Vägledning för el- och teletekniskt utförande i stationsanläggningar i elnät

Transkript

1 Vägledning för el- och teletekniskt utförande i stationsanläggningar i elnät Dnr: 956/2008/BE40 Svenska Kraftnät i samarbete med Svensk Energi

2

3

4

5 Innehåll Förord... 3 Innehåll Bakgrund Syfte Avgränsningar Beredskapsåtgärder Betydelseklassning Lokalkraftbehov i stationer Kommunikationsbehov för stationer Eltekniskt utförande i betydelseklass B Eltekniskt utförande i betydelseklass B Eltekniskt utförande i betydelseklass B

6 11 Eltekniskt utförande i betydelseklass B Teletekniskt utförande i betydelseklass B Teletekniskt utförande i betydelseklass B Teletekniskt utförande i betydelseklass B Teletekniskt utförande i betydelseklass B Kommunikationsnät... 26

7 1 Bakgrund Elnät och tillhörande stationer har lång livslängd. Anläggningar som idag är i drift har byggts under skilda tidsperioder och med utgångspunkt från dåvarande behov. Elnätföretagen har också haft olika strategier för hur anläggningarna utformats och är därför av varierande standard. Svenska Kraftnät har sedan 1997 ett uppdrag från regeringen att som elberedskapsmyndighet planera och initiera beredskapsåtgärder i elsystemets region- och lokalnät samt inom elproduktion. Åtgärder inom elberedskap som initieras av Svenska Kraftnät kan helt eller delvis finansieras med hjälp av ett elberedskapsanslag. Genom att tydliggöra vad som är elbranschens ansvar och vad som kan finansieras med beredskapsmedel skapas goda förutsättningar vid nybyggnad eller ombyggnad av befintliga anläggningar. Det är därför av vikt att det finns en samsyn inom branschen på anläggningars betydelse och hur dessa bör utformas. Lokal- och hjälpkraftsystemens uppbyggnad samt dess uthållighet vid långa yttre elavbrott är i detta sammanhang av största betydelse. Dagens elproduktion, överföring samt distribution bygger i hög grad på ett fungerande fjärrkontrollsystem för styrning och övervakning av anläggningar. Detta medför även stora krav på funktion, vid långa elavbrott, i de kommunikationssystemen som används för fjärrkontroll. 2 Syfte Syftet med denna vägledning är att skapa en enhetlig syn på de system som är av betydelse för anläggningars överlevnad vid omfattande och långvariga elavbrott. Robusthet och tålighet mot störningar liksom flexibilitet i system med alternativa lösningar vid en inträffad störning är väsentligt vid utformning av viktiga elanläggningar. Nivå och omfattning på åtgärder i en anläggning är helt beroende på dess betydelse i elsystemet. Genom att åstadkomma en plattform med förslag till grundläggande tekniska lösningar för anläggningars överlevnad skapas även förutsättningar för bra risk- och sårbarhetsanalyser vilket den som bedriver nätverksamhet enligt ellagen är ålagd att ta fram för sin verksamhet. 7/28

8 3 Avgränsningar Denna vägledning omfattar följande typer av anläggningar: > Nätställverk i produktionsanläggningar med nominell spänning > 22 kv 1 > Transformatorstationer i nät med nominell spänning > 22 kv 1 > Kopplingsstationer i nät med nominell spänning > 22 kv 1 > Seriekondensatorstationer i nät med nominell spänning > 22 kv 1 De system eller teknikområden som omfattas av denna vägledning är stationers lokaloch hjälpkraftsystem samt de kommunikationssystem som är av betydelse för stationens styrning och övervakning samt genomgående kommunikation till/från andra stationer. För tekniska krav i produktionsanläggningar hänvisas till Driftsäkerhetsteknisk utformning i produktionsanläggningar SvKSF 2005:2. För vattenkraftproduktionsanläggningar hänvisas även till RIDAS, Riktlinjer för dammsäkerhet. För fysiska skyddsåtgärder hänvisas till Vägledning Fysiskt Grundsskydd utgiven av Svenska Kraftnät och Svensk Energi. 1 Enligt Svensk Standard SS Beredskapsåtgärder Svenska Kraftnät har i Förordningen om elberedskap SFS 1997:294 utsetts till elberedskapsmyndighet för elsystemet i Sverige. Vid uppförande av ny anläggning eller förändring av befintlig anläggning, som är av väsentlig betydelse för elförsörjningen inom Sverige, kräver elberedskapslagen 6 att anläggningsägaren anmäler planerade åtgärder till Svenska Kraftnät. Syftet är att Svenska Kraftnät ska kunna höja den tekniska nivån i anläggningar som är av väsentlig eller avgörande betydelse för elsystemets funktion. Denna process säkerställer att anläggningens funktion i elsystemet vid en fredskris och under höjd beredskap beaktats. Det är ett önskemål att av Svenska Kraftnät beslutade beredskapsåtgärder kan projekteras och genomföras tillsammans med anläggningsägarens övriga planerade åtgärder. För att möjliggöra detta bör ärendet anmälas med god framförhållning så att en dialog kan komma till stånd mellan anläggningsägaren och Svenska Kraftnät. I vissa fall krävs en utredning 8/28

9 för att Svenska Kraftnät ska kunna fatta beslut. Anläggningsägaren får då inte starta arbetet med den anmälda förändringen förrän beslut är fattat av Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnät kan besluta om beredskapsåtgärder i samband med anmälan om förändring i elförsörjningen eller initiera riktade åtgärder i utvalda anläggningar. Svenska Kraftnät finansierar dessa åtgärder med beredskapsbidrag. I de fall beredskapsåtgärder sammanfaller med kommersiella intressen hos anläggningsägaren ska kostnaden fördelas mellan Svenska Kraftnät och anläggningsägaren. 5 Betydelseklassning Alla anläggningar i elsystemet ska betydelseklassas. Anläggningsägaren anger betydelseklass för anläggningen. Vid flera anläggningsdelägare klassar huvudmannen anläggningen utifrån den del som har störst betydelse i elsystemet. Huvudmannaskap regleras med avtal mellan anläggningsägarna. Betydelseklass B1 B2 B3 B4 Betydelse Lokal betydelse Regional betydelse eller stor lokal betydelse Nationell betydelse eller stor regional betydelse Avgörande nationell betydelse B1 Lokal betydelse: > Stationsanläggning i lokal- eller regionnät som vid elavbrott endast drabbar lokal försörjning av landsbygdsnät, mindre tätort, del av stadsnät eller lokal elproduktion. B2 Regional betydelse eller stor lokal betydelse: > Stationsanläggning i lokal- eller regionnät som vid elavbrott drabbar försörjningen till ett regionalt område och/eller försörjning av tätort eller stadsnät med ett stort antal utmatande fördelningsledningar och/eller försörjer flertalet samhällsviktiga verksamheter. > Stationsanläggning för inmatning av elproduktion i ett regionnät. 9/28

10 B3 Nationell betydelse eller stor regional betydelse: > Stationsanläggning i stam- eller regionnät som, genom sitt läge eller funktion i elnätet, kan få nationell påverkan på elsystemet och/eller har stor betydelse för överföring till storstadsregion. > Stationsanläggning för inmatning av elproduktion i stamnätet. B4 Avgörande nationell betydelse: > Stationsanläggning i stamnätet som genom sitt läge eller sin funktion kan få stor påverkan på nationella elsystemet vid elavbrott. Hit hör bl a kärnkraftverk, stora vattenkraftverk, stationsanläggningar med koppling mot dessa och viktiga knutpunkter i stamnätet. Figur 1. Gemensamma anläggningsdelar t.ex. gemensam batterianläggning ska utformas i betydelseklass efter den anläggningsdel som klassats högst. 6 Lokalkraftbehov i stationer En fungerande lokalkraftförsörjning är nödvändig för att, vid ett långvarigt yttre elavbrott, kunna vidmakthålla en stations vitala funktioner. Ett geografiskt omfattande och tidsmässigt långt elavbrott kan innebära att stationernas batterier laddas ur. En station vars batterier urladdats kan inte spänningsättas förrän batterisystemen åter laddats till en nivå som gör att vitala system fungerar. Vid ett geografiskt omfattande 10/28

11 elavbrott, där många stationers batterisystem måste laddas, uppstår en tröskeleffekt där återinkoppling av nätet kan bli fördröjt upp till flera dygn. Djupurladdning av batterier kan även leda till att dessa skadas. Stamnätet drabbades 1983 och 2003 av elavbrott med en varaktighet på 2-3 timmar och upp till 6-7 timmar i lokalnätet. Elavbrotten får anses ha inträffat under gynnsamma förhållanden och bedömningen är att ett avbrott på stamnätsnivå kan bli betydligt mera långvarigt. Svenska Kraftnät har därför beslutat att samtliga stamnätstationer där man är ensam ägare eller huvudman ska ha batterisystem med minst 12 timmars uthållighet. Stationer med betydelseklassning avgörande nationell betydelse bör dessutom ha fast installerad dieselreservkraft. Även övriga stamnätstationer måste ha minst 12 timmars uthållighet vid elavbrott för att klara återuppbyggnaden av elsystemet. Följden av detta blir att stationer i region- och lokalnäten måste vara rustade för att klara avbrott längre än 12 timmar eftersom dessa normalt spänningssätts efter stamnätet. Rimligt är att stationer i regionnätet har en uthållighet på minst 15 timmar. Stationer med stor betydelse och lång inställelsetid vid fel kan behöva minst 24 timmars uthållighet. Nedan anges system och funktioner som kräver lösningar för att tillgodose behovet av uthållighet vid långa elavbrott. Punkterna 1 och 2 nedan är direkt driftkritiska system medan punkterna 3 och 4 under vissa förhållanden kan bli driftkritiska. 1 Styrning och övervakning av en station kräver en fungerande fjärrkontrollanläggning som kan kommunicera med övervakande driftcentral. Aktuell driftläggning, status på kopplings-apparater och viktiga system samt signaler och mätvärden inhämtas via fjärrkontroll. Kraftförsörjning av dessa system måste säkerställas vid yttre elavbrott. 2 Reläskydd kräver hjälpspänning för att fungera. En station kan inte spänningsättas utan att det säkerställts att reläskyddsfunktionerna är intakta. 3 Besök i stationen under avbrottstiden för att åtgärda fel eller genomföra förberedande åtgärder inför spänningsättning kräver att inpasseringssystemet fungerar. 4 Vid långvariga exceptionella väderförhållanden är det viktigt att viss grundvärme kan bibehållas vid extrem kyla liksom dräneringsvattenpumpars funktion vid ihållande nederbörd. 11/28

12 7 Kommunikationsbehov för stationer Driftkritisk kommunikation för driftövervakningssystem och reläskydd ställer stora krav på säkerhet och tillgänglighet, samt svarstider och bandbredd vilket innebär krav på lösningar med kontinuerlig uthållighet för detta kommunikationsslag. Indelning kan ske i följande undergrupper. 1 Kommunikation för reläskyddssamverkan mellan stationer. 2 Kommunikation för driftövervakning av stationer med teknikval beroende på anläggningens betydelseklassning. 3 Talkommunikation mellan personal, som utför arbete i stationen, och driftcentral respektive arbetsledning. 4 Kommunikation för inbrottslarm, områdesövervakning etc. Dessa ställer liknande krav som den driftkritiska kommunikationen, men mottagare är ofta ett vaktbolag. 5 Icke driftkritisk kommunikation för information, som ställer krav på kontinuerlig uthållighet, är t ex insamling av störningsinformation, mätvärden samt kommunikation med styrenheterna för passagekontroll. 8 Eltekniskt utförande i betydelseklass B1 > Lokalkraftställverk för växelström kan matas från ett enkelt kraftsystem. > Kraftintag ska finnas för anslutning av mobilt reservkraftaggregat till lokalkraftcentralen. > Hjälpkraftsystemet kan bestå av ett enkelt batterisystem varifrån övriga spänningar normalt erhålls via LS-omvandlare. Separata batterier kan dock förekomma som alternativ till LS-omvandlare. > Alla batterier ska normalt ha en drifttid längre än 12 timmar utan att manuella åtgärder behöver vidtas. Då spänningssättning av stamnätet, efter ett omfattande elavbrott, kan ta timmar måste hänsyn tas till detta vid dimensionering av batterisystemet. > Möjlighet ska finnas att enkelt koppla från batterisystemet vid långa elavbrott. 12/28

13 Figur 2. Exempel på utförande i klass B1. Figur 3. Kraftintag för anslutning av mobilt reservkraftaggregat. 13/28

14 9 Eltekniskt utförande i betydelseklass B2 > Lokalkraftställverk för växelström kan normalt matas från ett enda kraftsystem. Undantag gäller dock för stationer med stor lokal betydelse i stadsnät med ett stort antal utmatande fördelningsledningar och/eller försörjning till flertalet samhällsviktiga verksamheter. I sådana fall ska försörjning kunna ske från två separata kraftsystem. > Kraftintag ska finnas för anslutning av mobilt reservkraftaggregat till prioriterad skena i lokalkraftcentralen. > Möjlighet till manuell sektionering av prioriterad skena bör finnas i anläggningar med stor lokal betydelse. > Hjälpkraftsystemet kan bestå av ett enkelt batterisystem varifrån övriga spänningar normalt erhålls via LS-omvandlare. Separata batterier kan utgöra alternativ till LS-omvandlare. Undantag gäller dock för stationer med stor lokal betydelse i stadsnät med ett stort antal utmatande fördelningsledningar och/eller försörjning till flertalet samhällsviktiga verksam-heter. I detta fall ska dubbla galvaniskt skilda batterisystem och sub-uppdelning finnas. > Alla batterier ska ha en drifttid längre än 12 timmar utan att manuella åtgärder behöver vidtas. Då spänningssättning av stamnätet efter ett omfattande elavbrott kan ta timmar måste hänsyn tas till detta vid dimensionering av batterisystemen. > Möjlighet ska finnas att enkelt koppla från batterisystemet vid långa elavbrott. > Batterierna ska normalt vara av typen fritt ventilerade blybatterier eller likvärdigt. 14/28

15 Figur 4. Exempel på utförande i klass B2. Figur 5. Exempel på utförande i klass B2. 15/28

16 10 Eltekniskt utförande i betydelseklass B3 > Lokalkraftställverk för växelström ska kunna försörjas från minst två skilda kraftsystem. Försörjning kan ske från t ex två skilda krafttransformatorer i samma station eller en kraft-transformator samt matning från yttre nät. > Automatisk omkoppling ska finnas mellan två skilda matningar till lokalkraftcentralen. > Kraftintag ska finnas för anslutning av mobilt reservkraftaggregat till prioriterad del i lokalkraftcentralen. > Möjlighet till manuell sektionering av prioriterad del i lokalkraftcentralen ska finnas > Hjälpkraftsystemet ska bestå av två batterisystem varifrån övriga spänningar normalt erhålls via LS-omvandlare. Separata batterier kan utgöra alternativ till LS-omvandlare. > Batterisystemen ska drivas som två galvaniskt skilda system enligt Svenska Kraftnäts tekniska riktlinjer i de fall strömförsörjning sker till ställverksdelar i stamnätet. > Vid galvaniskt skilda batterisystem ska även LS-omvandlarna dubbleras och matas från batterisystem A- respektive B. > Alla batterier ska ha en drifttid på minst 12 timmar om anläggningen är en stamnätstation, och minst 15 timmar om anläggningen är en regionstation, utan att manuella åtgärder behöver vidtas. Då spänningssättning av stamnätet, efter ett omfattande elavbrott, kan ta timmar måste hänsyn tas till detta samt inställelsetidens längd vid dimensionering av batterisystemen. > Batterisystem A respektive B ska placeras i skilda brandceller. > Batterier ska normalt vara av typen fritt ventilerade blybatterier. > Larm ska finnas vid djupurladdning av batterier. Larmgräns i stamnätstationer ska vara 1,91V/cell och max 60 sek fördröjning. > Möjlighet ska finnas att enkelt koppla från batterisystemen vid långa elavbrott. 16/28

17 Figur 6. Exempel på utförande i klass B3. Figur 7. Exempel på utförande i klass B3. 17/28

18 11 Eltekniskt utförande i betydelseklass B4 > Lokalkraftcentral för växelström ska kunna försörjas från minst två skilda kraftsystem Försörjning kan ske från t ex från ok-lindning på krafttransformator och matning från yttre nät. > Fast installerad reservkraftdiesel som klarar minst 96 timmars drift utan bränslepåfyllning ska finnas. > Vid elavbrott ska automatisk sektionering av prioriterad skena i växelströmscentralen och automatisk start av reservkraft finnas. > Hjälpkraftsystemet ska bestå av två batteriersystem varifrån övriga spänningar normalt erhålls via LS-omvandlare. Separata batterier kan utgöra alternativ till LS-omvandlare. > Batterisystemen ska drivas som två galvaniskt skilda system enligt Svenska Kraftnäts tekniska riktlinjer i de fall strömförsörjning sker till ställverksdelar i stamnätet. > Vid galvaniskt skilda batterisystem ska även LS-omvandlarna dubbleras och matas från batterisystem A- respektive B. > Varje batterisystem ska ha en drifttid på minst 12 timmars drift om anläggningen är en stamnätstation och minst 15 timmar om anläggningen är en regionstation utan att manuella åtgärder behöver vidtas. Då spänningssättning av stamnätet, efter ett omfattande elavbrott, kan ta timmar, måste hänsyn tas till detta samt inställelsetidens längd vid dimensionering av batterisystemen. > Batterisystem A respektive B ska placeras i skilda brandceller. > Batterier skall normalt vara av typen fritt ventilerade blybatterier. > Larm ska finnas vid djupurladdning av batterier. Larmgräns i stamnätstationer ska vara 1,91V/cell och max 60 sek fördröjning. > Kopplingsstation bör ha redundanta reservkraftaggregat samt matning från yttre lokalnät. 18/28

19 Figur 8. Exempel på utförande i klass B4. Figur 9. Exempel på utförande i klass B4. 19/28

20 Stationer i betydelseklass B4 har normalt ok-lindning för lokalkraftförsörjning. Oftast finns bara en systemtransformator samt en alternativ matning från yttre lokalnät på 10 kv alternativt 20 kv. Omkopplingsautomatik ska finnas mellan matning från oklindning och yttre matning. Vid samtidigt avbrott på T1 och yttre matning ska genom omkopplingsautomatik brytare mot prioriterad skena slå från, varefter reservkraftaggregatet ska starta automatiskt och försörja prioriterade objekt i stationen. 12 Teletekniskt utförande i betydelseklass B1 > Kommunikation kan bestå av enkel aktiv utrustning. > Aktiv utrustning matas av egen likspänningsgrupp. > Kommunikationsväg till driftcentral kan bestå av signalkabel, radiokommunikation eller annan publik telekommunikationslösning. > Stationen ska vara förberedd för anslutning av portabel reservlarmsändare med kommunikationslösning skiljd från ordinarie kommunikationsväg. Figur 10. Exempel på utförande i betydelseklass B1. 20/28

21 13 Teletekniskt utförande i betydelseklass B2 > Station ska normalt ha två kommunikationsvägar varav ordinarie väg kan bestå av t ex optofiber eller radiolänk, medan reservvägen kan bestå av t ex hyrd förbindelse i publikt telenät. > Aktiv teleutrustning bör normalt vara dubblerad och matad av separata likspänningsgrupper. Finns två galvaniskt skilda batterisystem uppdelas likspänningsgrupperna på batteri A respektive B. > Kabelvägar för utgående kommunikation ska vara fysiskt separerade. > Station ska vara utrustad med reservlarmssändare med kommunikationslösning skild från ordinarie kommunikationsvägar. > Förbindelsevägar mot driftcentral ska ha minst en obruten kedja med >12 timmars drifttid. > Stationen bör ha ett fast uttag för talkommunikation eller fast GSM. Figur 11. Exempel på utförande i betydelseklass B2. 21/28

22 14 Teletekniskt utförande i betydelseklass B3 > Kommunikation för styrning och övervakning av anläggningen ska ha minst två fysiskt skilda och funktionellt oberoende kommunikationsvägar, bestående av optofiber eller radiolänk. > Kommunikation mot driftcentral ska ha minst två obrutna vägar med >12 timmars drifttid. > Kabelvägar för utgående kommunikation ska vara fysiskt separerade. > Telerum kan normalt dela brandcell med kontrollrum. Telerum för knutpunkt eller annan för elsystemet viktig kommunikationsnod, ska däremot placeras i egen brandcell. > Aktiv utrustning och tillhörande spänningsmatning ska normalt vara dubblerad och om möjligt matad från batterisystem A respektive B. > Stataionen bör ha uttag för fast teleabonnemang alternativt fast GSM, och om möjligt, vara anslutet till en nivå med lång uthållighet vid elavbrott 1 eller IPtelefoni på eget nät till DC. > Stationen bör vara anpassad för anslutning av mobil RAKEL-enhet. 1 Anslutning bör ske på en nivå i telesystemet som har med fast dieselreservkraft. Teleanslutning via accessnät med koncentrator innebär en begränsad drifttid på 4-8 timmar vid elavbrott. 22/28

23 Figur 12. Exempel på utförande i betydelseklass B3. 23/28

24 15 Teletekniskt utförande i betydelseklass B4 > Kommunikation för styrning och övervakning av anläggningen ska ha minst två fysiskt skilda och funktionellt oberoende kommunikationsvägar, bestående av optofiber eller radiolänk. > Kommunikation mot driftcentral ska ha minst två obrutna vägar med >12 timmars drifttid. > Kabelvägar för utgående kommunikation ska vara fysiskt separerade. > Kommunikationsutrustning ska vara dubblerad och matas från batterisystem A respektive B och bör placeras i separata brandceller. > Telerum för knutpunkt eller annan för elsystemet viktig kommunikationsnod, ska ha dubblerad aktiv utrustning och matas från batterisystem A respektive B samt bör placeras i egen brandcell. > Stationen bör ha uttag för fast teleabonnemang alt. fast GSM, och om möjligt, vara anslutet till en nivå med lång uthållighet vid elavbrott 2 eller IP-telefoni på eget nät till DC. > Produktionsanläggningar ska utrustas med RAKEL medan övriga stationsanläggningar anpassas för anslutning av mobil RAKEL-enhet. 2 Anslutning bör ske på en nivå i telesystemet som har fast dieselreservkraft. Teleanslutning via accessnät med koncentrator innebär en begränsad drifttid på 4-8 timmar vid elavbrott. 24/28

25 Figur 13. Exempel på utförande i betydelseklass B4. 25/28

26 16 Kommunikationsnät Stationer i betydelseklass B4 ska ha dubbla kommunikationsvägar med fiber medan stationer i B3 kan ha dubbla kommunikationsvägar av fiber alternativt med radiolänk. Stationer i betydelseklass B2 ska normalt ha dubbla kommunikationsvägar varav en med optofiber alternativt radiolänk medan den andra kan bestå av hyrd förbindelse, publikt telenät eller satellitkommunikation. I stadsnät kan även signalkabel förekomma. Stationer i betydelseklass B1 har normalt endast en kommunikationsväg som kan bestå av fiber, signalkabel, hyrd förbindelse eller radiokommunikation. Figur 14. Exempel på kommunikationsnät. 26/28

27 Betydelseklass Anläggningsdel B1 B2 B3 B4 El Batterisystem Enkelt batterisystem Generellt enkelt batterisystem. Dock dubbla galvaniskt skilda batterisystem vid anläggning med stor lokal betydelse. Batteriers placering Uthållighet i lokalkraftförsörjningen Gemensamt med annan utrustning. Större än 12 timmar. Vid dimensionering av batterisystem måste hänsyn tas till att spänningssättning av stamnätet kan ta timmar och först därefter spänningsätts underliggande Dubbla batterisystem Galvaniskt åtskilda i stamstationer Dubbla batterisystem Galvaniskt åtskilda i stamstationer I separat batterirum I skilda batterirum/brandceller I skilda batterirum/brandceller Större än 12 timmar. Vid dimensionering av batterisystem måste hänsyn tas till att spänningssättning av stamnätet kan ta timmar och först därefter spänningsätts underliggande nät. Minst 12 timmar i stamnätstation. Minst 15 timmar i regionstation. nät. Batterilarm "Onormal spänning" "Onormal spänning" "Onormal spänning" Samt i stamnätstation "Mycket låg batterispänning". Minst 12 timmar i stamnätstation. Minst 15 timmar i regionstation. "Onormal spänning" Samt i stamnätstation "Mycket låg batterispänning" Kraftförsörjning VS Enkel matning. Intag för mobilt reservkraft. Möjlighet att koppla från batterier. Normalt enkelt matning. Undantag i stationer med "stor lokal betydelse" som ska ha två skilda system. Intag för mobilt reservkraft och möjlighet till sektionering av prioriterad skena. Möjlighet att koppla från batterier Matning från två skilda system. Intag för mobil reservkraft samt mölighet till sektionering av prioriterad skena. Möjlighet att frånkoppla batterier. Matning från två skilda system. Fast installerad reservkraft. med automatstart, automatisk sektionering av prioriterad skena samt minst 4 dygns drifttid. Möjlighet att frånkoppla batterier. Redundans VS Fast installerad reservkraft. Prioriterad skena VS Nej Ja Ja Ja

28 Anläggningsdel B1 B2 B3 B4 Kommunikation Kommunikationsmöjligheter fjärrkontroll Kommunikationsmedia Placering av kommunikationsutrustning Enkel kommunikationsväg, mobil larmsändare Radiokommunikation via multidrop / signalkabel / optofiber/satellitkommunikation. Tillsammans med annan utrustning. Dubbla kommunikationsvägar samt redundans via fast larmsändare. Optofiber/radiolänk / Signalkabel/satellitkommunikation. Tillsammans med annan utrustning. Dubbla kommunikationsvägarringmatning Optofiber/radiolänk Egen brandcell (EI60) Dubbla kommunikationsvägar Ringmatning Optofiber Egen brandcell (EI60) Tal Talkommunikation Inget krav Publikt fast eller mobil telefon Robust telekommunikation / IP telefoni på eget nät/anpassning för mobil Rakelenhet. Robust telekommunikation / IP telefoni på eget nät/anpassning för mobil Rakelenhet. RAKEL i produktionsanläggningar.