Regionala tillväxtnämnden

Transkript

1 Regionala tillväxtnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare YTTRANDE Datum Dnr (6) Byggnadsnämnden Box Lund Remiss Strukturbild Malmö-Lund har mottagit ovanstående samrådshandling för synpunkter. har ansvar för det regionala tillväxtarbetet och transportinfrastrukturplaneringen i Skåne och därmed framtagandet av det regionala utvecklingsprogrammet, näringslivsprogram och den regionala transportinfrastrukturplanen. är också sedan 2012 regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för att ta fram långsiktiga mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Genom Skånetrafiken är den största beställaren av skånsk kollektivtrafik. har inom Strukturbild för Skåne sedan 2005 arbetat med att konkretisera det regionala utvecklingsprogrammet för att tydligare koppla samman utvecklingsprogrammet och kommunernas översiktsplanering. Inom ramen för arbetet har ett flertal rapporter och TemaPM tagits fram som underlag och stöd i kommunernas arbete samt strategier för Det flerkärniga Skåne. yttrar sig över Strukturbild Malmö-Lund utifrån ovanstående ansvar. I handläggningen av detta ärende har avdelningen för regional utveckling genom områdena Samhällsplanering (enheterna för planeringsstrategier, miljöstrategier, folkhälsa och social hållbarhet, infrastruktur), Näringsliv Skåne, regional kollektivtrafikmyndighet och stab, Kultur Skåne, Skånetrafiken samt Regionservice deltagit. s synpunkter Strukturbild MalmöLund En konkretisering av MalmöLund-visionen är ett intressant och ambitiöst samarbete för att lyfta de regionala frågorna för C:\pactdok\Regionala tillväxtnämnden\ \08 Remiss. Strukturbild Malmö-Lund\ RTN_Yttrande.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (6) regiondelen Malmö, Lund tillsammans med grannkommunerna Burlöv, Staffanstorp och Lomma. Genom strukturbilden tar kommunerna ett gemensamt grepp om sitt utvecklingsarbete på ett tydligt och strukturerat sätt. kommer med intresse att följa kommunernas goda utvecklingsarbete och hoppas på intressant samarbete i dessa frågor framöver. Ur ett regionalt perspektiv är utvecklingen i Malmö och Lund av avgörande betydelse för utvecklingen och tillväxten i Skåne. I arbetet med Strukturbild för Skåne har Skånes flerkärniga ortstruktur studerats och Malmö och Lund har tillsammans med Helsingborg identifierats och definierats som tillväxtmotorer. Även Kristianstad och Hässleholm har möjlighet att utvecklas till en gemensam tillväxtmotor. För att Skåne ska fortsätta vara flerkärnigt, med både små och stora attraktiva orter, är det en viktig ingång att satsa på Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer för att få kraft till utveckling i hela regionen. anser att Strukturbild MalmöLund på ett bra sätt lyfter upp Malmös och Lunds betydelse som regional tillväxtmotor för Skåne. Tillväxtmotorerna har var för sig men även tillsammans en mycket betydelsefull funktion för Skånes utveckling genom att de kan driva utvecklingen och generera synergieffekter till hela Skåne. Om tillväxtmotorerna stärks kommer även hela Skåne att utvecklas. I strategier för Det flerkärniga Skåne är ett av strategiområden Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor och utveckla den flerkärniga ortstrukturen. I denna finns ett ställningstagande om att det är viktigt att de regionala kärnorna, och särskilt de tre tillväxtmotorerna, driver utvecklingen och agerar regionalt. Genom att tillsammans arbeta fram en Strukturplan tar Malmö och Lund sitt regionala ansvar att arbeta för att driva utvecklingen framåt. vill även lyfta att det i Strukturbild MalmöLund finns ett föredömligt omvärldsperspektiv, där MalmöLund placeras in i Skåne, i Öresundsregionen, samt i relationen till Hamburg/Berlin, Stockholm och Göteborg/Oslo. Det är även positivt att kopplingen till ESS och Max IV har tydliggjorts. Den flerkärniga ryggraden ser förslaget på den flerkärniga ryggraden som en intressant och tydlig framtidsbild. Flera av de grundläggande resonemangen stämmer väl överens med arbetet inom Strukturbild för Skåne. I rapporten Flerkärnighet i Skåne och strategier för Det flerkärniga Skåne förs diskussionen om Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer. Detta är ett arbete som har pågått i många år och som har förankrats bland de skånska kommunerna. I Strukturbild MalmöLund ges begreppet regionala kärnor en annan betydelse än i arbetet med Strukturbild för Skåne. I den sistnämnda har Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Hässleholm, Landskrona,

3 Datum (6) Trelleborg och Ystad identifierats som regionala kärnor. Dessutom har Malmö, Lund och Helsingborg identifierats som regionala tillväxtmotorer. har förståelse för att det finns olika regionala sammanhang och att Strukturbild MalmöLund har en annan regional utgångspunkt än vad Strukturbild för Skåne har. anser också att det är nödvändigt och värdefullt att denna typ av arbeten utvecklas också för Skånes regiondelar och att kommunerna kan se sin roll i olika regionala kontexter. För att kunna synliggöra och lyfta dessa regionala arbeten tillsammans och låta dem nyttja varandra i ett sammanhang, ser det som viktigt att de även begreppsmässigt hänger ihop. Det är en styrka om ett någorlunda enhetligt språkbruk används för att undvika förvirring och sammanblandning. I Strukturbild MalmöLund benämns t ex Hjärup och Hyllie som regionala kärnor. Förslagsvis kan istället begrepp som regional nod användas för att beskriva geografiska lägen som har stor betydelse i den flerkärniga ryggraden i Strukturbild MalmöLund. Strukturbild MalmöLund lyfter tydligt fram behovet av en planering som fokuserar på förtätning och att hushållning med jordbruksmark är en strategisk begränsning som det är nödvändigt att förhålla sig till. Region Skåne ser mycket positivt på detta ställningstagande och det samspelar väl med strategier för Det flerkärniga Skåne. Näringslivsutveckling Skåne har under den senaste tioårsperioden upplevt en stark sysselsättningstillväxt. Denna har i hög grad skett i MalmöLundregionen. I sammanhanget kan det vara värt att påpeka att sedan år 2000 har Skånes sysselsättning ökat med drygt nya arbetstillfällen, varav drygt , eller 58 procent, har skapats i Malmö och Lund, respektive arbetstillfällen. Malmö och Lund är därmed idag mycket viktiga tillväxtmotorer för Skåne med en stor koncentration av befolkning, arbetsplatser, utbildning- och forskningsmiljöer. ser en stor styrka i att Strukturbild MalmöLund tydligt pekar på behovet av att se sambanden över kommungränserna. I ett tillväxtperspektiv kommer det krävas betydligt mer av mellankommunal samverkan kring frågor som rör markanvändning och etablering av verksamheter om utvecklingen ska kunna ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta kommer också att vara avgörande både ur ett miljöperspektiv och för att möjliggöra en attraktiv region som kan erbjuda flera olika alternativ för företag och boende. Ett viktigt argument för den flerkärniga ryggraden är att en allt för ensidig satsning på ett fåtal starka platser riskerar att driva upp priser på bostäder och lokaler. Genom att skapa flera noder med hög tillgänglighet i en tät miljö ökar förutsättningarna för att fler människor och verksamheter kan finnas i de expansiva miljöerna inom Malmö och Lund.

4 Datum (6) Uppdraget har varit att formulera en konkretisering av MalmöLund-visionen 2030, vilket också har gjorts. kan dock se att samrådsunderlaget hade vunnit på att tydligare beskriva nuläget i MalmöLundregionen. Den strategiska diskussionen om vilka insatser som krävs för att förflytta sig mot visionen 2030 hade då fått ett bättre avstamp. Beskrivningarna av hur näringslivsstrukturen ser ut och vilka dynamiska förändringar som kan förväntas samt vilka återkopplingar detta kan få på infrastruktur och fysisk planering skulle kunna vara tydligare i samrådsunderlaget. Detta inte minst mot bakgrund av konstaterandet i Strukturbild MalmöLund att möjligheten att få till stånd en fungerande mellankommunal planering kommer att vara en avgörande fråga för att uppnå visionen. Skåne präglas av att vara en transitregion med stora volymer av både resenärer och gods som transporteras genom regionen. anser att frågan om framtida godstransporter och logistikfunktioner skulle kunna diskuteras tydligare i samrådsförslaget. Hur bör Malmös roll se ut inom detta område i förhållande till övriga städer som Helsingborg, Landskrona och Trelleborg vad gäller logistik och godstransporter 2030? Infrastruktur och kollektivtrafik Strukturbild MalmöLund har ett stort fokus på att utbyggnad och tillväxt ska ske samlat och i kollektivtrafikstarka lägen. Detta ställningstagande stämmer väl överens med strategier för Det flerkärniga Skåne. Region Skåne instämmer också i strategin att kopplingen till övriga orter i MalmöLundregionen och Skåne ska ha sin utgångspunkt i spårburen kollektivtrafik. Konceptet med spårburen trafik som kopplar MalmöLund till exempelvis Staffanstorp, Lomma och Bjärred är intressant. I avvaktan på dessa satsningar kan avancerade busslösningar vara det koncept som utgör det första steget. En del av den spårburna trafikens strukturerande verkan kan då nås och nya resmönster etableras. Busstrafiken längs väg E22 är mycket viktig bl a som ett komplement till den spårburna trafiken på södra stambana. Busstrafiken och den spårburna trafiken kopplar ihop olika delar av Malmö och Lund med varandra, t ex får Malmös östra delar bra tillgänglighet till nordöstra Lund. har pekat ut E22 som ett framtida stråk för superbusstrafik och skulle gärna se att busstråket längs väg E22 ytterligare tydliggörs i Strukturbild MalmöLund. anser dock inte att det finns förutsättningar för en station i Sjölunda. Resultatet av tidigare utredning visar att en utbyggnad inte skulle leda till ett ökat kollektivt resande. Vidar anser inte att spårväg Lund Hjärup Lomma ger en tillräckligt attraktiv lösning, med tanke på omvägen via Hjärup och i förhållande till dagens busstrafik med buss 139 och buss 130.

5 Datum (6) När det gäller en eventuell framtida spårväg längs Lommabukten kan denna som alternativ följa Lommabanan norrut och vika av mot Bjärred söder om Flädie istället för att följa kusten. anser att ett sådant alternativ bör finnas med i Strukturbild MalmöLund. Även i Löddeköpinge bör en alternativ dragning öster om motorvägen vara ett intressant alternativ att fundera på inför fortsatt planering. instämmer i Strukturbild MalmöLunds syn att det finns behov av en förbättrad spårtrafik mellan Malmö-Köpenhamn. Cykeltrafik tas upp på några ställen i Strukturbild MalmöLund, bl a beskrivs den planerade supercykelvägen. Det är viktigt att cykelinfrastrukturen också förstärks och att förutsättningar för ökad cykling och för cykel kombinerat med kollektivtrafik lyfts fram i strukturbilden. Ökad cykling ger goda folkhälsoeffekter genom ökad fysisk aktivitet som vardagsmotion, och är dessutom ett gott alternativ till biltrafik på korta och medellånga sträckor. Social hållbarhet och kulturliv Strukturbild MalmöLund har ett tydligt fokus på planeringsfrågor kopplat till tillväxt, innovation och attraktivitet. delar synen på dessa viktiga frågor. Det hade emellertid varit intressant om planeringsfrågorna tydligare kunde ställas i relation till de sociala utmaningar som finns och som riskerar att försvåra möjligheterna att nå visionen. Utmaningar som ökad segregering kan på sikt påverka hela regionen negativt vad gäller attraktivitet och trygghet. Det är en utveckling som inte ensamt är en utmaning för Malmö, utan också bör ses både i ett större regionalt perspektiv och för regiondelen. En grundläggande utmaning är den förhållandevis låga utbildningsnivån i Skåne, som även delas av delar av MalmöLundregionen. I samrådsförslaget beskrivs utbildning som en viktig framgångsfaktor. Det är då utbildning kopplat till forskning och innovationer som lyfts fram, medan utbildningen i grundskola och gymnasium inte berörs. Om målet är att MalmöLund ska fortsätta vara en motor för tillväxt och utveckling är det viktigt att dessa frågor också diskuteras. I Strukturbild MalmöLund beskrivs arbetet med hållbar utveckling i avsnittet Perspektiv MalmöLund. Avsnittet har enbart koppling till miljömålsarbetet och den miljömässiga/ekologiska dimensionen. Region Skåne saknar den sociala hållbarhetsaspekten i Strukturbild MalmöLund. anser att även ur ett socialt hållbarhetsperspektiv ökar kraven på en större regional och mellankommunal samverkan på samma sätt som när det kommer till etableringar och strategiska infrastruktursatsningar. Ett närmare samarbete mellan Malmö och Lund kommer sannolikt att vara positivt även för utvecklingen av kulturlivet i regionen. Strukturbild MalmöLund har dock ett starkt fokus på resande och fysisk, framför allt

6 Datum (6) spårburen, infrastruktur som sammanhållande faktor, medan diskussionen om en hållbar social och kulturell utveckling inte är lika framträdande. I strategier för Det flerkärniga Skåne förs t ex i strategiområdet Skapa socialt hållbara, attraktiva orter och miljöer som erbjuder hög livskvalitet en diskussion om vikten av att skapa ett mer levande, offentligt rum som arena för kultur, aktivitet och evenemang. anser att det vore intressant med en beskrivning av kopplingen mellan sociala utvecklingsinsatser för att motverka utanförskap och boendesegregation och den ekonomiska och kulturellal tillväxten. Kulturen kan också verka drivande när det gäller att utveckla de mötesplatser som föreslås. Övriga synpunkter Planen hanterar övergripande strukturer som alla har stor betydelse för förutsättningar för en god hälsoutveckling i befolkningen. vill lyfta fram betydelsen av att medborgarna görs delaktiga och får inflytande över den fysiska planeringen. Delaktighet och inflytande är en viktig folkhälsofråga. Pontus Lindberg Ordförande Mikael Stamming Utvecklingsdirektör