Förslag till ändrade studiemedel för vuxenstuderande på grundskolenivå

Transkript

1 Regeringen Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Förslag till ändrade studiemedel för vuxenstuderande på grundskolenivå Sammanfattning av CSN:s förslag CSN ger i denna skrivelse förslag på förändringar av studiemedelssystemet som är avsedda att underlätta för studerande på grundskolenivå att fullfölja sina studier, samt att minska antalet låntagare som får betalningsproblem. CSN föreslår att samtliga studerande på grundskolenivå ges möjlighet att få studiemedel i 80 veckor. De som dessutom behöver färdighetsträning, dvs. de som påbörjar sina studier på en nivå som motsvarar högst årskurs 6, föreslås kunna få studiemedel i högst 120 veckor. Studerande på grundskolenivå föreslås alltid få studiemedel med den högre bidragsnivån. Inledande problembeskrivning CSN har under ett antal år följt situationen för vuxenstuderande på grundskolenivå. I samband med detta har CSN uppmärksammat att många studerande tycks ha problem med att slutföra sina studier inom den ram som studiemedlen medger. Det har också verkat som om relativt många studerande avbryter sina studier. CSN har även lagt märke till att många studerande som har tagit studielån för studier på grundskolenivå har problem med att betala tillbaka sina lån. Mot bakgrund av dessa iakttagelser har CSN gjort en mer omfattande analys av hur studiemedelssystemet fungerar för studerande som läser på grundskolenivå. Resultaten av denna analys presenteras i rapporten Studiemedel till studerande på grundskolenivå, vilken bifogas.

2 CSN 2 CSN anser att det finns två huvudsakliga problem med de studiemedel som i dag ges till vuxenstuderande på grundskolenivå. Det finns brister i utbildningseffektiviteten många studerande avbryter sina studier eller misslyckas med att uppnå godkända studieresultat. CSN bedömer att en starkt bidragande orsak är att tidsgränserna för rätt till studiemedel är för snävt tilltagna. Framför allt studerande födda utomlands har svårt att hinna färdigt med sina studier under den tid de kan få studiemedel. Mer än hälften av de som tar studielån för studier på grundskolenivå får senare betalningsproblem i samband med återbetalningen av lånen. I denna skrivelse lämnar CSN förslag inom studiemedelsområdet som är avsedda att förbättra situationen. CSN överlämnar samtidigt en mer omfattande utvärdering av studiemedelssystemet för studier på grundskolenivå. Studiemedel i 80 eller 120 veckor CSN:s förslag studiemedel ges i 80 eller 120 veckor CSN föreslår att studerande på grundskolenivå får studiemedel i antingen 80 eller 120 veckor. Samtliga studerande föreslås få möjlighet till studiemedel i 80 veckor. De som dessutom behöver färdighetsträning, dvs. de som påbörjar sina studier på en nivå som motsvarar högst årskurs 6, föreslås kunna få studiemedel i högst 120 veckor. 1 Motiv ökad studieeffektivitet Studiemedel kan i dag ges i högst 40 veckor till studerande på grundskolenivå som har en grundskoleutbildning eller motsvarande sedan tidigare. De som saknar en grundskoleutbildning kan få studiemedel i högst 80 veckor. De som dessutom behöver färdighetsträning kan få studiemedel i ytterligare 20 veckor, dvs. i sammanlagt högst 100 veckor. Med färdighetsträning menas en utbildning som påbörjas på en nivå som motsvarar årskurs 6 eller lägre i grundskolan. Det har riktats kritik mot att veckogränserna för studier på grundskolenivå är för snäva. Denna kritik har särskilt avsett att studerande födda utomlands har svårt att hinna klart med studierna inom ramen för den tid som studiemedel kan ges. 2 Det är också relativt många studerande på grundskolenivå som ansöker om studiemedel men som får helt eller delvis avslag på sin ansökan på grund av att de har uppnått det maximala veckoantalet. Under 2009 fick ungefär grundskolestuderande helt eller delvis avslag på sin ansökan på grund av den maximala tidsgränsen. En betydligt större andel av dem som studerar på grundskolenivå får avslag än vad som är fallet för studerande på andra studienivåer. Detta indikerar att relativt många studerande på grundskolenivå inte har hunnit klart med sina studier när veckorna med studiemedel tar slut. En något större andel av kvinnorna än männen får avslag på grund av att de uppnått det maximala antalet studiemedelsveckor. 1 Författningsförslag redovisas sist i denna skrivelse. 2 Se bl.a. SOU 2009:28 Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt.

3 CSN 3 Av dem som fick helt avslag på sin ansökan på grund av att de redan fått maximalt antal veckor med studiemedel var det, enligt resultaten i en enkätundersökning som CSN har genomfört, 60 procent som valde att inte studera. Av dem som beviljas studiemedel har majoriteten en grundskoleutbildning eller motsvarande sedan tidigare och ges därmed rätt till studiemedel i maximalt 40 veckor. Bara en liten del av de studerande, cirka sex procent, ges i dag rätt till studiemedel i 100 veckor. De flesta som får avslag på sin ansökan om studiemedel har maximalt 40 studiemedelsveckor att röra sig med, dvs. de har en grundskoleutbildning eller motsvarande sedan tidigare. Mer än hälften av dem som fick avslag på grund av veckoreglerna hösten 2009 tillhörde denna grupp. Av dem som hade förbrukat samtliga sina veckor var dock överrepresentationen ännu större bland dem som började sina studier på en mycket låg nivå. Av samtliga avslagsbeslut var det 21 procent som riktades till studerande som behövde färdighetsträning när de påbörjade sina studier, trots att dessa bara utgjorde sex procent av hela populationen. Resultaten indikerar att merparten av dem som inte har hunnit klart med studierna när studiemedelsveckorna tar slut är studerande som sedan tidigare har en grundskoleutbildning. I denna studerandegrupp återfinns även de som har en högre utbildning från sitt hemland. För relativt många är 40 veckor ändå för lite för att inhämta de kunskaper som behövs för att gå vidare. Orsaken är troligtvis att en stor andel av dessa studerande endast har en utländsk utbildning sedan tidigare och ofta saknar grundläggande kunskaper i främst svenska, men även i engelska och samhällskunskap. Dessutom har många av dem med mycket kort tidigare utbildning och små förkunskaper oproportionerligt ofta svårt att hinna klart med sina studier under de 100 veckor som står till buds. CSN bedömer med utgångspunkt i vad som har anförts att tiden med studiemedel behöver förlängas för dem som i dag ges rätt till studiemedel i 40 respektive 100 veckor. Trots att studerande sedan tidigare har en grundskoleutbildning eller motsvarande behöver de inte sällan mer än 40 veckor på sig för att läsa in framför allt svenska och engelska. CSN bedömer därför att det bör sättas en generell gräns på 80 veckor för rätt till studiemedel för att studera på grundskolenivå. Därutöver bör studerande som av utbildningsanordnaren bedöms behöva färdighetsträning ges rätt till studiemedel i ytterligare högst 40 veckor, dvs. i sammanlagt högst 120 veckor. Förlängda tider med studiemedel kommer enligt CSN:s bedömning att leda till att fler studerande kan fullfölja sina grundskolestudier. De kan då också snabbare komma vidare till andra studier eller snabbare etablera sig i arbetslivet. CSN har tidigare pekat på att utbildningsbakgrund inte alltid är någon bra indikation på hur länge en person behöver studera. 3 Behoven beror ofta på många andra faktorer, t.ex. från vilket land den studerande kommer, vilket språk personen talar eller tidigare yrkeserfarenheter. Även den Studiesociala kommittén menade att utbildningsbakgrund är ett mycket trubbigt mått på det behov den studerande har. 4 Studier har också visat att många studerande som har en högskoleutbildning behöver relativt lång tid på sig 3 CSN (2009). Remissyttrande över Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28). CSN:s dnr SOU 2009:28 Stärkt stöd för studier tryggt, effektivt och flexibelt, s

4 CSN 4 för att läsa in språk på grundskolenivå. 5 CSN:s egen enkätstudie visar också att många studerande som har eftergymnasial utbildning ofta har problem att fullfölja sina studier. Det förslag CSN nu lämnar innebär att alla studerande på grundskolenivå ges rätt till studiemedel i högst 80 veckor. Därmed får utbildningsbakgrunden inte någon betydelse för bedömningen. Därutöver får vissa studerande i behov av färdighetsträning rätt till studiemedel i 120 veckor. Bedömningen kommer då att göras i det enskilda fallet och av den pedagogiska personal som bäst kan bedöma den studerandes verkliga utbildningsnivå och behov. CSN bedömer att detta är ett bättre sätt att hantera och bedöma utbildningsbehovet än den nuvarande schablonartade bedömningen av tidigare utbildning. Den nuvarande prövningen innebär dessutom att en studerande som inte har en utbildning får studiemedel i fler veckor och med ett högre bidrag än den som har en utbildning. Det innebär att det för vissa sökande kan finnas en drivkraft att undanhålla uppgifter om vilken utbildning han eller hon har sedan tidigare. Eftersom det normalt är omöjligt för CSN att kunna belägga att en person har en utbildning blir prövningen därför inte rättssäker. Med det förslag som CSN nu lämnar kommer detta rättssäkerhetsproblem att försvinna. Förslaget innebär även en administrativ förenkling. Ekonomiska konsekvenser Det är svårt att beräkna kostnaden för att ge alla grundskolestuderande studiemedel i maximalt 80 veckor och vissa studerande studiemedel i 120 veckor. Svårigheten beror på att det är okänt hur många studerande som skulle välja att söka studiemedel under längre tid vid en förlängning av tidsgränsen. Under 2009 fick personer som ansökte om studiemedel för studier på grundskolenivå avslag på sin ansökan på grund av att de redan hade haft studiemedel under det maximala antalet veckor. Dessa personer uttryckte således en önskan om att få studiemedel under längre tid. En del av dessa behövde sannolikt studiemedel bara under en kortare period, exempelvis för att slutföra en pågående termin. Andra kan ha haft behov av studiemedel under längre tid. Utöver de som ansökte om studiemedel fanns det sannolikt ett antal studerande som ville ha studiemedel, men som avstod från att ansöka om det eftersom de visste att de inte kunde beviljas mer studiemedel. Hur många studerande detta rör sig om är okänt. Främst utifrån antalet sökande som inte kunde beviljas studiemedel helt enligt ansökan gör CSN skattningen att ungefär studerande som i dag inte kan få studiemedel skulle ansöka om det. CSN:s beräkningar visar att 56 procent av dem som får avslag på sin ansökan har rätt till studiemedel i 40 veckor, 23 procent har rätt till studiemedel i 80 veckor och 21 procent har rätt till studiemedel i 100 veckor. Eftersom studerande med rätt till studiemedel i 80 veckor inte påverkas av CSN:s förslag innebär det att ett genomförande av CSN:s förslag ger cirka tillkommande studiemedelstagare. 5 Skolverket (2009). Skolverkets lägesbedömning Förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Rapport 337.

5 CSN 5 Förutsatt att dessa ges studiemedel med den högre bidragsnivån kan kostnaden, inklusive kostnad för barntillägg och avgift för ålderspension, beräknas till 62 miljoner kronor per år. Många av de studerande som kommer att få studiemedel kan antas ha andra former av samhälleliga ersättningar. Kostnaden blir därför i praktiken lägre. Det är dock inte möjligt att beräkna hur stor minskningen av andra ersättningar blir. Vid en förändring av antalet studiemedelsveckor utan en förändring av bidragsnivån skulle kostnaden stanna på 47 miljoner kronor. Högre bidrag till vuxenstuderande som studerar på grundskolenivå CSN:s förslag studiemedel med högre bidrag CSN föreslår att studerande på grundskolenivå alltid ska få studiemedel med den högre bidragsnivån. Dagens regler som både innehåller ett högre och ett generellt bidrag föreslås upphävas. 6 Av detta följer att dagens åldersgräns för rätt till högre bidrag 25 år tas bort och att det införs en särskild anslagspost för högre bidrag vid grundskolestudier. Motiv en mer adekvat studiefinansiering ger minskade betalningsproblem Sedan 2001 innehåller studiemedelsystemet två bidragsnivåer. Det högre bidraget ges i första hand till studerande med kort tidigare utbildning, bland annat i syfte att öka rekryteringen till studier på grundskole- och gymnasienivå och att hålla nere skuldsättningen. På grundskolenivån beviljas det högre bidraget till dem som saknar en grundskoleutbildning och i mån av medel även till repetitionsstuderande. Under 2009 fick studerande på grundskolenivå det generella bidraget och fick studiemedel med det högre bidraget. Cirka 35 procent av de studerande tar studielån. Av dem med högre bidrag lånar 28 procent av studiemedelstagarna. Mer än hälften av dem som studerar på grundskolenivå och tar studielån hamnar vid något tillfälle hos Kronofogdemyndigheten med en eller flera avgifter för detta lån. CSN:s siffror visar att det är mer än dubbelt så vanligt att låntagare som har studerat på grundskolenivå får avgifter för studielån överlämnade till Kronofogdemyndigheten som det är för låntagare som har studerat på gymnasienivå. Jämfört med studerande på eftergymnasial nivå är det mer än tio gånger så vanligt att CSN överlämnar sådana avgifter. Studiemedelssystemet baseras på principen att levnadsomkostnaderna under studietiden ska delas mellan den som studerar och staten. Kostnadsdelningen tar sig i studiemedelssystemet uttryck i form av att studiemedlen består av en bidrags- och en lånedel. Denna princip har ansetts rimlig eftersom både individen och staten tjänar på utbildningen. Den studerande ökar sina kunskaper och sina framtida inkomster och staten får bl.a. ökade skatteintäkter. Studiemedelssystemet konstruerades ursprungligen för att tillgodose studiefinansieringen för högskolestuderande. Efterhand fick vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå rätt till studiemedel. För dessa studerande var dock studiemedelsystemet länge främst ett komplement till andra former av studiefinansiering utbildningsbidrag med lånedel (UBL), särskilt vuxenstudiestöd (SVUX), särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA), särskilt utbildningsbidrag (UBS) och rekryteringsbidrag. Dessa 6 Författningsförslag redovisas sist i denna skrivelse.

6 CSN 6 studiestödsformer, som i vissa fall bestod av både bidrag och lån och i andra fall enbart av bidrag, är nu avskaffade. De studerande är därmed hänvisade till studiemedelssystemet. CSN:s bedömning är att ett studiemedelssystem där kostnaderna delas mellan den studerande och staten lämpar sig väl för vissa typer av utbildning. Det är helt rimligt att studerande som kan räkna med ett arbete och bättre inkomster efter utbildningen, själva finansierar en stor del av sina levnadsomkostnader genom att ta lån. Principen om kostnadsdelning minskar dock i relevans vid studier på lägre utbildningsnivåer. Anledningen är att utbildning på en låg nivå inte kan förväntas ge någon säker eller förhöjd framtida arbetsinkomst. CSN:s bedömning är att studerande på grundskolenivå i mindre utsträckning än i dag bör finansiera sina studier med studielån. Studier på grundskolenivå ger grundläggande kunskaper och färdigheter för att klara sig i samhället. Ofta handlar det om språkkunskaper i svenska och engelska. Den grundläggande vuxenutbildningen förbereder därför inte inför arbetslivet på samma sätt som utbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå. CSN menar därför att motivet för att den studerande själv ska bekosta levnadsomkostnaderna under studietiden till viss del faller. Den låga andel av studiemedelstagarna som tar studielån cirka 35 procent och den mycket höga andel av låntagarna som får betalningsproblem, pekar också på att det är lämpligt att hålla nere låntagandet för studier på grundskolenivå. CSN föreslår därför att studerande på grundskolenivå alltid bör ges studiemedel med den högre bidragsnivån. En mindre lånedel bör dock även fortsättningsvis kunna beviljas eftersom studiemedlen ska gå att leva på. Det är också rimligt att den studerande själv, även på låga studienivåer, bekostar en del av sina levnadsomkostnader under utbildningen. CSN har övervägt att föreslå att studerande på grundskolenivå ska ges studiemedel med enbart bidrag. CSN har dock i nuläget avstått från att lämna ett sådant förslag bland annat mot bakgrund av att myndigheten anser att reformerna för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet vilka förbättrar invandrares studiemöjligheter först bör träda i kraft och utvärderas. CSN väljer dock att redovisa kostnadsberäkningar även för ett sådant förslag senare i denna skrivelse. 7 Konsekvenser en bättre situation för de studerande men ökade kostnader för studiestöd En reform som innebär att det högre bidraget ges till samtliga studerande på grundskolenivå minskar antalet låntagare och lånens storlek. På sikt minskar detta antalet ärenden till Kronofogdemyndigheten. Tillskottet till den osäkra fordran av annuitetslån skulle också minska. Att ge alla studerande på grundskolenivå studiemedel med det högre bidraget ökar utbetalningarna av studiebidrag med cirka 169 miljoner kronor per år. Utbetalningarna av lån minskar med cirka 51 miljoner kronor. Utbetalningarna av bostadsbidrag och försörjningsstöd minskar vid en höjning av studiebidraget med uppskattningsvis 12 miljoner kronor. 8 7 Se särskild fotnot i avsnittet Sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna av CSN:s förslag. 8 Beräkningarna av bostadsbidraget och försörjningsstödet har delvis utförts i samarbete med SCB genom användande av mikrosimuleringsmodellen FASIT. Simuleringarna hade dock delvis andra utgångspunkter vilket gör att minskningen av bostadsbidraget och försörjningsstödet ska ses som en skattning.

7 CSN 7 Många studerande på grundskolenivå som i dag har studiemedel med generellt bidrag får med en höjning av bidraget även höjd ekonomisk standard. 9 För dem som tar studielån förändrar det höjda bidraget dock oftast inte den ekonomiska standarden under studietiden. I vissa fall kan ett höjt bidrag leda till lägre bostadsbidrag eller försörjningsstöd. CSN har undersökt om den föreslagna förändringen av studiemedlen även leder till förbättrad studieeffektvitet, exempelvis i form av färre avbrott eller en högre andel studerande med godkända betyg. CSN har dock inte funnit att ett höjt studiebidrag kan antas få några sådana effekter. För en analys av detta hänvisas till promemorian Studiemedel till studerande på grundskolenivå. Andra åtgärder för att förbättra situationen för studerande på grundskolenivå I den översyn om studiemedel för studier på grundskolenivå som CSN har genomfört beskrivs även andra problem än de som berörs av förslagen i denna skrivelse. CSN har bl.a. uppmärksammat att många låntagare som har betalningsproblem har så låga inkomster att de skulle kunna beviljas nedsättning av sin årsavgift. Trots det ansöker de inte om nedsättning. Ett annat problem som har framkommit är att studievägledningen ofta inte kan beakta de ekonomiska förutsättningarna för de studier som planeras. Detta leder ibland till att studieplaneringen inte blir realistisk och att studierna i vissa fall måste avbrytas. CSN avser att arbeta vidare med informationen till låntagarna om möjligheten att ansöka om nedsättning. Om fler ansöker om nedsättning kan vissa betalningsproblem sannolikt undvikas. CSN arbetar även tillsammans med utbildningsanordnarna för att integrera de ekonomiska förutsättningarna i studievägledningen. Ett sätt att göra detta kan vara att ge vägledarna bättre tillgång till uppgifter om studiestödet på individnivå. Sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna av CSN:s förslag CSN beräknar den kostnadsökning som följer av de förslag som lämnas här till 219 miljoner kronor per år. Utbetalningarna av studielån minskar med 51 miljoner kronor Ungefär 65 procent av de studerande väljer att inte låna. För dessa skulle ett bidrag som motsvarar dagens bidrag och lån innebära höjd ekonomisk standard. 10 Kostnadsökningen för studiemedel är beräknad utifrån data i CSN:s datasystem. Beräkningen har beaktat höjningen av prisbasbeloppet den 1 januari Den aviserade höjningen av studiemedelsbeloppet från den 1 juli 2011 är dock inte beaktad i beräkningen. De ökade kostnaderna inkluderar kostnader för ålderspensionsavgift och tilläggsbidrag. Effekterna på bostadsbidrag och försörjningsstöd är beräknade i samarbete med SCB genom simuleringar i mikrosimuleringsprogrammet FASIT (se bifogad promemoria Studiemedel till studerande på grundskolenivå). Simuleringen i FASIT gjordes med utgångspunkten att studiemedel lämnas med 100 procent bidrag. Eftersom CSN här föreslår en höjning av bidragsnivån till 77 % (högre bidrag) minskar inte kostnaderna för bostadsbidrag och försörjningsstöd lika mycket som i den genomförda simuleringen. De minskade kostnader som antas är därför en skattning. CSN har även beräknat kostnaderna för att ge studiemedel med enbart bidrag till studerande på grundskolenivå. En sådan förändring skulle medföra ökade utgifter för studiebidrag på 396 miljoner kronor och minskade kostnader för bostadsbidrag på 5 miljoner kronor och för försörjningsstöd på 29 miljoner kronor. Kombinerat med förslaget att ge studerande fler veckor skulle reformen då istället medföra en kostnadsökning på 441 miljoner kronor per år.

8 CSN 8 Kostnadskonsekvenser av CSN:s förslag Ökade kostnader, miljoner kronor Högre bidrag (77 %) resp. 120 veckor Minskade kostnader, miljoner kronor Bostadsbidrag 2 Försörjningsstöd 10 Nettokostnadsökning 219 Minskade utbetalningar av studielån, miljoner kronor 51 Alternativa finansieringskällor CSN ser olika möjligheter till finansiering av förslagen. En möjlig källa till finansiering är enligt CSN:s bedömning att avskaffa det högre bidraget vid studier på gymnasial nivå. Alla studerande på gymnasial nivå skulle då beviljas studiemedel med en enhetlig bidragsnivå. Studiemedelssystemet skulle då kunna uppfattas som mer rättvist jämfört med de nuvarande två bidragsnivåerna. För att finansiera de ökade kostnaderna för att förbättra studiemedlen för grundskolestuderande skulle en möjlig väg vara att bidragsnivån för studier på gymnasial nivå blir 40 procent av totalbeloppet. Reformen skulle då vara helt finansierad. De nya bidragsnivåerna skulle bli som följer. Nya bidragsnivåer (2011 års belopp), kronor 1 vecka 20 veckor Bidrag Lån Bidrag Lån Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå CSN bedömer att det är rimligt att införa en enhetlig bidragsnivå för studerande på gymnasial nivå. De flesta gymnasiestuderande står mycket närmare arbetsmarknaden än studerande på grundskolenivå. Argumentet för att den studerande själv bör delfinansiera sina levnadsomkostnader är därför avsevärt starkare. Det har även genomförts en rad reformer av framför allt den gymnasiala vuxenutbildningen. Dessa innebär bl.a. att det inte längre finns skäl att läsa upp sina betyg vid komvux. Behovet av att inom studiemedelssystemet skilja mellan studerande med olika utbildningsbakgrund har därmed minskat. I dag har ungefär 75 procent av dem som studerar på gymnasial nivå studiemedel med det generella bidraget och 25 procent har studiemedel med det högre bidraget. Förslaget innebär således att 75 procent av de studerande får ett mer förmånligt studiestöd 11 Kostnaden på 62 miljoner kronor baseras på att samtliga tillkommande studerande beviljas bidrag med den högre bidragsnivån. En reform av enbart antalet studiemedelsveckor skulle kosta 47 miljoner kronor per år om bidragsnivåerna lämnas oförändrade.

9 CSN 9 och att 25 procent av dem som studerar på gymnasial nivå, eller ungefär studerande (2009), får mindre förmånliga studiemedel. En annan möjlig finansieringskälla är att ta bort möjligheten för högskolestuderande att få avskrivning av lån som tas vid behörighetsgivande studier på grundskole- eller gymnasienivå. En enkätundersökning som CSN nyligen har genomfört visar att avskrivningsregeln har mycket begränsad betydelse för valet att studera vidare på högskolan. Många känner överhuvudtaget inte till bestämmelsen och av dem som känner till den är det bara ett fåtal som påverkas i sitt val att läsa vidare på högskolan. Dessa avskrivningar motsvarade 115 miljoner kronor under De lån som skrivs av är dock tagna för ett antal år sedan varför ett avskaffande av denna möjlighet får ett ekonomiskt genomslag först efter ett antal år. Ikraftträdande CSN bedömer att de förändringar som föreslås i denna skrivelse kan genomföras tidigast sex månader efter ett eventuellt riksdagsbeslut. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Kerstin Borg Wallin efter föredragning av utredare Carl-Johan Stolt. I den slutliga beredningen av ärendet deltog även ställföreträdande generaldirektör Ann-Sofie Löth, avdelningscheferna Christina Falhammar, Margaretha Holmlund, Hans Rutqvist, Thomas Svensson, Åke Svensson och Jan Söderholm, samt enhetschef Magnus Forss. Kerstin Borg Wallin Carl-Johan Stolt

10 CSN 10 Bilaga: Författningsförslag och författningskommentar Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 och 13 studiestödslagen (1999:1395) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 3 kap. Föreslagen lydelse 8 12 För studier i sådan utbildning som avses i 2 första stycket får studiemedel lämnas vid studier på heltid under sammanlagt högst 240 veckor. För studier i sådan utbildning som avses i 2 andra stycket och som inte är grundskoleutbildning får studiemedel lämnas vid studier på heltid under sammanlagt högst 120 veckor. Till en studerande som redan har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning får dock studiemedel lämnas under högst 80 veckor. För studier på grundskolenivå får studiemedel lämnas vid studier på heltid under sammanlagt högst 80 veckor till studerande som helt saknar grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Till studerande som behöver färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning får studiemedel lämnas under ytterligare högst 20 veckor. Till studerande som redan har grundskoleutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning får studiemedel lämnas för sådana studier under sammanlagt högst 40 veckor. För studier på grundskolenivå får studiemedel lämnas vid studier på heltid under sammanlagt högst 80 veckor. Till studerande som behöver färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning får studiemedel lämnas under ytterligare högst 40 veckor. Från och med det år då den studerande fyller 40 år får studiemedel lämnas under längre tid än som anges i första tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Studiemedel får i dessa fall lämnas i ytterligare högst 40 veckor. Studiemedel får lämnas under längre tid än som anges i första fjärde stycket, om det finns synnerliga skäl. 12 Senaste lydelse 2005:613.

11 CSN 11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Till studerande i sådan utbildning som avses i 2 andra stycket får studiebidrag lämnas med ett högre belopp per vecka, nämligen med 1. 3,70 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid, 2. 2,77 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och 3. 1,85 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid. Det högre bidragsbeloppet får lämnas från och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år. En studerande som tidigare har fått det högre bidragsbeloppet för en viss utbildning och som fortsätter denna utbildning har förtur till det högre beloppet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de förutsättningar som i övrigt ska gälla för att en studerande ska ha rätt till det högre bidragsbeloppet. Regeringen meddelar föreskrifter om att det högre bidragsbeloppet får lämnas även för studier i sådan utbildning som avses i 2 första stycket, om det finns särskilda skäl. Regeringen meddelar också föreskrifter om att det högre bidragsbeloppet får lämnas även till studerande som är yngre än 25 år och som har särskilt behov av ett sådant stöd. Denna lag träder i kraft den 0 XXX 20XX. Till studerande i sådan utbildning som avses i 2 andra stycket som inte är grundskoleutbildning får det högre bidragsbeloppet lämnas från och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år. En sådan studerande som tidigare har fått det högre bidragsbeloppet för en viss utbildning och som fortsätter denna utbildning har förtur till det högre beloppet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de förutsättningar som i övrigt ska gälla för att en sådan studerande ska ha rätt till det högre bidragsbeloppet. Regeringen meddelar föreskrifter om att det högre bidragsbeloppet får lämnas även för studier i sådan utbildning som avses i 2 första stycket, om det finns särskilda skäl. Regeringen meddelar också föreskrifter om att det högre bidragsbeloppet får lämnas även till studerande om är yngre än 25 år och som har särskilt behov av ett sådant stöd. 13 Senaste lydelse 2011:XX.

12 CSN 12 Förslag till förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 studiestödsförordningen (2000:655) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 3 kap. Föreslagen lydelse Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier vid en sådan läroanstalt eller utbildning som anges i avdelning A 1 i bilagan till denna förordning till studerande som 1. vid grundskoleutbildning: saknar slutbetyg eller motsvarande från grundskoleutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning, 2. vid gymnasieutbildning: saknar slutbetyg eller motsvarande från treårig gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning, eller 3. repeterar eller kompletterar ämnen på grundskolenivå För studier vid sådan läroanstalt eller utbildning som anges i avdelning A1 i bilagan till denna förordning som inte är grundskoleutbildning får det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 studiestödslagen (1999:1395) lämnas endast till studerande som saknar slutbetyg eller motsvarande från treårig gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning. Trots första stycket får det högre bidragsbeloppet inte lämnas till en studerande som har genomfört högskolestudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande studier i utlandet. Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel för respektive grupp av studerande som anges i första stycket. Det högre bidragsbeloppet lämnas i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Denna förordning träder i kraft den 0 XXX 20XX. 14 Senaste lydelse 2006:990. Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel. Det högre bidragsbeloppet lämnas i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden.

13 CSN 13 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 3 kap. 8 Paragrafen har ändrats på så sätt att den längsta tid som studiemedel får lämnas för studier på grundskolenivå inte längre är avhängigt den studerandes tidigare utbildningsnivå. Ändringen innebär att studiemedel alltid får lämnas under 80 veckor för studier på grundskolenivå. För studerande som behöver färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning får studiemedel lämnas under ytterligare 40 veckor. Med färdighetsträning avses utbildning motsvarande årskurs sex eller lägre. 3 kap Paragrafen har ändrats på så sätt att studiebidrag alltid lämnas med ett högre belopp vid studier på grundskolenivå. Paragrafens andra stycke har ändrats till följd av att det högre bidraget vid studier på grundskolenivå ska lämnas till studerande även före det kalenderår de fyller 25 år. Förslaget till förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655) 3 kap. 9 Paragrafen har ändrats till följd av att det högre bidragsbeloppet alltid ska lämnas vid studier på grundskolenivå, oberoende av den studerandes tidigare utbildningsnivå. Ändringarna i paragrafens första stycke innebär att paragrafen fortsättningsvis endast behandlar rätten till det högre bidraget för studier som inte är grundskolestudier. En följd av ändringen är att bestämmelserna i paragrafens andra stycke, att det högre bidragsbeloppet inte kan lämnas till studerande som har genomfört högskolestudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande, inte längre avser studerande i grundskoleutbildning. Det högre bidraget lämnas därmed för studier på grundskolenivå även om den studerande tidigare har genomfört högskolestudier. Paragrafens tredje stycke har ändrats till följd av att det högre bidragsbeloppet vid studier i grundskoleutbildning inte längre lämnas endast inom ramen för anvisade medel. Till studerande i sådan utbildning lämnas alltid det högre bidragsbeloppet. 15 Förslaget har utgått från det förslag till ny 3 kap. 13 som föreslogs i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utgiftsområde 15, sid. 9).