Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Transkript

1 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom ramen för Matematiksatsningen 2009

2 Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik, Skolverkets Dnr 2009:406 Matematiksatsningen 2009 Bakgrund För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring. Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver uthållighet och tålamod. Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning och kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden. Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån, gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att önskade effekter ska uppnås. Utdrag ur Att granska och förbättra kvalitet. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003) Syftet med formuläret Detta formulär har framför allt två syften Det kan utgöra ett stöd i det lokala utvecklingsarbetet Det kommer att utgöra ett underlag för Skolverkets stora utvärdering av hela Matematiksatsningen Formuläret ska inte uppfattas som en kontroll av att det genomförda utvecklingsprojektet lyckats. Det är viktigt att belysa flera olika aspekter av ett utvecklingsarbete och att då lyfta fram både bra och mindre bra resultat av arbetet, vilket blir viktiga pusselbitar till framtida nulägesbeskrivningar och ställningstaganden. Att tänka på då du fyller i formuläret Detta formulär ska användas för att redovisa de genomförda utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen Varje utvecklingsprojekt ska beskrivas och redovisas separat, vilket innebär att den huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså lämna in flera redovisningar. Formuläret ska sparas ner till den egna datorn innan det fylls i. Några tips då du fyller i formuläret är

3 Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text. Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta Datum för redovisning Projektredovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Den fullständigt ifyllda projektredovisningen ska döpas enligt [Kommunnamn, projektnummer], exempelvis Ale Kommun, 1. Skicka redovisningen via e-post till matematiksatsningen.2009@skolverket.se Senast den 1 september 2010 ska redovisningen vara Skolverket tillhanda, men det går utmärkt att skicka in den tidigare. Frågor? Om det dyker upp frågor eller funderingar kring redovisningen är du välkommen att vända dig till Louise Furness Tel: E-post: louise.furness@skolverket.se

4 Bakgrundsinformation 1. Uppgifter om skolhuvudmannen Skolhuvudmannens namn Svalövs Montessori Ekonomisk förening Projektnummer Svalöv, Svalövs Montessori, 1 Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Peter Strömblad Telefon (dagtid) E-postadress rektor@svalovsmontessori.se Befattning Rektor 2. Berörda skolor och elever 2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt? Grundskola Specialskola Obligatorisk särskola Sameskola Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt? Årskurs 1 7 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs Antal flickor Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning? 6 3. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Eva Malm Telefon (dagtid) E-postadress eva.malm@svalovsmontessori.se Befattning Lärare, bitr rektor

5 Nulägesbeskrivning 4. Nulägesbeskrivning 4.1 Hade ni gjort en nulägesbeskrivning innan ni påbörjade detta utvecklingsprojekt? Om JA, har denna nulägesbeskrivning utgjort ett stöd för genomförandet av utvecklingsprojektet? Beskriv Vi förde diskussioner i arbetslaget om vilka områden som behövde utvecklas. Det var sedan dessa områden som prioriterades under projektets gång. Om JA, anser ni att nulägesbeskrivningen var tillräckligt utförlig, eller skulle ni vilja förbättra något? Eftersom vi är en liten organisation har vi möjlighet att samla ihop alla berörda och diskutera förändringar eller förslag under arbetets gång. Om NEJ, kommentera varför en nulägesbeskrivning inte gjordes 4.2 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på utveckling av matematikundervisningen? Om JA, beskriv kort erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet

6 Syfte och mål 5. Mål 5.1 Vilka mål för matematikundervisningen och er verksamhet har ni prioriterat vid genomförandet av utvecklingsprojektet? Ange maximalt tre mål här. Elevers förmåga till muntlig interaktion, problemlösningsförmåga och en fördjupad förståelse för räknesätten. För att nå detta behöver lärarna fortbildning och därmed redskap och trygghet i att förändra underviningen. 5.2 Överensstämmer dessa mål med de ni angav i er ansökan? Om NEJ, kommentera kort 5.3 Om det skett förändringar i målbeskrivningarna av utvecklingsprojektet, beskriv och kommentera dessa kort.

7 Genomförande 6. Genomförda insatser 6.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? (Ex: studiecirklar, kompetensutveckling, handledning, auskultationer etc.) En föreläsningsserie, workshops och fortlöpande handledning för all berörd personal under hela läsåret. Inköp av praktiskt material och lärarlitteratur. 6.2 I er ansökan har ni angivit hur många lärare ni bedömde skulle komma att beröras av utvecklingsprojektet. Hur många medverkade aktivt i utvecklingsprojektet? 6 Kommentera eventuella avvikelser I ansökan angavs 5 lärare, en av de ordinarie lärarna var under året mammaledig men deltog i de flesta av föreläsningarna, därav en lärare mer än i ansökan. Vissa av föreläsningarna passade väl även för fritids- och förskolepersonal (utematte, att upptäcka elever med matematiksvårigheter) därför gavs all personal möjlighet att medverka vid dessa tillfällen. Dessa är inte medräknade i ovanstående siffra då de bara deltog vid 2 tillfällen. Vid dessa två tillfällen var vi ytterligare 2 fritidspedagoger samt 9 förskollärare/barnskötare 6.3 Hur mycket tid har ni lagt ner på utvecklingsprojektet? Specificera och beskriv tiden för olika typer av deltagare separat - projektledare (om en sådan funnits) Projekledare har lagt ner cirka 50 timmar för kontakter, för och efterarbete i samband med fortbildningen. - deltagande lärare 39 timmar per lärare Föreläsningar och workshops, 3 heldagar, en kvällsföreläsning, en halvdag samt flera kortare uppföljningar där vi kunnat ställa frågor, få respons på genomförda aktiviteter och enskild handledning. Tillverkning av spel och annat material i samband med utbildningen. - elever - övriga personalgrupper (ange i så fall också vilka dessa är) Fritidspedagoger 6 timmar, förskolepersonal 6 timmar 7. Förändringar under projektets/arbetets gång 7.1 Har det skett några förändringar mot den ursprungliga planen under arbetets gång? Beskriv i så fall på vilka sätt och varför. 7.2 Ange de viktigaste händelserna för arbetet, både positiva och negativa Personalen känner sig tryggare med att lämna läromedelsbunden undervisning och varierar sin undervisning mer. De har infört regelbundna tillfällen där klasserna samlas och har "matteprat". Alla klasser spelar mycket spel med olika matematiskt inehåll. Klasserna har ofta utematte. 7.3 Beskriv eventuella hinder som uppstått under arbetet Förändringar i personalgruppen (sjukskrivning) ledde till att deltagandet i matematikbiennalen får vänta till ett annat år 7.4 Hur har dessa hinder lösts/tacklats under arbetets gång? Andra har getts möjlighet men tackat nej tilldeltagande i biennalen. Eftersom vi är en liten skola så är det inte så många pedagoger som varit berörda av projektet. 7.5 Vilka möjligheter har skapats i samband med projektet? Det praktiska material som inköps har gett större möjligheter att variera matteundervisningen. Alla på skolan har fått upp ögonen för den matematik som finns i vardagliga händelser och försöker förmedla detta till eleverna. Även på fritids speglar sig detta. Vi har också blivit bättre på att tidiga-

8 re upptäcka vilka områden eleverna har svårt med och vi känner nu större säkerhet i hur vi kan ge eleverna möjlighet att få en större förståelse för dessa moment. 8. Undervisningen och elevaktiviteter 8.1 Vilket matematiskt innehåll har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? Det matematiska samtalet och grupp/paruppgifter (spel och problemlösning) 8.2 Vilka strävansmål har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? -utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande, - utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen. 8.3 Har eleverna haft inflytande och varit delaktiga i utvecklingsprojektet? Om JA, beskriv på vilka sätt eleverna varit delaktiga Delaktighet genom att vi diskuterat i klasserna olika sätt att lära sig matte och eleverna har fått komma med förslag. Eleverna har kommit med förslag på tex. "speldagar" när vi bara spelat olika spel 9. Externa kontakter 9.1 Har utvecklingsprojektet - inneburit ett samarbete med andra skolor? Kommentera Vi ingår i ett nätverk med tre andra montessoriskolor och matematikundervisningen har varit ett givet samtalsämne vid våra träffar. Vi har även haft en gemensam föreläsning om elever med matematiksvårigheter. - inneburit ett ökat samarbete inom kommunen (med t ex kommunens övriga verksamheter eller den centrala skolförvaltningen)? Kommentera - uppmärksammats i media? Kommentera Lokaltidningen har varit och gjort ett reportage om vårt projekt. Det har även skrivits notiser om projektet i Skånska dagbladet. - uppmärksammats av den politiska nivån i kommunen? Kommentera Politiska representatnter har kommenterat och ställt frågor kring projektet när vi i andra sammanhang träffat dessa. - inneburit ett samarbete med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande? Kommentera

9 Uppföljning och utvärdering 10. Uppföljning och utvärdering 10.1 Hur har ni samlat in information om resultatet av utvecklingsprojektet? Enkäter till lärare och elever före och efter projektet. Diagnoser före och efter projektet. Jämförelser av resultat i de nationella proven för åk 3 och Vilka resultat har ni funnit? VT 09 åk 3 50 % av eleverna klarade proven med godkänt resultat. VT 10 åk 3 90 % av eleverna klarade proven med godkänt resultat. Åk5 hade 100% måluppfyllelse både 09 och 10. Diagnoserna vi använt är "Att förstå och använda tal", när vi sammanställt dessa får vi en tydlig bild av vilka områden vi behöver jobba mer med ( taluppfattning och förståelse av bråk begreppet) Av de enkäter till eleverna som genomförts har vi förvånats över att så få elever spelar spel eller kort hemma, (utom data- eller tv-spel) Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet 11. Resultat och erfarenheter 11.1 I vilken utsträckning har ni nått målen för utvecklingsprojektet (se de mål ni angivit under Fråga 5.1) Vi upplever samtliga att elevernas förmåga att prata matematik, redogöra för sina tankar och använda mattespråk har utvecklats. Alla har arbetat mer än tidigare med olika typer av problemlsöning och våra elever har blivit säkrare på detta och känner sig tryggare när de ska lösa ett problem med hjälp av matematik. Elevernas förståelse för räknesätten är något vi måste arbeta mer med och vi diskuterar i personalgruppen olika sätt för att nå även detta mål På vilket sätt har er syn på matematikundervisning förändrats under utvecklingsprojektet? Ge exempel Matte är inta att bara använda montessorimaterial eller läroboken. Infogar neda några av de kommentarer som lärarna givit vid den slutliga utvärderingen av projektet..att ni inspirerade mig till att våga prova nya arbetssätt i min undervisning. g uppskattar alla praktiska och konkreta tips och idéer, jag har stor användning för dem...intressanta föreläsningar. Ni är engagerade och det smittar av sig. g känner mig väldigt nöjd! Bra variation och många bra tips och matematiken känns inte längre så skrämmande...ert engagemang, som ni på ett mycket bra sätt förmedlat till mig. Ni har öppnat nya möjligheter för mig som lärare. Tänka annorlunda, tro på nya tankesätt, våga gör matte på olika sätt. Se barnen, eleverna, där de befinner sig...bra föreläsningar, entusiasmerande, materialet med mattetester är ett bra stöd i undervisningen Ange, och kommentera, de mest positiva erfarenheterna av utvecklingsprojektet Lärarnas positiva inställning till projektet. Att lärarna känner större trygghet i att undervisa i matematik Ange, och kommentera, någon eller några problematiska erfarenheter av utvecklingsprojektet Grundskolan har genomgått och står inför stora förändringar (IUP, bedömningsunderlag, nya kursplaner, ny läroplan) detta gör att alla som arbetar i skolan känner en viss splittring, att det är mycket nytt att sätta sig in i och ägna pedagogiska diskussioner åt. Ett projekt av denna art kan kanske därför med fördel läggas i tider när inte andra stora förändringar står på dagordningen.

10 12. Fortlevnad 12.1 Planerar ni en fortsättning av utvecklingsarbetet, eller av vissa insatser i detta? Om JA, beskriv dessa Att vi tillsammans i lärarlaget lägger en del av vår fortbildningstid åt att låta nya kolleger få ta del av våra kunskaper samt att vidareutveckla vår undervisning i matematik Finns det beslut och resurser avsatta till detta? Om JA, beskriv dessa 12.3 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med under det kommande läsåret (2010/2011)? Den varierade matematikundervisningen, det matematiska samtalet. Diagnoserna som vi bestämt oss för att använda skall regelbundet genomföras i alla åldrar samt utvärderas Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med på längre sikt (cirka 3-5 år)? Att regelbundet återkomma till och ha kortare utbildningsinsatser inom matematiken. 13. Erfarenhetsspridning 13.1 Vilka planer har ni på att sprida resultaten och erfarenheterna från utvecklingsprojektet till andra (lärare, skolor, kommuner)? Inga specialla planer på detta just nu. 14. Lärdomar och slutsatser 14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för liknande insatser och framtida utvecklingsarbeten i matematik Att ha fler nyckelpersoner som känner extra för att driva projeket. Eftersom vi är en lite skola så blir ett projekt av denna art sårbart om någon nyckelperson försvinner.