Rekrytering av nya vuxna grupper till högskolan - vad händer och varför? Agnieszka Bron Pedagogiska institutionen Stockholms universitet

Transkript

1 Rekrytering av nya vuxna grupper till högskolan - vad händer och varför? Agnieszka Bron Pedagogiska institutionen Stockholms universitet

2 den öppna högskolan? 2005 har vi skrivit följande: Både i svensk högre utbildning och i resten av Europa så finns i dag en kraftfull betoning i utbildningspolitiken på att öppna upp högre utbildning för nya grupper av studenter. (Lönnheden & Olstedt, 2005 ss. 116).

3 den öppna högskolan? Hur är det idag? Och hur det har varit? Att dela med er erfarenheter från Sverige.

4 Historisk och internationellt tillbaka blick Humboldt och anglosaxisk ideal - högskola för vem och varför? Kvinnor och högskolan Expansionen av högre utbildning efter andra världskriget Martin Trow och utveckling av högskolan.

5 Den humboldtska traditionen 1810 Den akademiska friheten universitetens uppgift: Forskning som professorernas största huvuduppgift Undervisning som underordnad forskning Studenternas frihet att söka sig till universitetet och fritt att välja kurser och professorer.

6 Den anglosaxiska traditionen början av 1800-talet Universitetet hade som syfte att fostra och undervisa blivande ämbetsmän. En särskild organisation skulle finnas för att möjliggöra ett sådant syfte. Colleges o. departements.

7 University Extension James Stuart, från 1867 föreläste för kvinnor i Cambridge Metodiska hjälpmedel syllabus diskussionspass Skriftlig examination efter kursen uppsats.

8 Jämförelse Det humboldtska idealet resulterade i en elitistisk syn avseende tillgängligheten till universitetsstudier Det anglosaxiska idealet har bidragit till att öppna universiteten för andra grupper än de från början självskrivna Det svenska systemet bygger på båda ideal.

9 Expansion av högre utbildning efter andra världskriget De sextio åren efter andra världskrigets slut har varit en period av stark utveckling och stor förändring inom den högre utbildningen. Nya grupper rekryterades Utveckling från elit utbildning (upp till 30 % av en given generation), genom mass utbildningen till 50 %, och universell utbildning med 80 %. Martin Trow.

10 Sverige Utvecklingen från elit- till massutbildning kan exemplifieras av att antalet studenter i grundutbildningen i Sverige har ökat från till över under perioden. Det finns idag fler forskarstuderande än det fanns studenter på grundutbildningsnivå 1945.

11 Reformer i Sverige riktade till att öppna högskolan 1946 års skolkommission om demokratisering av utbildning studenters social bakgrund och begåvningsreserv. Mest radikala förändringar i samband med ekonomiskt stöd till studenter (1965) U 68 kommission och 1977 års utbildningsreform 1993 reformen År 2001 kom regeringens proposition Den öppna högskolan

12 Hur är det idag med högskolan i Sverige? Antalet nybörjare har för första gången minskat år 2004 och fortfarande minskar. Skälen är resurstilldelningen De totala kostnaderna för verksamheten uppgick till 44,6 miljarder kronor under 2005 För hela sektorn var kostnaderna 56,3 miljarder kronor, eller 2,1 procent av bruttonationalprodukten.

13 Hur är det idag med högskolan i Sverige? För första gången är studerande mellan års ålder vanligaste (tretio procent) En knapp tredjedel är de som är över tretio år Men bland nybörjare är de nästan tjugo procent Svensk högre utbildning kännetecknas av åldersheterogena grupper sedan närmare 40 år tillbaka.

14 Hur är det idag med högskolan i Sverige? Åtgärder gjorts för att öka tillströmningen av unga studenter så att 50% av en åldersgrupp påbörjar en högre utbildning innan de fyllt 26 år. Hälften av nybörjare är under 25 år. Närmare hälften av alla nybörjare har studerat vid komvux innan de påbörjar en högre utbildning. Åtta år tidigare var motsvarande siffra 35%.

15 Icke-traditionella studerande Studerande med arbetarbakgrund och människor med annan etnisk ursprung än svensk eller nordisk Läsåret 1993/94 hade 19 procent av alla som började studera vid universitet och högskolor arbetarbakgrund. Tio år senare var motsvarande andel 24 procent. Dock under 35 års ålder När det gäller studenter med annan etnisk ursprung så finns det enligt högskoleverkets statistik för läsåret 2003/04. Till dessa räknas både första och andra generationens invandrare Män som icke-traditionella studerande

16 Kvinnor dominerar

17 Högskoleutbildning på distans Läsåret 2003/04 uppgick distansstuderande till drygt 19%. Tio år tidigare var motsvarande siffra 8,4% 60% av distansstudenterna är äldre än 35 år och 50% av dem som studerar över nätet. Av campusstudenterna är motsvarande siffra 20%.

18 Hur rekryterar man nya grupper och vilka svårigheter finns? Krav som ska ställas på dem som ska få tillträde till högre utbildning 1950-talet kom en del nya regler för tillträde Kompetensutredningen inleddes 1969 försöksverksamhet med att ge personer som fyllt 25 år och hade 5 års yrkesverksamhet behörighet för vissa utbildningar (25:5-regeln eller 25:4-regeln). Studielämplighetsprov som sedermera utvecklades till Högskoleprovet. I början av 1970-talet fastslogs den allmänna behörigheten till minst tvåårig gymnasieutbildning eller viss utbildning vid folkhögskola. Även 25:5-regeln gav allmän behörighet. För samtliga krävdes två årskurser i svenska och engelska. De nya reglerna medförde att åldern på nybörjarna i många utbildningar höjdes och att andelen kvinnor minskade i flera långa utbildningar.

19 Hur rekryterar man nya grupper och vilka svårigheter finns? I början av 1980-talet togs bl.a. möjligheterna att få poäng för föreningsmeriter bort och arbetslivserfarenheten tonades ner var det dags för nästa revidering - det totalt sett blev enklare att gå direkt från gymnasieskolan till högre utbildning. Genom 1993 års högskolereform blev varje lärosäte antagningsmyndighet. Den särskilda behörigheten skulle lärosätena själva besluta om. Resultatet blev att behörighetsreglerna differentierades allt mer och de blev så småningom alltmer oöverskådliga.

20 Hur rekryterar man nya grupper och vilka svårigheter finns? I början av 2000-talet infördes bestämmelser om så kallad reell kompetens. År 2003 tillkallades en särskild utredare för att på nytt se över reglerna för tillträde. if there is cause, the institution of higher education may exempt the applicant from any eligibility requirement or requirements. Exemptions from the eligibility requirements shall be granted applicants who do not meet the eligibility requirements but who through Swedish or foreign education, practical experience or other circumstances, have the ability to benefit from the education for which they have applied (Higher Education Ordinance).

21 Svårigheter att rekrytera äldre Varför? Mättnadseffekt? Kunskapslyftet? Bättre möjligheter på arbetsmarknad? Samhällsklimat? För teoretisk utbildning?

22 Studievillkor för icke-tradionella studerande Av dem som studerar endast hälften klarar studierna Vilka finns orsaker? Nytt europeiskt projekt som ska undersöka detta. Tidigare projekt om icketraditionella studerande

23 Typologi av vuxna studerande - olika motiv till studier En intressant typologi har skapats av en europeisk grupp forskare som har arbetat tillsammans i flera projekt. Typologin har utarbetats på basis av många och varierande livsberättelser som fokuserade på studerandes högskolekarriär. Socrates Grundtvig Project CP UK- Grundtvig1-G1; Learning in HE: Improving practice for Non-Traditional Adult Students; TSER EU-Project on Adult Access Policies: SOE

24 Typologi av vuxna studerande - olika motiv till studier De olika idealtyper är följande: integrator, patchworker, emancipator, careerist, educational climber, hesitator, postponer och formalizer.

25 Integrators är studerande som oftast kommer från arbetarklasshem. De kombinerar en ny livsvärld med sin gamla, och försöker integrera ny kunskap med sitt sociala kapital. De har en hög grad av tillgivenhet gentemot sin familj och den sociala miljö de kommer från, samt en stark känsla av tillhörighet till sitt ursprung Integrators finns representerade inom olika fakulteter och ämnen, och många svenska studerande tillhör kategorin.

26 Patchworkers är studerande som inte har något uttalat mål med sina studier. De provar sig fram och byter ofta ämne och intresse. Flera av dem studerar under många år och kan ta många poäng. Att studera är målet i sig, även om de har förhoppningar om att hitta ett ämne som de brinner för till sist. De söker efter målet med livet, med sina studier och arbetet. De är kreativa och duktiga studerande men deras problem är ett ständigt sökande efter nya projekt och uppgifter som gör det svårt att avsluta påbörjade projekt med goda resultat.

27 Emancipators är intresserade av egen personlig utveckling som de söker genom studierna. Det högsta motivet är att frigöra sig från vissa omständigheter, t.ex. ett problematiskt familjeliv eller ett utarmande arbete. De söker i högre utbildning ett substitut eller en ersättning för det liv de har. Studierna innebär att utveckla sin identitet och söka efter självförverkligande snarare än att ha en professionell karriär i sikte humanistiska eller samhällsvetenskapliga ämnen

28 Careerists Deras mål handlar om att uppnå en social eller materiell förbättring genom bättre lön eller social position. De söker sig till sådana utbildningar som kan uppfylla deras mål medicin, juridik, ekonomi och naturvetenskap. De planerar sina studier noggrant och följer sina planer. De är målmedvetna och väl motiverade att fullfölja sina studier.

29 Educational climbers I likhet med den förra gruppen har de höga ambitioner att uppnå sitt mål, vilket är att vara en medlem av akademin. De utvecklar tidigt ambitioner att läsa vidare, men trots det har en del av dem väntat med att börja studera. De känner till hur universitetet fungerar eftersom de har vänner som studerar. Studier innebär ett visst risktagande; det kan innebära att bli främling i båda världarna den nya och den gamla. Då de är medvetna om risken utvecklar de en ambivalent attityd till sina studier. De vill gärna uppnå målet men inte till varje pris.

30 Hesitators är studerande som från början haft svårigheter att tro på sin egen förmåga att fortsätta med studier på högre nivå. De växte upp i familjer som gav sitt stöd till lärande och utbildning på lägre skolnivå. De var duktiga i grundskolan och tyckte om att läsa och lära, men det var aldrig tal om att de skulle fortsätta. De saknar först självkänsla för att gå vidare till högskolan. De blir den första i sin släkt att studera vid en högskola. De är nöjda med sina studier men känner sig främmande i akademin: de saknar språket och upplever att de inte behärskar den akademiska kulturen.

31 Postponers De påminner i flera avseenden om gruppen hesitators, men skiljer sig också från dem De kommer från bildade hem i vilka lärande och studier hade ett högt värde. Deras föräldrar är välutbildade, många med högskolexamen. Dessa vuxenstuderande tycker om att läsa, men de har skjutit upp sina studier eftersom de var tveksamma till vad de ska välja. Samtidigt har de varit övertygade om att de en dag ska börja studera. De har inga problem att komma in på den utbildning de valt och deras självkänsla är hög. Oftast ångrar de att de inte började tidigare med sina studier. De är mycket motiverade och klarar studier väl.

32 Formalizers Dessa studerande har arbetat i yrken som egentligen krävt högre utbildning, men genom att gå den långa vägen och arbeta sig upp internt har de fått jobbet trots att de saknat formell utbildning. De har klarat sig väl i karriären genom interna utbildningar och har också lång erfarenhet. Det som har fått dem att börja studera är en insikt om deras bristande konkurrenskraft på arbetsmarknaden i stort. En sviktande arbetsmarknad och hot om arbetslöshet kan bidra till ett beslut att börja studera.

33 Typologin Denna typologi baseras på många fall och är grundat i data. Detta ger kunskap om de studerandes helhetsuppfattning om sina studier på de studerandes villkor. De studerandes beslut baserats på både rationella och känslomässiga förklaringar, grundade i livserfarenhet. Indelningen bygger på idealtyper vilket betyder just att de inte svarar mot individuella berättelser. Detta innebär självklart att enskilda livshistorier är mycket mer nyanserade och individuella. En annan slutsats man kan dra är att motiven att lära och studera inte är givna för alltid, utan att de förändras och beror på sammanhanget, erfarenheter, intresse och mycket mera

34 Vad kan man göra att underlätta? Höja statusen och värde av högre utbildning Validering av tidigare erfararenheter och kunskaper Rådgivning Peer learning /små grupper/ Bologna processen som motverkar rekrytering av icke-traditionella, äldre studenter

35 TACK