Delårsrapport 2 augusti 2012

Transkript

1 Landstingsstyrelsen LD12/02196 Delårsrapport 2 augusti Det bokförda resultatet till och med augusti är plus 143 mkr, varav 101 mkr är återbetalning från AFA. Exklusive AFA-återbetalningen är resultatet 47 mkr sämre än planerat. Prognosen pekar på att verksamheternas nettokostnader exklusive AFA blir 154 mkr högre än budgeterat, vilket är drygt 2 procent mer än planerat. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 170 mkr högre än budgeterat. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 53 mkr jämfört med budget. februari mars april maj juni Landstingets samlade prognos per augusti pekar mot ett resultat i nivå med budget, det vill säga plus 29 mkr (+/- 20 mkr). juli januari augusti december september november oktober

2 Innehållsförteckning Övergripande... 3 Finansiell analys Driftredovisning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys

3 Landstinget Dalarna Övergripande Den ekonomiska strategin för perioden fortsätter att präglas av stora besparingskrav. En av hörnpelarna i arbetet är Åtgärdsplan för ekonomi i balans steg I-III som beslutats av Landstingsfullmäktige. Bakgrunden till beslutade besparingsåtgärder är bland annat en hög kostnadsnivå jämfört med liknande landsting (NYSAM-jämförelse) och behov av strukturella åtgärder, ett stort ackumulerat underskott som skall återställas via plusresultat i kommande bokslut (883 mkr efter ) och ett negativt Eget kapital. Besparingsåtgär derna är nödvändiga för att skapa utrymme för den framtida medicinska och demografiska utvecklingen. Under har Hälso- och sjukvården fått ett tilläggsanslag på 60 mkr, men det räcker ändå inte för att täcka årets kostnader. I prognosen är hela verksamhetens nettokostnader större än budget, men det kompenseras än så länge av högre skatteintäkter och återbetalning av sjukförsäkrings premier från AFA. Om landstinget inte fått återbetalning från AFA hade bokfört resultat efter augusti varit 101 mkr sämre. Landstingets samlade prognos för pekar mot ett resultat på plus 29 mkr. Prognosresultatet ligger på samma nivå som budget. Osäkerhetsmarginalen i bedömningen ligger på +/- 20 mkr. Ett antal osäkerhets faktorer redovisas under ekonomiavsnittet. Mkr Budget, bokfört resultat och prognos -150 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack budget bokf resultat prognos Finansiella mål Målet att resultatet skall vara plus 29 mkr kommer enligt prognosbedömningen i augusti att uppfyllas. Landstinget har sedan balanskravet infördes år 2000 redovisat ett ackumulerat underskott t o m på totalt 883 mkr. Det prognostiserade resultatet för innebär att det ackumulerade underskottet kommer att minska till minus 854 mkr och att det Egna kapitalet blir plus 3 mkr. Samtliga finansiella mål återfinns i avsnittet finansiell analys. Omvärldsanalys Analyser och bedömningar från SKL visar att den ekonomiska utvecklingen i stora delar av Europa var ytterligt svag under första halvåret, samtidigt som det gick något bättre för svensk ekonomi. Under andra halvåret förväntas tillväxten i Sverige avstanna något och BNP-utvecklingen beräknas bli ca 1,5 procent. En svagare 3 Delårsrapport 2 augusti LS , LD12/02196 utveckling av sysselsättning och löner innebär en något svagare utveckling av landstingens skatteunderlag. Allmänt förväntas landstingen ändå lämna överskott, vilket till stor del förklaras av återbetalning av avtalspremier från AFA. Från 2014 förväntas det ekonomiska läget förbättras och arbetslösheten sjunka ner mot 6,5 procent. Det långsiktiga problemet med att finansiera välfärden finns kvar. För att kunna möta de ökade förväntningarna på den offentliga sektorn, med stora barnkullar och många äldre, måste landstinget fortsätta effektivisera sin verksamhet. Pensionsavgångarna bland landstinget Dalarnas anställda kommer att öka väsentligt inom de närmaste åren, vilket medför ökade kostnader för pensioner. Befolkningsutvecklingen i länet bedöms fram till år 2020 minska marginellt samtidigt som andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under första halvåret hade Dalarna hade ett födelseunder skott och samtidigt ett positivt flyttnetto. Resultatet blev att Dalarnas befolkning ökade med 165 personer till invånare efter första halvåret. Verksamhet Hälso- och sjukvårdens produktion i egen regi har överlag minskat. Inom den somatiska specialistsjukvården har läkarbesöken minskat med 4 procent och övriga besök med mellan 7 till 9 procent jämfört med perioden januariaugusti föregående år. Antalet vårdtillfällen har minskat med 6 procent och vårddagar med 7 procent, som en effekt av minskat antal vårdplatser. Totalt har den somatiska vården producerat ca ( ) besök hos olika personalkategorier och ( ) vårddagar fördelat på (-2 000) vårdtillfällen. Medelvårdtiden på 5,2 dagar är oförändrad. Läkare inom psykiatrin har tagit emot något fler patienter medan dagsjukvården har minskat. Antalet vårddagar har minskat med 1 procent jämfört med. Psykiatrin har haft nästan besök i sin verksamhet och vårddagar fördelat på vårdtillfällen. Vid landstingsdrivna vårdcentraler noteras 4 procent färre läkarbesök och mottagnings- och hembesök har minskat med 8 procent. Hemsjukvårdsbesöken har minskat med 23 procent. Totalt (exklusive hemsjukvård) redovisas ca besök inom landstings driven primärvård i år jämfört med besök samma period förra året. Merparten av minskningen beror på att fler vårdcentraler drivs i privat regi. Sammanlagt har befolkningen i Dalarna haft ungefär lika många kontakter med vårdcentralerna, oavsett driftform, under båda åren. Antal anställda inom Hälso- och sjukvården har, enligt plan, minskat med ca 200 personer jämfört med. Inom hälso- och sjukvården pågår införandet av ett nytt gemensamt vårdinformationssystem, Take Care, vilket är ett omfattande förändringsarbete som berör merparten av Hälsooch sjukvårdens medarbetare. Första fasen genomfördes våren och det successiva införandet beräknas bli klart under Take Care-införandet förklarar delar av specialistsjukvårdens produktionsminskning som beskrivits ovan.

4 Inom Hälsoval har den privata vårdcentralen Engelbrekt öppnat i Ludvika under september. I början av öppnades två privata vårdcentraler i Avesta, medan vårdscentral Södra Dalarna i Hedemora upphörde med verksamheten i juni. Sedan tidigare finns privata vårdcentraler i Borlänge och Falun. Inom Hälsoval har hittills cirka 40 procent av Dalarnas invånare aktivt valt vårdcentral sedan våren Cirka 10 procent (27 700) är listade vid privata vårdcentraler, något som påverkar landstingets egna vårdcentraler på de orter som berörs. Landstingsfastigheters största pågående projekt är ny vårdbyggnad vid Falu Lasarett. Projektet beräknas bli färdigt stegvis under perioden Nya vårdbyggnaden, Falu lasarett Folktandvården arbetar hela tiden med att effektivisera verksamheten för att öka konkurrenskraften på tandvårdsmarknaden. Ett antal tandläkare har nyrekryterats, bland annat från Portugal, men det är fortfarande stora svårigheter att rekrytera till glesbygds kliniker. Folktandvården förväntas nå de uppsatta målen för. Landstingservice arbetar med att hitta flexiblare produktionslösningar och skapa ökad delaktighet. Ökade hygienkrav inom vården har medfört rekordhög efterfrågan på tvätteritjänster i Fredriksberg, som för övrigt utsetts till Sveriges bästa tvätt. Inom Nämnden för kostsamverkan pågår en översyn och utvärdering av avtalet mellan landstinget Dalarna och Mora kommun. Köket i Mora planerar att leverera måltider till Ludvika lasarett. Kultur- och bildningsnämnden har genomfört arbetet med att ta fram en regional kulturplan, som nämnden rekommenderar Landstingsfullmäktige att anta. Musikkonservatoriet får bedriva tvååriga utbildningar i Musik och Dans från hösten. Patientnämnden ser en ökning av antalet ärenden, det kan delvis kopplas till den nya Patientsäkerhetslagen som trädde i kraft. Väntetider i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården har fortsatt arbeta för att uppnå vårdgarantin som infördes i Hälso- och sjukvårdslagen i juli Tidsgränserna är För kömiljarden gäller max 60 dagars väntetid till besök eller behandling inom planerad specialiserad vård. Telefontillgänglighet i primärvården Telefontillgänglighet inom primärvården mäts kontinuerligt vid de vårdcentraler som har telefonisystemet TeleQ. Målet är att varje vårdcentral ska besvara 95 procent av inkommande samtal. Under månaderna januari till juli nådde mellan procent av vårdcentralerna målet, vilket är sämre än till exempel mars då 84 procent av vårdcentralerna nådde målet. Jämförelse med riksgenomsnitt görs vid de nationella mätningar som genomförs 2 gånger per år (vår och höst). Länssnitt i Dalarna för andel besvarade samtal var 87 procent våren och riksgenom snittet var 88 procent. Det är första mättillfället sedan 2007 som Dalarnas snitt varit lägre än rikets. Väntetid till läkarbesök i primärvården Under två veckor i mars mättes väntetider för läkarbesök inom primärvård. I genomsnitt fick 83 procent av patienterna i Dalarna komma på läkarbesök inom 7 dagar under mätveckorna, motsvarande andel i riket var drygt 90 procent. Omkring 30 procent av vårdcentralerna i Dalarna uppnådde en besökstillgänglighet som var minst lika med riksgenomsnittet. Våren var andelen 40 procent. Nästa mätning görs i oktober. Första besök inom specialiserad sjukvård Vårdgarantiuppfyllelsen för första besök var 69 procent i juli. Vid samma tidpunkt hade 24 procent av mottagningarna en vårdgarantiuppfyllelse på 100 procent när det gäller första besök. Landstinget Dalarna har klarat kömiljardens mål för första besök, det vill säga minst 70 procent av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare, under två månader hittills, februari och mars. De specialiteter som har problem att klara första besök är framför allt kirurgi och neurologi. Den specialitet som ligger bäst till när det gäller kömiljarden är reumatologi. Operation/behandling inom specialiserad sjukvård Vårdgarantiuppfyllelsen för operationer/behandlingar uppgick 61 procent i juli. Vid samma tillfälle var det inte någon specialitet som klarade 100 procent vårdgarantiuppfyllelse när det gäller operationer/ behandling. Kömiljardens mål för operation/behandling har inte klarats någon av de sju första månaderna under. De specialiteter som har svårast att nå kömiljardens villkor är ögon och kirurgi. Den specialitet som ligger bäst till när det gäller kömiljarden är hörcentralen med utprovning av hörapparater. 4

5 Under augusti har det uttalats en politisk ambition att köerna ska bort och att kömiljardens mål ska uppnås även i Dalarna. Landstingsdirektören har fått i uppdrag att utarbeta en plan och verkställa detta, bland annat planeras vissa operationer köpas från Gävleborg. Uppföljning av mål Utifrån den övergripande visionen om Ett hälsosammare Dalarna har Landstingsfullmäktige fastställt ett antal uppdrag för hälso- och sjukvård, tandvård, kultur- och bildning samt övriga verksamheter. Uppdragen har formulerats till mål och i samband med delårsrapporterna görs uppföljning av vissa mål. Redovisningen rapporteras i respektive förvaltnings delårsrapport. Vid årets slut lämnar verksamheterna en utvärdering av hur målen uppfyllts. Måluppfyllelsen är en del av verksamheternas resultat. Viktiga händelser under året Den väsentligaste händelsen inom landstinget i stort är arbetet med Åtgärder för ekonomi i balans och gemomförande av ett antal aktiviteter som påbörjades under och som nu, tillsammans med ytterligare aktiviteter, fortsätter. Besparingarna berör främst hälso- och sjukvården, men även övriga verksamheter. Byggnationen av nytt vårdblock vid Falu lasarett pågår för fullt. Verksamheter har flyttats inom sjukhuset eller till provisoriska lokaler under byggperioden. Byte av journalsystem inom specialiserad vård och primärvård till en gemensam journal i Take Care pågår under Aktuell information Planeringsarbetet inför planperioden pågår. Under mars genomfördes dialogdagar med representanter för politik, ledning och verksamhet för att diskutera planeringsförutsättningarna. I juni fastställde landstingsfullmäktige Landstings- och Finansplan för perioden. Finansplanen kommer att justeras slutligt vid landstings fullmäktiges novembermöte. 5

6 Ekonomi Budget - förutsättningar För att kunna hålla beslutade budgetramar fastställde landstingsfull mäktige Åtgärdsplan för ekonomi i balans, steg I-III under. Arbetet med att realisera steg III pågår men är fördröjt genom att den fackliga förankringsprocessen har dragit ut på tiden samt att det är ett omfattande och tidsmässigt krävande arbete att ställa om HR-systemen utgående från beslut om nya regler för exempelvis schemaplanering. Steg III ger troligen endast begränsade besparings effekter i år. I förutsättningarna för budget 2013 förutsätts full ekonomisk effekt av steg III och IV (80 mkr). Verksamhetens nettokostnader Driftredovisningen visar beräknade nettokostnader för landstingets verksamheter, exklusive skatteintäkter, statsbidrag etc. Landstingets ledning styr själv i stor utsträckning över nettokostnaderna genom att till exempel bestämma utbudsstruktur, personal struktur, behandlings metoder och patientavgiftsnivåer. Mkr Verksamhetens nettokostnad per månad + prognos (exkl AFA) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad Nettokostn prognos Nettokostnad budget Nyligen kom beskedet att AFA återbetalar sjukförsäkringsavgifter på 101 mkr under, pengarna betraktas som en jämförelsestörande post i bokföringen. Verksamhetens nettokostnader exklusive AFA är mkr till och med augusti, vilket är 89 mkr dyrare än budget. Delar av överkostnaden under perioden förklaras av att Åtgärdsplan för ekonomi i balans inte har nått full effekt. Driftredovisning (Mkr) Prognos Budget Avvikels e Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård , ,1-170,0 Central förvaltning/hälsoval , ,8 7,0 Central förvaltning/övrigt -416,3-432,3 16,0 Finansförvaltning -167,0-153,0-14,0 Fastighetsnämnden 21,3 21,3 0,0 Servicenämnden 2,2 1,0 1,2 Kultur- och bildningsnämnden -127,3-128,7 1,4 Tandvårdsnämnden -163,9-167,4 3,5 Tandvårdsnämnden, beställartandvård -25,8-25,8 0,0 Patientnämnd -3,7-4,1 0,4 Revision -5,7-5,7 0,0 Gemensam nämnd för kostsamverkan 0,0 0,0 0,0 Delsumma driftredovisning , ,7-154,5 Återbetalning AFA 101,0 0,0 101,0 Summa driftredovisning , ,7-53,5 I aktuell prognos för beräknas verksamhetens netto kostnader exklusive AFA bli drygt 154 mkr högre än budge terat (+/- 20 mkr). Trots en tilläggsbudget på 60 mkr visar Hälsooch sjukvårdens prognos att verksamheten kommer att kosta ytterligare 170 mkr eller 3,6 procent mer än budgeterat. Att sparpaketen inte har nått full ekonomisk effekt kan förklara ungefär 115 mkr av kostnadsökningen. Tidigare låg också ytterligare sparpaket planerade till, men de har flyttats fram till Central förvaltning förväntas lämna ett överskott på 23 mkr och Finansförvaltningen beräknas lämna ett underskott på 14 mkr bland annat på grund av ökade pensionskostnader. Övriga förvaltningar bedömer i stort sett att de håller sin budget eller lämnar ett mindre överskott. Inklusive återbetalningen från AFA beräknas verksamhetens nettokostnader bli 53 mkr högre än budgeterat Effekt ekonomi i balans - steg I+II+III 25 Mkr Plan I+II+III Prognos 5 0 Bedömningen av nettokostnaderna i prognosen utgår delvis från värdering av effekterna av Åtgärdsplan för ekonomi i balans. Steg I, II och III i åtgärdsplanen förväntades minska kostnaderna med drygt 300 mkr under. I aktuell prognos bedöms helårseffekten bli under 200 mkr, en betydligt lägre effekt än vad som planerades när besluten fattades. Besparingarna på personal- och läkemedels - kostnader har haft svårast att nå full effekt. Antal anställda har minskat enligt plan, men den ekonomiska effekten urholkas delvis, då mixen av kvarvarande yrkeskategorier 6

7 blivit förhållandevis dyrare samtidigt som sysselsättningsgraden har ökat. Även andra personalkostnader som övertid mm har ökat. Steg III, som innebär översyn av arbetstider, schemaplanering, bemannings nivåer mm, kommer troligen inte att hinna ge några större ekonomiska effekter under. Det pågår dialoger med de fackliga organisationerna, men processen har fördröjts och i dagsläget beräknas steg III kunna ge full effekt först Planen är också att ta fram ytterligare ett steg IV till budget Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot visare ett överskott på 9 mkr och beror i huvudsak på lägre räntor än budgeterat. Ränteläget är fortsatt mycket lågt och har till och med sjunkit sedan i somras. Basräntan Stibor 90 har sjunkit från 2,14 procent till 1,74 procent på tre månader. Detta påverkar givetvis vår lånekostnad positivt. Mycket tyder på att resten av året kommer att präglas av hög volatilitet på aktiemarknaderna. Mkr Verksamhetens nettokostnader exkl AFA I prognosen bedöms verksamhetens nettokostnad exklusive AFA bli ca 2,3 procent högre än budgeterat och ca 2,9 procent högre än vad kostnaden var. Finansiering Skatter, statsbidrag Prognos mm (Mkr) netto Budget Avvikels e Skatteintäkter ,0 Utjämningsbidrag och statsbidrag ,0 Finansiella intäkter ,0 Finanasiella kostnader ,0 Summa skatteintäkter och finansnetto ,0 Sammanlagt är prognosen för skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto 53 mkr bättre än budgeterat. Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag i landstingets delårsrapport bygger på SKL:s senaste prognos från augusti. Jämfört med SKL:s prognos i oktober, som låg till grund för budget, har skatte underlagstillväxten reviderats från 2,6 till 3,2 procent för och från 3,5 till 4 procent för. Förbättringen beror i huvudsak på att sysselsättningen har utvecklats mera gynnsamt än tidigare antaganden, framförallt under första halvåret. Sammantaget överstiger prognosen för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning budget med 68 mkr. Överenskommelse mellan staten och SKL om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget är inte klar. I prognosen upptas belopp som motsvarar de utbetalningar som görs månadsvis av läkemedelsbidraget. Totalt innebär det 14 mkr lägre än budgeterat. Resultat Prognos Resultaträkning (Mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Verksamhetens nettokostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämningsbidrag och statsbidrag Finansiella intäkter Finanasiella kostnader Periodens resultat enligt balanskrav Jämförelsestörande finanasiell kostnad * Periodens resultat *Ökning av pensionsskuld pga sänkt diskonteringsränta, påverkar ej balanskravsresultatet. Sammanfattningsvis kan landstingets totala prognos för verksamheternas netto kostnader, skatteintäkter, statsbidrag och finansiella poster beräknas till ett plusresultat på 29 mkr för. Det är samma nivå som budgeterat resultat, osäkerhets marginalen i prognosen är +/- 20 mkr. Förutom osäkerhetsmarginalen i prognosen finns ytterligare några osäkerhetsfaktorer som inte har tagits med i prognosen. Beskedet från SKL är att RIPS-räntan för pensionsskulden för är oförändrad, men att det låga ränteläget eventuellt kan behöva kompenseras under Det pågår förhandling om försäljning av vissa fastigheter, men det är osäkert om det genomförs. Hur snabbt kostnaderna kommer för extra kösatsning för att uppfylla vårdgarantin och kömiljarden. Inom Hälso- och sjukvården finns flera svårbedömda kostnader, till exempel högspecialiserad vård. Prognosresultatet förutsätter att i dagsläget bedömda effekter från åtgärdsplanerna för ekonomi i balans erhålls, och att inga ytterligare kostnads- eller intäktsavvikelser uppstår. I förvaltningarnas bilagor till delårsrapporten redovisas närmare vilka effekter åtgärdsplanerna beräknas få. Landstinget har efter ett ackumulerat underskott på 883 mkr som skall återställas. För att kunna göra det till 2015 behöver landstinget lämna stora överskott i boksluten under kommande år. Om landstingets resultat blir som 7

8 prognostiserats, kommer det ackumulerade underskottet att minska med 29 mkr till 854 mkr efter bokslutet. Det egna kapitalet kommer att vara plus 3 mkr. Investeringar Investeringar 2010 Budget Bokslut/prognos Investeringsbudgeten för omfattar 498 mkr. Av detta är 319 mkr fastighetsinvesteringar och resten olika former av utrustnings- och IT-investeringar. Utgifterna för kommer att bli högre. Bygget av nytt vårdblock vid Falu lasarett sträcker sig över flera år, och kostnadsberäkningarna görs i löpande priser, vilket medför att kalkylen revideras vartefter. Vissa investeringar tidigareläggs också. Kostnader tillkommer också för lagring av gamla data i samband med införande av nytt gemensamt journalsystem, Take Care. Prognosen för investeringar ligger i dagsläget på 530 mkr. Prognoserna som lämnats av respektive förvaltning har sammanställts till en särskild bilaga till detta dokument. Personal Sammanfattning Personalenheten arbetar intensivt med omställningsarbetet och dess åtgärdsprogram. Nya processer har satts i gång, t ex: - Strategisk kompetensförsörjningsplan Arbetsmiljö med fokus på aktivt arbetsmiljöarbete - Genomgång av arbetsvillkor och regelsystem - En ny modell för uppföljning av avtalet med GävleDalaFöretagshälsovård - Ett nytt angreppssätt gällande löneöversynsprocessen - Förarbete för att upphandla ett personaladministrativt system - Ett nytt chefs- och ledarskapsutvecklingsprogram - Handlingsplan med fokus på bl a korttidsfrånvaron. - Implementering av likabehandlingspolicyn Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare är antal månadsavlönade ggr anställningens överenskomna sysselsättningsgrad Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda och faktiska årsarbetare (-08-31) Antal faktiska årsarbetare Antal anställda varav heltid varav deltid Den 31 augusti hade antalet anställda minskat med 96 personer jämfört med motsvarande period Årsarbetare Antal årsarbetare har minskat med 55 personer jämfört med samma period. Antal faktiska årsarbetare har ökat med 36 personer jämfört med motsvarande period, vilket delvis kan hänföras till att sysselsättningsgraden har ökat. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för perioden är 95,4 procent - föregående period 94,8 procent. Förändringen av antal årsarbetare fördelar sig mellan förvaltningarna enligt nedanstående tabell. 8

9 Antal årsarbetare Förvaltning Förändring Beställarenhet, Tandvård 2,5 2,5 - Central förvaltning 551,8 559,7 +7,9 Finansförvaltningen 1,5 +1,5 Folktandvården 461,6 469,1 +7,5 Förtroenderevisorer 1,0 1,0 - Hälso- och sjukvården 6 572, ,5-79,5 Kostsamverkan Mora 29,9 29,6-0,3 Kultur- och bildning 139,7 143,4 +3,7 Landstingsfastigheter 23,4 23,0-0,4 Landstingsservice 397,1 400,9 +3,8 Patientnämnd 3,0 4,0 +1,0 Totalt 8 182, ,2-54,8 Hälso- och sjukvården har minskat antalet årsarbetare med 79,5 (= 96 tillsvidareanställda). Personalomsättning I nedanstående tabell visas hur många anställda som slutat under tiden 1 januari 31 augusti. Det gäller endast månadsavlönade, tillsvidareanställda, vilka helt lämnat sin anställning i landstinget. Den sk interna rörligheten är alltså inte medräknad. I tabellen kan också läsas tillsvidareanställda som fyller 65 år eller mer under. Antal avgångar januari-augusti (Tillsvidareanställd personal) Förvaltning Totalt Varav pension Antal 65 år Beställarenhet, tandvård Central förvaltning Finansförvaltningen Förtroenderevisorer Hälso- och sjukvården Kostsamverkan Mora Kultur- och bildning Landstingsfastigheter Landstingsservice Patientnämnden Tandvårdsförvaltning Totalt Nästan hälften av avgångarna är pensioneringar (45 procent). Totalt 273 tillsvidareanställda medarbetare har fyllt eller fyller = 65 år under. Arbetad tid (januari-juli) Ack 2010 Ack Ack Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/ beredsk. läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Inhyrda Den ackumulerade arbetade tiden har minskat med nästan timmar jämfört med. Timanställdas arbetade tid har ökat med ca timmar, inom Hälso- och sjukvården drygt timmar, Landstingsservice ca timmar och central förvaltning ca timmar. Även tiden under jour/beredskap (läkare ca timmar) och mertid/ övertid (ca timmar) har ökat jämfört med samma period i fjol. Men den arbetade tiden för inhyrd personal har minskat med 339 timmar. Den procentuella ökningen av övertidsuttag motsvarar 1-2 procent av den totala arbetstiden. En del av ökningen kan hänvisas till politiska beslut (strukturförändringar) t ex ambulans verksamhet och mottagningsenheten i Avesta. En del beror på att vi är färre anställda och tillgång på vikarier har minskat. Detta i sin tur visar sin sårbarhet vid korttidsfrånvaro (t ex influensa och magsjukeepidemi under våren ). Även svårigheter med rekrytering av sommarvikarier har genererat övertid för fastanställd personal. Förändringarna fördelar sig mellan förvaltningar enligt nedanstående tabell. Arbetad tid förändring januari-juli - Förvaltning Tim Procent Central förvaltning ,9 % Tandvårdsförvaltningen ,2% Hälso- och sjukvården ,8% Kostsamverkan Mora ,6% Kultur- och bildning ,4% Landstingsfastigheter ,6% Landstingsservice ,2% Patientnämnd ,9 % Totalt* ,0% * Beställarenheten för tandvården, Finansförvaltningen och Revisionskontoret inkluderas i totalen men redovisas inte separat i tabellen. Den arbetade tiden för perioden januari - juli är nästan tim eller 1,9 procent lägre än föregående år. Av dessa tim är ca tim ett resultat av bolagiseringen av Älvdalens naturbruksgymnasium. Perioden innehåller dessutom två arbetsdagar fler (vid 40 tim/ vecka) än. En arbetsdag motsvarar ca timmar. Förändringarna fördelar sig mellan yrkeskategorier enligt nedanstående tabell. 9

10 Arbetad tid förändring januari-juli - Yrkesgrupp Tím Procent Sjuksköterskor m.fl ,1% Undersköterskor m.m ,4% Läkare ,3% Tandläkare ,3% Tandsköterskor m.fl ,5% Adm/Ledn ,5% Läkarsekreterare ,1% Rehab/Förebyggande ,7% Sjukhustekn/Lab pers ,1% Utb/Kultur ,8% Teknik ,1% Service ,9% Övrig personal* ,0% Summa Arbetad tid ,9% * Övrig personal består av ungdomsferiearbeten, arvodister m.fl. De sparåtgärder som vidtagits i organisationen har resulterat i en minskning i de allra flesta yrkesgrupperna. Minskning inom Kultur och bildningspersonalens kan hänföras till privatisering av Älvdalens naturbruksgymnasium. Att tandläkarnas arbetade tid har minskat och administration och ledning ökat beror till stor del på att ett antal tandläkare har blivit verksamhetschefer och därmed räknas till ledningspersonal. Gruppen övrig personal består av ytterst få personer vilket ger stort utslag bara på en individ. Valda personalkostnader (mkr) Resultat Budget Prognos Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal Kompskuld (innestående kompensation) (Timmar/ Tkr) Timmar TKr Timmar TKr Komp. Personal övr Komp. läkare TOTAL Personalens (exkl. läkare) innestående kompensation för övertid, jour och beredskap har ökat med ca timmar och kostnaderna med drygt 1 mkr jämfört med samma period i fjol. Läkarnas kompensationsskuld har däremot minskat med nästan kr trots att kompensationsskulden i tid har ökat med drygt 300 timmar jämfört med samma period i fjol. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Ack 2010 Ack Ack 4,7 4,7 5,1 Antal sjukdagar/anställd 10,3 10,5 11,1 I tabellen ovan redovisas sjukfrånvaro i procent under perioden 1/1 31/8. Sjukfrånvaron har ökat med 8,5 procent jämfört med samma period i fjol. Korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) har ökat med 16,7 procent och särskilt under februari och mars månad och kan till viss del bero på influensan och magsjukan. Ökningen återfinns i inom 7 av 12 yrkesgrupper. Största ökningen finns inom rehab/förebyggande, service och utbildning/kultur. De största ökningarna finns inom förvaltningarna Kultur- och bildningsnämnden, Landstingsservice och Kostsamverkan i Mora. Här ska dock poängteras att den sistnämnda förvaltningen är liten och en medarbetares frånvaro kan ge ett stort utslag. PersonalRehab har tagit fram en handlingsplan med fokus på korttidsfrånvaron. Prognosen för lönekostnader (exklusive sociala avgifter) är 16 Mkr eller 0,6 procent högre än budgeterat. Överkostnaden återfinns inom Hälso- och sjukvården. Trots att den arbetade tiden för inhyrd personal har minskat något, har kostnaderna ökat och beräknas bli ca 5 procent högre än, räknat i fasta priser. 10

11 Finansiell analys Delårsrapport 2 augusti LS , LD12/02196 Finansiella mål I delårsbokslutet per augusti uppnås tre av fyra finansiella mål. Utvecklingen resterande del av året är negativ för samtliga mål med undantag för likviditeten, som förstärks tack vare utbetalningen av AFA-pengarna i slutet av året. Det finansiella målet för soliditeten uppfylls enligt prognosen Finansiella mål Delår Prognos Budget Delår aug aug Resultatet ska vara ett överskott på minst 1-2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatteoch statsbidragsintäkter. Resultat Not 3,1 0,4 1,3 0,7-2,2 1) 2) Soliditeten ska öka med mellan 1-3 procent per år Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktig upplåning inte behöver ske, Mkr Upplåning, Mkr Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierande sett över en fyraårsperiod. Noter ) Resultat -149 Mkr, inkl RIPS-förändring av pensionsskuld om RIPSräntan exkluderas blir resultat 0,2 procent 2) Budget ej justerad med budgetbeslutet i juni, 60 Mkr Finansiell analys Resultat Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling, procent Resultat, 143 Mkr i delårsbokslut, 29 Mkr i prognosen Landstinget redovisar ett överskott på 143 Mkr till och med augusti jämfört med 32 Mkr för samma period. Resultatförbättringen beror framförallt på en återbetalning från AFA på 101 Mkr som påverkar delårsresultatet per augusti positivt. Detta medför att nettokostnaderna minskar med 0,3 procent per augusti jämfört med samma period. Nettokostnadsökningen exklusive AFA-återbetalningen ligger på 2 procent. I prognosen för uppgår nettokostnadsökningen till 2,3 procent. När justering görs för jämförelsestörande poster hamnar nettokostnadsökningen på 2,9 procent. procent 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 År aug-12 Prog -12 Skatte- och statsbidragsutveckling Nettokostnadsutveckling 11

12 Skatter och statsbidrag ökar med 2,6 procent i delårsbokslutet och 2,8 procent i prognosen Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till Mkr vilket är en ökning med 117 Mkr eller 2,6 procent jämfört med augusti. En specifikation av skatter och statsbidrag framgår av not 3 och 4 till resultaträkningen. Skatteintäkterna baseras på prognosen från SKL i augusti. Resultat och balanskrav totalt underskott 854 Mkr enligt prognos för Balanskravet, som gäller fr o m år 2000, innebär dels att respektive resultat skall vara positivt, dels att eventuella underskott skall återställas med överskott i bokslut senast tre år senare. Landstinget har från 2000 till prognosen för totalt ett underskott på 854 Mkr att återställa. Investeringar på 530 Mkr enligt prognosen med en självfinansieringsgrad på 50 procent Investeringarna för perioden är 286 Mkr medan prognosen för är 530 Mkr. Budgeterade investeringar för är 498 Mkr. Landstingsfastigheters investeringsprognos är 331 Mkr, ett överskridande på 12 Mkr jämfört med budget, i huvudsak beroende på nya vårdblocket. Projektet beräknades ursprungligen i prisläge januari till 565 Mkr. För har kostnader uppräknats med 20 Mkr till 585 Mkr varav 250 Mkr under. Anledningen är att projektet har en lång genomförandetid och då alla kostnader tas i löpande priser kommer kalkylen och prognosen att räknas om och redovisas löpande. Kapacitet Soliditet på 0 procent i prognosen för Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap. Soliditeten enligt prognosen antas vara 0 procent exklusive ansvarsförbindelse. Inklusive ansvarsförbindelse beräknas soliditeten ligga på -145 procent. Risk kontroll Likviditetsmålet uppnås inte i prognosen Likvida medel inkl kortfristiga placeringar uppgår till 66 Mkr per augusti och kommer enligt prognosen att ligga på 147 Mkr vid årsskiftet /2013. Den budgeterade amorteringen av lån på 250 Mkr bedöms enligt prognosen inte göras under. Kassalikviditeten, kortfristiga fordringar + kortfristiga placeringar + likvida medel dividerat med kortfristiga skulder, Kassalikviditeten ligger i augusti på 66 procent jämfört med 68 procent vid bokslutet. 120 t n 80 e c ro p 40 0 År Kassalikviditet, procent aug Nettoinvesteringar, Mkr Mkr År Prog Plan Pensionsåtaganden Landstingets totala pensionsskuld uppgår till 7 Mdr, varav 5 Mdr avser pensioner intjänade före 1998 som ligger utanför balansräkningen. Pensionsmedelsförvaltning 250 Mkr ska placeras för pensionsmedel enligt särskild policy. Vid bokslut fanns 203 Mkr placerade. Under har ytterligare 48 Mkr placerats vilket innebär totalt 251 Mkr. Det finansiella målet för självfinansieringsgraden av investeringar är 100 procent och ska säkerställa att man inte behöver låna till investeringarna. Självfinansieringsgraden för investeringarna är 104 procent i delårsbokslutet och bedöms enligt prognosen hamna på 50 procent. 12

13 Driftredovisning Delårsrapport 2 augusti LS , LD12/02196 (Mkr) Budgetavvikelse Utfall jan-aug Prognos jan-dec Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård -93,7-170,0 Central förvaltning -9,5 23,0 Finansförvaltning -24,0-14,0 Fastighetsnämnd 12,8 0,0 Servicenämnd 4,2 1,2 Kultur- och bildningsnämnd 4,2 1,4 Tandvårdsnämnd Folktandvården 16,7 3,5 Beställartandvården 1,0 0,0 Patientnämnd 0,3 0,4 Revision 1,9 0,0 Gemensam nämnd för kostsamverkan -2,4 0,0 Delsumma driftredovisning -88,5-154,5 Återbetalning AFA 101,0 101,0 SUMMA DRIFTREDOVISNING 12,5-53,5 13

14 Resultaträkning (Mkr) Not Budget Jan-aug Utfall Jan-aug Utfall Jan-aug Utfall Prognos Budget Resultat Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Netto Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat enligt balanskrav Jämförelsestörande finansiell kostnad Periodens resultat Redovisningsprinciper Samma redovisningsprinciper som vid bokslut tillämpas i denna delårsrapport. 14

15 Noter till resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Jan-aug Jan-aug Resultat Patientavgifter Försäljning av Hälso- och Sjukvård Specialdestinerade statsbidrag Jämf störande poster Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Jan-aug Jan-aug Resultat Lönekostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Övriga personal kostnader Summa personalkostnader Högspecialiserad sjukvård Köp av övrig Hälso- o Sjukvård Hälsoval Inhyrd personal Läkemedel inkl dosdispensering Övriga kostnader Summa övriga kostnader Not 3 Skatteintäkter Jan-aug Jan-aug Resultat Preliminär skatt Slutavräkning innevarande år Slutavräkning föregående år Summa skatteintäkter Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Jan-aug Jan-aug Resultat Inkomstutjämning varav reserverat för HPVvaccinationer Statsbidrag för läkemedel Regleringsbidrag Kostnadsutjämning Minskad sjukfrånvaro Summa generella statsbidrag och utjämning Not 5 Finansiella kostnader Jan-aug Jan-aug Resultat Räntedel pensionskostnader Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER

16 Balansräkning (Mkr) Not Delår Aug Delår Aug Prognos Dec Bokslut Dec TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående investeringar Pensionsmedel Övriga finansiella tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav periodens resultat Avsättningar Pensionsavsättning Övriga avsättningar 2 0,3 0,3 0,3 0,3 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSE Pensionsförpliktelser Borgensåtagande; Dalatrafik, AB Transitio, Kommuninvest Dalaflyget 4 15 Förvaltade stiftelser

17 Noter till balansräkning Not 1 Prognos ; Årets förändring ingår i byggnader resp maskiner o inventarier Not 2 För att uppfylla Finansinspektionens krav ersätts LÖFs fordran på Landstinget Dalarna med en revers på 179 Mkr fr o m den första januari. Revers hos Kommuninvest på 300 Mkr varav 250 Mkr delutbetalats per 31 augusti. Gåvor 5 Mkr. Not 3 Inklusive förtroendevaldas ålderspension 30 Mkr och förtroendevaldas visstidspensioner 19 Mkr. I delårsbokslutet augusti värderat till samma belopp som vi bokslutet. Not 4 LF 88, juni beslut om kommunal proprieborgen till Dala Airport AB. Enl begäran från Dala Airport ABs styrelse för omasfaltering av befintlig landningsbana. Not 5 Enligt beslut i LF ska aktierna i Dalatrafik, 11,5 Mkr, säljas till Region Dalarna mot tecknande av reverser. Bytet av aktier mot reverser har ännu inte gjorts

18 Kassaflödesanalys (Mkr) Not Delår Aug Delår Aug Prognos Dec Bokslut Dec DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat Avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Avsättningar pensionsskuld förändring LÖF insättning/uttag riskhanteringsfond -1 Ökning(-)/Minskning(+) förråd Ökning(-)/Minskning(+) fordringar Ökning(+)Minskning(-) kortfristiga skulder Totalt kassaflöde från löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar Pensionsfond Aktiekapital Älvdalen -14 Kommuninvest -2 Investering i finansiella tillgångar Avyttring/minskning av tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Förändring av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamhet FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel, inkl placerade medel vid periodens början Likvida medel, inkl placerade medel vid periodens slut Förändring Bokslut ; Mkr Not 1 Apportremission motsv aktier i Älvdalens utbildningscentrum AB 14,0 Andelskapital i Kommuninvest 2,8 Lån till Dalarnas museum 0,4 Summa 17,2 Not 2 Lån Kommuninvest 250 Revers LÖF 179 Summa

19

20