Känsloreglering - ett tvärvetenskapligt, transdiagnostiskt perspektiv på psykisk hälsa

Transkript

1 Känsloreglering - ett tvärvetenskapligt, transdiagnostiskt perspektiv på psykisk hälsa Mats Jacobson Leg. Psykolog & Leg. Psykoterapeut Certifierad Handledare UP 1 Varför är känsloreglering intressant? Nästan alla våra patienter kommer för att få hjälp med känslor de upplever som besvärande: ångest, nedstämdhet, skuld, skam osv. Även ADHD och psykos påverkas av känsloregleringsförmåga till stor del. DSM diagnoserna är oftast i praktiken en beskrivning av svårigheter med känsloreglering Vi ser ofta att det våra patienter gör för att reglera sina känslor upprätthåller deras känslomässiga svårigheter och deras symtom 2 1

2 Forskingen om känsloreglering är tvärvetenskaplig Personlighets- forskning Hälsoforskning forskning Klinisk psykologi Känslo- reglering Social forskning Biologisk/ hjärnforskning Utvecklings- psykologi 3 Känsloreglering är ett transdiagnostiskt perspektiv Större likheter än skillnader mellan olika ångest- och depressionsdiagnoser Patienter uppfyller vanligen flera diagnoser samtidigt Centrala problematiska känsloregleringsstrategier ger upphov till flera olika diagnoser, dvs. är transdiagnostiska processer Transdiagnostisk behandling med fokus på känsloreglering avser att behandla dessa underliggande, transdiagnostiska processer 4 2

3 Psykologiska teorier om känslor och känsloreglering Psykologiska försvar (Freud 1926/1959) Stress och coping (Lazarus 1966) Anknytningsteori (Bowlby 1969) Självreglering (Mischel 1996) Känsloreglering (Gross 1998) 5 Psykologiska teorier om känslor och känsloreglering Gross

4 Definition av Känsloreglering Den process där individer påverkar vilka känslor de har, när de har dem, och hur de upplever dessa känslor - Gross Exempel på känsloreglering 8 4

5 Gross modala känslomodell Känslor väcks i en konret situa@on och kontext Uppmärksamhet Känslor väcks när vi urskiljer något som relevant för våra mål Tolkning Den mening situa@onen styr vår känslo- reak@on Vi responderar med tankar, kroppsreak@oner, och beteende- impulser Vår respons påverkar situa@onen 9 Gross känsloregleringsmodell Situations selektion Vilka situationer och aktiviteter går personen in i, och vilka undviker personen? Hur försöker personen göra svåra situationer eller aktiviteter mindre besvärande? Situationsmodifiering Uppmärksamhet Kognitiv tolkning Vad uppmärksammar personen i situationen/aktiviteten? Hur tolkar personen situationen? Vilka förväntningar väcks? Personen påverkar situationen genom sitt sätt att respondera Vad gör personen för att reglera sina känslor när de väl har väckts?

6 Gross känsloregleringsmodell, exempel Situations selektion Går på fest eller stannar hemma? Småpratar med exet eller undviker henne? Situationsmodifiering Kognitiv tolkning Tittar på när exet flirtar med någon annan eller pratar med andra på festen Kul att hon är glad eller Han är bättre än mig Personen påverkar situationen genom sitt sätt att respondera Arg, ledsen Super mig full och bråkar eller pratar med kompis 11 Antecedenta känsloregleringsstrategier är mindre krävande A n t e c e d e n t a Situations selektion Går på fest eller stannar hemma? Uppmärksamhet Småpratar med exet eller undviker henne? Situationsmodifiering Uppmärksamhet Kognitiv tolkning Arg, ledsen Tittar på när exet flirtar med någon annan eller pratar med andra på festen Kul att hon är glad eller Han är bättre än mig Super mig full och bråkar eller pratar med kompis Personen påverkar situationen genom sitt sätt att responderaj

7 Inre och yttre känsloreglering känslo- upplevelse känslo- upplevelse Reglera ner Andas djupt för az lugna sig när man är arg (inre) Hjälper ez tårfyllt barn reda ut sin drake (yzre) Hämmar impuls az skraza på begravning (inre) Hjälper fnizrande flickor az varva ner inför sänggående (yzre) Reglera upp Laddar inför ez skolmöte för az få mer resurser (inre) Ominramar en väns lilla bråk med sin partner som allvarligt (yzre) Delar glädjande nyheter med vänner (inre) Hjälper en kompis az ta och skraza åt en svår (yzre) 13 Implicita Automatiska Känsloregleringsstrategier och kognitiv utveckling Suger på tummen (12 mån) Inre Går undan (12-18 mån) Impulskontroll (från 12 mån) Distraktion (18-24 mån) Sätta ord på känslor (från 3 år) Kognitiv omtolkning (från 3-4 år) Explicita Avsiktliga Tittar bort (6 mån) Mamma tar upp i famnen och tröstar Redan förväntan att mamma kommer tröstar Yttre

8 Hur föräldrar känsloreglerar barnet Situations selektion Skapar förutsägbara rutiner, planerar för barnets behov i förväg (mattider, nattning, barnpassning etc) Skyddar barnet genom gränssättning Övervakar att barnet inte hamnar i farliga eller upprörande situationer Skapar trygghet genom att vara närvarande och tillgänglig Hjälper till att skapa tryggande ritualer Situationsmodifiering Hjälper till att skapa övergångsobjekt (nalle, älsklingsfilt, napp etc) Uppmärksamhet Hjälper barnet byta fokus från upprörande stimuli genom distraktion (titta där) Hjälper barnet träna målinriktad uppmärksamhet (sitta kvar vid matbordet tills maten ätits upp, sitta kvar och läsa i boken istället för att bläddra rastlöst, göra läxan färdigt etc) Kognitiv tolkning Hjälper barnet med konstruktiva tolkningar ( det är bara ett spel, hon ville också vara med etc) Lär ut problemlösningsfärdigheter Lär ut förmågan att identifiera känslor och vad som orsakar dem Validerar barnets känslor Hjälper barnet identifiera och använda sig av lämpliga känsloregleringsstrategier i olika sociala situationer 15 Barns känsloregleringsförmåga förutsäger problem senare i livet Marsmallow task att kunna skjuta upp en belöning som barn förutsäger bättre resultat på SAT (amerikansk motsvarighet till vårt högskoleprov), mindre droganvändande, bättre social kompetens, bättre förmåga att hantera stress och bättre känsloregleringsförmåga som vuxen Mischel et al 1989, Eisenberg et al 2014 Strange situation hur barn reagerar på att förälder lämnar det ensamt med främmande person förutsäger förmågan till ömsesidigt tillfredsställande relationer, förmågan att söka stöd från andra, självförtroende att hantera stressfyllda situationer, social kompetens och känsloregleringsförmåga som vuxen Shaver & Mikulincer

9 Överkontrollerad, underkontrollerad och flexibel känsloreglering Överkontrollerad Underkontrollerad Flexibel kontroll Låg förmåga till viljemässig kontroll Hämmad Låg förmåga att avsiktligt byta fokus för uppmärksamhet Låg förmåga att ta initiativ till målinriktat beteende Låg social kompetens Hög risk för internaliserade känsloproblem (depression, dystymi, ångest, undvikande) Låg förmåga till viljemässig kontroll Impulsiv Låg förmåga att avsiktligt byta fokus för uppmärksamhet Låg förmåga att ta initiativ till målinriktat beteende Låg social kompetens Hög risk för externaliserade känsloproblem (aggression, trots, utagerande, ADHD, borderline) God förmåga till viljemässig kontroll Kan mer flexibelt och adaptivt välja att hämma känslouttryck eller att vara spontan God förmåga att avsiktligt fokusera uppmärksamhet God förmåga att ta initiativ till och fullfölja målinriktat beteende God social kompetens God tålighet vid känslomässig påfrestning 17 Avvisande och känslocoachande föräldrastil Avvisande föräldras;l Ignorerar ofta sina egna och barnets känslor Uppfattar känslor som potentiellt skadliga, och ser som föräldrauppgift att hämma negativa känslouttryck genom disciplin Invaliderar ofta barnets känslor Ger få möjligheter för barnet att lära sig konstruktiv känsloreglering Känslocoachande föräldras;l Uppmärksammar sina egna och barnets känslor Uppfattar känslor som betydelsefulla, och barnets känslouttryck som ett tillfälle att lära barnet hantera sina känslor Validerar barnets känslor Ger konkret vägledning i hur barnet kan reglera sina känslor konstruktivt

10 Anknytningsteori och känsloreglering Är anknytningspersonen närvarande, uppmärksam, och kan hjälpa till med känsloreglering? JA Barnet känner självförtroende, trygghet, omsorg om själv och andra Trygg anknytning Lekfull, flexibel känsloreglering, kan söka stöd vid behov och har samtidigt självförtroende att våga utforska och pröva själv Ambivalent anknytning Blir överdrivet upptagen med anknytningspersonen, klängig, och ångestfylld inför eget utforskande och separation INKONSEKVENT Barnets anknytningsbeteende blir präglat av rädsla och kontrollförsök (tittar ständigt efter anknytningspersonen, signalerar kontaktbehov, gnäller, ropar, klänger) och får mindre hjälp med känsloreglering, sämre förståelse av känslor och socialt samspel KONSEKVENT Undvikande anknytning Blir defensivt undvikande av kontakt, söker inte stöd, pseudosjälvständig 19 Känsloreglering och anknytningsteori i praktiken

11 Hjärnforskning om känsloreglering Kohn et al 2014 Blåa pilar före och röda pilar eaer känsloreglering 21 Hjärnforskning om känsloreglering Ochsner & Gross 2005, 2008 och ännu ej publicerat manuskript

12 Barlows trefaldiga sårbarhetsmodell, grunden för UP Biologisk/genetisk sårbarhet i synnerhet temperamentsdraget neuroticism Generell psykologisk sårbarhet anknytning, trauma under uppväxten, uppväxtomständigheter som gynnat respektive missgynnat utvecklandet av adaptiva känsloregleringsfärdigheter Specifik psykologisk sårbarhet konkreta erfarenheter och modellinlärning i samband med ångest och negativ affekt leder till specifik problembild 23 Adaptiv känsloreglering Situa;on Förmåga az inte omedelbart reagera utan skapa reflek@onsutrymme Tillåta känslan utan känslomässigt undvikande, självkri@k, eller automa@skt känslostyrt beteende Uppmärksamhet Förmåga az iden@fiera vilken primär känsla man har och vad som väckt den Tolkning Förmåga az avgöra hur kontrollerbar situa@onen som väckt känslan är, och hur kontrollerbar ens inre reak@on är Ändra det jag kan, acceptera det jag inte kan ändra Vara klar över vilka långsik@ga mål och värderingar man har, och kunna avgöra vilka responser som är i enlighet med dem

13 Känsloregleringsstrategier förknippade med psykisk ohälsa A n t e c e d e n t a Situations selektion Kognitiv tolkning Överdrivet undvikande Förhindrar inhibitory learning av rädslominnen (att de inte behöver vara farliga) och upprätthåller därmed patologisk rädsla, påverkar psykosocial förmåga negativt, och försämrar livskvaliteten Överdrivet beroende av trygghetssignaler Kan vara adaptivt tex. söka socialt stöd, självhävdande situationsmodifiering Maladaptivt när det förhindrar inhibitory learning ( Klarade mig bara tack vare trygghetssignalen ) Maladaptivt när det innebär för stor belastning på nära relationer (De tröttnar) Grubblande, oro och överdrivet användande av distraktion Grubblande och oro försöker problemlösa på för global nivå där problem är svårlösta Uppmärksammar inte den specifika situationen och hur den kan hanteras Försämrar därmed nyinlärning och drar för generella, negativa slutsatser Kognitiv omtolkning ofta adaptiv Maladaptiv när den innebär motstånd mot inre upplevelser ( Jag borde inte känna såhär ) Maladaptiv när den är för sjävrefererande ( Det innebär att jag är... ) Känslomässigt undvikande generellt maladaptivt Känslomässigt undertryckande nedreglerar inte negativa känslor utan ökar stressarousal Undertryckande av känslor minskar chansen till potentiellt stöd från andra 25 Behandlingsstrategier i UP Situations selektion EXPONERING = UTSÄTTA SIG ISTÄLLET FÖR UNDVIKA Möjliggör inhibitory learning av skrämmande minnen och träning av nya, adaptiva känsloregleringsfärdigheter Situationsmodifiering Uppmärksamhet RESPONSPREVENTION = LÅTA BLI ATT ANVÄNDA SÄKERHETSBETEENDEN OCH TRYGGHETSSIGNALER Situationsmodifiering Tränar förmågan att använda avsiktliga, inre känsloregleringsfärdigheter Fokus för uppmärksamhet MEDVETEN NÄRVARO i NUET MED MEDKÄNSLA Tränar koncentration och flexibilitet i uppmärksamhet Tränar uppmärksamhet på konkreta triggers och hur de kan hanteras PERSPEKTIVTAGANDE, ACCEPTANS AV OSÄKERHET, EXPECTANCY VIOLATION (CRASKE) Kognitiv Syftar till ökad kognitiv flexibilitet, nyinlärning och minskad användning av dåligt fungerande tolkning och kontrollstrategier flexibilitet ACCEPTANS AV TANKAR, KÄNSLOR OCH KROPPSUPPLEVELSER, SÄTTA ORD PÅ KÄNSLAN, AGERA TVÄRTEMOT KÄNSLAN Utvecklar och breddar patientens känsloregleringsförmågor

14 Beteendeanalys Mats Jacobson Leg. Psykolog & Leg. Psykoterapeut