Socialnämnden 21 oktober 2009

Transkript

1 Socialnämnden Socialnämnden 21 oktober 2009 Sid 180 Justering Kartläggning av antal missbrukare Medarbetarenkät Stimulansmedel TES Ekonomisk månadsrapport september Äldreomsorgsplan Rutiner för verkställighet av LSS-beslut Rapportering enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen av icke verkställda beslut Ungdomshälsan Tjänstedeklaration - Bostad med särskild service för vuxna Allmän information SN

2 Socialnämnden Tid Kl. 9: Plats KS-salen Beslutande Lena Österlund (S) ordförande Börje Bergström (S) v ordförande Jonas Väst (S) Ulf Sjölinder (S) Annicka Burman (V) Bengt Nilsson (MP) Eva Lohman (M) Per Valberg (M) Börje Alström (FP) Hans Forsberg Svensson (C) Karl-Erik Lundin (KD) Ersättare Facklig företrädare Övriga Marianne Nilsson (M) Ulla Nordlander (V) Karolina Jönsson (S) Linus Johansson (M) Inger Arvidsson Katrin Strand Peter Löthman Helene Westerlund Håkan Litzell Leif Yngvesson Håkan Edholm Katarina Levin Ann-Britt Nilsson Charlotte Sandelius Pernilla Unander Inger Bjurström Margareta Lindelöf

3 Socialnämnden Protokollet omfattar Paragraferna omfattas av sekretess Justeras Lena Österlund Ordförande Bengt Allberg Sekreterare Börje Alström Justerare Bevis/anslag Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Avser sammanträde med Socialnämnden Sammanträdesdatum Justeringsdatum Anslagsdatum Protokollet finns tillgängligt på Internet ( eller hos Socialtjänsten, plan 3, rum 323 Anslaget tas ned tidigast Enligt uppdrag (namnteckning) Namnförtydligande Bengt Allberg

4 Socialnämnden Justering Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Börje Alström.

5 Socialnämnden Socialnämndens förmiddag Kartläggning av antal missbrukare Medarbetarenkät Stimulansmedel TES

6 Socialnämnden Ekonomisk månadsrapport september 2009 (SN ) Beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet September månads bokslut för 2009 visar ett positivt resultat på + 14,2 mkr. Motsvarande resultat vid samma tid föregående år var 18,2 mkr. Undantas kostnaderna semesterlöneskuldökningen och försörjningsstöd blir resultatet + 12 mkr. Semesterlöneskulden har hittills i år minskat med 18,5 mkr. Det är ungefär samma nivå som under år Lönekostnadsökningarna för år 2009 har kompenserats och finns med i resultatet. Prognosen för år 2009 pekar på ett budgetöverskridande på 22 mkr. Prognosen för 2009 års resultat är något mer positiv än tidigare. Främst beroende på en förbättrad bemanningsplanering av semestervikarier, ett lägre antal placerade barn och unga i institution, stopp på utbildningar och ökade intäkter. Försörjningsstöd Socialtjänstens prognos för försörjningsstödet, som gjordes i november 2008 pekade på att kostnaderna för 2009 kommer att uppgå till 95 mkr, men med hänsyn till kostnadsutvecklingen under sista kvartalet 2008 och hittills under år 2009 och med tanke på de konjunkturprognoser som redovisats med en allt ökad arbetslöshet ändrar socialtjänsten prognosen för år 2009 till 110 mkr. Kostnaderna för försörjningsstödet de närmaste åren är svåra att prognostisera, eftersom det är svårt se resultatet av de stödåtgärder som sätts in. Det som dock fortfarande är oroande är att allt fler unga vuxna mellan 18 och 25 år är beroende av bistånd för sin försörjning. Åtgärdsprogram för kostnadsanpassningar Socialtjänsten omsätter visserligen mkr, men stora delar av kostnadsmassan är styrd av lagstiftning. Har socialtjänsten väl

7 Socialnämnden beviljat ett bistånd till enskild medborgare enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service för funktionshindrade etc måste detta bistånd verkställas. Det leder till att denna behovsstyrda verksamhets möjligheter till kostnadsanpassningar begränsas. Avvecklingskostnader Socialtjänsten har valt att rent tekniskt redovisa avvecklingskostnader på särskilda anslag för att därigenom ge en rättvisande bild av ekonomi för i första hand 1:a linjens chefer. Det ger också större möjligheter till uppföljning Inköpsstopp Det är, bortsett från utbildningsstoppet, svårt att visa på direkta kostnadsminskningar, som följd av inköpsstoppet. Däremot har det en psykologisk effekt, som ökar krismedvetenheten. Socialtjänsten har under 2000-talet använt sig av denna metod ett antal gånger. En upprepning under en längre tid ger inte den effekt man kan vänta sig. Statsbidrag I enlighet med avtalet mellan Sundsvalls kommun och migrationsverket skall socialtjänsten erhålla full kostnadstäckning för anordnande av boende för ensamkommande flyktingbarn. De ansökningar om utbetalning av bidraget som lämnades till migrationsverket i november 2008 och januari 2009 avseende kostnader under andra halvåret 2008 har verket betalat nu under augusti. För 2009 års kostnader, fram till nu, på ca 9 Mkr har inga inbetalningar gjorts från migrationsverket. Förmodligen kommer Sundsvalls kommun att få förskottera hela årskostnaden på 12 Mkr. Situationen är i princip lika i hela landet. Det kan inte vara rimligt att migrationsverket inte följer det avtal som träffats. Sundsvalls kommun kommer under 2010 att få 4,7 Mkr i utjämningsbidrag för kostnader enligt LSS. Pandemi I prognosen har det inte tagits hänsyn till eventuella extra kostnader som kan orsakas av pandemi. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ekonomisk månadsrapport september 2009 Bilaga Verksamhetstatistik_09.pdf Bilaga Försenade utbetalningar ensamkommande flyktingbarn.pdf

8 Socialnämnden Äldreomsorgsplan (SN ) Beslut Socialnämnden beslutar att anta föreslagen äldreomsorgsplan för perioden , att äldreomsorgsplanen följs upp och revideras årligen. Ärendet Våren 2008 gav socialnämnden socialtjänsten i uppdrag att utarbeta en plan för utveckling och effektivisering av äldreomsorgen. Bakgrunden till detta uppdrag var bl a ett prognostiserat underskott för 2008, som vid bokslutet visade sig uppgå till drygt 16 Mkr. Uppdragsdirektivet reviderades den 27 augusti 2008 (SN 136). Utredningstiden förlängdes enligt beslut den 19 november 2008 (SN 203). Uppdraget har fått utformningen av en plan i form av strategier och verksamhetsinriktning för äldreomsorgen som ska fungera som ett utvecklings- och styrdokument för verksamhetsområdet. Planen omfattar tiden och anger vad som ska uppnås under perioden fördelat per år där så är möjligt Utarbetandet av äldreomsorgsplanen har skett med ett kvalitetsperspektiv samtidigt som planen utarbetas för att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt med hänsyn till gällande lagstiftning, mål- och resursplan samt till befolkningsutvecklingen i kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förvaltningsskrivelse till äldreomsorgsplan Bilaga Sammanställning av inlämnade remissvar.pdf Bilaga Äldreomsorgsplan pdf

9 Socialnämnden Rutiner för verkställighet av LSS-beslut (SN ) Beslut Socialnämnden beslutar att Riktlinjer för verkställighet vid beslut om insatsen boende med särskilt stöd och service jml 9 8 p. och 9 9 p. LSS upphör att gälla. Ärendet Genom ett tillägg i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS ) har kommunen sedan en skyldighet att varje kvartal rapportera in till länsstyrelsen de gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. När en insats inte verkställs inom skälig tid kan kommunen få betala en straffavgift på mellan tiotusen kronor och en miljon kronor. Syftet är att stärka rättssäkerheten för de personer som beviljats insatser men inte fått tillgång till dessa. Tillägget syftar också till att förbättra förutsättningarna för en intern och extern uppföljning. För att kunna kvalitetssäkra att den enskildes behov av stöd och omsorg tillgodoses och att socialtjänsten följer gällande lagstiftning har det skapats rutiner för verkställighet av samtliga LSS-insatser. De nya rutinerna kommer därefter att fortlöpande uppdateras och beslutas av förvaltningen. Dessa rutiner ersätter därmed Riktlinjer för verkställighet vid beslut om insatsen boende med särskilt stöd och service jml 9 8 p. och 9 9 p. LSS som antogs av Socialnämnden Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rutiner för verkställighet av LSS-beslut Bilaga Rutiner.pdf Bilaga Riktlinjer för verkställighet vid beslut.pdf

10 Socialnämnden Rapportering enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen av icke verkställda beslut (SN ) Beslut Socialnämnden beslutar att till länsstyrelsen och kommunens revisorer överlämna rapport om icke verkställda beslut enligt socialtjänstlagen den 30 september 2009, att till kommunfullmäktige överlämna en statistikrapport över icke verkställda beslut den 30 september Ärendet Den 1 juli 2006 infördes i socialtjänstlagen (SoL) en rapporteringsskyldighet av icke verkställda beslut. Socialnämnden är ytterst ansvarig för att aktuella beslut ska verkställas inom 3 månader och ansvarar även för rapporteringen. Rapporteringen ska ske till länsstyrelsen, de kommunala revisorerna och kommunfullmäktige. Socialnämnden ska till länsstyrelsen och kommunens revisorer rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen som inte har verkställts inom 3 månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska socialnämnden ange tidpunkt för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat ange skäl för dröjsmålet. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Socialnämnden ska också till kommunfullmäktige lämna in statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen som inte har verkställts inom 3 månader för dagen för respektive beslut. Nämnden ska ange vilka typer av bistånd som dessa beslut gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Socialnämndens rapporteringsskyldighet ska omfatta alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte har verkställts inom 3 månader. Bestämmelsen gäller inte bara beslut om särskilt boende för äldre och andra beslut inom äldreomsorgen. Även beslut enligt socialtjänstlagen inom omsorg om funktionshindrade och inom individ- och familjeomsorgen, exempelvis om beslut om

11 Socialnämnden kontaktperson enligt SoL ska omfattas av rapporteringsskyldigheten. Andra beslut som kan komma ifråga för rapporteringsskyldigheten är boende inom socialpsykiatrin. Eftersom lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2006 var första datum för rapportering den 30 september Denna tolfte rapportering avser icke verkställda beslut den 30 september Läget den 30 september 2009 I rapporteringen från den 30 september 2009 finns 14 icke verkställda beslut. Av dessa tillhör 6 beslut äldreomsorgen, 6 IFO (Individ och familjeomsorg) och två socialpsykiatrin. Alla icke verkställda beslut inom äldreomsorg rör särskilt boende och beror på att den enskilde tackat nej till erbjudande om plats i vissa fall en gång i andra fall två gånger. Inom IFO och socialpsykiatri har det varit svårigheter att hitta rätt kontaktperson resp. kontaktfamilj som matchar behovet och därför har beslut om bistånd inte verkställts inom 3 månader. Typ av bistånd Datum för biståndsbeslut Notering Särskilt boende Beslutet verkställt Särskilt boende Två erbjudanden lämnats och den enskilde har tackat nej till båda erbjudanden Särskilt boende Beslutet verkställt Särskilt boende Beslutet verkställt Särskilt boende Tackat nej till erbjuden plats Särskilt boende Tackat nej till erbjuden plats Kontaktfamilj barn Kontaktfamilj ungdom Kontaktfamilj ungdom Kontaktfamilj ungdom Kontaktfamilj ungdom Kontaktfamilj ungdom Kontaktperson socialpsykiatri Kontaktperson socialpsykiatri

12 Socialnämnden Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapportering enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen av icke verkställda beslut Bilaga KF rapp doc

13 Socialnämnden Ungdomshälsan (SN ) Beslut Socialnämnden beslutar att uppdra åt socialtjänsten att inom ramarna för befintlig personalbudget ingå med två tjänster i samverkan vid en ungdomshälsa under en projekttid av tre år. Ärendet En projektgrupp tillsattes under hösten 2008 för att påskynda tillkomsten av en ungdomshälsa i Sundsvall. Enligt projektdirektivet har gruppen haft i uppdrag att dels genomföra en förstudie och att dels planera projektets operationalisering. Samordningsförbundet har under projekttiden finansierat kostnaderna för en projektledare och projektgruppen redovisade i april i år sitt förslag till projektets styrgrupp. Enligt projektdirektivet är intentionen med en ungdomshälsa att minska psykisk ohälsa bland ungdomar i Sundsvalls kommun. Samverkan ses som en förutsättning för att samhällets resurser ska kunna användas så effektivt som möjligt. I förstudien presenterar offentliga verksamheter, föreningar och organisationer samt ungdomarna själva en gemensam bild som tydligt visar på nödvändigheten med en samlad kompetens för att möta behoven hos dagens ungdomar. För att göra detta är förslaget att starta en ungdomshälsa i Sundsvall där verksamheten ska kännetecknas av: ett arbete med att ge tidiga, hälsofrämjande och förebyggande insatser att vara en väg in för ungdomar oavsett frågeställning att vara gratis och vända sig till ungdomar mellan år att vara lätt att få kontakt med och ha korta väntetider att genom samverkan använda samhällets resurser så effektivt som möjligt De myndigheter som kommer att samverka i Ungdomshälsan är försäkringskassan, socialtjänsten, FAVI, barn- och utbildningsförvaltningen samt landstingets primärvård. Ungdomshälsan kommer eventuellt att samlokaliseras med Ungdomsmottagningen och preliminärt startdatum är satt till

14 Socialnämnden Alla samverkande myndigheter ska bidra med personal. För socialtjänstens del har behovet bedömts vara två halvtidstjänster från ekonomiskt bistånd och två halvtidstjänster från vuxenstöd; sammantaget alltså två heltidstjänster fördelade på fyra personer. Bemanningen är tänkt att ske inom ramarna för befintlig personalbudget och bygger på att handläggare i väsentlig utsträckning kan förena ordinarie arbetsuppgifter inom ramarna för engagemanget i ungdomshälsan. Varje part står också för sina egna kostnader för administration, data, telefon, etc., samt del i lokalhyra och gemensamma utrymmen. Kostnaden för samordnaren tas tills vidare av Samordningsförbundet, men kan senare komma att fördelas på övriga deltagare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ungdomshälsan Bilaga Protokoll-överläggning Ungdomshälsan.pdf

15 Socialnämnden Tjänstedeklaration - Bostad med särskild service för vuxna (SN ) Beslut Socialnämnden beslutar att fastställa de föreslagna löftena i socialtjänstens tjänstedeklaration för Bostad med särskild service för vuxna, att tjänstedeklarationen ska gälla fr.o.m Ärendet Begreppet tjänstedeklaration används för följande: En beskrivning av vad medborgare eller kunder kan förvänta sig av en viss kommunal tjänst, service eller verksamhet. Deklarationen är tydlig, uppföljningsbar och känd av medborgarna eller kunderna. Kommunfullmäktige fastslog i december 2007 att begreppet tjänstedeklaration ska användas i Sundsvalls kommun samt att rutiner och regler för tjänstedeklarationer ska gälla för både förvaltningar och bolag. Syftet är att utforma tjänstedeklarationer för kommunala tjänster med fokus på kundernas eller medborgarnas upplevelse och perspektiv. Tjänstedeklarationer är även en av flera viktiga pusselbitar i ett sammanhållet styrsystem för kommunen. Socialtjänsten har hittills tagit fram tjänstedeklarationer för Äldreboende, Hemtjänst och för Daglig verksamhet inom programområdet Omsorg om funktionshindrade. Dessa tjänstedeklarationer har ersatt tidigare kvalitetsgarantier. En arbetsgrupp, där programområdeschef och verksamhetschefen för Boende har ingått, har tagit fram förslag till tjänstedeklaration för boende med särskild service för vuxna, inom programområdet omsorg om funktionshindrade.

16 Socialnämnden Totalt har 17 personer med representanter från intresseorganisationer, anhöriga och brukare varit involverade i arbetet med att ta fram vad som är viktigast för de som bor i ett Boende med särskild service för vuxna Utifrån vad som kom fram i de tre fokusgrupperna och vad dessa gemensamt såg som viktigt/viktigast har följande fyra löften tagits fram Vi lovar o att du får stöd så du kan göra så mycket som möjligt själv o att du får stöd att varje vecka göra en egen aktivitet o att du får en kontaktansvarig bland personalen o att göra en genomförandeplan tillsammans med dig inom två veckor från att du har flyttat in i din bostad De föreslagna löftena är mätbara och möjliga att arbeta med och leva upp till. Löftena är knutna till kommunens Mål- och resursplan. Uppföljning ska göras årligen och ingå i kommunens årsredovisning. Bakgrund Med stöd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) har många kommuner under flera år utvecklat arbetet med att på ett enkelt och tydligt sätt beskriva innehållet i sina olika tjänster och vad man särskilt vill utlova. Allt i syfte att utveckla sin styrning med ett kundfokus samt att skapa rimliga förväntningar hos medborgarna och brukarna. Det finns flera benämningar för detta arbetssätt, t ex tjänstedeklarationer, kvalitetsgarantier, tjänstegarantier, serviceåtaganden och servicelöften. I Sundsvall har socialtjänsten sedan tidigare infört ett antal kvalitetsgarantier som anger vad brukarna kan förvänta sig av de olika verksamheterna. Kommunfullmäktige fastslog i december 2007 att begreppet tjänstedeklaration ska användas i Sundsvalls kommun samt att samma rutiner och regler för tjänstedeklarationer ska gälla för både förvaltningar och bolag. Vad är en tjänstedeklaration?

17 Socialnämnden I Sundsvalls kommun används begreppet tjänstedeklaration för följande: En beskrivning av vad medborgare eller kunder kan förvänta sig av en viss kommunal tjänst, service eller verksamhet. Deklarationen är tydlig, uppföljningsbar och känd av medborgarna eller kunderna. Det kan finnas tjänstedeklarationer på två nivåer: Generella deklarationer som gäller för hela kommunkoncernen t ex bemötande, tillgänglighet och kompetens. De generella deklarationerna fastställs av kommunstyrelsen. Nämndsspecifika deklarationer som gäller tjänster inom den egna nämndens verksamhetsområde. De nämndsspecifika deklarationerna fastställs av berörd nämnd. På individnivå formuleras löften i t ex enskild vårdtagares genomförandeplan. Dessa omfattas endast av tjänstedeklarationer på så sätt att nämnden kan lova att alla brukare inom en speciell kategori har rätt till en individuellt utformad plan. Syfte med tjänstedeklarationer Syftet är att utforma tjänstedeklarationer för kommunala tjänster med fokus på kundernas eller medborgarnas upplevelse och perspektiv. När kommunen utgår från vad den kan erbjuda och lova och vad kunderna eller medborgarna får och upplever, görs en medveten styrning av organisationens synsätt, arbetssätt och resultatorientering. Tjänstedeklarationer blir därmed en av flera viktiga pusselbitar i ett sammanhållet styrsystem för kommunen. Målet är att Sundsvalls kommunkoncern ska ange tydliga kvalitetsnivåer för verksamheten och uppfylla dessa följa upp tjänstedeklarationerna och offentliggöra resultaten åtgärda avvikelser snabbt och effektivt i dialog med medborgare och kunder alltid söka efter möjligheter att utveckla tjänstedeklarationerna integrera tjänstedeklarationerna med organisationens styr- och ledningsarbete Arbetsgrupp Den arbetsgrupp som tagit fram förslag till tjänstedeklaration för boende med särskild service för vuxna, har bestått av omsorgschef

18 Socialnämnden Pernilla Unander, verksamhetschef Pia Ellert, områdescheferna Kerstin Jönsson och Elisabeth Jonsson samt kvalitetssamordnare Inger Bjurström. Metod För att få fram vad medborgare och brukare/kunder har för förväntningar och ser som viktigast med bostad med särskild service för vuxna inom omsorgen för funktionshindrade, har metoden fokusgrupp genomförts med tre separata grupper. Fokusgrupper har hållits med representanter från intresseorganisationerna, med anhöriga och med dem som själva har insatsen och bor i gruppbostad eller servicebostad. Totalt har 17 personer varit involverade i arbetet med att ta fram vad som är viktigast för de som bor i ett Boende med särskild service för vuxna. Intresseorganisationerna utsåg 6 representanter från FUB, RBU, FA och Attention att delta i fokusgrupp. Områdescheferna för de olika boendena fick uppdraget att ta fram namn på anhöriga och brukare, som kunde tänka sig vara med i en fokusgrupp. I fokusgruppen för anhöriga deltog 7 personer. I fokusgruppen med de som själva bor i grupp- eller servicebostad deltog fyra personer. Grupperna fick ange vad som var viktigt med när man bor i bostad med särskild service, för den som beviljats denna insats. Därefter fick var och en ange vad man ansåg vara viktigast. Resultat Fokusgrupp intresseorganisationer Det som denna grupp fann viktigt för den som bor i bostad med särskild service samlades under rubrikerna Kunskap om behoven, Vad är bäst för mig, Hur vill jag bo, Tillsammans med andra Rubrikerna omfattar korthet följande: Kunskap om behoven: kunnig personal, personaltäthet och personalens engagemang Vad är bäst för mig: att alltid tänka på den boende i första hand, att få rätt stöd baserat på den boendes kompetens Hur jag vill bo: att bostaden är bra utifrån den boendes behov, att vara trygg i boendet och att begåvningsstödjande hjälpmedel används

19 Socialnämnden Tillsammans med andra: att få stöd till socialt umgänge både i boendet och ute i samhället samt möjlighet till en aktiv fritid Viktigast är: 1. att personalen har kunskap om funktionshinder 2. att alltid tänka på brukaren i första hand 3. tillräckligt med kompetent personal Fokusgrupp anhöriga Det som gruppen anhöriga fann viktigt för den bor i bostad med särskild service samlades under rubrikerna: Behov, Individen, Kommunikation, Ansvar, Empati, Miljö, Anhöriga Rubrikerna omfattar korthet följande: Behov: daglig stimulans, rätt till semester, aktiviteter och social kontakt med samhället Individen: behovsanpassad omsorg, att se till individens behov och att den boende blir så självständig som möjligt Kommunikation: att kunna kommunicera med personal boende och anhöriga Ansvar: kompetent personal och att överlämna information vid avlösning Empati: bemötande, lyhörd personal och att ha fingertoppskänsla Miljö: mat kostcirkel, kamrater och bra utemiljö Anhöriga: kommunikation mellan anhöriga, nätverk anhöriga Viktigast är: 1. Att kunna kommunicera med personal - den boende och anhöriga 2. Kompetent personal - kunskap om funktionshinder ex autism 3. Daglig stimulans och rätt till semester 4. Behovsanpassad omsorg att se till individens behov 5. Bemötande Fokusgrupp brukare Viktigt för gruppen som själva bor i grupp- eller servicebostad samlades under rubrikerna: Bo, Mat, Jag kan och Livet

20 Socialnämnden Rubrikerna omfattar korthet följande: Bo: personer som är viktiga i boendet, Miljön runt omkring inte störande samt att få byta boende om man vill Maten: att maten är god, ibland få välja även skräpmat Jag kan: att kunna göra saker själv och få göra det. Livet: möjlighet att ha intressen, få göra saker utanför boendet Viktigast är: att ha möjlighet att göra saker som man är intresserad av utanför själva bostaden, att kunna göra saker själv och få hjälpmedel för att kunna göra så mycket som möjligt själv och få göra själv att maten är god och att ibland få välja mat - även skräpmat, att personalen är bra Av det som kommit fram i de tre fokusgrupperna kan vi se vissa gemensamma nämnare under de olika rubrikerna, även om grupperna satte olika rubriker. Förslag på löften Utifrån vad fokusgrupperna gemensamt såg som viktigt/viktigast har följande fyra löften tagits fram: Bo -viktiga personer/kunskap om behoven/kommunikation 1. Vi lovar att du får en kontaktansvarig bland personalen Jag kan få göra själv/vad är bäst för mig/individen 2. Vi lovar att du får stöd så du kan göra så mycket som möjligt själv 3. Vi lovar att göra en genomförandeplan tillsammans med dig inom två veckor från att du har flyttat in i din bostad Livet möjlighet att ha intressen/tillsammans med andra/behov 4. Vi lovar att du får stöd att varje vecka göra en egen aktivitet Dessa fyra löften täcker in mycket av det som fokusgrupperna tog upp och det är löften som verksamheten även ser som möjliga att uppfylla. I genomförandeplanen kan bl.a. de individuella målen med insatsen och hur insatsen ska följas upp anges.

21 Socialnämnden Uppföljning I kommunens årsredovisning ska det framgå hur väl kommunen uppfyllt sina löften i tjänstedeklarationerna. Detta ska bygga på underlag från varje nämnd/bolagsstyrelse. Det betyder att varje tjänstedeklaration ska följas upp årligen och behandlas i respektive nämnd/bolagsstyrelse. Löftena ska vara mätbara. Löfte 1. Har den boende en kontaktperson bland personalen? Löfte 2. Har den boende fått det stöd som krävs och är möjligt att ge, för att hon/han ska kunna göra så mycket som möjligt själv efter den egna förmågan - för att kunna leva ett självständigt liv? Löfte 3. Har en genomförandeplan gjorts tillsammans med den som beviljats ett boende? Har denna gjorts inom två veckor från att personen har flyttat till sin bostad? Genomförandeplan ingår i Mål och resursplanens indikatorer Löfte 4. Har den boende fått stöd att göra en egen aktivitet? Har den blivit genomförd varje vecka? Utvärdering Kommunstyrelsekontoret har uppdraget att i samråd med kvalitetsnätverket göra en koncernövergripande uppföljning och utvärdering av arbetet med tjänstedeklarationer. Utvärderingen kommer att göras årligen och behandlas av kommunstyrelsen i november månad för att den ska kunna kopplas till kommande års mål- och resursplan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänstedeklaration - Bostad med särskild service för vuxna Bilaga Folder Bostad med särskild service

22 Socialnämnden Allmän information SN (SN ) Beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Följande information lämnas vid mötet; Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Allmän information SN Bilaga Beläggningsstatistik Mellannorrlands Hospice 2009.pdf Bilaga Kommentarer till svar på revisionsrapport.pdf Bilaga Revisionsrapport - jämförelsetal för 2008.pdf Bilaga Tillsynsrapport Solhemsgården.pdf Bilaga 491 Hantering av motioner.pdf Bilaga Valärende.pdf Bilaga 744 Utvärdering av socialnämndens system för intern kontroll 2008.pdf Bilaga Information om avslutade ärenden.pdf Bilaga Kartläggning av förekomst av hot och vål i verksamheter enligt LSS och SoL.pdf Bilaga Inbjudan från Regionala FoU-centrum inom äldreområdet.pdf Bilaga Redovisning av domar från länsrätt, kammarrätt och tingsrätt pdf Bilaga Arbetsutskottets förslagsprotokoll.pdf Bilaga 608 Mål och resursplan 2010 med plan för pdf Bilaga Enskilt brev angående Träffpunkter.pdf