnittligt debiterat årsbelopp än män. Inom samtliga lånetyper förekommer det återbetalningsskyldiga låntagare som av olika skäl har fått ett debiterat årsbelopp på 0 kronor. Högst andel nolldebiterade återbetalningsskyldiga fanns inom lånetypen studielån, där personer eller 8 procent hade ett debiterat årsbelopp på 0 kronor. Inom lånetyperna studiemedel och annuitetslån var motsvarande andelar 5 respektive 1 procent. Männen var överrepresenterade bland nolldebiterade inom samtliga lånetyper. Störst var skillnaden inom lånetypen studiemedel, där 56 procent av männen hade en preliminär avgift på 0 kronor samtidigt som andelen återbetalningsskyldiga män inom lånetypen var 37 procent. Höga genomsnittligt debiterade årsbelopp i Stockholms län Vid en jämförelse av de genomsnittligt debiterade årsbeloppen, som baseras på folkbokföringsorten i Sverige, hade återbetalningsskyldiga i Stockholms län med lånetypen studielån högst genomsnittligt årsbelopp med kronor. I samtliga län inom lånetypen hade män ett högre genomsnittligt årsbelopp än kvinnor. Bland låntagare med den nyare lånetypen annuitetslån var situationen den omvända och kvinnor hade ett högre genomsnittligt årsbelopp än män i samtliga län. Högst var det genomsnittligt debiterade årsbeloppet i Stockholms län med kronor. Inom den äldre lånetypen studiemedel hade män en högre genomsnittlig preliminär avgift än kvinnor i samtliga län utom Gotlands och Jämtlands län och den genomsnittliga preliminära avgiften var högst i Uppsala län med kronor, tätt följt av Stockholms län. 13

14 Högst inkomster bland medelålders män En jämförelse av inkomsterna för återbetalningsskyldiga låntagare 2013, baserat på inkomståret 2011, visar på stora skillnader mellan lånetyperna och könen. Högst inkomstnivå var det bland återbetalningsskyldiga med lånetyperna studiemedel och studielån, där 16 respektive 12 procent hade en årsinkomst över kronor. Män hade generellt högre årsinkomster än kvinnor och tydligast var skillnaden i åldersgruppen år, där andelen män var klart högre än andelen kvinnor i de båda lånetyperna. Inkomstnivån är lägre bland låntagare med den nyare lånetypen annuitetslån jämfört med de två äldre lånetyperna. Där hade endast 4 procent av de återbetalningsskyldiga en årsinkomst över kronor, medan fyra av tio hade en årsinkomst mellan 1 och kronor. Andelen som hade 0 kronor i taxerad årsinkomst var högst inom lånetypen annuitetslån med 8 procent och lägst inom lånetypen studiemedel med 5 procent och inom samtliga lånetyper var män överrepresenterade. Bland de som saknade uppgift om taxering var andelen högst inom lånetypen studiemedel med 9 procent och lägst inom lånetypen annuitetslån med 1 procent. Stora skillnader i genomsnittsinkomst mellan kvinnor och män En jämförelse av genomsnittsinkomsterna för låntagare som var återbetalningsskyldiga vid ingången av 2013, baserat på Skatteverkets uppgifter om taxering för folkbokförda i Sverige inkomståret 2011, visar att genomsnittsinkomsten för alla lånetyper sammantaget var kronor. Det är en ökning med 3 procent jämfört med inkomståret Männens genomsnittsinkomster var kronor högre än kvinnornas men lönegapet minskade med kronor under inkomståret. Genomsnittsinkomst för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige, fördelat på lånetyp, samtliga lånetyper, kön och totalt, kronor, inkomst året Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Kvinnor Män Inom lånetyperna annuitetslån och studielån ökade genomsnittsinkomsterna under inkomståret 2011, med 8 respektive 5 procent, medan genomsnittsinkomsterna minskade med 1 procent inom lånetypen studiemedel. 14

15 Genomsnittsinkomsterna är högst inom den äldre lånetypen studiemedel med kronor och lägst inom den nyare lånetypen annuitetslån med kronor, där låntagarna inte är lika etablerade på arbetsmarknaden. För återbetalningsskyldiga med lånetypen studielån är genomsnittsinkomsten kronor. Oavsett lånetyp har män högre genomsnittsinkomster än kvinnor. För lånetypen studiemedel utvecklades mäns genomsnittsinkomst negativt för fjärde året i rad. Sedan inkomståret 2007 har männens genomsnittsinkomster inom lånetypen minskat med 8 procent samtidigt som kvinnornas genomsnittsinkomster ökat med 10 procent. Fortfarande är dock mäns genomsnittsinkomster kronor högre än kvinnornas. Den negativa inkomstutvecklingen för män med lånetypen studiemedel beror på att män med högre inkomster slutbetalat sina lån i högre omfattning än kvinnor under tidsperioden. Inom lånetyperna studielån och annuitetslån ökade genomsnittsinkomsten för både kvinnor och män under inkomståret Bland låntagare med lånetypen studielån har män kronor högre genomsnittsinkomst än kvinnorna och inom lånetypen annuitetslån är motsvarande skillnad kronor. I kronor räknat utvidgade männen sitt inkomstförsprång till kvinnorna inom båda lånetyperna. Genomsnittsinkomst för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige, för samtliga lånetyper, fördelat på län och totalt i fallande ordning, kronor, inkomståret 2011 Stockholms län Hallands län Totalt hela landet Uppsala län Västra Götalands län Norrbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Kronobergs län Skåne län Västerbottens län Östergötlands län Jämtlands län Jönköpings län Södermanlands län Blekinge län Gävleborgs län Örebro län Dalarnas län Kalmar län Gotlands län Värmlands län Nedbrutet på länsnivå visar statistiken att genomsnittsinkomsten för samtliga lånetyper var högst i Stockholms län och lägst i Värmlands län. Skillnaden mellan de båda länen var kronor. Utöver Stockholms län så ligger bara Hallands län över snittet för hela landet. Det beror på att en fjärdedel av alla 15

16 återbetalningsskyldiga låntagare är folkbokförda i Stockholms län samtidigt som genomsnittsinkomsterna är mycket högre där än i övriga län. Skillnaderna mellan kvinnor och män inom länen är också stora. Inom lånetypen studiemedel hade män i Stockholms län en genomsnittsinkomst på kronor. Det var kronor mer än kvinnornas genomsnittsinkomst i länet, som ändå var högst i landet bland kvinnorna. Inom lånetyperna studiemedel och studielån hade kvinnor i Kalmar län lägst genomsnittsinkomster. Störst skillnad var det i den äldre lånetypen studiemedel där genomsnittsinkomsten för kvinnor i Kalmar län var 54 procent av männens genomsnittsinkomst i Stockholms län. För män är genomsnittsinkomsterna lägst i Gotlands län, med undantag för lånetypen studielån där män i Värmlands län hade något lägre genomsnittsinkomst. Inom lånetypen studiemedel är männens genomsnittsinkomster i Gotlands län lägre än kvinnornas i länet, vilket är det enda fall där detta förekommer av de olika lånetyperna och för alla lånetyper sammantaget. 16

17 Återkrav av studiestöd Högre återkrav bland män Varje år betalas studiestöd ut på felaktig grund och vid slutet av 2012 hade personer återkrav från CSN, vilket är en ökning med personer eller 3 procent jämfört med föregående år. Könsfördelningen bland dem med återkrav är nästan helt jämn, vilket innebär att män är överrepresenterade. Genomsnittlig återkravsskuld vid slutet av 2012, fördelat på kön och totalt Kvinnor Män Totalt Den obetalda återkravsskulden vid slutet av 2012 var totalt 1,2 miljarder kronor, vilket är 4 procent högre än föregående år. Den genomsnittliga återkravsskulden var kronor, vilket är en ökning med 200 kronor jämfört med Män hade en genomsnittlig återkravsskuld på kronor, medan kvinnornas genomsnittsskuld var kronor lägre. Av personer med återkrav hade en tredjedel en återkravsskuld under kronor och återkrav högre än kronor hade personer, vilket motsvarar 7 procent. Av dessa var männen överrepresenterade. Under 2012 betalades det in 506 miljoner kronor i återkrav till CSN och av denna summa avser 90 procent inbetalningar för lånetypen annuitetslån och tillhörande bidrag. Låga inkomster bland återkravsskyldiga En jämförelse av genomsnittliga återkravsskulder och genomsnittsinkomster för personer med återkrav vid slutet av 2012, baserat på Skatteverkets uppgifter om taxering för folkbokförda i Sverige inkomståret 2011, visar på regionala och könsmässiga skillnader. Den genomsnittliga återkravsskulden var högst för kvinnor i Gotlands län med kronor och lägst för män i Dalarnas län med kronor. Det var också enbart i Gotlands län som kvinnor hade en högre genomsnittlig återkravsskuld än män. Bland folkbokförda i Sverige med återkrav från CSN var den genomsnittliga återkravsskulden kronor, vilket är kronor lägre än för samtliga med återkrav. Genomsnittsinkomsten för personer med återkrav var kronor och i samtliga län hade män en lägre genomsnittsinkomst än kvinnor. Högst genom- 17

18 snittsinkomst hade kvinnor i Norrbottens län med kronor och lägst män i Östergötlands län med kronor. Studieavbrott vanligaste beslutsgrunden För stödformen studiemedel och stödformen rekryteringsbidrag var studieavbrott följt av minskad studieomfattning de vanligaste beslutsgrunderna vid utgången av Inom stödformen studiehjälp var ogiltig frånvaro i form av skolk den vanligaste beslutsgrunden med 47 procent, följt av studieavbrott. 18

19 Termer och begrepp för återbetalning av studiestöd Inledning Här redovisas information om termer och begrepp för återbetalning av studiestöd. De vanligast förekommande termerna och begreppen förklaras nedan. Närmare beskrivningar och förklaringar om studiestödsregler återfinns på och i broschyren Regler och praxis, som ges ut årligen av CSN. Den finns för områdena studiehjälp, studiemedel och återbetalning. Generella begrepp Återbetalningsskyldig låntagare är en person som den obligatoriska återbetalningen har börjat för efter den generella återbetalningsfristen. Nedsättning kan förekomma för dessa. Förtida inbetalning är en inbetalning som överstiger ett redan debiterat belopp som en person är skyldig att betala. Begrepp för studiemedel beviljade för studier före 1989 Studiemedelsavgift är en avgift för ett visst avgiftsår som en återbetalningsskyldig studiemedelstagare är skyldig att betala. Avgiften kan vara preliminär eller kvarstående. Dessutom finns det olika administrativa avgifter. Preliminär avgift är en avgift som ska betalas för ett visst avgiftsår, i förekommande fall med hänsyn tagen till nedsättningsbeslut. Om en slutlig avgift efter prövning fastställs till ett högre belopp än den preliminära, ska mellanskillnaden betalas som en kvarstående avgift. Avgiftsår är det år som en studiemedelsavgift ska betalas. Premie vid en förtida inbetalning av en studiemedelsskuld är en bonus på maximalt 3,5 procent. Premien minskar med stigande ålder. Begrepp för studielån beviljade för studier mellan 1989 och 30 juni 2001 eller annuitetslån efter den 30 juni 2001 Betalningsår är det år som ett årsbelopp normalt ska betalas. Årsbelopp är det belopp som en återbetalningsskyldig låntagare ska betala inklusive ränta för ett visst år (exklusive administrativa avgifter). Begrepp för återkrav Stödformen studiemedel innefattar lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån med tillhörande bidrag. Studiehjälp är en stödform bestående av bidrag för unga i gymnasieskolan. Rekryteringsbidrag var en stödform för vuxna under perioden för främst studerande på gymnasienivå. Rg-bidrag är en stödform för vissa döva, hörselskadade eller svårt rörelsehindrade studerande på riksgymnasium. 19

20 Tabellförteckning Återbetalning av studiemedel för studier före Antal personer med studiemedel före 1989, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 1.2 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder och kön 1.3 Antal personer med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek 1 januari Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek 1.5 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och skuldens storlek 1 januari Debiterade preliminära avgifter för återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, totalt och genomsnittligt, fördelat på kön 1.7 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och preliminära avgiftens storlek 1.8 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och preliminära avgiftens storlek Inbetalda studiemedelsavgifter 2012 för studiemedel före 1989, fördelat på kön 1.10 Förtida inbetalningar för studiemedel före 1989, fördelat på kön 1.11 Antal återbetalningsskyldiga 2013 med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med studiemedel före 1989, fördelat på kön och län 1 januari Genomsnittsinkomst och preliminär avgift för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med studiemedel före 1989, fördelat på kön och län 1 januari 2013 Återbetalning av studielån för studier mellan 1989 och 30 juni Antal personer med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 2.2 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat ålder och kön 20

21 2.3 Antal personer med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och skuldens storlek 1 januari Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och skuldens storlek 2.5 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på ålder, kön och skuldens storlek 1 januari Debiterade årsbelopp för studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, totalt och genomsnittligt, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön 2.7 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och årsbelopp 2.8 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på ålder, kön och årsbelopp 1 januari Inbetalda belopp 2012 för studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön 2.10 Förtida inbetalningar för studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön 2.11 Antal återbetalningsskyldiga 2013 med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och län 1 januari Genomsnittsinkomst och årsbelopp för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och län 1 januari 2013 Återbetalning av annuitetslån för studier efter 30 juni Antal personer med annuitetslån, total och genomsnittlig skuld, fördelat på återbetalningsskyldiga och ickeåterbetalningsskyldiga samt kön 3.2 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder och kön 3.3 Antal personer med annuitetslån, fördelat på återbetalningsskyldiga och icke-återbetalningsskyldiga samt kön och skuldens storlek 1 januari Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön och skuldens storlek 21

22 3.5 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder, kön och skuldens storlek 1 januari Debiterade årsbelopp för annuitetslån, totalt och genomsnittligt, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön 3.7 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön och årsbelopp 3.8 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder, kön och årsbelopp 1 januari Inbetalda belopp 2012 för annuitetslån, fördelat på kön 3.10 Förtida inbetalningar för annuitetslån, fördelat på kön 3.11 Antal återbetalningsskyldiga 2013 med annuitetslån fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med annuitetslån, fördelat på kön och län, 1 januari Genomsnittsinkomst och årsbelopp för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med annuitetslån, fördelat på kön och län 1 januari 2013 Återbetalning av de totala lånen för studier före 1989, mellan 1989 och 30 juni 2001 och efter 30 juni Antal låntagare med studieskuld, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 4.2 Antal låntagare med studieskuld, fördelat på kön och totala skuldens storlek 4.3 Antal låntagare med studieskuld, fördelat på ålder, kön och totala skuldens storlek 1 januari Antal återbetalningsskyldiga låntagare, fördelat på kön och preliminär avgift eller årsbelopp 1 januari Antal återbetalningsskyldiga låntagare 2013 med studieskuld, fördelat på kön och inkomst under inkomståret Antal låntagare folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län 1 januari Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län 1 januari Antal återbetalningsskyldiga låntagare folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län 1 januari Genomsnittsinkomst för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län 1 januari

23 Återkrav av studiestöd 5.1 Antal personer med återkrav, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 5.2 Antal personer med återkrav, fördelat på ålder och kön 31 december Antal personer med återkrav, fördelat på stödform och kön 5.4 Antal personer med återkrav, fördelat på stödform, beslutsgrund och kön 31 december Antal personer med återkrav, fördelat på ålder, kön och återkravsskuld 31 december Inbetalda belopp för återkrav, fördelat på stödform och kön 5.7 Genomsnittligt återkravsbelopp för personer folkbokförda i Sverige, fördelat på kön och län 31 december Genomsnittsinkomst för personer med återkravsbelopp folkbokförda i Sverige, fördelat på kön och län 31 december

24 24

25 1 Återbetalning av studiemedel för studier före 1989 Repayment of student loan taken before 1989 Tabell 1.1 Antal personer med studiemedel före 1989, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön Samtliga Number of persons with student loan taken before 1989, total and average debt, by sex Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal personer Total skuld, miljoner kronor 4 720, , , , , , , , ,8 Genomsnittlig skuld, kronor Tabell 1.2 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder och kön Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age and sex Samtliga återbetalningsskyldiga Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 29 år år år år Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats Intervallen har ändrats för att undvika att det blir alltför få personer i vissa intervall. 25

26 Tabell 1.3 Skuld, kronor Antal personer med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek 1 januari 2013 Number of persons with student loan taken before 1989, by sex and size of debt January 1, 2013 Kvinnor Män Totalt Antal % Antal % Antal % Samtliga låntagare Totalt Intervallen har ändrats för att undvika att det blir alltför få personer i vissa intervall. 26

27 Tabell 1.4 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and size of debt Skuld, kronor Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Samtliga återbetalningsskyldiga Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 27

28 Tabell 1.5 Skuld, kronor Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och skuldens storlek 1 januari 2013 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age, sex and size of debt January 1, 2013 Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Ålder 29 år år år 60 år Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor Totalt Män Totalt Totalt antal återbetalningsskyldiga Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 28

29 Tabell 1.6 Debiterade preliminära avgifter för återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, totalt och genomsnittligt, fördelat på kön Preliminary charges for persons obligated to repay student loan taken before 1989, total and average charges, by sex Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Antal personer Total debiterad preliminär avgift, miljoner kronor 725,7 484, ,7 647,9 411, ,4 557,7 334,2 892,0 Genomsnittlig preliminär avgift, kronor Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats Tabell 1.7 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och preliminära avgiftens storlek Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and size of preliminary charge Preliminär avgift, kronor Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats De personer som har en avgift på 0 kronor har en skuld, men de saknar avgift på grund av att hela skulden är debiterad tidigare men inte helt betald eller på grund av att de har haft nedsättning strax före 65 års ålder. 3 Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 29

30 Tabell 1.8 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och preliminära avgiftens storlek 2013 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age, sex and size of preliminary charge 2013 Preliminär avgift, kronor Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Ålder Totalt Kvinnor 29 år år år 60 år Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Totalt Män Totalt

31 Tabell 1.8 forts Preliminär avgift, kronor Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Ålder Totalt 29 år år år 60 år Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Totalt antal återbetalningsskyldiga Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats De personer som har en avgift på 0 kronor har en skuld, men de saknar avgift på grund av att hela skulden är debiterad tidigare men inte helt betald eller på grund av att de har haft nedsättning strax före 65 års ålder. 3 Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 31

32 Tabell 1.9 Inbetalda studiemedelsavgifter 2012 för studiemedel före 1989, fördelat på kön Avgiftstyp och avgiftsår Repayment in total 2012 on student loan taken before 1989, by sex Belopp, miljoner kronor Kvinnor Män Totalt Preliminär avgift ,5 313,6 853,2 Kvarstående avgift ,3 5,6 17,0 Förtida inbetalningar ,1 16,5 57,7 Totalt 592,0 335,8 927,8 Tabell 1.10 Förtida inbetalningar för studiemedel före 1989, fördelat på kön 1 År Repayment in advance on student loan taken before 1989, by sex Totalt inbetalt belopp, kronor Premie totalt, kronor Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Statistiken för baseras på siffror från CSN:s produktionssystem, där en könsfördelning är möjlig att göra. Tidigare års statistik baseras på siffror från ekonomissystemet, där en könsfördelning inte är möjlig att göra. 32

33 Tabell 1.11 Antal återbetalningsskyldiga 2013 med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret 2011 Inkomst, kronor Kvinnor Number of persons 2013 obligated to repay student loan taken before 1989, by age, sex and income during income year 2011 Samtliga återbetalningsskyldiga Ålder 29 år år år 60 år Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Uppgift saknas Totalt Män Uppgift saknas Totalt