ANSÖKAN medel Reviderad ansökan efter sänkta beviljade medel

Transkript

1 ANSÖKAN medel Reviderad ansökan efter sänkta beviljade medel Insatser och samverkan som väsentligt bidrar till att underlätta bosättning och öka mottagningskapaciteten i kommunerna Sökande: Göteborgsregionens kommunalförbund Ansökan ska ha inkommit senast den till: Länsstyrelsen i Västra Götalands Län vastragotaland@lansstyrelsen.se Sökta medel: kronor Insatsens namn: Satsningar inom GRs kommungemensamma plattform för ensamkommande barn och unga Tidsperiod: Samarbetsparter: Ale kommun, Alingsås kommun, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Kungälvs kommun, Lerums kommun, Lilla Edets kommun, Mölndal stad, Partille kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun, Öckerö kommun, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Rädda barnen, Folkhögskolespåret Skåne. Kontaktuppgifter sökande: Kommun: Göteborgsregionens kommunalförbund Postadress: Box 5073, Göteborg Telefon/Fax: Kontaktperson/er i kommunen: 1. Namn och funktion: Ulla-Britt Caping Salas, Projektledare barn och unga Telefon/Mobil: E-post: Ulla-Britt.CapingSalas@grkom.se - 1 -

2 E-postadress: Telefon/Mobil: Plusgiro/Bankgiro: Plusgiro E-post: Egen referens: EKB-plattformen Organisationsnr:

3 BESKRIVNING Bakgrund och behovsanalys Antalet ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige har sedan 2004 stadigt ökat. Situationen är liknande runt om i Europa. Under 2014 tog sig nästan barn och ungdomar till EU för att söka asyl en ökning på över 75 procent jämfört med Under 2015 växte andelen ensamkommande barn och unga lavinartat, förra året kom över ensamkommande barn till Sverige. Sverige fortsätter vara det största mottagarlandet för ensamkommande barn i EU. Den omedelbara effekten av den snabba ökningen var att det uppstod en akut brist på tillgängliga anvisningsbara platser i Sveriges kommuner, och att många nya boenden startade vilket innebar svårigheter att hitta personal med rätt kompetens. När det gäller ensamkommande barn och unga har kommunerna det primära ansvaret, vilket exempel rör boende och skola. Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. GRs erfarenheter av att jobba med ensamkommande barn och unga GR har sedan ett antal år tillbaka varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte och gemensamma omvärldsbevakning såväl kring ensamkommande barn och unga som för nyanlända. Behovet av att samordna sig lokalt och regionalt är utpekat såväl från GR-kommunerna, men också från nationell nivå. Samarbetet inom GR sträcker sig tillbaka till 2006 när Mölndal blev ankomstkommun. I Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot barn sedan 2007/2008. Det ökande antalet barn innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett mottagande och omhändertagande av god kvalitet och att ge förutsättningar till integrering. Då situationen är relativt ny behövs dock bättre metoder och arbetssätt som personal inom olika verksamheter kan tillämpa i sitt arbete gentemot de ensamkommande barnen. För att klara ett bra mottagande har GR-kommunerna byggt ut sina verksamheter, och personal har anställts för att hantera de stora volymerna. Utifrån att området är komplext, att många aktörer och myndigheter är involverade samt att många i personalen är nyanställda så finns ett stort behov av kunskap, metodstöd- och verksamhetsutveckling men också förbättrade och samordnade insatser, för att möta de behov som uppkommer och därmed minska riskerna för en än mer utpräglad segregation. I november 2012 gav GRs sociala styrgrupp (förtroendevalda från GRs medlemskommuner) GR i uppdrag att ta fram ett underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga. GRs arbete och kommunernas viljeriktning på området resulterade bl.a. i framtagandet av en kommungemensam plattform för ensamkommande barn. GR-kommunernas etablering av plattformen hade redan påbörjats då Länsstyrelsen utlyste paragraf 37-medel under 2014, men såväl förankringsprocessen på politisk och förvaltningsnivå realiserades under senare delen av Efter en förankringsomgång ställde sig tolv kommuners styrelser eniga bakom förslaget. Kungsbacka valde dock att vända sig till Halland i detta arbete men följer plattformsarbetet. Den 9 mars 2015 fattade GRs förbundsstyrelse beslut om att etablera den kommungemensamma plattformen. Under 2015 kom planering och uppbyggnadsarbete för plattformen igång med egna medel från kommunalförbundet, kronor. Ambitionen för året var att lägga fast formerna för samverkansstrukturen: - Att kunna utgöra en mötesplats för kommunerna och övriga samarbetspartners i det strategiska arbetet kring ensamkommande barn och unga. - Att lösa gemensamma utmaningar genom samarbete, erfarenhetsutbyte, omvärldsbevakning och, där det är möjligt, gemensamma överenskommelser eller avtal

4 - Att kommunerna deltar med representanter från till exempel socialtjänst, skola och fritid. - Att representanter för Västra Götalandsregionen, vårdsamverkansorganisationerna, Migrationsverket, Länsstyrelsen och Rädda barnen bjuds in. - Adjungerade från andra myndigheter t.ex. Arbetsförmedlingen och från civilsamhället bjuds in i särskilda frågor. - Beredningsgrupper/arbetsgrupper tillsätts för särskilda frågor. Ambitionen är också att vidare söka fortsatt finansiering av utvecklingsinsatser som rör verksamhetsoch professionsutveckling inom ramen för plattformsarbetet. Utifrån den behovsanalys som gjorts inom ramen för den kommungemensamma plattformen, så har kommunerna identifierat två olika områden som är viktiga att fokusera på framöver. Strategisk samverkan inom ramen för plattformen Strategisk samverkan inom ramen för plattformen Ensamkommandeplattformen har identifierat en utmaning i att hantera strategiska frågor på regional nivå. Det finns ett behov av att utveckla det strategiska arbetet med kommunrepresentanter som kan förbereda frågor infor plattformsmötena, ta vidare resultaten härifrån, men också stärka samverkan med den kommungemensaírma plattformen för nyanlända vuxna. Den kommungemensamma plattformen för nyanlända vuxna har på uppdrag av ledningsgruppen nyligen etablerat ett strategiforum där avsikten 'àr att också inkludera representanter från den kommungemensamma plattformen för ensamkommande bam och unga. Syftet àr a t utveckla en strategisk arena där såväl frågor om nyanlända vuxna som ensamkommande bam kan diskuteras enskilt, men där man också identifierar strategiska frågor som plattfonnarna behöver tackla gemensamt, istället fiir att skapa två separata strategigrupper. Några av kommun- och och myndighetsrepresentantema deltar i båda plattformarna, och här skulle mötena kunna ha en delad dagordning som dels handlar om nyanlända vuxna, dels om ensamkommande bam, men också en del som berör gemensarnma utmaningar. Gemensamma frågor som redan identifierats som intressanta att lyfta till det strategiska forumet är t.ex. behovet av samverkande myndigheter, lagen om tillfülliga uppehållstillstånd, tillämpning av anvisningslagen, hur man kan hantera awisningsbeslut, bostadsfrågan, etc. Folkhögskolespåret En del av plattformsarbetet har handlat om att undersöka hur samverkan med folkhögskolor skulle kunna se ut inom ramen for det som kallas Folkhögskolespåret. Detta är också något man ser ett behov av att arbela vidare med. Folkhögskolespåret startade som ett projekt i augusti 2012 och omfattade då Skåne län. Syftet var att "möjliggöra att folkhögskola blir en alternativ väg for ensamkommande ungdomar". Kontakt togs med kommuner och folkhögskolor för att undersöka behov och vilka faktorer som gör folkhögskolan till en intressant möjlighet för studier, boende och integration. Från 2012 till idag har projektet skalats upp från att omfatta ett fåtal parter i Skåne till att nu omfatta ca 70 parter fordelade över 13 län. Folkhögskolespåret har informerat HVB-personal, socialsekreterare och skolpersonal ute i kommunema om de möjligheter studier och boende på folkhögskola ger ensamkommande ungdomar. I arbetet har projektet besökt och aktivt arbetat med kommuner som placerar ungdomar på folkhögskolor och informerat kommuner på konferenser och seminarier. I Västra Götalandsregionen har intresset och behovet för Folkhögskolespåret varit stort. Frågan har bl.a. varit ett viktigt utvecklingsområde fijr den kommungemensaíìma plattformen för ensamkommande bam och unga i GR, och ett antal sammankomster har redan skett där man konstaterat att en analys behöver göras lor att se över de nödvändiga forutsättningarna för att Folkhögskolespåret ska kunna implementeras i större skala. De avgörande faktorerna är: Att fler folkhögskolor skapar förutsättningar för att ta emot ensamkommande ungdomar Bättre matchning mellan kommuner och folkhögskolor - 4 -

5 Spridningsinsatser för att göra modellen känd bland samtliga relevanta aktörer inom kommunen samt till målgruppen, där kommun och folkhögskola tar sin del av ansvaret Regionala aktörer som kan stötta kommuner och folkhögskolor initialt i informations- och kunskapsspridning. En nationell aktör som kan stötta regionala aktörer Ett förtydligande i förordning om möjlighet att återsöka ersättning för boende på folkhögskola Behovsanalysen tyder på att behovet av Folkhögskolespåret kommer att öka om man ser till det stora inflödet av ensamkommande ungdomar under Forskning visar på vikten av nätverk och sociala sammanhang för nyanländas etablering. Det är viktigt att ungdomarna kommer ut i en miljö där man träffar andra människor och bygger nätverk. Folkhögskolorna har ofta ett mycket gott samarbete med förenings- och kulturliv samt kontakter med företag på orten. Detta skapar möjligheter för en snabbare etablering och kortare väg till arbetsmarknaden. Under 2016 anordnade GR en konferens dit den nationella samordnaren för Folkhögskolespåret bjöds in för att informera om Folkhögskolespåret och inbjudna var representanter från skola och socialtjänst i GR-kommunerna samt folkhögskolorna i regionen. Det visade sig att det fanns ett stort intresse för Folkhögskolespåret, och det fanns en önskan om att koordinera ett sådant arbete från GRs kommungemensamma plattform. Tre noder i landet skulle kunna samordna sig för att skapa nationellt utbyte m.m., dvs. att bygga på Folkhögskolespåret i Skåne, det nystartade projektet i Västerbotten samt ytterligare en part i mellersta Sverige, som i detta fall skulle kunna vara Västra Götalandsregionen, där GR blir koordinerade part. Syfte Det övergripande syftet med projektet är att på lång sikt förbättra mottagandet av ensamkommande barn och unga, samt lösa och få samordningsvinster i prioriterade frågor som rör insatser till målgruppen. Syftet är att utveckla och fördjupa de konkreta insatser som ska komma ensamkommande barn och unga tillgodo. Det handlar om att ge barn och unga förutsättningar för delaktighet, trygghet och utveckling genom utbildning och insatser som förbereder dem för ett liv i Sverige. Som redan beskrivits, fattade GRs förbundsstyrelse våren 2015 beslut om en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga, och avsikten är att detta projekt ska docka an till de målsättningar som plattformen arbetar med, och bygga vidare på GRs befintliga strukturer och mötesformer. Projektet kommer bidra till att stärka samordningen, effektiviseringen och bidra till professions- och - 5 -

6 verksamhetsutveckling i GR-kommunerna, och gemensamt ta sig an de utmaningar och frågeställningar kommunerna ställs inför, som är gynnsamma att samarbeta kring för att hitta lösningar, samordningsvinster och/eller synergieffekter som är hållbara på lång sikt. För att uppnå syftet kommer projektet att arbeta med två olika spår som identifierats inom ramen för plattformen; - Stärka det strategiska arbetet inom ramen för den kommungemensamma plattformen för ensamkommande barn och unga - Ge möjlighet för ensamkommande ungdomar år att få utsluss på en folkhögskola Mål och effekter Projektet har två olika delmål som gemensamt ska bidra till att uppnå det övergripande syftet. Båda delmålen bottnar i arbetet i den kommungemensamma plattformen för ensamkommande barn och unga, och har sin utgångspunkt i de behovsbilder och utmaningar som plattformen har. Delmål 1. Stärka det strategiska arbetet inom ramen för den kommungemensamma plattformen för ensamkommande barn och unga. Mätbart: Inrätta en strategigrupp där kommunrepresentanter och även LST och Migrationsverket träffas för att förbereda frågor inför kommande plattformsmöte. Ambitionen är också att skapa en gemensam arena med den kommungemensamma plattformen för nyanlända vuxna där en strategigrupp redan bildats och där vissa frågor kan behandlas gemensamt. Delmål 2. Genom utbildning och processtöd i kommunerna ge möjlighet för ensamkommande ungdomar år att få utsluss på en folkhögskola. Konkreta målsättningar diskuteras med kommunerna i länen. Projektet räknar med att 4-6 folkhögskolor i Västra Götalandsregionen kommer att ta emot 6 till 10 ungdomar per folkhögskola. Mätbart: Att projektet i sitt arbete med utbildning och stöd når ca 20 kommuner och 15 folkhögskolor. Antalet personer som deltar i utbildningsinsatserna beräknas till ca 600. Att material tas fram i samråd med folkhögskolorna som ger stöd till kommunernas vägledningsarbete. Materialet ska finnas tillgängligt på projektets hemsida. Att folkhögskolorna är behjälpliga i att ta fram vägledande material och andra insatser för ungdomens väg mot folkhögskola. Att folkhögskolans arbete med ungdomarna på skolan är föremål för ett erfarenhetsutbyte skolorna emellan och att detta dokumenteras. Att folkhögskolorna förbereds att implementera detta i sin ordinarie verksamhet. Att projektet deltar i den idéburna sektorns konferenser och bjuder in sektorn till deltagande i projektets referensgrupp. Att projektet samordnar sig med Folkhögskolespåret i Skåne och ingår på så vis i den nationella samordningen. Avsikten med Folkhögskolespåret är att utifrån bakgrund och behovsanalys vidareutveckla och implementera folkhögskolan som ett alternativ för ensamkommande ungdomar år i utslussfas. Därigenom får ungdomarna ett annat alternativ för utbildning, boende, socialt stöd, språkinlärning, närverkande och en början på etablering på arbetsmarknaden. Insatsen ska stärka folkhögskolorna som flyktingguider och aktörer för integrationsarbete i civilsamhället för att underlätta de ensamkommandes etablering i samhället. Folkhögskolorna utgör en viktig del av den idéburna sektorn

7 Målgrupp/er När det gäller Delmål 1 så är den primära målgruppen GRs medlemskommuner och den personal som jobbar gentemot de ensamkommande barnen. Medlemskommunerna samarbetar mellankommunalt inom framför allt boende, skolans, socialtjänstens område och överförmyndare för att gemensamt lösa frågor och få samordningsvinster och synergieffekter i insatserna. Även andra kommunala verksamheter kan komma att involveras för att gynna barnens möjligheter till integration. Medlemskommunerna utvecklar samverkan och samordning av insatser tillsammans med andra huvudmän som till exempel samverkanspartners som närhälsan och barn- och ungdoms- och/eller vuxenpsykiatri inom Västra Götalandsregionen (VGR). En sådan samverkan utgår ifrån den gemensamma Vision Västra Götaland Det goda livet, och kopplas till pågående samarbeten mellan huvudmännen som till exempel Västbus gemensamma riktlinjer. Alla ovanstående partner blir mottagare av projektresultatet och kommer påverkas av de insatser som görs. Den sekundära målgruppen/de gynnade, de ensamkommande barnen, blir i förlängningen också mottagare av projektresultaten. När det gäller Delmål 4 är mottagare av processstöd och utbildningsinsatser personal på kommunernas boenden, skolor och sociala myndigheter. Insatsen ska underlätta kommunens arbete med att placera ungdomar i utsluss på folkhögskola. Samverkansparter är också folkhögskolorna. Insatsen ska ge skolorna förbättrade kontakter och samverkan med kommuner med målet att nå målgruppen ensamkommande. Rutiner för detta byggs upp och implementeras i skolornas ordinarie verksamhet. När det gäller den indirekta målgruppen, de gynnade, så är målgruppen något snävare, ensamkommande ungdomar år som är i utslussfas. Insatsen ska ge ungdomarna ett alternativ till utbildning som är individuellt anpassad enligt folkhögskolans bildningstradition, boende, integration med andra deltagare och deltagande i förenings- och kulturlivet på orten. Insatsen ska sträva efter att utveckla delaktiga och självständiga individer väl rustade för samhället och arbetsmarknaden. Genomförande, med metod, tids- och aktivitetsplan Tänkbara insatser kommer att utformas utefter samverkanspartnernas behov, och nedan beskrivs ett antal aktiviteter inom respektive delmål som kommer att bearbetas under projekttiden. Implementering av insatserna planeras ske under senare delen av 2017 och framåt. Tidplan Delmål 1 - Stärka det strategiska arbetet inom ramen för den kommungemensamma plattformen för ensamkommande barn och unga Aug sep 2016 Projektledare tillsätts Okt 2016 okt 2017 Utse ett antal representanter till strategiforumet som kan bereda plattformsmötena. Det behöver inte nödvändigtvis vara plattfonnens deltagare utan kan även vara andra medarbetare i kommunerna. Inom ramen för strategiforumet ta fram ett antal områden at t arbeta vidare med på EKBområdet(t.ex.boendefrågan,gemensam dokumentation/skapa kompatibla inomkommunalait-system, uppftiljning av EBO-barnen och bam med särskilda behov, anpassning efter de nya prognoserna, likvärdighet für bamen mellan kommunema, etc). Arbeta med gemensanmma samverkansfrågor inom strategiforumet med representanter från - 7 -

8 såväl den kommungemensamma plattformen för nyanlända vuxna som den kommungemensamma plattformen ftir ensamkommande barn och unga. Gemensamma frågor som redan identifierats som intressanta a t lyfta till det strategiska forumet är t.ex. behovet av samverkande myndigheter, lagen om tillfälliga uppehållstillstånd, tillämpning av anvisningslagen, hur man kan hantera avvisningsbeslut, bostadsfrågan, etc. Nov 2017 dec 2017 Samlad uppföljning samt rapportskrivning Delmål 2 - Ge möjlighet för ensamkommande ungdomar år att få utsluss på en folkhögskola Aug sep 2016 Projektledare tillsätts (1 heltid) Styrgrupp och referensgrupp utses vid projektstart. Styrgrupp rapporterar till Folkhögskolespåret nationellt Kontakt tas med deltagande kommuner utifrån behov av utbildning och processtöd Kontaktpersoner för projektet etableras i kommunerna Kontakt tas med deltagande folkhögskolor Utbildningspaket som vänder sig till personal inom boende, skola och sociala myndigheter förbereds tillsammans med nationella och regionala projektledare Utformning av utbildningar tillsammans med nationella och regionala projektledare Hur Folkhögskolespåret Skåne kan stötta uppstarten: Överlämning aktuella processer Bistå med kontakter från tidigare uppstartsträffar i länet (Skaraborg 1 okt 2015, Sjuhärad 25 nov 2015, GR 19 feb 2015) Nätverk, nyckelpersoner i länet kandidater till styrgrupp och referensgrupp Bistå med nuläget i länet, vilka folkhögskolor är igång? Vilka kommuner har placerat? Hur ser behovet ut hos dessa parter? Hur ser behovet ut hos de som än så länge inte har kommit igång? Planera in ett första möte mellan Folkhögskolespåret Skåne V:a Götaland när projektledaren är tillsatt. Planera för hur medverkan i den nationella samordningen ska se ut (del 2). Enligt projektplan kommer vi att försöka ses 3-4 ggr mellan alla noder (Skåne, V:a Götaland, Stockholm, Västerbotten). Okt 2016 okt 2017 Del 1: Regional fördjupning av folkhögskolespåret med utbildning och processtöd. Utifrån beprövad erfarenhet ska projektet genomföra ett antal insatser i form av utbildning och stöd. Insatserna behovsanpassas och planeras i samråd med varje kommun. Ett utbildningspaket tas fram där målgrupperna är personal på HVB, myndighet och skola i varje kommun Möten/utbildningstillfällen hålls gemensamt för målgrupperna Uppskattningsvis krävs 2-3 halvdagar för utbildning i varje kommun eller i nätverk där flera kommuner deltar samtidigt. En kontaktperson finns i varje kommun som stöd i att samordna och sammankalla Metodmaterialet har prövats i ett antal kommuner redan, men kommer att vidareutvecklas i den nya projektperioden Utbildningsinsatserna sker i samverkan med en eller flera av projektets folkhögskolor, och kan även förläggas på folkhögskola Folkhögskolorna är fortsatt delaktiga genom att medverka på utvalda utbildningstillfällen samt stå - 8 -

9 för insatser som innebär vägledning och information riktad till målgruppen. Ett övergripande syfte är att folkhögskolorna genom stöd, kunskap och nätverk tar över arbetet med folkhögskolespåret efter projektets slut. Del 2: Medverkan i den nationella samordningen. Denna del planeras av Folkhögskolespåret Skåne. Utifrån Folkhögskolespårets nationella arbete kommer projektet att delta i följande insatser som samordnas av Folkhögskolespåret Skåne: a) Mötesstruktur fysiska och digitala möten med huvudvikt vid det senare b) Erfarenhetsutbyte vad gäller metoder och material c) Lyfta frågor av gemensam karaktär t.ex. för att påverka centrala myndigheter och departement d) Samordna och fördela arbete i län utanför noderna e) Samordna konkreta informationsinsatser efter behov f) Initiera och genomföra utvärdering av ungdomarnas studieresultat och etablering g) Rapport över hur många ensamkommande ungdomar som börjar på folkhögskola h) Rapport om deltagande folkhögskolor och kommuner läggs succesivt upp på den gemensamma hemsidan i) Tidsplanering Hur Folkhögskolespåret Skåne samordnar: j) k) Ett första möte mellan noderna (Skåne, V:a Götaland, Stockholm, Västerbotten) i okt-nov 2016 (planeras in i samråd mellan projektledarna), troligtvis även med besök på en folkhögskola med verksamhet l) Folkhögskolespåret Skåne sammankallar m) Ytterligare 2-3 träffar planeras gemensamt in under 2017 Del 3: Dokumentation, material och hemsida Delen syftar till att ta fram relevant material för de olika processerna och att göra detta tillgängligt genom Folkhögskolespårets gemensamma hemsida. Nov/dec 2017 Utvärdering av projektet samt rapportskrivning Slutliga uppdateringar av hemsida Överlämnande till utsedda folkhögskolor som fortsatt arbetar med Folkhögskolespåret. Uppföljning och/eller utvärdering Kontinuerlig uppföljning kommer att ske i arbetsgruppen där projektledaren fångar upp utvecklingen, vad som gått bra, mindre bra och vad som behöver revideras. En löpande uppföljning kan säkerställa att verksamheten bedrivs enligt projektets intentioner, och kan kontinuerligt följa upp resultat och se om man är på rätt väg. Den löpande uppföljningen är särskilt viktig för att fungera som underlag till reflektioner för att möjliggöra ändringar och förbättra projektet under tiden. Uppföljningen sker således internt och åtgärder skall sättas in om uppföljningen visar att projektet inte följer projektplanen. Uppföljningen kommer att genomföras av projektledaren och arbetsgruppen och kommer kontinuerligt att rapporteras till styrgruppen. Uppföljningen kommer ske i relation till de - 9 -

10 målsättningar projektet ställt upp. Indikatorer för dessa frågor kommer att specificeras tydligare under de inledande månaderna. Arbetsgruppsmötena kommer att utgöra det forum där uppföljning främst diskuteras. Uppföljning av resultaten sker kontinuerligt, och all information ligger till grund för den slutliga rapporten som skickas till Länsstyrelsen. När det gäller Delmål 2 så ska insatsen delredovisas efter 6 månader och slutredovisas vid projektslut. Redovisningen sker i form av rapporter till Länsstyrelsen. Underlag till rapporterna tas fram genom enkäter till berörda aktörer och genom intervjuer med ungdomar. Möjligheten att inkludera högskola eller universitet i utvärderingsarbetet ska vägas in. Löpande dokumentering av utvecklingsarbetet sker genom projektets hemsida och via nyhetsbrev till berörda aktörer. Webbportal för kommunikation och information finns på plats genom det tidigare projeketet Folkhögskolespåret. Plan för implementering GRs medlemskommuner är både aktörer och mottagare av insatsens resultat tillsammans med andra samverkansaktörer som deltar i arbetet. Förbättrade och samordnade insatser, stärkt kvalitet i mottagandet samt ett mer effektivt resursutnyttjande gagnar också barnen, vilket innebär att de också är mottagare av insatsens resultat. Som framgår är GR-kommunernas ambitioner med en strategigrupp inom plattformen att kunna utveckla och fördjupa de konkreta insatser som ska komma ensamkommande barn och unga till godo. Genom nära kopplingar till GRs redan etablerade plattformarbete kring nyanlända vuxnas etablering skapas synergieffekter och samordningsvinster. För att tillvarata andras goda erfarenheter och säkerställa att utvecklingsarbetet bedrivs kunskapsbaserat deltar GR också aktivt i nationella nätverk för forskare och professionella inom området. Ovanstående insatser bidrar till att underlätta för en implementering även av detta projekt. Implementeringen kommer att fokusera på de aktiviteter som genomförts inom ramen för projektets delmål. I samband med att den kommungemensamma plattformen nu pågått ett år, ges större möjligheter till att skapa en långsiktig finansiering från kommunernas sida. En plan för implementering av resultaten från detta projekt bör byggas in i plattformsarbetet, vilket i sig bör innebära ett långsiktigt engagemang från kommunerna. Fortlevnad möjliggörs också genom att GR får i uppdrag från medlemskommunerna att, baserat på insatser som utvecklas inom ramen för detta projekt och som genomförs inom ramen för plattformsarbetet, erbjuda ett långsiktigt, hållbart utbildningsutbud som motsvarar de behov och intressen som finns ute i kommunerna. Utbudet ska bli så attraktivt att nyttja så att det blir självfinansierat. Spridningsaktiviteterna sker dels genom den breda samverkanskonstellation som finns genom kommunerna såväl deltagande i plattformen, men också genom de rapporter som görs till politiska styrgrupper och chefsnätverk på GR. För Folkhögskolespåret har en annan plan för implementering identifierats. Syftet med insatsen generellt och utbildningsinsatserna specifikt är att deltagande kommuner ska implementera ett folkhögskolespår som en naturlig del i sitt framtida mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Således kommer insatserna fokusera på att stödja skapandet av nya rutiner och tillvägagångssätt i kommunernas sätt att vägleda, informera och handlägga ungdomarna. Utbildningsinsatserna ska i största möjliga mån ske tillsammans med projektets folkhögskolor i syfte att de efter projektets slut ska ha byggt upp personkontakter och rutiner med samverkande kommuner. Vidare ska insatsen bistå med kunskap och nätverk till folkhögskolorna i syfte att stödja framtida

11 arbete med studie- och boendeformer för ensamkommande ungdomar på folkhögskola. Efter projektets slut planeras att projektets hemsida drivs vidare av någon eller några av folkhögskolorna. Mottagare av insatsens resultat är, förutom samverkansparterna, intressenter i form av kommuner, folkhögskolor, organisationer och myndigheter i övriga län. Dokumentation av processer, modeller och rutiner kommer att göras tillgängligt på projektets hemsida. Jämställdhet Projektet ska eftersträva ett jämställdhetsperspektiv i kontakt och inkludering av målgruppen samt i utformandet av utbildningsinsatserna i kommunerna. Utifrån den relativt lilla andelen ensamkommande flickor som söker asyl i Sverige är det viktigt att flickor erbjuds samma möjligheter som pojkar att söka sig till folkhögskola för boende och studier. Endast 12 procent av de ensamkommande barnen är flickor, vilket innebär att det finns en risk att mottagandestödet som finns idag främst är anpassat för pojkars behov. Det är icke desto mindre viktigt att också förbättra arbetssätten att jobba gentemot flickor. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv måste man också ta i beaktande att kvinnor och män i personalen kan komma att behöva olika kompetensinsatser utifrån barnen de möter. De ensamkommande barnen kan komma från kulturer där män och kvinnor behandlas olika, och det är viktigt att personalen, oaktat kvinnor eller män, får rätt verktyg att hantera denna utmaning. Den kartläggning av kommunernas placering av ensamkommande barn som görs våren 2016 har också efterfrågat kön, och detta ligger till grund för att titta vidare på hur flickor respektive pojkar placeras. Barnperspektiv De ensamkommande barnen påverkas indirekt av insatserna i projektet, genom de aktiviteter som genomförs och verktyg som utformas för personal som jobbar gentemot barnen. Projektets resultat kommer således komma barnen till del, då förbättrade och samordnade insatser, stärkt kvalitet i mottagandet samt ett mer effektivt resursutnyttjande också gagnar dem. Involveringen av Rädda Barnen i plattformen säkrar att barnrättsperspektivet beaktas i projektet. FoU i Västs studie Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen (2013) poängterar bland annat i resultatet att det finns förhållanden som tyder på att pojkar och flickor behandlas olika. Majoriteten av barnen är i ungdomsåldern och mitt i steget in i vuxenvärlden, vilket gör det extra viktigt att tydliggöra och arbeta med eventuella särbehandlingar ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Projektet ska också eftersträva ett barn- och ungdomsperspektiv i utformandet av insatser på folkhögskola. Projektet ska eftersträva ungdomar som ambassadörer för folkhögskola i vägledning till andra ungdomar. Projektet betonar ungdomarnas delaktighet i processerna mot utsluss på folkhögskola. Effekterna av detta är att folkhögskolespåret utgår och bygger på ungdomarnas drivkraft och potential. Samarbetsparter och ansvarsfördelning Projektägare samt samarbetsparter Göteborgsregionens kommunalförbund är projektägare och 12 medlemskommuner ingår som samarbetsparter i projektet. GR är ansvarig för styrning och genomförande av projektet samt tillsättande av projektledare). GR kommer att samordna och processleda delmålen. GR ansvarar även för ekonomisk redovisning och rapportering till Länsstyrelsen. GR arbetar även tillsammans med

12 andra samverkansaktörer i projektet. Styrgrupp Delmål 2, Folkhögskolespåret kommer att utse en egen styrgrupp som rapporterar till Folkhögskolespåret nationellt. Styrgruppen består av representanter från GR, från några kommuner i länet samt någon/några folkhögskolor, för att ge en bred representation. Projektledare Projektet kommer att ha två projektledare. 1 projektledare på för delmål 1, och 1 projektledare på för delmål 2. Båda projektledarna är anställda av GR. Projektledarens roll är att koordinera och planera projektet, samordna arbetet gentemot styrgrupp samt arbetsgrupp, arbeta med administration, hålla projektägaren och styrgruppen informerad om nuläget och eventuella avvikelser. Referensgrupp Projektet kommer också att tillsätta en referensgrupp för delmål 4. Avsikten är att få direkt inspel i faktiska hinder, utmaningar, möjligheter för att löpande kunna revidera utformningen av insatserna kring Folkhögskolespåret. Andra samverkanspartners som Migrationsverket, Västra Götalandsregionen, Rädda Barnen, överenskommelsen inom Västbus, etc. finns också representerade i projektet. Regelbundna övergripande erfarenhetsutbyten och informationsträffar på politisk och/eller chefsnivå sker tillsammans med Migrationsverket, Länsstyrelsen m.fl. Kopplingar till andra projekt eller program Om enskilda medlemskommuner i GR beviljas medel enligt 37 söker GR samarbete för att bygga broar mellan projekten. Under förutsättning att medel beviljas blir detta utvecklingsarbete en del av det arbete som pågår för och med ensamkommande barn och unga med GR som samarbetsarena; Framtagandet av en webb-utbildning för personal kring materialet Hitta rätt och spridning nationellt, finansierat av Länsstyrelsen. Kontinuerligt erfarenhetsutbyte med systern på GR, det vill säga den kommungemensamma plattformen för vuxna nyanlända flyktingar för att bland annat sortera vilka operativa och strukturella frågor man med fördel kan samarbeta kring och stödja varandra. Frågan om ensamkommande är en stående punkt på IFO-chefsnätverkets möte, för dialog och erfarenhetsutbyte. Nätverket genomförde bland annat en studieresa till Oslo i september -15 för att titta på en intressant boendelösning för ensamkommande. Erfarenhetsutbyte med GR Välfärds Nya GRannar projekt som är ett ESF-projekt för kompetensutveckling för medarbetare, chefer och lärande organisation kring ensamkommande barn och unga. Erfarenhetsutbyte med GR Utbildnings Plug IN-projekt (skolavhopp) och GRINT (fokus SFI). Politikerna i arbetsmarknadsstyrgruppen och sociala styrgruppen genomförde en workshop i september -15 kring de gemensamma frågorna. Samarbete med Göteborgs universitet där en uppdragsutbildning som rör ensamkommande planeras. GR medverkar i NSK-s (Nationell samverkan för kunskapsstyrning i socialtjänsten) med representanter för alla kommuner i Sverige, SKL, Socialstyrelsen och övriga myndigheter under Socialdepartementet. Där har kunskapsfrågan som rör ensamkommande prioriterats som den viktigaste under året. Den FoU-rapport som togs fram vid FoU i Väst är ett av de fåtal kunskapsunderlag som finns att tillgå. Pågående arbete som finansieras med VGR-tillväxtmedel - Fokus; nyanlända och ensamkommande barn och unga. En konferens våren 2015 kring ensamkommande barn som fått avslag på sin ansökan

13 Kontinuerligt utbyte med andra regionala utvecklingsarbeten såväl forskning som verksamhetsutveckling. Projektet ingår i det nationella arbetet med Folkhögskolespåret. Samverkan och samarbete kommer att ske med övriga län som bedriver folkhögskolespåret, bl.a. Folkhögskolespåret Skåne

14 BUDGET (OBS! Redogör endast för sökta 37 medel) Kostnadsslag År 2016 År 2017 År 2018 medel kan sökas om särskilda skäl Aktiviteter (Ange typ av aktivitet) finns Totalt Delmål 1-4 Externa tjänster Projektledare 16 månader Delmål 2 (Konsultkostn) Personalkostnader Projektledare 16 månader Delmål Lönebikostn Projektledare 16 månader (Delmål 1) OH Projektledare 16 månader (Delmål 1) Lokalkostnader (Ange hyreskostnad och typ av lokal) Plattformsmöten delmål 1 Projektmöten delmål Material/expenser (Ange typ av material) Resekostnader Delmål 2 (resor runt om i VGR) Övrigt Övrigt Övrigt Summa FINANSIERINGSPLAN Finansiering År 2016 År 2017 År 2018 Totalt 37 medel

15 Egen finansiering Annan offentlig finansiering, till exempel EU-fond Annan finansiering Summa Ort och datum Göteborg, 20 augusti 2016 Cecilia Bokenstrand, Avdelningschef GR Välfärd