Anteckningar för GRVO-Collegerådet/styrgrupp

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Lars-Göran Jansson Margaretha Allen Anteckningar för GRVO-Collegerådet/styrgrupp Datum: 21 oktober 2010 Närvarande: Tina Forsgren Härryda Anna Wreeby Studium Göteborg Lisbeth Sjöling Tynnered Göteborg, Jane Cervell VUX Stenungsund, Britta Hedén Vård o äldreomsorg Stenungsund Eva Malmgren-Thörnblom Aranäsgymnasiet Kungsbacka Karolina Naij Handikappomsorg Kungsbacka Louise Svensson Vård och omsorg Mölndal Ewa Berhof Krokslättsgymnasiet Mölndal Helena Mårdstam Funktionshinder Mölndal Sirpa Niemi Funktionshinder Ale Kommun Susanne Wasén Lernia Rose-Marie Berghänel Kommunal, Drottnings Silvias Barnsjukhus Viktoria Stalfors Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ann-Kristine Andersson Stadshuset Göteborg Lars Skärgren VUX Göteborg Maria Magnusson, Utbildningsförvaltningen Lerum Marita Leijon-Lagergren Kungälv Lars Berfenhag Kungälv Margaretha Allen GR Carl Heath GR Solweig Wahlqvist GR Lars-Göran Jansson GR 1. Föregående mötesanteckningar Anteckningarna kompletteras med närvarande vilket saknades. 2. GR:s virtuella råd Margaretha Allen gav en kort information om vad Virtuellt kompetensråd innebär. Ett sådant råd skall uttala sig om kompetensutbildningsbehov vid start av vuxenutbildningar och för 1

2 KOMMUNALFÖRBUNDET GR vård och omsorg finns förslag att GRVOC rådet kan utgöra detta råd eftersom GRVOC- rådet består av ca. 30 utbildare och branschföreträdare.. 3. Årsrapport till Nationella rådet Lars-Göran Jansson och Margaretha Allen håller på att sammanställa en ettårsavstämning som är en årlig avstämning till det Nationella rådet. Redovisningen görs utifrån en mall som finns framtagen och som baseras på kvalitetskriterierna. När redovisningen är klar och skickad till Nationella rådet läggs den ut på GRVOC:s hemsida. Det är roligt att GRVOC har så stort avnämardeltagande vilket är unikt i landet. Det finns idag 13 godkända VOC-regioner med 30 lokala VOC så intresset är stort. 4. HALP-nodens ansökan om certifiering Maria Magnusson redogjorde för hur läget med HALP nodens ansökan är. De betraktar den som färdigskriven och i dagsläget ligger den hos deras styrgrupp för godkännande. Ansökan anmäls i och med detta till nästa GRVOC-råd för yttrande. 5. Laget runt: Läget kring andras ansökningar Nationella rådets avsikt med VOC är att vårdsektorn skall bli en attraktiv arbetsgivare vilket hela tiden skall utgöra utgångspunkten för ansökningarna som håller på att utformas. Handledaravtal måste finnas i den lokala ansökan. I Göteborg pågår ett intensivt arbete och man har för avsikt att vara klar i december. SU deltar i arbetet. Skrivargrupp träffas en gång /v. Göteborgs Stad har ett interimistiskt VOC-råd för alla utbildningsanordnare i staden. Varje skola skriver ansöka för egen certifiering men eftersom staden har ett gemensamt lokalt råd så kopplas alla dit och staden kommer med en gemensam samordnad ansökan. Kungälv har en lokal styrgrupp och ansökan är långt kommen. Sjukhuset har dock inte deltagit i arbetet ännu. Man hoppas att vara klara till december. Kvalitetssäkring av arbetsplatserna skall vävas in i arbetet vilket är ett stort arbete som återstår. Norra noden har en avsiktsförklaring men Kungälv kan inte lämna sin ansökan förrän den är förankrad i kommunstyrelsen. Stenungsund ingår i Norra noden och följer den tidplan som finns där med sina lokala ansökningar. 2

3 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Ale och Lilla Edet skriver tillsammans kopplat till det lokala rådet. Flera avnämarrepresentanter har kommit med bl.a. Solhaga By AB. Avstämningar med norra noden pågår och avsikten är att de skall vara färdiga till decembermötet. Mölndal är nära de sista förlösande skrivningarna och överenskommelserna för att kunna lämna ifrån sig sin ansökan som alltså är nästa färdig. Den ursprungliga planen var att ansökan skall vara klar 1/ vilket man ämnar hålla fast vid. Mölndals ansökan anmäls som en punkt till nästa möte. Kungsbacka ligger i beroende av Hallands län där de avser att ansöka om ett regionalt VOC. Diskussioner pågår om hur detta påverkar Kungsbackas ansökan och har fördröjt den något men arbete pågår. 6. YH/VGR strukturerad hantering beträffande yttrande som formell referens. Förslag: GRVO-Colleges avnämargrupp lämnar utlåtande vid ansökningar om inrättande av nya YH-utbildningar i regionen. Då man startar framskrivningen av ny YH-utbildningar bör dessa vara avstämda och regionalt förankrade. Avnämarrepresentanterna i GRVO- College kan vara den gruppering som ger ett uttalat behov av utbildningen. Ambitionen bör vara den att initiativet överflyttas till avnämarna för att starta framtagning av nya utbildningar. Beslut : Avnämarrepresentanterna i GRVOC-rådet yttrar sig över förslag till ansökan om start av nya YH-utbildningar. 7. Skaraborgsundersökning: Omvårdnadsutbildning och sen då? Lars Skärgren visade på en undersökning som gjorts i Skaraborg Vad gör de som genomfört en omvårdnadsutbildning 4 år senare. Svarsfrekvensen var 70% och 96% anser att man har nytta av sin utbildning, många anser att arbetsgivaren inte utnyttjar den fulla kompetensen vilket handlar om en ledningsfråga. 43% angav att de fått kompetensutveckling mindre än en dag/år. Genom satsningar har mycket kompetensutbildning genomförts sedan 2004 varför rådets mening var att frågan skulle få en helt annan svarsprocent idag. 8. GRVO-Collegeterminologi och rapport från nationella gruppen för projektledares inom VO-College möte 20 oktober 3

4 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Margaretha Allen visade med en bild hur strukturen för VO-College är tänkt från det Nationella rådet till det lokala colleget. Bild bifogas 9. Informationsmaterial Vad används i kommunerna? Frågan tas upp på nästa möte. 10. Kompetensinventering Hur ser läget ut i kommunerna? Vem/vilka har genomfört inventeringar? Inventeringen tas upp vis nästa möte. 11. Yrkesvux inom GR Eventuell representation från yrkesvux i GRVO-Collegerådet Lars Skärgren har frågan Finns ingen representant återkommer senare. 12. Rapport från Skolverkets nationella programråd kring Vård- och omsorgsprogrammet 14 oktober samt diskussion om lokala/regionala programråd och GRVOC-råd roll i dessa. Sirpa Niemi och Margaretha Allen lämnar en kort redogörelse för de möten de varit på. Det Nationella Rådet lämnar nu sina synpunkter på innehåll och möjlighet till programfördjupning. Skolverket beslutar om kursernas innehåll. Det väger tungt om Sirpa Niemi som representant för GRVOC-råd lämnar synpunkter och behov av någon kurs med innehåll som inte finns idag t.ex. inom Räddningstjänsten. Kompetensnivå för baspersonal inom vård och omsorgssektorn är en viktig fråga som kräver en lösning. Förslag finns att det nya vård- och omsorgsprogrammet skall visa på vad som skall krävas för detta. Socialstyrelsen, Niklas Bjurström, har fått ett uppdrag som lyder Beskriv lämplig kompetens för baspersonal inom vård och omsorg. Håkan Ceder samlar en grupp. Det är stort behov av att få fram certifierade utbildningar där branschen är medverkande till innehåll. Nationellt kommer 1 mdkr att satsas under mandatperioden på bl.a. kompetensutveckling inom funktionshinder och äldrevård. Arbete med floran av titlar och vilka utbildningsnivåer som de svarar mot pågår. CARPE i Stockholm har tagit initiativ till att arbeta med funktionshinderområdets frågor. Arbetsgivarsidan har en mängd frågor att ta ställning till. 13. Implementeringsinsatser kopplat till GY2011 4

5 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Margaretha Allen rapporterade om att det har fungerat mycket bra med en representant per skola som stått för anmälan av 2800 lärare till implementeringskonferenserna på Arken november. Tack för god samverkan med detta. 14. Övriga frågor Svårt att få fram platser för APU i hela regionen. Psykiatriområdet är särskilt svårt. Nya utbildningsanordnare måste komma med i planeringen av APL om branschen i regionen skall klara behovet av praktik och utbildningsplatser. Filmen om bemötande finns i flera upplagor och kan rekvireras från GR. Mötesplats funktionshinder 16-17/ YRKESFOLK VISAR VAD MAN GÖR. 5

6 Struktur för VÅRD och OMSORGS college Cerifierat regionalt GR VOC-råd / styrgruppen 1 UBA o 1 Arbetsgivare / utb. A sitter ordf. Nationella aoea Rådet 4 parter Nationella Programrådet för Vård o omsorgsprogram HALP Lokal styrgrupp GRVO-collegeråd styrgrupp Mölndal Lokal styrgrupp Norra noden Lokal styrgrupp Göteborg Lokal styrgrupp Programråd! Härryda Lerum Arbetsgrupp 2/komm + Fackl. Alingsås Partille Krokslätt Kungälv Ale / Lilla Edet Stenungsund Katrinelund Studium Lernia KY

7 Lejla Gros Susanne Bergman Visionär kompetens inom vård och omsorg Rapport från ett framtidsarbete med TAIDA-metoden Finansierat av Hälsans nya verktyg Vård och omsorgscollege i Östergötland 1

8 Innehåll Sid Sammanfattning 4 Förord 6 1. Inledning 7 2. Bakgrund Vård- och omsorgscollege 7 3. Syfte och upplägg Avgränsning Frågeställningar Mål och målgrupp Begreppsförklaringar Utredningsdesign Val av metod Test av metod Revidering Teoretisk och praktisk orientering Hemsjukvård och hemvård Demografiska utmaningar för hemsjukvård och hemvård Rekryteringsläget nu och i framtiden Vård och omsorg i privat regi Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Aktuell forskning Sammanfattande reflektioner av fokusintervjuer Genomförande Plan för genomförande Riskanalys Fokusgrupper Resultat Vård- och omsorgscollege Mjölby Vård- och omsorgscollege Linköping Vård- och omsorgscollege Norrköping Vård- och omsorgscollege Motala Studerande 27 2

9 6.6 Äldre Yrkesverksamma inom hemvård Analys av resultat Trackning and analysing Teknik Individuella val Vård i hemmet Minskade resurser Privata aktörer Förändrade yrkesroller Kvalitet Imaging Deciding Framtida kompetensbehov och målgrupper Framtida yrkesgrupper Framtida college Framtida arbetsplatser Strategier framåt Fördjupat kompetensanalys inom kompetensområden Ett forskningsråd kopplat till VO-college Fortsatt samarbete med Hälsans Nya Verktyg Fortsatt visionär dialog med framtidscoacher Forskningsseminarium i arbetsliv och skola VOC-akademi Laboratorium i verksamheter och skola Utvecklad samverkan med Universitet Avslutande reflektioner Kritisk granskning Sidoeffekter av en visionär dialog Slutord 43 Referenser 44 3

10 Sammanfattning Titel: Visionär kompetens inom Vård och omsorg Författare: Lejla Gros, utredare, Susanne Bergman regional samordnare Finansiär: Hälsans nya verktyg Syfte: Mål: Metod: Att ta fram ett förslag på hur man kan arbeta visionärt inom ramen för Vård- och omsorgscolleges verksamhet. Eftersom en allt större del av vården sker i hemmet fokuserar studien på kompetensutveckling till följd av ökad vård och omsorg i hemmet. Inventera möjliga kunskapsområden och målgrupper som är viktiga för framtidens vård och omsorg i hemmet. Ta fram ett förslag på genomförande av en kompetensplan för olika berörda målgrupper samt förslag på hur man kan bygga upp kompetenser för att arbeta strategiskt och visionärt med framtidsfrågor. Scenarioteknik enligt med TAIDA-modellen i fokusgrupper. Genomförande: Totalt genomfördes sju fokusgrupper med skiftande målgrupper som studerande, vårdpersonal, företagare, pensionärer, skolpersonal och verksamhetsansvariga. Slutsatser: Det bedrivs en omfattande forskning inom området vård i hemmet. Den forskning vi funnit överensstämmer stämmer väl med de trender och kompetensbehov som man efterfrågar för att kunna möta framtiden. Totalt fann vi sju representativa trender som återkom i alla fokusgrupper: Teknik: Ökad teknik och tekniskt avancerade hjälpmedel. Individuella val: Ökad individualiserad och skräddarsydd vård och omsorg. Vård i hemmet: Mer kostnadseffektiv vård i hemmet med ökad trygghet för vårdtagaren. Minskade resurser: Ekonomiska åtstramningar med mindre personal medför nya krav på arbetssätt och kvalitet. Privata aktörer: Privata och stora aktörer skapar marknadsfördelar. Förändrade yrkesroller: Ökade och förändrade kompetenskrav innebär att yrkesrollen förändras i takt med ovanstående. Kvalitet: Ökade krav på kvalitet blir nödvändigt för att möta framtiden Kompetenser som fokusgrupperna efterfrågar inför framtidens skola och arbetsliv är följande: Vårdteknik och IT, pedagogik: Att kunna hantera teknik i hemmet och att lära ut teknik till vårdtagaren. Etik: Att kunna behärska de etiska aspekterna i samband med minskad integritet med vård och omsorg i hemmet och öka teknikanvändande. 4

11 Kommunikation: Att kunna bemöta och föra dialog med vårdtagaren i samband med ökad individualisering och skräddarsydd vård och omsorg i hemmet. Akutsjukvård i hemmet: Att ha kunskap om mer avancerad vård och akutsjukvård som sker på plats i hemmet. Yrkesroller i förändring: Framtiden ställer nya krav med både specialisering och bredd. Yrkesroller och karriärvägar behöver diskuteras och tydliggöras för att möta nya vårdformer och krav. Reflektion: För att stärka yrkesrollen i förändring med nya vårdmetoder och nya krav i mötet med vårdtagaren, behövs utrymme för handledning, reflektion och nätverksbyggande. Målgrupper som blir aktuella är i stort sett all personal som arbetar inom vård och omsorg i hemmet. Yrkesrollen är i förändring och innehållet kommer båda att breddas och specialiseras. Det är därför svårt att urskilja vilka framtida yrkesgrupper som ska erhålla denna kompetens. Om våra college ska möta framtiden bör de utveckla längre former för praktik. Innehåll bör utvecklas mer mot forskningsanknytning och entreprenörskap. Man vill även ha mer besök av nuvarande och framtida vårdtagare, yrkesverksamma och forskare. Innehållet i utbildningsprogrammen bör utvecklas i enlighet med ovanstående kompetensområden. Förslag: Forskning och arbetsliv behöver mötas både i arbetslivet och på skolan. Alla fokusgrupper välkomnar ett större utbyte i form av visionär dialog, framtidsseminarium samt mer integrerat utbyte både i arbete och i skola. Det behövs en fortsatt fördjupning för att få en bild över vilket forsknings- och utvecklingsarbete som är särskilt intressant att bevaka inför framtiden. Ett fortsatt arbete kan handla om att bevaka forskning och utveckling inom de prioriterade kompetensområden som fokusgrupperna identifierat. Olika sätt att bygga broar mellan verklighet och forskning kan vara Fördjupad kompetensanalys inom identifierade kompetensområden Att bilda ett forsknings och utvecklingsråd kopplat till VO-college som kan ha till syfte att *utveckla ett fortsatt samarbete med Hälsans Nya verktyg, *föra en visionär dialog med framtidscoacher, * genomföra forskningsseminarium i arbetsliv och skola * bedriva en VOC-akademi med årliga program med utbildning och seminarium *genomföra laboratorium i verksamheter och skola *utveckla samverkan med Universitet. 5

12 Förord I vårt scenarioarbete har vi haft förmånen att möta olika fokusgrupper i en visionär dialog om vård och omsorg i framtiden. Processen har genomförts under tre månader på halvtid och totalt sju fokusgrupper har genomförts men skiftande grupper under cirka tre timmar. Lejla Gros har genomfört flertalet av fokusgrupperna och Susanne Bergman har främst medverkat vid för- och analysarbetet. Rapporten har vi skrivit tillsammans. Arbetet har varit mycket spännande men tiden mycket knapp. Området är stort men vi hoppas att vårt arbete kan ge några indikationer framåt. Vi vill tacka alla som medverkat vid intervjuer, allt från forskare och verksamhetsansvariga och alla fokusgrupper totalt ca 50-tal personer som bidragit och arbetat engagerat och visionärt med oss. Arbetet har genomförts före och efter jul och trots detta har ändå fyra college lyckats samla fokusgrupper för våra scenarier. Medel för detta har beviljats av Hälsans nya verktyg och vi hoppas och tror att våra slutsatser av vår studie kan inspirera till fortsatt samarbete. HNV har som målsättning att prioritera arbetet med hemmet som bas. Under processen har vi varit vidare i vårt angreppssätt och valt att inte allt för mycket rikta in oss på en färdig lösning. Detta göra att de förslag vi presenterar sätter vård i hemmet i ett större sammanhang. För oss är det självklart att fortsätta denna visionära dialog med alla aktörer som samverkar inom Vård- och omsorgscollege Östergötland. Med en visionär dialog kan vi möta framtiden och skapa en beredskap tillsammans. Lejla Gross Utredare, Vård och omsorgscollege Susanne Bergman Regional samordnare, Vård- och omsorgscollege Östergötland 6

13 1.Inledning Vi behöver förbereda oss på en framtid med nya vårdbehov och nya vårdmetoder i takt med att en stor del av den åldrade befolkningen ökar och arbetskraften minskar. Dessutom har branschen vård och omsorg kritiskt debatterats vilket troligtvis minskat attraktionskraften till att vilja arbeta med dessa frågor. Det finns en otydlighet i vilka karriärvägar som gäller och det är enligt många en låglönebransch. De som arbetar inom vård och omsorg vet att det bedrivs ett fantastiskt arbete runt om i landet med personal som vigt sitt arbetsliv för att finnas till för andra. Det goda arbetet som genomförs behöver lyftas upp samtidigt bör kritiken tas på allvar om vi ska kunna möta framtidens krav. För att öka attraktionskraften inom branschen, förbereda oss inför en utmanande framtid och höja blicken, har Vård- och omsorgscollege Östergötland beviljats medel av stiftelsen Hälsans Nya Verktyg för att genomföra en mindre förstudie. Hur kan vi bygga broar mellan verklighet och forskning så vi står bättre rustade inför framtiden? 2.Bakgrund Under ett seminarium om Framtidens kompetensbehov, som arrangerades av Vård- och omsorgscollege i Östergötland den 3 mars-09, framkom bland annat följande: Det finns ett kunskapsglapp om hur annorlunda framtidens vård kan se ut om år jämfört med idag. Det finns ett behov av att i större utsträckning koppla nuvarande forskning inom vård och omsorg till det arbete som utförs idag. Vidare finns det ett intresse av att möta framtiden genom att i samarbete med universitet och forskning utveckla utbildningar som möter framtida behov. Det finns behov av att föra en visionär dialog om framtidens verksamhet för att höja blicken från vardagen och de mer kortsiktiga behoven. Inom vård- och omsorgssektorn behöver man utveckla en beredskap och förändringsvilja inför nya vårdbehov och vårdmetoder. Enligt forskningen kommer stor del av vården att ske i hemmet och på annorlunda sätt. I detta scenario försöker vi kartlägga hur olika målgrupper ser på framtiden och hur man tror att vård och omsorgen kommer att utvecklas. 2.1 Vård- och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege är en nationell satsning och samverkansform för att inför framtiden utveckla en vård och omsorg med god kvalitet. Detta sker genom samverkan mellan arbetsliv och skola i så kallade lokala college som är knutna till ett regionalt college. Ett college ska leva upp till ett antal kvalitetskriterier som garanterar samverkan och matchning mellan skola och arbetsliv med en modern utbildning som arbetslivet efterfrågar. Detta ska på sikt ge en attraktivitet att arbeta inom branschen samt förbereda för ett ökat antal vårdtagare i framtiden. I Östergötland finns fyra lokala college. Motala inkl Vadstena, Mjölby inkl Boxholm och 7

14 Ödeshög, Norrköping och Linköping. Linköping genomgår just nu en certifieringsprocess och beräknas bli godkända under våren. I Östergötland samverkar dessa kommuner, Landstinget, Universitetet, fackförbund, privata och offentliga arbetsgivare och utbildningsanordnare. På grund av en ökad andel äldre, förändrade vårdbehov och färre personer som är arbetsföra kommer vård och omsorg att se mycket annorlunda ut i framtiden. I detta scenario vill vi försöka finna möjliga sätt att förbereda för den framtid som forskningen redan nu förutser och som är högst trolig. Mer detaljerad information om Vård- och omsorgscollege i Östergötland finns på 3 Syfte och upplägg Syftet med förstudien är ta fram ett förslag på hur man kan arbeta visionärt inom ramen för Vård- och omsorgscolleges verksamhet. Eftersom en allt större del av vården sker i hemmet fokuserar studien på kompetensutveckling med hemmet som bas. 3.1 Avgränsning Studien har en öppen ansats för att senare smalna mot kompetensbehov till följd av ökad vård i hemmet. Vi avgränsar oss till Östergötland och sju fokusgrupper genomförs tillsammans med samverkansparter på våra fyra college där god representation finns. Tidsperspektivet är 15 år framåt Studien gör inga anspråk på vetenskaplighet och resultatet representerar enbart de fokusgrupper som undersöks. 3.2 Frågeställningar Hur ser framtidens vård och omsorg ut utifrån den forskning som bedrivs idag? Hur ser framtidens vård- och omsorg ut utifrån att stor del av vården sker i hemmet? Hur kan man arbeta fram strategier för att möta framtiden och vara brobyggare mellan verklighet och forskning? Vilket innehåll och vilken metodik bör ingår på vård och omsorgsutbildningen i framtiden? I förstudien har vi inledningsvis varit öppna i våra frågeställningar och angreppssätt och valt metod för att inte allt för mycket rikta in oss på en färdig lösning. Under arbetets gång har vi smalnat av allt mer till att fråga om vård i hemmet och kompetensbehov inför framtiden. På detta sätt tror vi att vi kan sätta vård i hemmet i ett större sammanhang. 8

15 3.3 Mål och målgrupp Målet med förstudien är: - inventera möjliga kunskapsområden och målgrupper som är viktiga för framtida vårdbehov och vårdmetoder i hemmet. - genom inventeringen ta fram ett förslag på genomförande av en kompetensplan för olika berörda målgrupper - ge förslag på hur man kan bygga upp kompetenser för att arbeta strategiskt och visionärt med framtidsfrågor Målgrupp för förstudien är: Personer som på olika sätt i sitt arbete, genom studier eller på grund av sin ålder kommer i kontakt med vård och omsorg på olika sätt. Vi har valt att arbeta genom samverkansaktörerna i våra fyra lokala college så som vårdpersonal, studerande, privata och offentliga arbetsgivare och utbildningsarrangörer, fackliga organisationer och Landstinget. Dessa grupper finns representerade i den lokala samverkan. Varje college har därför fått plocka ut en representativ blandning av människor från den lokala samverkan. Utöver detta har vi särkilt valt att skapa en homogen fokusgrupp på målgrupper som är särkilt intressanta så som studerande, yrkesverksamma inom hemsjukvården och friska pensionärer. Totalt har vi valt att genomföra sju fokusgrupper. Fokusgrupp 1 Fokusgrupp 2 Fokusgrupp 3 Fokusgrupp 4 Fokusgrupp 5 Fokusgrupp 6 Fokusgrupp 7 Mjölby college, blandad grupp som representerar samverkan Linköping college, blandad grupp som representerar samverkan Norrköping college, blandad grupp som representerar samverkan Motala college, blandad grupp som representerar samverkan Studerande, Birgittaskolan i Linköping Pensionärer genom PRO Norrköping Yrkesverksamma inom lasarettsanknuten hemsjukvård i Linköping 3.4 Begreppsdefinitioner Socialstyrelsens termbank definierar vård och omsorg, hemvård, hemsjukvård och hemtjänst enligt följande: Vård och omsorg är åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar Hemvård är vård och omsorg när den ges i den enskildes bostad eller motsvarande. Hemvård består av hemsjukvård och hemtjänst. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. För att insatser ska beviljas krävs det att vårdbehovet är pågående under en längre sammanhållen period. Vård och omsorgsplanering måste göras innan insatserna startar. Insatserna regleras av hälso- och sjukvårdslagen och kan till exempel vara läkemedelshantering, såromläggningar och provtagningar. Hemtjänst är enligt Socialstyrelsen bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande. Individuellt behovsprövad insats som kan ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Med service avses här t.ex. praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. 9

16 Med personlig omvårdnad avses hjälp med matlagning, hygien samt övriga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. 1 Trend menas något som utgör en djupare förändring och som under sin livstid kommer att påverka sin omgivning. 2 Vision är en framtid som vi strävar mot i ett längre perspektiv. 3 Fokusgrupp är en intervjuform där en liten grupp åsiktsfyllda människor samtalar runt ett förbestämt ämne. Gruppdeltagarna har något gemensamt (ålder, kön, erfarenheter, sjukdomar etc) och frågestunden leds av utfrågare/moderatorer. Till stöd har gruppledarna en intervjuguide Utredningsdesign Detta är en kvalitativ framtidsstudie som genomförs under en kort tid med begränsade resurser. Vi har därför valt en design där insamlandet och analys till stor del sker samtidigt i de olika fokusgrupperna. Metoderna är beprövade och har testats och anpassats inför genomförandet. För att hitta frågeställningar har fokusintervjuer med forskare och sakkunniga inom området av orienterande karaktär genomförts före fokusgruppernas genomförande. Resultatet av intervjuerna ingår ej i studien utan utgör mer ett referensmaterial. Intervjuer Frågeställningar + metod- Test av metod och analys Revidering av metod och analys Genomförande och analys i fokusgrupper Sammanfattande analys för att kartlägga mönster 3.5.1Val av metod Scenarier eller scenarioplanering är en metod för att föreställa sig möjliga framtider där olika organisatoriska beslut kan fattas. Scenarioplanering används ofta när det gäller planering på lång sikt och särskilt när förhållandena är osäkra. Anledningen till att scenarioplanering valts som arbetsmetod i den här förstudien är att studien fokuserar på möjliga framtider på lång sikt, inom en tidshorisont på 15 år. Dessutom söker studien föreställa sig möjliga effekter av en konkret företeelse: att all större del av vården sker i hemmet. Ett scenario ska svara på frågan vad kan tänkas hända och vad händer om?. Nackdelar med scenarier är att scenarioplanering inte ger något entydigt svar om framtiden. 5 Syftet med scenarioplanering inom vård och omsorg är att öka beredskapen för förändring och även att hitta de bästa strategierna för framtiden. Själva processen ger en inblick i stora förändringar sedda ur ett framtidsperspektiv. Olika omständigheter (ökat antal äldre, minskade resurser, etc.) ställer stora krav på vård och omsorg samtidigt som resurserna inte räcker till. För scenarioplanering används TAIDA metoden som står för: Trackning: spåra förändringar och tecken på hot och möjligheter Analysing: analysera konsekvenser och utveckla scenarier 1 Socialstyrelsens termbank 2 Scenarioplanering: Länken mellan framtid och strategi, Mats Lindgren & Hans Bandold 3 Ibid. 4 Ibid. 5 Scenarioplanering: Länken mellan framtid och strategi, Mats Lindgren & Hans Bandold 10

17 Identifiera drivkrafter och konsekvenser för att förstå hur de identifierade trenderna påverkar varandra. Imaging: identifiera konsekvenser och framställa visioner av det önskade. Deciding: att väga samman information, identifiera strategier Vad kan göras för att förvärkliga visioner och undvika hot som finns i den framtida omgivningen. Acting: sätta upp kortsiktiga mål, följa upp handlingarna Trackning Analysing Imaging Deciding Acting spåra förändringar och tecken på hot och möjligheter Identifiera drivkrafter och konsekvenser för att förstå hur de identifierade trenderna påverkar identifiera konsekven ser och framställa visioner av det önskade väga samman information, identifiera strategier sätta upp kortsiktiga mål, följa upp handlingar na TAIDA -metoden knyter samman omvärldsanalysen med strategisk planering och handling. Processen utarbetades av Mats Lindgren, grundare av Kairos Future AB. 6 För insamling av information, analys och framtidsgenerering kommer vi att jobba med intervjubaserade metoder och framförallt fokusgrupper. Denna omvärldsanalys består av de fyra första momenten i TAIDA- processen, nämligen tracking, analysing, imaging och deciding. Då dessa grupper ej är beslutsföra kan ej beslut fattas på vad som ska göras. Däremot kan man ge förslag på genomförande inför framtiden. Varje fokusgrupp ombeds även identifiera visionära yrken inom vården Test av metod Metoden testades på en grupp personer anställda på Regionförbund Östsam den 26 november Testfokusgruppen bestod av sju personer olika åldrar och kön. Med testfokusgruppen genomfördes fyra steg av TAIDA modellen: trackning, analysing imagining och deciding. Testfokusgruppens huvuduppgift var att bedöma metoden och arbetssättet. De fick identifiera det som är bra med metoden, det som är mindre bra samt ge förslag på utvecklingsområden Revidering Utifrån testgruppens synpunkter valde vi att mer tydligt definiera studiens uppdrag och målgrupp mm. Vi valde även att styra våra fokusgrupper mer med frågeställningar för att vara säkra på att vi skulle få svar på våra frågor. Studien bygger på grupper av individers olika idéer om framtiden utifrån deras egen begreppskarta så vi valde att inte allt för mycket gå in i begreppsdefinitioner. Vi söker mer efter mönster om framtiden som överensstämmer. 6 Ibid. 11

18 Utifrån återkopplingen blev det nödvändigt att ta ställning om vi ville ha hypoteser eller ej. Syftet med studien är ej att testa hypoteser men att se om forskarnas antagande om mer vård i hemmet stämmer med våra fokusgruppers tankar. I övrigt lät vi TAIDA- metodens olika steg styra dialogen till att bli allt mer konkret och verklighetsnära, 4. Teoretisk och praktisk orientering För att få en teoretisk och praktiskt orientering inom området Visionär kompetens inom vård och omsorg och Vård i hemmet som bas, genomfördes fem fokusintervjuer. Intervjuerna är ej en del av studien utan hade till syfte att orientera oss inom området. Intervjuerna följde till stora delar de olika faserna i vår scenariometod. Orienterande fokusintervjuer har genomförts med: Monica Hjern, Norrköpings kommun, UPL Hälsans Nya Verktyg Ulla-Britt Aminoff, universitetsadjunkt, Hälsouniversitetet Anita Rosenqvist, projektledare för PIMM, produktförnyelse inom vård och omsorg Göran Collste, professor, Centrum för tillämpad etik vid Linköpings universitet Inga-Lill Felizia, verksamhetschef för PUFF- enheten, Norrköpings kommun Elisabeth Sundin, professor i företagsekonomi verksam vid Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Malin Tillmar, Ekon. Dr. och Universitetslekor i företagsekonomi vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Vi har även sökt efter litteratur och befintliga studier på området vård i hemmet och studier som på olika sätt beskriver en framtida vård och omsorg. Nedan återger vi intressanta synpunkter och fakta som är relevant för studien. Vår orientering gör inga anspråk på att vara heltäckande utan har syftat till att ge oss en tillräcklig referensram för att genomföra våra fokusgrupper och ställa väsentliga frågor under processen. 4.1 Hemsjukvård och hemvård Enligt Socialstyrelsen är det allt fler människor som får vård i hemmet. Det är äldre och sjuka som vill bo kvar hemma till livets slutskede, men det finns även andra grupper som exempelvis de som behöver vård och rehabilitering efter behandlingar och operationer. En allt större andel av åldrande befolkning och allt kortare behandlingstider gör att vård och omvårdnad i hemmet blir allt vanligare. 7 Sjukvård i hemmet innebär att patienten får den vård han eller hon behöver hemma istället för att åka till vårdcentralen eller vårdas på sjukhus. Den kan till exempel vara omläggning av sår, hjälp med injektioner, provtagningar och läkemedel, men även mer specialiserad vård som annars skulle göras på sjukhus. Avancerad vård i hemmet Hemsjukvården kan också vara mer avancerad och är då ett alternativ till att bli inlagd på sjukhus. I den avancerade hemsjukvården arbetar sjuksköterskor och läkare som är 7 Hemsjukvård i förändring, En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer, Socialstyrelsen

19 specialister inom olika områden. De kan erbjuda ungefär samma vård som på sjukhus med reservation för de förutsättningar som finns i hemmet. De arbetar i team och verksamheten fungerar dygnet runt. Inom hemsjukvården finns också annan vårdpersonal som till exempel sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Sjukvården i hemmet kan vara dropp, smärtlindring, provtagningar, stödjande samtalskontakt och mycket annat. Vård i livets slutskede eller palliativ vård Patienter med obotlig sjukdom som vårdas inför slutet av livet har ofta särskilda behov av vård. Målet med den palliativa vården är att göra din sista tid i livet så bra som möjligt. I Östergötland är det lasarettsanknuten hemsjukvård i (LAH) som möjliggör för människor att få sjukvård i hemmet. LAH ger specialiserad palliativ vård i hemmet och på vårdavdelning och är vårdcentralernas stöd i medicinskt omfattande hemsjukvård dagtid. LAH samlar all hemsjukvård på jourtid. Hemtjänst Kommunens hemtjänst har ansvar för äldre och/eller sjuka som behöver hjälp med städning, matlagning och hygien. 4.2 Demografiska utmaningar för Hemsjukvård och hemvård: I Sverige finns idag 1,6 miljoner svenskar som är över 65 år, vilket motsvarar 17 procent av Sveriges befolkning. Under de kommande femton åren kommer antalet åringar att öka. På 2020 talet ökar antalet 80 år och äldre. Prognoserna pekar på att denna andel kommer att stiga till 21 procent 2020 och till 23 procent Detta innebär att andelen 80 åringar och äldre mellan 2020 och 2050 fördubblas åringar och äldre betecknas enligt Landstinget ibland som multisjuka äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov vilket ställer krav på att patienten, dygnet runt, har tillgång till lättillgänglig medicinsk vård. 10 I Östergötland är individer över 65 år, dvs. 18 % och mellan åren 2008 och 2015 kommer gruppen yngre äldre, år att öka kraftigt med hela 28 % och 2015 utgöra 21 % av Östergötlands befolkning. Västra Östergötland har störst andel äldre (20.2% motsvarande personer) följt av östra länsdelen (18.4% motsvarande personer) och därefter centrala länsdelen (17.1% motsvarande personer). 11 Många röster som tillhör både forskning och praktisk verksamhet förutser en allt ökad vård i hemmet. Frågan behöver diskuteras ytterligare och föras in i utbildningar av olika slag. Linkoping/Akut-LAH/ Hemsjukvård i förändring, En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer, Socialstyrelsen Ibid. 13

20 4.3 Rekryteringsläget nu och framöver SKL listar i sin rapport Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn (2007) sju trender som påverkar personal- och kompetensförsörjningen inom vård och omsorgssektorn. Dessa är Åldrande befolkning Ökad mångfald i form av behov Högre förväntningar och nya krav Folkhälsoarbete är mer omfattande Ny medicinsk teknik, Ökad vård och omsorg i hemmet Ökad internationalisering Cirka personer är verksamma i olika yrken inom vård- och omsorgssektorn i kommuner, landsting och regioner. Under de senaste åren ligger antalet rekryteringar, beroende på olika yrken, mellan 5-10 procent. Ytterligare rekryteras det timavlönade, personer som ofta inte arbetar regelbundet. Enligt SKL:s rapport sker den största andelen rekryteringar till yrken som kräver kortare vårdyrkesutbildningar, t ex undersköterska, vårdare och personliga assistenter. Dessa yrkesgrupper utgör ca 55 procent av samtliga sysselsatta inom vård och omsorg. De anställda med högskoleutbildningar som sjuksköterska, arbetsterapeut, psykolog m fl utgör drygt 20 procent. Yrkesgruppen läkare utgör en mindre del, ca 5 procent. 12 Enligt Landstingets personalförsörjningsrapport för Östergötland 2009 har man prognostiserat framtida behov av kompetens till år Här kan man se att efterfrågan kommer att öka på specialistsjuksköterskor och specialistläkare. Behovet av undersköterskor däremot har minskat de senaste 15 år och där finns även enligt Arbetsförmedlingen en övertalighet i länet i nuläget. Undersköterskor behöver vidareutveckla sin kompetens mot den specialistvård som utgör vårdbehovet. Specialistområden som man nämner för läkare och sjuksköterskor är bl a IVA, operation, distrikt, psykiatri. Landstinget i Östergötland skriver in sin personalförsörjningsrapport för 2009 om hur det ställs nya krav på arbetsätt och metoder. Vårdval där vårttagare själva väljer vård bland auktoriserade vårdcentraler, ökad efterfrågan på vård i hemmet, hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande vård ställer nya krav. Här i ligger även att hantera etiska dilemman som uppstår vad gäller sekretess som följd av att arbeta i andras hem. Framtidens vård och omsorg ställer stora krav på samverkan dels mellan kommuner men även mellan Landstinget och kommuner 4.4 Vård och omsorg i privat regi I Sverige finns ungefär olika privata vårdföretag. En del av dessa företag är vinstdrivande och andra ideella personer arbetar inom den privata sfären privata. Svenskt Kvalitetsindex mätning 2009 och en ny undersökning från Svensk Företagshälsovård 12 Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn, SKL

21 visar att anställda i privata vårdföretag är mer nöjda med sin ledning, sina arbetsförmåner och sina löner än offentligt anställda. 13 Lov (lagen om valfrihetssystem) i kommuner öppnar nya affärsmöjligheter privat verksamhet inom service, vård eller omsorg. Det skapar möjligheter för privata företag och organisationer att utföra tjänster som kommunen eller Landstinget tidigare utfört i egen regi Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Den 21 januari 2010 överlämnade regeringen lagrådsremissen - Värdigt liv i äldreomsorgen till Lagrådet. En nationell värdegrund inom äldreomsorgen föreslås och lokala värdighetsgarantier ska uppmuntras. Den nya lagen sätter brukaren i fokus och möjliggör för ett värdigare liv och modernare vård. Tre lagändringar föreslås: En bestämmelse i socialtjänstlagen (SoL) om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Vidare en bestämmelse i SoL om att den äldre personen, så långt möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Den nya lagrådsremissen öppnar för en mer individanpassad och modernare äldrevård. 4.6 Aktuell forskning I ett försök att få inblick i vilken aktuell forskning som bedrivs i länet kontaktades några personer Linköpings universitet. Bland annat kontaktades Göran Collste, professor på Universitetet centrum för tillämpad etik. Ulla-Britt Aminoff, universitetsadjunkt vid Hälsouniversitetet i Linköping, Elisabeth Sundin, professor i företagsekonomi verksam vid Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Malin Tillmar, Ekon. Dr. och Universitetslektor i företagsekonomi vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Vi har främst sökt efter aktuell forskning i Universitetets databas för att identifiera forskningsområden Enligt SKL är tre medicinsk tekniska områden särskilt aktuella. Molekylärbiologi och medicinsk genetik ger möjligheter att skräddarsy behandlingar. Läkemedel och teknisk 13 Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna Nöjdare personal inom privat utförd vård , 14 Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna Vård efter behov inte plånbok, , 15

22 innovation omfattar förbättringar inom kirurgin. Informatik och telemedicin innebär bättre tillgång till databaser, medicinsk expertis på distans etc. 15 Forskningen som sker inom dessa områden idag är omfattande både nationellt och internationellt. Bara på Linköpings Universitet har vi identifierat intressant forskning på ett antal institutioner. Omfattande forskning kopplat till ovanstående kompetensområden sker idag. Här ges några exempel Ämne/område Forskare LiU-institution eller institut Etik i hemsjukvård Vårdval Diagnos på distans Sensorteknik för vård i hem Medicinsk informatik IT-stöd för hemsjukvård Äldres förhållande till teknik Göran Collste Ingrid Hellström Elisabeth Sundin Malin Tillmar Per Ask Peter Hult Ingemar Lundström Karin Enander Hans Åhlfelt Boel Berner Sture Hägglund Leili Lind Jan-Erik Hagberg Catharina Nord Centrum för etik Institutionen för Ekonomi och industriell utveckling (IEI) Institutionen för Medicinsk teknik (IMT) Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) och Linköping Institute for Life Science Technologies (LIST) Institutionen för Medicinsk teknik (IMT) Santa Anna IT Research Institute National institute for studies of ageing and later life (NISAL) 15 Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn, SKL

23 4.7 Sammanfattande reflektioner av fokusintervjuer Nedan ges en enklare sammanfattning från fem intervjuer som till stora delar bekräftar det vi tidigare skrivit från dokumenterat material. Allt fler och komplicerade ingrepp görs i hemmet Ökade krav på personal men även minskade resurser och fler som behöver vård. Det kommer att behövas fler inom vården med specialistkompetens inom hemvården både sjuksköterskor och undersköterskor. Vi kan se fler företag i privat regi även om det är de större företagen som tar marknadsandelar och de små företagen får det tuffare. Större krav kommer att ställas från vårdtagarnas sida på skräddarsydda lösningar och egna val. Vi kan se att tekniken ersätter människan i t ex form av övervakning och andra tekniska hjälpmedel. Detta ställer nya krav på etik och integritet i relationen till vårdtagaren. Man funderar även på var gränsen går för hur mycket tekniken kan ersätta människan Det sociala behovet blir viktigt att tillgodose när tekniken tar över allt mer. Sjuksköterskor och undersköterskor behöver bli specialiserade på hemsjukvård och akutvård i hemmet i framtiden. Att vårdtagaren har en mer interkulturell bakgrund kommer att öka kraven på kulturkunskap och språk När våra intervjupersoner ska identifiera kompetensområden som blir viktiga inom vård och omsorg nämner de bl a entreprenörskap, aktuella forskning, etik, pedagogisk kunskap att lära ut avancerad teknik, metoder för att kunna diagnostisera i hemmet. Vårdtagaren ska själv kunna ta prover mm. Vårtagarens attityd kommer att förändras och man vill ha mer skräddarsydda lösningar. Verksamheter behöver bli med mobila och rörliga. Hur kan man då gå tillväga för att väga upp den eventuella isolering som blir en följd av att vården sköts i hemmet med avancerad teknik? Här ser man hur nya yrkesgrupper kan utvecklas. Man nämner livscoacher men även funktioner som hjälper till med sociala aktiviteter, kulturutbud mm. Man kan förutse att trenden av ökade antalet privata aktörer ökar och att de är stora privata aktörer som snabbt tar marknadsandelar. 5.Genomförande 17

24 5.1 Plan för genomförande Projektet genomfördes i följande delmoment: November- december-09 Framtagning av projektdirektiv och avstämning med Hälsans Nya verktyg Informations - och kunskapsinhämtning, fokusintervjuer December-09 Framtagning av utredningsdesign, test av metod och revidering Scenarioplanering Avrapportering för styrgrupp Hälsans nya Verktyg Januari-10 Utformning av verktyg för analys och databearbetning Fokusgrupp1-5 genomfördes Analysarbete Februari-10 Fokusgrupp 6-7 genomfördes Analysarbete och rapportskrivning Utkast presenteras för Hälsans Nya verktyg den 18 februari Revidering och komplettering av rapport Mars-10 Slutredovisning Kunskapsspridning 5.2 Riskanalys Tidigt såg vi ett antal risker med studien. Knappt om arbetstid och optimistisk tidsplan Studien påbörjades före juluppehållet då det är svårt att boka in människor Svårigheter med att få flera människor samlade med kort varsel Tveksamheter om metoden passade för detta För att säkerställa att rapporten skulle bli färdig har vi haft löpande avstämningar. Vi har testat metoden för att vara säkra på att den fungerar. För att spara tid har vi noga avvägt analysmetod för att arbeta så effektivt som möjligt. Trots detta har arbetet med att få ihop grupper varit oerhört tidskrävande. 5.3 Fokusgrupper För att få en bild av hur själva målgruppen tänker i fråga om sina framtida behov, har vi valt att arbeta i fokusgrupper. I fokusgruppen samlas ett antal människor för att under ett antal timmar diskutera konkreta frågor. Scenarioplanering genomfördes i sju fokusgrupper. Fyra vård och omsorgscollege Mjölby, Motala, Norrköping och Linköping bildar fyra fokusgrupper. Varje grupp består av maximalt åtta personer med blandad bakgrund men med insyn i hemsjukvården och hemvården. Dessutom bildas tre homogena fokusgrupper. En bestående av sjukvårdspersonal. Den andra bestående av elever (studerande) och slutligen den tredje där yngre äldre ingår. Samtliga fokusgrupper genomfördes under perioden 14 januari februair-10. I grupperna ingick 5-10 personer vid varje tillfälle. Varje scenarioplanering i fokusgrupperna innefattades av följande steg. 1. Inledning där syfte, metod och genomförande presenterades. 18

25 2. Brainstorming. Deltagarna uppmanades föreställa sig vård och omsorg De fick tänka i banor av hot och möjlighet. Under 10 minuter identifierades så många tankar och idéer om den framtida vården som möjligt. Lapparna grupperas sedan för att eventuella mönster ska upptäckas. 3. Trackning. Deltagarna spårar och beskriver förändringar och trender i omvärlden som kan inverka på vård och omsorg i framtiden. 4.Analysing. Under steg två i TAIDA-modellen, analyseras förändringar som kan påverka hemsjukvård och hemvård i framtiden. Frågeställningar som ställdes i denna fas var hur tekniken kan ha betydelse för framtidens vård och omsorg samt hur det sociala samspelet kan förändras för vårdtagare. 5. Imaging. När vi har samlat idéer om tänkbara och möjliga framtider blev deltagarna uppmanade att skapa bilder av en önskad framtid. Deltagarna blev ombedda att förflyta sig till en fantasivärld 15 år framåt och skriva ett personligt brev till en före detta kollega samt beskriva den framtida hemsjukvården och hemvården. Breven daterades femton år framåt i tiden. Efter det att breven hade skrivits lästes de upp för hela gruppen. 6. Deciding. Under metodens sista steg fick deltagarna identifiera åtgärder för att förverkliga visioner och undvika de hot som finns. Viktiga frågor som ställdes här var vilka målgrupper som behöver utveckla olika kompetenser för att möta framtiden. 6. Resultat Nedan redovisas en sammanställning av resultatet av varje fokusgrupp. Alla steg i processen dokumenterades och skrevs ned. 6.1 Vård- och omsorgscollege Mjölby Fokusgruppen består av sju personer med olika bakgrund. I gruppen ingår: en vårdlärare, en elev, en skötare, vårdbiträde, arbetsterapeut, samt personal från äldreboende och hemtjänsten. Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta: Möjlighet Effektiviseringar Individuella lösningar Fler vårdas hemma Ökad förebyggande hälsoarbete Alternativa driftsformer Fler äldre Utmaning Allt färre ska försörja allt fler Ökade krav på personal Att man tvingas till vård hemma Ensamhet Minskad arbetsbefolkning Minskade ekonomiska resurser Möjlighet Utmaning Alternativa finansieringsformer Besparingar Effektiviseringar Högre krav på personal Alternativa driftsformer Personalbrist 19

26 Möjlighet Skräddarsydda lösningar Vård som utgår från vårdtagaren Ökad friskvård Fler vårdas hemma Utmaning Högre krav på personal Brist på personal Ensamhet Anpassade bostäder Gruppen yngre med psykiska sjukdomar är mer synlig Möjlighet Utmaning Spetskompetens Kompetensbrist Teknik Gruppen förståndshandikappade och psykisksjuka är mer synlig Möjlighet Utmaning Spetskompetens Kompetensbrist Särskylda äldreboende för psykisksjuka Möjlighet Göra jobbet mer spännande Stimulera personal Teknik Ledarskap Personalbrist Utmaning Ingen vill jobba inom vården Besparingar Svåra arbetstider Krav på specialiserad personal Arbetsbelastningen Tekniskutveckling Möjlighet Utmaning Utveckling av hjälpmedel Övervakning Få vård hemma i större utsträckning Bättre medicin mindre sjuka Möjlighet Mer aktiva patienter Kunskapssamhälle Utmaning Mjölby gruppens önskebild är följande: Fler aktiviteter med äldre Fokus på livskvalité för äldre 20

27 Mindre stress för personalen Tillgång till ny teknik och grundläggande hjälpmedel. För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: Gör hela samhället mer äldrevänligt! Tillgänglighet bör vara ett ledord. Fler privata aktörer på marknaden Individuell anpassad vård brukar perspektivet! Vidare utbildning för redan anställd personal I utbildningen fokusera på personliga egenskaper hos personalen: vara trygg i sig själv, empati, lyhördhet, Uppmärksamma personalen så att de inte blir bakåtsträvare. Lära ansvar Utbilda både befintlig personal och studerande att söka information. Utveckla olika typer av nätverk för erfarenhetsutbyte Mer kompetens inom hemsjukvård Mer specialistkunskap inom psykiatri. Arbetsterapi och sjukgymnastik bör vara tillgänglig till alla. Biståndshandläggare med rätt kompetens inom hemtjänst, byråkrati, etc. Verksamheten och utbildning måste gå hand i hand. Viktigt att verksamheten kommer till skolan och skolan till verksamheten! Kommunikativ förmåga hos personalen bör utvecklas. Ta del av personalens tankar, idéer det är alltid någon uppifrån som bestämmer. Förläng praktiktiden Föreläsningar från någon som jobbar i verksamheten (i skolan) och tvärtom att skolan är på arbetsplatsen och inspirerar. Införa AT tjänst för omvårdnadsprogrammet: det skulle lyfta fram yrken samtidigt som studerande ges möjligheten att prova på olika arbetsuppgifter. Detta skulle leda till att fler väljer var de vill jobba och med vad inom vården: större delaktighet. Visionära yrken inom vården: Vårdtekniker Livscoacher Kompetens om ordnar aktiviteter som teater, yoga, kurser, 6.2 Vård och omsorgscollege Linköping Fokusgruppen består av fem personer som kommer från kompetensutvecklingsinstitutet, Kommunal, Kunskapstorget, Birgittaskolan och omsorgskontoret. Gruppen består av utbildare, facket, två studie- och yrkesvägledare och en chef. Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta: Teknisk och medicinsk utveckling Möjlighet Utmaning Mer utvecklade hjälpmedel, bättre Att man glömmer området för teknik behandlingsmetoder, bättre läkemedel nya möjligheter nya uppdrag Opersonlig vård Tekniken springer förbi etiken Man lägger mycket på de anhöriga 21

28 Minskade ekonomiska resurser Möjlighet Utmaning Bättre omfördelning av resurser Slimmad organisation arbetsmiljöbrister Brist på personal Möjlighet Fler vårdas hemma Fler privata aktörer Valfrihet Utmaning Stora krav från vårdtagaren Möjligheter att ha ett helikopterperspektiv med många utförare som kommer och går minskar Små utförare har små resurser till kompetensutveckling. Möjlighet Ökad livslängd- friska år Äldres bättre ekonomi Finns intresse och fokus på frågorna 40- talisterna sporrar Fler äldre Utmaning Ökad livslängd fler sjuka år Allt sjukare Stora krav från vårdtagaren Mångfald Möjlighet Utmaning Mångkulturell personal speglar samhället Många utan utbildning Brister i svenska språket Bristen på yrkesstolthet Möjlighet Utmaning Grundutbildning ger grund för fortsatt Anställningsförhållanden lärande Utvecklingsmöjligheter för medarbetare Mycket kompetens som inte tas tillvara Validering Ganska kort grundutbildning Tillgång till information Möjlighet Utmaning Kunniga krävande vårdtagare Ökade krav från vårdtagare Tillgång till information Möjlighet till många professionella kontakter Mer jämlikt förhållande mellan mig som 22

29 brukare och vårdpersonalen Önskebilden: Det ska vara lätt att få kontakt med vården och göra enklare kontroller, ställa frågor och få svar som ger en god trygghet. Personlig vård som tar hänsyn till mina behov Jämlikt förhållande mellan mig som brukare och vårdpersonalen Alla medarbetare förväntas och har möjlighet att delta i utvecklingen. Varje verksamhet har en plan för den kompetensutveckling som behövs. Kunna välja var jag vill bo och vilken hjälp jag vill ha och vem som hjälper mig. Goda möjligheter till aktiviteter fysiska, kulturella, sociala, resor. Trygghet, god hygien, smärtfrihet, god service och god mat. För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: Fler privata aktörer 2025 Mer öppen vård som jobbar med förändringar Öppna kvalitetsjämförelser Utbildningen ska hänga ihop med yrkeslivet, verksamheten, lagar, direktiv. Lärare är ute och jobbar med att jobba med både kompetensutveckling. Validering Visionära yrken Personalen inom vården behöver ha en bra helhetsbild. Ökat krav på vad andra kan, runt omkring. Att se sin egen roll i förhållande till andra. Kundperspektiv! Serviceinriktad. Pedagogisk kompetens för att få mer jämlik förhållande. Bredare yrkesroller kommer att behövas. Äldreomsorg är bredd. Mer omvårdnadskunskap! Kunskapen man ställer större krav på varje enskild yrkesgrupp. Kunskap om vad man gör när man inte vet. Söka information. 6.3 Vård och omsorgscollege Norrköping Deltagare är PUFF enheten, Tankerum, två personer från Sjuk- och Hemvårdsteamet, handikappomsorgen, strokeenheten, praktiksamordnare samt GRB. Gruppen består av: en utbildningsledare, två enhetschefer, en undersköterska, en vårdare, en sjuksköterska och en praktiksamordnare. Möjlighet Bättre hjälpmedel Fler unga kan teknik Teknisk och medicinsk utveckling Utmaning Tekniken ersätter människor Minskade ekonomiska resurser Möjlighet Utmaning Alternativa finansieringsformer Nerdragningar Effektiviseringar Förändrade arbetstider Mer samarbete, utvecklad arbetssätt. Kompetensbrist ingen vill jobba inom 23

30 vården Pengar styr vad man får Segregation och utsatthet Kortsiktigt tänk Möjlighet Personligt utformad Fler privata aktörer Ökat brukarfokus Anpassad äldre omsorg självstyrd Fler valmöjligheter för brukare Flexibel/icke byråkrati Lättillgänglig Eget val av boende Valfrihet Utmaning Stora krav från vårdtagaren Arbetstider Bredare kompetens krävs Möjlighet Konstruktiv personal Anpassade utbildningar möta behov Bredare kompetens högre status Frisktänk istället för Vårdtänk Samverkan mellan olika vårdenheter Nytänkandet Fler äldre Utmaning Bredare kompetens krävs Mindre brukar fokus Kompetensbrist Svårt sjuka ökar Ökat vårdbehov Fler multisjuka Önskebild Tillgång till personlig assistent Val av boende Sjukvård i hemmet Personalen som jobbar i hemmet måste ha bredare kompetens Tekniken - kunna se sin doktor via dator eller liknade, kunna ha personlig kontakt med hjälp av tekniken Mer tid att ägnas sig åt brukaren och även hela familjen Välkända ansikten Flexibilitet Bättre kontinuitet Tillgänglighet Aktiviteter det sociala livet Tillgång till en livscoach/kontaktperson Professionellt bemötande Valfrihet Att personalen har tillgång till professionell handledning Hjälpmedel minskats ner betydligt på utskrivningen av tabletter, här ordineras friskvård i större utsträckning 24

31 För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: Kvalitetsmätning gemensamma variabler som mäter kvalitet inom vården. Anpassa lägenheter så att människor kan bo kvar i sina lägenheter. Kontinuitet och brukarperspektiv Hitta redskap att ta reda på vad brukaren vill ha Skapa starkt yrkesidentitet. Vara trygg i sin yrkesroll. Förberedda människor möter det nya som möjlighet (personalen)! Att personalen ska reflektera över det man gör mycket går på rutin. Det saknas reflektion! Trygg personlig utveckling inom utbildningen. Förhållningssätt hos elever: jag är bara undersköterska. Yrkesetik, yrkesstolthet samt lyfta fram förhållningssätt till människor och till mig själv. Handledning: vissa grupper är uteslutna till ex. hemtjänst. Undersköterska som yrkesgrupp håller på att försvinna. Svårt att bygga upp tryggheten. Starkare ledarskap: Rekrytering av ledare bör förändras: rekrytering är mycket traditionellt bundet: idag tittar man på vilken bakgrund, yrkesroll du haft inte vilka ledaregenskaper du haft. Rekrytera från andra branscher inte vanligt! Visionära yrken: Kulturledare, äldrelotsar, samordnare, teknikpedagoger. 6.4 Vård och omsorgscollege Motala Deltagare: Två personer från Socialförvaltningen, Bildningskontoret Motala kommun, Attendo Care, Kommunal, Platengymnasiet. Gruppen består av en områdeschef, en rektor, en områdesansvarig, en facklig representant, en utbildare, en verksamhetschef. Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta: Ökade brukargrupper Möjlighet Utmaning Högre krav på meningsfull och värdig Svåra prioriteringar ålderdom Prevention Minskade insatser Utmaning att möta 40 tallister Ökat tryck på anhöriga Brukarfokus Kvinnor och invandrare tvingas dra lasset Vilja till förändring Salutogent förhållningssätt Möjlighet Jobba längre Ekonomi Utmaning Kollektivisering och objektivisering Brist på kompetent personal. Vård för rika och vård för fattiga Möjlighet Brist på kompetens Utmaning 25

32 Ökad kompetens Medvetenhet om lärande Höja statusen Ökat tryck på befintlig personal Fel bemötande- fel medicinering Brukaren mår sämre Statusen minskar Ännu svårare att rekrytera Möjlighet Fokus på värdegrund i skolan och på arbetsplatsen Handledning för befintlig personal Brist på empati Utmaning Det personliga mötet minskar Brukaren blir ett objekt Ökad ohälsa Möjlighet Delaktighet och inflytande Mer hemsjukvård Eget val Brukar inflytande Utmaning Större krav på personal Man hävdar inte sin professionalitet Sänker tröskeln gör som brukaren vill Ökad ohälsa Möjlighet Komplement till vården Teknikstöd Ny kunskap Teknik Utmaning Det personliga mötet minskar Ökad ohälsa Möjlighet Samverkan bygger på mångfald. Målstyrning Långsiktiga strategier med tanke på kompetens Samverkan Utmaning Ingen samverkan Brukaren faller mellan stolarna Samverkan innehåller en total lösning vilket ledet till att eget val blir omöjligt. 26

33 Önskebilden Få möjlighet få tjänster uppfyllda enligt mina intressen Bra hjälp av vård personalen där samtal är viktig. vara hemma Möjlighet till att välja mat, boende Tillgång till aktiviteter Hög servicekänsla bland personalen Inga kollektiva lösningar Uppbyggda strukturer för kvalitetssäkring av förbättringsområden, uppföljning och fokus på ständiga förbättringar. Samverkan sker tydligt med brukaren på både individ, grupp och samhällsnivå Nya tekniklösningar möjliggör det personliga mötet socialt företagande är ett attraktivt tillstånd Stolt personal För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: Jobba tills vi är 67/70 Få ungdomar tidigare i arbete Vård och Omsorgscollege Marknadsföring Stimulera medarbetare Kompetensutveckling Lärandeprocess: infiltrera utbildningen med individuellplanering, vikten av reflektion Handleda personalen Värdegrund Tydlighet i vad som förväntas av personalen Långsiktiga strategier med tanke på kompetens Visionära yrken: Kontaktperson/livscoach 6.5 Studerande Sex deltagare: Två studerande OP3 (Omvårdnads program) Två studerande OP2SA (Omvårdnad samhällsvetenskaplig inriktning) Två vuxenstuderande (Omvårdnads program) Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta: Möjlighet Hjälpmedel Teknikstöd i hemmet Forskning Medicin, nya behandlingar Teknik Utmaning Det personliga mötet minskar Ökad ohälsa 27

34 Möjlighet Större möjligheter till avdragshjälp i framtiden - skattelättnader Ekonomi Utmaning Nerdragningar Brist på personal Stress Brukaren mår sämre Möjlighet Fler boendeformer att välja Större kvalitetskrav Mer personal Fler äldre Utmaning Krav på mer personal Ökade kompetenskrav Önskebilden Möjlighet att göra mycket själv med hjälp av redskap vilket är anpassat får varje rum, allt från badrum till kök Mer tid för vårdtagaren Tillgång till ny information och kunskap i de bitar som utvecklas Internetutbildning Vi tar inte över. För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: Använda arbetslösa. De som är arbetslösa bör anställas. Istället för bidragspengar ge dem lön! Många medarbetare som är sjukskrivna kostar använda dem för att till exempel spela spel med gamla, eller liknande. Högre intagningskrav på omvårdnadsprogram. Det ställs för låga krav på språket inom vuxenutbildning. Det måste ställas högre krav - mer språklig svenskundervisning för invandrare. Man kan inte diskutera, bromsar arbetet i grupper Övning, lämplighet som person gällande värden. Våga öppna upp. Poängtera redan i utbildningen att det är skyldighet att agera när det är vanvård. Fler privata aktörer: Större konkurens mellan företag leder till att kvalité blir avgörande. Konkurrens är positiv. Sträva efter kvalité. Personal kommer att ställas inför krav på lyhördhet. Då måste man bli belönad. Bra service och socialt liv spelar roll. Visionära yrken Stödperson. 28

35 Mer service yrken inom vården: mer mot socialomsorg. 6.6 Äldre Nio deltagare från PRO Norrköping Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta: Minskade ekonomiska resurser Möjlighet Utmaning Nerdragningar Brist på personal Tidsbrist Brukaren mår sämre Det materiella i fokus men inte själen Tekniken Möjlighet Utmaning Utveckling av hjälpmedel fler kan delta i Tekniken tar över närheten till människan samhället Utveckling av läkemedel Forskning Alla har inte råd att köpa ny teknik Trender inom vård och omsorg Möjlighet Utmaning Fritt val som inte finns nu Det materiella i fokus men inte själen Utbildning av personal typ äldrevård och Dålig information kring det positiva demens Mindre enheter ingen massprodukt Låg yrkesstatus Närvaron av medmänniskor äkta par ska Okunskap kunna bo ihop på trygghetsbostäder och dyl. Närvaro av medmänniskor Arbetssätt Ökade kunskaper Låsta tankar Empati Isolering -ensamhet Ökat intresse för vård och omsorg Slentrian Höjdstatus för personal Att bli isolerad i sin lägenhet med tre trappor upp utan hiss Tryggheten att få vara hemma i sin egen bostad och där få det mesta hjälp jag behöver Möjlighet till gemensam måltid Dålig samordning Det skall finnas utbildad personal. Öppna sinnen Byggnad av lägenheter som är mer anpassade för äldre Ökad samordning Fatta beslut utifrån de äldres önskemål 29

36 Samlingslokaler Önskebilden Personlig assistent Sällskap det sociala är viktigt Tillgång till gemensamma lokaler/sällskapsrum Tillgång till aktiviteter Inte vara ifrån sin make efter 50 års äktenskap. Bo hemma så länge jag kan Duscha varje dag Tillgång till trygghetsboende Delta i det sociala samtalet Känna att jag inte är ensam Tryggheten att få den hjälp man behöver när jag önskar Anpassade lägenheter Spärren som stänger av spisen Kylskåpet har dörrstängare Övervakningen av hälsotillståndet sker med teknik Hjälp med att komma ut på promenader För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: Individuell anpassad vård bör vara del av grundutbildningen. -utveckla samarbete mellan kommun och landsting så att man hamnar mellan stolarna. -fler alternativa boendeformer (att äkta par, de som vill ska få bo ihop). Tänk också på att alla inte vill bo ihop. - byggplanering är viktigt. Det krävs politiska beslut att bygga trygghetsboende. - se till individen. Det brister idag. Det är inte en grupp. Det ska vara en rödtråd genom hela utbildningen. Varje person är unik. Vi har en samhällsbild som delar oss i kategorier. Småbarnsföräldrar, äldre, invandrare, etc. -Ulla är varje år på universitetet och berättar hur de vill ha det. Men varför inte på gymnasieskola?! (eget) -lätt att få arbete inom hemtjänsten utan utbildning. Ställ krav på utbildning! Mera utbildning som fokuserar på äldre vård. -De som jobbar inom vården ska ha empati, bra bemötande de ska ha öppna för tekniska lösningar. -öka kompetensen och visa att det är mycket, mycket mer än att byta blöja på andra. Införa fina titlar: vård av själen, hälsocentraler, etc. Visionära yrken: Samtalsterapi Kultursamordnare: för att behålla intresset, intellektet. Förslag: Pensionärer besöker OP och NP 30

37 6.7 Yrkesverksamma inom hemvård LAH Linköping Deltagare: Två sjuksköterskor i primärvårdsteamet, en undersköterska, en läkare och en sjuksköterska.. Sannolika trender som hemsjukvård och hemvård måste klara av att möta: Möjlighet Teknikutveckling Bättre teknik Mer teknik It-stöd Mer medicinska behandlingar Resistensutveckling Medicin och Teknik /etik Utmaning Robotisering Möjlighet Annorlunda boende bättre Större individuell frihet Ökat patientinflytande Brukaren Utmaning Otrygghet Sjukare patienter Ensamhet Tyngre för vårdare Yrkesrollen Möjlighet Utmaning Höga krav på självständigt beslutsfattande Höga krav på självständigt beslutsfattande Ökat patientinflytande Ökat patientinflytande Större utmaningar Ökade kompetensbehov Mer trafik svårare för oss att ta sig fram till brukaren LAH s gruppens önskebild är följande: Hemsjukvård utgår från Vårdcentralen Vårdcentralen utför både avancerad och basal hemsjukvård. Teknik: SMS rådgivningar, hembesöks GPS Kommunikations möjligheter Teknisktkunnig personal - en tekniskingenjör Att kunna bo hemma när man är sjuk Provtagning och EKG i hemmet Bildöverföring Trevlig personal För att förverkliga visioner och undvika hot som finns, identifierades följande åtgärder: 31

38 1. Bättre kompetensbehov: teknisk kompetens och apparatkunskap. Cancersjukvård är och kommer att bli i ännu större utsträckning förlagt hemma. 2. För hemsjukvård krävs både bredare kompetens men även spetskompetens. -Personal som har kommunikativa förmågor samt personal med etnisk kompetens. 3. Hemsjukvården måste definieras. Socialstyrelse har inte definierat hemsjukvården. Idag pratar man om slutenvård och öppenvård men man pratar inte om hemsjukvård. Vi måste medvetande göra hemsjukvården!!! 4. I och med att vår roll förändras (vi blir mer coacher mot patienter, förut var vi experter vi bestämde vad som skulle göras) krävs det mer pedagogiska kompetenser. Kunna möta människor på ett annat sätt. Visionära yrken inom vården: 1. Etiker etiska reglerför informationsöverföring 2. Teknisk diagnostik på distans 3. Bildöverföring 4. Det intelligenta stetoskopet 32

39 7. Analys av resultat 7.1 Trackning and analysing De mönster och trender som våra fokusgrupper klart beskriver som viktiga för att möta framtiden har vi sammanfattat under sju olika rubriker. Vi har försökt att utkristallisera de mest frekvent förekommande områden som berörts av samtliga grupper. Dessa beskrivs nedan utan att göra anspråk på generaliserbarhet. Vi har identifierat följande områden. Teknik: Ökad teknik mer tekniska avancerade hjälpmedel och vård på distans Individuella val: Ökad individualiserad och skräddarsydd vård och omsorg Vård i hemmet: Mer kostnadseffektivt och ökad trygghet för vårdtagaren Minskade resurser: Ekonomiska åtstramningar med mindre antal personal som följd Privata aktörer: Privata och stora aktörer skapar marknadsfördelar och konkurrerar Förändrade yrkesroller: Ökade och förändrade kompetenskrav, yrkesrollen förändras i takt med ovanstående Kvalitet: Kvalitet i vård och omsorgen kommer att öka Teknik Attityden till ny teknik som allt mer kommer in i vård och omsorg är övervägande positiv. Det är en utveckling som är välkommen och som inte går att hejda. Man ser hur tekniken kan vara till hjälp, spara pengar och tid samt hur den kan underlätta för vård på distans där vårdtagarna kan få hjälp i hemmet. Många vårdtagare vill vårdas i hemmet vilket medför bättre livskvalitet och trygghet. Man ser även hur vårdtagaren kan hantera vissa moment i vård och omsorg på egen hand. Redan i dag finns det provtagningar som man gör själv, hjälpmedel som påminner om medicinering, kontrollerar teknisk apparatur och övervakar i hemmet. Digital rådgivning finns på försök inom Landstinget i Östergötland. Den nya tekniken ställer i sin tur krav på personalen som måste var mer teknisk kunnig. Man pratar om vårdteknisk kunskap och den pedagogiska kompetens som personalen måste ha för att kunna lära ut teknik till vårdtagare. Personalen ska kunna söka information på nya sätt och kunna teknik för detta. Systemet blir dock mer sårbart i och med att vi är beroende av den teknik vi använder. Hur kan vi ge vård om vi inte behärskar tekniken? En baksida av all teknik är att den personliga kontakten minskar och hur detta för vissa vårtagare kan innebära isolering. Flera menar dock att uppgifterna kommer att bli mer renodlade och att det kommer att skapas nya yrkesgrupper som mer tar hand om det sociala, livskvalitén, städning, matlagning och hygien. Vilka blir då konsekvenserna när tekniken springer förbi etiken? Vilka etiska aspekter är det viktigt att vi tar hänsyn till? Vad händer med vårdtagarens integritet om robotar tar över vården? Vilka är de etiska aspekterna på livskvalitet och vart går gränsen för hur effektiva vi ska vara? Här finns de olika scenarier om vilka yrkesgrupper som tillgodoser vårdtagarens sociala behov om tekniken tar över. Några menar att vård och omsorgspersonalen får mer tid för vårdtagaren i framtiden. Andra menar att det sociala sköts av särskilda yrkesgrupper som livscoacher, kultursamordnare, frivilliga mfl. En viktig etisk aspekt är hur men tar hänsyn till vårdtagarens integritet samtidigt som man utför vård i deras hem med journaler och rådgivning på distans via internet. 33

40 7.1.2 Individuella val I vårdval i Östergötland måste från 2009 vårdcentralerna bli godkända - auktoriserade- av Landstinget i Östergötland för att bedriva denna vård. Detta ställer nya krav på efterfrågad kompetens inom primärvården. Vårdtagare får fritt och utan begränsningar välja vårdcentral i länet. Varje vårdtagare har en vårdpeng som följer med till en egen vårdcentral som personen listar sig på. Vårdpengen är större för personer som förväntas behöva mer vård. Krav på ökad individualiserad och skräddarsydd vård och omsorg ökar. I samtliga fokusgrupper pratar man om ökade individualisering och mer skräddarsydda lösningar. Egna möjligheter att välja sin vård och omsorg utifrån egna behov har redan införts i flera kommuner Vilka konsekvenser får det? Vårdtagaren får med detta en större makt och påverkan att välja vård och omsorg med bra kvalitet och som är anpassad. Att privata aktörer ökar allt mer kan vi se vi idag. Man ser även att det ofta är stora aktörer som tar marknadsandelar. Maktstrukturen håller på att förändras mellan vårdtagare och vårdgivare. Vårdtagaren får allt mer makt och vill vara delaktig och ha inflytande. Den nya vårdtagaren har inte bara mer makt utan också bättre kunskap om t ex sina rättigheter och friskvård. I samband med att man väljer sina lösningar kommer även vårdtagarens ekonomiska situation att ha betydelse. De som har det bättre ekonomiskt ställt kan köpa sig till bättre vård och omsorg. Makt, kunskap och i vissa fall mer pengar medför att framtidens vårdtagare ställer högre krav på kvalitet. Detta ställer krav på personal och olika yrkesgrupper att tillmötesgå detta både i metodik och i förhållningsätt. Den stora skillnaden, skriver någon, handlar om att gå från en expertroll till ett coachande förhållningsätt. Här har privata aktörer ett försprång som ofta har en kultur där service och konkurrens med andra är en förutsättning för att överleva Vård i hemmet Vård i hemmet ser samtliga fokusgrupper som en naturlig utveckling. Fokusgruppen som arbetar med detta i sin vardag anser att det pratas för lite om detta. Vård i hemmet måste få en plats på kartan, menar man. Vi kan se att dialogen om vård i hemmet i grupperna varit välkommen och engagerande. Man ser en ökad efterfrågan på vård i hemmet från vårdtagarnas sida och man beskriver att det kommer att vara mer kostnadseffektivt. Enligt våra fokusgrupper vill de flesta vårdtagare vara hemma så mycket det går. Det innebär en trygghet och innebär ur psykologisk synpunkt mer livskvalitet. Inom teknisk utveckling kan man se allt fler lösningar som gör det säkrare att vistas i hemmet med hjälp som te x övervakningssystem, dator och webbkamera, säkerhetssystem vid användande av el i hemmet mm. Över lag är man positiv till införande av ny teknik och ser det som en möjlighet. Hotbilden handlar mer om de effekter av brist på social kontakt som blir till följd av ökad effektivisering. Hur mycket kan man lämna över till tekniken? Flertalet fokusgrupper beskriver att det utvecklas nya yrkesgrupper som tar hand om det mer sociala och att den vård- och omsorgspersonal som finns måste ha bättre teknisk kunskap för att kunna använda den nya tekniken. Att vården sker i hemmet ser fokusgrupperna som en naturlig utveckling och ett måste då våra resurser varken fysiskt eller ekonomiskt kommer att räcka till Minskade resurser Fokusgrupperna upplever de åtstramningar som sker och man ser en hotbild av ytterligare nedskärningar och mindre antal personal som följd. Möjligheter inför framtiden som blir viktiga är just hopp om en bättre arbetsmiljö, säkrare anställningar och mer tid för vårdtagarna. Hur går ökade och förändrade krav med mindre resurser och färre antal personal ihop sig? Yrkesrollen och arbetssättet kommer att förändras menar man. Man pratar om 34

41 effektiva vårdteam med helhetssyn som arbetar med vårtagare i hemmen. Man ser hur arbetsuppgifterna blir mer specialiserade till just vård och omsorg men att man måste bredda och fördjupa sin kompetens vad gäller t ex teknik och akutsjukvård i hemmet. Ökad vård i hemmet och ökad teknik som lärs ut till vårdtagaren borde medföra effektivare vård. Här blir vårdtagaren en resurs i sin egen vård. En etisk aspekt är hur effektiv kan man vara och samtidigt bevara en god kvalitet i arbetet med människor? Flera påtalar vikten av samverkan mellan kommuner och Landstinget. Vad är vård och vad är omsorg och hur arbetar vi effektivt tillsammans inför framtiden? Privata aktörer Flertalet fokusgrupper beskriver hur antalet privata aktörer kommer att öka men främst att det handlat om de större privata företagen. Man kan se hur större företag som Carema och Attendo Care tar marknadsandelar och man tror att de blir mer sådant i framtiden. I takt med att vårdtagaren själv gör sina val av leverantör ökar konkurrensen till de offentliga aktörerna. Frågan är vad vårdtagaren kommer att välja och vilka alternativ som ger mest för pengarna och om man som vårdtagare vill och kan betala mer för bättre vård- och omsorg. Många beskriver här risken att vård och omsorg speglar en klasskillnad mellan de som har pengar att betala för bättre vård och de som inte har det Förändrade yrkesroller Fokusgrupperna beskriver en framtid med ökade och förändrade kompetenskrav och förändrade yrkesroller. Man pratar om att undersköterskor och sjuksköteskor måste vara mer breda i sin vård- och omsorgskompetens och kunna mer om fler saker. Exempel på dessa kompetenser är teknisk kompetens, pedagogisk kompetens att lära ut teknik, akutsjukvård i hemmet. Men man pratar även om en ökad specialisering för att tillgodose vårdtagarnas behov. Det kommer att finnas städbolag som städar medan omsorgspersonal specialiserar sig på just sjukvård och omsorg. Ökad vård i hemmet gör att nya yrkesgrupper kan behövas för att uppfylla nya behov som ej är renodlad omsorg och sjukvård som text livscoacher, teknikpedagoger, kontaktpersoner att prata med, kulturförmedlare, äldrelotsar, vårdinformatörer mm. Många beskriver hur yrkesrollen blir tydligare men också att det krävs ett förändrat arbetsätt med mer empati, flexibilitet och ett mer coachande förhållningsätt. Det blir viktigt att karriärvägarna blir tydligare i samband med detta. I några fokusgrupper beskriver man hur man upplever brist på yrkesstolthet. Man vill känna sig trygg i sin yrkesroll och både personal och vårdtagare beskriver vikten av reflektion i arbetsrollen. Genom reflektion över arbetsätt och metodik stärker man yrkesrollen och ökar professionaliteten. Detta kan gärna ske i form av handledning och nätverksutbyte. Fokusgrupperna beskriver vikten av att förbereda inför framtiden med kompetensutveckling för alla grupper och att föra en visionär dialog om framtiden kontinuerligt. 35

42 7.1.8 Kvalitet Begreppet kvalitet berörs i samtliga grupper ur olika perspektiv. Man ser hur den nya tekniken kan öka livskvalitet hos vårdtagarna men även ställer nya kvalitetskrav på hur arbetets utförs. Man är medveten om den ökade teknikens baksida i form av minskad kontakt med vårdtagaren man ser samtidigt hur vårdtagaren får sina behov tillgodosedda av andra yrkesgrupper på annat sätt. Många beskriver hotbilden av en stressad arbetssituation med mindre resurser vilket skapar en sämre kvalitet i arbetet. Samtidigt beskrivs en längtan att få utföra sitt arbete med kvalitet och utan stress. Flera av grupperna beskriver samverkan som en viktig framgångsfaktor för att utveckla kvalitén. Det handlar främst om samverkan mellan Landsting och kommuner men även mellan kommuner och andra privata aktörer. Vård- och omsorgscollege har här en viktig roll att fylla i sitt uppdrag att samverka för god kvalitet inom skola och arbetsliv. Det är en utmaning att behålla god kvalitet i vård och omsorg trots mindre personal och fler vårdtagare. En förändrad vård med mindre resurser är en utmaning som vi måste samverka kring för att lyckas. 7.2 Imaging Under ett moment i TAIDA-metoden fick deltagarna i fokusgrupperna skriva brev och beskriva sin arbetsplats alternativt boende om15 år utifrån ett önsketillstånd. Fantasifulla och högst troliga brev lästes upp. Man kan se att de olika framtidsbilderna överstämmer till stora delar. Man beskriver ett ökat tekniskt användande, vård i hemmet och ökad anpassning till individuella val samt tydligare yrkesroller. Nedan återges citat ur dessa brev som knyter an till de trender vi identifierat. Några talande citat från personal om framtiden Jag har lämnat sjukhuset och arbetar nu inom hemvården. Jag trivs jättebra med mitt yrke och är absolut inte stressad någon gång under dagen. Jag får en lön jag förtjänar utifrån det arbete jag utför. Jag arbetar med vård och omsorgen. Städning, handlande e t c sköts av andra aktörer. Det ger mig mer tid till vårdtagaren. Hemmet är anpassat efter vårdtagarens behov. Yta finns att röra sig på. Jag får hela tiden den information och kunskap jag behöver. Vi har tid för samtal och kanske något spel då och då. En del av verksamheten styrs av brukarna i nya former t ex kooperativ och den nya formen profferativ. Brukaren har möjlighet att välja utförare utifrån sina önskemål och samhället har de senaste 10 åren bevakat och styrt utvecklingen mot en kvalitetsnivå som är säkrad. Nyligen har ett gäng varit i Bryssel och beskriver hur vi ser på gränssnitten i yrket. Personalen är stolt över sina mångfacetterade uppdrag. Brukaren får styra i samråd sin vardag och möjligheterna har ökad till att var delaktiga samhället Vi som arbetar här utgår ifrån våra kunders behov och önskemål. Kunden styr matsedeln, gemensamma aktiviteter och individuella aktiviteter. Jag som anställd känner mig aldrig stressad utan utför omsorg med hög kvalitet. Jag är stolt över mitt yrke. De olika yrkesgrupperna arbetar i team där vars och ens kompetens tas tillvara. Medicinsk och teknisk utveckling har förändrat arbetsinnehållet. Den personliga kompetensen i mötet med patienten/vårdtagaren är kärnan men utvecklingen ställer också krav på teknisk kunskap 36

43 Nu skall jag snart gå för dagen. Det har varit en bra dag på jobbet. När jag kom i morse läste jag av alla självskattningar som gjorts under natten. Jag stämde av med de insatser som gjorts av nattpersonalen i form av hembesök, telefon och SMS rådgivningar. Förmiddagen ägnade jag åt telefon uppföljning av vårdplaner, samt ett par hembesök. Eftermiddagsstimmarna var jag på passningsansvarig och åkte runt i sydvästra kommundelen. Larm från patienter kom in till koordinator i en strid ström och jag fick ut hembesöksbehoven på min hembesöks GPS, prioriterade och telefonbedömda. Det kom inte fler uppdrag än att jag han dokumentera fortlöpande där jag befann mig i stort sett mellan varje besök. Innan jag går hem kan jag konstatera att dagens självskattningar ser bra ut och att inga nya besök behöver planeras in för kvällen. Några citat från blivande vårdtagare om framtiden Möjligheten att välja var jag vill bo och vilken hjälp jag vill ha och vem som hjälper mig. Jag har goda möjligheter till aktiviteter, fysiska och kulturella sociala och resor. Jag känner trygghet, har god hygien, smärtfrihet, god service och god mat. Personalen är lätt att nå och lyssnar på mina behov och problem och som föreslår och erbjuder olika alternativ för mig att ta ställning till. Jag är beredd att betala lite extra för särskilda önskemål. Om jag inte själv kan föra min talan vill jag att min familj skall vara de som vården kommunicera med. Jag vill att vården skall samordna sig i en gemensam dokumentation. När jag blir gammal vill jag bo hemma så länge jag kan. Jag vill duscha varje dag. Jag vill ha kläder som är snygga. Noga med färger. Tillfälle att låna böcker. Jag har ett stort behov att lära mig Om jag inte kan själv vill jag att någon följer med mig ut eftersom jag älskar att vara ute. Jag har stort behov av mat och kaffe på bestämda tider. Om/när det blir så att inte kan klara mig själv vill jag komma till ett trygghetsboende där jag kan välja att delta i det sociala samtalet, åka ut tillsammans och även känna att jag inte är ensam. Där finns även möjligheter för anhöriga att övernatta vid behov. Jag vill känna tryggheten att få den hjälp jag behöver när jag önskar. Jag är 69 år och bor i ett eget boende, en lägenhet som från början byggd och anpassad för eventuella behov av tekniska hjälpmedel. Det medför att jag inte behöver flytta om jag får sämre rörlighet eller andra funktionshinder. Nära mitt boende finns en hälsocentral som jag är kopplad till. Det finns ett hälsoteam som ser till mina behov utifrån ett helhetsperspektiv. Till denna hälsocentral finns tillgängliga aktiviteter. Jag kan genom denna hälsocentral få tillgång till livssamtal en personal som jag kan bolla om glädje och sorg med. Denna hälsocentral är kopplad till specialistenheter - både av privat och offentlig karaktär. Behöver jag mer sjukvård kopplas jag automatiskt vidare men har fortfarande mitt hälsoteam vid min hälsocentral som utgångspunkt. Den specialiserade sjukvården kan också komma hem till mig när jag så önskar eller utifrån mitt behov. Denna vård har de lovat ska finnas vid mitt livs avslut tillsammans med hälsoteamets. Personen som jag haft livssamtal med och min närstående har stora och goda möjligheter till kontinuerlig kontakt med mitt hälsoteam. 37

44 7.3 Deciding I detta moment metoden har fokusgrupperna fått ta ställning till hur vi kan förbereda oss på en framtid som påverkas av de trender som vi identifierat Framtida kompetensbehov och målgrupper De trender som identifierats pekar på yrkesroller i förändring, efterfrågan att renodla uppgifter, stärka yrkesrollerna och bredda kompetenser. Det finns en framtida strävan till ett helhetsperspektiv med bättre samordning mellan aktörer på fältet men även mellan kommuner och Landsting. Man beskriver ökade behov av specialistkompetenser för att möta framtiden men även att kompetenser måste ha en ökad bredd. Vilka kompetenser som behöver bredd och vilka som behöver djup för vilka målgrupper kan dock denna studie inte svara på men är angelägna frågor inför framtiden. Målgrupper som blir aktuella är i stort sett all personal som arbetar inom vård och omsorg i hemmet. Yrkesrollen är i förändring och innehållet kommer båda att bredas och specialiseras. I dialogerna med fokusgrupperna fick vi ingen klar bild över vilka målgrupper som var särkskilt berörda. Dialogen handlade mer om att identifiera kompetensområden som berör alla målgrupper och att yrkesrollerna kommer att förändras. Detta gäller såväl studerande som undersköteskor, sjuksköterskor och läkare som redan arbetar inom vården. Framtidens förändrade arbetsätt berör alla. Kompetenser som fokusgrupperna efterfrågar inför framtidens skola och arbetsliv är följande: Vårdteknik och IT för att lära sig apparatur, teknik, att söka information samt lära sig nya arbetssätt som t ex diagnos på distans mm. Pedagogik. Det krävs pedagogisk kompetens för att lära ut teknik till vårdtagare och kommunicera utifrån den nya tekniken Sjukvård och akutsjukvård i hemmet. Kompetens krävs för att vårda någon i det egna hemmet där man ställs inför ett nytt förhållningssätt, metodik och mer avancerad vård. Etik som effekt av att arbeta med vård i hemmet som bas med mer avancerad teknik med ökad individanpassning och minskad integritet. Kommunikation med vårdtagare. Att i större utsträckning arbeta i vårdtagarnas hem med ökad anpassning till individuella behov och egna val ställer nya krav på kommunikation och ett mer coachande förhållningssätt. Genom egna val ställs krav på ökad delaktighet och inflytande. Här lyfts empati som en viktig del i arbetet. Yrkesroller i förändring. Nya krav och mer specialisering kräver att yrkesroller och karriärvägar diskuteras och tydliggörs. Reflektion -för att stärka och tydliggöra yrkesroller och öka yrkesstoltheten genom handledning och nätverksbyggande. 38

45 7.3.2 Framtida yrkesgrupper Fokusgrupperna fick även spåna kring framtida yrken som det ser att det finns ett behov av i framtiden. Utifrån att man ser att uppgifter renodlas mer tydligt kommer framtiden att ha yrkesroller som tillgodoser de behov som vårtagaren har. Exempel på dessa yrken är kulturledare som hjälper vårdtagaren att få ett kulturellt utbyte Äldrelotsen lotsar vårdtagaren att hitta den rätta vård och omsorgen av en djungel av aktörer. Samordnaren kan vara personer som ser till att samordna alla vård- och omsorgsinsatser tex i ett mobilt vårdteam som har helhetssyn och behovsanpassar vård och omsorg till individen Framtidens teknikerpedagoger lär ut teknik både till personal och till vårdtagare. Vårdteknikern är personen som har kompetens om och underhåller tekniken. Livscoacherna finns för samtal och stöd i vårdtagarens olika skeden i vården och kan även vara ett viktigt stöd för anhöriga Äldreinspiratörer inspirera äldre på olika sätt för att förhöja livskvalitén. Man ser även att tjänster som städning och handling utförs av andra servicegrupper Framtida college I fokusgrupperna kan vi se att man i framtiden ser en skola som har ännu mer samverkar med arbetslivet med mer praktik och där representanter från samhälle och forskning allt mer kommer till skolorna. Att ha koll på framtiden och forskningen är viktigt t ex genom forskningsseminarier. Man efterlyser moment som stärker yrkesrollen och en fokusgrupp föreslår ett förlängt praktikår där man får en tydlig titel efter avslutad utbildning. Innehållet i utbildningen bör utökas med vårdteknik och metodik för att driva individanpassad vård i hemmet. Några fokusgrupper ser även hur behovet av psykiatrisk kunskap behöver utökas inom grundutbildningen. Framtiden ställer ökade krav på flexibilitet och att lösa problem därför blir det viktigt att uppmuntra innovationer som tex att låta PIMM och UF komma in skolan. Man ser även att kraven på att kunna det svenska språket bör höjas för att hålla bra kvalitet och för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Fokusgruppen med studerande framhåller att man som studerande behöver träna på och lära sig bemötande. Man vill i utbildningen i större utsträckning träffa olika vårdtagare Framtida arbetsplatser På framtida arbetsplatser ser man en ökad trygghet i yrkesrollerna samt trygghet i anställningsformerna. För att uppnå detta krävs politisk samordning mellan kommuner och Landstinget och privat aktörer där man tydliggöra uppdrag inför framtida vårdformer. Att arbeta med kompetensutveckling enlig ovan för att möt förändringar, är nödvändigt och man efterlyser tydligare roller och karriärvägar sam lugnare arbetstempo. Man ser även hur man förmodligen arbetar längre i framtiden och att marknadsföring blir en viktig del av arbetet. 39

46 8. Strategier framåt Syftet med denna studie är att ta fram ett förslag på hur man kan arbeta visionärt inom ramen för Vård- och omsorgscollege med fokus på en framtida vård och omsorg i hemmet. Vi har i studien kunnat identifiera ett antal trender i olika scenarios i fokusgrupperna. Bilden är ganska väl överensstämmande. Vi har även kunnat identifiera ett antal kunskapsområden som är särskilt viktiga att utveckla för att möte framtiden. I och med att yrkesrollerna och uppdragen är i så pass stor förändring blir det svårt att identifiera vilka målgrupper som ska utvecklas och hur i nuläget. Vi kan konstatera att de kompetensområden som vaskats fram berör samtlig personal som arbetar med vård i hemmet. Vi har även försökt att få en bild hur forskningen ser på vård och omsorg i hemmet. Efter samtal och intervjuer med ett antal människor i universitetsvärlden har vi ännu inte lyckats få fram en övergripande bild över den forskning som bedrivs inom området. Forskning bedrivs bara i Östergötland på minst 10 institutioner och inom Linköpings Universitet. Vi behöver få en bättre överblick och knyta till oss forskare för dialog för att förstå den forskning som kommer att beröra oss i framtiden. Genom våra fokusgrupper och scenarier har vi tillsammans föreställt oss vård och omsorg i hemmet om 15 år. Man ser många fördelar med detta arbetssätt främst för vårdtagaren men man ser även att det finns risker att ta hänsyn till och att många förändringar väntar framöver. Hur ska vi då arbeta visionärt och ta fram strategier för att möta framtiden och hur kan vi bygga broar mellan verklighet och forskning? Nedan ges förslag på hur vi kan arbeta för att förbereda för framtiden med flera strategiska vägar att gå. En kompetensplan för framtiden är utifrån denna studie en väg att gå. Vi behöver även fortsätta denna visionär dialog men också knyta till oss aktuell forskning och djupare kunskap om den forskning som bedrivs. Ett fortsatt samarbete med Hälsans Nya Verktyg känns självklart för att tillsammans bevaka vård i hemmet. Att utse framtidscoacher på skolor och i verksamheter som bevakar framtidens frågor och föra en visionär dialog känns nödvändigt. Att kontinuerligt utbilda och utveckla inom de kompetensområden som vi identifierat och hitta former för det blir viktigt för att möte framtiden En form kan vara att i ett forsknings- och utvecklingsråd erbjuda denna typ av utveckling. Ett annat sätt är att låta forskningen komma ut i verkligenhet i laboratorium där erfarenheter delas ute på fältet. Universitet är medaktörer i Vård- och omsorgscollege idag och den samverkan bör vi utveckla ännu mer tydligare inför framtiden. 8.1 Fördjupad kompetensanalys inom identifierade kompetensområden Ett behov av mer kunskap om forskningen inom vård- och omsorg tycks behövas. Vi måste veta vilken forskning som finns för att kunna bevaka den. Vi har identifierat ett antal kompetensområden där vi vet att det sker spännande forskning idag men det finns områden som troligen är okända för oss. En fortsatt dialog med universitet blir här nödvändig. 40

47 8.2 Ett forsknings- och utvecklingsråd kopplat till VO-college I början av vår studie hade vi för avsikt att samla några forskare i en egen fokusgrupp. Detta visade sig var svårt och krävde dessutom mer framförhållning än de tre månader vi haft till förfogande. Det skulle ändå vara spännande att hålla kvar tanken med att samla några forskare i ett forsknings- och utvecklingsråd till VOC. Syftet skulle vara att årligen samlas kring det gemensamma forskningsläget i branschen i Östergötland. Det skulle samtidigt syfta till ett möte mellan forskning och verklighet där samtliga aktörer i VOC bjuds in. Här bör även näringslivet som bidrar till utvecklingen från en anan horisont finnas med för att stödja innovationer i branschen. Ett sådant råd bör ha en ha en egen verksamhetsplan och budget. 8.3 Fortsatt samarbete med Hälsans nya erktyg Vård i hemmet är ett scenario som alla av våra grupper delar och som är en av Hälsand nya verktygs grundpelare. En fortsatt dialog om hur detta arbetsfält kan generera arbetstillfällen och nya innovationer blir angelägen. Vi vill även ha en fortsatt dialog om hur resultatet av denna rapport, kan främja dessa syften. Hälsans Nya verktyg bör även vara med i ett eventuellt forsknings och utvecklingsråd. 8.4 Fortsatt visionär dialog med framtidscoacher Dialogen i fokusgrupperna har varit mycket dynamiska och engagerande. Man välkomnar en visionär dialog som denna. Vi ser hur det blir viktigt att den fortsätter. Ett sätt att fortsätta är att det finns framtidscoacher ute i verksamheter och på skolor som just har denna uppgift att fortsätta dialogen kontinuerligt. Framtiden skapas inte enbart av den forskning som bedrivs utan även hur man ute i verksamheter för en dialog och olika scenarier om hur framtiden ser ut och hur man kan förbereda inför den. Dessa utsedda framtidscoacher bör få metodik och utbildning för att föra en visionär dialog men bör även finnas med i olika sammanhang i det ovan föreslagna forsknings- och utvecklingsrådet. 8.5 Forskningsseminarium i arbetsliv och skola Man efterfrågar även forskningsseminarium där man få ta del av forskning och studier inom branschen. Bland den forskning som vi inventerat i denna studie finns det mycket att hämta som är relevant för det arbete som bedrivs och kommer att utvecklas. Ett sätt att fortsätta dialogen är att utgå från de trender och de kompetensområden som vi inventerat i denna studie. Det finns en hel del aktiviteter som idag genomförs lokalt men det finns även ett värde att det sker aktiviteter regionalt och det även finns ett samverkande regionalt perspektiv. Denna typ av forskningsseminarium kan mycket väl planeras och administreras via ett forsknings- och utvecklingsråd. 8.6 VOC-akademi För kompetensutveckling inom VOC finns det två målgrupper, studerande och befintligt anställda. De kompetensområden som inventerats i denna studie kan erbjudas av en sk VOCakademi som för olika målgrupper arrangerar utbildningar med olika bredd och djup. Samarbete sker här med lokala college, universitet och Yrkeshögskola. Formerna kan variera och utbildningen kan ske på universitet eller på våra olika college. Tanken är dock att det 41

48 finns en samhållande strategi i hur vi förbereder oss inför framtiden i Östergötland. Även här kan ett forsknings- och utvecklingsråd ha ett övergripande ansvar. 8.7 Laboratorium i verksamheter och skola En idé är att man låter mindre laboratorium komma ut på skolor och arbetsplatser för att prova former och metoder. Dessa laboratorier kan ingå i undervisningen och lärande i arbetet. Hur formerna praktiskt skulle kunna se ut för att få ut forskning i verkligheten är svårt att se men är en idé att utforska vidare. 8.8 Utvecklad samverkan med Universitet För att få till stånd en samverkan med forskningsanknytning behöver VOC knyta an i en tätare dialog till Universitet. Denna dialog har redan påbörjats och denna studie stärker en sådan fortsatt strävan. Universitet är dessutom medaktör i VOC. 9. Avslutande reflektioner Denna studie har ägt rum i ett snabbt tempo under kort tid. Det kan vara lätt att ha för stora ambitioner då området är stort och komplext med många aktörer. Trots att vi hela tiden försökt att smalna av vårt arbete har vi ändå försökt att täcka in för mycket. Framför allt har vi inte kunnat besvara våra frågeställningar så djupt som vi önskat. Trots förutsättningar har vi ändå identifierat ett antal trender och kompetensområden som är högst relevanta för framtiden. Framför allt har vi uppmärksammat vikten av en visionär dialog där vi med cirka 50 aktörer i Östergötland diskuterat förutsättningar för en framtida vård och omsorg i hemmet. Dialogen om hur en framtid ser ut hoppas vi inspirerar till en fortsättning. Vi vill naturligtvis att de förslag som tagits fram kan bli verklighet i en fortsatt strävan framåt för att klara de utmaningar som vi står inför. Vi ser även hur vi i och med denna strävan kan stärka en god kvalité i både skola och verksamheter och fortsatt samverkan mellan alla aktörer 9.1 Kritisk granskning Syftet med denna studie är främst att ta fram ett förslag på hur man kan arbeta visionärt har uppfyllts. Genom att arbete med scenariotekniken har vi kunnat föra en visionär dialog med över 50 personer i Östergötland. Målet att inventera möjliga kompetensområden och målgrupper har delvits uppfyllts. Kompetensområden har vi kunnat identifiera dock har det visat sig svårt att koppla det till olika målgrupper när yrkesrollerna förväntas genomgå stora förändringar. Vi konstaterar dock att de olika kompetensområdena berör samtlig personal som arbetar i hemmet samt de studerande på våra college. För att ta fram en kompetensplan krävs mer orientering inom de forskningsområden som finns. Tiden har inte räckt till för att få en bra bild och göra en fördjupning. Dock har vi tagit fram en strategi för att arbeta visionärt och idéer för hur en mer detaljerad kompetensplan ska kunna rymmas inom ramen för dessa former. I den föreslagna strategin ingår även arbetet med att utveckla den visionära dialogen med hjälp av framtidscoacher både i arbetsliv och skola. 42

49 Genom våra frågeställningar har vi fått en bild över hur omfattande och otydlig forskningsarenan är. Den kräver mer efterforskningar. Vi har även i scenarier försökt att skapa en bild om hur framtidens vård i hemmet kan se ut. Våra intentioner är att fortsätta arbetet med att bygga broar mellan verklighet och forskning och i vår föreslagna strategi ser vi att det är möjligt genom att arbeta på flera fronter. Vad gäller framtida collegeutbildning så ser man hur även den utvecklas till att innehålla mer av de definierade kompetensområdena. Metoden TAIDA är en spännande och dynamisk metod som väcker mycket engagemang. Så här efteråt så kan vi se att vi kunde ha styrt diskussioner ännu mer för att få mer detaljerade svar på våra frågor. Vidare skulle det ha varit en fördel att vara två i processen eftersom man både dokumenterar och leder samtalet. Detta kan vara splittrande och viktigt information i samtalet kanske inte kommer med i dokumentationen. Tiden för processen var alldeles för knapp. Så här efteråt kan vi se att vi skulle behövt mycket mer tid för de syften och mål som var uppsatta. Alternativet hade varit att genomföra färre fokusgrupper och fler intervjuer. Genomförande av studien försenades genom att det var ett juluppehåll mitt i perioden. Fokusgrupperna kunde inte starta förrän den 14 januari och den sista genomfördes den 8 februari. Analys och rapportskrivning har skett under loppet av en vecka inför första avrapportering den 18 februari. Så här efteråt ser vi att arbetet borde ha påbörjats i januari Studien har visat på intressanta resultat i form av trender och kompetensområden och vi har givit förlag på en strategi för att möta framtiden 9.2 Sidoeffekter av en visionär dialog Att föra en visionär dialog har ett värde i sig. Det har en sammanhållande effekt. Dialogen handlar om en framtid som ännu inte existerar vilket gör att rätt och fel inte finns i samtalet. Vi har haft fokus på vård i hemmet och det visar sig att det finns både en medvetenhet och en beredskap inför de förändringar som vi kan vänta. Vi har nått ut till över 50 verksamheter med våra fokusgrupper och samtliga fyra lokala college. Resultat av denna studie kommer att återges till dem och till deras verksamheter. På ett spännande sätt har vi fått igång en debatt om framtiden i VOC Östergötland. Dialogen har dessutom skett i samverkande grupper med representanter från kommuner, skola, arbetsliv, privata aktörer, Landstinget och fackliga organisationer. I studien har vi samverkat kring en gemensam framtidsbild. Flera collegegrupper uttryckte att detta varit bra för den lokal samverkan 10. Slutord Arbetet med denna studie har stärkt oss i vårt arbetsssätt om att en visonär dialog är viktig för att möta framtiden. För att arbeta strategistk med framtidsfrågor behöver vi hitta former. Ett framtida forskning och utvecklingsråd kan utgöra en mycket bra plattform för ett sådant arbete. Rådet kan vara basen för seminarier och utbildning och implementeringar och framför allt för fortsatt ideutbyte mellan verksamhet, skola, forskning och näringsliv.. Vi har en spännande uppgift i att möta framtidens nya arbetsformer och yrkesroller med vård och omsorg i hemmet. Om vi redan nu förberer för en ny framtid och organiserar former och dialog för detta har vi stora möjligheter att lyckas. 43

50 Referenser Landstinget i Östergötland, Landstingets personalförsörjningsrapport för Östergötland 2009, Linköping, 2009 Lindgren, Mats, Bandhold, Hans, Scenarioplanering länken mellan framtid och strategi, Uppsala Publishing House, 2008 Majanen, Peter, Mellberg, Lotta. Noren, Äldrelivsbranschen en framtidsbransch, KKstiftelsen, Stockholm, 2007 Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändring, En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer, Stockholm 2008 Sveriges kommuner och Landsting, SKL, Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn, Stockholm, 2007 Webbsidor: Linköpings universitet Socialstyrelsens termbank: Tillväxtverket Valfrihetssystem, Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård och omsorg, Vårdföretagarna: Vård efter behov inte plånbok, , Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna Nöjdare personal inom privat utförd vård Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna Vård- och omsorgscollege 44

51 Yvonne Németh, klinisk adjunkt Mälardalens högskola PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola förordar en patientfokuserad handledningsmodell i handledning av studenter under verksamhetsförlagda studier, i syfte att eftersträva en högskolemässig (SFS 1992:1434) verksamhetsförlagd utbildning. Handledningsmodellen innebär att - Studentens lärande inriktas mot att vårda ett begränsat antal patienter, fokus läggs på det sättet på patienten, istället för på vad handledaren gör. Studentens uppmärksamhet mot mängden av uppgifter, rutiner och annat som förekommer i vårdverksamheterna avgränsas till de patienter som man vårdar. I de vårdrelationer som etableras mellan student och patient ligger fokus för lärandet på att fördjupa sig i den enskilde patientens situation och att söka och förstå dennes vårdbehov utifrån ett helhetsperspektiv. - Studenten eller studentparet vårdar ett mindre antal patienter (1-2) vilka utses tillsammans med arbetspasshandledaren. Studenten/paret utför omvårdnad utifrån varje patients unika behov i samråd med och under handledning av ansvarig arbetspasshandledare. - Handledningen tar sin utgångspunkt i den enskilde studentens förutsättningar. Utifrån förmåga och nivå i utbildningen tar studenten egna initiativ och utför omvårdnad så självständigt som möjligt. Handledaren finns i bakgrunden och ger stöd och vägledning i varierande grad, beroende av det individuella behovet. Kärnan i handledningen finns i dialogen och reflektionen som sker utifrån den dagliga omvårdnaden. - Studenten/paret är inte knutna till en och samma handledare under studieveckorna utan handleds med fördel av flera olika arbetspasshandledare. - Handledningen grundar sig i ett reflekterande förhållningssätt vilket innebär att studentens kunskapsintegrering och utveckling sker i samverkan och i kontinuerlig dialog med arbetspasshandledare och huvudhandledare (Ekebergh, 2001). - Studenten börjar sina studieveckor med en traditionell introduktionsvecka för att lära känna avdelningen och de rutiner som förekommer. STUDENTEN - ska sträva efter att vara aktiv, kunskapssökande och ansvarstagande - gör en skriftlig formulering av sina mål med varje studieperiod - gör en självskattning inför och deltar aktivt i bedömningssamtalet - deltar i reflektionsträffar tillsammans med arbetspasshandledare, huvudhandledare, medstudent och ev. klinisk adjunkt - skriver med fördel reflektionsdagbok för att ha som underlag vid reflektionsträffar

52 Yvonne Németh, klinisk adjunkt Mälardalens högskola ARBETSPASSHANDLEDARE - handleder studenten under arbetspasset - stödjer, instruerar och vägleder utifrån studentens behov och mål - ger utrymme för reflektion och återkoppling till studenten - delger huvudhandledaren bedömningsunderlag inför halv- och heltidsbedömning HUVUDHANDLEDARE - har ett övergripande ansvar för studenterna, har avsatt tid för uppdraget - planerar för och introducerar studenterna på avdelningen - stöd för studenter och arbetspasshandledare - går igenom och följer upp studenternas mål - genomför reflektionsträffar i grupp med studenterna på avdelningen 1g/v - samordnar bedömningsunderlag och genomför bedömningssamtal - är arbetspasshandledare - ingår i nätverk med andra huvudhandledare och klinisk adjunkt - informerar kollegor om sjuksköterskeprogrammet eller annan information från HVV KLINISK ADJUNKT - stödjer studenter och huvudhandledare - stöd/diskussionspartner vid bedömning - regelbundna reflektionsträffar med studenter i verksamheten - leder temaseminarium - ansvarar för nätverksträffar med huvudhandledare - informationsansvarig - samverkan med vårdenhets- och verksamhetschefer REFERENSER Carmnes (2000:1 AR) Klinisk/tillämpad utbildning ur studenters och handledares perspektiv : om mästergesällärande och högskolemässighet i vård- och sociala omsorgsutbildningar. Stockholm : Högskoleverket Ekebergh, M. (2001). Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap. Reflexionens betydelse för lärandet. Akademisk avhandling. Åbo Akademi. Åbo: Åbo Akademis förlag. SFS 1992:1434. Högskolelagen. Stockholm: Universitet och Högskolor. LITTERATURTIPS Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda - med stöd av handledning. Lund: Studentlitteratur. Németh, Y. (2009). Patienten i fokus- en livsvärldsstudie om sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande och lärande under verksamhetsförlagda studier. Mälardalens högskola. Magisteruppsats. Suikkala, A. & Leino-Kilpi, H. (2005). Nursing student-patient relationship: Experiences of students and patients. Nurse Education Today, 25,

53 Yvonne Németh Mälardalens högskola, HVV VÅRDA OCH LÄRA MED STÖD AV EN PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNINGSMODELL- EN TEORIANKNYTNING

54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 1 BAKGRUND... 1 PERSPEKTIV PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE... 3 PERSPEKTIV PÅ HANDLEDNING... 5 PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING... 7 VÅRDVETENSKAP OCH LIVSVÄRLD SOM GRUND FÖR DIDAKTIKEN... 8 HANDLEDNINGSMODELLENS MÅL OCH GENOMFÖRANDE I VERKSAMHETEN... 9 PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNINGSMODELL - GENOMFÖRANDE ANSVARSFÖRDELNING REFERENSER... 13

55 INLEDNING OCH SYFTE Att vårda och lära med stöd av en patientfokuserad handledningsmodell initierades i sjuksköterskeprogrammet på Mälardalens högskola under hösten Handledningsmodellen har sedan dess utvecklats av kliniska adjunkter vid Akademin för hälsa, vård och välfärd. Utvecklingen har främst ägt rum vid forum för kliniska adjunkter där olika idéer och tankar har diskuterats. Tankarna har aldrig skrivits ned i den meningen att de inte har knutits an till teori i en skriven text. Den text som förekommer utgörs endast av manus och powerpoint material till föreläsningar om handledningsmodellen. Konsekvenser av att det saknas ett nedskrivet dokument är att det förblir en tankeidé som var och en modifierar efter egna tolkningar, vilket kan leda till reduktioner och glidningar avseende den tänkta didaktiken i handledningsmodellen. Syftet med detta arbete är att koppla samman de tankar som sedan länge funnits om den patientfokuserade handledningsmodellen med teoretiskt perspektiv på hur vårdande och lärande kan stödjas i handledning av studenter. Dessutom är det angeläget att kvalitetssäkra handledningen med teorianknytning för att kunna stärka förutsättningarna för en högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning och för möjligheterna att utvärdera handledningsmodellen i de kliniska verksamheterna. BAKGRUND Framväxten av en patientfokuserad handledningsmodell vid Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens högskola 1 har sin grund i sjuksköterskeutbildningens akademisering i Sverige under 80- och 90-talet. Till en början innebar akademiseringen att man var angelägen att stärka den vetenskapliga förankringen i huvudområdet vårdvetenskap. På HVV anställdes den första kliniska adjunkten i slutet på 90-talet, vilket innebar början på ett etablerat samverkansarbete mellan HVV och de båda landstingen i Sörmland och Västmanland. Därmed hade intresset för studenters lärande under verksamhetsförlagda studier påbörjats och det var angeläget att följa högskoleverkets krav på högskolemässighet 2 i såväl verksamhetsförlagd utbildning som i teoretiska kurser. Siktet på verksamhetsförlagd utbildning medförde att man sedermera anställde fler kliniska adjunkter 3 i syfte att säkerställa högskolemässighet och stärka samverkan mellan lärosätet och de kliniska 1 Mälardalens högskola (MDH) och Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) finns på två huvudorter, Eskilstuna i Sörmlands län och Västerås i Västmanlands län. 2 Styrdokument avseende högskolemässighet är Högskolelagen (SFS 1992:1434) och Högskoleförordningen (SFS 1993:100, ändr. 2006:1053). 3 Samtliga kliniska adjunkter är anställda som universitetsadjunkter vid Mälardalens högskola och har även andra uppdrag på lärosätet, exempelvis lärare i teoretisk kurs. 1

56 verksamheterna. Avtal och intentionsdokument 4 upprättades mellan HVV och de båda landstingen i Sörmland och Västmanland mellan åren Hösten 2001 initierades en patientfokuserad handledningsmodell som projekt på en vårdavdelning på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Till att börja med hämtades inspiration från en rapport utgiven av högskoleverket (Carmnes, 2000), som visar att studenter förordar en modell där man fokuserar lärandet på patienten. Handledarens roll som reflektionspart samt att man är insatt i studentens mål och lärutveckling, framstår också som viktiga delar i den modell som enligt Carmnes (a.a) är utvecklande för studenter. Bilden i figur 1 har under åren symboliserat den grundtes som varit utgångspunkt i utvecklingen av en patientfokuserad handledningsmodell, nämligen att studenten lägger fokus på patienten i sitt lärande, istället för som traditionellt på vad handledaren gör. Handledaren finns i högre grad i studentens bakgrund, och ger stöd/vägledning utifrån det individuella behovet. Modellen har haft stor genomslagskraft och tillämpas numera i stort sett inom samtliga kliniska kontexter som omfattas av studenter från HVV. FIGUR, Carmnes (2000) Ekebergh (2001) uppmärksammade i sin avhandling, om reflektionens betydelse för lärande av vårdvetenskaplig kunskap, att studenters lärande till stor del präglas av ensamhet eftersom deras teoretiska kunskaper ofta inte delas med handledare i vårdverksamheterna. Det finns behov hos studenter att få bearbeta och artikulera vårdvetenskaplig kunskap i relation till vårdandet. Således kom den fortsatta utvecklingen av en patientfokuserad handledningsmodell att präglas av Ekeberghs (a.a) forskning, där centrala frågor har handlat om hur man kan stödja och underlätta studenters lärande med hjälp av reflektion i handledningen. Ett övergripande mål är att eftersträva en högskolemässig lärandemiljö under verksamhetsförlagda studier, där studenter ges förutsättningar att utveckla kunskaper och erfarenheter i mötet med patienter och handledare. 4 Intentionsdokumentet beskriver vad VFU ska innehålla för att hålla en högskolemässig kvalité. Definitionen på högskolemässighet har i intentionsdokumentet konkretiserats utifrån Carmnes (2000) rapport. Dokumentet finns att tillgå på MDH:s hemsida, se referenslista. 2

57 PERSPEKTIV PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE Synen på kunskap och lärande har under åren förändrats från en tidigare förmedlingspedagogik som innebär att läraren lär ut och den lärande lär in, till en vidare syn som inbegriper lärande som en del i den mänskliga tillvaron, man brukar tala om det livslånga lärandet. Lärandet och tillägnandet av kunskaper tar här sin utgångspunkt i de egna erfarenheterna och har även en social dimension som betyder att människans lärande skapas i dialog och samspel med andra (Mogensen, Thorell Ekstrand & Löfmark, 2006). Lärande som ett vidare begrepp ansluts i detta arbete till ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv, som utgår från att människans lärande är individuellt och alltid börjar, som ovan nämnts, i de erfarenheter man bär med sig. För att utveckla kunskaper behöver förståelsen starta med utgångspunkt i den egna livsvärlden 5. Det är med reflektionens hjälp kunskaper kan medvetandegöras genom att man analyserar, synliggör och artikulerar det som annars tas för givet (Ekebergh, 2009). Ofta framställs i litteratur och forskning att det finns ett gap mellan teoretisk och praxisrelaterad kunskap, vilket enligt Ekebergh (2009) kan inge en falsk förklaring att det finns ett motsatsförhållande som gör att kunskapsformerna inte är förenliga. Kunskapsformerna kan istället sägas utgöra olika abstraktionsnivåer om kunskapen att lära sig vårda, på så sätt skapas ett helhetsperspektiv på lärandet där man utvecklas i diskursen mellan erfarenheter, tankar och handlingar. Sigrell (2006) framhåller att distinktionen mellan teori och praktik kan få konsekvenser och menar att man bortser från handlingens kunskapsutvecklande potential, när teori betraktas som överordnad en praktik som reduceras till tillämpning av teoretiska kunskaper. Denna praxiskunskap (eller tysta kunskap som är en förkroppsligad livsvärldskunskap) bör artikuleras och reflekteras i handledningssammanhang så att kunskaperna kan granskas och bli tillgängliga för studenter (Ekebergh, a.a). Innebörden i begreppen teori och praktik kan härledas ända till Aristoteles som delade in kunskap i hur man ser på världen och vad man gör med den. Han menar att vetande, episteme, är kopplat till 5 Livsvärlden är människans dagliga erfarenhetsvärld, den värld man lever i och tar för given. På så sätt är livsvärlden den verklighet som människor dagligen möter och har ett naturligt oreflekterat förhållande till. Vidare är livsvärlden en intersubjektiv värld eftersom människor oundvikligen överskrider varandras livsvärldar i samspelet med andra (Bengtsson, 2005). För Merleau-Ponty (1999) är livsvärlden den värld som människor känner till som varseblivande subjekt. Människans bakgrund som är både historisk, kulturell och social innebär att man bär med sig tidigare erfarenheter, vilka får betydelse för det varseblivna som framträder för människan som subjekt. Utgångspunkten i hans filosofi är den subjektiva levda kroppen, vilken betraktas som en odelbar enhet av kropp och själ. Människan är sin levda kropp, vilken ständigt är närvarande i allt man gör och upplever. Således är det genom sin subjektiva levda kropp som människan har tillgång till världen. 3

58 teoretisk vetenskap, medan kunnande, techne, och klokhet, fronesis, kopplas till hantverk och på det sätt hantverk utförs på. Dessa kunskapsformer kan betecknas som veta att kunskap, den form av kunskap som utgörs av det man vet teoretiskt om olika saker, samt veta hur kunskap, som innebär att man vet hur något ska genomföras i praktiska sammanhang. I den verksamhetsförlagda utbildningen kan med andra ord innebörden i lärande utgöras av att veta, kunna och förstå. Genom att kunna resonera om och förstå det man gör utvecklar man färdigheter i praxis (Gustavsson, 2002). Begreppet praxis beskrivs av Lauvås & Handal (2001) med utgångspunkt i Wittgensteins definition, vilken innebär att praxis är något mer än bara de handlingar som utförs i praktisk verksamhet. Det finns så att säga en ömsesidighet mellan tanke och handling som leder till att kunskap och förståelse sammanvävs genom teoretisk begreppsutveckling och det som sker i det praktiska utövandet, det vill säga att praxis grundar sig i ett reflekterande förhållningssätt som är en förutsättning för utveckling i praktiska färdigheter. Bengtsson (1993, 1998) menar i likhet med Ekebergh (2009) att det inte finns någon absolut skiljelinje mellan teori och praxis utan handlar om olika gradskillnader mellan det vetande som uttrycks i våra handlingar och det vetande som framställs genom vetenskap. Frågan är därför inte om teori och praxis kan förenas utan istället på vilket sätt det sker. Bengtsson (a.a) hävdar att en teoretisk kunskap om något måste tränas in som en färdighet för att bli en kunskap i något. Innebörden är att införliva teoretisk kunskap i den levda kroppen med hjälp av praxis så att kunskapen kommer att sitta i händerna, i sättet att se och handla (jfr Merleau-Ponty, 1999). För att detta ska kunna ske behöver studenter inta distans till sina naturliga erfarenheter under verksamhetsförlagda studier och reflektera över dessa. Enligt Bengtsson (1993, 1998) förekommer denna distansering för det första med hjälp av självreflektion som är en grundläggande egenskap i lärande sammanhang då det skapar distans både till sig själv och till vårdandet. Det betyder att självreflektionen hjälper studenter att lära sig förstå sina egna tankar, känslor och handlingar. Vidare innebär det att de lär sig förstå och ta ställning till det vårdande de utövar (Ekebergh, 2001, a.a). För det andra sker en distanserad reflektion i dialogen med andra som utgörs av så kallad kollegial kunskap (Bengtsson, a.a). Ekebergh (a.a) menar att detta är en levd reflektion, som framförallt är en reflektion över här och nu, där studenter exempelvis tillsammans med handledare knyter an teori till de konkreta vårdsituationer de är med om. En tredje form av distansering sker, enligt Bengtsson (a.a), i reflektionen mot teoretisk vetenskaplig kunskap. Ekebergh (a.a) benämner detta som en medveten lärande reflektion där integrering av teoretisk vårdvetenskap och vårdpraxis sker med studentens livsvärld, vilket exempelvis kan äga rum vid 4

59 lärarledda seminarier. En förutsättning för att integrering ska kunna ske är dock att studenten i dialogen med den vetenskapliga kunskapen får uttrycka det abstrakt teoretiska med sina egna ord. PERSPEKTIV PÅ HANDLEDNING Handledning som begrepp och vad det egentligen innebär kan definieras och tolkas på många olika sätt beroende av inom vilket kontext handledning förekommer. I detta sammanhang rör sig handledningsområdet inom den verksamhetsförlagda utbildningen för sjuksköterskestudenter, vilket enligt Lauvås & Handal (2001) handlar om en yrkesinriktad handledning. Denna form av handledning kännetecknas genom sin förekomst i professionsutbildning och äger rum mellan ett par eller ett fåtal personer. Förhållandet mellan teori och praktik behandlas och knyts an till den egna professionen. Vidare menar författarna att handledningen bör syfta till att utveckla studentens praxiskunskaper och att samtalsformen i handledningen präglas av reflektion. Lauvås & Handal (a.a) betonar även vikten av att definiera vilket ansvarsförhållande som föreligger i samband med handledning. I yrkesinriktad handledning där studenter saknar en formell yrkeskompetens finns anledning att klargöra handledarens huvudansvar för tredje part, vilket här främst gäller patienter och anhöriga. Ekebergh (2009) framhåller att handledning i grunden handlar om att leda och stödja studenters lärandeprocess, vilket såväl innefattar stöd i sammanflätningen av teori och praxis med erfarenhetsvärlden, som stöd i att utveckla förmågor och färdigheter i vårdandet. Yrkeshandledning har i ett historiskt perspektiv en starkare förankring i handledning som präglas av modellinlärning än i handledning som bygger på reflektion. Vid modellinlärning läggs fokus på handledaren, som är mäster och innehar en viss kunskapsmassa som ska läras ut till studenten, som är novis. Det innebär att studenten först observerar vad handledaren gör, för att så småningom själv träna på och lära sig utföra uppgifter i mästers fotspår. Studentens progression fokuseras på i vilken grad man lyckas uppnå att lära sig dessa uppgifter som baseras på mästers idéer om god praktik (Lauvås & Handal, 2001). Om den här synen på handledning är förhärskande så hamnar studentens fokus för lärande på vad handledaren gör och patienten hamnar i periferin (Carmnes, 2000), många gånger skapas även en bundenhet mellan student och handledare som leder till att studentens möjligheter att utveckla goda vårdrelationer försämras. Vidare uteblir oftast en reflekterande teorianknytning i denna typ av handledning (Ekebergh, 2001, 2009; Högström & Tolonen, 2004). Modellinlärning är emellertid en handledningstradition som inte helt kan avfärdas, och ska inte heller ses som motsättning till reflekterande handledning (Lauvås & Handal, a.a; Ekebergh, 2009). Handledningstraditionerna kan i vissa avseenden utgöra ett komplement till varandra, exempelvis kan modellinlärning vara vägledande när handledaren har ett integrerat vårdande förhållningssätt och därmed blir en förebild för studenter i konkreta vårdsituationer (Ekebergh, 2009). 5

60 I handledning med reflektion som grund avses att stödja studenter att bli medvetna om grunderna i den kommande yrkesrollen, istället för att handledaren förmedlar hur yrket ska utövas på ett riktigt sätt. Syftet är att med hjälp av reflektion stödja studenten i att finna bästa sätt att utöva yrkeskunskaper med utgångspunkt i dennes egna kunskaper, erfarenheter och värderingar. Handledarens roll är att sätta sig in i var studenten befinner sig i sin lärandeutveckling och börja handleda därifrån (Lauvås& Handal, 2001). Handledning som kännetecknas av detta ligger helt i linje med livsvärldsperspektivet, vilket enligt Dahlberg (1998) förutsätter att vara öppen och följsam i handledningen och att försöka medvetandegöra varandras förförståelse i en strävan att skapa ett tillåtande klimat. En av de stora utmaningarna i reflekterande handledning är enligt Lauvås & Handal (a.a) just detta, att man som handledare ska försöka förstå studenten och respektera dennes uppfattningar om vad exempelvis god vård är, istället för att utgå från att det är de egna uppfattningarna som är giltiga. Författarna belyser att med hjälp av reflektion skapas nya perspektiv på kunskaper och erfarenheter, det öppnar så att säga för nya insikter och meningsfullhet, vilket inte enbart gäller för studenter utan även för handledare. Dock kräver det öppenhet och mod att anlägga nya perspektiv på egna praxiskunskaper. För sjuksköterskestudenter innebär handledning att få stöd i att lära sig vårda på ett professionellt sätt. Ekebergh (2009) beskriver lärande och vårdande som parallellprocesser, och menar att det perspektiv som präglar den vårdande relationen också kommer att synliggöras i den lärande relationen. Sigrell (2006) belyser att parallellprocesser inom vården är viktiga att klargöra, eftersom patienter påverkas av relationen mellan handledare och student. Med andra ord, om en student har problem i relationen med handledaren så yttrar det sig även i vårdrelationen till patienter. Ekebergh (a.a) framhåller att det råder samstämmighet i parallellprocessen om handledaren har ett vårdvetenskapligt perspektiv som visar sig i språket och förhållningssättet i vårdandet. Vidare att handledningen grundar sig i studentens möjlighet att få reflektera kring kunskaper och erfarenheter om den vårdande relationen och att de själva får uppleva den lärande relationen med samma kännetecken. För att handledningen ska bli gynnsam för studenters lärutveckling spelar med andra ord relationen mellan handledare och student en väsentlig roll. Reflektionen kan ses som navet i en handledande lärandemiljö som är öppen för att möjliggöra integrering av kunskaper i teori och praxis med livsvärlden. Utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv bör alltid lärande och reflektion ta sin utgångspunkt i patientens värld, vilket innebär att patienten är fokus för studenters lärande under verksamhetsförlagda studier. 6

61 PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING Handledning med patienten i fokus går ut på att studenter inriktar sitt lärande på att vårda ett begränsat antal patienter. Det betyder att uppmärksamheten mot mängden av uppgifter, rutiner och annat som förekommer i vårdverksamheterna avgränsas till patienten/patienterna som studenterna är knutna till. I de vårdrelationer som etableras mellan studenter och patienter är avsikten att studenten ska fördjupa sig i den enskilde patientens livsvärld och att söka och förstå dennes vårdbehov utifrån ett helhetsperspektiv. Matilainen (2004) menar att innebörder i vårdvetenskapens didaktik utgår från aspekterna helhet, förståelse och mening, vilket handlar om att kunna se det unika och samtidigt förstå i ett meningssammanhang. Suikkala och Leino-Kilpi (2005) och Suikkala, Leino-Kilpi & Katajisto (2008) framhåller i sina studier att vårdrelationen mellan student och patient främjar såväl självkänslan och självförtroendet som den professionella växten hos studenterna. Vårdrelationen innebär positiva känslor av framgång samt utveckling i kunskaper och färdigheter, vilket skapar tillit till egna förmågor samt förstärkt motivation och förståelse för sjuksköterskerollen. Handledningsmodellen innebär vidare att handledaren finns till hands och ger stöd och vägledning i varierande grad, beroende av det individuella behovet. Det är med andra ord den enskilde studentens förutsättningar och nivå i utbildningen som är utgångspunkten i handledningen och handledaren stödjer och reflekterar tillsammans med studenten om de tankar, känslor och handlingar som framkommer i vårdandet och vårdarbetet (Högström& Tolonen, 2004). Studenterna förväntas vara så självständiga och aktiva som möjligt i att söka och utveckla kunskaper samt lösa problem samtidigt som de inte har personliga handledare under studieveckorna. Därför är ett inslag i den patientfokuserade handledningsmodellen att studenter med fördel placeras i par på studieplatsen, eftersom studiekamrater är ett viktigt stöd för lärandet. Kamraternas erfarenheter och syn är en god hjälp i att nå förståelse för de svåra fenomenen i vårdandet och dessutom skapar gemenskapen med studiekamraterna en ökad självkänsla och känsla av tillhörighet (Beck, 1993; Ekebergh, 2001: Peyrovi, Yadavar- Nikravesh, Oskouie & Berterö, 2005). Det innebär att både det patientnära vårdarbetet samt bearbetning och reflektion många gånger sker i gemenskap med andra studenter. Handledningsmodellens organisation består av en eller två huvudhandledare inom varje enskild verksamhet och arbetspasshandledare som är handledande sjuksköterskor samt klinisk adjunkt från lärosätet. Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för studenternas kontinuitet på avdelningen. Studenten får handledning av den sjuksköterska (arbetspasshandledare) som är ansvarig för omvårdnaden av den eller de patienter som studenten är knuten till. Klinisk adjunkt 7

62 stödjer kontinuerligt studenter och huvudhandledare. Organisationen kring handledningen tydliggörs längre fram i dokumentet. VÅRDVETENSKAP OCH LIVSVÄRLD SOM GRUND FÖR DIDAKTIKEN Inom vårdvetenskap är forskningens intresse på människans förhållande till hälsa, lidande och vårdande. Vårdvetenskap utvecklar därför kunskaper om patienten och dennes värld (Ekebergh, 2009). Ett centralt antagande är att människan är en enhet av kropp, själ och ande som inte går att separera utan människan måste alltid ses i sitt sammanhang utifrån en helhetssyn. Ett etiskt vårdvetenskapligt perspektiv på människan, innebär att vårdande tar sin utgångspunkt i patientperspektivet och kännetecknas av att bevara integritet och värdighet. Etiken inom vårdvetenskap kan förstås med hjälp av livsvärldsteori som betonar patienten som den främsta experten på sig själv, med andra ord att patientens upplevelser av sin hälsa/välbefinnande, sitt lidande, sin livssituation och vårdandet är i fokus (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg, 2003). Människans subjektiva levda kropp (Merleau-Ponty, 1999) är både fysisk, psykisk och existentiell på samma gång och är fylld av minnen, erfarenheter, upplevelser och visdom. Människan bär på så sätt med sig sin egen livshistoria och berättelse som utgör grunden i vårdandet av patienten (Dahlberg et al, a.a; Ekebergh, a.a). Perspektiven vårdvetenskap och livsvärld kan överföras i det didaktiska sammanhanget och är i praktiken förenade (Ekebergh, 2009). Didaktiken handlar om att studenten utifrån sina erfarenheter och sin förståelse tränar på att närma sig patienten och dennes berättelse genom att vårda i äkta vårdrelationer. Lärandet formas av hur studenten förstår patientens berättelse i relation till vårdvetenskaplig kunskap samt hur praxiskunskaper uppfattats. Ekebergh (a.a) menar att livsvärldsperspektivet i handledning grundar sig i reflektion, lärande gemenskap och bekräftelse. I reflektionen använder handledaren hur frågor, som visar hur aktiviteter ska genomföras, och vad och varför frågor, vilka möjliggör en djupare förståelse för olika fenomen i vårdandet. Att bli bekräftad i sitt sökande efter förståelse är centralt för studentens lärande och kan äga rum när en lärande gemenskap upplevs och genomsyras av att handledaren samt vårdkulturen synliggör ett delat intresse med studentens fokus på patientens värld (Ekebergh, a.a). Det vårdvetenskapliga perspektivet i handledning kännetecknas av patientens berättelse, helhetsperspektiv, vårdvetenskapliga begrepp och parallellprocessen. För studenternas del är patientens berättelse avgörande för att de ska kunna förstå och bearbeta patientens situation utifrån ett helhetsperspektiv. Det är patientens livsvärd det handlar om utifrån dennes perspektiv, det är de upplevelserna som ska analyseras och begripas med hjälp av vårdvetenskapliga begrepp, exempelvis vad innebär lidande eller välbefinnande för just den här patienten. Abstrakta begrepp som många 8

63 gånger känns främmande och innehållslösa kan få mening och betydelse för studenterna när de får ta del av berättelsen i konkreta vårdsituationer, och i handledningen upplever en lärande gemenskap som präglas av reflektion. En förutsättning för samstämmighet i parallellprocessen (se s. 6) är att handledningen innefattar såväl livsvärldsperspektivet som ett vårdvetenskapligt förhållningssätt (Ekebergh, 2009). Att föra ett samtal innebär att skapa en situation där man har anammat synen att människan är en berättelse. Uppgiften för den som leder samtalet är att inse att han eller hon själv är en berättelse som delges på olika sätt i situationen, men först och främst att den människa man nu har framför sig också är en berättelse (Crafoord, 2005, s. 98). HANDLEDNINGSMODELLENS MÅL OCH GENOMFÖRANDE I VERKSAMHETEN Enligt högskolelagen (SFS 1992:1434) ska mål för högskoleutbildning på grundnivå ge studenter förmåga att utveckla självständighet, kritiskt granska, urskilja, formulera och lösa problem, samt att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och följa kunskapsutvecklingen. Vetenskapligt förhållningssätt under verksamhetsförlagda studier innebär att studenten uppmuntras att (Mogensen et al, 2006): - vara aktiv och skaffa sig kunskap, vilket betyder att ställa frågor till handledare samt knyta an till vetenskaplig kunskap, såsom böcker, artiklar och rapporter - genom handledning få möjligheter till personlighetsutveckling och ges tillfällen till bearbetning och kritisk analys av de erfarenheter som erhålls under studietiden, vilket kan ske genom att tränas i att reflektera över och analysera olika omvårdnadssituationer - visa motivation i sina studier och utveckla självständighet och ansvarskänsla Nedan beskrivs tre grundläggande moment i yrkeshandledning med inspiration av Mogensen et al (2006), vilka kan vara vägledande för att skapa kontinuitet såväl för studenten som för handledare. Efter det presenteras en översikt till hur den patientfokuserade handledningsmodellen kan användas i verksamheten som process och mål för att nå högskolemässighet och vetenskapligt förhållningssätt i lärandet. Emellertid förutsätter den patientfokuserade handledningsmodellen framför allt att handledningen tar sin utgångspunkt i studentens livsvärld, därför är det väsentligt att själva metoden inte blir för styrande (Ekebergh, 2009). Handledarens roll är att vara öppen och följsam i handledningen och att sätta sig in i var studenten befinner sig i sin lärutveckling och börja handleda därifrån (Lauvås& Handal, 2001; Ekebergh, a.a). 9

64 Förberedelse - avdelningen vet att det kommer studenter - välkomstbrev, mottagandet, genomgång av schema etc. - förhandledning studentens tidigare erfarenheter och lärandemål Genomförande - omfattar själva handlingen/aktiviteten, teoretiska kunskaper, egna och andras erfarenheter, reflektioner om varför och skäl till prioriteringar och liknande etiska ställningstaganden - handledarens roll är att se vem studenten är och var studenten befinner sig för att stödja och vägleda studenten framåt Uppföljning - efterhandledning uppföljning av en enskild situation, kan ske i form av återkoppling eller reflekterande samtal - planerade reflektionstillfällen - uppföljning av halv- och heltid bedömningssamtal PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNINGSMODELL - GENOMFÖRANDE Studieveckorna börjar med en introduktionsvecka för att lära känna och förstå det vårdkontext man befinner sig i, under denna vecka handleds studenten enligt traditionell metod genom att följa en handledare. Studenten gör en skriftlig formulering av sina personliga mål med utgångspunkt i de lärandemål som finns i kursplan och studiehandledning. Genomgång och samtal om studentens tidigare erfarenheter och de lärandemål som är aktuella för studieveckorna sker tillsammans med huvudhandledare och klinisk adjunkt (Ekebergh, 2009). Huvudhandledaren har avsatt tid för uppdraget och har ett övergripande ansvar för kontinuiteten i handledningen av studenterna på avdelningen. Hon introducerar studenterna på avdelningen samt planerar schema och arbetspasshandledare i samråd med studenterna på avdelningen (SFS 1992:1434; Ekebergh, 2009). Planering för när halvtids- och heltidsbedömning ska genomföras sker under första veckan. Från andra studieveckan börjar studenten/studentparet vårda ett mindre antal patienter. Utifrån förmåga och nivå i utbildningen tar studenten egna initiativ och utför vårdande och vårdarbete så självständigt som möjligt. Syftet är att lära utifrån ett helhetsperspektiv och att förstå mening och sammanhang i vårdandet av patienten (Matilainen, 2004). 10

65 Genom att studenterna går i par på studieplatsen kan de stödja varandra i vårdandet och vara varandras kritiska vänner (critical friends), vilket går ut på att i reflektioner över de gemensamma aktiviteterna kritisk granska och sätta perspektiv på vård och vårdande som stöd i utvecklingen (Mogensen et al, 2006). Handledningen pendlar mellan aktiv närvaro i konkreta handledningssituationer och reflekterande samtal. Kärnan i handledningen är vägledande samtal och reflektion om vårdandet och vårdarbetet som sker under dagen samt av uppföljande återkoppling och reflektion av enskilda vårdsituationer (Lauvås & Handal, 2001; Ekebergh, 2009). De vägledande samtalen syftar till att hjälpa studenter att hantera olika situationer, vilket såväl innebär att stödja studenter i att finna möjligheter som att bearbeta svårigheter (Hägg& Kuoppa, 2007). Handledningen genomförs av flera olika arbetspasshandledare under studieveckorna. Handledande sjuksköterska är den person som är omvårdnadsansvarig för de patienter som studenten är knuten till. Planerade reflektionssamtal i grupp med verksamhetens studenter sker tillsammans med huvudhandledare en gång i veckan, klinisk adjunkt deltar vid två tillfällen under en fem veckors period. Huvudhandledaren genomför bedömningssamtal vid halv- och heltid med samtliga studenter i den egna verksamheten. Bedömningssamtalen planeras under första introduktionsveckan så alla hinner förbereda sig. Studenten använder bedömningsformulär som underlag och gör en självbedömning av sin utveckling inför bedömningssamtalet. Syftet är att tydliggöra studentens eget ansvar och att få träna i att kunna argumentera för sina ställningstaganden. Vidare får studenten träna på att leda och hålla samman en diskussion samt att huvudhandledaren får en tydligare bild av studentens förmågor. Huvudhandledaren som samlat in underlag för bedömning från arbetspasshandledare, bedömer den utveckling som skett under studieveckorna (Mogensen et al, 2006). 11

66 ANSVARSFÖRDELNING STUDENTEN - ska sträva efter att vara aktiv, kunskapssökande och ansvarstagande - gör en skriftlig formulering av sina mål med varje studieperiod - gör en självskattning inför och deltar aktivt i bedömningssamtalet - deltar i reflektionsträffar tillsammans med arbetspasshandledare, huvudhandledare, medstudent och klinisk adjunkt - skriver med fördel reflektionsdagbok för att ha som underlag vid reflektionsträffar HUVUDHANDLEDAREN - har ett övergripande ansvar för studenterna, har avsatt tid för uppdraget - planerar för och introducerar studenterna på avdelningen - stöd för studenter och arbetspasshandledare - tar del av och följer upp studentens erfarenheter och mål - genomför reflektionsträffar i grupp med studenterna på avdelningen 1g/v - samordnar bedömningsunderlag och genomför bedömningssamtal - sammanställer studenters utvärderingar av studieplatsen - är arbetspasshandledare - ingår i nätverk med andra huvudhandledare och klinisk adjunkt - informerar kollegor om sjuksköterskeprogrammet och övrig information från HVV ARBETSPASSHANDLEDAREN - handleder studenten under arbetspasset - stödjer, instruerar och vägleder utifrån studentens behov och mål - ger utrymme för reflektion och återkoppling till studenten - delger huvudhandledaren bedömningsunderlag inför halv- och heltidsbedömning KLINISK ADJUNKT - stödjer studenter och huvudhandledare - tar del av studentens erfarenheter och mål - vid behov stöd/diskussionspart vid bedömning - reflektionsträffar med studenter i verksamheten - ansvarar för nätverksträffar med huvudhandledare - informationsansvarig - samverkan med vårdenhets- och verksamhetschefer 12

67 REFERENSER Beck, C.T. (1993). Caring Relationships Between Nursing Students and Their Patients. Nurse Educator, 18, (5), Bengtsson, J. (1993). Theory and practice: Two fundamental categories in the philosophy of teacher education. Educational Review, 45 (3), Bengtsson, J. (1998). Fenomenologiska utflykter. Människa och vetenskap ur ett livsvärldsperspektiv. Göteborg: Daidalos. Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I: J. Bengtsson (red): Med livsvärlden som grund. 2 utg. Lund: Studentlitteratur. Carmnes (2000:1 AR) Klinisk/tillämpad utbildning ur studenters och handledares perspektiv: om mästergesällärande och högskolemässighet i vård- och sociala omsorgsutbildningar. Stockholm : Högskoleverket. Crafoord, C. (2005). Människan är en berättelse: tankar om samtalskonst. Andra utg. Stockholm: Natur och Kultur. Dahlberg, K. (1998). Ett handledande, vårdande och forskande livsvärldsperspektiv. I: K. Dahlberg (red.): HYV- Handledning i yrkesmässig växt inom vården. (s.13-18). Lund: Studentlitteratur. Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Ekebergh, M. (2001). Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap. Reflexionens betydelse för lärandet. Akademisk avhandling. Åbo Akademi. Åbo: Åbo Akademis förlag. Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda - med stöd av handledning. Lund: Studentlitteratur. Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Kalmar: Lenanders grafiska AB. pdf Hämtad Hägg, K. & Kuoppa, S. M. (2007). Professionell vägledning - med samtal som redskap. Andra utg. Lund: Studentlitteratur. Högström, M-B. & Tolonen, L. (2004). Att tänka, känna och handla vård att gestalta vårdandet utgående från ett vårdvetenskapligt bildningsideal. I: D. Matilainen & K. Eriksson (red.): Vårdvetenskapens didaktik. Caritativ didaktik i vårdandets tjänst. (s ). Vasa: Åbo Akademi. Intentionsdokument (2004). HÖGSKOLEMÄSSIG KLINISK VÅRDUTBILDNING I LANDSTINGET SÖRMLAND. Hämtad Lauvås, P. & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. Matilainen, D. (2004). Caritativ didaktik - en bildning i vårdandets tjänst. I: D. Matilainen & K. Eriksson (red.): Vårdvetenskapens didaktik. Caritativ didaktik i vårdandets tjänst. (s ). Vasa: Åbo Akademi. 13

68 Merleau-Ponty, M. (1999). Kroppens fenomenologi. (Första delen) (W. Fovet, övers.). Göteborg: Daidalos. (Orig. Phénoménologie de la perception. Paris: Gallimard, 1945). Mogensen, E., Thorell Ekstrand, I. & Löfmark, A. (2006). Klinisk utbildning i högskolan perspektiv och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Peyrovi, H., Yadavar-Nikravesh, M.,Oskouie, S.F. & Berterö, C. (2005). Iranian student nurses experiences of clinical placement. International Nursing Review, 52, Sigrell, H. (2006). På väg mot yrkeskompetens. Akademisk avhandling. HLS-förlag. SFS 1992:1434. Högskolelagen. Stockholm: Universitet och Högskolor. SFS 1993:100 (ändr. 2006:1053). Högskoleförordningen. Stockholm: Universitet och Högskolor. Suikkala, A. & Leino-Kilpi, H. (2005). Nursing student-patient relationship: Experiences of students and patients. Nurse Education Today, 25, Suikkala, A., Leino-Kilpi, H. & Katajisto, J. (2008). Factors related to the nursing student-patient relationship: The students perspective. Nurse Education Today, 28,

69 1 Vård- och omsorgscollege På uppdrag av regionala samordnare i Sverige Susanne Bergman, Region Östergötland Charlotta Tydén, Region Sörmland Ett nationellt utvecklingsarbete i samverkan för bättre kvalitet i handledning och för handledarutbildning Vård- och omsorgscollege är en modern samverkansform, i syfte att skapa en nationell samsyn rörande utvecklingsarbetet för sektorn. Samarbetsparterna inom Vo-College har för avsikt att arbeta med en regional, kvalitetssäkrad handledning.