Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Transkript

1 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom ramen för Matematiksatsningen 2009

2 Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik, Skolverkets Dnr 2009:406 Matematiksatsningen 2009 Bakgrund För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring. Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver uthållighet och tålamod. Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning och kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden. Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån, gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att önskade effekter ska uppnås. Utdrag ur Att granska och förbättra kvalitet. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003) Syftet med formuläret Detta formulär har framför allt två syften Det kan utgöra ett stöd i det lokala utvecklingsarbetet Det kommer att utgöra ett underlag för Skolverkets stora utvärdering av hela Matematiksatsningen Formuläret ska inte uppfattas som en kontroll av att det genomförda utvecklingsprojektet lyckats. Det är viktigt att belysa flera olika aspekter av ett utvecklingsarbete och att då lyfta fram både bra och mindre bra resultat av arbetet, vilket blir viktiga pusselbitar till framtida nulägesbeskrivningar och ställningstaganden. Att tänka på då du fyller i formuläret Detta formulär ska användas för att redovisa de genomförda utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen Varje utvecklingsprojekt ska beskrivas och redovisas separat, vilket innebär att den huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså lämna in flera redovisningar. Formuläret ska sparas ner till den egna datorn innan det fylls i. Några tips då du fyller i formuläret är

3 Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text. Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta Datum för redovisning Projektredovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Den fullständigt ifyllda projektredovisningen ska döpas enligt [Kommunnamn, projektnummer], exempelvis Ale Kommun, 1. Skicka redovisningen via e-post till matematiksatsningen.2009@skolverket.se Senast den 1 september 2010 ska redovisningen vara Skolverket tillhanda, men det går utmärkt att skicka in den tidigare. Frågor? Om det dyker upp frågor eller funderingar kring redovisningen är du välkommen att vända dig till Louise Furness Tel: E-post: louise.furness@skolverket.se

4 Bakgrundsinformation 1. Uppgifter om skolhuvudmannen Skolhuvudmannens namn Eva-Gun Berglund Projektnummer Ljungby kommun, 4 Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Gunnel Henriksson Telefon (dagtid) E-postadress gunnel.henriksson@ljungby.se Befattning rektor 2. Berörda skolor och elever 2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt? Grundskola Specialskola Obligatorisk särskola Sameskola Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt? Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs Antal flickor Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning? Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Linda Stenkilsson Telefon (dagtid) E-postadress linda.stenkilsson@skola.ljungby.se Befattning Lärare

5 Nulägesbeskrivning 4. Nulägesbeskrivning 4.1 Hade ni gjort en nulägesbeskrivning innan ni påbörjade detta utvecklingsprojekt? Om JA, har denna nulägesbeskrivning utgjort ett stöd för genomförandet av utvecklingsprojektet? Beskriv På lärarenkäten beskrevs hur undervisningen oftast bedrevs och hur lärare ville undervisa i framtiden. Här framgick också i vilken grad laborativt material använde och om lärare kände sig trygga/bekväma och motivarade med att jobba mer laborativt. Med eleverna gjordes både talförståelsediagnosen från McIntosh- boken och en enkät om hur de uplevde undervisningen och hur deras inställning till matematikämnet var. Om JA, anser ni att nulägesbeskrivningen var tillräckligt utförlig, eller skulle ni vilja förbättra något? Det var bra. Om NEJ, kommentera varför en nulägesbeskrivning inte gjordes 4.2 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på utveckling av matematikundervisningen? Om JA, beskriv kort erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet Åmnesgruppen i matematik har tidigare jobbat med samtalsguiden Matematik. Det mynade ut i idéutbyte, matrisskirvande och samarbete och samtal kring Nationella prov och samarbete vid rättning av dem

6 Syfte och mål 5. Mål 5.1 Vilka mål för matematikundervisningen och er verksamhet har ni prioriterat vid genomförandet av utvecklingsprojektet? Ange maximalt tre mål här.,- eleverna ska öka sin tilltro och veta när de kan och vad de kan inom ett matematisktmoment - utveckla förmågan att formulera, gestalta och lösa problem - utveckla sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter 5.2 Överensstämmer dessa mål med de ni angav i er ansökan? Om NEJ, kommentera kort 5.3 Om det skett förändringar i målbeskrivningarna av utvecklingsprojektet, beskriv och kommentera dessa kort.

7 Genomförande 6. Genomförda insatser 6.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? (Ex: studiecirklar, kompetensutveckling, handledning, auskultationer etc.) Uppbyggnad av ny matematikverkstad, med klassuppsättning datorer. Föreläsningar från Linnéuniversitetet Studiebesök på tex Navet i Borås Deltagande i matematikbiennal I er ansökan har ni angivit hur många lärare ni bedömde skulle komma att beröras av utvecklingsprojektet. Hur många medverkade aktivt i utvecklingsprojektet? Alla 10st Kommentera eventuella avvikelser 6.3 Hur mycket tid har ni lagt ner på utvecklingsprojektet? Specificera och beskriv tiden för olika typer av deltagare separat - projektledare (om en sådan funnits) 2 x 40% lärartjänster under projekttiden:för -uppbyggnad av mattelab och materialbeställningar, -ordna kurser och studiebesök -auskultation och intervjuer bland eleverna, -enkäksammanställning, rättning och sammanställning av diagnosresultat - deltagande lärare 1,5 timme per vecka: -lyssnat på föreläsningar, -gjort studiebesök, -satt sig in i litteratur, -deltagit i matematikbiennal -genomfört diagnoser i klasserna - elever Elever har använt material, spel och åskådningsmaterial efterhand det funnits tillgängligt. 30 elver har haft sitt "elevens val" under rubriken Matteutmaningar i mattelabbet. Klassuppsättningen av datorer har använts och matteprogrammen introducerats i de flesta klasser. - övriga personalgrupper (ange i så fall också vilka dessa är) It-ansvarig har jobbat med installationer och förvaring av datorer.. 7. Förändringar under projektets/arbetets gång 7.1 Har det skett några förändringar mot den ursprungliga planen under arbetets gång? Beskriv i så fall på vilka sätt och varför. Vi har ej hunnit med Learning study enligt planen, lärare har ej hunnit besöka varandra. Med hjälp av McIntosh-testerna har vi funnit kritiska punkter att jobba vidare med och diskutera i ämnesgruppen. 7.2 Ange de viktigaste händelserna för arbetet, både positiva och negativa

8 Tillkomsten av ett mattelab med tillhörande datorer, studiebesök och fortbildning har varit mycket positivt. De flesta mattelära re med på Biennalen Beskriv eventuella hinder som uppstått under arbetet Att få möjlighet för lärare att besöka andra klassers undervisning, och ibland också att få tid till att delta i de olika fortbildningstillfällena. 7.4 Hur har dessa hinder lösts/tacklats under arbetets gång? Vi har ej kunna genomföra Learning study som vi ville men löste det med testerna i McIntosh. Lärare som ej kunnat delta vid vissa fortbildningstillfällen har tagit del av en sammanfattande information i efterhand. 7.5 Vilka möjligheter har skapats i samband med projektet? Det har gett oss större möjlighet att arbeta laborativt. Vi har fått många förslag och idéer på vad man kan göra och undervisa i ämnet, hur elever tänker och hur vi ska bedöma deras insatser, inte enbart vid prov utan även under lektionstid när de tex kommunicerar matematik muntligt. 8. Undervisningen och elevaktiviteter 8.1 Vilket matematiskt innehåll har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? Taluppfattnig och problemlösning 8.2 Vilka strävansmål har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? - eleverna ska öka sin tilltro och veta när de kan och vad de kan inom ett matematisktmoment - utveckla förmågan att formulera, gestalta och lösa problem - utveckla sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter 8.3 Har eleverna haft inflytande och varit delaktiga i utvecklingsprojektet? Om JA, beskriv på vilka sätt eleverna varit delaktiga Genom enkäter har vi fått reda på vad de tycker om undervisningen och vad de vill ha mer av i matematiken. Eleverna har använt material och datorer.de har gett förslag på inköp av spel och annat material. 9. Externa kontakter 9.1 Har utvecklingsprojektet - inneburit ett samarbete med andra skolor? Kommentera, några studiebesök från andra skolorj - inneburit ett ökat samarbete inom kommunen (med t ex kommunens övriga verksamheter eller den centrala skolförvaltningen)? Kommentera, kommunens matematiknätverk har använt mattelabbet vid fortbildningstillfällen i kommunen. Vid fortbildning om kompensatoriska hjälpmedel visades datorprogram och matematikmaterial. Sten Rydh föreläste för alla kommunens matematiklärare. - uppmärksammats i media? Kommentera Linda Stenkilsson intervjuades av lokalradion, artikel i Smålänningen och, på kommunens intranät. - uppmärksammats av den politiska nivån i kommunen? Kommentera Vid tillsysbesök på skolan presenterade vi projektet. - inneburit ett samarbete med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande? Kommentera Med LNU, Karin Sällström adjunkt i matematikdidaktik samt RUC-representant och Håkan Sollervall lektor i matematik, där vi köpt in fortbildning och föreläsningar.

9 Uppföljning och utvärdering 10. Uppföljning och utvärdering 10.1 Hur har ni samlat in information om resultatet av utvecklingsprojektet? Lärarenkäter, elev- och lärarintervjuer 10.2 Vilka resultat har ni funnit? Eleverna är positivt inställda till jobb i mattelabbet och med datorerna med tillhörande program. Eleverna finner matematiken mer lustfulld med mer varierad undervisning. Lärarna har tyckt att projektet har innefattat många olika inslag med skiftande karaktär så som studiebesök på Navet, föreläsnigar kring taluppfattning och de fyra räknesätten av Håkan Sollervall och workshops kring bedömning av Gunilla Nilsson och Karin Sällström, föreläsning av Sten Rydh och fördjupning kring aktiviteterna i mattelabbet - och detta har varit positivt Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet 11. Resultat och erfarenheter 11.1 I vilken utsträckning har ni nått målen för utvecklingsprojektet (se de mål ni angivit under Fråga 5.1) Eleverna har ökat sin tilltro genom att ha tillgång till konkret material och datorprogram som gett möjlighet till konkretisering/förtydligande. Genom Talförståelse testen i McIntosh kan eleverna följa sin egen utveckling. - eleverna ska öka sin tilltro och veta när de kan och vad de kan inom ett matematiskt moment - utveckla förmågan att formulera, gestalta och lösa problem - utveckla sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter 11.2 På vilket sätt har er syn på matematikundervisning förändrats under utvecklingsprojektet? Ge exempel Citat från lärarenkät "jag varierar undervisningen så den ska passsa olika elevers förutsättningar och inlärningssätt", "jag tänker till en gång till hur jag ska gå tillväga", "använder mattelabbet". Vi ser många möjligheter att jobba på olika sätt med matematik. Eleverna har märkt att matematikundervisningen förändrats. Datorlektionerna har givit möjlighetat att få undervisningen med större variation och individualisering. Materialet har givit bättre möjligheter att visa konkret vad man tänker. Även föräldrar har fått upp ögonen för detta genom information om projektet Ange, och kommentera, de mest positiva erfarenheterna av utvecklingsprojektet Genom fortbildning såsom Studiebesök på Navet och deltagande på matematikbienalen har lärarna börjat att förändra sin undervisning. Går ifrån dominansen av läroboken och plockar in övningar av mer laborativ karaktär och övar gärna med hjälp av datorprogram med klasserna Ange, och kommentera, någon eller några problematiska erfarenheter av utvecklingsprojektet Kort om tid och många idéer som vi ville göra. Tex "lerningstudies"-studierna var svårt att hinna med och att organisera det samtidigt som övrig fortbildning av personalen. 12. Fortlevnad 12.1 Planerar ni en fortsättning av utvecklingsarbetet, eller av vissa insatser i detta? Om JA, beskriv dessa Vi kommer att jobba mer med upplägg av lektioner utifrån "mattelabbet" och dess aktiviteter och

10 vi kommer att sprida det till alla årskurserna på skolan från f-9. Ämnesgruppen i matematik fortsätter samarbeta kring lektionsupplägg med hjälp av laborativa inslag och datorer. Learning studies ska initieras i liten skala Finns det beslut och resurser avsatta till detta? Om JA, beskriv dessa 12.3 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med under det kommande läsåret (2010/2011)? Vi kommer att fördjupa oss i jobb med mattelabbet och dess aktiviteter där. Rikta in och strukturera upp aktiviteter efter olika ämnesområden och åldrar Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med på längre sikt (cirka 3-5 år)? Vi kommer att sprida det till alla årskurserna på skolan från f-9. Sen utöka till hela kommunen. 13. Erfarenhetsspridning 13.1 Vilka planer har ni på att sprida resultaten och erfarenheterna från utvecklingsprojektet till andra (lärare, skolor, kommuner)? Vi är matematikutvecklare i Ljungby kommun och har redan visat upp vårt mattelabb vid flera tillfällen och kommer under nästa läsår att hålla i en studiecirkel kring handboken om talförståelse. Där McIntosh förespråkar ett mer laborativt arbetssätt. 14. Lärdomar och slutsatser 14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för liknande insatser och framtida utvecklingsarbeten i matematik Det kräver mer tid än vad man tror att organisera allt. Det är positivt att ni nu ger längre tid till projekten för 4 månader var "tight". Det kräver att deltagande lärare har intresse och är motiverade till satsningen och tid avsätts för diskussion och reflektion.