Delårsrapport. Ragunda kommun

Transkript

1 Delårsrapport 2013 Ragunda kommun

2 Innehållsförteckning Ragunda kommuns organisation Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesrapport Driftsredovisning Investeringar Redovisningsprinciper Ord och uttryck Övergripande och administration Utvecklingsstaben Förskola och skola Kulturverksamhet Individ- och familjeomsorg Bostadsförvaltning Teknisk verksamhet Vård och omsorg Köken Bygg- och miljönämnden Överförmyndarnämnden Förbund

3 Ragunda kommuns organisation Politisk organisation RetAB Kommunfullmäktige Revision Överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen Bygg-och miljönämnd Valnämnd Socialutskott Tjänstemannaorganisation Kommunkansli Administrativ avdelning kommunchef Säkerhetssamordnare Utvecklingsavdelning Personal och löneavdelning Barn och utbildningsavdelning Bygg- och Miljöavdelning Individ- och familjeomsorg Teknisk verksamhet Vård- och omsorgs -avdelning Överförmyndare Samägda företag och förbund Jämtlands Gymnasium Samordningsförbundet i Jämtlands län Jämtlands Räddningsförbund Regionförbundet i Jämtlands län Förenade småkommuners aktiebolag (FSF) Jämtland-Härjedalen Turism 3

4 Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen i Ragunda kommun får härmed avge redovisning för perioden januari - augusti 2013 samt prognos för hela 2013 Kommunen Delårsbokslut 31 augusti 2013 Ragunda kommun redovisar per den 31 augusti 2013, ett resultat på -0,2 miljoner kronor. Kommunens nettokostnader inklusive finansiella poster uppgår till 218,6 miljoner kronor, vilket utgör 69 procent av kommunens budgeterade nettokostnad för hela året. I förhållande till skatte- och statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna till 100 procent. Resultatet under samma period föregående år, uppgick till 1,7 miljoner kronor och nettokostnaderna utgjorde 95,6 procent av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter. Prognos 2013 Prognosen för hela året visar mot ett resultat på 2,2 miljoner kronor, vilket är 0,8 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatet. De största enskilda positiva posterna i prognosen, jämfört med budget, utgörs av högre skatteintäkter och återbetalning av försäkringspremier från AFA försäkring. De största enskilda negativa posterna är ökade underhållskostnader inom tekniska avdelningen, behandlingshemsplaceringar av vuxna, barn och ungdomar inom IFO, utökade personal- och lokalkostnader för förskolan i Stugun och Hammarstrand, obudgeterade interkommunala ersättningar inom skolan, högre kostnader för porton inom administrativa avdelningen samt ett generellt sparbeting. Kommunens prognostiserade nettokostnader inklusive finansiella poster, när posterna som hanteras utanför balanskravet har exkluderats, uppgår till 324,8 miljoner kronor. I förhållande till prognostiserade skatteoch statsbidragsintäkter uppgår nettokostnaderna till 99,1 procent. Investeringsbudgeten uppgår till 10,2 miljoner kronor. Utfallet per den 31 augusti 2013 uppgår till 4,8 miljoner kronor. I prognosen för helåret bedöms 10,5 miljoner kronor förbrukas. De investeringar som ingår i Projekt Ragunda 2020 redovisas separat. Prognos för kostnad ny- och ombyggnad av äldreboendet Björkhammar i Hammarstrand är 30,0 mkr, vilket finansieras med eget kapital med 20 mkr och nyupplåning med 10 mkr för Avskrivningskostnader bedöms under året uppgå till 12,6 miljoner. God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har fyra övergripande finansiella mål som är fastställda av Kommunfullmäktige , 35 KOMPETENS Sjuktalen ska minska till 6% 2015 KOMMUNIKATION 100% budgetdisciplin med positivt resultat på + 2,0% (god ekonomisk hushållning) 2015 KUNDSERVICE Verksamheterna ska bedrivas med 100%-ig god kvalité KREATIVITET Ny teknik, samordning och maximalt utnyttjande av lokaler samt full kostnadstäckning på kommersiella lokaler. Fastigheter som kommunen ej bedriver verksamhet i eller ej har kostnadstäckning för skall försäljas. Mål med betydelse för god ekonomisk hushållning Kommunens resultat för 2013 ska enligt det fastställda resultatmålet uppgå till minst 3,1 mkr vilket är 1% av skatteintäkter och statsbidrag Vid uppföljning ska poster som hanteras utanför balanskravet exkluderas. 4

5 Utfall per 31 augusti Kommunens resultat uppgår till -0,2 miljoner kronor. Prognos 2013 Kommunens resultat för 2013 beräknas uppgå till 2,2 miljoner kronor. Målet kommer inte att uppnås Balanskravet Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Vid beräkning av balanskravet ska bland annat realisationsvinster frånräknas. I balanskravsutredningen visas om kravet är uppfyllt. Enligt balanskravet ska negativa resultat återställas senast tre år efter det att resultatet uppkommit. Kommunfullmäktige får dock besluta att inte reglera ett negativt resultat om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl ska omfatta både budget och utfall. Exempel på synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader av engångskaraktär i syfte att uppnå god ekonomisk hushållning. En avstämning mot balanskravet per den 31 augusti visar ett underskott med 0,2 miljoner kronor. Prognosen för hela 2013 enligt balanskravsutredningen visar att det inte kommer att finnas något underskott som ska återställas. Resultatutredning (mkr) Årets resultat enl. resultaträkningen 2,2-0,2 21,6 4,5 11,4 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5$ Omstruktureringsåtgärder Försäljning av fastigheter, reaförlust 9,6 Justerat resultat, avstäms mot balanskrav 2,2-0,2 21,6 14,1 11,4 Återställningspliktigt resultat ,1 5

6 Omvärldsbevakning Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som här på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och SKL förutser att konjunkturen stärks framöver. Återhämtningen blir dock inledningsvis svag. SKL bedömer att svensk BNP i år växer med 1,1 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,4 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren växer skatteunderlaget med över 2 procent i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med omkring 1,5 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också i nternationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris-och löneökningstakten. Under 2013 och 2014 ökar timlönerna med knappt 3 för att sedan öka med 4,0 procent Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,6 till 1,7 procent. Källa : SKL Cirk 13:40 Ragunda kommuns utveckling Bredbandsutbyggnad i Ragunda kommun Ragunda kommun har under senare år arbetat för att utforma förutsättningar och strategier för bredbandsutbyggnad. Ett vägledande dokument (Bredbandsstrategi för Ragunda kommun) har utarbetats och kommer att behandlas av kommunstyrelsen den 30/9. Bredbandsstrategin riktar sig främst till politiker och tjänstemän i Ragunda kommun samt Regionförbundet i Jämtland och länsstyrelsen i Jämtlands län. Bredbandsstrategins syfte är att målgruppen som är slutkunder och marknadens aktörer: privatpersoner, företag och bredbandsbolag ska kunna bilda sig en bra överblick över strategin för utbyggnad av bredband i Ragunda Kommun. Målet är att i Ragunda kommun år 2020 ska minst 90% av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund och övriga minst 10 Mbit/sekund. Kommunens eget åtagande är att: -verka för att även de orter där marknadens intresse är lågt även får tillgång till fiber. -verka för att tillgången av bredband möjliggörs vid nybyggnad genom att utrymme för bredband ges i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå. -verka för att fiberbaserad IT-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs vid nyexploateringar av bostads- och industriområden, vindkraftsparker samt vägar och fjärrvärme. -bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandnät. -verka för att de bredbandsnät som byggs ut i kommunen är öppna för alla bredbandsleverantörer. -verka för god konkurrens på bredbandsmarknaden. Marknadskrafterna ska råda. -stötta ideella krafter för att bygga ut bredband genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ. Kommunen ska dock inte delta i deras val av teknik, entreprenör eller operatör. -informera hushåll och företag om bredband och hur de kan arbeta för att få tillgång till bredband. -kartlägga fiberutbyggnaden med berörda aktörer. 6

7 -Delar av kostnaden för utbyggnad av fibernät kommer i delar av kommunen att behöva täckas genom offentligt stöd. För att dessa medel optimalt ska nyttjas bör utbyggnaden ske i kommunal regi. -Med en utökad fibrering av kommunen kan även den mobila täckningen bli bättre, detta eftersom mobiloperatörerna med hjälp av fiber kan öka kapaciteten på masterna. -Kommunala lokaler runt om i kommunen kräver en bättre och säkrare anslutning. Dagens anslutningar med begränsad kapacitet, har betydande kostnader. Dessa medel borde därför nyttjas till fibrering av dessa lokaler. -Det kopparbaserade telenätet kommer sannolikt på sikt att i allt större omfattning avvecklas. Vidare finns det osäkerheter för hur länge ADSL via befintliga länkar kan bibehållas. Upprätthållandet kan komma att kräva offentlig finansiering. Dessa medel bör hellre nyttjas till utbyggnad av fiber. Mål och målstyrning Kommunfullmäktige beslutade att anta en ekonomistyrningspolicy där styrmodell för målstyrning redovisas. Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik avseende arbetsmarknadsläget i Jämtland aug 2013, visar att den totala arbetslösheten uppgick till 8,1 procent (5 101 personer) av den registerbaserade arbetskraften år. Det är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med samma tid I riket var motsvarande siffra 8,5 procent. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i länet har också minskat, från 20,4 procent i augusti 2012 till 18,4 procent i augusti Motsvarande siffra i riket var 17,6 procent. Under årets första åtta månader har 263 personer varslats om uppsägning i länet. Under motsvarande period 2012 berördes 275 personer. Den totala arbetslösheten i Ragunda uppgick i augusti till 10,4 procent (öppet arbetslösa: 4,4 %, arbetssökande 6,0 procent), vilket är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med augusti I gruppen år uppgick arbetslösheten till 24,7 procent (öppet arbetslösa: 10,8 procent, arbetssökande: 13,9 procent). Vilket är en ökning med 0,5 procent jämfört med augusti För gruppen utlandsfödda uppgick den totala arbetslösheten till 38 procent (öppet arbetslösa: 22,7 procent, arbetssökande: 15,3 procent). Det är en ökning med 8,3 procentenheter jämfört med samma tid ifjol. Ekonomisk utveckling Prognosen för 2013 visar ett resultat på +2,2 miljoner kronor. Jämfört med budget är det en negativ avvikelse med -0,8 miljoner kronor. De största orsakerna till prognostiserade överskottet utgörs av en engångsintäkt i form av återbetalning av försäkringspremier för åren från AFA. Prognosen är + 4,0 mkr. Även vad gäller skatteintäkter och statsbidrag prognosticeras högre intäkter med +2,1 respektive +1,1 mkr. I de egna verksamheterna har kostnaderna blivit väsentligt högre än än budgeterat. Kommunstyrelsens verksamheter prognosticerar ett underskott med -3,3 mkr. De större negativa avvikelserna är: Inom tekniska avdelningen är det underhållskostnader med -1,3 mkr som blir högre än budget, IFO har högre kostnader för behandlingshemsplaceringar av vuxna, barn och ungdomar med -1,6 mkr. Grundskolan prognosticerar högre kostnad med -0,3 mkr beroende på obudgeterade interkommunala ersättningar, personalkostnad i samband med sjukskrivning, personalöverflyttning från familjecentralen till elevhälsan och ersättning till Mittuniversitetet. Förskoleverksamhetens prognos är -0,8 mkr. Det beror på att sammanslagningen i Bispgården inte har kunnat genomföras som planerat, utökade lokal- och personalkostnader i Stugun och Hammarstrand. Befolkning Den 31/8 har Ragunda kommun invånare. Kommunens befolkning har ökat med 4 personer från årsskiftet, att jämföra med 2012 då kommunens befolkning minskade med 32 personer under årets första åtta månader. Befolkningsutvecklingen ser betydligt bättre ut än kalkylerat. Det beror till stor del på inflyttning från annat land. Hittills i år har det fötts 34 barn och avlidit 55 personer. 194 personer har flyttat in till kommunen och 169 personer har flyttat ut. Det ger ett positivt flyttningsnetto på 25 personer. 7

8 Framtiden I kommunens ekonomistyrningspolicy finns en plan för att uppnå resultatet 2 % av skatteintäkter och statsbidrag år Årets resultatmål är 1 %, vilket motsvarar 3,1 mkr. Detta låga mål kräver en god planering av verksamheterna då minsta negativa avvikelse kan innebära att kravet på god ekonomisk hushållning inte kan hållas. I årets prognos kan vi se att intäkterna är högre än kostnaderna på grund av engångsintäkter medan verksamheterna visar på ett underskott. Det är oerhört viktigt att kommande års budgetplanering baserar sig på realistiska bedömningar och att verksamheterna visar god budgetdisciplin. Det är även viktigt att budgetavvikelser i god tid rapporteras, så att åtgärder kan vidtas. Vad vi kan se under kommande år är att intäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna. Det innebär att man i större omfattning måste planera för och lägga förslag på större strukturella förändringar som ger stora kostnadsminskningar på sikt. Annars är risken stor skatte-och statsbidragsintäkterna inte täcker kostnaderna för kommande års verksamheter. Under resterande del av året är det nödvändigt att man hittar åtgärdsplaner för att nå ett bättre resultat än prognosticerat. Finansiering Kommunens finansiering består främst av skatter och statsbidrag samt finansiella poster. I prognosen för skatter och statsbidrag redovisas en avvikelse på totalt +4,0 miljoner kronor, vilket främst beror på positiva slutavräkningar. De finansiella posterna beräknas bli 0,6 miljoner kronor högre än budgeterat vilket främst beror på en högre räntekostnad än budgeterat. Övriga poster som belastar finansieringen är återbetalningen av försäkringspremier från AFA. Här redovisas också korrigeringar av PO-avgiften. Lån och räntor Kommunens låneskuld uppgår den 31 augusti till 187,1 miljoner kronor. Under året har inga amorteringar gjorts. Genom refinansiering av ett lån kommer 0,5 miljoner kronor att amorteras innan årets slut. Kostnaden för låneräntor har per den 31 augusti 2013 uppgått till 3,7 miljoner kronor. För hela året prognostiseras låneräntor på 5,1 miljoner kronor. Eget kapital Det egna kapitalet förändras med årets resultat. Per den 31 augusti 2013 uppgår det egna kapitalet till 44,5 miljoner kronor vilket är en minskning med 0,2 miljoner kronor sen årets början. Prognosen för hela året är att det egna kapitalet kommer att öka med 2,2 miljoner kronor. Det egna kapitalet delas in i anläggningskapital och rörelsekapital. Rörelsekapitalet är det kapital kommunen behöver för att finansiera den löpande verksamheten och beräknas som skillnaden mellan kommunens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet uppgår den 31 augusti till 14,4 miljoner kronor vilket är en försämring sedan årets början med 11,9 miljoner kronor. Det beror till stor del på att finansiering av ny-och ombyggnation av Björkhammar delvis finansieras med eget kapital. Likviditet Kassalikviditeten som anger kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppgår den 31 augusti 2013 till 124 procent. Det är en försämring med 18 procentenheter sen årets början. Den 31 augusti 2013 uppgår likvida medel till 49,4 miljoner kronor. Prognosen är att det vid årets slut ska finnas 34,7 miljoner kronor i likvida medel. Det innebär att likviditeten om samtliga nu planerade utbetalningar genomförs, minskar från årets början med 28,8 miljoner kronor. Detta beror till största delen att finansiering av ny-och ombyggnad Björkhammar har skett med delvis egen finansiering. En god likviditet innebär bland annat att kommunen kan finansiera beslutade investeringar utan att göra nya upplåningar. Det innebär också möjligheter att amortera ner låneskulden för att minska kommunens räntekostnader eller att avsätta medel för kommande pensionsutbetalningar. Soliditet Soliditeten anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten uppgår den 31 augusti 2013 till 15,1 procent. Sen årets början har soliditeten inte förändrats. 8

9 Nyckeltal Tabellen nedan visar en sammanställning över några av de nyckeltal kommunen anser är viktiga att mäta och följa upp. Nyckeltal Soliditet 15,1 % 15,1 % Soliditet inklusive pensionsförpliktelser -49 % -49 % Kassalikviditet 124 % 142 % Genomsnittlig räntekostnad 2,9 % 3,1 % Nettokostnadernas andel inkl finansiella poster av skatteintäkter och generella statsbidrag 98,53 % 93,5 % Känslighetsanalys Händelseförändring Kostnad/Intäkt, mkr Ränteförändring med 1% på låneskulden +- 1,8 Löneförändring med 1% inkl PO +-2,2 Bruttokostnadsförändring med 1% +-4 Generella statsbidrag med 10% +- 11,7 Förändring av befolkningen i kommunen, 30 personer +- 1,6 9

10 Resultaträkning Resultaträkning (mkr) BOKSLUT DELÅR DELÅR BUDGET PROGNOS DIFF Verksamhetens nettokostnader 286,3 201,8 207,0 302,2 3 06,4-4,2 Avskrivningar 12,6 8,4 8,4 12,6 12,6 0,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -298,9-210,2-215,4-314,8-319,0-4,2 Skatteintäkter 210,7 138,8 142,5 211,5 212,8 1,3 Generella statsbidrag 115,0 76,6 75,9 110,9 113,6 2,7 Finansiella intäkter 0,9 0,8 0,5 0,5 0,6 0,1 Finansiella kostnader 6,1 4,3 3,7 5,1 5,8-0,7 RESULTAT FÖRE EXTRAORD. POSTER 21,6 1,7-0,2 3,0 2,2-0,8 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 21,6 1,7-0,2 3,0 2,2-0,8 Balansräkning Balansräkning (mkr) BOKSLUT DELÅR DELÅR TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar 202,2 201,2 213,9 Maskiner och inventarier 4,2 4 4,2 Finansiella anläggningstillgångar 3,2 3,1 3,2 Summa anläggningstillgångar 209,6 208,3 221,3 Omsättningstillgångar Förråd 0,4 0,4 0,4 Fordringar 24,5 24,1 22,5 Kassa och bank 63,5 44,4 49,4 Summa omsättningstillgångar 88,4 68,9 72,3 SUMMA TILLGÅNGAR 298,0 277,2 293,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 23,1 23,1 44,7 Årets resultat 21,6 1,7-0,2 Summa eget kapital 44,7 24,8 44,5 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 4,1 4,8 4,1 Summa avsättningar 4,1 4,8 4,1 Skulder Långfristiga skulder 187,1 187,1 187,1 Kortfristiga skulder 62,1 60,5 57,9 Summa skulder 249,2 247,6 245,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 298,0 277,2 293,6 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser 11,4 11,8 11,4 Pensionsskuld 190,8 190,1 190,8 10

11 Kassaflödesanalys Kassaflödesrapport (mkr) BOKSLUT DRIFT Verksamhetens intäkter 87,5 49,4 51,4 Verksamhetens kostnader -386,4-259,8-266,8 Verksamhetens nettoutbetalningar -298,9-210,4-215,4 Skatter/statsbidrag 325,7 215,4 218,4 Finansiella intäkter 0,9 0,8 0,5 Finansiella kostnader -6,1-4,1-3,7 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 12,0 8,6 8,4 Driftsnetto 33,6 10,3 8,2 INVESTERINGAR Inköp av värdepapper -0,4-0,7 0,0 Avyttrade värdepapper 0,2 0,0 0,0 Investering i materiella anl.tillgångar inventarier -2,4 0,0 0,0 Avyttrade maskiner och inventarier 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anl.tillgångar fastigheter -9,5-5,6-20,0 Avyttrade fastigheter och anläggningar 1,0 0,1 0,0 Investeringsnetto -11,1-6,2-20,0 FINANSIERINGSNETTO Ökning långfristig fordran - 0,6 0,0 0,0 Amortering 0,0 0,0 0,0 Långfristig upplåning 0,0 0,0 0,0 Justering av rörelsekapitalförändring -4,9-6,1-2,2 Finansieringsnetto -5,5-6,1-2,2 Förändring av kassa och bank 17,0-2,0-14,0 11

12 Driftsredovisning NÄMND/STYRELSE BOKSLUT DELÅR DELÅR BUDGET PROGNOS DIFF Kommunstyrelse 279,3 192,2 196,3 292,0 296,1-4,1 Generellt sparbeting 0,0 0,0 0,0-5,2 0,0-5,2 Återbet AFA,diff arb.givavg -8,9 0,0 0,0 0,0-5,5 5,5 Överförmyndarnämnd 0,7 0,6 0,6 0,7 0,7 0,0 Bygg- och miljönämnd 4,3 2,4 3,2 4,7 5,0-0,3 Summa 275,4 195,2 200,1 292,2 296,3-4,1 Utbetalda pensioner 9,9 6,6 6,7 10,0 10,1-0,1 Avskrivningar 12,6 8,4 8,4 12,6 12,6 0,0 Riskkostnader 1,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 Summa överföring till resultaträkning 298,9 210,2 215,4 314,8 319,0-4,2 Investeringar Projekt (Belopp i Tkr) BUDGET BOKFÖRT AVVIKELSE PROGNOS DIFF ADB 400,0 180,7 219,3 400,0 0, ÅTG. BRANDTILLSYN, LARMMM 900,0 38,6 861,4 900,0 0, OMB ENTRÉ MM KOMMUNKONTOR 400,0 33,3 366,7 400,0 0, ENERGIÅTGÄRDER ÖVRIGA FASTIGHETER 1 245,0 737,4 507, ,0-255, STÄDMASKINER 175,0 96,9 78,1 175,0 0, OMB LGH GJURDS VÄG 22,24 750,0 25,2 724,8 750,0 0, TAKBYTE GÅGRÄND 1 550,0 20,3 529,7 550,0 0, ENERGISPARÅTGÄRDER HYRESHUS 1 200,0 465,8 734, ,0 0, RENINGSVERK HAMMARSTRAND 2 500, ,8-31, ,8-31, BYTE VATTEN- OCH AVLOPPSLEDNINGAR 1 000,0 396,9 603, ,0 0, DATAPROGRAM FUTURE RENH/VA 160,0 21,3 138,7 160,0 0, ASFALT MELLANLAGRING RENHÅLLNING 40,0 0,0 40,0 40,0 0, AVJÄMNING TIPP HAMMARSTRAND 600,0 140,7 459,3 600,0 0, INVENTARIER KÖK 200,0 62,3 137,7 200,0 0, INVEST HEMVÅRD ÖVERGRIPANDE 100,0 44,0 56,0 100,0 0,0 KOMMUNEN TOTALT , , , ,8-286,8 INVESTERINGAR RAGUNDA 2020 BUDGET BOKFÖRT AVVIKELSE PROGNOS DIFF Projekt (Belopp i Tkr) RAGUNDA 2020 SKOLA 0,0 132,3-132,3 132,3-132, NYTT ÄLDREBOENDE , , , ,0 0,0 RAGUNDA 2020 TOTALT , , , ,3-132,3 12

13 Redovisningsprinciper Leverantörsfakturor hänförliga till perioden, har i huvudsak skuldbokförts och belastat periodens redovisning. Utställda fakturor har i huvudsak fordringsförts och tillgodogjorts periodens redovisning. Kostnadsräntor Upplupna räntor har redovisats som kortfristig skuld. Outtagna semesterdagar, ferielön och okompenserad övertid har redovisats som kortfristig skuld. Personalomkostnadspålägget har interndebiterats styrelser och nämnder med 38,46 % för kommunalt reglerad personal. Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde minus ev investeringsbidrag och efter avdrag för avskrivningar. Statsbidrag hänförda till redovisningsåret har tillgodogjorts årets redovisning. Avsättning för pensioner Intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Den avgiftsbestämda delen av pensionsskulden har bokförts som kortfristig skuld. Beräkning har skett enligt RIPS 07 AnläggningstillgångarFast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas samt värdepapper, långfristiga fordringar. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som s.k. operationella leasingavtal och den årliga leasing-kostnaden redovisas som rörelsekostnad i resultat-räkningen. Avsteg från rekommendation 13:1. VA-redovisning För VA-verksamheten upprättas en separat redovisning som kan hämtas på kommunen. Lånekostnader För lånekostnader tillämpas huvudmetoden, d v s räntor belastar den period de hänförs till. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider som normalt tillämpas i kommunen är 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Byggnader och mark - Mark Obegränsad - Verksamhetsfastigheter år - Fastigheter för affärsverksamhet år - Publika fastigheter år - Fastigheter annan verksamhet år - Bostäder 50 år Maskiner och inventarier - Datorer 3-5 år - Maskiner 10 år - Övriga inventarier 5-10 år Ord och uttryck Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Balansräkning Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Omsättningstillgångar Likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Anläggningskapital Anläggningskapital = Anläggningstillgångar-avsättningarlångfristiga skulder. Eget kapital Kommunens totala kapital består av summan av anläggningskapital och rörelsekapital. Kortfristiga skulder Skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Avsättningar Skulder eller åtaganden där det exakta beloppet inte är känt. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Driftredovisning Omfattar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Ett sammandrag av verksamheternas kostnader och intäkter förs till resultaträkningen. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen visar hur kommunens investeringar fördelar sig på olika verksamhetsområden under året. Nettoinvesteringarna förs in i betalningsflödesrapporten. 13

14 Övergripande och administration Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Gun Fahlander Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2012 Delår 2012 Delår 2013 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse Politisk verksamhet 2 687, , , , ,5-12,5 Övergripande , , , , ,9-223,0 Försäljning fastigheter 229,7 232,0-30,5 0,0-80,0 80,0 Administration , , , , ,0 25,9 Skogsdrift ,9-555,1 162, , ,0-330,0 Trafik 4 587, , , , ,0 195,0 SUMMA , , , , ,4-264,6 Ekonomiskt utfall Övergripande Förutom personal- och kansliavdelningarna som beskrivs separat nedan kan följande nämnas när det gäller utfallet för övergripande: Utfallet per sista augusti visar totalt på ett plusresultat på185,4 tkr, det beror främst på överskott för säkerhetssamordning där vi ännu inte nyttjat de medel vi tilldeltas från MSB, återbetalning för projektet Kreativ Turismutveckling samt återsök/återbetalning av moms. De negativa posterna per sista augusti är främst driften av Paviljongen, -179tkr, Kommunens leasingbilar samt konsultkostnad i samband med skolutredning. Prognosen pers sista december visar på ett underskott på -150 tkr. Det beror främst på att driften av Paviljongen beräknas gå mot ett minus på -250 tkr samt kostnaden för Kommunens leasingbilar. Kansli Personalomkostnaden för kansliavdelningen avviker från budget till följd av dubbelbemanning under en övergångstid. Personal Plusresultat vad gäller FHV eftersom upphandling av ny leverantör dröjt och planeras inför Ökade kostnader pga. felsökning och uppgradering av stödsystem. Administrativa avdelningen (Ekonomi, IT och Kundcenter) Utfallet per den 31/8 visar på ett underskott mot budget med -609,8 tkr. Samtliga verksamheter utom IT visar på underskott. De stora avvikelserna är framförallt på Kundcenter där portokostnaderna inte har minskat i den omfattning vi bedömt utifrån bland annat införande av digitala protokoll och kallelser. Kostnaden för växelfunktionsavtalet har inte minskat i den takt vi önskat beroende en försening av växeluppgradering, vilket gör att vi fortfarande har höga kostnader för kopparförbindelser i stället för IP-telefoni. Vi har även haft kostnader för sjukvikarier. Prognosen per den 31/12 är att utfallet bli 25,9 tkr över budgetram. Kostnaden för telefonin kommer att minska genom införande av IP-telefoni. Kostnaderna för porton bedöms inte öka som hittills under året. 14 Skogen Prognosen för skogen 31 dec 2013 ser i dagsläget ut att sluta på ett underskott mot budget på -330tkr. Det beror på att det är osäkert hur mycket av Kommunens kontrakterade skogsarbeten som hinner utföras före årsskiftet. Faktorer som direkt påverkar är bärigheten på markerna. Tidig vinter (tjälad mark) kan innebära en förändring till ett överskott mot budget på +200tkr.

15 Trafik Budgeten för trafik (färdtjänst, särskildkollektivtrafik) ser för närvarande positiv ut och prognostiseras att gå med ca 122 tkr plus detta på grund av minskade administrativa kostnader med 25 tkr och en minskning i trafikkostnader med 97tkr. Även länstrafiken visar på 95 tkr plus för Ragundas räkning. Testet med helgtrafik till Östersund har till och med juli kostat kommunen 48,6 tkr och totalt 56 personer har åkt de olika turerna. Politik Planering inför valåret 2014 kommer att belasta årsbudgeten 2013 negativt. Personal Fortsatt arbete med Ragundamodellen och fokus på att sänka sjuktalet. Revidering av policydokument fortsätter, utbildning i individuell lönesättning för samtliga medarbetare genomförs under hösten. Årets händelser Övergripande Projektet Kreativ Turismutveckling avslutades under 2012 men efter tillväxtverkets slutgranskningar beslutades om en återbetalning för projektet, den slutliga utbetalningen redovisades i början av Besökarna i den Thailändska paviljongen har denna sommar varit färre än förra året, det visar sig att man har besökstapp på många anläggningar i länet. Högtidsdagen den 19 juli blev mycket välbesökt både när det gäller lokala besökare och gäster från Thailand. Ett 60-tal personer, med ordföranden i Bangkok stad samt ambassadören för Thailändska ambassaden i Stockholm i spetsen, de besökte paviljongen för första gången. Båda har nyligen tillträtt sina tjänster. När det gäller Ragunda 2020 har en konsult tillsatts för att utreda skolfrågan när det gäller Bispgården och Hammarstrand. Utredningen lämnades över till Kommunstyrelsen under våren. Kansli Då Kommunsekreterare Oddbjörn Ericson tidigt annonserade att han skulle gå i pension planerades en överlämningsperiod in. Under några månader har han och nye kommunsekreteraren Anna Forsberg arbetat parallellt för att möjliggöra en smidig övergång av arbetsuppgifterna. Sista juni lämnade Oddbjörn över pennan. Kansliavdelningen består utöver kommunsekreterare (50 % tjänst) också av arkivarie (50 % tjänst) och registrator (75% tjänst). Samarbetet med Tekniska för felanmälan och med IT för växel/posthantering fortskrider. Administrativa avdelningen (Ekonomi, IT och Kundcenter) På ekonomiavdelningen har vi arbetat med att förbättra de ekonomiska rapporterna. Årets delårsbokslut har fått ett mer omfattande innehåll och en ny layout. Under våren projektanställdes en extra resurs som har i uppdrag att förbättra och förenkla budgetprocessen med hjälp av IT-stödet Budget och Prognos. Det har även tagits fram en likviditetsbudget. Kundcenter har nu varit i gång sedan våren 2012 och har tagit över vissa uppgifter från verksamheterna, framför allt besvara frågor av rutinartad karaktär. IT-enheten arbetar ständigt med att förbättra och kostnadseffektivisera IT-infrastrukturen. Vi har implementerat en helt ny lagringslösning som bland annat gör lagringen av vårt data säkrare. Hyrda förbindelser byts ut mot egna lösningar vilket ger oss ett snabbare och billigare nät. Vi har haft en del större uppgraderingar av verksamhetssystem. Vi är även tekniskt stöd i det nationella e-hälsaprojektet och deltar i olika länsomfattande IT-projekt. Trafik I december 2012 påbörjades ett test med busstrafik från Hammarstrand till och från Östersund en helg i månaden. Testet har fortskridit under 2013 och statistik har kommit. Säkerhetssamordning Under året har beredskapsplanering för dammbrott i Indalsälven påbörjats i Jämtlandslän, Ragunda kommun har genomfört intern workshop samt deltagit i arbete med externa aktörer (Trafikverket, Dammägare, Nätbolag m.fl.) för att ta fram underlag för planering och skapa förutsättningar för god samverkan vid en händelse. 15

16 16 Forts. Årets händelser/ Säkerhetssamordning Ragunda kommuns krisledningsgrupp samt ansvariga politiker har genomfört en scenarioövning för med syfte att testa rutiner och diskutera ansvar och roller vid en kris. För att öka krisledningens förmåga att kommunicera såväl internt som externt med t.ex. länsstyrelsen under en kris har Rakelenheter införskaffats och rutiner för användning har tagits fram. Framtid Övergripande Vi kommer att se över autoplan, systemet för våra bilar, och inom kort ta ställning till om det ska avslutas och avtalet sägas upp. En utvärdering när det gäller driften av Paviljongen kommer att göras under senare delen av oktober. Kansli För att uppfylla verksamhetsmålet Kompetens - Öka tjänstemännens kunskap om hur handlingar ska hanteras arbetsmaterial, upprättad handling, inkommen handling, sekretess, arkivplan, arkivering osv. har arbete påbörjats med att öka tillgängligheten till kommunens diarium, detta för att underlätta ärendehanteringen inom kommunen. I ett första steg ökas tillgången internt men målet är att påsikt möjliggöra för allmänheten att ta del av diariet via hemsidan. Under hösten kommer kansliavdelningen även utarbeta Riktlinjer för dokumenthantering. Politik För att uppfylla verksamhetsmålet Kommunikation - Utveckla medborgardialogen i samarbete med politikerna pågår en ständig process för att tillsammans med den politiska ledningen förbättra och förenkla rutiner för informationsspridning, ärendehantering och uppföljning. Yttre omständigheter som kan komma att påverka vår verksamhet är det förslag som Regeringen lagt gällande möjlighet till bl.a. förändring av antalet ledamöter i kommunfullmäktige. Vad detta ger för Ragunda kommun återstår att se. Under hösten 2013 kommer planeringen inför valåret 2014 att påbörjas. Administrativa avdelningen (Ekonomi, IT och Kundcenter) På ekonomiavdelningen fortsätter arbetet med att förbättra ekonomirapporterna. Bokslutsdokumentet kommer att vara mer omfattande än tidigare och få en ny layout. Arbete med att införa en ny kontoplan inleds under hösten. Införande av IT-stödet Budget och Prognos kommer att inledas. Kundcenter fortsätter arbetet med att ta in nya arbetsuppgifter för att kunna ge bättre service till medborgare och allmänhet. Receptionen kommer att byggas om under hösten vilket ger oss bättre möjligheter att ha en bemmanad reception. IT-enheten står inför stora utmaningar med start under hösten En uppgradering av vår nätverksstruktur och e-postsystem, uppgradering av det nuvarande skolplattformen Z-online och en större uppgradering av kommunens ekonomisystem. Vi blir även alltmer inblandade i de bredbandsprojekt som pågår i byarna. Detta utifrån kommunens ansökan om delägarskap i Servanet. Säkerhetssamordning För att uppfylla verksamhetsmålet Kompetens - Öka kunskapen om risker och konsekvenser av dessa kommer arbetet med beredskapsplanering för Dammbrott i Indalsälven att fortgå. Mål är att kunna informera medborgarna om risker och konsekvenser av ett dammbrott samt hur de som privatpersoner ska agera om ett larm om dammbrott kommer. Informationsmaterial planeras att färdigställas och spridas under början av För att uppfylla verksamhetsmålet Kompetens - Öka krishanteringsorganisationens förmåga att hantera en kris, genomförs under september månad en stabsmetodikutbildning. Målet är att deltagarna efter utbildningen ska ha fått: Kunskaper om grunderna i stabsmetodik, Kunskap om olika funktioner i en krisledning och hur de kan arbeta samt En förståelse för Krisledningsnämndens roll och hur de kan förhålla sig till staben/krisledningen. För att öka kundservicen för medborgarna och höja säkerheten i kommunhuset kommer entrén i kommunhuset byggas om. Tillsammans med nya rutiner för kundcenter kommer tillgängligheten och servicen öka.

17 Utvecklingsavdelningen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Gun Fahlander Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2012 Delår 2012 Delår 2013 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse Utvecklingsavdelning 4 602, , , , ,9-205,9 SUMMA 4 602, , , , ,9-205,9 Ekonomiskt utfall Kommunstyrelsens beslut resulterade i att ett avtal skrevs med Centrum, Logen välkommen till frihet kronor per år kommer att belasta sport och fritid. Detta var ej budgeterat för 2013 Fortsatt hyresbidrag till Fuijutsi enligt avtal. Bidrag till Elefantberget enligt avtal belastar näringslivskontot. Budgeten för kultursamordningstjänsten är för lågt beräknad i förhållande till den tjänstegrad som anställts. Årets händelser I LEADER 3sam där Ragunda och Strömsunds kommunen går in med medel varje år drivs ett antal projekt, som gynnar vår bygd. Presentation om LEADER och vilka projekt som drivits och drivs gavs på fullmäktige Mer info finns på Arbete med fiberföreningar har pågått och många ny föreningar har bildats och hittills har tre föreningar blivit beviljade medel via Länsstyrelsen. Engagemang har lags på att stötta Borgvattnet för att de skall kunna behålla mack och affär. och regional utvecklingsstrategi. Tätare samverkan mellan organisationer, kommun näringsliv landsbygd kultur och turism skulle gynnas av en öppen arena. Initiera och medverka i projekt. Vi har påbörjat arbetet med att revidera våra mål, göra dem mer mätbara och anpassade efter våra ledord: kompetens, kommunikation, kundservice, kreativitet och kultur. Under hösten pommer frukostmöten för företagarna att komma igång. Tillsammans med Bygg och miljö och Studiefärbundet Vuxenskolan kommer vi att besölka fyra byar och prata om arbetet med den nya översiktsplan, kultur och föreningsfrågor samt övriga frågor. En Medborgarenkät, med syftet att vi behöver medborgarnas hjälp att bli bättre, har genomförts under våren. Arbetet med återkoppling kring de frågeställningar som uppkom pågår. Vi beräknar genomföra en ny undersökning under Resultatet av undersökningen finns på Ragunda kommuns hemsida är under revidering och uppgradering. En ny hemsida med fokus på medborgaren är under framtagande. Framtid Vi vill försöka skapa en öppen arena för att jobba med hela regionens tänk när det gäller innovationsstrategi 17

18 Förskola och skola Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Tomas Blom Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2012 Delår 2012 Delår 2013 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse Grundskola , , , , ,7-338,7 Förskola , , , , ,8-800,2 SUMMA , , , , , ,9 Ekonomiskt utfall Övergripande: Kontot visar ett 0-resultat i augusti men kommer att ha ett stort underskott vid årets slut beroende på obudgeterade interkommunala ersättningar, personalkostnad i samband med sjukskrivning, personalöverflyttning från familjecentralen till elevhälsan och ersättning till Mittuniversitetet. Förskola Förskolans budget visar ett stort underskott både i aug. och vid årets slut. Det beror på att sammanslagningen i Bispgården inte har kunnat genomföras som planerat, utökade lokal- och personalkostnader i Stugun och Hammarstrand. Familjecentralen visar ett stort överskott beroende på en personalöverflyttning till elevhälsan. Grundskola Hansåkersskolan, Anders-Olofskolan och Kullsta skolan visar ett överskott till stor del beroende på personalkostnader. Järåskolan visar ett underskott beroende på ökade kostnader vid ordinarie rektors frånvaro och start av förberedelseklass. 18

19 Årets händelser Övergripande: Mittuniversitetet genomför tillsammans med personalen en kartläggning av förskolans och grundskolans verksamhet med fokus på skolutveckling, under namnet Kulturanalys. Resultatet av denna analys har presenterats och varje skola kommer nu att arbeta med olika förbättringsområden. Skolinspektionens återkommande tillsyn av kommunens skolverksamhet genomfördes i maj med återkoppling i aug. I juni-13 beslutade Kommunfullmäktige om lokal- och årskursförändringar i Bispgården och Hammarstrand, för förskolans och grundskolans del. Kommunens skolor deltar i Skolverkets satsning på matematik och NT-utveckling. Ett EU-projekt med namnet Gemensamma Ragunda avslutades 31/7-13. Projektet handlade om kommunikation och tillgänglighet. Där har alla förskolor och grundskolor deltagit. Förskola: Fokusgrupper har bildats som arbetar för utveckling och samsyn i kommunens förskolor. Fortsatt arbete med utveckling av resurs- och pooltjänster inom förskoleverksamheten. Bispgården har flyttat till lokaler på Hallvägen samt till Järåskolan. En 100 % tjänst förskollärare har tillkommit pga att sammanslagningen av verksamheterna har förskjutits. Under vårterminen har 5-årsverksamheten i Hammarstrand förlagts till Kullsta gamla skola pga högt barnantal. Pga ökat barnantal har förskolan i Stugun behövt utöka sina lokalytor. Pedagoger deltar och har deltagit i Mentors- och LLU-utbildningar via Mittuniversitetet. Grundskola Hansåkerskolan: Hansåkerskolans IT-satsning fortsätter och nu har samtliga klasser egna bärbara datorer. Satsningen kräver dock att det görs kompletterande inköp av datorer, då ett antal har fallit för ålderstrecket. Förskoleklassen har fått större lokaler då antalet barn har ökat. Detta har medfört att musikundervisningen och till lika så kulturskolan har fått flyttat till andra lokaler. Beslutet från Skolinspektionens fördjupade kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning, har lett till justeringar som implementeras under hösten 13. Skolinspektionen har godkänt de planerade förändringarna. Anders - Olof skolan: En organisation har byggts upp för att ta emot flyktigelever, genom en s.k. förberedelseklass. IT-satsningen fortsätter, där SPSM har varit delaktig. Detta för att öka kompetensen hos personalen i användandet av de pedagogiska IT-programmen. Beslutet från Skolinspektionens fördjupade kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledning, har lett till justeringar som implementeras under hösten 13. Skolinspektionen har godkänt de planerade förändringarna. Kullstaskolan: Kommunfullmäktige beslutade i juni att Kullstaskolan ska vara en 1-6 skola. En riktad satsning gjordes därför inför hösten-13 med inriktning planering och arbetsmetoder. Skoldagen har förlängts inför hösten-13 så att alla elever har samma sluttid, vilket innebär nya rutiner och organisation på skolan. Under ordinarie rektors frånvaro var AO:s rektor tillförordnad rektor även för Kullstaskolan. Järåskolan: Kommunfullmäktige beslutade i juni att Järåskolan ska vara en F-6 skola. En riktad satsning gjordes därför inför hösten-13 med inriktning planering och arbetsmetoder. Ett stort förenings- och föräldraarbete har anlagt en ishockeyplan samt rustat upp den s.k. skolskogen vid Järåskolan. En organisation har byggt upp för att ta emot flyktigelever, genom en s.k. förberedelseklass. Under ordinarie rektors frånvaro under vårterminen tillsattes en tf rektor. Särskolan: Under särskolans budget finns träningsskolans verksamhet. Då vår grundsärskola är integrerad i vår grundskola är kostnaden för denna upptagen där. 19

20 Forts. Förskola och skola. Framtid Övergripande: Arbetet med att åtgärda Skolinspektionens punkter är ett prioriterat område resten av året. Det systematiska kvalitetsarbetet är det område som kräver den största arbetsinsatsen. Efter Kommunfullmäktiges beslut om nya förskolelokaler och årskursindelning i Bispgården och Hammarstrand går arbetet in i en verkställande fas med målet att genomföra förändringen efter en uppgjord tidsplan. Förskolorna: Förskolans lokal- och personalkostnader kommer att ligga på nuvarande nivå resten av detta år. Efter årsskiftet är förhoppningen att ett kooperativ har startat upp som förskolan kan samarbeta med när det gäller förskoleplatser. Grundskola: Anders-Olof skolan, Kullstaskolan och Järåskolan kommer att börja omställningsarbetet inför den nya årskursindelningen. Flera projekt har startats upp vid höststarten som ex. Matematikprojekt och Natur/Teknikprojekt, båda med bidrag från Skolverket. Vidare är Special Pedagogiska Institutet, SPSM i uppstartsfasen att kompetenshöja personalen på våra skolor. Arbetet fortsätter med att stärka lärarnas formella ämnesbehörigheter. 20

21 Kulturverksamhet Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Tomas Blom Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2012 Delår 2012 Delår 2013 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse Bibliotek 1 728, , , ,5 1894,0-12,5 Kulturskola 1 956, , , ,6 2033,8 170,8 SUMMA 3 684, , , ,1 3927,8 158,3 Ekonomiskt utfall Bibliotek Budgetavvikelser t.o.m. 31/8 består till största delen av inkomster för praktikant på ca kr. I prognosens avvikelser kommer kostnader för uppgraderingen av bibliotekssystemet samt inköp av studielitteratur. Kulturskola Under årets första del var en 50% tjänst inte besatt. Vikarie täckte endast viss del. Årets händelser Bibliotek Biblioteket har varit delaktig i Skapande skola under våren. Deltagande i Digidel under Get online week. Författarbesök av Sara Lövestam i samarbete med Vuxenskolan, Lars Jonsson, vardagsljustipendiat och Svenska kyrkan. Biblioteken har deltagit i ett läsfrämjande projekt under sommaren, Sommarboken. Vi har också uppgraderat bibliotekssystemet, och kan numera t.ex. skicka SMS om reserverade böcker. Vi satsar på barn och ungdomar genom att omorganisera under föräldraledighet, bibliotekarien i Bispgården går upp i tjänst till 100 % varav 50 % enbart ska vara riktat mot barn och ungdomar, i och utanför skolan. Detta sammanfaller med ett läsfrämjande projekt som Länsbiblioteket ordnar. Biblioteket i Bispgården har fått lite ny färg och nya möbler. Biblioteket i Hammarstrand har fått en ny utställningsmonter. Kulturskola En musiklärare anställdes tillsvidare på 50% f.o.m EU-utbildningsprojektet Kompkulmen avslutades i juni. På Hansåkerskolan har kulturskolan fått flytta till andra lokaler som i nuläget håller på att färdigställas. Framtid Bibliotek Bibliotekschefen går på föräldraledighet i oktober, istället kommer en vikarie att arbeta på 40 % i Hammarstand. Bispgårdens bibliotekarie kommer att utveckla barn och ungdomsverksamheten på övriga 50 %. Under bibliotekschefens föräldraledighet kommer det inte göras andra satsningar än just på barn och ungdomar. Webbsidan Bibliotekmitt och annat katalogarbete kommer att bli eftersatta under den här perioden. Kulturskola Tjänsterna inom Kulturskolan är tillsatta. En lärare är föräldraledig 20% under resten av året. Vikarie kommer att sättas in på denna del. Effekten av de kunskaper vi fått genom Kompkulmen är att vi intensifierar arbetet med likabehandling och tillgänglighet. Detta gör att fler elever söker sig till Kulturskolan. Att grundskolans projekt Skapande skola kan genomföras förutsätter att Kulturskolan fortsätter att bidra med personal. 21

22 Individ- och familjeomsorg Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Ulla Persson Titelman Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2012 Delår 2012 Delår 2013 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse Individ- och familjeomsorg , , , , , ,7 SUMMA , , , , , ,7 Ekonomiskt utfall Verksamhet 55000, IFO kontor: Prognos -120 beror på att IT-stöd inköpts gällande E-info samt BBIC modul. Kommunstyrel-sens sociala utskott informerades i februari 2013 om detta och stödde inköpet. Verksamhet 55200, Behandlingshem Vuxna: Prognos -765 Behovet att vård och behandling (SoL och LVM) har varit större än budgeterat. Prognosen osäker då eventuellt en ytterligare placering kommer att äga rum under hösten.(utredning pågår) Verksamhet 55400, Behandlingshem Barn och Unga: Prognos -845 Under året har fyra nya placeringar tillkommit, två LVU samt två SoL. Prognosen osäker då eventuellt ytterligare en placering kommer att äga rum under hösten.(utredning pågår) Verksamhet 55730, Familjehem konsultstöd: Prognos -621 En LVU-placering har övergått till placering i familjehem konsultstöd. Verksamhet 55710, Stöd, avlastning barn och ungdom: Prognos +337 Behovet i barnfamiljer har minskat under året Verksamhet 57500, Ekonomiskt bistånd: Prognos +726 Kostnaden för ekonomiskt bistånd har varit lägre än förväntat Årets händelser Utbildningar: Handläggning och dokumentation, IFO, för nyanställda. Hedersrelaterat våld. Alkoholhandläggning, för nyanställd. Länsövergripande deltagande: Focusgrupp gällande ekonomiskt bistånd. Kvinnofridsnätverket. BBIC-nätverk. Jämtbus, samverkan IFO och skola, placerade barn. IFO-chefs träffar Beroendeenheten, landstinget och IFO TOTAL, (alkohol och tobak), samverkan IFO, polis, länsstyrelsen och räddningstjänsten forts. årets händelser Tillkommer samverkansmöten med kommunala aktörer, ex arbetsförmedling, landstinget och försäkringskassan. För att effektivisera handläggningen av ekonomiskt bistånd har IT-stödet förstäkts med E-info. Socialstyrelsens implementering av BBIC (Barnets behov i centrum) kommer att införas i sin helhet under sista kvartalet Framtid Rekrytering av två socionomer har pågått under sommaren. En rekrytering är klar och kommer att påbörja sin anställning under hösten. Fortsatt rekrytering av ytterligare en socionom. Detta innebär ingen förändring av antalet tjänster på IFO. 22