Visionär kompetens inom vård och omsorg

Transkript

1 Lejla Gros Susanne Bergman Visionär kompetens inom vård och omsorg Rapport från ett framtidsarbete med TAIDA-metoden Finansierat av Hälsans nya verktyg Vård och omsorgscollege i Östergötland 1

2 Innehåll Sid Sammanfattning 4 Förord 6 1. Inledning 7 2. Bakgrund Vård- och omsorgscollege 7 3. Syfte och upplägg Avgränsning Frågeställningar Mål och målgrupp Begreppsförklaringar Utredningsdesign Val av metod Test av metod Revidering Teoretisk och praktisk orientering Hemsjukvård och hemvård Demografiska utmaningar för hemsjukvård och hemvård Rekryteringsläget nu och i framtiden Vård och omsorg i privat regi Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Aktuell forskning Sammanfattande reflektioner av fokusintervjuer Genomförande Plan för genomförande Riskanalys Fokusgrupper Resultat Vård- och omsorgscollege Mjölby Vård- och omsorgscollege Linköping Vård- och omsorgscollege Norrköping Vård- och omsorgscollege Motala Studerande 27 2

3 6.6 Äldre Yrkesverksamma inom hemvård Analys av resultat Trackning and analysing Teknik Individuella val Vård i hemmet Minskade resurser Privata aktörer Förändrade yrkesroller Kvalitet Imaging Deciding Framtida kompetensbehov och målgrupper Framtida yrkesgrupper Framtida college Framtida arbetsplatser Strategier framåt Fördjupat kompetensanalys inom kompetensområden Ett forskningsråd kopplat till VO-college Fortsatt samarbete med Hälsans Nya Verktyg Fortsatt visionär dialog med framtidscoacher Forskningsseminarium i arbetsliv och skola VOC-akademi Laboratorium i verksamheter och skola Utvecklad samverkan med Universitet Avslutande reflektioner Kritisk granskning Sidoeffekter av en visionär dialog Slutord 43 Referenser 44 3

4 Sammanfattning Titel: Visionär kompetens inom Vård och omsorg Författare: Lejla Gros, utredare, Susanne Bergman regional samordnare Finansiär: Hälsans nya verktyg Syfte: Mål: Metod: Att ta fram ett förslag på hur man kan arbeta visionärt inom ramen för Vård- och omsorgscolleges verksamhet. Eftersom en allt större del av vården sker i hemmet fokuserar studien på kompetensutveckling till följd av ökad vård och omsorg i hemmet. Inventera möjliga kunskapsområden och målgrupper som är viktiga för framtidens vård och omsorg i hemmet. Ta fram ett förslag på genomförande av en kompetensplan för olika berörda målgrupper samt förslag på hur man kan bygga upp kompetenser för att arbeta strategiskt och visionärt med framtidsfrågor. Scenarioteknik enligt med TAIDA-modellen i fokusgrupper. Genomförande: Totalt genomfördes sju fokusgrupper med skiftande målgrupper som studerande, vårdpersonal, företagare, pensionärer, skolpersonal och verksamhetsansvariga. Slutsatser: Det bedrivs en omfattande forskning inom området vård i hemmet. Den forskning vi funnit överensstämmer stämmer väl med de trender och kompetensbehov som man efterfrågar för att kunna möta framtiden. Totalt fann vi sju representativa trender som återkom i alla fokusgrupper: Teknik: Ökad teknik och tekniskt avancerade hjälpmedel. Individuella val: Ökad individualiserad och skräddarsydd vård och omsorg. Vård i hemmet: Mer kostnadseffektiv vård i hemmet med ökad trygghet för vårdtagaren. Minskade resurser: Ekonomiska åtstramningar med mindre personal medför nya krav på arbetssätt och kvalitet. Privata aktörer: Privata och stora aktörer skapar marknadsfördelar. Förändrade yrkesroller: Ökade och förändrade kompetenskrav innebär att yrkesrollen förändras i takt med ovanstående. Kvalitet: Ökade krav på kvalitet blir nödvändigt för att möta framtiden Kompetenser som fokusgrupperna efterfrågar inför framtidens skola och arbetsliv är följande: Vårdteknik och IT, pedagogik: Att kunna hantera teknik i hemmet och att lära ut teknik till vårdtagaren. Etik: Att kunna behärska de etiska aspekterna i samband med minskad integritet med vård och omsorg i hemmet och öka teknikanvändande. 4

5 Kommunikation: Att kunna bemöta och föra dialog med vårdtagaren i samband med ökad individualisering och skräddarsydd vård och omsorg i hemmet. Akutsjukvård i hemmet: Att ha kunskap om mer avancerad vård och akutsjukvård som sker på plats i hemmet. Yrkesroller i förändring: Framtiden ställer nya krav med både specialisering och bredd. Yrkesroller och karriärvägar behöver diskuteras och tydliggöras för att möta nya vårdformer och krav. Reflektion: För att stärka yrkesrollen i förändring med nya vårdmetoder och nya krav i mötet med vårdtagaren, behövs utrymme för handledning, reflektion och nätverksbyggande. Målgrupper som blir aktuella är i stort sett all personal som arbetar inom vård och omsorg i hemmet. Yrkesrollen är i förändring och innehållet kommer båda att breddas och specialiseras. Det är därför svårt att urskilja vilka framtida yrkesgrupper som ska erhålla denna kompetens. Om våra college ska möta framtiden bör de utveckla längre former för praktik. Innehåll bör utvecklas mer mot forskningsanknytning och entreprenörskap. Man vill även ha mer besök av nuvarande och framtida vårdtagare, yrkesverksamma och forskare. Innehållet i utbildningsprogrammen bör utvecklas i enlighet med ovanstående kompetensområden. Förslag: Forskning och arbetsliv behöver mötas både i arbetslivet och på skolan. Alla fokusgrupper välkomnar ett större utbyte i form av visionär dialog, framtidsseminarium samt mer integrerat utbyte både i arbete och i skola. Det behövs en fortsatt fördjupning för att få en bild över vilket forsknings- och utvecklingsarbete som är särskilt intressant att bevaka inför framtiden. Ett fortsatt arbete kan handla om att bevaka forskning och utveckling inom de prioriterade kompetensområden som fokusgrupperna identifierat. Olika sätt att bygga broar mellan verklighet och forskning kan vara Fördjupad kompetensanalys inom identifierade kompetensområden Att bilda ett forsknings och utvecklingsråd kopplat till VO-college som kan ha till syfte att *utveckla ett fortsatt samarbete med Hälsans Nya verktyg, *föra en visionär dialog med framtidscoacher, * genomföra forskningsseminarium i arbetsliv och skola * bedriva en VOC-akademi med årliga program med utbildning och seminarium *genomföra laboratorium i verksamheter och skola *utveckla samverkan med Universitet. 5

6 Förord I vårt scenarioarbete har vi haft förmånen att möta olika fokusgrupper i en visionär dialog om vård och omsorg i framtiden. Processen har genomförts under tre månader på halvtid och totalt sju fokusgrupper har genomförts men skiftande grupper under cirka tre timmar. Lejla Gros har genomfört flertalet av fokusgrupperna och Susanne Bergman har främst medverkat vid för- och analysarbetet. Rapporten har vi skrivit tillsammans. Arbetet har varit mycket spännande men tiden mycket knapp. Området är stort men vi hoppas att vårt arbete kan ge några indikationer framåt. Vi vill tacka alla som medverkat vid intervjuer, allt från forskare och verksamhetsansvariga och alla fokusgrupper totalt ca 50-tal personer som bidragit och arbetat engagerat och visionärt med oss. Arbetet har genomförts före och efter jul och trots detta har ändå fyra college lyckats samla fokusgrupper för våra scenarier. Medel för detta har beviljats av Hälsans nya verktyg och vi hoppas och tror att våra slutsatser av vår studie kan inspirera till fortsatt samarbete. HNV har som målsättning att prioritera arbetet med hemmet som bas. Under processen har vi varit vidare i vårt angreppssätt och valt att inte allt för mycket rikta in oss på en färdig lösning. Detta göra att de förslag vi presenterar sätter vård i hemmet i ett större sammanhang. För oss är det självklart att fortsätta denna visionära dialog med alla aktörer som samverkar inom Vård- och omsorgscollege Östergötland. Med en visionär dialog kan vi möta framtiden och skapa en beredskap tillsammans. Lejla Gross Utredare, Vård och omsorgscollege Susanne Bergman Regional samordnare, Vård- och omsorgscollege Östergötland 6

7 1.Inledning Vi behöver förbereda oss på en framtid med nya vårdbehov och nya vårdmetoder i takt med att en stor del av den åldrade befolkningen ökar och arbetskraften minskar. Dessutom har branschen vård och omsorg kritiskt debatterats vilket troligtvis minskat attraktionskraften till att vilja arbeta med dessa frågor. Det finns en otydlighet i vilka karriärvägar som gäller och det är enligt många en låglönebransch. De som arbetar inom vård och omsorg vet att det bedrivs ett fantastiskt arbete runt om i landet med personal som vigt sitt arbetsliv för att finnas till för andra. Det goda arbetet som genomförs behöver lyftas upp samtidigt bör kritiken tas på allvar om vi ska kunna möta framtidens krav. För att öka attraktionskraften inom branschen, förbereda oss inför en utmanande framtid och höja blicken, har Vård- och omsorgscollege Östergötland beviljats medel av stiftelsen Hälsans Nya Verktyg för att genomföra en mindre förstudie. Hur kan vi bygga broar mellan verklighet och forskning så vi står bättre rustade inför framtiden? 2.Bakgrund Under ett seminarium om Framtidens kompetensbehov, som arrangerades av Vård- och omsorgscollege i Östergötland den 3 mars-09, framkom bland annat följande: Det finns ett kunskapsglapp om hur annorlunda framtidens vård kan se ut om år jämfört med idag. Det finns ett behov av att i större utsträckning koppla nuvarande forskning inom vård och omsorg till det arbete som utförs idag. Vidare finns det ett intresse av att möta framtiden genom att i samarbete med universitet och forskning utveckla utbildningar som möter framtida behov. Det finns behov av att föra en visionär dialog om framtidens verksamhet för att höja blicken från vardagen och de mer kortsiktiga behoven. Inom vård- och omsorgssektorn behöver man utveckla en beredskap och förändringsvilja inför nya vårdbehov och vårdmetoder. Enligt forskningen kommer stor del av vården att ske i hemmet och på annorlunda sätt. I detta scenario försöker vi kartlägga hur olika målgrupper ser på framtiden och hur man tror att vård och omsorgen kommer att utvecklas. 2.1 Vård- och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege är en nationell satsning och samverkansform för att inför framtiden utveckla en vård och omsorg med god kvalitet. Detta sker genom samverkan mellan arbetsliv och skola i så kallade lokala college som är knutna till ett regionalt college. Ett college ska leva upp till ett antal kvalitetskriterier som garanterar samverkan och matchning mellan skola och arbetsliv med en modern utbildning som arbetslivet efterfrågar. Detta ska på sikt ge en attraktivitet att arbeta inom branschen samt förbereda för ett ökat antal vårdtagare i framtiden. I Östergötland finns fyra lokala college. Motala inkl Vadstena, Mjölby inkl Boxholm och 7

8 Ödeshög, Norrköping och Linköping. Linköping genomgår just nu en certifieringsprocess och beräknas bli godkända under våren. I Östergötland samverkar dessa kommuner, Landstinget, Universitetet, fackförbund, privata och offentliga arbetsgivare och utbildningsanordnare. På grund av en ökad andel äldre, förändrade vårdbehov och färre personer som är arbetsföra kommer vård och omsorg att se mycket annorlunda ut i framtiden. I detta scenario vill vi försöka finna möjliga sätt att förbereda för den framtid som forskningen redan nu förutser och som är högst trolig. Mer detaljerad information om Vård- och omsorgscollege i Östergötland finns på 3 Syfte och upplägg Syftet med förstudien är ta fram ett förslag på hur man kan arbeta visionärt inom ramen för Vård- och omsorgscolleges verksamhet. Eftersom en allt större del av vården sker i hemmet fokuserar studien på kompetensutveckling med hemmet som bas. 3.1 Avgränsning Studien har en öppen ansats för att senare smalna mot kompetensbehov till följd av ökad vård i hemmet. Vi avgränsar oss till Östergötland och sju fokusgrupper genomförs tillsammans med samverkansparter på våra fyra college där god representation finns. Tidsperspektivet är 15 år framåt Studien gör inga anspråk på vetenskaplighet och resultatet representerar enbart de fokusgrupper som undersöks. 3.2 Frågeställningar Hur ser framtidens vård och omsorg ut utifrån den forskning som bedrivs idag? Hur ser framtidens vård- och omsorg ut utifrån att stor del av vården sker i hemmet? Hur kan man arbeta fram strategier för att möta framtiden och vara brobyggare mellan verklighet och forskning? Vilket innehåll och vilken metodik bör ingår på vård och omsorgsutbildningen i framtiden? I förstudien har vi inledningsvis varit öppna i våra frågeställningar och angreppssätt och valt metod för att inte allt för mycket rikta in oss på en färdig lösning. Under arbetets gång har vi smalnat av allt mer till att fråga om vård i hemmet och kompetensbehov inför framtiden. På detta sätt tror vi att vi kan sätta vård i hemmet i ett större sammanhang. 8

9 3.3 Mål och målgrupp Målet med förstudien är: - inventera möjliga kunskapsområden och målgrupper som är viktiga för framtida vårdbehov och vårdmetoder i hemmet. - genom inventeringen ta fram ett förslag på genomförande av en kompetensplan för olika berörda målgrupper - ge förslag på hur man kan bygga upp kompetenser för att arbeta strategiskt och visionärt med framtidsfrågor Målgrupp för förstudien är: Personer som på olika sätt i sitt arbete, genom studier eller på grund av sin ålder kommer i kontakt med vård och omsorg på olika sätt. Vi har valt att arbeta genom samverkansaktörerna i våra fyra lokala college så som vårdpersonal, studerande, privata och offentliga arbetsgivare och utbildningsarrangörer, fackliga organisationer och Landstinget. Dessa grupper finns representerade i den lokala samverkan. Varje college har därför fått plocka ut en representativ blandning av människor från den lokala samverkan. Utöver detta har vi särkilt valt att skapa en homogen fokusgrupp på målgrupper som är särkilt intressanta så som studerande, yrkesverksamma inom hemsjukvården och friska pensionärer. Totalt har vi valt att genomföra sju fokusgrupper. Fokusgrupp 1 Fokusgrupp 2 Fokusgrupp 3 Fokusgrupp 4 Fokusgrupp 5 Fokusgrupp 6 Fokusgrupp 7 Mjölby college, blandad grupp som representerar samverkan Linköping college, blandad grupp som representerar samverkan Norrköping college, blandad grupp som representerar samverkan Motala college, blandad grupp som representerar samverkan Studerande, Birgittaskolan i Linköping Pensionärer genom PRO Norrköping Yrkesverksamma inom lasarettsanknuten hemsjukvård i Linköping 3.4 Begreppsdefinitioner Socialstyrelsens termbank definierar vård och omsorg, hemvård, hemsjukvård och hemtjänst enligt följande: Vård och omsorg är åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar Hemvård är vård och omsorg när den ges i den enskildes bostad eller motsvarande. Hemvård består av hemsjukvård och hemtjänst. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. För att insatser ska beviljas krävs det att vårdbehovet är pågående under en längre sammanhållen period. Vård och omsorgsplanering måste göras innan insatserna startar. Insatserna regleras av hälso- och sjukvårdslagen och kan till exempel vara läkemedelshantering, såromläggningar och provtagningar. Hemtjänst är enligt Socialstyrelsen bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande. Individuellt behovsprövad insats som kan ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Med service avses här t.ex. praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. 9

10 Med personlig omvårdnad avses hjälp med matlagning, hygien samt övriga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. 1 Trend menas något som utgör en djupare förändring och som under sin livstid kommer att påverka sin omgivning. 2 Vision är en framtid som vi strävar mot i ett längre perspektiv. 3 Fokusgrupp är en intervjuform där en liten grupp åsiktsfyllda människor samtalar runt ett förbestämt ämne. Gruppdeltagarna har något gemensamt (ålder, kön, erfarenheter, sjukdomar etc) och frågestunden leds av utfrågare/moderatorer. Till stöd har gruppledarna en intervjuguide Utredningsdesign Detta är en kvalitativ framtidsstudie som genomförs under en kort tid med begränsade resurser. Vi har därför valt en design där insamlandet och analys till stor del sker samtidigt i de olika fokusgrupperna. Metoderna är beprövade och har testats och anpassats inför genomförandet. För att hitta frågeställningar har fokusintervjuer med forskare och sakkunniga inom området av orienterande karaktär genomförts före fokusgruppernas genomförande. Resultatet av intervjuerna ingår ej i studien utan utgör mer ett referensmaterial. Intervjuer Frågeställningar + metod- Test av metod och analys Revidering av metod och analys Genomförande och analys i fokusgrupper Sammanfattande analys för att kartlägga mönster 3.5.1Val av metod Scenarier eller scenarioplanering är en metod för att föreställa sig möjliga framtider där olika organisatoriska beslut kan fattas. Scenarioplanering används ofta när det gäller planering på lång sikt och särskilt när förhållandena är osäkra. Anledningen till att scenarioplanering valts som arbetsmetod i den här förstudien är att studien fokuserar på möjliga framtider på lång sikt, inom en tidshorisont på 15 år. Dessutom söker studien föreställa sig möjliga effekter av en konkret företeelse: att all större del av vården sker i hemmet. Ett scenario ska svara på frågan vad kan tänkas hända och vad händer om?. Nackdelar med scenarier är att scenarioplanering inte ger något entydigt svar om framtiden. 5 Syftet med scenarioplanering inom vård och omsorg är att öka beredskapen för förändring och även att hitta de bästa strategierna för framtiden. Själva processen ger en inblick i stora förändringar sedda ur ett framtidsperspektiv. Olika omständigheter (ökat antal äldre, minskade resurser, etc.) ställer stora krav på vård och omsorg samtidigt som resurserna inte räcker till. För scenarioplanering används TAIDA metoden som står för: Trackning: spåra förändringar och tecken på hot och möjligheter Analysing: analysera konsekvenser och utveckla scenarier 1 Socialstyrelsens termbank 2 Scenarioplanering: Länken mellan framtid och strategi, Mats Lindgren & Hans Bandold 3 Ibid. 4 Ibid. 5 Scenarioplanering: Länken mellan framtid och strategi, Mats Lindgren & Hans Bandold 10

11 Identifiera drivkrafter och konsekvenser för att förstå hur de identifierade trenderna påverkar varandra. Imaging: identifiera konsekvenser och framställa visioner av det önskade. Deciding: att väga samman information, identifiera strategier Vad kan göras för att förvärkliga visioner och undvika hot som finns i den framtida omgivningen. Acting: sätta upp kortsiktiga mål, följa upp handlingarna Trackning Analysing Imaging Deciding Acting spåra förändringar och tecsyfte: ken på hot och möjligheter Identifiera drivkrafter och konsekvenser för att förstå hur de identifierade trenderna påverkar varandra. identifiera konsekven ser och framställa visioner av det önskade väga samman information, identifiera strategier sätta upp kortsiktiga mål, följa upp handlingar na TAIDA -metoden knyter samman omvärldsanalysen med strategisk planering och handling. Processen utarbetades av Mats Lindgren, grundare av Kairos Future AB. 6 För insamling av information, analys och framtidsgenerering kommer vi att jobba med intervjubaserade metoder och framförallt fokusgrupper. Denna omvärldsanalys består av de fyra första momenten i TAIDA- processen, nämligen tracking, analysing, imaging och deciding. Då dessa grupper ej är beslutsföra kan ej beslut fattas på vad som ska göras. Däremot kan man ge förslag på genomförande inför framtiden. Varje fokusgrupp ombeds även identifiera visionära yrken inom vården Test av metod Metoden testades på en grupp personer anställda på Regionförbund Östsam den 26 november Testfokusgruppen bestod av sju personer olika åldrar och kön. Med testfokusgruppen genomfördes fyra steg av TAIDA modellen: trackning, analysing imagining och deciding. Testfokusgruppens huvuduppgift var att bedöma metoden och arbetssättet. De fick identifiera det som är bra med metoden, det som är mindre bra samt ge förslag på utvecklingsområden Revidering Utifrån testgruppens synpunkter valde vi att mer tydligt definiera studiens uppdrag och målgrupp mm. Vi valde även att styra våra fokusgrupper mer med frågeställningar för att vara säkra på att vi skulle få svar på våra frågor. Studien bygger på grupper av individers olika idéer om framtiden utifrån deras egen begreppskarta så vi valde att inte allt för mycket gå in i begreppsdefinitioner. Vi söker mer efter mönster om framtiden som överensstämmer. 6 Ibid. 11

12 Utifrån återkopplingen blev det nödvändigt att ta ställning om vi ville ha hypoteser eller ej. Syftet med studien är ej att testa hypoteser men att se om forskarnas antagande om mer vård i hemmet stämmer med våra fokusgruppers tankar. I övrigt lät vi TAIDA- metodens olika steg styra dialogen till att bli allt mer konkret och verklighetsnära, 4. Teoretisk och praktisk orientering För att få en teoretisk och praktiskt orientering inom området Visionär kompetens inom vård och omsorg och Vård i hemmet som bas, genomfördes fem fokusintervjuer. Intervjuerna är ej en del av studien utan hade till syfte att orientera oss inom området. Intervjuerna följde till stora delar de olika faserna i vår scenariometod. Orienterande fokusintervjuer har genomförts med: Monica Hjern, Norrköpings kommun, UPL Hälsans Nya Verktyg Ulla-Britt Aminoff, universitetsadjunkt, Hälsouniversitetet Anita Rosenqvist, projektledare för PIMM, produktförnyelse inom vård och omsorg Göran Collste, professor, Centrum för tillämpad etik vid Linköpings universitet Inga-Lill Felizia, verksamhetschef för PUFF- enheten, Norrköpings kommun Elisabeth Sundin, professor i företagsekonomi verksam vid Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Malin Tillmar, Ekon. Dr. och Universitetslekor i företagsekonomi vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Vi har även sökt efter litteratur och befintliga studier på området vård i hemmet och studier som på olika sätt beskriver en framtida vård och omsorg. Nedan återger vi intressanta synpunkter och fakta som är relevant för studien. Vår orientering gör inga anspråk på att vara heltäckande utan har syftat till att ge oss en tillräcklig referensram för att genomföra våra fokusgrupper och ställa väsentliga frågor under processen. 4.1 Hemsjukvård och hemvård Enligt Socialstyrelsen är det allt fler människor som får vård i hemmet. Det är äldre och sjuka som vill bo kvar hemma till livets slutskede, men det finns även andra grupper som exempelvis de som behöver vård och rehabilitering efter behandlingar och operationer. En allt större andel av åldrande befolkning och allt kortare behandlingstider gör att vård och omvårdnad i hemmet blir allt vanligare. 7 Sjukvård i hemmet innebär att patienten får den vård han eller hon behöver hemma istället för att åka till vårdcentralen eller vårdas på sjukhus. Den kan till exempel vara omläggning av sår, hjälp med injektioner, provtagningar och läkemedel, men även mer specialiserad vård som annars skulle göras på sjukhus. Avancerad vård i hemmet Hemsjukvården kan också vara mer avancerad och är då ett alternativ till att bli inlagd på sjukhus. I den avancerade hemsjukvården arbetar sjuksköterskor och läkare som är 7 Hemsjukvård i förändring, En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer, Socialstyrelsen

13 specialister inom olika områden. De kan erbjuda ungefär samma vård som på sjukhus med reservation för de förutsättningar som finns i hemmet. De arbetar i team och verksamheten fungerar dygnet runt. Inom hemsjukvården finns också annan vårdpersonal som till exempel sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Sjukvården i hemmet kan vara dropp, smärtlindring, provtagningar, stödjande samtalskontakt och mycket annat. Vård i livets slutskede eller palliativ vård Patienter med obotlig sjukdom som vårdas inför slutet av livet har ofta särskilda behov av vård. Målet med den palliativa vården är att göra din sista tid i livet så bra som möjligt. I Östergötland är det lasarettsanknuten hemsjukvård i (LAH) som möjliggör för människor att få sjukvård i hemmet. LAH ger specialiserad palliativ vård i hemmet och på vårdavdelning och är vårdcentralernas stöd i medicinskt omfattande hemsjukvård dagtid. LAH samlar all hemsjukvård på jourtid. Hemtjänst Kommunens hemtjänst har ansvar för äldre och/eller sjuka som behöver hjälp med städning, matlagning och hygien. 4.2 Demografiska utmaningar för Hemsjukvård och hemvård: I Sverige finns idag 1,6 miljoner svenskar som är över 65 år, vilket motsvarar 17 procent av Sveriges befolkning. Under de kommande femton åren kommer antalet åringar att öka. På 2020 talet ökar antalet 80 år och äldre. Prognoserna pekar på att denna andel kommer att stiga till 21 procent 2020 och till 23 procent Detta innebär att andelen 80 åringar och äldre mellan 2020 och 2050 fördubblas åringar och äldre betecknas enligt Landstinget ibland som multisjuka äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov vilket ställer krav på att patienten, dygnet runt, har tillgång till lättillgänglig medicinsk vård. 10 I Östergötland är individer över 65 år, dvs. 18 % och mellan åren 2008 och 2015 kommer gruppen yngre äldre, år att öka kraftigt med hela 28 % och 2015 utgöra 21 % av Östergötlands befolkning. Västra Östergötland har störst andel äldre (20.2% motsvarande personer) följt av östra länsdelen (18.4% motsvarande personer) och därefter centrala länsdelen (17.1% motsvarande personer). 11 Många röster som tillhör både forskning och praktisk verksamhet förutser en allt ökad vård i hemmet. Frågan behöver diskuteras ytterligare och föras in i utbildningar av olika slag. Linkoping/Akut-LAH/ Hemsjukvård i förändring, En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer, Socialstyrelsen Ibid. 13

14 4.3 Rekryteringsläget nu och framöver SKL listar i sin rapport Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn (2007) sju trender som påverkar personal- och kompetensförsörjningen inom vård och omsorgssektorn. Dessa är Åldrande befolkning Ökad mångfald i form av behov Högre förväntningar och nya krav Folkhälsoarbete är mer omfattande Ny medicinsk teknik, Ökad vård och omsorg i hemmet Ökad internationalisering Cirka personer är verksamma i olika yrken inom vård- och omsorgssektorn i kommuner, landsting och regioner. Under de senaste åren ligger antalet rekryteringar, beroende på olika yrken, mellan 5-10 procent. Ytterligare rekryteras det timavlönade, personer som ofta inte arbetar regelbundet. Enligt SKL:s rapport sker den största andelen rekryteringar till yrken som kräver kortare vårdyrkesutbildningar, t ex undersköterska, vårdare och personliga assistenter. Dessa yrkesgrupper utgör ca 55 procent av samtliga sysselsatta inom vård och omsorg. De anställda med högskoleutbildningar som sjuksköterska, arbetsterapeut, psykolog m fl utgör drygt 20 procent. Yrkesgruppen läkare utgör en mindre del, ca 5 procent. 12 Enligt Landstingets personalförsörjningsrapport för Östergötland 2009 har man prognostiserat framtida behov av kompetens till år Här kan man se att efterfrågan kommer att öka på specialistsjuksköterskor och specialistläkare. Behovet av undersköterskor däremot har minskat de senaste 15 år och där finns även enligt Arbetsförmedlingen en övertalighet i länet i nuläget. Undersköterskor behöver vidareutveckla sin kompetens mot den specialistvård som utgör vårdbehovet. Specialistområden som man nämner för läkare och sjuksköterskor är bl a IVA, operation, distrikt, psykiatri. Landstinget i Östergötland skriver in sin personalförsörjningsrapport för 2009 om hur det ställs nya krav på arbetsätt och metoder. Vårdval där vårttagare själva väljer vård bland auktoriserade vårdcentraler, ökad efterfrågan på vård i hemmet, hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande vård ställer nya krav. Här i ligger även att hantera etiska dilemman som uppstår vad gäller sekretess som följd av att arbeta i andras hem. Framtidens vård och omsorg ställer stora krav på samverkan dels mellan kommuner men även mellan Landstinget och kommuner 4.4 Vård och omsorg i privat regi I Sverige finns ungefär olika privata vårdföretag. En del av dessa företag är vinstdrivande och andra ideella personer arbetar inom den privata sfären privata. Svenskt Kvalitetsindex mätning 2009 och en ny undersökning från Svensk Företagshälsovård 12 Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn, SKL

15 visar att anställda i privata vårdföretag är mer nöjda med sin ledning, sina arbetsförmåner och sina löner än offentligt anställda. 13 Lov (lagen om valfrihetssystem) i kommuner öppnar nya affärsmöjligheter privat verksamhet inom service, vård eller omsorg. Det skapar möjligheter för privata företag och organisationer att utföra tjänster som kommunen eller Landstinget tidigare utfört i egen regi Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Den 21 januari 2010 överlämnade regeringen lagrådsremissen - Värdigt liv i äldreomsorgen till Lagrådet. En nationell värdegrund inom äldreomsorgen föreslås och lokala värdighetsgarantier ska uppmuntras. Den nya lagen sätter brukaren i fokus och möjliggör för ett värdigare liv och modernare vård. Tre lagändringar föreslås: En bestämmelse i socialtjänstlagen (SoL) om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Vidare en bestämmelse i SoL om att den äldre personen, så långt möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Den nya lagrådsremissen öppnar för en mer individanpassad och modernare äldrevård. 4.6 Aktuell forskning I ett försök att få inblick i vilken aktuell forskning som bedrivs i länet kontaktades några personer Linköpings universitet. Bland annat kontaktades Göran Collste, professor på Universitetet centrum för tillämpad etik. Ulla-Britt Aminoff, universitetsadjunkt vid Hälsouniversitetet i Linköping, Elisabeth Sundin, professor i företagsekonomi verksam vid Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Malin Tillmar, Ekon. Dr. och Universitetslektor i företagsekonomi vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Vi har främst sökt efter aktuell forskning i Universitetets databas för att identifiera forskningsområden Enligt SKL är tre medicinsk tekniska områden särskilt aktuella. Molekylärbiologi och medicinsk genetik ger möjligheter att skräddarsy behandlingar. Läkemedel och teknisk 13 Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna Nöjdare personal inom privat utförd vård , 14 Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna Vård efter behov inte plånbok, , 15

16 innovation omfattar förbättringar inom kirurgin. Informatik och telemedicin innebär bättre tillgång till databaser, medicinsk expertis på distans etc. 15 Forskningen som sker inom dessa områden idag är omfattande både nationellt och internationellt. Bara på Linköpings Universitet har vi identifierat intressant forskning på ett antal institutioner. Omfattande forskning kopplat till ovanstående kompetensområden sker idag. Här ges några exempel Ämne/område Forskare LiU-institution eller institut Etik i hemsjukvård Vårdval Diagnos på distans Sensorteknik för vård i hem Medicinsk informatik IT-stöd för hemsjukvård Äldres förhållande till teknik Göran Collste Ingrid Hellström Elisabeth Sundin Malin Tillmar Per Ask Peter Hult Ingemar Lundström Karin Enander Hans Åhlfelt Boel Berner Sture Hägglund Leili Lind Jan-Erik Hagberg Catharina Nord Centrum för etik Institutionen för Ekonomi och industriell utveckling (IEI) Institutionen för Medicinsk teknik (IMT) Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) och Linköping Institute for Life Science Technologies (LIST) Institutionen för Medicinsk teknik (IMT) Santa Anna IT Research Institute National institute for studies of ageing and later life (NISAL) 15 Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn, SKL

17 4.7 Sammanfattande reflektioner av fokusintervjuer Nedan ges en enklare sammanfattning från fem intervjuer som till stora delar bekräftar det vi tidigare skrivit från dokumenterat material. Allt fler och komplicerade ingrepp görs i hemmet Ökade krav på personal men även minskade resurser och fler som behöver vård. Det kommer att behövas fler inom vården med specialistkompetens inom hemvården både sjuksköterskor och undersköterskor. Vi kan se fler företag i privat regi även om det är de större företagen som tar marknadsandelar och de små företagen får det tuffare. Större krav kommer att ställas från vårdtagarnas sida på skräddarsydda lösningar och egna val. Vi kan se att tekniken ersätter människan i t ex form av övervakning och andra tekniska hjälpmedel. Detta ställer nya krav på etik och integritet i relationen till vårdtagaren. Man funderar även på var gränsen går för hur mycket tekniken kan ersätta människan Det sociala behovet blir viktigt att tillgodose när tekniken tar över allt mer. Sjuksköterskor och undersköterskor behöver bli specialiserade på hemsjukvård och akutvård i hemmet i framtiden. Att vårdtagaren har en mer interkulturell bakgrund kommer att öka kraven på kulturkunskap och språk När våra intervjupersoner ska identifiera kompetensområden som blir viktiga inom vård och omsorg nämner de bl a entreprenörskap, aktuella forskning, etik, pedagogisk kunskap att lära ut avancerad teknik, metoder för att kunna diagnostisera i hemmet. Vårdtagaren ska själv kunna ta prover mm. Vårtagarens attityd kommer att förändras och man vill ha mer skräddarsydda lösningar. Verksamheter behöver bli med mobila och rörliga. Hur kan man då gå tillväga för att väga upp den eventuella isolering som blir en följd av att vården sköts i hemmet med avancerad teknik? Här ser man hur nya yrkesgrupper kan utvecklas. Man nämner livscoacher men även funktioner som hjälper till med sociala aktiviteter, kulturutbud mm. Man kan förutse att trenden av ökade antalet privata aktörer ökar och att de är stora privata aktörer som snabbt tar marknadsandelar. 5.Genomförande 17

18 5.1 Plan för genomförande Projektet genomfördes i följande delmoment: November- december-09 Framtagning av projektdirektiv och avstämning med Hälsans Nya verktyg Informations - och kunskapsinhämtning, fokusintervjuer December-09 Framtagning av utredningsdesign, test av metod och revidering Scenarioplanering Avrapportering för styrgrupp Hälsans nya Verktyg Januari-10 Utformning av verktyg för analys och databearbetning Fokusgrupp1-5 genomfördes Analysarbete Februari-10 Fokusgrupp 6-7 genomfördes Analysarbete och rapportskrivning Utkast presenteras för Hälsans Nya verktyg den 18 februari Revidering och komplettering av rapport Mars-10 Slutredovisning Kunskapsspridning 5.2 Riskanalys Tidigt såg vi ett antal risker med studien. Knappt om arbetstid och optimistisk tidsplan Studien påbörjades före juluppehållet då det är svårt att boka in människor Svårigheter med att få flera människor samlade med kort varsel Tveksamheter om metoden passade för detta För att säkerställa att rapporten skulle bli färdig har vi haft löpande avstämningar. Vi har testat metoden för att vara säkra på att den fungerar. För att spara tid har vi noga avvägt analysmetod för att arbeta så effektivt som möjligt. Trots detta har arbetet med att få ihop grupper varit oerhört tidskrävande. 5.3 Fokusgrupper För att få en bild av hur själva målgruppen tänker i fråga om sina framtida behov, har vi valt att arbeta i fokusgrupper. I fokusgruppen samlas ett antal människor för att under ett antal timmar diskutera konkreta frågor. Scenarioplanering genomfördes i sju fokusgrupper. Fyra vård och omsorgscollege Mjölby, Motala, Norrköping och Linköping bildar fyra fokusgrupper. Varje grupp består av maximalt åtta personer med blandad bakgrund men med insyn i hemsjukvården och hemvården. Dessutom bildas tre homogena fokusgrupper. En bestående av sjukvårdspersonal. Den andra bestående av elever (studerande) och slutligen den tredje där yngre äldre ingår. Samtliga fokusgrupper genomfördes under perioden 14 januari februair-10. I grupperna ingick 5-10 personer vid varje tillfälle. Varje scenarioplanering i fokusgrupperna innefattades av följande steg. 1. Inledning där syfte, metod och genomförande presenterades. 18

19 2. Brainstorming. Deltagarna uppmanades föreställa sig vård och omsorg De fick tänka i banor av hot och möjlighet. Under 10 minuter identifierades så många tankar och idéer om den framtida vården som möjligt. Lapparna grupperas sedan för att eventuella mönster ska upptäckas. 3. Trackning. Deltagarna spårar och beskriver förändringar och trender i omvärlden som kan inverka på vård och omsorg i framtiden. 4.Analysing. Under steg två i TAIDA-modellen, analyseras förändringar som kan påverka hemsjukvård och hemvård i framtiden. Frågeställningar som ställdes i denna fas var hur tekniken kan ha betydelse för framtidens vård och omsorg samt hur det sociala samspelet kan förändras för vårdtagare. 5. Imaging. När vi har samlat idéer om tänkbara och möjliga framtider blev deltagarna uppmanade att skapa bilder av en önskad framtid. Deltagarna blev ombedda att förflyta sig till en fantasivärld 15 år framåt och skriva ett personligt brev till en före detta kollega samt beskriva den framtida hemsjukvården och hemvården. Breven daterades femton år framåt i tiden. Efter det att breven hade skrivits lästes de upp för hela gruppen. 6. Deciding. Under metodens sista steg fick deltagarna identifiera åtgärder för att förverkliga visioner och undvika de hot som finns. Viktiga frågor som ställdes här var vilka målgrupper som behöver utveckla olika kompetenser för att möta framtiden. 6. Resultat Nedan redovisas en sammanställning av resultatet av varje fokusgrupp. Alla steg i processen dokumenterades och skrevs ned. 6.1 Vård- och omsorgscollege Mjölby Fokusgruppen består av sju personer med olika bakgrund. I gruppen ingår: en vårdlärare, en elev, en skötare, vårdbiträde, arbetsterapeut, samt personal från äldreboende och hemtjänsten. Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta: Effektiviseringar Individuella lösningar Fler vårdas hemma Ökad förebyggande hälsoarbete Alternativa driftsformer Fler äldre Allt färre ska försörja allt fler Ökade krav på personal Att man tvingas till vård hemma Ensamhet Minskad arbetsbefolkning Minskade ekonomiska resurser Alternativa finansieringsformer Besparingar Effektiviseringar Högre krav på personal Alternativa driftsformer Personalbrist 19

20 Skräddarsydda lösningar Vård som utgår från vårdtagaren Ökad friskvård Fler vårdas hemma Högre krav på personal Brist på personal Ensamhet Anpassade bostäder Gruppen yngre med psykiska sjukdomar är mer synlig Spetskompetens Kompetensbrist Teknik Gruppen förståndshandikappade och psykisksjuka är mer synlig Spetskompetens Kompetensbrist Särskylda äldreboende för psykisksjuka Göra jobbet mer spännande Stimulera personal Teknik Ledarskap Personalbrist Ingen vill jobba inom vården Besparingar Svåra arbetstider Krav på specialiserad personal Arbetsbelastningen Tekniskutveckling Utveckling av hjälpmedel Övervakning Få vård hemma i större utsträckning Bättre medicin mindre sjuka Mer aktiva patienter Kunskapssamhälle Mjölby gruppens önskebild är följande: Fler aktiviteter med äldre Fokus på livskvalité för äldre 20

21 Mindre stress för personalen Tillgång till ny teknik och grundläggande hjälpmedel. För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: Gör hela samhället mer äldrevänligt! Tillgänglighet bör vara ett ledord. Fler privata aktörer på marknaden Individuell anpassad vård brukar perspektivet! Vidare utbildning för redan anställd personal I utbildningen fokusera på personliga egenskaper hos personalen: vara trygg i sig själv, empati, lyhördhet, Uppmärksamma personalen så att de inte blir bakåtsträvare. Lära ansvar Utbilda både befintlig personal och studerande att söka information. Utveckla olika typer av nätverk för erfarenhetsutbyte Mer kompetens inom hemsjukvård Mer specialistkunskap inom psykiatri. Arbetsterapi och sjukgymnastik bör vara tillgänglig till alla. Biståndshandläggare med rätt kompetens inom hemtjänst, byråkrati, etc. Verksamheten och utbildning måste gå hand i hand. Viktigt att verksamheten kommer till skolan och skolan till verksamheten! Kommunikativ förmåga hos personalen bör utvecklas. Ta del av personalens tankar, idéer det är alltid någon uppifrån som bestämmer. Förläng praktiktiden Föreläsningar från någon som jobbar i verksamheten (i skolan) och tvärtom att skolan är på arbetsplatsen och inspirerar. Införa AT tjänst för omvårdnadsprogrammet: det skulle lyfta fram yrken samtidigt som studerande ges möjligheten att prova på olika arbetsuppgifter. Detta skulle leda till att fler väljer var de vill jobba och med vad inom vården: större delaktighet. Visionära yrken inom vården: Vårdtekniker Livscoacher Kompetens om ordnar aktiviteter som teater, yoga, kurser, 6.2 Vård och omsorgscollege Linköping Fokusgruppen består av fem personer som kommer från kompetensutvecklingsinstitutet, Kommunal, Kunskapstorget, Birgittaskolan och omsorgskontoret. Gruppen består av utbildare, facket, två studie- och yrkesvägledare och en chef. Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta: Teknisk och medicinsk utveckling Mer utvecklade hjälpmedel, bättre Att man glömmer området för teknik behandlingsmetoder, bättre läkemedel nya möjligheter nya uppdrag Opersonlig vård Tekniken springer förbi etiken Man lägger mycket på de anhöriga 21

22 Minskade ekonomiska resurser Bättre omfördelning av resurser Slimmad organisation arbetsmiljöbrister Brist på personal Fler vårdas hemma Fler privata aktörer Valfrihet Stora krav från vårdtagaren er att ha ett helikopterperspektiv med många utförare som kommer och går minskar Små utförare har små resurser till kompetensutveckling. Ökad livslängd- friska år Äldres bättre ekonomi Finns intresse och fokus på frågorna 40- talisterna sporrar Fler äldre Ökad livslängd fler sjuka år Allt sjukare Stora krav från vårdtagaren Mångfald Mångkulturell personal speglar samhället Många utan utbildning Brister i svenska språket Bristen på yrkesstolthet Grundutbildning ger grund för fortsatt Anställningsförhållanden lärande Utvecklingsmöjligheter för medarbetare Mycket kompetens som inte tas tillvara Validering Ganska kort grundutbildning Tillgång till information Kunniga krävande vårdtagare Ökade krav från vårdtagare Tillgång till information till många professionella kontakter Mer jämlikt förhållande mellan mig som 22

23 brukare och vårdpersonalen Önskebilden: Det ska vara lätt att få kontakt med vården och göra enklare kontroller, ställa frågor och få svar som ger en god trygghet. Personlig vård som tar hänsyn till mina behov Jämlikt förhållande mellan mig som brukare och vårdpersonalen Alla medarbetare förväntas och har möjlighet att delta i utvecklingen. Varje verksamhet har en plan för den kompetensutveckling som behövs. Kunna välja var jag vill bo och vilken hjälp jag vill ha och vem som hjälper mig. Goda möjligheter till aktiviteter fysiska, kulturella, sociala, resor. Trygghet, god hygien, smärtfrihet, god service och god mat. För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: Fler privata aktörer 2025 Mer öppen vård som jobbar med förändringar Öppna kvalitetsjämförelser Utbildningen ska hänga ihop med yrkeslivet, verksamheten, lagar, direktiv. Lärare är ute och jobbar med att jobba med både kompetensutveckling. Validering Visionära yrken Personalen inom vården behöver ha en bra helhetsbild. Ökat krav på vad andra kan, runt omkring. Att se sin egen roll i förhållande till andra. Kundperspektiv! Serviceinriktad. Pedagogisk kompetens för att få mer jämlik förhållande. Bredare yrkesroller kommer att behövas. Äldreomsorg är bredd. Mer omvårdnadskunskap! Kunskapen man ställer större krav på varje enskild yrkesgrupp. Kunskap om vad man gör när man inte vet. Söka information. 6.3 Vård och omsorgscollege Norrköping Deltagare är PUFF enheten, Tankerum, två personer från Sjuk- och Hemvårdsteamet, handikappomsorgen, strokeenheten, praktiksamordnare samt GRB. Gruppen består av: en utbildningsledare, två enhetschefer, en undersköterska, en vårdare, en sjuksköterska och en praktiksamordnare. Bättre hjälpmedel Fler unga kan teknik Teknisk och medicinsk utveckling Tekniken ersätter människor Minskade ekonomiska resurser Alternativa finansieringsformer Nerdragningar Effektiviseringar Förändrade arbetstider Mer samarbete, utvecklad arbetssätt. Kompetensbrist ingen vill jobba inom 23

24 vården Pengar styr vad man får Segregation och utsatthet Kortsiktigt tänk Personligt utformad Fler privata aktörer Ökat brukarfokus Anpassad äldre omsorg självstyrd Fler valmöjligheter för brukare Flexibel/icke byråkrati Lättillgänglig Eget val av boende Valfrihet Stora krav från vårdtagaren Arbetstider Bredare kompetens krävs Konstruktiv personal Anpassade utbildningar möta behov Bredare kompetens högre status Frisktänk istället för Vårdtänk Samverkan mellan olika vårdenheter Nytänkandet Fler äldre Bredare kompetens krävs Mindre brukar fokus Kompetensbrist Svårt sjuka ökar Ökat vårdbehov Fler multisjuka Önskebild Tillgång till personlig assistent Val av boende Sjukvård i hemmet Personalen som jobbar i hemmet måste ha bredare kompetens Tekniken - kunna se sin doktor via dator eller liknade, kunna ha personlig kontakt med hjälp av tekniken Mer tid att ägnas sig åt brukaren och även hela familjen Välkända ansikten Flexibilitet Bättre kontinuitet Tillgänglighet Aktiviteter det sociala livet Tillgång till en livscoach/kontaktperson Professionellt bemötande Valfrihet Att personalen har tillgång till professionell handledning Hjälpmedel minskats ner betydligt på utskrivningen av tabletter, här ordineras friskvård i större utsträckning 24

25 För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: Kvalitetsmätning gemensamma variabler som mäter kvalitet inom vården. Anpassa lägenheter så att människor kan bo kvar i sina lägenheter. Kontinuitet och brukarperspektiv Hitta redskap att ta reda på vad brukaren vill ha Skapa starkt yrkesidentitet. Vara trygg i sin yrkesroll. Förberedda människor möter det nya som möjlighet (personalen)! Att personalen ska reflektera över det man gör mycket går på rutin. Det saknas reflektion! Trygg personlig utveckling inom utbildningen. Förhållningssätt hos elever: jag är bara undersköterska. Yrkesetik, yrkesstolthet samt lyfta fram förhållningssätt till människor och till mig själv. Handledning: vissa grupper är uteslutna till ex. hemtjänst. Undersköterska som yrkesgrupp håller på att försvinna. Svårt att bygga upp tryggheten. Starkare ledarskap: Rekrytering av ledare bör förändras: rekrytering är mycket traditionellt bundet: idag tittar man på vilken bakgrund, yrkesroll du haft inte vilka ledaregenskaper du haft. Rekrytera från andra branscher inte vanligt! Visionära yrken: Kulturledare, äldrelotsar, samordnare, teknikpedagoger. 6.4 Vård och omsorgscollege Motala Deltagare: Två personer från Socialförvaltningen, Bildningskontoret Motala kommun, Attendo Care, Kommunal, Platengymnasiet. Gruppen består av en områdeschef, en rektor, en områdesansvarig, en facklig representant, en utbildare, en verksamhetschef. Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta: Ökade brukargrupper Högre krav på meningsfull och värdig Svåra prioriteringar ålderdom Prevention Minskade insatser att möta 40 tallister Ökat tryck på anhöriga Brukarfokus Kvinnor och invandrare tvingas dra lasset Vilja till förändring Salutogent förhållningssätt Jobba längre Ekonomi Kollektivisering och objektivisering Brist på kompetent personal. Vård för rika och vård för fattiga Brist på kompetens 25

26 Ökad kompetens Medvetenhet om lärande Höja statusen Ökat tryck på befintlig personal Fel bemötande- fel medicinering Brukaren mår sämre Statusen minskar Ännu svårare att rekrytera Fokus på värdegrund i skolan och på arbetsplatsen Handledning för befintlig personal Brist på empati Det personliga mötet minskar Brukaren blir ett objekt Ökad ohälsa Delaktighet och inflytande Mer hemsjukvård Eget val Brukar inflytande Större krav på personal Man hävdar inte sin professionalitet Sänker tröskeln gör som brukaren vill Ökad ohälsa Komplement till vården Teknikstöd Ny kunskap Teknik Det personliga mötet minskar Ökad ohälsa Samverkan bygger på mångfald. Målstyrning Långsiktiga strategier med tanke på kompetens Samverkan Ingen samverkan Brukaren faller mellan stolarna Samverkan innehåller en total lösning vilket ledet till att eget val blir omöjligt. 26

27 Önskebilden Få möjlighet få tjänster uppfyllda enligt mina intressen Bra hjälp av vård personalen där samtal är viktig. vara hemma till att välja mat, boende Tillgång till aktiviteter Hög servicekänsla bland personalen Inga kollektiva lösningar Uppbyggda strukturer för kvalitetssäkring av förbättringsområden, uppföljning och fokus på ständiga förbättringar. Samverkan sker tydligt med brukaren på både individ, grupp och samhällsnivå Nya tekniklösningar möjliggör det personliga mötet socialt företagande är ett attraktivt tillstånd Stolt personal För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: Jobba tills vi är 67/70 Få ungdomar tidigare i arbete Vård och Omsorgscollege Marknadsföring Stimulera medarbetare Kompetensutveckling Lärandeprocess: infiltrera utbildningen med individuellplanering, vikten av reflektion Handleda personalen Värdegrund Tydlighet i vad som förväntas av personalen Långsiktiga strategier med tanke på kompetens Visionära yrken: Kontaktperson/livscoach 6.5 Studerande Sex deltagare: Två studerande OP3 (Omvårdnads program) Två studerande OP2SA (Omvårdnad samhällsvetenskaplig inriktning) Två vuxenstuderande (Omvårdnads program) Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta: Hjälpmedel Teknikstöd i hemmet Forskning Medicin, nya behandlingar Teknik Det personliga mötet minskar Ökad ohälsa 27