1 Principiell utformning av likströmssystem 2 Formulär för framtagande av belastningsprofil 3 Likströmsfördelning

Transkript

1 1(14) D TR LIKSTRÖMSSYSTEM UBilagorU 1 Principiell utformning av likströmssystem 2 Formulär för framtagande av belastningsprofil 3 Likströmsfördelning UInnehållU 1 Allmänt 2 Funktionskrav 3 Tekniska krav 4 Utformning 1 ALLMÄNT 1.1 Allmänt Med likströmssystem (LS-system) avses i dokumentet de system eller komponenter som ingår i strömförsörjning av bl.a. kontrollanläggningsutrustning i kopplings- och transformatorstationer. Detta dokument är ett sammanhållande dokument för likströmssystemet. Detaljerade krav framgår av separata dokument för batterier, laddningslikriktare och övervakningsutrustning. Anläggningarnas LS-system består av skilda matningskällor och skilda spänningsnivåer. Den normala matningsvägen av LS-systemet är via likriktare som i sin tur matas från stationens växelströmssystem. LS-systemet består normalt av följande delar: Likriktare Batterier LS-omriktare Övervakningsutrustning för LS-system Kopplingslådor, fördelningsskåp och kablar Skydd för likströmssystemet

2 2(14) LS-systemets huvudsakliga uppgift är dels att säkra funktionen för stationens skydds-, manöver- och övervakningssystem, dels viktiga motordrivna objekt såsom motorer i kopplingsapparater och i kylanläggningar. Dessutom är LS-systemet huvudmatning för det avbrottsfria växelströmssystemet. 1.2 Batterier Under normaldrift sker inget kontinuerligt strömuttag från batteriet utöver de kortvariga belastningstoppar, som uppstår i samband med manöver och motorstarter. Först då stationen blir spänningslös eller likriktarfel uppstår förekommer ett väsentligt energiuttaget från batteriet. Belastningen i samband med lokalkraftbortfall bestäms av antalet objekt och den tid dessa belastar batteriet. Avgörande vid dimensioneringen är då inte bara kontinuerlig belastning utan även sammanlagring med kortvariga belastningar i form av motorstartströmmar och magnetfunktioner. Batteriets storlek anges normalt som uttagbar kapacitet vid +20 C uttryckt i amperetimmar vid 10-timmars urladdningstid för blybatterier. Den uttagbara kapaciteten är temperaturberoende, d.v.s. kapaciteten minskar med lägre temperatur. Vid högre temperatur åldras batteriet snabbare. Batteriets hålladdningsspänning är också temperaturberoende, varför hänsyn ska tas till batterirummets temperatur när man ställer in hålladdnings-spänningen på likriktaren. Växelströmskomposanten som flyter genom batteriet gör att batteriet åldras snabbare, varför den totala växelströmskomposantens effektivvärde genom batteriet vid hålladdning inte får överstiga 1 A per 50 Ah batterikapacitet. 1.3 Likriktare Vid dimensionering av likriktare måste följande faktorer vara kända: Batteriets sammanlagda kapacitet (10 h-kapaciteten) Batteriets laddningstillstånd efter avbrott i laddningsspänningen Tillåten återladdningstid efter avbrott i laddningsspänningen Maximalt tillåten laddningsspänning Likströmsanläggningens grundström Batteriets laddningstillstånd vid störningens slut beror i hög grad på förhållandet mellan grundströmmen och korttidsströmmarna samt avbrottstidens längd. Tiden för återladdning av batteriet påverkas av likriktarstorleken och inställd laddningsspänning. I början av laddningsförloppet beror laddningsströmmen av tillgänglig likriktarkapacitet, medan strömmens storlek i slutet av förloppet helt bestäms av inställd laddningsspänning. Återladdningsspänningen måste antas vara lika med hålladdningsspänningen beroende på att likriktaren efter en störning återladdar med den före störningen inställda spänningen. Enda möjligheten att påverka återladdningstiden är således att ändra likriktarens storlek. Återladdning till 100% laddningstillstånd kan ta flera dygn.

3 3(14) 2 FUNKTIONSKRAV 2.1 Allmänt LS-systemets funktionskrav påverkas av kraven som ställs av utrustningarna enligt ovan samt utryckningstider och krav på underhållsmässighet. Faktorer som påverkar utformningen av LS-system är: Avbrott i ett batteri får ej slå ut hela LS-systemet Avbrott i en säkring eller kabel får endast slå ut en begränsad del av LSsystemet Inkommande överspänningar får inte slå ut hela LS-systemet LS-systemen ska vara redundant uppbyggda i A- respektive B-system. Detta innebär att batterier, likriktare, battericentraler, huvudfördelningscentraler, växelriktare, kabelsystem och likströmsövervakning ska vara dubblerade. Likaledes ska växelspänningsmatning till dubblerade likriktare vara skilda om växelströmsstrukturen så medger. De båda systemen ska under normal drift drivas galvaniskt skilda från varandra. Vid underhåll på batteriet som kräver att batteriet kopplas bort ska det andra batteriet under provtiden kunna överta det provade batteriets belastning. Utjämningsladdning ska inte kunna utföras då anläggningen är ansluten till batteriet om detta medför att ansluten utrustning utsätts för otillåtet hög spänning. Med utjämningsladdning menas laddning med förhöjd laddningsspänning. Om risk finns för samtidig start hos olika objekt, vilket skulle medföra oacceptabelt stor korttidsström, bör införande av förregling mellan objekten övervägas. Selektivitet ska råda från battericentralen till sista avsäkringen, så att endast den felbehäftade delen bortkopplas. Skyltning av LS-systemet ska vara omsorgsfullt utfört så att risk för förväxling inte uppkommer. Skyltning ska ske av batterirumsdörr, batterier, battericentral, m.m. Den avgivna likströmmens växelströmskomponent genom batteriet vid hålladdning och en resistiv last på 50% får inte överstiga 1A effektivvärde per 50 Ah batterikapacitet. I detta värde ska även bidrag från belastningar i likströmsnätet räknas in. 2.2 Batteridimensionering Kapacitetsbestämningen ska ske genom upprättande av en belastningsprofil för varje batteri, vilken anger batteriets strömbelastning som funktion av tiden, se figur i bilaga 2. Med hjälp av belastningsprofilen bestäms erforderlig batterikapacitet.

4 4(14) För att underlätta, men även standardisera, vid upprättandet av belastningsprofiler har en checklista utarbetats, se bilaga 2. Med stöd av checklistan upprättas därefter en förenklad belastningsprofil. Batteritillverkaren beräknar batteristorleken med hjälp av belastningsprofilen. Båda batterierna ska ha samma kapacitet. Det batteri som har den största belastningen blir dimensionerande. I vissa fall kan det vara lämpligt att överväga installation av reservkraftaggregat för att nedbringa långa avbrottstider och därigenom minska batteristorleken. Det ska finnas marginal för åldring och ofullständig laddning av batteriet. 2.3 Likriktardimensionering Likriktarna ombesörjer vid normal drift stationens kontinuerliga likströmsbehov, inklusive underhållsladdning av batterierna. Förekommande kortvariga strömtoppar, som orsakas av t.ex. motorstarter, hinner likriktaren inte reagera på, utan sådana strömstötar belastar batteriet. Efter en störning som medfört energiuttag från batteriet ska likriktaren ha tillräcklig laddningskapacitet för att utöver ovan nämnda kontinuerliga strömuttag även inom en angiven tid kunna återuppladda batteriet. För blybatterier ska det vid normal drift vara möjligt att uppnå 90% laddningsgrad inom ca 18 timmar. En likriktare ska klara av att mata hela stationen. Likriktaren ska vara skyddad för utifrån kommande överspänningar. 2.4 Belastningsprofil Avgörande vid batteridimensioneringen är grundströmmen, korttidsströmmarna och avbrottstiden. Grundströmmen och korttidsströmmar med varaktighet längre än 1 minut representerar ett stort energiinnehåll. Enstaka korttidsströmmar med varaktigheter kortare än 1 minut orsakar endast spänningssänkningar hos batteriet, vilket i vissa fall kan påverka batteriets polspänning så att den underskrider lägsta tillåtna värde. Grundströmmen orsakas t.ex. av: Växelriktare Kontrollutrustning Likspänningsomriktare Nödbelysning Korttidsströmmarna kan t.ex. bero på: Manövermotorer Till- och Frånslagsmagneter Tryckluftskompressorer

5 5(14) Den tid under vilken de enskilda objekten belastar batterierna vid avbrott, omräknas till att motsvara en utnyttjningsfaktor. Ett objekt som således belastar batteriet under hela avbrottstiden får utnyttjningsfaktor 1. Korttidsströmmar med varaktighet större än 1 minut multipliceras med en utnyttjningsfaktor och omräknas på så sätt till fiktiva kontinuerliga strömmar. Total kontinuerlig ström som belastar batteriet under hela avbrottstiden erhålls således genom summering av grundströmmar och de fiktiva kontinuerliga strömmarna. Energiinnehållet i korttidsströmmar, med varaktighet kortare än 1 minut, är litet och kan försummas. Däremot måste dessa strömmars inverkan på polspänningen beaktas. Den största korttidsströmmen, som ska användas vid batteridimensioneringen, utgörs antingen av motorbelastning eller magnetfunktioner. En batteridel ska klara fullständig utlösning av hela stationen i samband med störning utan föregående laddningsavbrott. Stora belastningstoppar i slutet av störningsförloppet spelar som regel en avgörande roll vid bestämning av batteriets kapacitet. Däremot kan oftast en lika stor belastning i början eller mitten av förloppet helt försummas, beroende på att vid dessa tidpunkter har endast mindre kapacitetsuttag skett från batteriet. I enstaka fall kan dock även stora belastningstoppar i början av förloppet vara avgörande för dimensioneringen om grundströmmen är mycket liten. I vissa fall finns en klar koppling mellan motorstart och reläskyddsfunktion, såsom tillslag av strömbrytare mot ett bestående fel, där manövermotorn startar vid brytartillslag. Detta innebär att manöverströmmen för utlösning från reläskydd överlagras på motorströmmen. Den största korttidsströmmen kan vara en sammanlagring av ett objekts driftström och ett annat objekts startström. För beräkning av strömmen orsakad av en motor i ett manöverdon ska förutsättas att minst en brytares manöverdon arbetar när en annan brytares manöverdon startas. För dimensionering av batteriet ska man välja den belastningsprofil som kan tänkas förekomma vid det svåraste belastningsfallet. Belastningar som kan inträffa var som helst under avbrottstiden ska därför förutsättas uppträda i slutet av störningsförloppet om den övriga lasten på batteriet är tämligen jämn, vilket också är fallet i verkligheten. Nedan angivna faktorer ska beaktas vid batteridimensionering: Säkerhetsfaktor mot åldring och ofullständig laddning Belastningsprofil Avbrottstid Högsta tillåtna polspänning Lägsta tillåtna polspänning Batterityp Omgivningstemperatur Vid framställning av belastningsprofilen ska värsta tänkbara störningsfall förutsättas, vilket innebär att en driftstörning på kraftnätet har gjort att

6 alla till stationen anslutna ledningar är spänningslösa. Stationen saknar vidare all lokalkraftmatning för växelström. 2.5 Säkringsdimensionering 6(14) LS-systemen utformats med speciell tanke på att felfrekvensen i de centrala delarna ska vara så låg som möjligt och att ett fel i övriga delar endast drabbar ett fåtal objekt. En förutsättning för detta är selektiv bortkoppling av varje kortslutning i LS-systemet. Det enklaste sättet att åstadkomma denna selektivitet är att genomgående endast använda säkringar. De flesta ström-tid-karakteristiker är utarbetade för växelström, men kan normalt också användas vid dimensionering för likström under 250 V, eftersom korrektionsfaktorerna är små. Som huvudregel gäller att säker selektivitet mellan seriekopplade säkringar av samma typ och fabrikat erhålls om förkopplad säkring har minst 2 säkringssteg högre märkström. Med utgångspunkt från lägsta gruppsäkring erhålls selektivitetsserien 6-(16) A. Kortslutningar ska snabbt och säkert bortkopplas. Detta innebär bl.a. att man måste ta hänsyn till batteriets kapacitet vid dimensionering av säkringarna, så att batteriet har tillräckligt med energi för att lösa ut säkringarna. Säkringar ska även dimensioneras så att utrustningar och kablar inte tar skada vid kortslutningar. 2.6 Gruppfördelning Uppdelningen på grupper måste göras på sådant sätt att önskad driftsäkerhet erhålls i felbortkopplingssystemet, även vid underhållsarbete i anläggningen. Grupperna ska i största möjliga utsträckning endast omfatta ett fack, se bilaga 3. Säkringarna ska utgöras av snabba smältsäkringar av diazed-typ eller normala knivsäkringar. Extremt snabba säkringar avsedda som skydd för halvledarkomponenter får ej användas. På den lägsta säkringsnivån kan även automatsäkringar användas. 2.7 Kabeldimensionering Kablar till ställverksapparater, reläer m.m. ska dimensioneras så att den nedre funktionsgränsen för apparaterna ej underskrids vid det svåraste belastningsfallet och den lägsta tillåtna polspänningen hos batteriet samt att tillräcklig felström erhålls för att kunna lösa bort felbehäftade kablar. 2.8 Övervakningssystem Spänningsövervakning ska finnas så att larm erhålls vid hög och låg spänning på batteriet. Normalt är LS-systemet högohmigt jordat, så att enkla jordfel ej orsakar bortkopplingar i systemet. Förändring i isolationstillståndet måste därför övervakas. Jordningen sker via övervakningsutrustningen. Övervakning av avbrott i batterier ska finnas. Avbrott i säkringar som matar kontrollanläggningsdelar ska ge larm.

7 Övervakningsutrustning för jordfel samt instrument för mätning av batterispänningar ska placeras väl synligt från likströmsfördelningen. 2.9 Likspänningsnivåer Spänningsmatningar i kraftstationer och transformatorstationer sker med hjälp av spänningsnivåerna 110 eller 220 V, samt 24 och/eller 48 V. 7(14) De mer effektkrävande utrustningarna såsom motorer, magneter, reläskydd och spegelreläer matas med 110 V spänning, medan spänning 24/48 V används för matning av övriga kontroll- och övervakningsutrustningar samt teleutrustningar (LHC3A/B i bilaga 1). Spänningen 220 V ska användas i stället för 110 V i stationer med stora motorlaster och långa avstånd. 3 TEKNISKA KRAV 3.1 Allmänt Spänningsnivåerna 110 eller 220 V och 24/48 V ls. Batteriets polspänning får variera mellan 90% och 110% av nominell spänning. Det totala spänningsfallet i kablar får ej överstiga 5% av nominell spänning. Batterier ska vara dimensionerade för att avbrott på minst 12 timmar, men lokala avvikelser kan förekomma. För att apparater som är anslutna till batteriet ska arbeta med korrekt funktion får batterispänningen endast variera inom bestämda gränser. Standarderna föreskriver felfri funktion hos apparater inom gränserna 85% till 110% av nominell spänning. För reläskydd gäller dock 80% som nedre gräns. Nedre gränsen ska även inrymma spänningsfall i ledningar. Om därför maximalt tillåtet ledningsspänningsfall sätts till 5% blir lägsta tillåtna polspänning 90% av nominell spänning. Om hela tillåtna spänningsintervallet 90% till 110% av nominell spänning utnyttjas vid belastning av batteriet erhålls minsta möjliga batterikapacitet. I de fall hålladdningsspänningen sätts till inemot 110% av nominell spänning, kan ingen spänningshöjning för utjämningsladdning av batteriet tillåtas utan att systemet i övrigt först frånskiljs. Marginal för åldring och ofullständig laddning av batteriet ska vara 10% för den totala kontinuerliga strömmen och 50% för den största korttidsströmmen med varaktighet kortare än 1 minut.

8 3.2 Standarder Utrustningarna ska uppfylla gällande svenska lagar, standarder, generella krav samt standarder i TR och standarder enligt nedan. 8(14) IEC 664 Insulation co-ordination for equipment within low voltage system. SEN Standardspänningar för kontrollutrustning i kraftanläggningar (1968). SEN Överspänningar och störningar i styrkablar. Beräkning och skyddsåtgärder (1974). SS-EN Laddningsbara batterier - Uppställning och ventilation. SS Reläskyddssystem - Hjälplikspänning för matning. SS Störmiljöklasser (1986). SS EN Kapslingsklasser. AFS1986:25 Ögonspolning 4 UTFORMNING 4.1 Allmänt Bilaga 1 visar principiell utformning av LS-systemets uppbyggnad. Systemutformningen ska göras så att olika typer av batterier ska kunna användas men för närvarande är det lågantimon blybatterier som ska användas. Speciella önskemål beträffande batterityp ska framföras i samband med offertförfrågan. Normalt är det lämpligt att ha ett särskilt batterirum. Batterirum klassas som driftrum och ska således ha utåtgående dörrar med nödöppnare. Vid placering i batterirum ska tillses att avståndet till battericentralen blir så kort som möjligt. Batterier i mindre transformatorstationer behöver vanligen inte uppställas i särskilt batterirum, förutsatt att elektrolytavskiljande och flamspärrande ventiler används. 4.2 Kablar Kablarna mellan batteri och battericentral ska vara polseparerade i hela sin sträckning. De ska monteras med ett avstånd mellan + och - på minst 300 mm. Då mantel finns ska den vara isolerad i båda ändarna. Dessa kablar ska ha den största arean av samtliga kablar som är anslutna till battericentralen. Kablarna mellan batteri och battericentral ska vara förlagda i isolerade rör. 4.3 Battericentral Battericentralen ska placeras så nära batteriet som möjligt, dock ej i batterirummet. Centralen utförs med skilda lådor för + och - polen och ska vara av ett material med genomsynligt lock.

9 Battericentralen ska vara försedd med uttag för anslutning av utrustning för kapacitetsprovning. 9(14) I battericentralen ska finnas en säkrad anslutning för inkoppling av övervakningsutrustning för övervakning av bl.a. jordfel och spänningsnivå. Battericentralen ska vara gjord i ett isolerande material utan jordade detaljer. 4.4 LS-omriktare Varje enskild LS-omriktare ska effektmässigt vara dimensionerade för 100% belastning på respektive huvudcentral LHC3A och LHC3B med hänsyn tagen också till förväntad framtida utbyggnad. Likspänningsnivån på LHC3A och LHC3B kommer vid såväl likriktarmatad drift, ostörd drift, som vid batterimatad drift, störd drift, att vara nominell spänning (100%). Detta beror på att LS - omriktarna inom primärspänningsområdet 70% till 110% kommer att utge nominell sekundärspänning. Objekt anslutna till LHC3A och LHC3B ska enligt standarder vara provade och ha korrekt funktion inom spänningsintervallet 85% till 110%. Att objekten matas med 100% spänning är enbart en fördel och kommer att ge lägre interna effektförluster än vid 110% matningsspänning, vilket medför långsammare åldring. 4.5 Ventilation Explosiv gasblandning finns alltid inuti battericeller. Gasblandningen kan antändas genom en yttre eller inre tändkälla. Om gasblandningen i en cell antänds finns risk för skador på person och egendom samt risk att intilliggande celler antänds. Risken för cellexplosion kan inte helt undanröjas vare sig genom åtgärder i batteriet eller med ventilation av rummet. För att så långt som möjligt minska risken för batteriexplosion ska en skriftlig instruktion finnas och utbildning av personal ges, för drift och underhåll av såväl batteri som tillhörande utrustning. Instruktionen ska vara så detaljerad att den kartlägger omständigheterna kring arbetet och med vilket förutseende arbetet ska ske med hänsyn till riskerna i varje enskild fall samt i vad mån skyddsutrustning behövs. Ventilationen ska anpassas till de krav som finns vid forcerad laddning av batterierna. Vid lågunderhållsbatterier under 150 Ah är gasutvecklingen så ringa att någon särskild ventilation inte behövs. Vid större lågunderhållsbatterier än 150 Ah hänvisas till SS-EN Skyddsåtgärder För skyddsåtgärder hänvisas till starkströmsföreskrifterna, SS-EN och arbetsmiljöverkets föreskrifter.

10 10(14) Principskiss över likströmssystemet TR Bilaga 1 (FVHC Favoriseradväxelströmscentral) VHC (Växelströmscentral) B1A B1A-Y LR1A ~ 1 = 2,3 LR1 ~ = B1B 1 2,3 B1B-Y BATTERICENTRAL LHC 1A 5 LHC 2A (Sub1) 5 5 LHC 2B (Sub2) 5 LHC 1B D3AA 4 = = D3AB D3BA D3BB 4 = 4 = 4 = = = = LHC 3A AHC1A / AHC1B: Central för avbrottsfri växelström B1A / B1B: Batterier B1A-Y / B1B-Y: Battericentral D3AA / D3 XX: LS omriktare LHC1 A/B : Huvudcentral för kraftmatn. LHC 2A : Huvudcentral för matning av kontrollutr. tillhörande Sub 1 LHC 2B : LHC 3A/B : LR1A / LR1B: VX1A / VX1B: LHC 3B VX1A = ~ 2,3 2,3 = ~ AHC1A Från VHC Från VHC Statisk switch Statisk switch 1 Anslutning av urladdningsutrustning 2 Spänningsövervakning 3 Jordfelsövervakning 4 Erforderliga spänningsnivåer via LS/LS omriktare 5 Brytare tillslagen endast vid belastningsprov av batterierna VX1B AHC1B Huvudcentral för matning av kontrollutr. tillhörande Sub 2 Huvudcentral för matning av övrig ej sub-uppdelad kontrollutr. och fjärrkontroll, bärfrekvens, larm etc. Laddningslikriktare Växelriktare

11 11(14) LS-systemen ska i sina primära delar vara redundant uppbyggda i A- respektive B-system. Detta innebär att batterier, likriktare, battericentraler, huvudfördelningscentraler, växelriktare, kabelsystem och likströmsövervakning ska vara dubblerade. Likaledes ska växelspänningsmatning till dubblerade likriktare vara skilda och om möjligt anslutna till favoriserat respektive ofavoriserat system. Redundanskravet gäller för skyddskretsar ända ut till slutobjekt (t. ex. utlösningsmagneten) medan det för kraftsystem oftast endast omfattar systemet fram till och med huvudfördelningscentralerna (LHCl A och LHCl B). Galvanisk hopkoppling av A- och B-system får inte ske vid normala driftförhållanden utan endast vid fel i LS-systemet eller vid batteriprovning. LS-systemet ska drivas högomigt jordat så att enkla jordfel ej orsakar bortkoppling i systemet. Battericentral Battericentralerna, B1A-Y och B1B-Y, utgör hopkopplingspunkt för batteri, likriktare, utmatning till huvudfördelningar, provnings- och övervakningsutrustning för de redundanta delsystemen A och B. Batteriet ansluts stumt till battericentralen utan såväl brytorgan som säkringar och plus- respektive minusförande ledare ska vara fysiskt åtskilda i separata kablar. Likriktare ansluts till battericentralen via två gruppsäkringar, en för kraftmatning och en för avkänning av batterispänningen för likriktarens styrning. Utmatning till huvudfördelningscentralerna LHCl A/B, LHC2A/B och LSomriktare ska ske via greppsäkringsapparater och säkringar med snabb smältkarakteristik. Huvudcentral LHC1A/B Huvudcentralerna LHCl A/B utgör fördelning för kraftmatning till kraftobjekt av typen manövermotorer, pumpar, nödbelysning, växelriktare m.fl. Fördelning av objekt mellan A- respektive B-system ska ske utifrån dels redundanshänsyn dels att jämn belastning ska åstadkommas mellan de båda systemen. LHCl A respektive LHCl B har elektrisk anslutning till såväl battericentral B1A-Y som B1B-Y men vid ostörd drift matas LHC1A endast från system A och LHCl B endast från system B. Korskopplingsbrytarna får endast vara i tilläge vid störd drift eller vid batteriprovning då endera av battericentralerna B1A-Y respektive B1B-Y är bortkopplade. Huvudcentral LHC2A/B Huvudcentralerna LHC2A/B utgör fördelningscentral för matning av brytarmagneter, reläskydd, spegelreläer m.m. tillhörande SUB1 (LHC2A) och SUB2 (LHC2B). Från och med LHC2A respektive LHC2B räknat i matningsriktningen ska strikt redundans gälla fram till slutobjektet, vilket

12 12(14) innebär att ingen hopkoppling får ske mellan A- och B-systemen på denna matningsnivå eller lägre nivåer. LHC2A respektive LHC2B har elektrisk anslutning till såväl battericentral B1A-Y som B1B-Y men vid ostörd drift matas LHC2A endast från system A och LHC2B endast från system B. Korskopplingsbrytarna får endast vara i tilläge vid störd drift eller vid batteriprovning då endera av battericentralerna B1A-Y respektive B1B-Y är bortkopplade. Huvudcentral LHC3A/B Huvudcentralen LHC3A/B utgör fördelningscentral för matning av lokal kontrollutrustning, registrerande utrustning, fjärrkontroll, bärfrekvens- och tonkanalutrustningar samt radiolänkar. LHC3A respektive LHC3B har från LHC1 och LHC2 avvikande spänning. Matning till LHC3A/B sker via LS-omriktare anslutna till battericentralerna B1A-Y respektive B1B-Y. I befintliga anläggningar där direkt anslutning av LS-omriktare till B1A/B-Y-centralerna inte kan ske utan ombyggnad får LS-omriktarna anslutas till huvudcentralerna LHC1A respektive LHC1B. Till skillnad från LHC1- och LHC2-centralerna ska LHC3A och LHC3B vid ostörd drift ha matning via båda LS-omriktarna, sålunda ska samtliga brytare i LHC3A/B-centralerna ska vara i tilläge. I annat fall saknas momentan spänningsreserv vid fel på någon av strömriktarna eller deras matning. Skydd mot störningar mellan A- och B-systemen åstadkommes genom att LS-omriktarna utgör galvanisk separation mot matande nät. LHC3A och LHC3B ska var för sig anslutas till övervakningsutrustning för spänning och jordfel.

13 13(14) TR Bilaga 2 CHECKLISTA FÖR UPPRÄTTANDE AV BELASTNINGSPROFIL Station: batterisystem Upprättad av: avd datum Grundlast Belastning i Oblekt Driftström A Kontrollutrustning Likspänningsomrikt are Nödbelysning Växelriktare Övrigt Framtida utbyggnad o 4 Summa grundlast (Ig) Max startström Korttidsström (Σ av många små strömmar från flera obj) Grundström Tid i timmar Korttidslast Korttidslast objekt Motorer Utlösn. magn. som fungerar samtidigt Övrigt Tidpunkt för Inkopplings- Startström Driftström Utnyttjnings- Driftström x utnyttjn. tillslag tid A A faktor faktor A Framtida utbyggnad

14 Från LHC 2A LS-fördelning fackbunden utrustning Sub1 14(14) 35A 35A R1+ R1- Matning reläskydd fack 1 Till nästa ramverk I+ I- osv. Q1+ Q1- Övervakning Matning brytarkretsar fack Q3+ Q3- R1+ R1- Matning övriga kopplingsapparater och indikeringar mm fack 1 Matning reläskydd fack 2 Q1+ Q1- Matning brytarkretsar fack 2 Q3+ Q3- Matning övriga kopplingsapparater och indikeringar mm fack 2 S+ Från LHC 2B LS-fördelning fackbunden utrustning sub2 35A 35A R2+ R2- Matning reläskydd fack 1 Till nästa ramverk I+ I- Q2+ Q2- Övervakning Matning brytarkretsar fack 1 Q4+ Matning övriga kopplingsapparater och indikeringar mm fack 1 Q4- osv.