Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändrade allmänna råd om beviljning av studiemedel bedömning av de studerandes utbildningsbakgrund

Transkript

1 KONSEKVENSUTREDNING Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändrade allmänna råd om beviljning av studiemedel bedömning av de studerandes utbildningsbakgrund 1. Sammanfattning Vilken utbildning den studerande har genomgått tidigare avgör hur många veckor med studiemedel som han eller hon har rätt till för studier på grundskole- respektive på gymnasial nivå, och om studiebidrag kan lämnas med ett generellt eller med ett högre belopp. CSN har utfärdat omfattande och detaljerade allmänna råd om bedömningen av de studerandes utbildningsbakgrund. Exempelvis bedöms utländska utbildningar utifrån hur många år, efter sju års ålder, som den studerande har gått i skolan. Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har genom ett antal avgöranden delvis underkänt CSN:s allmänna råd. CSN kan dessutom konstatera att nuvarande allmänna råd behöver förenklas och förtydligas. De allmänna råden bör t.ex. inte i detalj ange hur olika utbildningar bör bedömas. Nuvarande allmänna råd knyter heller inte på ett tydligt sätt an till de begrepp som används i studiestödslagen (1999:1395) och i studiestödsförordningen (2000:655). CSN föreslår därför nya allmänna råd som enbart anvisar hur vissa begrepp i studiestödslagen och i studiestödsförordningen kan tolkas. CSN föreslår vidare allmänna råd som anger grundläggande principer för prövningen snarare än detaljerade beskrivningar av hur olika utbildningar kan bedömas. CSN föreslår att de allmänna råden ska tydliggöra att den centrala frågan är om den studerande har slutfört en utbildning eller inte. Antalet studieår och om han eller hon har uppnått minst godkända betyg eller inte föreslås däremot sakna betydelse. CSN föreslår dessutom att bedömningen av om den studerande har rätt till det högre bidraget, även fortsättningsvis, bör göras enligt samma principer som bedömningen av hur många veckor den studerande har rätt till studiemedel. CSN bedömer även att blanketten för att ansöka om studiemedel bör förenklas. Den studerande bör, till skillnad från idag, bara redovisa vilka utbildningar han eller hon har genomgått. Den studerande bör t.ex. inte längre behöva ange huruvida den utbildning

2 CSN 2 han eller hon har genomgått kan anses motsvara en grundskole- eller en gymnasieutbildning. För studerande som har genomgått utbildningar i Sverige innebär de föreslagna ändringarna endast marginella förändringar vad gäller rätten till studiemedel. För studerande som har genomgått utbildningar utomlands innebär ändringarna att det blir något svårare att få studiemedel under fler veckor och med en högre bidragsnivå. Denna konsekvens följer dock av den rättspraxis som redan finns på området. Prövningen blir alltså mera restriktiv alldeles oavsett om CSN beslutar om nya allmänna råd eller inte. CSN föreslår att ändringarna ska träda ikraft den 1 juli Bakgrund 2.1 Bestämmelser i lag och förordning Den 1 juli 2001 trädde en ny studiestödslag i kraft. I förarbetena 1 betonades att studerande med låg utbildningsbakgrund har störst behov av utbildning. Vidare angavs att vikten av att rekrytera dessa individer till studier motiverar ett mera generöst studiebidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå. Personer med kort tidigare utbildning ges därför extra tid med studiemedel och har möjlighet att få ett högre bidragsbelopp vid studier på grundskole- och gymnasienivå. Antal veckor med studiemedel för studier på grundskolenivå För studier på grundskolenivå kan studiemedel lämnas under högst 40 veckor till den som redan har grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Till studerande som helt saknar grundskoleutbildning eller motsvarande kan studiemedel lämnas under högst 80 veckor. Till studerande som helt saknar grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som behöver grundläggande färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning kan studiemedel lämnas under högst 100 veckor. Antal veckor med studiemedel för studier på gymnasienivå För studier på gymnasienivå kan studiemedel lämnas under högst 80 veckor till den som redan har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. Till studerande som saknar en sådan utbildning kan studiemedel lämnas under högst 120 veckor. Studiemedel kan lämnas under längre tid om det finns särskilda eller synnerliga skäl. 2 Det högre bidraget Studiemedel innehåller en bidragsdel och en lånedel. Bidragsdelen, studiebidraget, lämnas med en generell eller med en högre bidragsnivå. Det högre bidraget ska enligt 1 Prop. 1999/2000:10, sid. 82ff. 2 3 kap. 8 studiestödslagen.

3 CSN 3 förarbetsuttalanden i första hand gå till dem som saknar grundskolekompetens och i andra hand till dem som saknar gymnasiekompetens. 3 I studiestödsförordningen (2000:655) har rätten till det högre bidraget för studier på grundskolenivå kopplats till avsaknaden av slutbetyg eller motsvarande från en grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Vid studier på gymnasienivå har rätten kopplats till avsaknaden av slutbetyg eller motsvarande från en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning. Sedan den 1 juli 2012 kopplas rätten, vid studier på gymnasienivå, istället till avsaknaden av examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan eller motsvarande utbildning. Det högre bidraget kan lämnas till studerande fr.o.m. det år de fyller 25 år. Bidraget lämnas inom ramen för anvisade medel och i den ordning ansökningarna kommer in till CSN. Det högre bidraget får inte lämnas till studerande som har genomfört högskolestudier om minst 120 högskolepoäng CSN:s allmänna råd en historik En central fråga har alltsedan det nya studiestödssystemet trädde ikraft den 1 juli 2001 varit vilka svenska och utländska utbildningar som kan anses motsvara en grundskoleutbildning respektive en treårig gymnasieutbildning. CSN har inte rätt att utfärda föreskrifter om bedömningen. För att säkerställa en likabehandling har CSN dock sedan den 1 juli 2001 utfärdat allmänna råd om bedömningen av vilka utbildningar som kan anses motsvara sådana utbildningar. Den 1 juli april 2004 CSN:s dåvarande allmänna råd 5 angav att en utbildning som ger rätt till slutbetyg från en nioårig utbildning vid grundskola borde anses vara en grundskoleutbildning. Bl.a. följande utbildningar jämställdes dessutom med en grundskoleutbildning: Utbildning som ger rätt till slutbetyg från en nioårig utbildning vid grundskola. Utbildning som gett avgångsbetyg från enhets- och försöksskolans 9-åriga linjer. Utbildning som ger rätt till slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning. Utbildning om minst 9 år i annat nordiskt land Utbildning om minst 10 år på heltid efter sex års ålder i ett land utanför Norden. De allmänna råden angav vidare att en treårig utbildning på gymnasieskolans nationella eller specialutformade program, som avslutats med ett slutbetyg, borde anses utgöra en treårig gymnasieutbildning. Med treårig gymnasieutbildning jämställdes dessutom bl.a. 3 Prop. 1999/2000:10, sid. 82ff. 4 3 kap. 9 studiestödsförordningen. 5 Allmänna råd till 3 kap. 8 studiestödslagen införda i 5 kap. Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel och allmänna råd till 6 kap. 3-7 CSNFS 2001:1.

4 CSN 4 Annan utbildning som motsvarar minst tre års studier på gymnasial nivå och som ger grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning. Den 15 april juni 2006 ÖKS underkände, genom olika avgöranden under tiden fram till och med 2004, CSN:s allmänna råd på en rad punkter. Nämnden ansåg t.ex. inte att en studerande som läst under 10 år efter sex års ålder utanför Sverige per automatik kunde anses ha en motsvarande grundskoleutbildning. CSN beslutade därför om nya allmänna råd. De allmänna råden tillämpades av CSN under perioden den 15 april juni En utbildning från vilken den studerande hade fått lägst betyget 2 eller betyget godkänt i alla obligatoriska ämnen eller ämnesblock som finns i grundskolan (undantaget bild, idrott och hälsa, musik samt slöjd), ansågs utgöra en fullständig grundskoleutbildning. Bl.a. följande utbildningar jämställdes dessutom med en fullständig grundskoleutbildning: Kommunal vuxenutbildning om den studerande fått minst betyget godkänd i samtliga ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen. Folkhögskola om den studerande har fått kunskaper som motsvarar minst betyget godkänd i samtliga ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen på komvux. Utländsk utbildning ansågs däremot aldrig motsvara grundskoleutbildning. De allmänna råden angav vidare att fullföljda nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan borde anses utgöra en treårig gymnasieutbildning. Detta oavsett om den studerande haft ett reducerat program och oavsett kursbetygen. Med treårig gymnasieutbildning jämställdes dessutom bl.a. Nationella eller specialutformade program om den studerande fått ett slutbetyg. Tre- eller fyraåriga linjer i gymnasieskolan eller gymnasiet om den studerande fått ett avgångsbetyg. Kommunal vuxenutbildning om den studerande fått ett slutbetyg eller har rätt till ett slutbetyg. Utbildning vid folkhögskola som har gett den studerande kunskaper som motsvarar gymnasiekompetens. Utländsk utbildning ansågs däremot aldrig motsvara treårig gymnasieutbildning. Den 1 juli 2006 Med anledning av att CSN:s tillämpning i praktiken innebar att utländska utbildningar aldrig bedömdes föreslog ÖKS i en skrivelse till regeringen att reglerna kring 6 Allmänna råd till 3 kap. 8 studiestödslagen införda genom CSNFS 2004:3.

5 CSN 5 bedömningen skulle förtydligas. ÖKS föreslog att det skulle framgå att även tidigare utländsk utbildning ska beaktas vid bedömningen av rätten till studiemedel. Regeringen delade ÖKS bedömning. 7 Sedan den 1 juli 2006 förtydligas därför i studiestödslagen 8 och i studiestödsförordningen 9 att även utländsk utbildning ska beaktas vid prövningen av rätten till det högre bidraget och under hur många veckor den studerande har rätt till studiemedel. Förtydligandena i lag och förordning innebar att CSN justerade myndighetens allmänna råd. 10 Enligt dessa bör en utländsk utbildning normalt anses motsvara en fullständig grundskoleutbildning om den 1. har omfattat minst nio år på heltid efter sex års ålder, och 2. huvudsakligen har bestått av utbildning i allmänna ämnen. En utländsk utbildning anses normalt motsvara ett nationellt eller specialutformat program i den svenska gymnasieskolan om 1. studierna har bedrivits i sammanlagt tolv år på heltid efter sex års ålder, och 2. studierna, i de delar som inte kan anses motsvara en fullständig svensk grundskoleutbildning, bestått av utbildning i allmänna ämnen i minst samma omfattning som kärnämneskurserna i den svenska gymnasieskolan. ÖKS har i flera avgöranden 11 underkänt även CSN:s nuvarande allmänna råd. Nämnden har t.ex. konstaterat att längden på den utländska utbildningen saknar betydelse. En utländsk utbildning måste t.ex. inte vara minst nio år lång för att kunna anses motsvara den svenska grundskolan. Antalet studieår saknar även betydelse vid bedömningen av om en utländsk utbildning motsvarar en svensk treårig gymnasieutbildning. ÖKS har även, i ett ärende gällande rätt till det högre bidragsbeloppet 12, konstaterat att den som har slutfört en sådan utländsk utbildning som ger tillträde till det som motsvarar en gymnasieutbildning i det landet ska anses ha det som motsvarar svensk grundskola. Nämnden betonar i avgörandet att den utländska utbildningen heller inte behöver vara nioårig och att den mycket väl kan inledas före sju års ålder. ÖKS har dessutom slagit fast 13 att begreppet treårig gymnasieutbildning avser ett sådant program i gymnasieskolan som ger tillträde till högre utbildning. Med motsvarande svensk utbildning avses bland annat äldre gymnasieutbildningar och utbildningar vid Komvux som till sitt innehåll motsvarar ett gymnasieprogram. En utländsk utbildning ska bedömas på lika villkor, vilket enligt nämnden får anses innebära att en utbildning 7 Prop. 2004/05:111, sid. 48f. 8 3 kap kap Allmänna råd till 3 kap. 8 studiestödslagen införda genom CSNFS 2005: Se t.ex. ÖKS avgöranden av den 10 december 2007 (ÖKS dnr ) och av den 1 februari 2010 (ÖKS dnr ). 12 ÖKS avgörande av den 21 september 2012 (ÖKS dnr ) 13 ÖKS avgörande av den 1 februari 2010 (ÖKS dnr ).

6 CSN 6 som ger grundläggande behörighet till högre studier i det studielandet ska bedömas motsvara en treårig gymnasieutbildning. Genom senare avgöranden 14 har nämnden förtydligat att begreppet gymnasieutbildning avser sådan utbildning som, med godkända betyg, ger behörighet för högskolestudier. Däremot krävs inte att betygen från utbildningen är tillräckliga för högskolebehörighet. Inte heller medför avsaknad av studier till exempel i svenska att den studerande anses sakna gymnasieutbildning. 3. Problembeskrivning Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning. Allmänna råd tydliggör för allmänheten hur myndigheten menar att olika bestämmelser bör tolkas och tillämpas. Allmänna råd utgör dock inte gällande rätt. Ärenden ska hanteras på det sätt som rättspraxis anvisar. CSN:s nuvarande allmänna råd uttrycker, i vissa avseenden, inte gällande rättspraxis för bedömningen av de studerandes tidigare utbildning. De innehåller dessutom hänvisningar till den numera upphävda skollagen (1985:1100) och till den upphävda förordningen (1991:1080) om riksinternatskolor. CSN:s allmänna råd är därmed missvisande och bör ändras. Möjliga handlingsalternativ är 1. att justera de allmänna råden, eller 2. att helt upphäva dem. 4. Förslag 4.1 Behovet av reglering CSN:s förslag: CSN ska även fortsättningsvis meddela allmänna råd om bedömningen av de studerandes tidigare utbildning. CSN ska därmed meddela allmänna råd om vilka utbildningar som kan anses motsvara en svensk grundskoleutbildning, om vilka utbildningar som kan anses motsvara en treårig gymnasieutbildning, om vad som kan anses motsvara slutbetyg från grundskoleutbildning och om vad som kan anses motsvara examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan. 14 Se t.ex. ÖKS avgörande av den 28 oktober 2010 (ÖKS dnr ).

7 CSN 7 CSN har övervägt att helt upphäva myndighetens allmänna råd om bedömning av tidigare utbildning. Rättskällorna, inklusive aktuell rättspraxis från ÖKS, anvisar hur de aktuella bestämmelserna ska tolkas och tillämpas. Allmänna råd kan bli inaktuella efterhand som rättspraxis utvecklas. Att utfärda rättvisande allmänna råd om hur de studerandes tidigare utbildning bör bedömas har visat sig vara särskilt svårt. CSN har redan vid flera tillfällen varit tvungen att justera tidigare allmänna råd på området. CSN anser trots det att det finns ett tydligt behov av att även fortsättningsvis utfärda allmänna råd. Gällande rätt inom området framgår idag i mångt och mycket i olika avgöranden från ÖKS. Allmänna råd som syftar till att sammanfatta denna rättspraxis konkretiserar hur olika utbildningar kommer att bedömas. Allmänna råd medför därmed att CSN:s beslut blir mera transparenta och förutsägbara. CSN bör därför fortsatt meddela allmänna råd om vilka utbildningar som kan anses motsvara en svensk grundskoleutbildning och en treårig gymnasieutbildning. CSN bör också meddela allmänna råd om vad som kan anses motsvara slutbetyg från en grundskoleutbildning och examensbevis, studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan. 4.2 Korta, enkla och generellt verkande allmänna råd CSN:s förslag: De allmänna råden ska kortas ner och förtydligas. Nuvarande detaljerade uppräkningar av vilka utbildningar som anses motsvara en grundskoleutbildning respektive en treårig gymnasieutbildning ersätts med rekommendationer om grundläggande principer för bedömningen. CSN:s nuvarande allmänna råd om bedömningen av olika utbildningar är omfattande och detaljerade. De allmänna råden exemplifierar, genom uppräkning, vilka utbildningar som bör anses motsvara en grundskoleutbildning respektive en treårig gymnasieutbildning. Förutom att innehållet i nuvarande allmänna råd på vissa punkter är direkt missvisande ser CSN ett flertal problem: Uppräkningen är svår att överblicka. Uppräkningen kan uppfattas som exklusiv, den kan uppfattas som en rekommendation om att andra utbildningar än de som räknas upp aldrig bör anses motsvara en grundskole- eller gymnasieutbildning. Detaljnivån medför att de allmänna råden lätt riskerar att bli inaktuella allteftersom praxis utvecklas. De allmänna råden anger inte hur CSN rekommenderar att kombinationer av utbildningar bör bedömas.

8 CSN 8 CSN menar att de allmänna råden måste vara kortfattade och enkla. Istället för detaljerade och konkreta uppräkningar bör de allmänna råden ange rekommendationer om grundläggande principer för bedömningen av olika utbildningar. 4.3 De allmänna råden ska utgå från begrepp i lag och förordning CSN:s förslag: De allmänna råden ska enbart rekommendera hur begrepp i studiestödslagen och studiestödsförordningen kan tolkas. De allmänna råden ska på ett tydligt sätt anknyta till de begrepp som används i författningarna. De allmänna råden till 3 kap. 8 studiestödslagen föreslås därför ange hur begreppen helt sakna grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning respektive treårig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning kan tolkas. De allmänna råden ska inte beskriva konsekvenser av olika tolkningar. I 3 kap. 8 studiestödslagen anges olika villkor för studerande som har respektive saknar en utbildning som motsvarar en grundskoleutbildning eller en treårig gymnasieutbildning. I 3 kap. 9 studiestödsförordningen anges olika villkor för studerande som har respektive saknar vissa betygsdokument från grund- och gymnasieskolan. Nuvarande allmänna råd anger vilka utbildningar som bör anses utgöra respektive motsvara en fullständig grundskoleutbildning respektive en utbildning på ett nationellt eller specialutformat program. I aktuell bestämmelse i studiestödslagen 15 används dock begreppen att helt sakna en grundskoleutbildning respektive att ha en treårig gymnasieutbildning. Nuvarande allmänna råd knyter alltså inte på ett tydligt sätt an till bestämmelser i lag och förordning. Nuvarande allmänna råd anger att den studerande under vissa förutsättningar bör ha rätt till studiemedel under ett visst antal veckor på grundskole- och gymnasienivå. Vilka konsekvenser olika bedömningar får följer dock redan av studiestödslagen och studiestödsförordningen. Om en studerande bedöms ha en motsvarande treårig gymnasieutbildning följer t.ex. redan av 3 kap. 8 studiestödslagen att studiemedel kan lämnas under maximalt 80 veckor för studier på gymnasienivå. Sådana konsekvenser bör inte anges i CSN:s allmänna råd. CSN föreslår att de allmänna råden enbart ska syfta till att rekommendera hur begreppen i studiestödslagen och studiestödsförordningen bör tolkas. De allmänna råden till 3 kap. 8 studiestödslagen föreslås därför ange hur begreppen helt sakna grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning respektive treårig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning kan tolkas. De allmänna råden till 3 kap kap. 8.

9 CSN 9 studiestödsförordningen föreslås på samma sätt ange hur begreppen slutbetyg eller motsvarande från grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning respektive examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan eller motsvarande utbildning kan tolkas. 4.4 Ett nytt begrepp införs - att slutföra en utbildning eller ett ämne CSN:s förslag: Begreppet slutföra ett ämne eller en utbildning förs in i myndighetens allmänna råd. En studerande som har deltagit i ett ämne eller en utbildning i en sådan omfattning att hans eller hennes insatser kan värderas och ett betyg kan sättas bör anses ha slutfört ämnet eller utbildningen. Betygen behöver dock inte vara godkända. Centralt för bedömningen av den studerandes tidigare utbildningar är om den studerande har läst färdigt en hel utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Huruvida den studerande har uppnått en viss betygsvalör eller inte saknar däremot betydelse. CSN föreslår därför att ett nytt begrepp förs in i CSNs allmänna råd, att slutföra ett ämne eller en utbildning. En studerande som har deltagit i ett ämne eller en utbildning i en sådan omfattning att hans eller hennes insatser kan värderas och ett betyg kan sättas bör anses ha slutfört ämnet eller utbildningen. Betygen behöver dock inte vara godkända. Endast personer som inte har slutfört en utbildning på grundskolenivå bör kunna anses helt sakna en grundskoleutbildning. Endast personer som inte har slutfört en utbildning på gymnasial nivå bör kunna anses sakna en treårig gymnasieutbildning. Den föreslagna definitionen innebär följande. Antal veckor för studier på grundskolenivå En person som har slutfört en hel utbildning inom den ordinarie grundskolan och fått betyg i samtliga ämnen kan inte anses helt sakna en grundskoleutbildning. Detta oavsett om han eller hon har fått betyget F eller icke godkänd (IG) i något eller några ämnen. Han eller hon har därmed, enligt 3 kap. 8 studiestödslagen, endast rätt till studiemedel under högst 40 veckor för studier på grundskolenivå Rätten till det högre bidraget för studier på grundskolenivå En person som har avslutat det nionde läsåret inom grundskolan, d.v.s. slutfört sina studier inom grundskolan, har rätt till ett slutbetyg. 16 Detta oavsett om han eller hon har fått betyget F eller icke godkänd (IG) i något eller några ämnen. Vid fortsatta studier på grundskolenivå anses han eller hon därmed, enligt 3 kap. 9 studiestödsförordningen repetera eller komplettera ämnen på grundskolenivå kap skollagen (2010:800) och 6 kap. 14 skolförordningen (2011:185).

10 CSN 10 Antal veckor för studier på gymnasienivå En person som har slutfört ett nationellt program och fått betyg i samtliga ämnen kan inte anses sakna en treårig gymnasieutbildning. Detta oavsett om han eller hon har fått betyget F eller icke godkänd (IG) i något eller några ämnen. Han eller hon har därmed, enligt 3 kap. 8 studiestödslagen, rätt till studiemedel under högst 80 veckor för studier på gymnasienivå. Rätten till det högre bidraget för studier på gymnasienivå En person som har slutfört ett nationellt program och fått betyg i samtliga ämnen har rätt till ett examensbevis eller till ett studiebevis. 17 Ett studiebevis utfärdas även om han eller hon har fått betyget F eller icke godkänd (IG) i något eller några ämnen. Vid fortsatta studier på gymnasienivå kan han eller hon därmed inte få det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 9 studiestödsförordningen. Förslaget till definition innebär samtidigt att personer som t.ex. har avbrutit en utbildning eller varit frånvarande i sådan omfattning att betyg inte har kunnat sättas 18, inte kan anses ha slutfört en utbildning. Sådana personer kan därför ha rätt till studiemedel under fler veckor och med det högre bidragsbeloppet. Begreppet slutfört en utbildning eller ett ämne föreslås vidare användas både vid bedömningen av utbildningar i Sverige och av utbildningar i utlandet. En studerande som har deltagit i ett ämne eller en utbildning utomlands i en sådan omfattning att hans eller hennes insatser kan värderas och ett betyg kan sättas bör därmed anses ha slutfört ämnet eller utbildningen. Betygen från den utländska utbildningen behöver dock inte vara godkända. 4.5 Att helt sakna en grundskoleutbildning CSN:s förslag: En studerande bör anses helt sakna en grundskoleutbildning om han eller hon inte har slutfört alla obligatoriska ämnen eller ämnesblock som finns i grundskolan, med undantag för bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik samt slöjd. En studerande bör vidare anses helt sakna motsvarande grundskoleutbildning om han eller hon - inte har slutfört alla de ämnen, undantaget hem- och konsumentkunskap, som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen, - inte har slutfört en annan utbildning vars ämnesinnehåll motsvarar samtliga ämnen eller ämnesblock som finns i grundskolan, med undantag av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik samt slöjd, och 17 8 kap. 12 gymnasieförordningen (2010:2039). 18 Jfr 10 kap. 18 och 15 kap. 27 skollagen (2010:800).

11 CSN 11 - inte har slutfört en sådan utbildning utomlands som ger tillträde till det som motsvarar en gymnasieutbildning i det landet. En studerande som har slutfört någon av de utbildningar som anges under strecksatserna bör med andra ord inte anses helt sakna motsvarande en grundskoleutbildning. Grundskoleutbildning CSN anser att studerande som inte har slutfört en grundskoleutbildning bör anses helt sakna en grundskoleutbildning. CSN förslår att grundskoleutbildning bör definieras på samma sätt som i nuvarande allmänna råd. En grundskoleutbildning förstås enligt dessa som en utbildning som innehåller samtliga ämnen eller ämnesblock som finns i grundskolan 19, med undantag av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik samt slöjd, d.v.s. Biologi Engelska Fysik Geografi Historia Kemi Matematik Moderna språk Religionskunskap Samhällskunskap Svenska eller Svenska som andraspråk Teknik En studerande som inte har deltagit i samtliga uppräknade ämnen i en sådan omfattning att hans eller hennes insatser kan värderas och ett betyg kan sättas bör, enligt CSN:s förslag, anses helt sakna en grundskoleutbildning. Svensk utbildning som motsvarar grundskoleutbildning CSN:s nuvarande allmänna råd innehåller en detaljerad uppräkning av vissa utbildningar som bör jämställas med en grundskoleutbildning. Varje sådan uppräkning kommer med tiden att bli inaktuell och allt mindre heltäckande efterhand som utbildningsutbudet förändras. En uppräkning kan heller inte innehålla samtliga äldre utbildningsformer. CSN anser därför 20 att uppräkningen bör ersättas av allmänna råd som anger grundläggande principer för bedömningen. Samtliga sådana utbildningar i Sverige som till sitt innehåll och syfte kan jämställas med en ordinarie svensk grundskoleutbildning bör anses motsvara en grundskoleutbildning. Det kan handla om utbildning vid internationella skolor, särskilda ungdomshem, utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt etc. Även utbildning vid folkhögskola, kombinationer av olika utbildningar och utbildningar som har upphört bör, som idag, kunna anses motsvara en grundskoleutbildning. Många, men inte alla, av dessa skolformer kan till innehåll och syfte jämställas med den ordinarie grundskolan. Ett kap. 4 skollagen (2010:800). 20 Avsnitt 4.2.

12 CSN 12 exempel på en skolform som inte kan jämställas med den ordinarie grundskolan är grundsärskolan, vars kursplaner inte kan jämställas med grundskolans kursplaner. CSN föreslår därför att en utbildning som innehåller ämnen som motsvarar samtliga ämnen eller ämnesblock som finns i grundskolan 21, med undantag av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik samt slöjd, bör anses motsvara en grundskoleutbildning. Utbildning vid komvux bör i vissa fall också kunna anses motsvara en grundskoleutbildning. CSN föreslår att studerande som har slutfört alla ämnen, undantaget hem- och konsumentkunskap, som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen bör anses ha en motsvarande grundskoleutbildning. Detta bör således gälla för studerande som vid komvux har slutfört samtliga följande ämnen på grundskolenivå: Biologi Engelska Fysik Geografi Historia Kemi Matematik Religionskunskap Samhällskunskap Svenska eller Svenska som andraspråk 22 Utländsk utbildning som motsvarar grundskoleutbildning Av 3 kap. 8 studiestödslagen följer att utländsk utbildning ska kunna anses motsvara en svensk grundskoleutbildning. Av naturliga skäl motsvarar innehållet i utländska utbildningar oftast inte innehållet i en svensk grundskoleutbildning. Utländska utbildningar på motsvarande grundskolenivå har dessutom ofta en annan omfattning än svensk grundskoleutbildning. Allmänna råd om bedömningen av utländska utbildningar måste därför utgå ifrån annat än jämförelser med en svensk grundskoleutbildning vad gäller innehåll och omfattning. En svensk grundskoleutbildning har flera syften. 23 Ett uttalat syfte är att grundskoleutbildning ska ligga till grund för vidare utbildning. CSN menar att detta syfte kan utgöra grunden för allmänna råd om bedömningen av vad som bör anses vara utländsk utbildning på grundskolenivå. En utbildning som föregår det som motsvarar gymnasieutbildning i det aktuella landet bör anses motsvara en svensk grundskoleutbildning. CSN föreslår därför att utbildning utomlands som ger tillträde till det som motsvarar utbildning på gymnasienivå i det landet bör anses motsvara grundskoleutbildning. Studerande som har slutfört en sådan utbildning bör därmed inte anses helt sakna en grundskoleutbildning. Skillnad jämfört med nuvarande allmänna råd kap. 4 skollagen (2010:800) kap. 18 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning kap. 2 skollagen (2010:800).

13 CSN 13 Vad gäller svenska utbildningar bedömer CSN inte att de föreslagna allmänna råden innebär någon större skillnad jämfört med nuvarande allmänna råd. En skillnad ska dock noteras. De allmänna råden kommer att innebära att studerande som har slutfört en ordinarie grundskoleutbildning eller en motsvarande utbildning vid folkhögskola inte kommer att anses sakna en grundskoleutbildning. Det kommer alltså inte längre att spela någon roll om de studerande har uppnått godkända betyg i samtliga ämnen. Detta är en skillnad mot nuvarande allmänna råd. Personer som har avbrutit sina studier och personer som inte har kunnat få betyg p.g.a. hög frånvaro kommer dock, precis som idag, anses helt sakna en grundskoleutbildning. Vad gäller utländska utbildningar innebär de föreslagna allmänna råden en tydlig skillnad mot nuvarande allmänna råd. Antalet studieår efter sju års ålder kommer helt att sakna betydelse. Exempelvis kommer en slutförd grundskoleutbildning, från ett land där färre än nio års studier ger tillträde till det som motsvarar gymnasieskola, att anses motsvara en grundskoleutbildning. Studerande med sådan utbildningsbakgrund kommer därför att få studiemedel under färre veckor än idag. Det bör dock påpekas att de föreslagna allmänna råden enbart återger redan fastslagen rättspraxis. CSN har att följa denna rättspraxis oavsett hur de allmänna råden ser ut. 4.6 Att ha en treårig gymnasieutbildning CSN:s förslag: En studerande som har slutfört ett nationellt program i gymnasieskolan bör anses ha en treårig gymnasieutbildning. En studerande som har slutfört en svensk eller utländsk utbildning som, med godkända betyg, ger behörighet för högskolestudier i Sverige, bör anses ha en treårig gymnasieutbildning. En studerande som har slutfört en utbildning utomlands som, med godkända betyg eller motsvarande, ger behörighet för högskolestudier i det landet bör anses ha en treårig gymnasieutbildning. Treårig gymnasieutbildning ÖKS har i ett avgörande den 1 februari angivit att begreppet treårig gymnasieutbildning avser ett sådant program i gymnasieskolan som ger tillträde till högre utbildning. Utbildning inom gymnasieskolan ges idag i form av nationella yrkesinriktade eller högskoleförberedande program och som s.k. introduktionsprogram. 25 Endast nationella program kan ge behörighet för högskolestudier. 26 CSN föreslår därför att begreppet treårig gymnasieutbildning bör jämställas med utbildning vid något av de nationella programmen. En studerande som har slutfört ett nationellt program i gymnasieskolan bör därmed anses ha en treårig gymnasieutbildning. 24 ÖKS avgörande av den 1 februari 2010 (ÖKS dnr ) kap. 17 skollagen (2010:800). 26 Yrkesinriktade program ger behörighet efter viss komplettering.

14 CSN 14 Svensk utbildning som motsvarar treårig gymnasieutbildning CSN:s nuvarande allmänna råd innehåller en detaljerad uppräkning av vissa utbildningar som bör jämställas med en treårig gymnasieutbildning. Varje sådan uppräkning kommer med tiden att bli inaktuell och allt mindre heltäckande efterhand som utbildningsutbudet förändras. En uppräkning kan heller inte innehålla samtliga äldre utbildningsformer. CSN anser därför 27 att uppräkningen bör ersättas av allmänna råd som anger grundläggande principer för bedömningen. Begreppet treårig gymnasieutbildning avser sådan utbildning som, med godkända betyg, ger behörighet för högskolestudier. Däremot krävs inte att betygen från utbildningen är tillräckliga för högskolebehörighet. Med motsvarande svensk utbildning avses bland annat äldre gymnasieutbildningar och utbildningar vid Komvux som till sitt innehåll motsvarar ett gymnasieprogram. 28 Definitionen kan appliceras på alla upptänkliga utbildningar. Även äldre utbildningar kan bedömas mot en sådan måttstock. En sådan generell definition gör särskilda skrivningar för varje utbildningsform överflödiga. CSN föreslår därför att utbildning som, med godkända betyg, ger behörighet för högskolestudier, bör anses motsvara treårig gymnasieutbildning. En studerande som har slutfört en sådan utbildning bör därmed anses ha en treårig gymnasieutbildning. Utländsk utbildning som motsvarar treårig gymnasieutbildning Begreppet treårig gymnasieutbildning avser sådan utbildning som, med godkända betyg, ger behörighet för högskolestudier. ÖKS har dessutom slagit fast 29 att en utländsk utbildning ska bedömas på lika villkor. Enligt nämnden får det anses innebära att en utbildning som ger grundläggande behörighet till högre studier i det land där studierna bedrivits ska bedömas motsvara en svensk treårig gymnasieutbildning. CSN menar därför att en utländsk utbildning som, med godkända betyg, ger behörighet för högskolestudier i det land där utbildningen bedrivits, eller i Sverige, bör anses motsvara en treårig gymnasieutbildning. En studerande som har slutfört en sådan utbildning bör alltså anses ha en treårig gymnasieutbildning. Skillnad jämfört med nuvarande allmänna råd Vad gäller svenska utbildningar bedömer CSN inte att de föreslagna allmänna råden innebär någon större skillnad jämfört med nuvarande allmänna råd. En skillnad ska dock noteras. Enligt nuvarande allmänna råd anses en studerande som har slutfört ett nationellt program i gymnasieskolan alltid ha en treårig gymnasieutbildning. Detta oavsett om det har varit fråga om ett reducerat program. Personer som har slutfört reducerade program kommer, enligt förslaget till nya allmänna råd, dock inte längre per automatik att anses ha en treårig gymnasieutbildning. Den centrala frågan blir istället 27 Avsnitt Se ÖKS avgörande av den 1 februari 2010 (ÖKS dnr ) och av den 28 oktober 2010 (ÖKS dnr ). 29 ÖKS avgörande av den 1 februari 2010 (ÖKS dnr ).

15 CSN 15 om det reducerade programmet, med godkända betyg, ger behörighet för högskolestudier. Vad gäller utländska utbildningar innebär de föreslagna allmänna råden en tydlig skillnad mot nuvarande allmänna råd. Antalet studieår efter sju års ålder kommer helt att sakna betydelse. Exempelvis kommer en slutförd gymnasial utbildning, från ett land där färre än tolv års studier ger behörighet till högskolestudier i det landet, att anses motsvara en gymnasieutbildning. Studerande med sådan utbildningsbakgrund kommer därför att få studiemedel under färre veckor än idag. Det bör dock påpekas att de föreslagna allmänna råden enbart återger redan fastslagen rättspraxis. CSN har att följa denna rättspraxis oavsett hur de allmänna råden ser ut. 4.7 Att sakna slutbetyg, gymnasieexamen och studiebevis CSN:s förslag: Studerande som anses helt sakna en grundskoleutbildning och en utbildning som motsvarar en grundskoleutbildning bör, på samma sätt som tidigare, också anses sakna ett slutbetyg från grundskoleutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning. Studerande som anses sakna en treårig gymnasieutbildning bör, på samma sätt som tidigare, också anses sakna ett slutbetyg eller motsvarande från treårig gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning Idag bedöms rätten till antal veckor med studiemedel och rätten till det högre bidraget i praktiken på samma sätt. Studerande som bedöms helt sakna en grundskoleutbildning och en utbildning som motsvarar en grundskoleutbildning anses också sakna ett slutbetyg. Studerande som bedöms sakna en treårig gymnasieutbildning anses sakna ett slutbetyg eller motsvarande från treårig gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning. CSN anser inte att denna ordning bör ändras. De allmänna råden bör dock, i enlighet med vad som anförts under avsnitt 4.3 ovan, anknyta till begrepp i studiestödslagen och studiestödsförordningen. De allmänna råden till 6 kap. 3-7 CSNFS 2001:1 bör därför justeras. Prövningen av rätten till det högre bidraget föreslås alltså även fortsättningsvis följa prövningen av hur många veckor den studerande har rätt till på grundskolenivå och gymnasienivå. Det bör dock påpekas att denna koppling inte är helt oproblematisk. Kopplingen innebär att vissa studerande som rent faktiskt har slutbetyg från grundskolan eller studiebevis från gymnasieskolan kommer att kunna få det högre bidraget. För elever som inte har gått ut högsta årskursen i grundskolan upphör skolplikten när eleven har gått ut nionde årskursen i grundskolan eller när

16 CSN 16 eleven fyller 18 år. 30 För elever som har skolplikt ska ett slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. 31 Personer som har läst på grundskolenivå i Sverige kan alltså i undantagsfall ha ett slutbetyg från grundskolan även om de inte har slutfört utbildningen. Personer som inte har slutfört sin grundskoleutbildning kommer dock, med den tillämpning CSN föreslår, automatiskt att anses sakna ett slutbetyg eller motsvarande när 3 kap. 9 studiestödsförordningen ska tillämpas. Elever som inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett studiebevis. 32 Studiebevis kommer att utfärdas om eleven inte har uppnått betyget E (d.v.s. fått ett F) eller om eleven fått ett s.k. streck p.g.a. bristande närvaro. Studiebevis kommer även att utfärdas för elever som har läst ett reducerat program där vissa ämnen saknas för att en gymnasieexamen ska kunna utfärdas. Personer som har läst på gymnasienivå i Sverige kan alltså ha ett studiebevis från gymnasieskolan trots att de inte har slutfört utbildningen. Det gäller personer som fått ett streck eller läst ett reducerat program. Personer som inte har slutfört sin gymnasieutbildning kommer dock alla, med den tillämpning CSN föreslår, automatiskt att anses sakna ett examensbevis, ett studiebevis eller motsvarande när 3 kap. 9 studiestödsförordningen ska tillämpas. Det högre bidraget ska enligt förarbetsuttalanden i första hand gå till dem som saknar grundskolekompetens och i andra hand till dem som saknar gymnasiekompetens. 33 Studerande som inte har slutfört sin grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning kan inte anses ha sådan kompetens. CSN anser därför att den föreslagna tillämpningen ändå väl återspeglar intentionerna bakom det högre bidraget. 4.8 Införandet av en gymnasieexamen och studiebevis samt behovet av följdändringar i 6 kap. CSNFS 2001:1 CSN:s förslag: Föreskrifterna i 6 kap. 4 och 7 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel justeras. Hänvisningar till begreppet slutbetyg från en gymnasieutbildning ska ersättas med hänvisningar till begreppen examensbevis och studiebevis. Sedan den 1 juli 2011 utfärdas, som huvudregel, inte längre några slutbetyg i gymnasieskolan. Istället utfärdas gymnasieexamen eller studiebevis. Tidigare fick det högre bidraget vid gymnasiestudier lämnas till studerande som saknade slutbetyg eller motsvarande från treårig gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning. Sedan den 1 juli får det högre bidraget istället lämnas till studerande 30 7 kap. 13 skollagen (2010:800) kap. 14 skolförordningen (2011:185) kap. 12 gymnasieförordningen (2010:2039). 33 Prop. 1999/2000:10, sid Förordning (2012:293) om ändring i studiestödsförordningen (2000:655).

17 CSN 17 som saknar examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning. CSN hänvisar i nuvarande föreskrifter till begreppet slutbetyg. Föreskrifterna i 6 kap. 4 och 7 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel måste därför ändras. Föreskrifterna bör istället hänvisa till begreppen examensbevis och studiebevis. 4.9 En förändrad ansökan om studiemedel CSN:s bedömning: Frågorna om den studerandes utbildningsbakgrund i ansökan om studiemedel bör förenklas. Endast s.k. ja- och nej-frågor bör användas. Den studerande bör bara svara på om han eller hon har genomgått en viss utbildning. Den studerande bör inte bedöma om den utbildning han eller hon har genomgått motsvarar en svensk utbildning. Frågorna bör vara så heltäckande att CSN alltid, utifrån lämnade svar, kan bedöma om den studerande kan anses helt sakna en grundskoleutbildning respektive sakna en treårig gymnasieutbildning. De studerande ansöker om studiemedel på Mina sidor på CSN:s webbplats. I ansökan ställs frågor om den studerandes utbildningsbakgrund. CSN ställer bl.a. följande fråga om utbildning på grundskolenivå. CSN ställer bl.a. följande fråga om studier på gymnasial nivå.

18 CSN 18 CSN kommer att justera frågorna med anledning av de förändringar som föreslås i de allmänna råden. T.ex. kommer alla frågor om utländska utbildningar att justeras. Ett problem med nuvarande frågeställningar är att den studerande ombeds bedöma om den utbildning han eller hon har läst motsvarar en svensk grundskoleutbildning och en svensk gymnasieutbildning. Risken för felbedömningar är uppenbar. Den studerande bör därför bara lämna uppgifter om de utbildningar han eller hon har genomgått. Därefter bör CSN, utifrån lämnade uppgifter, bedöma om utbildningen motsvarar en svensk grundskole- eller gymnasieutbildning. CSN anser därför att frågestrukturen i ansökan om studiemedel bör förändras. Den studerande bör bara lämna uppgifter om vilka utbildningar han eller hon har genomfört. Öppna svar, där den studerande i fritext berättar om sin utbildningsbakgrund, kräver alltid manuell hantering. Ofta innebär sådana öppna svar dessutom att CSN behöver ställa kompletterande frågor. Öppna svar fördröjer därmed den studerandes beslut om studiemedel. CSN bedömer därför att den studerande bara bör behöva svara ja eller nej på frågor om han eller hon har genomfört en viss utbildning. De frågor CSN ställer bör dessutom alltid vara tillräckliga för att kunna fastslå om den studerande kan anses helt sakna en grundskoleutbildning respektive sakna en treårig gymnasieutbildning. 5. Kostnadsmässiga och andra effekter De studerande CSN har föreslagit att endast personer som inte har slutfört en utbildning bör kunna anses helt sakna en grundskoleutbildning respektive sakna en treårig gymnasieutbildning. Förslaget innebär en mer restriktiv bedömning för studerande som har studerat utomlands. Enligt CSN:s nuvarande allmänna råd krävs att den studerande ska ha läst under minst nio år på heltid efter sex års ålder för att anses ha en utbildning som motsvarar en grundskoleutbildning. Tolv års studier efter sex års ålder krävs för att den studerande ska anses ha en treårig gymnasieutbildning. Förslaget till nya allmänna råd innebär att det blir tydligt att även kortare studier och studier som har inletts före sju

19 CSN 19 års ålder kan innebära att den studerande anses ha en grundskole- eller en treårig gymnasieutbildning. Förslaget följer i denna del endast fastslagen rättspraxis. 35 Den skärpning som blir följden följer av rättspraxis och är alltså inte en följd av att CSN väljer att förändra myndighetens allmänna råd. För studerande som har studerat på grundskolenivå innebär CSN:s förslag vidare på en punkt en skärpning jämfört med den prövning som rekommenderas enlig nuvarande allmänna råd. Enligt nuvarande allmänna råd anses alla studerande som inte har uppnått minst betyget Godkänt i samtliga ämnen på grundskolenivå helt sakna grundskoleutbildning. CSN:s förslag till nya allmänna råd innebär att det bara är studerande som inte har slutfört samtliga kurser på grundskolenivå som bör bedömas helt sakna grundskoleutbildning. Huruvida betygen är godkända eller inte kommer att sakna betydelse. Det blir därmed något svårare för studerande som har genomgått grundskolan i Sverige, eller en motsvarande utbildning vid en folkhögskola, att få det högre bidraget och studiemedel under fler än 40 veckor för studier på grundskolenivå. För studerande som har studerat på gymnasienivå i Sverige innebär CSN:s förslag att det kommer att bli marginellt lättare att få det högre bidraget och fler veckor för att studera på gymnasienivå. Det gäller för studerande som har slutfört ett reducerat nationellt program. Endast om programmet, med godkända betyg, ger behörighet för högskolestudier anses det utgöra en treårig gymnasieutbildning. En förändrad frågestruktur i ansökan om studiemedel på Mina sidor på innebär att den studerande bara ska lämna uppgifter om de utbildningar han eller hon har läst. De studerande kommer att få kryssa i relevanta svarsalternativ. De studerande kommer inte längre att behöva bedöma om en viss utbildning kan anses motsvara en svensk grundskole-eller gymnasieutbildning. Det nya ansökningsförfarandet bedöms därmed innebära en förenkling för de studerande. Det nya ansökningsförfarandet innebär även att CSN:s behov av att begära kompletterande uppgifter från den studerande, innan ett beslut om studiemedel kan fattas, kommer att minska kraftigt. De studerande kommer därmed att få sina beslut om studiemedel snabbare än idag. CSN De sakliga förändringar som föreslås i CSN:s allmänna råd är begränsade. De delar av förslaget som innebär en förändrad bedömning av utländska utbildningar är en följd av redan fastslagen rättspraxis. Förslagen om förändrade allmänna råd bedöms därmed inte påverka CSN:s administration nämnvärt. En förändrad frågestruktur i ansökan om studiemedel på Mina sidor på bedöms innebära färre frågor till CSN. CSN kommer att lämna tydliga svarsalternativ. Frågorna kommer vidare att vara formulerade på ett sätt som medför att de uppgifter som 35 ÖKS avgöranden av den 14 september 2007 (ÖKS dnr ) och den 10 december 2010 (ÖKS dnr ).

20 CSN 20 lämnas alltid kommer att vara tillräckliga för att CSN ska kunna bedöma den studerandes tidigare utbildningar. Myndighetens behov av att begära kompletterande uppgifter från den studerande bedöms därför minska kraftigt. Utflödet av studiemedel De förändringar som föreslås vad gäller bedömningen av svenska utbildningar är marginella. Något färre studerande som har studerat på grundskolenivå i Sverige kommer att bedömas helt sakna en grundskoleutbildning. Utflödet av studiemedel bedöms därmed minska något. Något fler studerande som har studerat på gymnasienivå i Sverige kommer däremot att bedömas sakna en treårig gymnasieutbildning. Utflödet av studiemedel bedöms därmed öka något. CSN:s nuvarande bedömning av utländska utbildningar är i dagsläget alltför generös. Personer som har slutfört det som motsvarar en grundskole- eller gymnasieutbildning utomlands bedöms i vissa fall ändå sakna en sådan utbildning. En tillämpning som bättre följer rättspraxis kräver ändringar i ansökningsblanketter och i CSN:s handläggningssystem. Sådana ändringar har inte kunnat genomföras på ett bra sätt tidigare. CSN kommer nu att genomföra sådana ändringar i samband med att de allmänna råden förändras. Den rättspraxis som redan gäller anvisar en prövning som innebär att färre studenter kommer bedömas helt sakna en utbildning som motsvarar en svensk grundskoleutbildning respektive sakna motsvarande en svensk treåriggymnasieutbildning. Utflödet av studiemedel kan därför förväntas minska när CSN börjar bedöma ärenden i enlighet med rättspraxis. Eftersom nuvarande bedömning fokuserar på antalet studieår efter sju års ålder ställs inga direkta frågor om utbildningen utomlands. Det är därför inte möjligt att bedöma storleken på en förväntad minskning i utflödet av studiemedel. Det bör poängteras att denna minskning av utflödet inte är en följd av CSN:s förslag till ändrade allmänna råd utan av redan fastslagen rättspraxis. En förändrad frågestruktur i ansökan om studiemedel kan också innebära att utflödet av studiemedel förändras. I nuvarande frågestruktur ombeds den studerande i vissa fall bedöma om han eller hon har en utbildning som motsvarar en svensk grundskole- och gymnasieutbildning. Risken för felbedömningar är uppenbar. I den mån de studerande idag överskattar sin tidigare utbildning kommer utflödet av studiemedel att öka med en förändrad frågestruktur. I den mån de studerande idag underskattar sin tidigare utbildning kommer utflödet av studiemedel istället att minska med en förändrad frågestruktur. CSN kan inte bedöma vilket förhållande som är vanligast förekommande. CSN kan heller inte bedöma omfattningen av sådana felbedömningar i nuvarande system. Oavsett vilket kan konstateras att studiemedel för fler veckor och i form av det högre bidraget, med justerade frågorna i ansökan, kommer att lämnas till rätt personer. Utflödet av studiemedel kommer alltså att bli mer korrekt.

21 CSN EU-rätten m.m. De föreslagna ändringarna avser vilka svenska och utländska utbildningar som kan anses motsvara en svensk grundskoleutbildning respektive en treårig gymnasieutbildning. Förslagen saknar kopplingar till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 7. Tidpunkt för ikraftträdandet och behovet av speciella informationsinsatser Ikraftträdande De föreslagna ändringarna bör träda ikraft så snart som möjligt. CSN föreslår att ändringarna ska träda ikraft den 1 juli Behovet av speciella informationsinsatser CSN kommer att justera den information som lämnas på myndighetens webbplats och i annat informationsmaterial. CSN avser dessutom att i ett nyhetsbrev informera studievägledare och rektorer om den förändrade bedömningen av utländska utbildningar och om den förändrade ansökningsblanketten på Mina sidor på CSN:s webbplats. CSN kommer dessutom att hålla genomgångar för berörda handläggare vid myndigheten. Övergångsbestämmelser CSN föreslår inga särskilda övergångsbestämmelser i anslutning till de föreslagna ändringarna av de allmänna råden. Nya ansökningar kommer därmed att bedömas enligt de föreslagna rekommendationerna. Tidigare beslut om hur många veckor de studerande har rätt till utgör gynnande förvaltningsbeslut som bara får ändras under vissa förutsättningar. Studerande som tidigare har bedömts helt sakna en grundskoleutbildning kommer därför även fortsatt att ha rätt till studiemedel under 80 eller 100 veckor för studier på grundskolenivå. Studerande som tidigare har bedömts sakna en treårig gymnasieutbildning kommer därför även fortsatt att ha rätt till studiemedel under 120 veckor för studier på gymnasienivå. Rätten till det högre bidraget kommer däremot att förändras. En förändrad rätt till det högre bidraget beror dock, i de allra flesta fall, på att den studerande enligt rättspraxis inte ska ha rätt till det högre bidraget. Personer som har eller uppnår slutbetyg eller motsvarande från en treårig gymnasieutbildning bör även fortsättningsvis sakna rätt till det högre bidraget. CSN har därför övervägt behovet av övergångsbestämmelser till de föreslagna ändringarna i 6 kap. 4 och 6 CSFS 2001:1. CSN anser dock att slutbetyg från gymnasieskolan får anses motsvara ett examensbevis eller studiebevis. De föreslagna skrivningarna i 4 och 6 omfattar därför även sådana slutbetyg. CSN föreslår därför inga särskilda övergångsbestämmelser.