Magnus Åbergsgymnasiet ht-00

Transkript

1 Magnus Åbergsgymnasiet ht-00 Gunnar Albertsson Tommy Andersson Bengt Eklundh Anette Gidenstam Elisabet Gustafsson Margaretha Johansson Morgan Karlsson Patrik Larsson Anders Linnarsson Sten Nordgren 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA BAKGRUND 3 MÅL 3 SYFTE 3 METOD 3-4 RESULTAT 5-6 DISKUSSION 6-7 Arbetet med eleverna 6 Arbetet inom arbetslaget 7 Arbetslaget erfarenheter av fortbildningen 7 Appendix 1 Appendix 2 Appendix 3 2

3 BAKGRUND Idén till att låta årskurs 2- och 3-elever på Byggprogrammet göra en miljöhandbok, kom från Byggprogrammets karaktärs- och kärnämneslärare, som hade diskuterat att arbeta ämnesövergripande. Vi hoppades på att våra elever skulle känna sig mer motiverade att arbeta med kärnämnen och karaktärsämnesteori, om vi tog ett helhetsgrepp på deras lärande. Vi önskade att de inte skulle fokusera på problem kring att formulera sig skriftligt, eller blockera sig vid enklare uträkningar, om stoffet de hanterade rörde sig inom karaktärsämnessfären, det vill säga bygg eller måleri. Elevernas koncentration skulle förhoppningsvis flyttas till att öka sina kunskaper inom karaktärsämnena. Vårt arbetslag, där sju karaktärsämneslärare och tre kärnämneslärare ingår, är tämligen nytt, och vårt egentliga samarbete startade i samband med projektet, även om arbetslaget formellt sett funnits tidigare. MÅL Målet var att göra eleverna vana vid att använda it som ett hjälpmedel för att söka information, formulera sina tankar, lösa problem och kommunicera på olika sätt. Samtidigt skulle de förstå vikten av att granska och vara kritiska mot de källor informationen härrör från. Vi ville också få eleverna att arbeta aktivt och självständigt med arbetsuppgifter, som har förankring i deras framtida yrkesutövning. SYFTE Syftet med projektet var att Lära eleverna att planera, genomföra och utvärdera ett arbete inom en given tidplan, dvs ta ansvar för det egna arbetet Utveckla elevernas miljömedvetenhet Öka elevernas it-kunskaper Ge eleverna insikt om att förmågan att uttrycka sig muntligt och skriftligt är av största vikt för deras framtid Göra eleverna uppmärksamma på att it-hjälpmedel kan öka kvaliteten på skriftliga och muntliga presentationer Medvetandegöra eleverna om att de själva har inflytande över sitt kunskapsinhämtande Lära eleverna att vara källkritiska METOD Lärarna i arbetslaget upprättade en projektbeskrivning och instruktion över hur arbetet skulle dokumenteras (appendix 1) för arbetet med miljöhandboken. Att vi skulle göra ett större 3

4 arbete över ämnesgränserna hade vi pratat lite med eleverna om, helt informellt, för att förhoppningsvis öka deras intresse för arbetet. Eleverna i årskurs två var de som fick vara pionjärer. De flesta av arbetslagets lärare var med när vi presenterade projektet för dem med utgångspunkt från projektbeskrivningen. Vi bad om omedelbar och spontan respons, och fick kommentarer som det verkar väl bra och det är svårt att tycka något om något, som man inte vet så mycket om. Ingen tog direkt avstånd från att arbeta med projektet. Eleverna arbetade parvis och i något fall tre tillsammans. Gruppindelningen sköttes av klassens mentor. Nästa steg var att eleverna fick välja det byggnadsmaterial de ville arbeta med. Här fick karaktärsämneslärarna stötta genom att hjälpa till att inventera vilka material som förekommer vid ett husbygge. Eleverna fick därefter tidplanen presenterad för sig. Vi hade fyra veckor då i princip all undervisningstid i matematik, datakunskap, naturkunskap, svenska och byggteori skulle ägnas åt projektet. Vi hade ytterligare ett par genomgångar av syfte, tänkbara metoder och mål, innan alla var med på vad som skulle göras. Därefter startade genomförandefasen. Schemat tillät inte att flera lärare, annat än i undantagsfall, kunde vara med på lektionerna. Eleverna fick handledning när det gällde att hitta på webben, ta externa kontakter och slutligt utforma rapporten. Ett studiebesök på kommunens avfallsanläggning och en föreläsning av miljöansvarig på Skanska Väst anordnades. När målet var nått efter fyra veckor, det vill säga varje grupps rapport kring ett byggmaterials miljöstatus var klar, utvärderade vi projektet. Arbetet för eleverna i åk tre såg i stora drag ut som för årskurs två. Schemat tillät att vi var flera lärare som arbetade med projektet samtidigt, vilket förstås medförde att eleverna snabbare kunde få handledning. Eleverna från årskurs 3 gjorde ett studiebesök i ett hus byggt av enbart miljövänligt material. Miljöansvarig på Skanska Väst föreläste även för dem. Att eleverna arbetade koncentrerat i fyraveckorsperioder med projektet, beror på att den totala undervisningen på Byggprogrammet är indelad i perioder. Fyra veckors kärnämnes- och byggteoriundervisning avlöses av fyra veckors praktiskt arbete. 4

5 RESULTAT Syftet med vårt projektarbete redovisar vi i ett antal punkter på sidan 1. Vi kommenterar här i vilken utsträckning vi har nått eller inte nått de syften vi från början hade. Inledningsvis kan vi konstatera att 90 % av eleverna har klarat att utföra uppgiften. Det grannlaga arbetet att planera/genomföra/utvärdera arbetet inom given tidplan och därmed ta ansvar för helheten har fungerat för vissa grupper. De elever som normalt sett är ansvarstagande i sitt arbete, klarade sig bäst de besitter ju redan den färdigheten. Många fick bråttom mot slutet och har väl kanske lärt sig vikten av att planera ett arbete. Det var få elever som inte var klara på utsatt tid. Loggboksskrivandet fungerade inte. Eleverna skulle varje fredag till sin mentor skicka per e- post, eller på annat sätt lämna in, uppgift om vad de hade gjort under veckan. Vi lyckades inte motivera någon elev att göra det fullt ut. Att utveckla elevernas miljömedvetande var ett annat syfte och det har arbetet definitivt gjort. De har stött på miljöaspekten hos samtliga tillverkare av byggmaterial, och därmed blev det klart för den elev, som inte tidigare kände till det, att miljövänlighet är ett nyckelord i byggbranschen idag. Begrepp som miljöcertifiering var obekant för samtliga vid arbetets början, men numera något som de flesta förstår innebörden av. Ökade it-kunskaper var ett annat syfte med projektet och där är vi lika säkra som när det gäller miljömedvetandet. Ja, det har lärt sig mycket om it. Dels genom att lära sig att söka på webben, att det finns fler än en sökmotor, att man kan nå tidningsartiklar genom Mediaarkivet och Presstext, och att man kan leta inte bara på kommunens bibliotek utan också andra kommuners, för att hitta den litteratur man vill ha. Det är nog för mycket sagt att eleverna har nått insikten att det är viktigt att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt i deras fortsatta yrkesliv, vilket var ett av syftena. Det som de dock har tillägnat sig, är kunskapen om hur man skriver en vetenskaplig rapport. I skrivande stund har vi inte haft de muntliga redovisningarna, så vi kan kommentera i vilken utsträckning deras muntliga förmåga har förbättrats. Att eleverna har upptäckt att it-hjälpmedel kan höja kvaliteten på deras skriftliga presentationer är dock helt tydligt. Eftersom vi använde oss av en strikt instruktion när det gällde rapportskrivandet är tydligheten och prydligheten slående när man tittar på deras arbeten. Något som naturligtvis eleverna själva också ser. Ett av våra syften var att eleverna skulle bli medvetna om att de själva har inflytande över sitt kunskapsinhämtande. Jobbar man mycket, prövar olika vägar, kan och vågar ta kontakter, tillägnar sig teknik som man är obekant med, samtalar med varandra, lär man sig faktiskt en massa saker. Våra elever har lärt sig mycket, men vi är inte övertygade om att de förstår att det projektet har gett dem, står i proportion till det arbete de har lagt ned. Vi ser att de aktiva eleverna har lärt sig mycket, medan de som har varit mindre nyfikna och arbetsvilliga har lärt sig mindre. Och framförallt befäst sina nyvunna kunskaper sämre, när man lite lojt har sökt och sammanställt information, jämfört med dem som har ägnat sig åt ett intensivt surfande. Det sista av våra syften att lära eleverna att bli källkritiska ja, där har arbetet påbörjats, men vi har långt kvar. Vi kan nästan se det här arbetet som en första träning för deras del. Eleverna har mycket ofta gått in på tillverkares hemsidor och att skilja på reklam och fakta, 5

6 kan vara svårt. Men de har fått god träning, och de flesta elever vet hur de skall formulera sig för att förhålla sig neutrala, och inte hamna i en situation där de genom sin formulering gör reklam för en produkt. DISKUSSION Arbetet med eleverna Vi diskuterade mycket innan projektstarten hur hårt vi skulle styra arbetet. Eleverna har inte tidigare arbetat i projektform och behöver stöd i det arbete de utför. Vi valde att skriva en projektbeskrivning för att eleverna skulle ha något "att hålla sig till" och inte behöva fråga hur de skulle göra. Att starta ett projekt enligt "brain-stormning"-modellen bedömde vi skulle ta oerhört mycket tid. Vår förhoppning är att eleverna inför nästa projektarbete kan aktiveras på ett tidigare stadium. Mentorerna delade in eleverna parvis i årskurs 2, eftersom de hade kännedom om hur eleverna arbetade och fungerade i grupp. Indelningen gjordes så att en mer studiemotiverad elev fick arbeta med en mindre motiverad. Hänsyn togs också till att elevernas personkemi skulle stämma. I årskurs tre fick eleverna själva välja att arbeta enskilt eller parvis. Fyra av nitton elever valde att arbeta individuellt. Uppgifternas omfattning fick styra gruppstorleken. Efter avslutat arbete, oavsett metod, är den naturliga frågan har eleverna lärt sig något? Ja, utan tvekan, vilket framgår av texten under rubriken RESULTAT. Förutom det som anges där, har eleverna tränats i vardagliga, men viktiga kontakter. De har tvingats ringa, maila och besöka personer utanför skolan. Ett moment som vi behöver utsätta eleverna för oftare, i syfte att förbereda dem för livet efter gymnasiet. Det har också blivit uppenbart för dem att samarbete fungerar om de som ska arbeta finns på plats, och gör det de förväntas göra. Annars inte. Är den ena eleven i en grupp ständigt frånvarande eller använder datorn för att spela spel, blir arbetet och samarbetspartnern lidande. Eleverna fick, oberoende av varandra, uppge hur stor del av arbetet de ansåg att de hade utfört. Det var få elever som var orealistiska i bedömningen av den egna arbetsinsatsen. Av det kan man dra slutsatsen att de elever som har arbetat lite, har valt att göra det. Vår erfarenhet är att de elever som annars tar ansvar och arbetar bra, har gjort utmärkta arbeten även när det gäller miljöhandboken. Många elever som annars är passiva och ointresserade, ville ha mycket hjälp för att genomföra arbetet. De arbetade även här så lite som möjligt, men i de flesta fall mer än vad de normalt gör. Att lära sig rapportskrivning ingår i kursen Svenska B i samband med att eleverna gör ett specialarbete. I projektet fanns ett naturligt behov av att redovisa resultatet på ett tydligt och likartat sätt. Alltså valde vi att göra det här. Vi kan konstatera att det har gått lättare att få eleverna att anamma rapportskrivandet, när de inte fokuserade på formen, utan innehållet i rapporten. En sammanställning av elevernas utvärdering av arbetet finns i appendix 2 och 3. 6

7 Arbetet inom arbetslaget Totalt sett uppfattar vi det ökade samarbetet mycket positivt. Arbetet i projektet har främjat framtida arbete i arbetslaget. Vi hade, innan projektet startade, ett arbetslag i teorin, men inte i praktiken. Organisatoriskt sett, med tanke på schema, gemensam planeringstid, ekonomi etc, har vi inget fungerande arbetslag. Vi har inte haft någon gemensam planeringstid. Att arbetet har fungerat beror på ett stort engagemang från deltagarna, när det gäller att vara flexibel kring den egna arbetstiden. Självklart hade det varit lättare om vi hade haft ett fungerande arbetslag innan projektet startade. Arbetslagets erfarenheter av fortbildningen Har vi lärt oss något? Javisst har vi det. Stig Roland Rasks föreläsning om etik på nätet, satte igång en omfattande diskussion och hjälpte oss kanske också fram till ett gemensamt förhållningssätt inom arbetslaget. Diskussionerna i tvärgrupper, där vi fick träffa lärare från grundskolan, var intressanta, eftersom det gav oss en inblick i deras verksamhet. Vi har blivit erbjudna att gå på workshops, men tiden har inte räckt till för mer än ett tillfälle, även om vi hade haft behov av och hade tyckt att det hade varit intressant att göra det. Att hitta tid till att delta i fortbildningen så aktivt som vi hade velat, har inte varit möjligt. Vi har prioriterat att genomföra projektet under åtta veckor, vilket har tagit mycket av vår arbetstid. Vi känner oss nöjda med arbetet vi har gjort, med tanke på de förutsättningar vi har haft, men känner att vi hade velat lägga mer tid på vår egen fortbildning. 7

8 Appendix 2 Sid 1 UTVÄRDERING AV ARBETET MED MILJÖHANDBOKEN BP 2AB 1) Vad har du lärt dig under arbetet med miljöhandboken? Jag har lärt mig om framställningen av materialet 9 om miljöarbete/arbetsmiljö 3 skriva rapport 1 att det är viktigt att kunna samarbeta 1 en hel del/allt möjligt/inget 4 2) Har du haft tillräckligt med tid för arbetet? Ja 13 För mycket 1 Lagom 1 3) Har det varit svårt att hitta information? Varför/varför inte? Ja 3 1 Både och 1 4) Vad tycker du om att så många ämnen har varit inblandade? Mycket bra 1 Bra 11 Lite jobbigt 1 Vet ej 2 5) Har du fått tillräckligt med hjälp av lärarna? Ja 15 6) Skulle du vilja arbeta i projekt igen? Ja, gärna 1 Ja 4 Kanske 3 Nej 8 7) Skulle du vilja vara med och göra en hemsida, där miljöhandboken finns inlagd? Ja 8 Nej 7 Kanske 1 8

9 Appendix 2 Sid 2 8) Skulle du vilja arbeta mer med miljöfrågor för olika byggnadsmaterial, i din utbildning? Ja 3 Nej 9 Kanske 4 Att arbeta i projektform innebär bl.a. att man har en tidplan att hålla. Tycker du att du klarat av detta ansvar på ett bra sätt? Ja 13 Nej 4 Tycker du det är lättare att söka information på nätet efter att du arbetat med Itis? Ja 4 3 Har du förstått vikten av att vara källkritisk? Ja 15 Vet ej 1 Tycker du att din miljömedvetenhet har ökat genom detta arbete? Ja 8 Nej 9 Har det varit intressant att arbeta med miljöfrågor? Ja 9 Nej 8 Du har själv styrt ditt arbete genom att söka information på olika sätt, har detta varit positivt? Ja 17 Nej 0 Har dina It-kunskaper ökat? Ja 5 2 Har du blivit bättre på att uttrycka dig skriftligt efter Itis- arbetet? Ja 8 Nej 9 9

10 Appendix 3 Sid 1 UTVÄRDERING AV ARBETET MED MILJÖHANDBOKEN BP 3AB 9) Vad har du lärt dig under arbetet med miljöhandboken? Jag har lärt mig Att uttrycka mig bättre 1 Mycket om produkten vi undersökte 5 Ganska mycket 3 Inte så mycket 3 10) Har du haft tillräckligt med tid för arbetet? Ja 8 Jag vet inte 2 Lite mer tid 2 10

11 11) Har det varit svårt att hitta information? Varför/varför inte? Ja 1 Nej 9 Lite 2 12) Vad tycker du om att så många ämnen har varit inblandade? Bra 6 Lite jobbigt 2 Vet ej 2 Ej svar 2 13) Har du fått tillräckligt med hjälp av lärarna? Ja 9 Nej 2 Vet inte 1 14) Skulle du vilja arbeta i projekt igen? Ja 3 Kanske 3 Nej 6 15) Skulle du vilja vara med och göra en hemsida, där miljöhandboken finns inlagd? Ja 2 Nej 8 Kanske 2 Appendix 3 Sid 2 16) Skulle du vilja arbeta mer med miljöfrågor för olika byggnadsmaterial, i din utbildning? Ja 4 Nej 7 Kanske 1 Att arbeta i projektform innebär bl.a. att man har en tidplan att hålla. Tycker du att du klarat av detta ansvar på ett bra sätt? Ja 5 Tycker du det är lättare att söka information på nätet efter att du arbetat med Itis? Ja 5 Nej 2 11

12 Har du förstått vikten av att vara källkritisk? Ja 5 Tycker du att din miljömedvetenhet har ökat genom detta arbete? Ja 6 Har det varit intressant att arbeta med miljöfrågor? Ja 4 Nej 2 Du har själv styrt ditt arbete genom att söka information på olika sätt, har detta varit positivt? Ja 6 Har dina It-kunskaper ökat? Ja 4 Nej 2 Har du blivit bättre på att uttrycka dig skriftligt efter Itis-arbetet? Ja 5 12

13 13