Regionala tillväxtnämnden

Transkript

1 Lina Hellström Fysisk planerare YTTRANDE Datum Dnr (8) Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Stadshuset Landskrona Översiktsplan Landskrona stad, samråd har mottagit rubricerad samrådshandling för synpunkter. har ansvar för det regionala tillväxtarbetet och transportinfrastrukturplaneringen i Skåne och därmed framtagandet av det regionala utvecklingsprogrammet, näringslivsprogram och den regionala trafikinfrastrukturplanen. är också sedan 2012 regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för att ta fram långsiktiga mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Genom Skånetrafiken är den största beställaren av skånsk kollektivtrafik. har inom Strukturbild för Skåne sedan 2005 arbetat med att konkretisera det regionala utvecklingsprogrammet för att tydligare koppla samman utvecklingsprogrammet och kommunernas översiktsplanering. Inom ramen för arbetet har ett flertal rapporter och TemaPM tagits fram som underlag och stöd i kommunernas arbete samt strategier för Det flerkärniga Skåne. yttrar sig över översiktsplanen för Landskrona stad utifrån ovanstående ansvar. s synpunkter Förslag till översiktsplan för Landskrona stad visar att Landskrona stad har höga ambitioner och kommer med intresse att följa kommunens utvecklingsarbete samt ser fram emot ett samarbete i dessa frågor framöver. Översiktsplanen sätter Landskrona kommun i ett regionalt perspektiv som präglas av en helhetlig syn på regionens framtida utmaningar på ett sätt som är föredömligt. ser det som positivt att Landskrona stad använt Strukturbild för Skånes arbete med flerkärnighet som en Postadress: S Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, JA Hedlundsväg Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum Dnr (8) utgångspunkt i översiktsplanens resonemang om kommunens roll i det regionala sammanhanget. Regionalt perspektiv I strategier för Det flerkärniga Skåne har staden Landskrona identifierats som en regional kärna, vilket innebär att Landskrona har en central betydelse för sitt omland i kraft av sin befolkningsstorlek, branschbredd och pendlingsnetto. Landskrona har redan idag en god regional tillgänglighet och har med sitt geografiska läge förutsättning att binda samman tillväxtstråket i sydvästra Skåne. För att kunna stärka Landskrona är det viktigt att se och nyttja Landskronas hela potential. I detta sammanhang är det värt att slå fast att Landskrona i hög utsträckning redan idag är sammankopplat med regionen på en övergripande nivå och ta utgångspunkt i det mycket gynnsamma geografiska läget. Översiktsplanen skulle vinna på att lyfta fram och bygga på dessa påtagliga komparativa fördelar, parallellt med ett mer långsiktigt scenario som även blickar västerut. Parallellt med framtagandet av översiktsplanen arbetar kommunen med att ta fram en fördjupad översiktsplan för staden Landskrona. Som regional kärna är staden Landskronas utveckling av stor vikt för hela kommunen, som för SKNV och Skåne. hade därför gärna sett att strategierna från den fördjupade översiktsplanen för Landskrona stad även presenterades i översiktsplanen. Översiktsplanen har en målbild för år 2030 där fem övergripande målsättningar är framtagna. Dessa är hållbar utveckling, regionalt attraktiva bostäder, den moderna industristaden, blandad stad samt förvaltning av kulturarvet. ser positivt på att Landskrona har lyckats bryta ner dessa målsättningar till konkreta strategier att jobba med. hade gärna sett att Landskrona förtydligade vilka målsättningar eller strategier som är viktigast för kommunen att prioritera. Ny förbindelse till Köpenhamn I översiktsplanen presenteras idén om en fast förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn Nordhavn. En fast förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn har inte diskuterats inom ramen för regional och nationell investeringsplanering, och har inte heller studerats mer djupgående med avseende på effekter och konsekvenser för transporter, pendlings- och fritidsresor och utvecklingsförutsättningarna i övrigt. Det kan däremot finnas skäl att med utgångspunkt i en förankrad bild av regionens framtida utveckling förutsättningslöst analysera dagens och framtida trafikströmmar inom och genom Öresundsregionen. Det är s uppfattning att den viktigaste åtgärden för att öka kapaciteten över Öresund är en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. En sådan förbindelse har systemeffekter i hela regionen genom att en stor del av godstågen inte behöver ledas via Sydvästskåne och innebär att befintlig infrastruktur kan utnyttjas effektivare. Samtidigt bidrar HH-

3 Datum Dnr (8) förbindelsen till regional utveckling genom bättre tillgänglighet mellan Nordvästskåne och Köpenhamn. Trafikverket gör en liknande bedömning i utredningen Ny fast förbindelse över Öresund - bedömning av behov och förutsättningar, genom konstaterandet att en fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör på sikt kommer att behövas för att ställa om transportsystemet mot ökad långsiktig hållbarhet. Stadsbyggnadsvisionen i översiktsplanen samt i den fördjupade översiktsplanen för Landskrona utgår från en utbyggnad av Landskronaförbindelsen. En sådan förbindelse skulle sannolikt ge stor utvecklingskraft åt centrala Landskrona och utgöra en katalysator för en nödvändig stadsförnyelseprocess i innerstaden. hade gärna sett att ett parallellt stadsbyggnadsscenario utvecklas i översiktsplanen för att illustera hur staden kan skapa en positiv förändringskraft i ett scenario utan Landskronaförbindelsen. Trafikplanering ser positivt på att kommunen tar fasta på att trafiksystemet avses att utformas på ett sådant sätt att man hushåller med begränsade resurser i syfte att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Detta innebär en minskad bilandel och en ökad andel hållbara transporter. I översiktsplanen nämns också vikten av att etablera ny bebyggelse i anslutning till befintlig kollektivtrafik, vilket stämmer väl överens med strategierna för Det flerkärniga Skåne. Trafikplaneringen har inte bara effekter på miljön utan har även stor betydelse ur flera hållbarhetsaspekter. Direkta konsekvenser på folkhälsan kan bland annat kopplas till fysisk aktivitet, luftföroreningar, buller, trafikolyckor samt psykosociala effekter. hade gärna sett att dessa faktorer, och åtgärder för att minska dess påverkan, tydligare redovisades i översiktsplanen. Cykelplanering Översiktplanen konstaterar att Landskrona har en stor andel resande med cykel. Det finns en generell målsättning att man vill prioritera gång, cykel och kollektivtrafik. ser detta som positivt men efterfrågar en tydligare målbild samt strategier för hur detta ska ske. efterfrågar även ett tydligare kartmaterial, då det är svårt att utläsa vilka cykelvägar som är nya och vilka som är befintliga. Bebyggelsestrategi Utpekade områden för ny bebyggelse i översiktsplanen följer flera av strategierna för Det flerkärniga Skåne.

4 Datum Dnr (8) En av strategierna handlar om att kollektivtrafiken skall vara strukturskapande för att skapa en god och hållbar tillgänglighet. Region Skåne ser det som positivt att en majoritet av föreslagen bostädsbebyggelse föreslås i centrum- och kollektivtrafiknära läge. Bland annat avser kommunen att komplettera bostadsutbudet vid tågstationsorterna Glumslöv och Häljarp, i stationsnära läge för att förbättra kopplingarna till stationen samt för att skapa centrumbildningar. För mer inspiration kring utformandet av stationsområden vill tipsa om rapporterna Bytespunkten som mötesplats i Skåne Attraktiva bytespunkter med människan i centrum samt Stationsnära läge. hade gärna sett att det i orten Häljarp tydligare preciserades vilka etapper som avses att byggas ut i första hand så att stationsnära områden prioriteras. I Asmundstorp där kollektivtrafiken är begränsad är det viktigt att skapa goda och trygga cykelförbindelser till Landskrona samt Häljarp och Billeberga där pågatågstationer finns. Översiktsplanens metodiska ansats kring ortstypologier är intressant och användbar i tillämpning av flerkärnighetsbegreppet. Det bör noteras att utgår ifrån tätortsbegreppet i diskussionen kring flerkärnighet, vilket innebär att bebyggelsesamlingar med mer än 200 invånare inkluderas. Inom typologin Bebyggelsegrupper och mindre tätorter kan det därmed finnas bebyggelsegrupper som inte definieras som tätort. Näringsliv Landskrona har ett attraktivt läge med god tillgång till havet och staden Landskrona med en stadskärna med stora urbana kvalitéer. Samtidigt kan det konstateras att Landskrona drabbats extra hårt av strukturomvandlingen. På lång sikt har läget mitt emellan Malmö och Helsingborg resulterat i en utflyttning av verksamheter till de två större städerna snarare än att verksamheter lokaliserats i mittläget. Sedan mitten av 70-talet har kommunen drabbats hårt av den kraftiga nedgången av antalet industrisysselsatta. I översiktsplanen görs en god genomgång av de utmaningar som kommunen står inför. I förslaget konstateras att attraktiva miljöer lockar inte bara turister till besök och människor till att bosätta sig utan också företag till att etablera sig. Utifrån de förutsättningar som beskrivs ser det som en god strategi att utveckla diversifierade boendemiljöer för att attrahera inflyttare, att främja en omvandling av det befintliga näringslivet i riktning mot att bli mera FoU- och kunskapsintensivt, att utveckla tjänstesektorn inom kommunen samt att främja pendling.

5 Datum Dnr (8) ser gärna att översiktsplanen tydligare redovisar hur Landskrona placering i ett regionalt sammanhang genom att utveckla hur näringslivsstrukturen i Landskrona skiljer sig från regionen i sin helhet och redovisa regionala kopplingar i form av pendlingsströmmar till och från orter inom Landskrona och till omlandet. Om den omdaning av näringslivet som eftersträvas, med inriktning mot ett mera kunskapsintensivt företagande, ska kunna lyckas, kommer detta att kräva tillgång till kvalificerad arbetskraft. Detta kan lösas genom att höja utbildningsnivån hos de boende i kommunen, genom att främja inflyttning av högutbildade eller genom inpendling. En mera djuplodande genomgång av utbildningsnivåer och en diskussion om förutsättningarna att lösa kompetensförsörjningen genom utbildning, inflyttning eller pendling hade därför varit värdefull. Olika strategier för att lösa kompetensförsörjningen kommer att ha olika effekt på utvecklingens hållbarhet i dess tre dimensioner och ställa olika krav på den fysiska strukturen. Maritima näringar och planering i havsområdet Den maritima sektorn är ett prioriterat område både i Sverige och EU. Bakgrunden är att det inom det maritima klustret finns stora möjligheter både att utveckla lösningar på stora miljöproblem, generera ekonomisk och social utveckling och samtidigt skapa ett stort antal meningsfulla arbetstillfällen. Den maritima sektorn ökar hela tiden både vad gäller sjöfart, förnyelsebar energi och annan verksamhet, en trend som bedöms fortsätta. Varvsindustrin på Varvsudden är idag anpassad till modern teknisk industri, med kapacitet för full service av denna kraftigt expanderande näring. Med sitt strategiska läge intill en av världen mest befarna fartygsleder, med faciliteter att hantera stora, tunga, komplexa konstruktioner i befintliga dockor och kajer, ger verksamheten unika utvecklingsmöjligheter i denna del av Europa. Befintliga verksamheter samarbetar redan idag med ett stort kluster av underleverantörer (fler än 600). Under hösten 2013 skickade regeringen ut två utredningar som behandlar planering av havsområden på remiss, dels EU-kommissionens förslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning, dels förslag till implementering av ett sådant direktiv i svensk lag. Regeringens förslag, som i allt väsentligt förväntas kunna träda i kraft kring halvårsskiftet 2014, innebär att Havs- och vattenmyndigheten får i uppgift att ta fram vägledande havsplaner för de tre havsområdena Bottniska viken, Östersjön inklusive Öresund samt Västerhavet, från baslinjen ut till den ekonomiska zonen. Ansvaret för planeringen av havet flyttar därmed enligt förslaget från kommunerna till staten, men havsplanerna bör rimligtvis så långt möjligt samordnas med kommunernas översiktsplaner. I samband med detta vill uppmuntra de skånska kommunerna att klargöra sina intressen inom hela det geografiska området, även till havs.

6 Datum Dnr (8) Folkhälsa Översiktsplanen beskriver på ett övergripande sätt de sociala utmaningar som kommunen och staden står inför. I avsnittet om hållbarhet samt under avsnittet folkhälsa beskrivs grundläggande på vilket sätt kommunen avser att jobba för en förbättrad folkhälsa. ser positivt på att Landskrona har hittat olika sätt som kan förbättra en social hållbar utveckling, t.ex. blandade upplåtelseformer och storlekar av bostäder, odling, ett utvecklat kulturliv och idrottsrörelse med mera. efterfrågar dock en tydligare redovisning utav perspektiv avseende socioekonomiskt svaga grupper, jämställdhet, funktionsnedsättning och barnperspektiv. Jämställdhet nämns som en viktig fråga för översiktsplanen. ser gärna att strategierna för denna fråga utvecklas. Män och kvinnor, barn, personer från olika socioekonomiska bakgrunder använder staden på olika sätt, har olika resmönster och olika behov av miljöer för sin fritid. Region Skåne vill gärna tipsa om Boverkets skrift med checklista för samhällsplanering ur ett jämställdhetsperspektiv. Den regionala folkhälsostrategin har som målsättning att prioritera barns uppväxtvillkor i det regionala folkhälsoarbetet. ser att planförslaget hade vunnit på ett tydligare barnperspektiv, framförallt i avsnitten om trafik och grönstruktur där barnperspektivet är extra viktigt att ha med i åtanke. Ohälsa för personer med funktionsnedsättning kan ofta relateras till strukturella faktorer i samhället, och kan därför påverkas med hjälp av samhällsplanering. efterfrågar en tydlig strategi i översiktsplanen för att underlätta för ett aktivt tillgänglighetsarbete i kommunen. Kultur En av strategierna för Det flerkärniga Skåne handlar om att skapa ett mer levande offentligt rum som en arena för kultur, aktivitet och evenemang. Ett rikt kulturutbud bidrar till möten mellan människor och folkliv stora delar av dygnet, vilket i förlängningen skapar fler möten och bidrar till ökad trygghet och attraktivitet. Ett allsidigt kulturliv kan stödjas av en aktiv och genomtänkt fysisk planering som främjar detta, t.ex. genom att verka för, synliggöra och tillgängliggöra offentlig konst, platser och lokaler för kulturaktiviteter samt historiska kulturmiljöer. ser positivt på att översiktsplanen identifierar kultur som en viktig del i att stärka den sociala hållbarheten. Kopplat till kulturella och kreativa näringar har Landskrona lyft behovet av att lyckas attrahera fler entreprenörer. Detta gör man idag genom särskild satsning på foto och bildandet av mötesplatser med mera. har

7 Datum Dnr (8) bland annat stöttat arbetet med LINC, där idén är att skapa attraktiva miljöer för entreprenörer. hade gärna sett att Landskrona tog ett större grepp med ett bredare tänk kring mötesplatser med koppling till Helsingborg, Skåne Nordväst samt innovationsstödstrukturen i Sydvästra Skåne. Pontus Lindberg Ordförande Mikael Stamming Utvecklingsdirektör

8 Datum Dnr (8)