Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare YTTRANDE Datum Dnr (7) MalmöLundregionen Malmö Stadsbyggnadskontor stadsbyggnadskontoret@malmo.se Remiss. Strukturplan för MalmöLundregionen - gemensam målbild 2035 har ansvar för hälso- och sjukvård, det regionala tillväxtarbetet och planeringen av transportinfrastrukturen i Skåne samt är regional kollektivtrafikmyndighet och beställare av den skånska kollektivtrafiken. Utifrån detta ansvar tar fram den regionala utvecklingsstrategin, den regionala trafikinfrastrukturplanen, trafikförsörjningsprogram samt en regional kulturplan. håller också på att ta fram en strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Denna ska tydliggöra vägval, mål och prioriteringar för hur infrastruktursatsningar ska kunna användas som ett medel för att nå regionala utvecklingsmål. Genom Strukturbild för Skåne har sedan 2005 arbetat med att tydligare koppla samman det regionala utvecklingsansvaret och kommunernas översiktsplanering. Inom ramen för detta arbete har ett flertal rapporter och TemaPM tagits fram som underlag och stöd i kommunernas arbete presenterades dessutom strategier för Det flerkärniga Skåne. har också ansvaret för regionala bedömningar av den ekonomiska utvecklingen samt prognoser över sysselsättning och befolkning. tar därför årligen fram befolkningsprognoser för Skåne och dess kommuner, samt för Öresundsregionen. yttrar sig över Strukturplan för MalmöLundregionen utifrån ovanstående ansvar. C:\pactdok\Regionala utvecklingsnämnden\ \remiss. Strukturplan för MalmöLundregionen - gemensam målbild 2035\ U2 RUN_Yttrande.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (7) s synpunkter Strukturplan för MalmöLundregionen är ett intressant och ambitiöst samarbete som tar ett helhetsgrepp om de delregionala frågeställningarna och konkretiserar strategier för Det flerkärniga Skåne. följer arbetet med stort intresse och ser fram emot ett fortsatt samarbete i dessa frågor. Det regionala perspektivet Utvecklingen av MalmöLundregionen är ur ett regionalt perspektiv av avgörande betydelse för hela Skånes tillväxt och utveckling. Denna delregion är storstadsregionen Skånes mest befolkningstäta och tillsammans med Helsingborg kärnan i arbetsmarknadsregionen Malmö/Lund/Helsingborg. I arbetet med Strukturbild för Skåne har Skånes flerkärniga ortsstruktur studerats vilket bland annat resulterade i att Malmö och Lund tillsammans med Helsingborg identifierades och definierades som tillväxtmotorer i Skåne. Detta tänkesätt har sedan tagits vidare i den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 och i Strukturbild för Skånes strategier för Det flerkärniga Skåne. Där finns samstämmiga strategier som handlar om vikten av att satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor och att utveckla den flerkärniga ortsstrukturen. Strukturplan för MalmöLundregionen stämmer väl överens med huvuddragen och intentionerna i dessa strategier. I strategier för Det flerkärniga Skåne och Det öppna Skåne 2030 identifieras förutom Malmö, Lund och Helsingborg som tillväxtmotorer även Kristianstad, Hässleholm, Landskrona, Ystad och Trelleborg som regionala kärnor. Kristianstad och Hässleholm nämns också som en gemensam potentiell tillväxtmotor. I Strukturplan för MalmöLundregionen utpekas även Eslöv som regional kärna år Det är självklart så att det finns olika regionala sammanhang och att MalmöLundregionen har en annan regional utgångspunkt än vad Strukturbild för Skåne har. ser det som nödvändigt och värdefullt att diskussionen om Skånes flerkärnighet hålls levande och kan utvecklas också för Skånes regiondelar och att kommunerna kan se sin roll i olika regionala kontexter. ser det som viktigt att resonemangen på regional och delregional hänger samman vad gäller Skånes flerkärnighet och välkomnar en gemensam vidareutveckling av dessa begrepp och vad de innebär. skulle dock vilja se ett mer utvecklat resonemang kring valet att lyfta Eslöv som regional kärna år I detta ligger att tydliggöra vilka roller de identifierade kärnorna spelar, eller kan komma att spela, i

3 Datum (7) MalmöLundregionen och i Skåne som helhet. Detta kommer att behövas för att se vilka insatser som krävs för att stärka de regionala kärnorna. Under rubriken Motorn mitt i Nordeuropa finns en strategi som lyder Stärk utvecklingskraften i tillväxtmotorn MalmöLundregionen. Denna skulle vinna på att kompletteras med en text som lyfter behovet av nya kunskapsintensiva bolag för tillväxt och att innovationsmiljöer som inkubatorer och Science parks spelar en viktig roll för att stödja denna utveckling. Perspektivet stad och land Den fysiska planeringen har ett starkt fokus på staden och stadens utveckling för att bli hållbar och attraktiv. Men landsbygden är också en utvecklingsresurs och behöver finnas med i strategiska planer såsom Strukturplan för MalmöLundregionen. Det finns annars risk för att exempelvis jordbruksmarken ses som en outnyttjad resurs som är lämplig att exploatera. I ett framtida perspektiv kan tillgången på jordbruksmark komma att vara avgörande för att kunna producera den mat och energi som behövs. I ett allt mer urbant samhälle finns det också behov av tätortsnära natur och en tillgänglig landsbygd. Landsbygdens utveckling kan, liksom stadens, behöva särskilda insatser för att förbättra dess förutsättningar för exempelvis näringslivs- och turismutveckling och tillgänglighet till olika typer av service. I strategier för Det flerkärniga Skåne beskrivs samspelet mellan stad och land kort. Landsbygden ses som en resurs för staden med möjligheter till rekreation och livsmedelsproduktion och staden som en resurs för landsbygden med sysselsättningstillfällen, handel och annan ekonomisk och kulturell aktivitet. Målbilden om Det flerkärniga Skåne handlar inte bara om att utveckla de regionala kärnorna och tillväxtmotorerna utan även att dessa är beroende av ett attraktivt omland. har påbörjat ett arbete för att utveckla diskussion om samspelet mellan stad och land i det flerkärniga Skåne och fortsätter gärna detta utvecklingsarbete tillsammans med MalmöLundregionen. MalmöLundregionens utmaningar MalmöLundregionen är en dynamisk och växande region med stora värden och stark utvecklingspotential, men har också stora utmaningar inte minst på det sociala området. förstår att kommunerna i MalmöLundregionen är väl medvetna om dessa utmaningar och det kommer också fram i Strukturplanen. Trots det ser att Strukturplanen skulle kunna kompletteras med något av den regionala utvecklingsstrategins inriktning på vikten av att minska skillnaderna i hälsa, att väga in exempelvis jämställdhetsperspektivet och barnperspektivet i den fortsatta planeringen samt grönstrukturens betydelse för den sociala hållbarheten.

4 Datum (7) MalmöLundregionens utmaningar kopplat till hälso- och sjukvård Sjukvården har en stor betydelse för människors syn på en god livsmiljö och behovet att bo nära sjukvårdsinrättningar med högkvalitativ vård med god tillgänglighet är viktig för människors välfärd. En fortsatt stark utveckling av MalmöLundregionen kommer att ställa stora krav på utbyggd samhällsservice, där exempelvis sjukvården är en viktig del. En utmaning är en eventuell ny regionbildning som kan komma att påverka sjukvårdsstrukturen för bland annat högspecialiserad vård. En annan utmaning är den tilltagande bristen på utbildad personal inom hälsooch sjukvården. Dessa utmaningar kommer att ställa höga krav på ett ökat samarbete mellan och kommunerna inom MalmöLundregionen och kommer troligen också att omfatta den större geografin i Greater Copenhagen. Samarbetsområden kan vara kompetensförsörjning, utbildning, gemensamma närvårdsteam och rehabilitering. Den snabba befolkningsökningen i MalmöLundregionen kommer att ställa krav på att primärvårdens volym ökas och utvecklas så att skillnaderna i ohälsa, såväl geografiskt som mellan olika grupper i samhället minskar. Det kommer att behövas en samlad strategi för områdets utveckling av hälsooch sjukvården för till exempel nya bostadsområden, ett ökat fokus på vård i hemmet och insatser för ökad jämlikhet i hälsa. rekommenderar därför en ökad samordning mellan de kommunala utvecklingsplanerna och utveckling och volymökning av den av Region Skåne drivna hälso- och sjukvården. är mitt uppe i planerna för att bygga om och bygga nya sjukhus i Malmö och i Lund. Investeringar som omfattar ca 20 miljarder och som kommer att ge befolkningen tillgång till moderna sjukvårdslokaler, attraktiv arbetsmiljö för anställda och anpassade lokaler för utbildning och forskning. Betydelsen av att ha en välutvecklad hälso- och sjukvård där och staten gemensamt satsar ca 600 miljoner på forskning och utbildning inom MalmöLundregionen utgör en viktig bas för den utveckling som strukturplanen vill se. ser gärna att detta kan nämnas i strukturplanen. Till detta kommer ytterligare satsningar på medicinsk forskning som följer av en högkvalitativ sjukvård. Det är satsningar på klinisk forskning för att förbättra vården samt kliniska prövningar av läkemedel, medicinteknisk utrustning/it med e-hälsoprodukter, hälsofrämjande livsmedel samt i övrigt vårdnära produkter som ger upphov till helt nya produkter och företagande. Strukturplanen lyfter också fram det stora utbudet av arbetstillfällen som finns inom MalmöLundregionen. En avsevärd del av dessa är anställda i hälso- och sjukvård. Av MalmöLundregionens arbetstillfällen finns cirka inom s sjukvård. Exempelvis är över 13% av samtliga förvärvsarbetande i Lunds kommun anställda inom s

5 Datum (7) hälso- och sjukvård. s hälso- och sjukvård har alltså en stor betydelse för utvecklingen av MalmöLundregionen. ser därför gärna att strukturplanen även tar in detta perspektiv. Infrastrukturplanering och kollektivtrafik Strukturplanen för MalmöLundregionen går i sin helhet i linje med remissversionen av Strategier för ett hållbart transportsystem för Skåne 2050, där vägval, mål och prioriteringar för hur infrastruktursatsningar ska kunna användas som ett medel för att nå regionala utvecklingsmål tydliggörs. Det handlar om Strukturplanens strategier och ställningstagande för att knyta samman Öresundsregionen med attraktiv kollektivtrafik, att bebyggelseutvecklingen ska prioriteras i kollektivtrafiknära lägen, vilka kommunikationsstråk som är särskilt viktiga, att främja utvecklingen av en hållbar godslogistik med överflyttning av godstrafik till järnväg och sjöfart samt att utveckla ett attraktivt cykelvägnät och regionalt supercykelnät. Det kommer att vara nödvändigt att den skånska infrastrukturen används mer resurseffektivt för att kunna ställa om till ett mer hållbart transportsystem. Det behövs energieffektivisering, ny och bättre teknik, förändrade resvanor i form av färre resor och högre andel kollektivtrafik, cykel och gång. Genom att förbättra anslutningarna med gång och cykel till kollektivtrafiken kan nyttan öka. Med mer yteffektiva transporter möjliggörs det därmed yta till fler bostäder, verksamheter, affärer, parker och torg i Skåne. Ökande befolkning, tillväxt och därmed också ökad konsumtion, kommer under de närmaste decennierna att leda till en ökad efterfrågan på både person-och godstransporter. För att klara detta och samtidigt leva upp till regionala och nationella miljö- och klimatmål behöver en betydligt större andel av godset som kommer in via skånska hamnar och via Öresundsbron antingen transporteras med sjöfart närmre sin slutdestination, eller fraktas på järnväg. För detta krävs satsningar på Skånes spårbundna infrastruktur och att förutsättningar skapas för effektiva omlastningar mellan järnväg, sjöfart och väg. Strukturplanen tar dock inte upp vare sig utvecklingen mot fossilfria drivmedel eller bredbandsutvecklingen. Detta är två ämnesområden som kommer att få stor betydelse för utvecklingen mot en hållbar region. För att klara miljö- och klimatutmaningarna är omställningen till fossilfria personoch godstransporter ett måste. Utbyggnaden av infrastruktur för fossilfria drivmedel pågår, men utbyggnadstakten behöver öka. Styrmedel och incitament för att stimulera ett ökat intresse och en ökad acceptans för nya drivmedel och teknik kommer att behövas. Acceptansen hos konsumenter för alternativa drivmedel är idag låg, starkare marknadsefterfrågan är väsentlig för att nå kraftfulla koldioxidreduktioner.

6 Datum (7) ser också att vikten av att arbeta med Mobility Management skulle kunna förtydligas i Strukturplanen för att påverka hur invånarna reser och valet av färdmedel. Malmö stad och Lunds kommun är två kommuner som ligger långt framme inom detta område, medan andra kommuner inom MalmöLundregionen har större utvecklingspotential. Under rubriken Viktiga kommunikationsstråk i MalmöLundregionen önskar att det för huvudstråket förtydligas att det är ett regionalt superbusstråk, Malmö-Kristianstad samt även att Österlenstråket är ett regionalt superbusstråk. Strategierna under rubriken En hållbar och sammankopplad storstadsregion om bebyggelseutveckling i starka kollektivtrafikstråk och efter platsens förutsättningar stämmer väl överens med s strategier. Dock önskar att kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik förtydligas i strategin Stärk MalmöLundregionen som en cykelregion. På samma sida finns en faktaruta som bland annat beskriver Högklassig kollektivtrafik. För att tydliggöra vad som är högklassig kollektivtrafik till skillnad från bara kollektivtrafik föreslår att texten kompletteras så att den lyder: Förutsätter gena, snabba och prioriterade körvägar, hög turtäthet, attraktiv och trygg miljö, god tillgång till pendlarparkering samt att fordonen är miljövänliga, fräscha, bekväma och tystgående. I bilden över den högklassiga kollektivtrafiken i samma kapitel finns inget årtal angivet utan den presenteras som långsiktig. vill understryka att det inte är en realistisk bild över spårvägssatsningar fram till 2035, utan just långsiktig. Kultur I gällande regionala kulturplan för Skåne lyfts fram att en av s viktigaste uppgifter är att skapa en väl fungerande kulturell infrastruktur där erfarenheter kan bytas, kompetens överföras och upplevelser spridas. Att åstadkomma samverkan och ett kulturellt flöde mellan Skånes institutioner, föreningar och invånare är centralt. ser därför att det vore önskvärt om strukturplanen på ett tydligare sätt poängterade kulturens roll som bärare av visioner och mål, för attraktionskraft och för en god livsmiljö i MalmöLundregionen. Även den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 framhåller att en långsiktigt hållbar samhällsstruktur med starkt kulturliv, föreningsliv och stort ideellt engagemang utgör ett kitt i samhällsbygget. Enligt Region Skånes uppfattning är Skånes, och därmed MalmöLundregionens, stora tillgång dess invånare och de olika kulturer som dessa bär med sig. Att bland dessa kulturer få till en samsyn på Skånes utveckling är en utmaning som skulle kunna ge stor utdelning vad gäller livsmiljö och attraktionskraft i

7 Datum (7) MalmöLundregionen. Detta är ett perspektiv som tydligare kunde ha framträtt i strukturplanen och som framstår som omistligt för att skapa Sveriges bästa livsmiljö. I handläggningen av detta ärende har Skånetrafiken, Kultur Skåne, Kollektivtrafikmyndigheten, Skånes universitetssjukvård, Regionservice, Beredningen för framtidens sjukvård genom sekretariatet samt avdelningen för regional utveckling genom ledningsstaben, område näringsliv och område samhällsplanering deltagit Med vänliga hälsningar Thomas Hansson Ordförande Mikael Stamming Utvecklingsdirektör