Sektorsplan för Vård och omsorg Om systematiskt kvalitetsarbete 2 Resultat Analys Plan 2016

Transkript

1 Sektorsplan för Vård och omsorg Om systematiskt kvalitetsarbete 2 Resultat Analys Plan 2016

2 Förord Sektorn vård och omsorg rustar för framtidens boende för äldre och funktionsnedsatta i Leksand under åren Befolkningsutvecklingen i Leksand pekar på att åldersgruppen 65 år och äldre ökar, vilket påverkar behovet av vård och omsorg. Det är svårt att göra prognoser kring behov av äldreboende och därför är det viktigt att kunna anpassa antalet platser efter behovet. I Leksand har vi möjlighet att öka antalet platser med kort framförhållning. Många av de äldre som flyttar in på särskilt boende har ett sämre hälsoläge och behov av en individanpassad verksamhet i en lugn miljö. För dem som behöver en övergång mellan boende i eget hus och särskilt boende finns Husåkers tryggade boende i Siljansnäs, med Leksandsbostäder som värd. Tryggad hemgång innebär en ökad trygghet och kvalitet för den som kommer hem efter sjukhusvistelse. Förstärkt hemtjänst, i samarbete med hemsjukvården, startade 2015 och utvecklas ytterligare under Under 2016 kommer vi även att erbjuda förebyggande hembesök, för att fånga upp äldre med behov. Ett ökat antal utskrivningsklara från landstingets slutenvård kräver utökad samverkan med primärvården. Vi ser behov av en hälso- och sjukvårdsorganisation i kommunen som kan ta emot människor med stora vårdbehov. LSS-området (stöd och service till vissa funktionshindrade) är i en utvecklingsfas med fokus på sysselsättning och aktiviteter som ska leda till egen försörjning och ökad självständighet. Flera av ovanstående processer är redan igång och kommer att vara klara under Vi har i uppdrag att använda resurserna klokt och att ge vård och omsorg med kvalitet. Det systematiska kvalitetsarbete och det värdegrundsarbete som är i ständig process hjälper oss att förbättra måluppfyllelsen och nå en budget i balans. Agneta Ivåker Sektorschef, Vård och omsorg 2

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 OM SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 4 RESULTAT OCH UPPFÖLJNING... 4 ANALYS... 8 PLANERING... 8 ÅRSCYKEL FÖR SEKTORNS KVALITETSARBETE VISION MÅL RESULTAT ANALYS PLANERING MÅL OCH INDIKATORER PRIORITERINGAR SÄRSKILDA UTVECKLINGSOMRÅDEN BUDGETRAM ORGANISATION VERKSAMHETSBESKRIVNING

4 Inledning Sektorsplanen är det övergripande styrdokumentet för verksamheterna, där sektorn beskriver hur arbetet ska gå till för att förverkliga vision och mål. Sektorsplanen ska också utgå från nationella styrdokument, lagar och förordningar samt kommunala styrdokument, och den fastställs av kommunens ledningsgrupp. Syftet med sektorsplanen är att skapa förståelse och insikt om vem vi är till för, vad vi kan förväntas leverera och vilket uppdrag vi har. Planen gäller under tre år ( ) och ska årligen utvärderas. Utvärderingen ska ligga till grund för den årliga revideringen. Sektorsplanen ska kontinuerligt följas upp, analyseras och utifrån detta planera och utveckla verksamheterna. Sektorsplanen ska årligen redovisas (senast april månad) till kommunledningsgrupp och utskott. Verksamhetsidé Vård och omsorg ska leda och utveckla omsorgsverksamheten i ett sektorsövergripande perspektiv utifrån politiska beslut och med kunden i fokus. 1. Om systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet ska säkerställa att vi gör rätt saker. I detta arbete finns några viktiga delar. Visionen visar den politiska riktningen för kommunens utveckling och utifrån visionen formulerar politikerna årligen ett antal mål till förvaltningen. Verksamheten eftersträvar hög måluppfyllelse. För att följa upp verksamheten över tid och jämföra resultaten med andra kommuner finns fastställda målnivåer. Verksamheterna genomför kontinuerligt en mängd olika aktiviteter som följs upp, analyseras och vidare planereras. Resultat och uppföljning Här beskrivs hur sektorn arbetar med att följa upp resultat. Intern kontroll Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att vi har en: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Uppfyllelse av kommunfullmäktiges och styrelse/nämnds antagna mål 4

5 Sektorchefen tillsammans med avdelningscheferna ska årligen redovisa en sektorsövergripande internkontrollplan som visar planerade aktiviteter för att säkerställa att den interna kontrollen fungerar. Resultatet av den ska rapporteras till kommundirektören och kommunstyrelsens arbetsutskott. Enkäter Brukarenkäter görs nationellt via socialstyrelsen gällande äldreomsorgen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen samt kommun och enhetsundersökning som enhetschefer svarar på för respektive enhet och detta sker under våren. Resultat presenteras under oktober/november månad. Brukarundersökningar görs även i egen regi då ingen nationell undersökning görs för den LSS verksamhet, social psykiatrin, korttidsboende och hemsjukvård. Medarbetarenkäter sker regelbundet varje år inom all verksamhet. Mätningar Vårdtyngdsmätningar görs regelbundet inom särskilt boende och gruppboende LSS för att se om personalbemanningen är rättvisande. Mätningar görs även av kontinuitet inom hemtjänsten och antal dagar som kund fått vänta på boende från att beslut tagits. Mätningar görs också över vilka kvalitetsaspekter som finns inom särskilt boende och LSS samt vilka omsorgs och serviceutbud kommunen erbjuder inom hemtjänst, detta lämnas till rådet för kommunal analys (RKA). Kvalitetsregister Kommunen registrerar kvalitetsindikatorer i en hel del nationella kvalitetsregister så som Senior Alert, BPSD, palliativa registret. Systematiskt arbetsmiljöarbete (brand och hot o våld) Systematiskt arbetsmiljöarbete ingår i det kvalitetsledningssystem som vård och omsorg arbetar utifrån. Tillsyn och kontroll Följande tillsyn och kontroll görs i enlighet med kvalitetsledningssystemets rutiner och processer. Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister Jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med andra resultat för andra kommuner Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat Målgruppsundersökningar Granskning av journaler, akter och annan dokumentation Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personal som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet Analys av uppgifter från patientnämnder Inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter Utvecklingsprojekt Vård och omsorgs utvecklingsprojekt beskrivs i den årliga sektorsplanen och uppföljning sker kontinuerligt under året samt en skriftlig projektuppföljning en gång om året. 5

6 Extern kontroll Flertalet av kommunens verksamheter granskas av revisorer eller externa aktörer och myndigheter. Resultatet av dessa utgör ett viktigt underlag för utveckling. Tillsyn och kontroll Alla uppgifter kring ansökan, krav mm finns underlwww.leksand.se att läsa. Mätningar När det gäller externa utförare mäter kommunen de utförda timmarna som genomförts. Den externa aktören erhåller ersättning efter utförd tid. Enkäter Brukarenkäter görs nationellt via socialstyrelsen gällande äldreomsorgen även för externa utförare Vad tycker de äldre om äldreomsorgen samt kommun och enhetsundersökning som enhetschefer svarar på för respektive enhet och detta sker under våren. Resultat presenteras under oktober/november månad. Enkätsvaren skickas ut från kommunen till respektive extern utförare. Brukarenkäter görs nationellt via socialstyrelsen gällande äldreomsorgen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen samt kommun och enhetsundersökning som enhetschefer svarar på för respektive enhet och detta sker under våren. Uppföljning och kontroll av privata utförare Alla uppgifter kring ansökan, krav mm finns under att läsa. En gemensam nämnd tillsammans med Rättvik finns samt utsedd LOV ansvarig i resp. kommun för kontrollen och kontakt med externa utförare. Kvalitetsledningssystem För att säkerställa kvaliteten i verksamheten för kund och personal arbetar vård och omsorg med ett systematiskt arbetssätt genom att följa upp både ekonomiska och kvalitets resultat, analysera och värdera samt planera och prioritera och förbättra verksamheten regelbundet. Rutiner och processer är framtagna samt de styrdokument som beskriver och fastställer det som behövs för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Ledningsgruppen för vård och omsorg ansvarar för att resultat från statistikdatabaser och nationella kundundersökningar sammanställs och presenteras för enhetschefer på ett sätt som gör att dessa lätt kan se egna verksamhetens kvalitetsnivå i jämfört med andra liknande verksamheter, jämförelser med andra kommuner, jämförelse med tidigare års resultat. Utöver detta ska målgruppsundersökningar göras om det finns förhållningssätt och attityder hos personal som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Avvikelsehantering Avvikelse är ett samlingsbegrepp för negativa händelser och tillbud som sker i verksamheten. Följande avvikelser skall rapporteras: Allmän omvårdnad, Bemötande, Brist i vårdkedjan, Fall, Läkemedel, Specifik omvårdnad, Trycksår, Övergrepp, Medicintekniska produkter och Externa avvikelser. All personal är skyldig att snarast rapportera avvikelser till berörda personer på avsedd blankett för avvikelserapportering på blanketten står det skrivet vem personalen ska lämna blanketten till. Den personal som har tillgång till Procapita skriver in avvikelsen direkt in i verksamhetssystemet. 6

7 Vid allvarligare händelser samt alltid vid avvikelser som handlar om läkemedel skall tjänstgörande sjuksköterska kontaktas omgående för bedömning om akut åtgärd krävs. Fall som lett till skada anmäls alltid till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Lex Maria utreds av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Lex Sara utreds av avdelningschef och delges vård och omsorgsutskottet. Anmälan av Lex Maria och Lex Sara skickas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt gällande rutin. En händelseanalys ska göras för att förhindra att händelsen inträffar igen. Varje enhet skall samverka kring avvikelser (Vård och omsorgspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter och enhetschef). Enhetschefen ansvarar för att analyser och sammanställa de åtgärder som vidtagits i samband med avvikelsen. Detta delges avdelningschef en gång per tertial. Avdelningschef redovisar sedan sammanställningen och åtgärder till ledningsgruppen och till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Medicinskt ansvarig sjuksköterska redovisar per kvartal eller tertial sedan avvikelserna per antal och enhet tillsammans med åtgärds och händelseanalyserna till Vård och omsorgsutskottet. Synpunkter och klagomål Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter analyseras, utreder, dokumenterar, åtgärdar och sammanställs av respektive berörd enhetschef för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Enhetschef skickar dessa vidare till avdelningschef och ledningsgruppen, enligt samma rutin som ovan. Kvalitetsredovisningar Kvalitetsredovisningar redovisas för enheterna under november månad därefter analyserar enheterna sina kvalitetsresultat. Enheterna ska ha redovisat sina resultat på APT senast under januarimånad. De tar fram aktiviteter som är mätbara för att uppnå målen för nästkommande år. Kvalitets- och verksamhetsplan skall vara klara för enheterna senast 15 februari. En övergripande plan för avdelningen skall vara klar senast sista februari. En tertialrapport skall inkomma med måluppfyllelse från varje enhet per april, augusti och december månad. Rapporten sammanställs och skickas till vård och omsorgs utskott. En kvalitetsrapport för hela vård- och omsorg med måluppfyllelse för innevarande år upprättas under marsmånad. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara tagen på utskottet senast 31 mars, därefter läggs den ut på kommunens hemsida. Uppföljning Vård och omsorg arbetar utifrån det systematiska kvalitetsarbete som kommunen eftersträvar i sin utveckling kring systematiskt kvalitetsarbete med uppföljning av resultat, analysdagar med dialog och prioritering inför planering av verksamheterna. Alla verksamheter når fram till olika resultat. Det kan vara ekonomiska resultat och det kan vara olika kvalitetsresultat. Vi vill få en så bra verksamhet och få ut så mycket som möjligt av kommunens skatteintäkter. Därför måste vi följa upp resultaten så att vi ser att vi gör rätt saker enligt lagar, förordningar och politiska beslut. 7

8 Varje månad görs uppföljningar av ekonomi och volym i verksamheterna. Respektive enhet lämnar rapport för måluppfyllelsen som redovisas för utskottet. Analys När resultaten är klara behöver de analyseras. Det gäller att titta på både kvalitetsresultat och ekonomiska resultat. I analysarbetet är det viktigt att föra en dialog inom verksamheterna så att alla känner sig delaktiga. Man kan ställa sig frågor som: Varför ser det ut som det gör och vad beror det på? Måste vi göra några förändringar? Dialog och analys Fyra gånger under året träffas alla enhetschefer, avdelningschefer, medicinskt ansvarig sjuksköterska, verksamhetsutvecklare tillsammans med sektorchef för att gemensamt analysera och diskutera de ekonomiska resultaten och hur man arbetar med måluppfyllelsen under året. Vid varje tillfälle sker en genomgång av budget och kvalitetsprocessen för att påminna om var vi är i processen och hur vi arbetar efter processerna. Resultaten redovisas därefter via enhetschefer på arbetsplatsträffar. Månadsblad går också ut till alla verksamheter för information. Vid behov har verksamhetsutvecklaren varit behjälplig i redovisningen för personalen. Resultaten redovisas även årligen på kommunens hemsida. 8

9 Planering och tidplan När man är klar med analysarbetet och har fått svar på frågorna är det dags att planera verksamheten. Nu fastställs vilka prioriterade områden verksamheten ska satsa på och vilka åtgärder som behöver göras för att nå uppsatta mål. I budgetplaneringen fördelas resurserna utifrån det som är planerat. Det systematiska kvalitetsarbetet består av uppföljning av RESULTAT, ANALYS och PLANERING av verksamheten. Genomförandet av verksamheterna pågår ständigt och stannar aldrig av. Däremot kan det förändras ibland om det behövs. Respektive nivå upprättar en kvalitetsredovisning/slutrapport för måluppfyllelse och verksamhetsplan. Den färdiga rapporten publiceras på hemsida och Intranät. Särskilda utvecklingsområden och satsningar ska ha skriftliga planer med tydligt syfte och mål. Sektor Sektorsplan Avdelning Avdelningsplan Enhet Enhetsplaner Utvecklingsprojekt Utvecklingsprojekts plan Utvecklingsprojekt uppföljning 31 januari 28 februari 15 februari 30 april 31 december Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse 31 mars Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelse vård och omsorg 30 april Målrapporter Målrapporter/kvalitetsberättelse från enheterna 30 april, 31 augusti, 31 december 9

10 Årscykel för sektorns kvalitetsarbete Ekonomiresultat 12-1 Resultatuppföljning/målrappor t från enheterna Årsredovisning 1-3 Analysdag januari Utvecklingsområd en 31 dec (utvärdering och plan) Analysdag november Sektorsplan 31 jan Budget fastställs Enhetsplan 15 feb Kvalitetsresultat okt/nov Avdelningsplan 28 feb Analysdag september Patientsäkerhetsberättelse Målrapport från enheterna Kvalitetsberättelse Delårsbokslut 8-9 Budgetförslag 5-6 Analysdag maj Målrapport från enheterna april 10

11 Vision 2025 Leksands kommun vision sträcker sig fram till Det är lätt att leva i Leksand, en kommun med invånare. Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke. Leksand är en kommun med invånare där människor trivs och känner sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka. 1 Mål 2015 Utifrån visionen har kommunfullmäktige beslutat om 15 mål för Dessa är: 1. Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre. 2. Ökat fokus på de särskilt utsattas sociala situation. 3. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. 4. Ha ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor. 5. Verka för ännu friskare barn och unga genom t.ex. projektet Friskare barn. 6. Arbeta för att skapa en Kulturskola. 7. Fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner. 8. Öka nöjdheten med maten i våra verksamheter särskilt hos de äldre. 9. Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare heltid. 10. Utveckla och förenkla medborgarnas kontakter med kommunen. 11. Verka för minskad användning av kemikalier särskilt i förskolorna. 12. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar. 13. Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimat. 14. Öppnare landskap i samarbete med byar, företagare och fastighetsägare. 15. Verka för utbyggnad av bredband/fiber i kommunen. 1 Visionen i dess helhet finns att läsa på Intranätet och på kommunens hemsida 11

12 2. Resultat 2015 Indikatorer och resultat 2015 på de indikatorer som mäts i de politiska målen. 2. Ökad fokus på de särskilt utsattas sociala situation Målnivå Källa Resultat Andel brukare som upplever att de är nöjda med helhetsbedömningen med den hemtjänst de erhållit Andelen omsorgs och serviceutbud i hemtjänsten finansierat av kommunen Andelen brukare som upplever att de är nöjd med helhetsbedömning i sitt boende Andel kvalitetsaspekter som finns inom särskilt boende Andel kvalitetsaspekter som finns inom LSS gruppboende och servicebostad Över medel av jämförande kommuner Riket 89 % Över medel av jämförande kommuner Riket 65 % Över medel av jämförande kommuner Riket 82 % Över medel av jämförande kommuner Riket 66 % Över medel av jämförande kommuner Riket 82 % Socialstyrelsens brukarundersökning Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) Socialstyrelsens brukarundersökning Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 8. Ökad nöjdhet med maten i våra verksamheter särskilt hos de äldre. (Måltidssituationen) Målnivå Källa Resultat 92 % 73 % 79 % 67 % 74 % Andel äldre som angett att de är ganska eller mycket nöjd med måltidssituationen på särskilt boende Över medel av jämförande kommuner Riket 69 % Socialstyrelsens brukarundersökning Måluppfyllelse Andelen brukare som är nöjd med helhetsbedömningen inom hemtjänsten är lika som föregående år, 92 % och ligger över riket på 89 %. Målet är uppfyllt. 62 % Andel brukare som är nöjd med helhetsbedömningen inom särskilt boende har sjunkit från föregående år från 85 % till 79 % och ligger strax under riket. Målet är inte uppfyllt. Andel omsorgs och serviceutbud som finansieras av kommunen i hemtjänsten är 73 %, i stort sett lika som föregående år och över riket som är 65 %. Målet är uppfyllt. Andel kvalitetsaspekter som finns inom särskilt boende är 67 % och är över riket samt har ökat med 23 procentenheter mot föregående år. Målet är uppfyllt. Andel kvalitetsaspekter som finns inom LSS gruppbostäder och servicebostäder ligger på 74 % och är lägre än föregående år samt under riket på 82 %. Sänkningen beror på att det förekommit mer hot och våld inom gruppbostäder än tidigare. Målet är inte uppfyllt. Andelen äldre som är ganska eller nöjd med måltidsmiljön är 62 % och ligger under målnivån. 12

13 Hemtjänst Hemtjänsten i Leksand har en nöjdhet på 92 % ligger över riket som är 89 %. Resultatet är det samma som 2014 och har varit stabilt de senaste åren. Leksand ligger på 6e plats bland länets kommuner. Omsorg- och kvalitetsutbud som hemtjänsten har finansierat av kommunen Resultatet för vilken omsorgs och servicenivå Leksand har är 74 % och är över genomsnitt för riket på 65 % var genomsnitt 66 % och Leksand låg på 73 %. 13

14 Särskilt boende Boendena i Leksand har en nöjdhet på 79 % och är lägre än 2014 och samma nivå som Riket ligger på 82 % och Leksand ligger på 10e plats bland länets 15 kommuner. Kvalitetsaspekter som kommunen erbjuder inom särskilt boende Andelen kvalitetsaspekter som kommunen erbjuder har ökat. Alla enheterna har höjt sitt resultat från i genomsnitt 44 % till 67 %. Ett systematiskt arbete har pågått under hela året för att höja resultaten Avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet att välja alternativ rätt vid huvudmål, andel (%) 12 0 Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) 0 0 Boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka tv-kanaler utöver basutbudet i den egna lgh, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka tv-kanaler utöver basutbudet i gemensamhetslokal, andel (%) 0 0 Boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar, andel (%) 0 0 Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för maka/make, andel (%) Brukare i särskilt boende för äldre som har möjlighet att tala sitt modersmål (inkl. svenska) med sin kontaktman, andel (%) Närstående till avlidna personer 65+ på boende eller med hemsjukvård som erbjudits eftersamtal, andel (%)

15 LSS Kvalitetsaspekter som kommunen erbjuder inom gruppboende och servicebostad LSS Resultatet av de kvalitetsaspekter kommunen erbjuder inom LSS har sjunkit något mot föregående år p.g.a. det förekommer hot och våld i större utsträckning än tidigare år Boendeplatser enl. LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en gång per vecka, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende ges möjlighet till aktiviteter med personalstöd efter kl 21, en gång/månad, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet att planera matsedel, handla livsmedel mm, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden, andel (%) 0 0 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) 32 0 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan bestämma över vilken mat (huvudmålet) som serveras, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl , andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo eller få hjälp att hitta gemensam lägenhet på annat boende, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) Måltidssituationen inom särskilt boende Andelen äldre som angett att de är ganska eller mycket nöjd med måltidssituationen Måltidsmiljön Totalt Tibble Limsjögården Solhem Björkbacken Edshult Andelen brukare som upplever att de är ganska eller mycket nöjd med måltidssituationen har ökat med 1 procent mellan åren. Kommunen ligger fortfarande på ett lågt resultat, bland de 25 procent av kommunerna med sämst resultat. Rikets medeltal är 69 %. 15

16 Hemtjänst Resultat per enhet Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2015 för vad brukarna tycker om sin hemtjänst, helhetsbedömning per enhet, medel i kommunen och riket. Särskilt boende Resultat per enhet Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2015 för vad brukarna tycker om sitt äldreboende, helhetsbedömning totalt 79 %. 16

17 Övriga resultat som mäts utöver de politiska målen LSS Resultat per enhet Resultat av egen brukarundersökning LSS insatser då ingen nationell finns i dags läget. Helhetsbedömning inom LSS är på totalen 87 %. Social psykiatrin Resultat per enhet Resultat av egen brukarundersökning inom socialpsykiatrin då ingen nationell brukarundersökning finns i dags läget. Helhetsbedömning Inom socialpsykiatrin 85 % nöjdhet på boendestöd och 67% nöjdhet på dagverksamheten. 17

18 Korttidsboende Resultat av egen brukarundersökning korttidsboende då ingen nationell finns i dags läget. Helhetsbedömning inom korttidsboende är 100 %. Hemsjukvården Resultat av egen brukarundersökning inom hemsjukvården då ingen nationell undersökning finns. Helhetsbedömningen inom hemsjukvården år 100 %. 18

19 Arbete med värdegrunden Resultat av hur arbetet fortgått med införande av gemensam värdegrund i kommunen. Arbete med värdegrunden har genomförts under året och detta syns i resultatet som visar att 91 % för alla enheter tillsammans känner till kommunens värdegrund. 19

20 Medarbetarundersökning Resultat av egen mätning av personalens upplevelse av nöjd med helheten av sitt arbete. Resultatet för nöjd med helheten inom vård och omsorg ligger på 76 % och är något lägre än föregående år. Vid en analys kan man tydligt se att där omorganisation genomförts under året har resultaten blivit lägre. 20

21 Trygghet och motivation Inflytande 21

22 Styrning Bemötande 22

23 Klagomål och synpunkter från personalen Analys Resultaten visar att personalen trivs ganska bra på jobbet, arbetsuppgifterna och att det känns meningsfullt men man lär sig inte nytt på jobbet. Man vet vad som förväntas av jobbet, känner till kommunens vision och mål, arbetsplatsens mål och kommunens värdegrund men man tycker inte att målen följs upp på ett bra sätt. Personalen bemöter varandra bra och blir bra bemötta. Gällande synpunkter och klagomål så känner de till de rutiner som finns, de törs lämna synpunkter men tycker inte att de behandlas och återkopplas på ett bra sätt. Lägsta resultaten finner vi inom ledarskapet där personalen inte känner uppskattning från närmaste chef, förtroende och har inte förutsättningar att ta ansvar. 23

24 Klagomål och synpunkter Tyck till från brukare och anhöriga Under året har det lämnats in 7 synpunkter och klagomål i tyck till där invånare och andra besökare haft möjlighet att lämna synpunkter och klagomål samt förslag till förbättringar, vilket är 16 färre än året innan. Vård och omsorg har fått in näst lägst synpunkter och klagomål i jämförelse med resterande sektorer i kommunen. Fem stycken har berört ordinärt boende, en särskilt boende och en inom hemsjukvården. Tre synpunkter och klagomål på hemtjänsten södra området som gäller maten, bristfällig information och brukare som tycker att det är ständiga byten av personal. Två klagomål och synpunkter gällande bristen på information till vårdtagare och anhöriga på korttidsboendet. Särskilt boende har gällt synpunkter kring maten. Klagomålen är åtgärdade av enhetschef som kontaktat berörda per telefon och gjort de förändringar som varit möjlig för att kunden/anhöriga ska känna trygghet. Avvikelsehantering Avvikelser gällande fall, totalt för hel vård och omsorg ligger på i snitt 260 fall I ordinärt boende sker de flesta fallen på natten. På särskilt boende är det fortfarande Edshult som står för den största ökningen av fall men det är få personer som står för fallen var det totalt 656 fall inom särskilt boende, 2015 har det varit 608 fall en minskning med 48 fall. Avvikelser gällande läkemedel så är totalen för vård och omsorg i snitt 91 avvikelser. Flest avvikelser är på Björkbacken medan Solhem, Limsjögården och korttidsboende har minskat sina avvikelser var det på totalen 303 läkemedelsavvikelser på särskilt boende och för 2015 har det varit 274 läkemedels avvikelser en minskning med 39 läkemedelsavvikelser. Alla avvikelser för hela året presenteras i patientberättelsen som blir klar i mars. 24

25 Lokala värdighetsgarantier i särskilt boende Sedan de lokala värdighetsgarantierna infördes i januari 2014 har en utvärdering gjorts som påvisar en del brister inom information, klagomål och synpunkter, dokumentation och uppföljning. Två uppföljningar har gjorts under året för att se om bristerna åtgärdas. Flertalet av bristerna är åtgärdade och flera enheter har haft planeringsdagar för att vidareutveckla garantiernas implementering. I dagsläget har det inte resulterat i några ytterligare garantier utan implementering av de garantier som redan finns ska fortsätta. Analys Information ges från enheterna till de nya boende och anhöriga. Inte i lika stor utsträckning till de övriga boende och vikarier. Garantierna finns uppsatta på anslagstavlorna och det är chefen som har ankomstsamtalen tillsammans med personalen. Garantierna tas inte upp på alla enheternas APT. 25

26 Analys Enheterna dokumenterar i Procapita individuell genomförandeplan och ankomstsamtal men inte fullt ut vem som är närstående. Klagomålsblanketten delas ut till de boende men enheterna har svårt att veta om klagomål och synpunkter hör till värdighetsgarantierna. Alla enheterna har inte aktiviteter i verksamhetsplanerna som mäter garantierna och frågar inte regelbundet de boende hur de upplever garantierna. 26

27 3. Analys 2015 Hemtjänst Nöjdhet För att uppnå målet och öka nöjdheten hos kund kommer hemtjänsten att arbeta utifrån arbetssättet Hållbar hemtjänst där alltid kunden är i fokus och där individuella genomförandeplaner ger kunden möjligheten att önska hur och vid vilken tid insatsen ska utföras. Detta för att säkerställa en bra och effektiv planering där bemanningen är rätt utifrån beviljad tid och insats. Personalen arbetar med ett professionellt arbetssätt och ger kunden trygghet i kundens egna hem och med hjälp av insatser från hemtjänsten möjliggörs att kunden uppnår en skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen. Arbetet med att öka nöjdheteten hos kund när det gäller möjligheten att påverka tid har ännu inte uppnåtts fullt ut och arbetet för att öka kundens upplevelse av tillräckligt med tid har inte nåtts i alla grupper även om det till viss del ökat. Hemtjänst visar 2015 ett bra resultat totalt och är en av de bästa i länet och över medel i riket. Helhetsbedömningen visar 92 procent av de som svarat som är mycket eller ganska nöjda. Målet är uppfyllt över att ligga över jämförande kommuners resultat. Resultaten ligger stabilt för alla de indikatorer som mäts, de resultat som är lägst är om kunden kan påverka sin tid samt om de vet att de kan framföra klagomål och synpunkter. Det resultat som har den största procentuella ökningen har skett om personalen informerar kunden om tillfälliga förändringar som ska ske. Hemtjänsten har inte lyckats med målet att kunden ska kunna påverka sin tid. Djupare analys över detta kommer att ske. Hemtjänsten kommer att arbeta med att redovisa måluppfyllelse mer tydligt på APT. Det gäller även målet med att arbeta för tydligare återkoppling till personalen på deras synpunkter och klagomål. Under hösten har tryggad hemgång startats upp som ett projekt där arbetet går ut på att trygga upp för kunden att gå hem direkt efter lasarettsvistelsen utan att behöva gå via korttidsboende. Projektet kommer att fortsätta då det innebär att kunden under en kortare tid efter hemkomst från lasarett kan få utökat stöd i hemmet. Omsorgs och serviceutbud Omsorgs och service utbud är de riktlinjer som kommun arbetar efter. Kommunen erbjuder ett bra utbud av tjänster och service och ligger på 73 % av vad som förväntas erbjudas i kommunen. Resultatet ligger över genomsnitt i riket som är 65 % och målet är uppfyllt. 27

28 Särskilt boende Nöjdhet Tretton av sexton indikatorer är sänkta mellan 2014 och 2015, två ligger lika och endast en indikator, upplevelsen av en bra måltidssituation har ökat med 1 procentenhet. Varför resultaten sjunkit måste analyseras vidare och prioriteras inför Låga resultat i brukarundersökningen, om de boende får komma ut på promenader när de önskar, om aktiviteterna är bra samt trivseln runt måltidssituationen, smaken på maten, utomhus miljön och gemensamhetsutrymmen samt hur de boende lämnar klagomål och synpunkter. Höga resultat på bemötande, trygghet, hänsyn till de boendes önskemål, att personalen har tillräckligt med tid, tillgång till sjuksköterska. Enheterna tillsammans visar att särskilt boende ligger på 79 % i hur de boende har upplevt helhetsbedömning i brukarundersökningen Tittar man på respektive enhet så skiljer de sig åt mellan %. Vid den nationella jämförelsen hamnar Leksand bland de med lägst resultat då 79 % ligger bland de 25 % med sämst resultat i riket. Alla enheter ska arbeta för att förbättra dialogen med anhöriga genom att redan nu planera in anhörigträffar för Detta för att skapa en större förståelse hos de anhöriga för det arbete som bedrivs utifrån individens behov. Kvalitet och serviceutbud inom särskilt boende Ett aktivt arbetat med att höja kvalitetsaspekterna som erbjuds i kommun med bl.a. fler aktiviteter har pågått under året. Resultatet visar att detta har gett effekt, och nivån har ökat med 20 procentenheter (från 44 % till 67 %) och ligger över jämförande kommuner. Målet att ligga över medel bland jämförande kommuner är inte uppnått men en god bit på väg. Vid nästa mätning kommer bredband och fiber att införts på de särskilda boendena och detta kommer att öka resultatet ytterligare. Diskussioner förs även med kost avdelningen om att införa en alternativrätt samt ett utökat dryckes utbud till maten. En bidragande orsak till att resultatet ökat på aktiviteter är att det finns extra avsatt tid i planeringen till tid utifrån brukarens egna önskemål och att det finns tid i planeringen för gemensamma aktiviteter på lördag och söndagar. Alla enheter har skapat aktivitetsombud som bl.a. arbetar med utomhusmiljön, utomhusvistelse, större och mindre aktiviteter. En aktivitet som var mycket uppskattad av både de boende och anhöriga var den båtutflykt med Engelbrekt som anordnades. Terapikatter samt gungstol har köpts in på Edshult för att kunna bemöta olika behov av stimulans för de boende. En orkester har startats för att underhålla och arbeta med musik på planen för de boende som önskar. Träningslokal har startat på Solhem och är på gång på alla boendena som inte har. 28

29 LSS LSS prioriteringar inför 2015 var att arbeta med informationsmaterial för varje insats och lägga ut detta på hemsidan och intranätet. De skulle samverka med andra aktörer extern och internt. Öppet hus 1ggr år och arbeta med värdegrunden där du är mitt fokus Utöver detta skulle man se över den klagomål- och synpunktsblankett som finns för personalen och ändra de till tips och idéer. Inga nationella brukarundersökningar görs inom området så vård och omsorg gör egna mätningar. Enheterna skiljer sig mycket åt med det gemensamma resultaten visar att det är låga resultat på om brukaren kan påverka sina aktiviteter, om brukarna vet var man lämnar klagomål och synpunkter, om personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål och om det upplevs av brukarna att personalen har tillräckligt med tid. Hur brukarna upplever sin helhetsbedömning är dock hög och ligger på 87 %. Resultatet visar att större fokus måste läggas på de individuella genomförandeplanerna och ta hänsyn till brukarnas individuella behov och önskemål. Dialog och information till anhöriga måste förbättras då en del av de sämre resultaten hänvisas till brister i information till anhöriga. Social psykiatrin boendestöd och dagverksamhet Socialpsykiatrins prioriteringar under 2015 var att arbeta med ett planeringssystem inom boendestöd, höja kompetensen hos LSS teamet, öppna upp dagverksamheten till öppen verksamhet och samarbeta med aktörer på arbetsmarknaden. 85 % av brukarna upplever att de är ganska eller mycket nöjda med helheten av sin insats. Korttidsboende/växelvård Överlag har korttidsboendet arbetat med det som planerats i mål och medarbetarsamtal. Det visas tydligast i resultaten avseende helhetsbedömningen som ökat från 67 % 2014 till 100 % 2015, samt måltidsmiljön som steg från 58 % 2014 till 71 % Det arbete som inte gett önskad effekt är fokuseringen på aktiviteter till de boende. Trots åtgärder har kvaliteten av aktiviteterna inte ökat. Orsak till detta är svårt att säga men en brist kan vara engagemang och förståelse från medarbetare att social samvaro och stimulans är väldigt viktigt för människors välmående och återhämtning, trots sjukdom. När beslutet kom att korttidsplatser ska stängas och personal skulle bli övertalig sjönk motivationen och fokus på det uppsatta målarbetet drastiskt i den arbetsgrupp som påverkades mest av förändringen. Medarbetarenkäten kom i en känslig period i verksamheten, då många medarbetare var i ovisshet om var de skulle fortsätta arbeta, i och med att Limsjögården 3 stängdes den 8 november. Många var oroliga under sommaren då de inte visste vad som väntade till hösten. Detta kan vara en bidragande orsak till det dåliga resultat på personalens nöjdhet, samt att svarsfrekvensen var låg, endast 28 %, vilket gör att de enskilda svaren slår hårt. I december presterades resultaten för medarbetarna. De vill inte stå bakom att resultatet på nöjdheten representerar dem som arbetsgrupp, många av dem har heller inte svarat. 29

30 Arbetet med Tryggad hemgång har tidvis varit intensivt men samtidigt väldigt inspirerande. Det har i början mött viss skepsis men under tidens gång har det bleknat. Under uppstarten justerades många detaljdeler som inte fungerade som planerat och under slutet av året har det arbetats fram ett arbetssätt som fungerar väldigt bra. Värdegrunden Enheterna kommer att fortsätta det påbörjade arbetet med en gemensam värdegrund. Tittar man på övergripande resultatet hur personalen känner till värdegrunden ligger det på totalt 91 procent. Enheterna skiljer sig åt och det är endast ett fåtal av enheterna som inte har kommit igång på allvar. Medarbetarundersökning Årets medarbetarundersökning visade att personalen bemöter varandra på ett bra sätt och blir bra bemött, de trivs på jobbet, vet vad som förväntas och tar hänsyn till kundernas önskemål och synpunkter. Resultatet visar också att personalen lär sig inte mycket nytt på jobbet, får inte uppskattning av närmaste chef, har inte förtroende från sin chef, har inte förutsättningarna att ta ansvar i arbetet, det finns inte tillräckligt med tid för kunderna, de känner inte att de har inflytande på arbetsplatsen, målen följs inte upp av närmaste chef på ett bra sätt och redovisas på APT, återkopplingen av de synpunkter och klagomål som personalen har lämnat behandlas inte och återkopplas på ett bra sätt. Helhetsbedömningen på totalen visar att 76 % ändå är nöjda och det ligger över målnivån på 75 %. Det skiljer sig mellan enheterna från %. De enheter som har de lägsta nöjdheten har under året omorganiserat, gjort verksamhets förändringar, bytt chef under året. Flertalet av medarbetarna uppger att det är missnöjda med förändringsarbete och tycker sig inte vara informerade och delaktiga. Information och kommunikation måste bli tydligare och mer transparant. 30

31 4. Planering Mål 2016 indikatorer 2016 Utifrån visionen har kommunfullmäktige beslutat om 15 mål för Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre. 2. Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande vardag 3. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. 4. Ha ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor-med särskilt fokus på pojkar. 5. Arbeta för att skapa en Kulturskola. 6. Fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner. 7. Öka nöjdheten med maten i våra verksamheter särskilt hos de äldre. 8. Fortsatt arbete med att erbjuda våra medarbetare önskad tjänstgöringsgrad 9. Utveckla och förenkla medborgarnas och företagarnas kontakter med kommunen. 10. Verka för minskad användning av kemikalier särskilt i förskolorna. 11. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar. 12. Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimat. 13. Arbeta för öppnare landskap i samarbete med byar, företagare och fastighetsägare. 14. Verka för utbyggnad av bredband/fiber i kommunen samt öka den digitala delaktigheten 15. Arbeta aktivt mot missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Vård och omsorg kommer att arbeta i första hand med mål nummer två, sju och åtta Utöver målen ges i uppdrag till förvaltningen att se över följande områden för effektiviseringar och återkomma med underlag och eventuella förslag till beslut: 1. Införa självtjänster, e-tjänster och ökad digitalisering inom både välfärden och administrationen. 2. Hitta fler samverkansområden, inom samtliga sektorer, med andra kommuner för att hitta samordningsvinster, som t.ex. gymnasiet, brandkåren, myndighetsutövning och specialistfunktioner. 3. Genomföra en genomlysning av samtliga verksamheter för att optimera användningen av resurserna. 4. Regelmässigt jämföra kostnaden för vår verksamhet med den beräknade standardkostnaden. 5. Utreda den för verksamheterna bäst lämpade verksamhetsformen utifrån såväl ett ekonomiskt som ett kvalitetsmässigt perspektiv. 6. Effektivisering av resor och mötesformer. 31

32 Vård och omsorgs indikatorer Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande vardag Målnivå Källa Hemtjänst Andelen brukare som upplever att de är nöjd med helhetsbedömning av den hemtjänst de erhållit Andelen omsorgs och serviceutbud i hemtjänsten finansierat av kommunen Särskilt boende 85 % Socialstyrelsens brukarundersökning 65 % Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) Andelen brukare som upplever att de är nöjd med helhetsbedömning i sitt boende 85 % Socialstyrelsens brukarundersökning Andel kvalitetsaspekter som finns inom särskilt boende 65 % Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) LSS Andelen brukare som upplever att de är nöjd med helhetsbedömning 85 % Egen mätning av de LSS insatser de erhållit Andel kvalitetsaspekter som finns inom gruppboende och serviceboende Social psykiatrin Andel brukare som upplever att de är nöjda med helhetsbedömningen av den insats de får via boendestöd 85 % Korttidsboende/växelvård Andel brukare so upplever att de är nöjd med helhetsbedömningen i korttidsboende/växelvård 85 % Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) Egen mätning. 85 % Egen mätning Hemsjukvården/indikatorer Om kunden är nöjd med helhetsbedömningen av hemsjukvårdens ssk 85 % Egen mätning 7. Öka nöjdheten med maten i våra verksamheter särskilt hos de äldre (måltidssituationen) Målnivå Källa Särskilt boende Andel brukare som angett att det är ganska eller mycket nöjda avseende måltidssituationen i särskilt boende 75 % Socialstyrelsens brukarundersökning 8. Arbeta med att erbjuda våra medarbetare önskad tjänstgöringsgrad. Målnivå Källa Alla verksamheter Andel medarbetare som är nöjd med önskad sysselsättningsgrad 85 % Egen mätning 32

33 Prioriteringar 2016 Sektorsövergripande prioriteringar Kompetensutveckling Stärka ledarskapet inom vård och omsorg Uppföljning av ekonomi och kvalité Samverkan mellan andra sektorer för att utveckla kommunen för att nå de politiska målen Sammanhållen demensvård i Leksand Utveckla LSS enheten Arbeta med att analysera och åtgärda de sämre resultatet i brukarundersökning och medarbetarundersökningen Särskilda utvecklingsområden 2016 För att ge större möjligheter för personalen att gemensamt arbeta för att ge den enskilde en mer utvecklande vardag och möjliggöra ett större inflytande kommer vård och omsorg att ansöka om statsbidrag för: o Statsbidrag för att öka bemanningen inom äldreomsorgen för att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde inom äldreomsorgen o Statsbidrag för kunskap satsning för baspersonal inom äldre och funktonsnedsatta o statsbidrag inom psykisk ohälsa Implementera nytt verksamhetssystem i verksamheterna Förebyggande hembesök ska erbjudas inom ramen för rehabiliteringspersonalens arbetsuppgifter Utveckla träningsmöjligheter inom hela vård och omsorg Budgetram 2016 Vård och omsorgs budgetram 2016 är 242,6 Mkr. Tillskott/avdrag i ram Tkr Effektiviseringar Volymtillskott Särskilda behov Sjukvikariekostnader nytt Omföring investeringsbudget nytt +200 Total ramtillskott Åtgärder för att komma i balans Tkr Färre platser på Tibble Minskade korttidsplatser/växelvård Sociala dagverksamheten blir öppen verksamhet -250 Planera och bemanna efter behov LSS Effektivisera hemtjänst/säbo/lss gällande -800 sjukfrånvaro, övertid mm Total effektivisering För att vård och omsorg ska gå in i 2016 med budget i balans måste ovanstående åtgärder ha vidtagits. Effektiviseringarna har startat under 2015 och prognostiseras att vara åtgärdade. 33

34 Organisation Sektorn Vård och omsorg Ordinärt boende Särskilt boende LSS verksamhet och social psykiatrin HSR Myndighet Norra 1 Solhem Gruppboende Hemsjukvården Norra 2 Tibble Daglig verksamhet Hemrehab Södra 1 Limsjögården Personlig ass Säbo rehab Södra 2 Björkbacken Korttidsvistelse Siljansnäs Edshult Korttidstillsyn Korttidsboende Ledsagarservice, avlösarservice och kontaktpersoner Dagverksamhet Boendestöd Nattpatrull Dagverksamhet Anhörigstöd 34

35 Verksamhetsbeskrivning Ordinärt boende, antal medarbetare 125 Hemtjänst Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av omsorg, stöd och service i hemmet. Behovet av hjälp avgör vilka insatser som är aktuella och hur hjälpen ska utformats. Hemtjänstens insatser delas in i omvårdnads- och serviceinsatser. Personlig omvårdnad avser de insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det innebär bland annat hjälp med att äta, dricka, klä sig, förflytta sig och sköta sin personliga hygien. Serviceinsatser framförallt till för personer över 75 år som behöver hjälp med vanliga hushållssysslor så som städ, tvätt, ren bäddning, inköp och social samvaro. Personalen inom hemtjänst tillhör Leksands hemtjänst. Områdena är uppdelade i Norra 1, norra 2, södra 1, södra 2, Siljansnäs och nattpatrull. Utöver hemtjänst erbjuds även dagverksamhet, anhörigstöd och korttidsvård, växelvård vilket är till för att ge möjlighet till återhämtning för de äldre eller avlastning för närstående. Under 2015 hade varit ca 270 personer hemtjänst varje månad som fått hjälp av hemtjänsten. Korttidsboende/växelvård Korttidsboendet består av totalt 16 platser. Korttidsboendet finns till för de personer som i vanliga fall bor hemma och som under en period inte kan vistas i hemmet. Orsaker till detta behov är bland annat ett försämrat allmäntillstånd som kräver mobilisering/ återhämtning, eftervård i anslutning till lasarettsvistelse, vård i livets slutskede eller en anhörig som blir sjuk eller som är i behov av avlastning. Korttidsboendet innefattar även växelvård som innebär att kunden bor hemma ett visst antal veckor och på avdelningen ett visst antal veckor, t.ex. 2 veckor hemma och 2 veckor på avdelningen. För att få vistas på korttidsboendet behövs ett biståndsbeslut från biståndshandläggare. Tryggad hemgång kommer under året att permanentas som ordinarie verksamhet och utgå från korttidsvårdens lokaler. Tryggad hemgång ska skapa förutsättningar för kunden att känna trygghet, inflytande och delaktighet i samband med hemgång från sjukhusvistelse. Anhörigstöd Leksands kommuns anhörigstöd riktar sig till den som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Den som hjälper en närstående kan vara en familjemedlem, en vän eller en granne. Anhörigstöd finns för den som vårdar eller stöttar någon oavsett diagnos eller ålder. Anhörigstöd erbjuder öppna föreläsningar, anhöriggrupper, hembesök, enskilda samtal och de hjälper även till att ordna avlösning i hemmet för den som vårdar en närstående i hemmet. Under 2016 kommer anhörigstöd organisatoriskt tillhöra myndighetschef. Dagverksamhet Leksands kommun erbjuder en dagverksamhet för personer som bor kvar i sitt ordinära boende. Denna insats beviljas genom socialtjänstlagen och ges utifrån personens individuella behov. Hit är man välkommen för att känna gemenskap samt få en meningsfull dag. Det kan i vissa fall även vara en avlastning för anhöriga. Aktiviteterna planeras utifrån besökarnas förutsättningar och intresse. 35

36 36

37 Särskilt boende 219 medarbetare Boende Kommunen ansvarar för särskilda boenden för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Det innebär en bostad med service och omvårdnad dygnet runt. Boendet erbjuder de hjälpinsatser Utifrån individuella biståndsbeslut som behövs i det dagliga livet samt hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå. Det finns fem särskilda boenden i kommunen, med sammanlagt 183 lägenheter inkl. 2 korttidsboende och en växelplats. Björkbacken Björkbackens boende ligger i Siljansnäs. Aktiviteter som erbjuds de boende är till exempel social samvaro med kyrkans väntjänst. Totalt har Björkbacken 23 lägenheter. Limsjögården Limsjögården ligger i centrala Leksand, vägg i vägg med vårdcentralen, och har 27 lägenheter. Aktiviteter som erbjuds är till exempel bingo och olika sorters musikunderhållning. Boendet har även en kringbyggd trädgård. Solhem Solhems äldreboende ligger i Insjön. Boendet är byggt i ett plan med en lättillgänglig utomhusmiljö, och har 32 lägenheter. De boende erbjuds till exempel caféverksamhet med musikunderhållning. Tibble Tibbles äldreboende ligger strax utanför centrala Leksand i en mycket vacker miljö med utsikt över Limsjön och älven. Där finns "Sinnenas trädgård" där man kan umgås eller koppla av, och som innehåller olika växter tillhörande en gammeldags trädgård. Andra aktiviter som erbjuds är till exempel rörelse till musik. Boendet har 27 lägenheter. Edshult Edshultsgården ligger strax utanför centrala Leksand, och är ett demensboende som riktar sig till personer med demenssjukdom. Till boendet finns en fin omgärdad trädgård, och i stort sett varje vecka erbjuds underhållning och aktiviteter. Totalt är det 74 lägenheter varav 2 används till korttidsboende och en plats till trygghetplats. LSS (stöd och service till vissa funktionshindrade) och socialpsykiatrin, 110 medarbetare LSS-enheten utför insatser för personer enligt Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det kan vara olika former av boenden, till exempel gruppboenden eller familjehem, personlig assistans, avlösarservice i hemmet, ledsagarservice, kontaktpersoner, korttidstillsyn, kortidsvistelse för rekreation och miljöombyte eller kontaktpersoner som fungerar som medmänniskor för att hjälpa till med sociala kontakter och delaktighet i samhällslivet. Idag bedrivs insatser inom kommunen för ca 99 personer. Det finns ett ökat behov av gruppboenden för yngre personer vilket kan medföra en utökning av antalet gruppboenden. 37