STUDIESTÖDSSTATISTIK Utbetalda studiestöd, återbetalning och utländska medborgare

Transkript

1 STUDIESTÖDSSTATISTIK 2010 Utbetalda studiestöd, återbetalning och utländska medborgare

2 Dnr Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 STUDIESTÖDSSTATISTIK Utbetalda studiestöd, återbetalning och utländska medborgare

3

4 Inledning Föreliggande publikation framställs på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Tabellsamlingen har funnits sedan 1999 och har tidigare ingått i CSN:s årsredovisning under namnet Tabellbilagan. Sedan 2003 kommer tabellsamlingen ut som en fristående publikation. I Studiestödsstatistik 2010 redovisas utbetalnings- och återbetalningsstatistik över samtliga studiestöd som CSN administrerar. Statistikens referenstider följer budgetåret i den statliga budgetprocessen och är därför redovisad på kalenderår och för utbetalningsstatistiken även på kalenderhalvår. All statistik som gäller individer är sedan 2006 uppdelad på kön, om det inte finns särskilda skäl mot att göra detta. Utbetalningsstatistiken skiljer sig från den studiesociala statistik som CSN producerar genom att den grundar sig på utbetalningstid i stället för på studietid. Detta innebär att det som här redovisas är dels de belopp som har betalats ut i studiestöd under kalenderhalvåret eller kalenderåret, dels antalet studerande som har fått studiestöd utbetalt under respektive kalenderhalvår eller kalenderår. Det bör uppmärksammas att det kalenderhalvår eller kalenderår som en utbetalning har verkställts inte alltid är detsamma som den tidsperiod som studierna bedrivits. Sedan 2005 redovisas återbetalning av studiestöd i tabellsamlingen. Återbetalningsstatistiken har fram till 2008 omfattat antalet ärenden fördelat på lånetyp, skäl, bifall och avslag. Sedan 2009 är tabellsamlingen kompletterad med antalsuppgifter om låntagare och bosättning, återbetalningsskyldiga låntagare med flera lån och låntagare som har återkrav och kronofogdekrav. Sedan 2006 har CSN administrerat tilläggsbidrag för studerande som har vårdnaden om barn. Statistik över tilläggsbidraget redovisas i kapitel 3. Uppgifter om utländska medborgare, som har funnits med sedan 2008, redovisas i kapitel 6. Dessa uppgifter har tidigare i huvudsak redovisats i CSN:s årsredovisning. Enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken är CSN statistikansvarig myndighet för studiestöd. Detta medför att CSN:s statistikproduktion omfattas av statistiksekretessen i 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). På grund av detta är alla tabeller sekretessgranskade så att ingen tabellcell innehåller färre än tre individer. De tabeller som innehåller färre än tre individer har ändrats genom aggregering, undertryckning eller kontrollerad avrundning. Vid de tabeller som har modifierats av dessa skäl finns det alltid en not som påtalar detta. 3

5 4

6 Innehållsförteckning Översikt 7 Studiehjälp 8 Studiemedel 12 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag) Återbetalning 16 Utländska medborgare Tabellförteckning 19 Tabeller 31 1 Översikt 31 2 Studiehjälp 32 kalenderhalvår 32 kalenderår 37 3 Studiemedel 45 kalenderhalvår 45 kalenderår 68 4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag) kalenderhalvår 92 kalenderår Återbetalning 94 kalenderår 94 6 Utländska medborgare 103 kalenderår 103 5

7 6

8 Översikt Antalet studiestödstagare ökar Under 2010 betalade CSN ut studiestöd till personer. 1 Det är en ökning med 2 procent eller personer jämfört med Detta är tredje året i rad som det totala antalet stödtagare ökar. Under året ökade antalet studerande med studiemedel med 5 procent eller personer. Däremot minskade antalet studerande med studiehjälp för första gången sedan Minskningen var 1 procent eller personer. Utbetalda belopp i studiestöd Under 2009 betalade CSN ut 26,6 miljarder kronor i studiestöd till studerande. Beloppen 2 fördelade sig enligt följande: 4,1 miljarder kronor i studiehjälp 3 22,5 miljarder kronor i studiemedel 4 Utöver dessa belopp betalade CSN in 2,5 miljarder kronor i statlig ålderspensionsavgift till Försäkringskassan för studerande med studiemedel. Antalet låntagare ökar Det totala antalet låntagare var 1,4 miljoner under 2010, vilket är en ökning med personer jämfört med Antalet personer som har flera lån minskar. Fler personer med återkrav Vid utgången av 2010 hade personer någon form av återkrav hos CSN. Det är en ökning med personer jämfört med Den utestående återkravsfordran har ökat med 55 miljoner kronor under 2010 och uppgår till 1,1 miljard kronor. Antalet utländska medborgare med studiestöd ökar Under 2010 prövade CSN grundläggande rätt till svenskt studiestöd för utländska medborgare. Det är en ökning med 3 procent jämfört med Andelen bifall är 81 procent, vilket är 1 procent mindre än föregående år. 1 Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller. 2 Beloppen i detta avsnitt är hämtade från CSN:s ekonomisystem, där personrelaterade uppgifter saknas. Beloppen är därför inte fördelade på kön. Beloppsuppgifter fördelade på kön finns i tabellerna under respektive studiestödsavsnitt. Dessa uppgifter är hämtade från CSN:s produktionssystem. 3 Inklusive utbetalningar av Rg-bidrag på 44,6 miljoner kronor till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan. 4 Beloppet avser 9,9 miljarder kronor i bidrag och 12,6 miljarder kronor i lån. 7

9 Studiehjälp Antalet studerande med studiehjälp minskar Under 2010 betalade CSN ut 4,0 miljarder kronor i studiehjälp till studerande i Sverige. Av stödtagarna var 49 procent kvinnor och 51 procent män. Antal studerande med studiehjälp, studier i Sverige, Antal Antalet studerande med studiehjälp minskade med personer eller 1 procent jämfört med Därmed bryts en kontinuerlig uppgång sedan Den största stödformen inom studiehjälpen är studiebidrag. Under 2010 betalade CSN ut 3,8 miljarder kronor till personer för studier i Sverige. Antalet stödtagare minskade med 1 procent jämfört med Därmed bryts även här en långvarig ökning. Trendbrottet beror på att antalet studerande med studiebidrag till stor del följer befolkningsutvecklingen i åldern år. Därför förväntas det bli fortsatta minskningar de kommande åren, vilket också påverkar det totala antalet studerande med studiehjälp. Fler studerande på fristående gymnasieskolor Antalet studerande med studiehjälp på fristående gymnasieskolor uppgick 2010 till personer. Det är en ökning med 9 procent jämfört med Samtidigt minskade antalet studerande med studiehjälp i kommunala gymnasieskolor under året med 4 procent till personer. 8

10 Av de studerande med studiehjälp under 2010 läste 75 procent på kommunala gymnasieskolor, 23 procent på fristående gymnasieskolor, 1 procent vardera på folkhögskolor och komvux samt en bråkdel på övriga skolor 5. Sedan 2006 har andelen studerande med studiehjälp på fristående gymnasieskolor ökat med 9 procentenheter samtidigt som andelen stödtagare på kommunala gymnasieskolor har minskat med 8 procentenheter. Fler får inackorderingstillägg och extra tillägg En studerande utanför det offentliga skolväsendet kan få inackorderingstillägg från CSN för att han eller hon måste bosätta sig på en annan ort i samband med studierna. Stödet lämnas på grund av lång restid mellan föräldrahemmet och studieorten eller av särskilda skäl utan detta krav. Antal studerande med inackorderingstillägg och extra tillägg, studier i Sverige, Antal Inackorderingstillägg Extra tillägg Under 2010 betalade CSN ut 108 miljoner kronor till studerande med inackorderingstillägg för studier i Sverige. Antalet personer med inackorderingstillägg från CSN ökade under året med 2 procent jämfört med Därmed fortsätter antalet studerande med stödet att öka och det har nästan fördubblats sedan Den kontinuerliga ökningen hänger nära samman med att antalet studerande med studiehjälp i fristående gymnasieskolor har ökat under tidsperioden. Den uppåtgående trenden förväntas brytas i och med den gymnasiereform som träder i kraft den 1 juli Reformen innebär att många av de specialutformade program som 5 I kategorin övriga skolor ingår grundskolor, högskolor, universitet, kompletterande gymnasieutbildning samt där uppgifter om skolform saknas. 9

11 CSN i dag betalar ut inackorderingstillägg för kommer att försvinna. I och med detta beräknas antalet studerande med inackorderingstillägg från CSN att minska kraftigt. Antalet studerande med extra tillägg för studier i Sverige, som beviljas hushåll med svag ekonomi, fortsätter att öka för tredje året i rad. Sedan den nedåtgående trenden bröts 2008 har antalet studerande med extra tillägg ökat med 21 procent. Under 2010 betalade CSN ut 92 miljoner kronor till studerande med extra tillägg. Andelen män var 57 procent, vilket är en överrepresentation i förhållande till könsfördelningen bland samtliga studerande med studiehjälp. Ökningen av antalet personer som får extra tillägg sker samtidigt som antalet studerande med studiehjälp minskade under Inkomstgränsen för att få extra tillägg har även varit oförändrad sedan Att antalet studerande med extra tillägg ändå ökar kan bero på lågkonjunkturen och att fler ungdomar kommer till Sverige utan föräldrar. Under 2010 fick 88 procent av de studerande med extra tillägg den högsta bidragsnivån, som är 855 kronor per månad. Den bidragsnivån får personer i hushåll vars ekonomiska underlag understiger kronor. Under 2010 läste 87 procent av de studerande med extra tillägg på kommunala gymnasieskolor jämfört med 75 procent av samtliga studerande med studiehjälp. Män får oftare beslut om otillåten frånvaro Antalet studerande som har fått ett beslut om otillåten frånvaro 6 under 2010 var personer. Det motsvarar 3 procent av det totala antalet studerande med studiehjälp. Andelen män som har fått ett beslut om otillåten frånvaro var 63 procent, vilket är en överrepresentation. Under 2010 har skolorna rapporterat in studerande med otillåten frånvaro. Det är en ökning med 4 procent jämfört med Ökningen tros hänga samman med att Skolverket har tydliggjort vilka regler som gäller för skolorna, exempelvis genom styrdokument som skolformsförordningarna. 7 Sedan läsåret 2006/07 finns det också en regel som anger att det är skolans rektor som ska se till att kontakt upprättas mellan skola och föräldrar om en studerande uteblir från skolan utan giltig anledning. Störst andel avslag vid ansökan om extra tillägg Andelen ärenden som avslås är högst för studerande som ansöker om extra tillägg. Under 2010 avslogs ärenden, vilket motsvarar 28 procent av alla ansökningar. För ansökningar om studiebidrag och inackorderingstillägg är motsvarande andel 1 respektive 18 procent. Antalet överklagade ärenden uppgick 2010 till stycken. Under året ändrades 272 ärenden helt efter omprövning och 15 ärenden delvis, medan 861 ärenden översändes till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) för ett slutgiltigt avgörande. Antalet utlandsstuderande ökar Under 2010 betalade CSN ut 9 miljoner kronor i studiehjälp till personer för studier utomlands. Antalet stödtagare ökade under året med 6 procent jämfört med föregående år. 6 Ett beslut om otillåten frånvaro leder till indragen studiehjälp. 7 Ändring i grundskoleförordningen (1994:1194), sameskolförordningen (1995:205), särskoleförordningen (1995:206), specialskoleförordningen (1995:401), gymnasieförordningen (1992:394) och förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan. 10

12 Av dem som fick studiehjälp för studier utomlands under 2010 var 66 procent kvinnor och 34 procent män. Andelen utlandsstuderande män med studiehjälp har under året ökat med 2 procentenheter jämfört med 2009, men den ligger fortfarande långt under andelen män som studerar med studiehjälp i Sverige. Den stora skillnaden beror på att könsfördelningen för studerande med studiehjälp i Sverige till stor del följer den allmänna befolkningsstrukturen i den aktuella åldersgruppen. Av de utlandsstuderande med studiehjälp hade personer studiebidrag och 230 personer inackorderingstillägg, medan 10 personer hade extra tillägg respektive bidrag för dagliga resor 8. 8 Bidrag för dagliga resor kan lämnas till svenska medborgare som studerar utomlands och har minst 6 kilometer mellan skolan och bostaden. Bidrag ges normalt med det belopp som motsvarar den beräknade kostnaden för resor med allmänna färdmedel. 11

13 Studiemedel Fler studerar med studiemedel Under 2010 fick personer 9 studiemedel för studier i Sverige och utomlands. Det är en ökning med 5 procent jämfört med Sedan trendbrottet 2008 har antalet studiemedelstagare ökat med personer eller 14 procent. Utbetalningarna ökar Utbetalningarna av studiemedel för studier i Sverige och utomlands ökade under 2010 med 1,5 miljarder kronor eller 7 procent och uppgick till 22,5 miljarder kronor 10. Av detta belopp var 9,9 miljarder kronor utbetalningar av bidrag (studiebidrag och tilläggsbidrag 11 ) och 12,6 miljarder kronor utbetalningar av lån (studielån, merkostnadslån 12 och tilläggslån 13 ). Utöver dessa belopp betalade CSN även in 2,5 miljarder kronor i statlig ålderspensionsavgift till Försäkringskassan. De ökade utbetalningarna beror på att antalet studiemedelstagare har ökat under året samtidigt som studiemedlen höjdes den 1 januari Under 2010 fick en heltidsstuderande med studiebidrag och studielån 320 kronor mer för fyra veckors studier jämfört med Lånebenägenheten varierar Under 2010 hade personer utöver studiebidraget även studielån. Det motsvarar 67 procent av alla studiemedelstagare. Lånebenägenhet för studerande med studiemedel, fördelat på bidragstyp, utbildningsnivå, utland och kön, andel i procent, Totalt Generellt bidrag Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Högre bidrag Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Utland Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Siffran anger antalet studerande som har fått studiemedel under hela eller någon del av året. 10 Inbetald statlig ålderspensionsavgift är inte medräknad. 11 Tilläggsbidrag kan lämnas till studerande som har vårdnaden av barn. Endast en vårdnadshavare kan få stödet. Normalt får den förälder som först har beviljats studiemedel också tilläggsbidrag. 12 Merkostnadslån kompletterar studielånet och ges för vissa merkostnader i samband med studierna. Lånet kan fås för studier både i Sverige och utomlands. 13 Tilläggslånet ska underlätta för dem som går från arbete till studier och täcka upp delar av inkomstbortfallet. Lånet kan beviljas under maximalt 120 veckor för studier i Sverige. För att få tilläggslån måste den sökande ha studiemedel (både bidrag och lån). 14 Generellt bidrag för studier i Sverige. Utlandsstuderande med generellt bidrag särredovisas. 12

14 Den så kallade lånebenägenheten 15 minskade under 2010 med 0,2 procentenheter bland samtliga studerande med studiemedel jämfört med Även om minskningen numera är marginell fortsätter den nedgång i lånebenägenhet som inleddes när lånetypen annuitetslån infördes Sett till de olika bidrags- och utbildningsnivåerna visar statistiken dock att lånebenägenheten har ökat under 2010 inom nästan alla undergrupper. Minskad lånebenägenhet finns numera i princip enbart bland studerande på eftergymnasial nivå med generellt bidrag, där det är en minskning från 71,4 procent 2009 till 71,0 procent Eftersom studerande på eftergymnasial nivå med generellt bidrag är den största gruppen, medför detta att lånebenägenheten totalt sett ändå minskar. För studerande med högre bidrag ligger lånebenägenheten genomgående lågt. Allra lägst lånebenägenhet har kvinnor på grundskolenivå, där andelen är 25 procent. Högst lånebenägenhet har utlandsstuderande på eftergymnasial nivå, där andelen är 82 procent. Studerande på eftergymnasial nivå med generellt bidrag har en lånebenägenhet på 71 procent. Färre tar tilläggslån Av dem som studerade med både studiebidrag och studielån 2010 hade personer även tilläggsbidrag. Av dessa var fyra av fem kvinnor. Merkostnadslån betalades under året ut till personer. Två tredjedelar av dessa fick merkostnadslånet i samband med utlandsstudier. Tilläggslån betalades ut till personer, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med Stor ökning på gymnasienivå Antalet studerande som fick det högre bidraget under 2010 var personer. Det är en ökning med 14 procent jämfört med Antal studerande med studiemedel i Sverige, fördelat på bidragstyp och utbildningsnivå, Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Generellt bidrag varav låntagare Högre bidrag varav låntagare En person kan finnas registrerad på flera utbildningsnivåer under samma kalenderår Ökningen av studerande med det högre bidraget skedde främst på gymnasienivå, där antalet studerande ökade med 17 procent jämfört med För studerande på gymnasienivå med generellt bidrag var ökningen 7 procent. Den stora ökningen av studerande med studiemedel på gymnasienivå kan förklaras genom att det har skapats fler utbildningsplatser på komvux. Detta har gjorts för att möta den ökade efterfrågan på utbildning till följd av lågkonjunkturen. På grundskolenivå var antalet personer med studiemedel i stort sett oförändrat jämfört med 2009, vilket gäller både studerande med generellt bidrag och högre bidrag. Vid repetitionsstudier på grundskolenivå är pengarna för att få det högre bidraget begränsade. Därför var det personer i kvotgruppen studiemedel som beviljades generellt bidrag, trots att de uppfyllde kriterierna för att få det högre bidraget. Samtidigt fick personer i kvotgruppen det högre bidraget. 15 Med lånebenägenhet menas antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag. 13

15 På eftergymnasial nivå betalades det högre bidraget ut till 500 studerande på specialpedagogutbildningar. Den 1 januari 2011 upphörde det högre bidraget att beviljas för denna typ av utbildning. 16 Under 2010 fick personer studiemedel med generellt bidrag för studier i Sverige, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med Av de studerande med generellt bidrag i Sverige under 2010 återfinns personer på eftergymnasial nivå, varav personer läser på högskolor och universitet. Under det andra kalenderhalvåret 2010 minskade antalet studerande med generellt bidrag med 1 procent jämfört med motsvarande period Minskningen kan bero på de skärpta regler för prövning av studieresultat som infördes vid halvårsskiftet 2010, särskilt för sökande till högskolor och universitet. Detta har medfört att fler personer får avslag på sina ansökningar. Ojämn könsfördelning Statistiken över antalet studerande med studiemedel fördelat på kön visar att det är fler kvinnliga studiemedelstagare. Könsfördelning för studerande med studiemedel, fördelat på bidragstyp, utbildningsnivå och kön, andel i procent, Kvinnor Män Totalt Generellt bidrag Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Högre bidrag Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Utland Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Under 2010 var antalet kvinnor med studiemedel personer och antalet män personer. Det motsvarar en andel på 60 procent kvinnor och 40 procent män. Bland studerande med det högre bidraget är 71 procent kvinnor. Under året har dock andelen män som studerar med högre bidrag ökat inom alla utbildningsnivåer. Bland utlandsstuderande stödtagare på gymnasienivå är det numera fler manliga studerande, sedan andelen män ökat med 6 procentenheter jämfört med Flertalet studiemedelstagare yngre än 25 år Åldersfördelningen för studerande med studiemedel uppvisar endast marginella skillnader jämfört med Under 2010 var 55 procent av alla studerande med studiemedel 24 år eller yngre. Andelen studiemedelstagare i åldern 30 år eller äldre var 21 procent. Högst 16 En studerande som har beviljats det högre bidraget före den 1 januari 2011 kan få det högre bidraget för att avsluta utbildningen, dock längst till och med den 30 juni Generellt bidrag för studier i Sverige. Utlandsstuderande med generellt bidrag särredovisas. 14

16 andel studiemedelstagare i åldern 30 år eller äldre återfanns bland studerande på gymnasienivå i Sverige. Där var 28 procent av stödtagarna 30 år eller äldre. Utlandsstuderande med studiemedel var genomgående yngre än studerande i Sverige. Under 2010 var 64 procent av de utlandsstuderande med studiemedel 24 år eller yngre. Studieomfattningen varierar Under 2010 var antalet heltidsstuderande i Sverige med generellt bidrag personer och antalet deltidsstuderande personer. Det motsvarar en andel på 88 respektive 12 procent. Bland studerande med det högre bidraget var personer eller 79 procent heltidsstuderande, medan personer eller 21 procent var deltidsstuderande. Fler får avslag Under 2010 ansökte personer om studiemedel, varav flertalet fick sina ansökningar beviljade. Andelen avslagsbeslut var högst bland dem som hade ansökt om studiemedel på grundskolenivå. Där fick 17 procent avslag på sina ansökningar. Lägst andel avslagsbeslut hade personer som ansökt om studiemedel för eftergymnasiala studier i Sverige, där andelen var 8 procent. Under 2010 har andelen avslag ökat på alla utbildningsnivåer jämfört med Det kan antas bero på att prövningen av tidigare studieresultat skärptes den 1 juli Under 2010 överklagades beslut om studiemedel, vilket är en ökning med 28 procent jämfört med Även detta kan antas hänga samman med skärpningen av studieresultatsprövningen. Av överklagandena ändrades beslut eller 29 procent helt efter en ny prövning, vilket är en minskning med 7 procentenheter jämfört med föregående år. Samtidigt ändrades 340 beslut delvis, vilket motsvarar 4 procent av de överklagade besluten. Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag) Rg-bidrag är ett stöd för studerande som är hörselskadade, döva eller svårt rörelsehindrade och som läser på riksgymnasium i Göteborg, Kristianstad, Stockholm, Umeå eller Örebro. Under 2010 betalades det ut 44,6 miljoner kronor till 510 studerande med Rg-bidrag. Antalet inkomna ansökningar om Rg-bidrag under året var 590, varav 83 procent beviljades. Det var något fler män (52 procent) än kvinnor som studerade med Rg-bidrag. Av de studerande är 31 procent 20 år eller äldre. 15

17 Återbetalning Antal låntagare med flera lånetyper minskar Det totala antalet låntagare var 1,4 miljoner under 2010, vilket är en ökning med personer jämfört med Antalet återbetalningsskyldiga låntagare med de äldre lånetyperna studiemedel och studielån minskar, medan antalet återbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån ökar. Antalet låntagare med flera lån minskar för alla lånekombinationer, eftersom det kontinuerligt sker slutbetalningar av lån. Dock återstår det i många fall ett lån. Återkraven ökar Vid utgången av 2010 hade personer någon form av återkrav hos CSN. Det är en ökning med personer jämfört med Den utestående återkravsfordran har ökat med 55 miljoner kronor under året och uppgår till 1,1 miljard kronor. Den vanligaste orsaken till återkrav var avbrott vid studier. Av det totala antalet personer med en återkravsskuld 2010 har 28 procent återkrav hos Kronofogdemyndigheten. Under 2010 har antalet ackumulerade återkravsärenden ökat med jämfört med Om en låntagare inte betalar sitt återkrav, kan CSN lämna över ärendet till Kronofogdemyndigheten. Under 2010 lämnade CSN över återkrav till ett belopp motsvarande 249 miljoner kronor. Av dessa återkrav gäller de flesta stödformen studiemedel, det vill säga lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån. Kronofogdekraven ökar för lånetypen annuitetslån Antalet återbetalningsskyldiga låntagare som har fått krav från Kronofogdemyndigheten ökade med 600 personer mellan 2009 och Den ackumulerade fordran uppgick 2010 till 823 miljoner kronor, vilket är en ökning med 43 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är lånetypen studielån som står för den största delen av den utestående fordran, medan lånetypen annuitetslån står för hela ökningen. Av dem med ett kronofogdekrav är de flesta kvinnor och de står även för en högre andel av den obetalda fordran. Samordning och sammanläggning minskar Antalet nya beslut om sammanläggning av lånetyperna studielån och annuitetslån har minskat med ärenden under Antalet nya överföringar från lånetypen studiemedel till lånetypen studielån har halverats under 2010 och uppgår nu till 300 ärenden. Antal nedsättningar fortsätter att minska Antalet ärenden om nedsättning fortsätter att minska för varje år för både lånetypen studiemedel och lånetypen studielån. Att lånetypen studiemedel minskar beror främst på att nedsättning tills vidare upphörde vid årsskiftet 2009/10. Därför minskade antalet beslut om nedsättning från under 2009 till under Av de låntagare som tidigare hade nedsättning tills vidare har endast en mindre andel ansökt om nedsättning under Nedsättningsärendena för återbetalningsskyldiga låntagare med 16

18 lånetypen annuitetslån ökade under 2010 med ärenden, vilket dock är en lägre ökningstakt jämfört med Antal avskrivningar är nästan oförändrat För lånetypen studiemedel har antalet avskrivningar på grund av sjukdom och med hänsyn till synnerliga skäl minskat från ärenden 2009 till ärenden I övrigt har det inte skett några större förändringar. Antalet avskrivningar på grund av behörighetsgivande studier fortsätter att minska för lånetyperna studiemedel och studielån, medan de har ökat marginellt för lånetypen annuitetslån. Utländska medborgare Grundläggande rätt till svenskt studiestöd Under 2010 prövade CSN grundläggande rätt till svenskt studiestöd för utländska medborgare. Det är en ökning med 3 procent jämfört med Andelen bifall är 81 procent, vilket är 1 procent mindre än föregående år. Av dem som fick grundläggande rätt till svenskt studiestöd hade flest personer medborgarskap i Irak och därefter i Somalia och Afghanistan. Av alla ansökningar gällde 63 procent studiemedel för studier i Sverige, 2 procent studiemedel för studier utomlands och 36 procent studiehjälp. Ansökan om studier vanligast på grundskolenivå Av dem som fick grundläggande rätt till svenskt studiestöd och som ansökte om studiemedel studerade 46 procent på grundskolenivå, 28 procent på gymnasienivå och 14 procent på eftergymnasial nivå. Det totala antalet utländska medborgare som studerade med studiemedel under 2010 var Av dem studerade 34 procent på grundskolenivå, 43 procent på gymnasienivå och 23 procent på eftergymnasial nivå. Merparten av dem som fick grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2010 fick det genom att de hade permanent uppehållstillstånd i Sverige. Av de utländska medborgare som prövades för grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2010 prövades enligt EU-rätten, varav 56 procent fick bifall. Den vanligaste beslutgrunden i prövningen enligt EU-rätten var som anhörig till en arbetstagare i Sverige. 18 Här ingår även de som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd tidigare år. 17

19 18

20 1 Översikt Tabell 1:1 Antal studiestödstagare och utbetalda belopp, miljoner kronor, Studiehjälp Kalenderhalvår Tabell 2:1 Utbetald studiehjälp för studier i Sverige och i utlandet, fördelat på produktionssystem, ekonomisystem och kalenderhalvår, miljoner kronor 32 2:2a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på bidragsform, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 32 2:2b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på bidragsform, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor 32 2:3a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 33 2:3b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor 33 2:4a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 33 2:4b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor 33 2:5a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 34 2:5b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor 34 2:6 Antal studerande som fått beslut om otillåten frånvaro, fördelat på kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 34 2:7a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på bidragsform, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet 35 2:7b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på bidragsform, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor 35 2:8a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet 35 2:8b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor 35 19

21 2 Studiehjälp, forts Tabell 2:9a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet 36 2:9b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor 36 2:10a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet 36 2:10b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor 36 20

22 2 Studiehjälp, forts Kalenderår Tabell 2:11 Utbetald studiehjälp för studier i Sverige och i utlandet, fördelat på produktionssystem, ekonomisystem och kalenderår, miljoner kronor 37 2:12a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, studier i Sverige 37 2:12b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, studier i Sverige, miljoner kronor 37 2:13a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt och kön, studier i Sverige 38 2:13b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt och kön, studier i Sverige, miljoner kronor 38 2:14a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier i Sverige 38 2:14b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier i Sverige, miljoner kronor 38 2:15a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på skolform och kön, studier i Sverige 39 2:15b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på skolform och kön, studier i Sverige, miljoner kronor 39 2:16 Antal studerande med studiehjälp, fördelat på gymnasieskola, annan folkbokföringsort än utbildningsorten och kalenderår, studier i Sverige 39 2:17 Antal studerande som fått beslut om otillåten frånvaro, fördelat på kön och kalenderår, studier i Sverige 40 2:18 Antal ärenden för studier i Sverige och i utlandet, fördelat på ärendeklass, typ av beslut och kalenderår 40 2:19 Antal överklagade ärenden för studier i Sverige och i utlandet, fördelat på ärendeklass och kalenderår 40 2:20 Antal omprövade ärenden för studier i Sverige och i utlandet, fördelat på typ av händelse, ärendeklass och kalenderår 41 2:21 Antal studerande med studiehjälp i form av inackorderingstillägg, fördelat på skolform och kön, studier i Sverige 41 2:22 Antal studerande med inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, belopp och kön, kronor, studier i Sverige 42 2:23 Antal studerande med studiehjälp i form av extra tillägg, fördelat på skolform och kön, studier i Sverige 42 2:24 Antal studerande med extra tillägg, fördelat på ekonomiskt underlag, belopp och kön, kronor, studier i Sverige 42 2:25a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, studier i utlandet 43 21

23 2 Studiehjälp, forts Tabell 2:25b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, studier i utlandet, miljoner kronor 43 2:26a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt och kön, studier i utlandet 43 2:26b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt och kön, studier i utlandet, miljoner kronor 43 2:27a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier i utlandet 44 2:27b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier i utlandet, miljoner kronor 2:28a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på skolform och kön, studier i utlandet :28b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på skolform och kön, studier i utlandet, miljoner kronor 44 22

24 3 Studiemedel Kalenderhalvår Tabell 3:1 Utbetalda studiemedel för studier i Sverige och i utlandet, totalt bokfört belopp, fördelat på stödform och kalenderhalvår, miljoner kronor 45 3:2a Antal studerande med studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår 46 3:2b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 46 3:3a Antal studerande med studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår 47 3:3b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår, miljoner kronor 47 3:4a Antal studerande med studiemedel, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår 48 3:4b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 49 3:5a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår 50 3:5b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 50 3:6a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på skolform, stödform, kön och kalenderhalvår 51 3:6b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på skolform, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 52 3:7a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på studietakt, stödform, kön och kalenderhalvår 53 3:7b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på studietakt, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 53 3:8a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår 54 3:8b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår, miljoner kronor 54 3:9a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår 55 3:9b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 56 3:10a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår 57 3:10b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 57 23

25 3 Studiemedel, forts Tabell 3:11a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på skolform, stödform, kön och kalenderhalvår 58 3:11b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på skolform, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 59 3:12a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på studietakt, stödform, kön och kalenderhalvår 60 3:12b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på studietakt, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 60 3:13a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår 61 3:13b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår, miljoner kronor 61 3:14a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår 62 3:14b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 63 3:15a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår 64 3:15b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 64 3:16a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår 65 3:16b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår, miljoner kronor 65 3:17a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår 66 3:17b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 67 24

26 3 Studiemedel, forts Kalenderår Tabell 3:18 Antal studerande som ansökt om studiemedel, fördelat på utbildningsnivå och beslut 68 3:19 Antal studerande som uppfyllt grundläggande villkor för högre bidrag, fördelat på utbildningsnivå och beslut 68 3:20 Antal registrerade överklaganden, fördelat på ärendeklass och kalenderår 69 3:21 Antal omprövade beslut i ärenden, fördelat på typ av händelse, ärendeklass och kalenderår 69 3:22 Utbetalda studiemedel för studier i Sverige och i utlandet, totalt bokfört belopp, fördelat på stödform och kalenderår, miljoner kronor 69 3:23a Antal studerande med studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön 70 3:23b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön, miljoner kronor 70 3:24a Antal studerande med studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderår 71 3:24b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderår, miljoner kronor 71 3:25a Antal studerande med studiemedel, fördelat på ålder, stödform och kön 72 3:25b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på ålder, stödform och kön, miljoner kronor 73 3:26a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön 74 3:26b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön, miljoner kronor 74 3:27a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på skolform, stödform och kön 75 3:27b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på skolform, stödform och kön, miljoner kronor 76 3:28a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på studietakt, stödform och kön 77 3:28b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på studietakt, stödform och kön, miljoner kronor 77 3:29a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på kön, stödform och kalenderår 78 3:29b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på kön, stödform och kalenderår, miljoner kronor 78 25

27 3 Studiemedel, forts Tabell 3:30a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på ålder, stödform och kön 79 3:30b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på ålder, stödform och kön, miljoner kronor 80 3:31a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön 81 3:31b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på utbildningsnivå och kön, miljoner kronor 81 3:32a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på skolform, stödform och kön 82 3:32b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på skolform, stödform och kön, miljoner kronor 83 3:33a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på studietakt, stödform och kön 84 3:33b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på studietakt, stödform och kön, miljoner kronor 84 3:34a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på kön, stödform och kalenderår 85 3:34b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på kön, stödform och kalenderår, miljoner kronor 85 3:35a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på ålder, stödform och kön 86 3:35b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på ålder, stödform och kön, miljoner kronor 87 3:36a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön 88 3:36b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön, miljoner kronor 88 3:37a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderår 89 3:37b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på kön, stödform och kalenderår, miljoner kronor 89 3:38a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på ålder, stödform och kön 90 3:38b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på ålder, stödform och kön, miljoner kronor 91 26

28 4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag) Kalenderhalvår Tabell 4:1 Utbetalt Rg-bidrag, fördelat på produktionssystem, ekonomisystem och kalenderhalvår, miljoner kronor 92 4:2a Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på kön och kalenderhalvår 92 4:2b Utbetalda belopp för Rg-bidrag, fördelat på kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 92 4:3a Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår 92 4:3b Utbetalda belopp i Rg-bidrag, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 92 Kalenderår Tabell 4:4 Utbetalt Rg-bidrag, fördelat på produktionssystem, ekonomisystem och kalenderår, miljoner kronor 93 4:5a Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på kön och kalenderår 93 4:5b Utbetalda belopp för Rg-bidrag, fördelat på kön och kalenderår, miljoner kronor 93 4:6a Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på ålder och kön 93 4:6b Utbetalda belopp för Rg-bidrag, fördelat på ålder och kön, miljoner kronor 93 4:7 Antal ansökningar om Rg-bidrag, fördelat på typ av beslut 93 27

29 5 Återbetalning Kalenderår Tabell 5:1 Antal låntagare med två eller tre lån, fördelat på bosättning, kön och kalenderår 94 5:2 Antal låntagare med endast ett lån, fördelat på lånetyp, bosättning, kön och kalenderår 94 5:3 Antal återbetalningsskyldiga låntagare, fördelat på lånetyp, kön och kalenderår 94 5:4 Antal personer med återkrav av stödformerna studiemedel och rekryteringsbidrag, fördelat på stödform, beslutsgrund, kön och kalenderår 95 5:5 Antal personer med återkrav av stödformen studiehjälp, fördelat på beslutsgrund, kön och kalenderår 95 5:6 Utestående återkravsfordran, fördelat på stödform och kalenderår, miljoner kronor 95 5:7 Antal personer med återkrav hos Kronofogdemyndigheten, fördelat på kön, stödform och kalenderår 96 5:8 Återkravsbelopp hos Kronofogdemyndigheten, fördelat på stödform, kön och kalenderår, miljoner kronor 96 5:9 Antal återbetalningsskyldiga låntagare med krav hos Kronofogdemyndigheten, fördelat på kön och tidpunkt 96 5:10 Ackumulerad obetald fordran hos Kronofogdemyndigheten för återbetalningsskyldiga låntagare, fördelat på lånetyp och kön, miljoner kronor 96 5:11 Antal nya ärenden om samordning och sammanläggning av lån, fördelat på lånetyp, bifall, avslag och kalenderår 97 5:12 Antal ärenden om överföring, fördelat på bifall, avslag och kalenderår 97 5:13 Antal ärenden om ny återbetalningstid för annuitetslån, fördelat på bifall, avslag och kalenderår 97 5:14 Antal nedsättningsärenden om studiemedel, fördelat på skäl, bifall, avslag och kalenderår 98 5:15 Antal nedsättningsärenden om studielån, fördelat på skäl, bifall, avslag och kalenderår 99 5:16 Antal nedsättningsärenden om annuitetslån, fördelat på skäl, bifall, avslag och kalenderår 100 5:17 Antal beviljade avskrivningsärenden, fördelat på lånetyp, skäl och kalenderår 101 5:18 Antal avslagna avskrivningsärenden, fördelat på lånetyp, skäl och kalenderår 102 5:19 Överklagade och omprövade beslut, fördelat på kalenderår

30 6 Utländska medborgare Kalenderår Tabell 6:1 Antal utländska medborgare prövade för grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2010, fördelat på beslutstyp och kön 103 6:2 Antal utländska medborgare som fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2010, fördelat på medborgarskap och kön 103 6:3 Antal utländska medborgare prövade för grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2010, fördelat på beslutstyp, stödform och kön 103 6:4 Antal utländska medborgare som fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd och ansökt om studiemedel under 2010, fördelat på utbildningsnivå och kön 104 6:5 Antal utländska medborgare som fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2010, fördelat på bifallsgrund och kön 104 6:6 Antal utländska medborgare prövade för grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten under 2010, fördelat på beslutstyp och kön

31 30

32 1 Översikt Tabell 1:1 Antal studiestödstagare och utbetalda belopp, miljoner kronor, 2010 Anslag/studiestöd Totalt antal 1 Kvinnor Män Utbetalt bidrag, mnkr Studiehjälp 3, varav ,6 Inbetald ståp.avg. 2, mnkr Utbetalt tilläggsbidrag, mnkr Utbetalt lån, mnkr Sverige % 51 % 3 995,4 Utland % 34 % 9,2 Studiemedel 3, varav , ,1 384, ,3 Grundskolenivå % 31 % 462,6 120,7 41,4 109,1 Gymnasienivå % 39 % 2 189,9 571,2 123, ,9 Eftergymnasial nivå % 41 % 6 349, ,3 218, ,5 Utlandsstudier % 41 % 482,7 125,9 1, ,8 Studiemedelsräntor och avskrivningar 5 822,2 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning % 52 % 44,6 Totalt , ,1 384, ,3 1 Bruttoräknat antal. När antalet studiestödstagare summeras uppstår dubbelräkning mellan stödformer och utbildningsnivåer, eftersom en stödtagare kan ha studerat på flera nivåer och med olika studiestöd under året. Totalt nettoräknat antal studerande som har fått studiestöd under 2010 är personer. 2 Inbetald preliminär statlig ålderspensionsavgift. Avgiften är procentuellt fördelad på utbildningsnivåer utifrån de belopp som har betalats ut i studiestöd för respektive nivå. 3 Utbetalda belopp är hämtade från CSN:s produktionssystem, vilket skiljer sig marginellt mot utfallet enligt ekonomisystemet. 31

33 Studiehjälp, kalenderhalvår 2 Studiehjälp Tabell 2:1 Utbetald studiehjälp för studier i Sverige och i utlandet, fördelat på produktionssystem, ekonomisystem och kalenderhalvår, miljoner kronor :1 2008:2 2009:1 2009:2 2010:1 2010:2 Produktionssystem 2 460, , , , , ,7 Ekonomisystem 2 460, , , , , ,3 1 Utbetalda belopp blir olika beroende på från vilket system de hämtas. När utbetalda belopp redovisas fördelat på olika undergrupper hämtas siffrorna från CSN:s produktionssystem. Skillnaden mellan systemen beror på att ekonomiavstämningen grundar sig på bokföringsdag, medan det i produktionssystemen är utbetalningsdagen som styr till vilket kalenderhalvår eller kalenderår ett belopp tillhör. Tabell 2:2a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på bidragsform, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige :1 2010:2 Studiebidrag Inackorderingstillägg Extra tillägg En person kan finnas registrerad på flera stödformer under samma kalenderhalvår. Tabell 2:2b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på bidragsform, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor :1 2010:2 Studiebidrag 1 153, , ,6 695,6 737, ,7 Inackorderingstillägg 37,9 24,1 61,9 27,4 18,3 45,7 Extra tillägg 25,6 33,1 58,6 14,0 18,9 32,9 Totalt 1 216, , ,1 737,0 774, ,3 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). 32

34 Studiehjälp, kalenderhalvår Tabell 2:3a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige :1 2010:2 Heltidsstudier Deltidsstudier Uppgift saknas Totalt En person kan finnas registrerad med olika studietakt under samma kalenderhalvår. 2 Med deltidsstudier avses studier på 20, 50 eller 75 procent. 3 Uppgift om studietakt saknas endast under pågående handläggning innan ett beslut är fattat. Tabell 2:3b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor :1 2010:2 Heltidsstudier 1 215, , ,8 736,2 773, ,8 Deltidsstudier 2 0,8 0,5 1,3 0,4 0,3 0,7 Uppgift saknas 3 0,5 0,5 1,0 0,4 0,4 0,8 Totalt 1 216, , ,1 737,0 774, ,3 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). 2 Med deltidsstudier avses studier på 20, 50 eller 75 procent. 3 Uppgift om studietakt saknas endast under pågående handläggning innan ett beslut är fattat. Tabell 2:4a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 2010:1 2010:2 16 år och yngre år år år år och äldre Totalt Tabell 2:4b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor :1 2010:2 16 år och yngre 3,3 1,9 5,2 166,6 168,6 335,1 17 år 362,5 366,9 729,4 252,8 263,9 516,8 18 år 386,9 403,7 790,6 253,8 267,4 521,2 19 år 373,9 393,9 767,8 63,5 74,3 137,8 20 år och äldre 90,2 100,9 191,1 0,3 0,2 0,5 Totalt 1 216, , ,1 737,0 774, ,3 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). 33