Studiestöd 2002/03. Beviljning av studiestöd. Financial aid for students 2002/03 Approval of financial aid for students

Transkript

1 Studiestöd 2002/03 Beviljning av studiestöd Financial aid for students 2002/03 Approval of financial aid for students

2 UF 70 SM 0304 Studiestöd 2002/03 Beviljning av studiestöd Financial aid for students 2002/03 Approval of financial aid for students I korta drag Antalet studiestödstagare i högskoleutbildning ökar medan vuxenutbildningen minskar Det totala antalet studiestödstagare var i stort sett oförändrat läsåret 2002/03 jämfört med läsåret innan. Inom de olika utbildningsformerna har det dock skett förändringar. Antalet studiestödstagare inom högskolesektorn har ökat med fem procent jämfört med det föregående läsåret och inom ungdomsutbildningen med tre procent. Inom vuxenutbildningen har däremot antalet stödtagare minskat med 15 procent. Lånebenägenheten fortsätter att sjunka Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag uppgick till 77,5 procent under läsåret 2002/03. Motsvarande siffra läsåret 2001/02 var 78,6 procent och läsåret 2000/01 uppgick lånebenägenheten till 82,5 procent. Den minskade lånebenägenheten kan vara en effekt av de regelförändringar, bland annat i form av skärpta återbetalningskrav, som genomfördes vid studiestödsreformen den 1 juli Intresset måttligt för det nya rekryteringsbidraget Det nya rekryteringsbidraget som infördes den 1 januari 2003 har utbetalats till ca studerande under vårterminen Av dessa hade 40 procent påbörjat sina studier med särskilt utbildningsbidrag under år Det relativt låga intresset för studiestödet kan till viss del förklaras med att många kommuner inte hann komma igång på allvar med rekryteringsarbetet inför terminsstarten. Storbritannien fortsätter att locka utlandsstuderande Antalet studerande som valt att studera i USA har minskat kraftigt. Storbritannien är numera det enskilda land som tar emot flest svenska studerande med studiemedel för utlandsstudier. Kerstin Sellén Johansson, CSN, tel , kerstin.sellen-johansson@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 1 december Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

3 3 Innehåll Sida Statistiken med kommentarer 5 Översiktlig statistik 5 Det totala antalet studiestödstagare är oförändrat Antalet studerande i vuxenutbildning minskar 5 Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2002/03 6 Studiemedel 7 Andelen låntagare minskar 7 Ökning av antalet studerande med studiemedel på deltid 7 De studerandes ålder 8 Studerande med studiemedel för utlandsstudier 8 Rekryteringsbidrag 8 Måttligt intresse för rekryteringsbidraget 9 Hög andel kvinnor på grundskolenivå har det lägre bidraget 9 Vuxenstudiestöden 9 Det sista läsåret med vuxenstudiestöden 9 Tabeller 11 Tabellförteckning 11 Teckenförklaring 14 Tabeller 15 Fakta om statistiken 89 Beskrivning av studiestödsformerna 89 Inledning 89 Studiehjälp 89 Studiemedel 89 Rekryteringsbidrag 90 Vuxenstudiestöd 90 Utländska medborgare 90 Utlandsstudier 90 Sjukförsäkring för studerande 90 Detta omfattar statistiken 90 Objekt och population 90 Statistiska mått 90 Redovisningsgrupper 93 Referenstider 93 Definitioner och förklaringar 93 Så görs statistiken 95 Statistikens tillförlitlighet 95 Osäkerhetskällor 95 Svarsbortfall 96 Bearbetning 96

4 4 Bra att veta 96 Jämförbarhet över tiden 96 Premiärmaterial 98 Annan statistik 98 In English 99 Summary 99 Increase in student aid recipients in higher education while adult education is decreasing 99 The interest for student loans continues to decrease 99 The interest for adult educational recruitment grant is moderate 99 United Kingdom continues to attract students abroad 99 Description of different forms of financial aid for students 100 Introduction 100 Study allowance 100 Financial student aid 100 Adult education recruitment grant 101 Adult student aid 101 Foreign nationals 103 Studies abroad 103 Health insurance 103 List of tables 105 List of terms 110

5 5 Statistiken med kommentarer Översiktlig statistik Det totala antalet studiestödstagare är oförändrat Det totala antalet studiestödstagare var i stort sett oförändrat läsåret 2002/03 jämfört med läsåret 2001/02. Inom de olika utbildningsområdena sker dock förändringar. Inom ungdomsutbildning och högskoleutbildning ökar studerandeantalet medan det fortsätter att minska inom vuxenutbildningen. Antalet gymnasiestuderande under 20 år ökade med tre procent och antalet studistödstagare inom högskoleutbildning ökade med fem procent. Antalet stödtagare inom vuxenutbildningen minskade med ca 15 procent. Antal med studiestöd inom olika utbildningsområden / Ungdomsutb. Högskoleutb. Vuxenutb / / /03 Det ökade antalet studerande inom ungdomsutbildningen beror på att årskullarna år har ökat. En förklaring till ökningen inom högskolan är att den omflyttning av utbildningskapacitet mellan utbildningar och högskolor som genomfördes inför och under år 2002 har givit resultat. Det har dessutom skett en utökning av antalet högskoleplatser under flera år. Antalet studerande i vuxenutbildning minskar Antalet vuxenstuderande med studiestöd på grundskole- och gymnasienivå har minskat stadigt under de senaste fyra läsåren och är nu lägre än det var 1996/97, läsåret innan Kunskapslyftet startade. Det finns flera orsaker till minskningen. En bidragande orsak är att reglerna för det särskilda utbildningsbidraget ändrades läsåret 1999/2000 så att man bara kunde få studiestödet i ett år i stället för två. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under perioden vilket bidragit till att intresset för vuxenstudier avtagit. Kunskapslyftet innebar en unik möjlighet för vuxna som var intresserade av att komplettera sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå att göra detta. Det behov av utbildning som fanns i dessa befolkningsgrupper har nu förmodligen i stor utsträckning tillgodosetts. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet studiestödstagare inom vuxenutbildningen de senaste sex läsåren fördelad på olika skolformer. 1 Inom högskoleutbildning medräknas här även övriga eftergymnasiala utbildningar samt basåret vid högskola och universitet. I vuxenutbildning ingår studerande över 20 år som studerat på grund- och gymnasienivå med studiemedel, vuxenstudiestöd och rekryteringsbidrag. Antalet är bruttoantal vilket innebär att studerande som har läst med flera studiestöd eller inom flera utbildningsformer under läsåret har dubbelräknats.

6 6 Antal vuxenstuderande med studiestöd 1996/ / Komvux Folkhögskola Gymnasieskola / / / / / / /03 Antalet studerande med studiestöd minskar inom samtliga skolformer men mest inom den kommunala vuxenutbildningen. Det beror på att Kunskapslyftets utbildningsplatser ingår i skolformen kommunal vuxenutbildning i CSN:s studiestödsstatistik. Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2002/03 Under läsåret 2002/03 betalade CSN ut totalt ca 24 mdkr i studiestöd vilket var en minskning med ca 1 mdkr jämfört med läsåret 2001/02. Av det utbetalda beloppet var ca 12,3 mdkr studiebidrag och 11,7 mdkr studielån. Studielånens andel av det totala beloppet har ökat. Under de två föregående läsåren uppgick lånen till 46 procent medan de under läsåret 2002/03 ökade till 49 procent av det totala beloppet. Ökningen beror till största delen på att det särskilda utbildningsbidraget, som till sin helhet bestod av bidrag, upphörde Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer, mnkr, 2002/ Bidrag Lån Mnkr Studiehjälp Studiemedel Rekryteringsbidrag Vuxenstudiestöd Studiehjälp utbetalades med ca 3 mdkr i bidrag, studiemedel (inkl. studiemedel för utlandsstuderande) utbetalades med ca 8 mdkr i studiebidrag och 11,7 mdkr i lån och i vuxenstudiestöden utbetalades 1 mdkr i studiebidrag och 51,6 mnkr i studielån. I rekryteringsbidrag slutligen, som bara funnits ett halvt läsår, utbetalades 352,6 mnkr i studiebidrag.

7 7 Studiemedel Andelen låntagare minskar Under läsåret 2002/03 fick cirka studerande studiemedel för studier i Sverige. Siffran anger antal studerande som fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. Av dessa hade ca studielån medan endast utnyttjade bidragsdelen. Knappt personer hade dessutom merkostnadslån och personer tilläggslån. Jämfört med föregående läsår har det totala antalet studerande med studiemedel i Sverige ökat med knappt 4 procent. Ökningen återfinns helt på eftergymnasial nivå medan antalet studerande med studiemedel på grundskolenivå minskat något. Cirka studerande erhöll studiemedel med det högre bidraget. Merparten av dessa läste på grundskole- eller gymnasienivå. Det högre bidraget på eftergymnasial nivå lämnas enbart för yrkesteknisk högskoleutbildning och specialpedagogutbildning. Cirka studerande på eftergymnasial nivå fick det högre bidraget. Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag uppgick till 77,5 procent under läsåret 2002/03, motsvarande siffra föregående läsår var 78,6 procent. Den minskade lånebenägenheten kan vara en effekt av de regelförändringar, bland annat i form av skärpta återbetalningskrav, som genomfördes vid studiestödsreformen den 1 juli Lånebenägenheten var betydligt högre bland studerande på eftergymnasial nivå än för studerande på grundskole- och gymnasienivå. Bland studerande med det högre bidraget är lånebenägenheten mindre. När lånedelen endast är 18 procent av totalbeloppet är det fler som inte ansöker om lån. När det gäller studiestödstagare som sökt och beviljats tilläggslån så har andelen ökat jämfört med föregående läsår. Antal studerande med studiemedel i Sverige fördelade efter utbildningsnivå och bidragsnivå, läsåret 2002/03 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Generellt bidrag Varav låntagare Högre bidraget Varav låntagare Studiemedel utbetalades med ca 7,6 mdkr i form av bidrag och 10,2 mdkr i form av lån för studier i Sverige under läsåret 2002/03. Av utbetalda lån utgjordes ca 190 mnkr av merkostnadslån och 305 mnkr av tilläggslån. Ökning av andelen studerande med studiemedel på deltid Jämfört med föregående läsår så har andelen deltidsstuderande med studiemedel ökat något. Läsåret 2002/03 var det 9,8 procent av studiemedelstagarna som var deltidsstuderande. Motsvarande siffra föregående läsår var 9,3 procent. Andelen deltidsstuderande skiljer sig mycket mellan olika utbildningsnivåer. Ungefär 5 procent av de som fick studiemedel på eftergymnasial nivå var deltidsstuderande medan motsvarande siffra på grundskole- och gymnasienivå var ca 20 procent.

8 8 Bland de som enbart utnyttjade bidragsdelen var andelen deltidsstuderande 19 procent. I denna grupp återfinns både de som medvetet avstått från att låna och de som ej varit berättigade att låna, t.ex. p.g.a. för hög inkomst eller ålder. Andelen deltidsstuderande är högre för kvinnor. Av de kvinnor som fick studiemedel under läsåret 2002/03 var det nästan 11 procent som studerade på deltid, motsvarande siffra för männen var cirka 8 procent. De studerandes ålder Nästan hälften av alla studerande med studiemedel befann sig i åldersintervallet år, läsåret 2002/03. Studerande med studiemedel på grundskolenivå har den högsta andelen äldre studerande. Andelen som var 30 år eller äldre uppgick till 57 procent på grundskolenivå, motsvarande siffror på gymnasienivå och eftergymnasial nivå var 32 respektive 23 procent. På grundskole- och gymnasienivå har andelen studiemedelstagare 30 år eller äldre ökat jämfört med föregående läsår. Studerande med studiemedel för utlandsstudier Under läsåret 2002/03 fick ca personer studiemedel för studier utomlands, vilket är en ökning med cirka 2 procent från föregående läsår. Av studiemedelstagarna utomlands hade ca studielån medan endast utnyttjade bidragsdelen. Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag är således hög bland de utlandsstuderande. Lånebenägenheten var 88 procent. Utöver grundlån är det dessutom många utlandsstuderande som tar merkostnadslån för extra kostnader i samband med studierna, främst undervisningsavgifter, försäkringar och resor. Läsåret 2002/03 fick ca studerande merkostnadslån för studier utomlands, vilket är en minskning jämfört med föregående läsår. Nästan samtliga studerande med studiemedel utomlands läser på eftergymnasial nivå. Cirka studerande söker sig på egen hand till ett universitet eller en högskola utomlands, så kallade free-movers, varav cirka läser språkkurser. Därtill kommer som reser ut inom ramen för ett utbytesprogram. De flesta studerande med studiemedel utomlands befann sig i Europa, främst Storbritannien, Spanien och Frankrike. Jämfört med föregående läsår så minskade antalet stödtagare i Nordamerika medan antalet ökade i övriga världsdelar. Antalet stödtagare som valt att åka till USA har minskat kraftigt. Storbritannien är numera det enskilda land som tar emot flest studerande med studiemedel utomlands. I jämförelse med studerande i Sverige så har de utlandsstuderande låg ålder. Ungefär 93 procent av de utlandsstuderande med studiemedel på eftergymnasial nivå var under 30 år, medan motsvarande siffra för studerande i Sverige endast var 78 procent. Rekryteringsbidrag Ett nytt rekryteringsstöd för vuxna infördes den 1 januari Rekryteringsbidraget är i likhet med det särskilda utbildningsbidraget till sin helhet ett studiebidrag men det vänder sig till en betydligt smalare målgrupp. Det innebär att för att kunna beviljas rekryteringsbidrag får den studerande inte ha studerat med studiestöd under de senaste fem åren närmast före studierna med rekryteringsbidrag. Ett undantag från denna regel gäller under år 2003 för de som påbörjade sina studier med särskilt utbildningsbidrag under år 2002.

9 9 Måttligt intresse för det nya rekryteringsbidraget Under vårterminen 2003 har rekryteringsstödet betalats ut till ca studerande. Av dessa hade omkring påbörjat sina studier med särskilt utbildningsbidrag under Anslagna medel skulle uppskattningsvis ha räckt till ca studerande under första halvåret Det relativt låga antalet nya studerande som rekryterats till studier av rekryteringsstödet kan till viss del förklaras av att alla kommuner inte hann komma igång ordentligt med rekryteringsarbetet inför studiestarten. Av de drygt personer som sökte rekryteringsbidrag fick 12 procent avslag på sin ansökan. Den vanligaste anledningen till avslag var att den sökande hade läst med något annat studiestöd under de senaste fem åren och därnäst att man inte tillhörde bidragets målgrupp. Dessa båda avslagsgrunder utgjorde 59 respektive 20 procent av det totala antalet avslag på ansökningar om rekryteringsbidrag. Av de ca studerande som fick rekryteringsbidrag under vårterminen 2003 tillhörde 81 procent kategorin arbetslösa, 16 procent riskerade bli arbetslösa och 3 procent fick bidraget på grund av funktionshinder. Majoriteten av de studerande, 70 procent, var kvinnor. Nära hälften av stödtagarna var i åldern år och 35 procent var 40 år eller äldre. De flesta, 87 procent, studerade på heltid. Endast en procent utnyttjade möjligheten att studera med 20 procents studietakt. Av de som fick bidraget studerade 72 procent på gymnasienivå. Hög andel kvinnor på grundskolenivå har det lägre bidraget Rekryteringsbidraget har två bidragsnivåer. För att få det högre bidraget ska den studerande ha haft en inkomst på minst kr under de tolv senaste månaderna före studierna (beräknad med 2003 års prisbasbelopp). Under vårterminen fick 55 procent av alla studerande med rekryteringsbidrag det högre bidraget. Det finns dock stora skillnader mellan könen och mellan utbildningsnivåerna. Cirka 61 procent av männen hade det högre bidraget och 52 procent av kvinnorna. En jämförelse mellan de olika utbildningsnivåerna visar att bland dem som studerade på gymnasienivå var det 62 procent som fick det högre bidraget medan det bland de som studerade på grundskolenivå endast var 36 procent som hade rätt till det högre bidraget. Bland kvinnorna som studerade på grundskolenivå var det endast 33 procent som fick det högre bidraget. Enligt Skolverkets statistik över studerande vid komvux är övervägande delen av dem som studerar på grundläggande nivå födda utomlands. Resultatet speglar rådande inkomstfördelning som i stor utsträckning bestäms av utbildningsbakgrund, kön och födelseland. Vuxenstudiestöden Det sista läsåret med vuxenstudiestöden Läsåret 2002/03 var det sista läsåret som de gamla vuxenstudiestöden kunde lämnas. Under läsåret 2002/03 fick totalt ca personer vuxenstudiestöd under någon del av läsåret, då är de som har haft flera vuxenstudiestöd under läsåret, exempelvis UBS och SVUXA, endast räknade en gång. Av de studerande med vuxenstudiestöd var ca kvinnor och ca män. Cirka 13 procent hade studiestöd för studier på grundskolenivå, ca 84 procent för studier på gymnasienivå och ca 3 procent fick vuxenstudiestöd för eftergymnasiala studier. Av de studerande med vuxenstudiestöd befann sig 46 procent i åldern år och 7 procent var över 50 år. I följande tabell redovisas hur antalet studiestödstagare fördelade sig över de olika vuxenstudiestödsformerna.

10 10 Antal studerande med vuxenstudiestöd läsåret 2002/03 Stödform Män % Kvinnor % Totalt SVUX SVUXA UBS Lärar-SVUX NT-SVUX Summa 1) ) När antalet studerande med olika studiestöd summeras blir de som har haft flera studiestöd under läsåret dubbelräknade. Nettoräknat antal med vuxenstudiestöd läsåret 2002/03 är Under läsåret 2002/03 var det endast särskilt utbildningsbidrag (UBS) av vuxenstudiestöden som kunde beviljas till nya sökande och då endast för studier under höstterminen UBS och NT-SVUX upphörde nämligen den 1 januari SVUX, SVUXA och Lärar-SVUX upphörde den 1 juli Dessa stöd har under de två senaste läsåren endast kunnat beviljas, enligt särskilda övergångsregler, till studerande som påbörjade sina studier med något av dem före den 1 juli 2001.

11 11 Tabeller Tabellförteckning Översiktlig statistik 1.1 Totalt utbetalade belopp fördelade efter studiestödsform 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd 1.3 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelade efter studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2002/2003 Studiehjälp 2.1 Belopp per månad 2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön 2.3 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön 2.4 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter skolform, bidragsform och kön 2.5 Antal studerande som fått inackorderingstillägg fördelade efter avståndsklass, skolform och kön 2.6 Antal studerande som fått extra tillägg fördelade efter storleken på det ekonomiska underlaget, skolform och kön 2.7 Antal studerande som fått avslag fördelade efter bidragsform, skolform och kön Studiemedel 3.1a Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp, generellt bidrag (34,5 %) 3.1b Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp, det högre bidraget (82 %) 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp fördelade efter kön, bidragsnivå och typ av belopp 3.3a Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå 3.3b Antal studerande som fått generellt bidrag fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå 3.3c Antal studerande som fått det högre bidraget fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå 3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4b Antal studerande som fått generellt bidrag samt studerande med enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4c Antal studerande som fått det högre bidraget samt studerande med enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform

12 12 3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått generellt bidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått det högre bidraget fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av inkomst fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel fördelade efter utbildningens nivå studietakt och kön 3.6c Antal studerande med det högre bidraget som fått reducerade studiemedel fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.7 Antal avslag fördelade efter kön, utbildningens nivå, skolform och avslagsgrund 3.8a Antal studerande som har fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län 3.8b Antal studerande som har fått generellt bidrag för studier på grundskoleoch gymnasienivå fördelade efter kön och län 3.8c Antal studerande som fått det högre bidraget för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län Rekryteringsbidrag 4.1 Prisbasbelopp samt maximalt belopp i rekryteringsbidrag för en studieperiod om 20 veckor med generellt bidrag 4.1b Prisbasbelopp samt maximalt belopp i rekryteringsbidrag för en studieperiod om 20 veckor med det högre bidrag 4.2a Antal studerande som fått rekryteringsbidrag samt utbetalda belopp fördelade efter målgrupp, kön och bidragsnivå, vårterminen b Utbetalda belopp i rekryteringsbidrag fördelade efter kön och bidragsnivå, vårterminen 2003, mnkr 4.3 Antal studerande som fått rekryteringsbidrag fördelade efter bidragsnivå, kön, utbildningens nivå och skolform, vårterminen Antal studerande som har fått rekryteringsbidrag fördelade efter utbildningens nivå, skolform, kön och studietakt, vårterminen a Antal studerande som fått rekryteringsbidrag fördelade efter ålder och kön, vårterminen b Andel studerande per åldersgrupp som fått rekryteringsbidrag fördelade efter utbildningens nivå, skolform och kön, vårterminen 2003, procent 4.6 Antal studerande som har fått reducerat rekryteringsbidrag på grund av inkomst fördelade efter utbildningens nivå, kön och studietakt, vårterminen Antal personer som sökt rekryteringsbidrag och antal som fått avslag fördelade efter utbildningens nivå och kön, vårterminen Antal studerande som har fått rekryteringsbidrag fördelade efter utbildningens nivå, kön, region och län1), vårterminen 2003 Särskilt vuxenstudiestöd 5.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt vuxenstudiestöd 5.2 Utbetalt belopp i särskilt vuxenstudiestöd

13 Antal ansökningar om särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön och utbildningens nivå 5.4 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd, inkl studerande på YTH, fördelade efter skolform och utbildningens nivå samt bidrag och lån 5.5 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön, bidrag och lån 5.6 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå 5.7 Antal studerande som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och dagpenningbelopp Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 6.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 6.2 Utbetalt belopp i särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 6.3 Antal ansökningar om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter kön och utbildningens nivå 6.4 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter skolform och utbildningens nivå samt bidrag och lån 6.5 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter kön, bidrag och lån 6.6 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå 6.7 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön och dagpenningbelopp Särskilt utbildningsbidrag 7.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt utbildningsbidrag 7.2 Utbetalt belopp i särskilt utbildningsbidrag 7.3 Antal ansökningar om särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå samt arbetslösa respektive arbetstagare 7.4 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag, fördelade efter skolform och utbildningens nivå 7.5 Antal arbetslösa/arbetstagare som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön och utbetalt bidrag 7.6 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, tidigare utbildning 7.7 Antal arbetslösa/arbetstagare fördelade efter kön och ålder 7.8 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå 7.9 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade kön och efter dagpenningbelopp Lärar-SVUX 8.1 Högsta och lägsta belopp i Lärar-SVUX 8.2 Utbetalt belopp i Lärar-SVUX

14 Antal studerande som fått Lärar-SVUX, fördelade efter kön, bidrag och lån 8.4 Antal studerande som fått Lärar-SVUX, fördelade efter kön och ålder 8.5 Antal personer som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och dagpenningbelopp NT-SVUX 9.1 Högsta och lägsta belopp i NT-SVUX 9.2 Utbetalat belopp i NT-SVUX 9.3 Antal studerande som fått NT-SVUX fördelade efter kön, bidrag och lån 9.4 Antal studerande som fått NT-SVUX fördelade efter kön och ålder 9.5 Antal personer som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och dagpenningbeloppsklasser Utländska medborgare 10.1 Antal personer som beviljats principiell rätt till svenskt studiestöd fördelade efter ålder och kön 10.2 Antal personer som fått beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd för nordiska medborgare fördelade efter kön, medborgarskapsland och beslut 10.3 Antal beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd fördelade efter hemvärldsdel 10.4 Antal beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd enligt EG-rätten fördelade efter kön och beslutsgrund Studerande utomlands 11.1 Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter utbildningens nivå och världsdel/ land 11.2 Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå 11.3 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands fördelade på kön, världsdel, och typ av utlandsstudier 11.4 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands fördelade efter kön, utbildningens nivå, bidrag, typ av lån och utbetalt belopp Sjukförsäkring för studerande 12.1 Antal studerande med studiestöd som varit sjukanmälda och fått skuldreducering Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Less than 0.5 Less than 0.05 Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

15 15 1 Översiktlig statistik Survey Statistics Tabell 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd fördelat efter studiestödsform per kalenderår 1), mnkr Total Expenditure on Student Aid by Type of Aid on Calendar Year, SEK Million Studiestödsform Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt Studiehjälp 2 341, , , , , ,7 Studiemedel 2) 5 125, , , , , , , , ,2 Vuxenstudiestöd 3) 6 377,7 620, , ,4 499, , ,8 155, ,5 Övriga 4) 31,3-31,3 31,0-31,0 31,0-31,0 Totalt , , , , , , , , ,4 1) På grund av tidigarelagd publicering av undersökningen redovisas här samma uppgifter som i "Studiestöd 2001/02". 2) Den l juli 2001 höjdes bidragsnivån från 27,8 till 34,5 procent av totalbeloppet. Dessutom infördes ett nytt prioriterat studiemedel där bidragsdelen utgör 82 procent av bidragsbeloppet. 3) Särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar, särskilt vuxenstudiestöd vid naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, särskilt utbildningsbidrag samt korttidsstudiestöd (t.o.m. 30 juni 2001). 4) Timersättning vid särvux (t.o.m. 30 juni 2001), vissa kurser i teckenspråk, bidrag till döva och hörselskadade elever vid riksgymnasiet i Örebro samt bidrag till rörelsehindrade elever i särskilt Rh-anpassad utbildning.

16 16 Tabell 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd fördelade efter skolform och studiestödsform, 2002/03 1) Number of Students in Upper Secondary Education Receiving Aid. By Type of School, Sex and Age, 2002/03 Skolform Studiehjälp Studiemedel Rekryteringsbidrag 2) Vuxenstudiestöd 3) Totalt Gymnasieskola m m 4) Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Folkhögskola Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Kommunal och statlig vuxenutbildning Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Samtliga skolformer Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Totalt ) Antal studerande i Sverige som fått studiestöd under någon del av året. Siffrorna är avrundade. I gymnasial utbildning medräknas även vuxna studerande i grundskolestudier. 2) Avser första halvåret 2003, rekryteringsbidraget infördes den 1 januari ) Särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt utbildningsbidrag. Antalet är nettoräknat mellan vuxenstudiestöden, d.v.s. att en studerande som har haft två vuxenstudiestöd under läsåret förekommer endast en gång i det redovisade antalet. 4) Inkl. vissa gymnasieutbildningar med annan huvudman än kommun eller landsting samt basåret vid högskolor och universitet.

17 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, Utkom den 5 maj 2004 fördelade efter studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2002/03 Number of Students in Higher Education Distributed by Specialisation, Sex, Age and Student Aid Studieinriktning Antal Kvinnor Ålder Fakultet/område Yrkesutbildningsprogram Studiemedel Antal % - 21 % % % 35 - % Bidrag % av antal Antal studenter Lån % av antal Antal studenter HELA RIKET (inkl. basår) HELA RIKET (exkl. basår) PROGRAM MOT YRKESEXAMEN Humaniora och teologi Teologie kandidatexamen Juridik och samhällsvetenskap Juris kandidatexamen Psykologexamen Socionomexamen Undervisning Barn- och ungdomspedagogisk examen Bildlärarexamen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen Grundskollärarexamen Gymnasielärarexamen Idrottslärarexamen Lärarexamen Musiklärarexamen Slöjdlärarexamen Specialpedagogexamen Studie- och yrkesvägledarexamen Naturvetenskap Apotekarexamen Receptarieexamen Teknik Arkitektexamen Brandingenjörsexamen Civilingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen Maskinteknikerexamen

18 forts... Studieinriktning Antal Kvinnor Fakultet/område Yrkesutbildningsprogram Ålder Studiemedel Antal % - 21 % % % 35 - % Bidrag % av antal Antal studenter Lån % av antal Antal studenter Teknik, forts... Sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen Sjöingenjörsexamen Sjökaptens- och styrmansexamen Sjökaptensexamen Yrkesteknisk högskoleexamen Lant- och skogsbruk Agronomexamen Djursjukvårdarexamen Hippologexamen Hortonomexamen Jägmästarexamen Landskapsarkitektexamen Landskapsingenjörsexamen Lantmästarexamen Skogsmästarexamen Trädgårdsingenjörsexamen Medicin och odontologi Läkarexamen Optikerexamen Psykoterapeutexamen Tandläkarexamen Veterinärexamen Vård och omsorg Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Barnmorskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Dietistexamen Logopedexamen Ortopedingenjörsexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjukgymnastexamen Sjukhusfysikerexamen Sjuksköterskeexamen Social omsorgsexamen Specialistsjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen Tandteknikerexamen

19 forts... Studieinriktning Antal Kvinnor Fakultet/område Yrkesutbildningsprogram Ålder Studiemedel Antal % - 21 % % % 35 - % Bidrag % av antal Antal studenter Lån % av antal Antal studenter Konstnärligt område Konstnärlig högskoleexamen dans Konstn högskoleexamen konst och design Konstn högskoleexamen musik Konstn högskoleexamen scen och medier Organistexamen KURSER/ÖVRIGA PROGRAM Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Övrigt område FORSKARE Humanistisk - samhällsvetenskapligt Medicinskt Naturvetenskapligt Tekniskt SLU BASÅR Tekniskt/Naturvetenskapligt Antal registrerade i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare Tabellen publiceras vid en senare tidpunkt än övriga tabeller i det statistiska meddelandet Studiestöd 2002/03, som utkom den 1 december Detta med anledning av att tabellen bygger på uppgifter från SCB:s högskoleregister vilka inte är tillgängliga förrän årsskiftet efter det läsår som redovisningen gäller. Tabellen är ett resultat av en sambearbetning mellan SCB och CSN. Samtliga övernivåer är nettoräknade. Om en person finns på Forskare så finns den inte på grundutbildning. Om en person finns på Studier mot yrkesexamen så finns den inte på Studier mot generell examen. Däremot kan en person finnas på flera fakultetsrader och en annan på flera yrkesexamina. Antalet studiemedelstagare i CSN:s register överstiger antalet studerande med studiemedel i SCB:s register. Enligt CSN:s register har studerande i grundläggande högskoleutbildning inklusive basår samt forskarutbildning fått studiemedel. Skillnaden beror på flera faktorer. - Studiemedelstagare som går om en kurs finns inte med i SCB:s register. - Studiemedelstagare i sommarkurser hänförs huvudsakligen till en hösttermin i CSN:s register medan de är registrerade på vårterminen i SCB:s register. - I CSN:s data kan en person vara medräknad under två av kategorierna basår, grundläggande högskoleutbildning och forskare. Ålder är räknad utifrån ålder 2002 oavsett om registreringen gäller höstterminen 2002 eller vårterminen Studerande som bedriver studier på mindre än halvfart finns ej med i redovisningen fr.o.m. läsåret 2002/03. Teknik och naturvetenskap är fr.o.m. läsåret 1997/98 särredovisat på dels området teknik, dels området naturvetenskap.

20 20 2 Studiehjälp Study Allowance Tabell 2.1 Belopp per månad, kr Amount per Month, SEK Läsår Studiebidrag Inackorderingstillägg Extra tillägg 2000/ / / ) ) ) ) Fr.o.m. 1 januari 2001, 950 kr. Tabell 2.2 Läsår Utbetalda belopp i studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön, mnkr Total Disbursed Amount by Type of Aid and Sex, SEK Million Studiebidrag Inackorderingstillägg Extra tillägg Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Summa 2000/ , , ,7 46,1 30,2 15,9 90,7 44,9 45, ,2 2001/ , , ,1 50,8 33,0 17,8 85,0 41,8 43, ,3 2002/ , , ,8 57,3 35,0 22,3 89,0 43,3 45, ,3 Tabell 2.3 Läsår Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön Number of Students Receiving Study Allowance by Type of Grant and Sex Studiebidrag Inackorderingstillägg Extra tillägg Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 2000/ / /

21 21 Tabell 2.4 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter skolform, bidragsform och kön, 2002/03 Number of Students Receiving Study Allowance by Type of School, Type of Aid and Sex, 2002/03 Bidragsform Kommunal gymnasieskola Nationella och specialutformade program Individuella program Andra gymnasieskolor 1) Folkhögskola Kommunal och statlig vuxenutbildning Totalt Studiebidrag varav kvinnor varav män Inackorderingstillägg varav kvinnor varav män Extra tillägg varav kvinnor varav män ) Fristående gymnasieskolor, riksinternatskolor, internationella skolor, kompletterande utbildning, skolor med statlig huvudman.

22 22 Tabell 2.5 Antal studerande som fått inackorderingstillägg fördelade efter avståndsklass, skolform och kön, 2002/03 Avståndsklass, km Number of Students Receiving Boarding Supplement by Distance from Home, Type of School and Sex, 2002/03 Kommunal gymnasieskola Andra gymnasieskolor 1) Folkhögskola Kommunal och statlig vuxenutbildning Totalt varav kvinnor varav män varav kvinnor varav män varav kvinnor varav män varav kvinnor varav män varav kvinnor varav män varav kvinnor varav män varav kvinnor varav män varav kvinnor varav män varav kvinnor varav män Särskilda skäl varav kvinnor varav män Totalt ) - varav kvinnor varav män ) Fristående gymnasieskolor, riksinternatskolor, internationella skolor, kompletterande utbildning, skolor med statlig huvudman. 2) 50 elever i grundskolan är beviljade inackorderingstillägg. Ingår i totalbeloppet men redovisas ej per avståndsklasser.

23 23 Tabell 2.6 Antal studerande som fått extra tillägg fördelade efter storleken på det ekonomiska underlaget, skolform och kön, 2002/03 Number of Students Receiving Supplementary Allowance by Combined Gross Income, Type of School and Sex, 2002/03 Ekonomiskt underlag, kr 1) Kommunal gymnasieskola 3-åriga program Individuella program 2) Andra gymnasieskolor Folkhögskola Kommunal och statlig vuxenutbildning Totalt varav kvinnor varav män varav kvinnor varav män varav kvinnor varav män Totalt varav kvinnor varav män ) Avser föräldrarnas och i förekommande fall elevens beräknade inkomster och viss del av förmögenhet. 2) Fristående gymnasieskolor, riksinternatskolor, internationella skolor, kompletterande utbildning, skolor med statlig huvudman. Tabell 2.7 Bidragsform Antal studerande som fått avslag fördelade efter bidragsform, skolform och kön, 2002/03 Number of Rejections by Type of Grant, Type of School and Sex, 2002/03 Gymnasieskolor Fristående och kompletterande skolor Folkhögskolor Komvux Okända Totalt Inackorderingstillägg varav kvinnor varav män Extra tillägg varav kvinnor varav män

24 24 3 Studiemedel Financial Student Aid Tabell 3.1a Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med generellt, 34,5 procent, studiebidrag Price Base Amount and Maximum Amount of Financial Student Aid by a Period of 20 Weeks, Basic Grant Termin År Prisbasbelopp 1) kr Maximalt studiemedelsbelopp, kr Studiebidrag Studielån 2) Totalt Studiebidragets andel av totala beloppet i % Vår- och höstterminen ) ,5 Vår- och höstterminen ) ,5 Vårterminen ) ,5 Höstterminen ) ,8 Vår- och höstterminen ) ,8 Vår- och höstterminen ) ,8 Vår- och höstterminen ) ,8 Vår- och höstterminen ) ,8 Vår- och höstterminen ) ,8 Vår- och hösterminen ) ,8 Vår- och hösterminen ) ,8 Vårterminen ) ,8 Höstterminen ) ,5 Vår- och höstterminen ) ,5 Vår- och höstterminen ) ,5 1) Beräkningen av studiemedel grundas på prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. 2) Avser grundlån. Under vissa omständigheter finns dessutom möjlighet att erhålla merkostnadslån samt, fr.o.m. höstterminen 2001, tilläggslån. 3) Prisbasbeloppet = kr. Studiemedel beräknades på ett särskilt basbelopp. Tabell 3.1b Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med högre, 82 procent, bidrag Price Base Amount and Maximum Amount of Financial Student Aid by a Period of 20 Weeks, Higher Grant Termin År Prisbasbelopp 1) kr Maximalt studiemedelsbelopp, kr Studiebidrag Studielån 2) Totalt Studiebidragets andel av totala beloppet i % Höstterminen ) ,0 Vår- och höstterminen ) ,0 Vår- och höstterminen ) ,0 1) Beräkningen av studiemedel grundas på prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. 2) Avser grundlån. Under vissa omständigheter finns därutöver möjlighet att erhålla merkostnadslån samt, fr.o.m. höstterminen 2001, tilläggslån.

25 25 Tabell 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp fördelade efter kön, bidragsnivå och typ av belopp, 2002/03 1) Kön/bidragsnivå Studiebidrag Grundlån Merkostnadslån Tilläggslån Totalt Antal Number of Students Receiving Financial Student Aid and Total Expenditure. By Sex, Level of Grant and Type of Aid, 2002/03 Kvinnor Samtliga bidragsnivåer 2) ,5% bidragsnivå % bidragsnivå Män Samtliga bidragsnivåer 2) ,5% bidragsnivå % bidragsnivå Totalt Samtliga bidragsnivåer 2) ,5% bidragsnivå % bidragsnivå Utbetalda belopp Kvinnor Samtliga bidragsnivåer 4 626, ,5 117,6 184, ,9 34,5% bidragsnivå 3 692, ,8 115,4 159, ,6 82% bidragsnivå 933,0 110,7 2,2 25, ,3 Män Samtliga bidragsnivåer 2 934, ,0 72,9 120, ,1 34,5% bidragsnivå 2 626, ,4 71,6 108, ,7 82% bidragsnivå 308,3 46,6 1,3 12,2 368,4 Totalt Samtliga bidragsnivåer 7 560, ,5 190,6 305, ,0 34,5% bidragsnivå 6 319, ,2 187,0 268, ,3 82% bidragsnivå 1 241,3 157,3 3,5 37, ,7 1) Exkl. utlandsutbildningar. 2) Nettoräknat antal. Studerande som läst med olika bidragsnivåer under tidsperioden har endast räknats en gång.

26 26 Tabell 3.3a Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå, 2002/03 1) Number of Students Receiving Financial Student Aid by Sex, Type of Aid, Level of Education and Type of School, 2002/03 Nivå Kvinnor Män Skolform Grundlån Grundlån Studiebidrag Merkostnadslån Tilläggslån Studiebidrag Merkostnadslån Tilläggslån Grundskolenivå Folkhögskola Komvux Totalt grundskolenivå Gymnasienivå Gymnasieskola Kompletterande utb Folkhögskola Komvux Basår Totalt gymnasienivå Eftergymnasial nivå Högskola Universitet Forskarutbildning KY-utbildning Folkhögskola Kompletterande utb Övriga Totalt eftergymnasial nivå Totalt alla nivåer 2) ) Exkl. utlandsutbildningar. 2) Nettoräknat antal. Studerande som läst på olika utbildningsnivåer under tidsperioden har endast räknats en gång.