Strukturbild MalmöLund

Transkript

1 Strukturbild MalmöLund En konkretisering av MalmöLund-visionen för 2030 Samrådsunderlag maj 2013

2 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund och vision...6 Perspektiv MalmöLund...8 Fokus för MalmöLund Så växer MalmöLund idag...14 MalmöLund en scenariostudie...25 Utvecklingsscenario 1 - satsa vidare på den fåkärniga ryggraden...26 Utvecklingsscenario 2 - utveckla en flerkärnig ryggrad...28 Utvecklingsscenario 3 - utveckla ett flerkärnigt nätverk...30 Bedömning och rekommendation...32 Vision Den flerkärniga ryggraden...34 Utvecklingsstrategier utifrån den flerkärniga ryggraden...36 Källor...39 Strukturbild MalmöLund Detta uppdrag är en beställning av kommunstyrelserna i Malmö stad och Lunds kommun som en konkretisering av det visionsarbete som genomförts inom MalmöLund-samarbetet. Arbetet har tagits fram av stadsbyggnadskontoren i Malmö och Lund. Styrgrupp har utgjorts av Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö samt Inga Hallén, stadsbyggnadsdirektör i Lund. Projektledning har utgjorts av Johan Emanuelson, strategichef, stadsbyggnadskontoret i Malmö och Cecilia Hansson, översiktsplanechef, stadsbyggnadskontoret i Lund. Projektledare har varit Johan Lindström. En referensgrupp har utgjorts av de elva kommunerna i MalmöLundregionen. Arbetet har löpande koordinerats med tjänstemän i Staffanstorps, Burlövs och Lomma kommuner. 2

3 Förord Malmö och Lund är två städer i den expansiva Öresundsregionen, de starkaste kärnorna på den svenska sidan sundet. Från att ha varit två städer med skilda karaktärer har de på senare tid närmat sig varandra, dels genom en allt mer integrerad region men också genom att man i kommunerna arbetar mer med samma typ av utvecklingsfrågor som satsningar på kunskap, upplevelser och hållbar stadsutveckling. Med en gemensam vision MalmöLund - Vision 2030 och strategi har kommunerna satt en inriktning för ett gemensamt uvecklingsarbete. MalmöLund ska utnyttja potentialen i att vara en expansiv och omvärldsorienterad region. MalmöLund ska gemensamt agera som utvecklingsmotor och planera för regionförstoring, internationalisering och hållbar tillväxt. MalmöLund-visionen är en utgångspunkt för det strukturbildarbete som påbörjats under En strukturbild visar de övergripande strukturbildande elementen för ett områdes utveckling. Arbetet med strukturbild MalmöLund ska därför kunna stärka en samsyn kring hela storstadsområdets utveckling. Den fysiska planeringen är viktig för att skapa förutsättningar för människor och företag att utvecklas. Infrastruktursatsningar är viktiga för en god internationell tillgänglighet. Kollektivtrafiken är viktig för en hållbar rörlighet i regionen. Med en samplanering med övrig stadsplanering kan en hållbar struktur med levande och blandade stadsmiljöer stärkas. Denna rapport, Strukturbild MalmöLund - En konkretisering av MalmöLundvisionen för 2030 pekar ut ett antal strategier och förespråkar en utveckling av en flerkärnig ryggrad, det av tre möjliga utvecklingsscenarion som bäst anses stärka storstadsområdets attraktivitet. Den flerkärniga ryggraden utgör en konkretisering av MalmöLund-visionen. MalmöLund är ett storstadsområde som även omfattar grannkommunerna Burlöv, Staffanstorp och Lomma. Därför har en mellankommunal dialog varit en viktig del i arbetet. Översiktsplanerargruppen i de elva kommunerna i Malmö-Lundregionen är en referensgrupp till strukturplanearbetet. Strukturbild MalmöLund ska inspirera och vara ett underlag för den övergripande fysiska planeringen i kommunerna i MalmöLund samt i det gemensamma arbetet i Malmö-Lundregionen. Med detta arbete stärks förutsättningarna för att utveckla en attraktiv och hållbar storstadsregion. 3

4 Sammanfattning Den flerkärniga ryggraden som framtidsbild I denna rapport föreslås den flerkärniga ryggraden som konkretiserad framtidsbild för MalmöLund-visionen med sikte på år Visionen om den flerkärniga ryggraden bygger på att: En ryggrad utgör den starkaste och tydligaste strukturen i MalmöLund. Med en flerkärnig ryggrad vävs MalmöLund samman som storstadsområde och integreras i en större regional struktur med Köpenhamn och andra storstadsområden. Varje regional kärna kan utveckla sin unika roll och tillsammans stärker de varandra och skapar en mångfald av regionala kärnor i ryggraden. Utanför de regionala kärnorna finns en mosaik av varierande miljöer som passar invånare och företag med olika behov. Gränszoner och mellanrum har tagits om hand för att stärka en närhet och ett utbyte mellan lokala boende- och livsmiljöer och de regionala kärnornas internationella flöde av människor och idéer NORDEN ESS Lund Science Village BRUNNSHÖG MAX IV ÖRESUNDSVÄGEN KUNSKAPSSTRÅKET LTH Spårväg Lund C-ESS SUS Lund IDEON Medicon Village LU LUND SÖDRA HJÄRUP Regional spårväg SLU Alnarp 4-spår Stambanan ÅKARP Supercykelväg Busskörfält E22 Öresundsmetro Pendlarparkering KRONETORP Clean Tech City VÄSTRA HAMNEN Stapelbäddsparken NYHAMNEN Sustainable Business Hub MAH KKH ÖSTRA HAMNEN Solar City KÖPENHAMN World Village of Womens Sports MEDEON SUS Malmö EUROPA VÄRLDEN HYLLIE Spårväg Malmö Malmö Arena Malmömässan Pendlarparkering En vision för MalmöLund. Ett koppel av regionala kärnor utvecklas i stråket mellan Brunnshög och Hyllie. I övriga MalmöLund utvecklas kompletterande miljöer för invånare och företag. MalmöLund är det sammanhängande storstadsområde som innehåller MalmöLundregionens och Skånes viktigaste miljöer för möten, innovation och utveckling. Den flerkärniga ryggraden visar på vilka delar av MalmöLund som bör präglas av täta strukturer som stödjer möten, innovation och en hållbar utveckling nya bostäder och lika många arbetsplatser kan rymmas i strategiska lägen längs ryggraden. Den flerkärniga ryggraden visar därför på var beredskap finns för de strategiskt viktigaste utbyggnadssatsningarna i regionen även efter Investeringar i spårburen kollektivtrafik är särskilt avgörande för att utveckla MalmöLund och stärka en hållbar utveckling i hela regionen. För att förverkliga visionen om den flerkärniga ryggraden är det viktigt att se sambanden över kommungränserna. Men varje kommun kan utveckla strategier 4

5 för sitt område som bidrar till att förverkliga visionen. För Malmö är det viktigt att stärka miljöerna längs ryggraden genom staden från Hyllie i söder till Västra Hamnen/Nyhamnen i norr och utveckla dessa till täta urbana miljöer för möten och innovation. För Lund är det viktigt att fortsätta utveckla Kunskapsstråket som en viktig del i ryggraden och genom Brunnshög skapa en tyngdpunkt som ger styrka i hela stråket Köpenhamn Malmö Lund. För Staffanstorp är det viktigt att ta tillvara på Hjärups centrala läge i ryggraden och utveckla en tät urban miljö som är lämplig för orten. För Lomma är det viktigt att Alnarp kan stärkas som kunskapsnod med sin nära koppling till ryggraden. För Burlöv är det viktigt att utnyttja potentialen i det strategiska läget Burlöv C och utveckla området som en regional kärna. Fokus för MalmöLund 2030 Den flerkärniga ryggraden som vision och strategi bygger på fyra strategier som sammanfattar viktiga frågor i arbetet med Strukturbild MalmöLund. Stärk och utveckla regionala kärnor i de bästa lägena i MalmöLund. De regionala kärnorna är regionens viktigaste mötesplatser med ett brett utbud. Här finns plats för internationellt och regionalt viktiga anläggningar. Utveckla de starka omvärldskopplingarna till Köpenhamn och andra storstadsområden. De regionala kärnorna utgör strategiska lägen i dessa omvärldskopplingar och är entréer till övriga regionen. Uveckla det sammanhängande storstadsområdet utifrån en nära och tät struktur där gränszoner omhändertas Stärk kopplingen till övriga orter i MalmöLundregionen och Skåne med utgångspunkt i spårburen kollektivtrafik. Arbetets process Som en bakgrund till valet av den flerkärniga ryggraden gjordes en studie där tre alternativa utvecklingsscenarier togs fram för MalmöLund. Den flerkärniga ryggraden, scenario 2, bedömdes vara det som bäst stödjer en hållbar tillväxt för MalmöLund med sikte på år Scenario 1, den fåkärniga ryggraden ger MalmöLund en begränsad utvecklingskapacitet och stödjer inte en nära och tät struktur lika bra som scenario 2. Scenario 3, det flerkärniga nätverket, erbjuder en hög utvecklingskapacitet och stödjer en nära och tät struktur men bedöms kräva en tillväxttakt som inte är realistisk. Strukturbildsarbetet har tagits fram av stadsbyggnadskontoren i Malmö och Lund och genom dialog med Burlöv, Staffanstorp och Lomma. Översiktsplanerargruppen i MalmöLundregionen är referensgrupp till arbetet. Arbetet är en konkretisering av det gemensamma visions- och strategiarbete som bedrevs under 2011 av Kommunstyrelserna i Malmö och Lund. Under våren 2012 presenterades en slutrapport med vision, strategi och handlingsplan för fortsatt samverkan mellan kommunerna. I handlingsplanen pekades ett gemensamt strukturbildsarbete ut. Inriktningen i slutrapporten har varit en viktig utgångspunkt för strukturbildarbetet. Scenario 1. Den fåkärniga ryggraden Scenario 2. Den fl erkärniga ryggraden Scenario 3. Det fl erkärniga nätverket 5

6 Bakgrund och vision En smidig vardag för invånare och företag Det finns många anledningar för samarbete inom MalmöLund. Idag är Malmö- Lund en funktionell storstadsregion. Bostads- och arbetsmarknaderna är i stor utsträckning integrerade. Många invånare korsar kommungränserna när de pendlar till skola och jobb och även på fritiden. Många företag är verksamma i hela MalmöLund. Genom samarbete mellan kommunerna kan invånarnas och företagens vardag lättare fungera enkelt och smidigt. Utvecklingsmotor i en växande och attraktiv region MalmöLund är i ett skede av kraftig expansion. I och med det är det önskvärt med en gemensam syn på markanvändning. En central utmaning är att ta tillvara på effekterna av en växande och attraktiv region. MalmöLund utgör den viktigaste utvecklingsmotorn i Skåne. Tillsammans med Köpenhamn är MalmöLund en internationell motor i Öresundsregionen. Etableringen av ESS och Max IV i Lund stärker denna koppling ytterligare. En samsyn kan ytterligare stärka attraktionskraften och utvecklingsmöjligheterna genom att höja handlingsberedskapen för nya företagsetableringar och anpassa till nya behov, verksamhetsformer och livsstilar. Malmö och Lund delar ambitioner med inriktning mot kunskap, upplevelser och hållbar stadsutveckling. Offensiva infrastruktursatsningar är viktigt för tillgängligheten, regionens internationalisering och näringslivets attraktionskraft. Effektiv struktur för en hållbar utveckling Om MalmöLund ska växa med nya invånare och företag måste det göras med hänsyn till miljö och klimat. Att snåla på den högklassiga jordbruksmarken, minska utsläppen av växthusgaser, minska energiförbrukningen och övergå till förnyelsebara energikällor är viktiga utmaningar för en hållbar utveckling i MalmöLund. Att skapa en effektiv struktur kräver att man ser samband över kommungränserna. Att utveckla kollektivtrafiken, förtäta i den befintliga bebyggelsen och utveckla i stationsnära läge är viktiga strategier för en hållbar utveckling. En samlad bild av en effektiv struktur för MalmöLund kan stärka möjligheterna att prioritera och genomföra viktiga kollektivtrafiksatsningar. MalmöLund - Vision 2030 och strategi En sammanfattning av rapporten MalmöLund 2.0 framtagen av kommunstyrelserna i Malmö och Lund MalmöLund 2.0: Vision och strategi I februari 2009 träffades kommunstyrelserna i Malmö och Lund för att diskutera samverkan mellan städerna. Under 2011 och fram till mars 2012 drev kommunstyrelserna projektet MalmöLund 2.0, ett visionsarbete med sikte på år I mars 2012 presenterades en slutrapport om vision och strategi för samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Den innehåller övergripande mål för samarbetet, visionärt kärnbudskap, värden för samarbetsrelationen och övergripande strategi. Slutrapporten innehåller mål, strategi och handlingsplan för fyra prioriterade profilområden. De fyra områdena är näringslivsutveckling, besöksnäring och evenemang, fysisk planering och infrastruktur samt utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Målen inom profilområdet fysisk planering och infrastruktur handlar om levande och blandade stadsmiljöer som erbjuder livskvalitet och bejakar nya idéer och livsstilar. Målen handlar också om ett transportssystem som är resurs- 6

7 snålt, lättanvänt, integrerar städerna och omgivningen samt underlättar globala kontakter och nätverk. Ett av de utpekade strategiska insatsområdena inom fysisk planering och infrastruktur är att arbeta fram en gemensam strukturbild med sikte på år 2030, vilket görs tillsammans med grannkommunerna Burlöv, Staffanstorp och Lomma. De politiska besluten under våren 2012 innebar att projektet MalmöLund 2.0 avslutades och att samarbetet nu ska fortsätta som ett fördjupat samarbete som en del av kommunernas ordinarie verksamhet. Visionärt kärnbudskap Det visionära kärnbudskapet för MalmöLund 2030 formulerat i slutrapporten MalmöLund 2.0: MalmöLund är en internationell storstadsregion i ständig utveckling. Tillsammans skapar vi hållbar utveckling. Som en av Europas mest innovativa och dynamiska miljö för forskning, utbildning och företagande är MalmöLund ett attraktivt och självklart val för invånare, företag och besökare. Malmö stad och Lunds kommun 2012 Visionens fyra delar Det visionära kärnbudskapet i slutrapporten utvecklas i följande fyra delar: Del ett: utvecklingsmotor MalmöLund är en internationell storstadsregion i ständig utveckling. Som Öresundsregionens kraftkällor genererar vi tillväxt som även gagnar omgivningen. Hit riktas omgivningens blickar eftersom vi lyckas förena ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet. MalmöLund är Europas mest intressanta och framgångsrika exempel på hållbar utveckling. Del två: mötesplats MalmöLund är öppet för världen. Oavsett vem du är, känner du dig hemma. Här finns en unik blandning av nationaliteter, livsstilar och verksamheter. Entreprenörer, forskare, unga, studenter, konstnärer och investerare berikar och drar nytta av varandra. Besökare möter nyfikna och engagerade invånare som aktivt deltar i utvecklingen av städerna. Det geografiska läget och infrastruktur i världsklass gör att du enkelt tar dig hit. En väl integrerad kollektivtrafik gör det lätt att röra sig mellan och inom städerna. Del tre: boende- och livsmiljö I MalmöLund värdesätter vi livskvalitet och möjligheten att växa. Städernas nära samarbete utvecklar den kommunala servicen och gör vardagslivet enkelt och tryggt. Framstående skolor lockar elever från hela Öresundsregionen. Vi skapar hållbara boendemiljöer, såväl i stad som på landsbygd. Levande stadsmiljöer, och ett dynamiskt kulturliv, erbjuder någonting för såväl besökare som invånare. Del fyra: innovationsmiljö I MalmöLund uppmuntrar vi kreativitet och nytänkande. Det är lätt att förverkliga idéer. Invånarnas kompetens och talang möter arbetsmarknadens behov. Internatio- 7

8 Perspektiv MalmöLund I MalmöLund-visionen finns det en mängd ambitioner som relaterar till olika förutsättningar och utmaningar i samhället. För att konkurrera i en globaliserad ekonomi krävs internationella kopplingar för näringslivet och forskningsinstitutioner. När många människor söker sig till storstadsområdena måste bostäder byggas och invånares vardagsliv fungera bra. Detta måste också ske med hänsyn till miljö och klimat. Oslo Hamburg Göteborg Öresundsregionen Berlin Stockholm Öresundsregionen har ett strategiskt läge i norra Europa MalmöLund i Världen och Nordeuropa Världen urbaniseras. Under 2000-talet har befolkningen i städer passerat 50 procent av världens totala befolkning. Men hela 80 procent av den ekonomiska produktiviteten genereras i städerna. Urbana miljöer driver ekonomisk utveckling. Ska MalmöLund stärkas som utvecklingsmotor är kopplingen till andra urbana motorer viktiga. Att Köpenhamns flygplats Kastrup stärks är centralt för utvecklingen i MalmöLund och internationaliseringen av näringslivet. Det kräver ett gränsöverskridande arbete i Öresund. En fast Fehmarn Bält-förbindelse och en utbyggnad av höghastighetståg kan ge Öresundsregionen och MalmöLund en än mer central position i Nordeuropa. Detta öppnar upp för samarbetsfrågor på europeisk nivå och med andra storstadsregioner som exempelvis Stockholm, Hamburg och Oslo. Med en globalisering så sker också större migrationsströmmar över nationsgränser och kontinenter. Mångkulturella städer i utveckling ger möjligheter även för de som inte har de bästa förutsättningarna att lyckas. En större rörlighet leder till ständigt nya invånare, alla med olika förutsättningar och utgångsläge. Detta skapar utmaningar för samhället att ge alla invånare goda förutsättningar. De globala klimatförändringarna och de ändliga naturresurserna påverkar de regionala och lokala förutsättningarna. Ny teknik och effektiva strukturer är viktigt för att möta detta. Men en högre grad av lokal försörjning av till exempel livsmedel och förnyelsebar energi kan bli nödvändigt i framtiden. MalmöLund och Köpenhamn I Öresundsregionen är MalmöLund tillsammans med Köpenhamn utvecklingsmotor. Att de tre städerna stärks och integreras är avgörande för hela Öresundsregionens utveckling. Med tillgång till Köpenhamns utbud av kultur, nöje, arbete och utbildning stärks livskvaliteten och attraktiviteten i MalmöLund. I MalmöLund kan på samma sätt utbudet stärkas för hela regionens alla invånare, men som komplement till Köpenhamn. En ny fast förbindelse, en Öresundsmetro, kan bidra till att stärka integrationen över sundet ytterligare. Tillsammans med Köpenhamn bedriver Malmö stad idag strategiskt arbete med att bland annat lansera Köpenhamn-Malmö som ett attraktivt miljonstadsområde för internationella företags- och forskningsetableringar. Med ESSanläggningen i Lund så stärks behovet av att etablera ett Köpenhman-Malmö- Lund-perspektiv. MalmöLundregionen MalmöLundregionen, som omfattar elva kommuner i sydvästra Skåne, präglas av 8

9 Bebyggelse och ortsstruktur Småstad Småstad Stad Miljonstadsområde Sammanhängande stadsområde Småstad Småstad Småstad Stad SSSV 2010 MalmöLundregionen utgörs av ett fl erkärnigt nätverk av orter. Malmö och Lund har en dominernade roll som bostadsorter och arbetsorter. De två städerna och de mellanliggande orterna betraktas av många invånare som delar av samma stad. en flerkärnig struktur där städer och orter erbjuder en mångfald av boende- och levnadsmiljöer. Samtidigt är Malmö och Lund de starkaste av dessa kärnor dit den övriga regionens invånare pendlar för arbete och studier. Flerkärnigheten innebär en stor potential att erbjuda en hög livskvalitet i en integrerad region. Det innebär samtidigt ett flertal utmaningar att göra det långsiktigt attraktivt och hållbart. Hållbart resande är en utmaning och det är angeläget för kommunerna att samlas kring att prioritera infrastrukturprojekt. Att stärka alla invånares tillgång till det regionala utbudet av arbetsplatser, studieplatser och fritidsaktiviteter stärker både den sociala integrationen och den regionala tillväxten. Ett sydväst-skåne som fortsätter växa innebär ett tryck på att bygga bostäder och skapa plats för större anläggningar. Att möjliggöra detta samtidigt som marken används effektivt, inte minst med tanke på den högklassiga jordbruksmarken, är en utmaning som kräver kommunöverskridande samarbete. Översiktsplanerargruppen i MalmöLundregionen är en referensgrupp till Strukturbild MalmöLund. Arbetet med strukturbild MalmöLund kan utgöra ett underlag för det vidare arbetet i MalmöLundregionen. Utvecklingsmotorer på svenska sidan Öresund I Skåne är MalmöLund den starkaste kärnan, utvecklingsmotorn. Att satsa på de regionala utvecklingsmotorerna lyfts fram i Region Skånes arbete Strukturbild för Skåne. Den flerkärniga strukturen är ett viktigt komplement till de starka tillväxtmotorerna. En fortsatt regionförstoring och ett samspel mellan orter skapar en dynamik med en variation av attraktiva boendeorter och orter som avlastar Malmö och Lund som lokaliseringsalternativ för näringslivet. Denna dynamik stärks av att skapa närhet och täthet i det regionala systemet. Närhet och täthet skapas genom att utveckla kollektivtrafiken och att i hållplatsnära lägen skapa täta miljöer med verksamheter och boende. Hur stärker vi Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer Utgiven av Region Skåne, framtagen av WSP Eurofutures 9

10 Region Skåne 2012b I Strukturbild för Skåne har Region Skåne tagit fram förslag på fem strategier för den fl erkärniga miljonstaden Skåne. Att satsa på Skånes utvecklingsmotorer pekas ut som viktigt för hela regionens utveckling. En fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör kan skapa en ny bild av Öresundsregionen som utvecklingsmotor och vardagsregion med en öresundsring som struktur. Det gör att ett samarbete med Helsingborg kan vara viktigt för strategiska utvecklingsfrågor. MalmöLund kan i framtiden bli en del av en allt tydligare Öresundsmetropolregion. Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Utmaningar för ett hållbart Skåne presenteras i Skånska åtgärder för miljömålen - Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen framtagen av Länsstyrelsen i Skåne Hållbar utveckling i Skåne En strategi som bygger på att stärka kollektivtrafiken och koncentrera utveckling i hållplatsnära lägen stärker också möjligheten att nå de regionala miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram Skånska åtgärder för miljömålen. För ett hållbart Skåne lyfter Länsstyrelsen fram de fem största utmaningarna: Hållbara transporter i Skåne Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Skydd av Skånes natur- och kulturvärden Hållbar konsumtion i Skåne Inom dessa utmaningar har 15 åtgärder lyfts fram som särskilt strategiskt viktiga. I den fysiska planeringen, i kommunerna, i regionen och mellankommunalt, är dessa åtgärder viktiga att avväga vid utbyggnad av bebyggelse och infrastruktur. Att arbeta för en hållbar tillväxt innebär att se en miljöomställning som drivkraft för utveckling. MalmöLund ska vara ledande i detta arbete vilket tydligt uttrycks i MalmöLund-visionen. Några av Länsstyrelsens åtgärder är särskilt relevanta för en hållbar tillväxt och en samlad fysisk planering i MalmöLund är: Ökad andel kollektivtrafikresande Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Begränsad exploatering av åkermark Värdetrakter och landskapsperspektiv i fokus 2009 lanserades utmaningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 vilket innebär att organisationer och företag ska arbeta för ingen fossil energianvändning i byggnader, inget fossilt bränsle i transporter och ingen användning av fossil el. Både Malmö stad och Lunds kommun har antagit utmaningen. 10

11 Fokus för MalmöLund 2030 MalmöLund ska vara redo att stärkas som en tillväxtmotor med inflöde av människor och företag. Ökad integration med Köpenhamn och etableringen av ESS stärker en internationalisering. Fokus för MalmöLund är då att kunna erbjuda attraktiva tillgängliga miljöer för utbildning, företag och boende. Det gäller att storstadsområdet växer på ett hållbart sätt. Med den goda utvecklingen ska fler i MalmöLund kunna utbilda sig och komma in på arbetsmarknaden och sociala skillnader och spänningar ska minska. Viktigt är även att stärka strukturer som snålar på våra gemensamma naturresurser och håller nere utsläpp av växthusgaser och ämnen som är skadliga för människor och miljö. I sydvästra Skåne är bevarandet av den högklassiga jordbruksmarken en viktig fråga. Klimatförändringarna innebär att den odlingsbara marken kan bli allt viktigare för att försörja regionen med livsmedel i framtiden. Att skapa en hållbar tillväxt i MalmöLund är ett arbete som kräver en bred samverkan och tvärsektoriella lösningar. Regionala kärnor i MalmöLund MalmöLund ska stärkas som en tillväxtmotor med innovation som drivkraft. Innovativa miljöer är miljöer med en hög koncentration av människor och där forskning, företag och allmänhet möts över gränserna. Dessa miljöer utgör kärnorna i regionen. Regionala kärnorna i MalmöLund är: miljöer där regionens invånare samlas. miljöer där det finns ett brett utbud av arbetsplatser, studieplatser, handel och kultur. miljöer som är välintegrerade och tillgängliga i regionen med tät spårtrafikförbindelse. miljöer som har en hög tillgänglighet internationellt, till Kastrup/Köpenhamn och andra större städer. miljöer som är entréer till övriga MalmöLund, MalmöLundregionen och Skåne. Hållbara miljöer med hög livskvalitet Alla regionens invånare och företag kan inte bo eller verka i de regionala kärnorna. Det är inte heller alla som vill det. Människor och företag ska kunna välja kompletterande miljöer, stadsdelar och orter, där deras behov och intressen kan frodas. Dessa miljöer ska ha en god koppling till de regionala kärnorna. Hela MalmöLund och MalmöLundregionen kan stärkas utifrån en effektiv struktur som präglas av täthet och närhet som bidrar till en hög livskvalitet och som ger goda förutsättningar för människor att göra uthålliga, medvetna val. I storstadsområdet bör det också finnas plats för miljöer med lägre hyror där oetablerade aktörer inom exempelvis kultur och media och, ofta, unga människor vill bo och verka. Dessa kreativa zoner är ofta nära de regionala kärnornas institutioner som högskola/universitet, kultur och etablerade företag. I storstadsområdet behövs även rekreativa miljöer och kulturaktiviteter utanför de regionala kärnorna som kan fungera som mötesplatser för regionens invånare. 11

12 Samverka bort de negativa riskerna Idag finns alla dessa typer av miljöer inom MalmöLund, vilket gör området attraktivt för både företag och människor i olika faser. Men om MalmöLund ska fortsätta utvecklas hållbart och konkurrera om forsknings- och företagsetableringar som visionen säger, då krävs en kommunöverskridande samverkan för att undvika risker som: Brist på strategiska lägen för utvidgade regionala kärnor och större etableringar. Att gränszoner saknar gemensamma strategier vilket hämmar fortsatt tillväxt, höjd livskvalitet och ett framgångsrikt miljö- och energiarbete. En gles bebyggelsestruktur med ökat bilberoende. Ojämn tillgång till arbetsmarknad. MalmöLund är redan idag en funktionell storstadsregion där många av invånarna möts just i de regionala kärnorna. Därför påverkas alla av utvecklingen i de regionala kärnorna i synnerhet, men också av utvecklingen i hela MalmöLund. Samspelet mellan storstadsområdets delar De regionala kärnorna har en viktig roll som samlingsplats för regionens invånare som inspirerar och ger möjligheter. De regionala kärnorna har också en viktig roll som entré till övriga MalmöLund och regionen där det kan växa en nyfikenhet på vad som finns bortom de regionala kärnornas utbud och möjligheter. De regionala kärnorna har därmed en dubbel roll som mötesplats då de genom sin koppling med omvärlden genererar möten även i andra delar av MalmöLund och regionen. Detta dynamiska utbyte mellan kärnorna och andra delar av Malmö- Lund och regionen är avgörande för storstadsområdets attraktivitet och utveckling där invånarna mår bra och företag är framgångsrika. MalmöLund är det sammanhängande storstadsområde som innehåller MalmöLund-regionens och Skånes viktigaste miljöer för möten, innovation och utveckling. Geografisk avgränsning I dokumentet MalmöLund - Vision 2030 och strategi finns ett fokus på städerna Malmö och Lund och på de aktiviteter som äger rum i täta stadsmiljöer med hög tillgänglighet. Strukturbild MalmöLund inriktas mot att undersöka hur Malmö- Lund som centrum i Skåne och i Öresundsregionen kan utvecklas och hänga samman, innehållandes regionala kärnor och boende- och livsmiljöer. I strukturbild MalmöLund avgränsas därför arbetet till att omfatta städerna Malmö och Lund samt området däremellan. Avgränsningen är ungefärlig men kan sägas omfatta större delen av Malmö stad, västra delen av Lunds kommun och Staffanstorps kommun, hela Burlövs kommun samt södra Lomma kommun. I visionen värdesätts även utvecklingen av hållbara boendemiljöer med hög livskvalitet, och levande orter med blandat näringsliv, även utanför de täta stadsmiljöerna. Att se till hela MalmöLund-regionen är viktigt för att se hur denna vardagsregion i sydvästra Skåne hänger samman som livsmiljö. I regionala arbeten, till exempel inom MalmöLund-regionen och i Strukturbild för Skåne, undersöks hela orter eller städer som en kärna och ses ofta ha en roll. Den geografiska avgränsningen för Strukturbild MalmöLund motiveras av att det finns möjlighet att undersöka hur vissa delar av städerna, liksom de mindre 12

13 orterna och mellanrummen, spelar en roll i det sammanhängande storstadsområdet. Kollektivtrafikens noder och stråk utgör en viktig struktur som är en grund för en hållbar utveckling. Vissa noder och stråk utgör de regionala kärnorna och deras kopplingar till omvärlden, medan andra noder och stråk utgör kompletterande boende- och livsmiljöer och fullbordar ett hållbart integrerat storstadsområde. Förslag på strategier för strukturbild MalmöLund Med utgångspunkt i visionen och de utmaningar och möjligheter som finns i arbetet med den fysiska strukturen föreslås fyra strategier för Strukturbild Malmö- Lund. En hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt, genomsyrar de fyra strategierna. 1 Stärk och utveckla regionala kärnor i de bästa lägena inom MalmöLund. Regionala kärnor ska utvecklas som regionens viktigaste mötesplatser med en tät och blandad bebyggelsestruktur och ett brett utbud av bostäder, arbete, forskning, studieplatser, kultur och nöje. I de regionala kärnorna ska det finnas en utvecklingskapacitet för internationellt och regionalt viktiga anläggningar. De regionala kärnorna ska vara väl sammankopplade med varandra. De regionala kärnornas framgång är avgörande för hela regionens utveckling. 2 Utveckla de starka omvärldskopplingarna till Köpenhamn och andra storstadsområden. En satsning på höghastighetståg knyter samman MalmöLund med andra storstadsområden i norra Europa. En ny länk över Öresund stärker kopplingen till Köpenhamn. Ett starkt Copenhagen Airport stärker den internationella tillgängligheten. De regionala kärnorna i MalmöLund utgör strategiska lägen i dessa omvärldskopplingar och har viktiga roller som entréer till övriga MalmöLund, MalmöLundregionen och Skåne. 3 Utveckla det sammanhängande storstadsområdet utifrån en nära och tät struktur där gränszoner omhändertas. Storstadsområdet är väl integrerat genom gång och cykel, kollektivtrafik med hög turtäthet samt rekreationsstråk. Stadsdelar och orter i MalmöLund stärks som miljöer som erbjuder hög livskvalitet och en mångfald av möjligheter för invånare och verksamma. Även utanför de regionala kärnorna finns regionala mötesplatser för kultur och rekreation. 4 Stärk kopplingen till övriga orter i MalmöLundregionen och Skåne med utgångspunkt i spårburen kollektivtrafik. Orter utanför MalmöLund har viktiga roller som komplement för boende, rekreation och verksamheter. Att bygga regionens resande på kollektivtrafik begränsar vår klimatpåverkan, snålar på resurser och minskar trängsel, buller och utsläpp i städerna. Bilismen behöver utvecklas hållbart då bilen kommer fortsätta ha en viktig roll för tillgängligheten. 13

14 Så växer MalmöLund idag I detta avsnitt beskrivs planeringsläget i MalmöLund genom att sammanfatta de övergripande utvecklingsstrategierna som uttrycks i kommunernas översiktsplaner. Staffanstorp, Lomma och Lunds översiktsplaner är de mest aktuella av de antagna. De antogs mellan 2009 och För Malmö och Burlöv används samrådshandlingarna till nya översiktplaner som underlag för att få med de mest aktuella inriktningarna. Dessa två är från 2011 respektive I fokus är att undersöka vilka utvecklingsstrategier för den byggda miljön som finns kopplade till befintliga och framtida noder i kollektivtrafiken. Dessa lägen är strategiskt viktiga för en hållbar tillväxt i MalmöLund. Det är sedan möjligt att undersöka vilken utvecklingspotential dessa lägen har kopplat till de tio strategier som tagits fram utifrån MalmöLund-visionen. Malmö Malmö är den dynamiska storstaden som har gått från att vara en industristad till att vara en stad där kunskap, kreativitet och upplevelse är i fokus. Malmö har en viktig roll som tyngdpunkt och tillväxtcentrum i regionen. Malmös nya översiktsplan var under 2011 på samråd och i januari 2013 har ett utställningsförslag kommit ut. Malmö stads strategi är att utveckla tät och blandad stad med ett rikare stadsliv. Tillväxten ska i första hand ske inåt, bland annat i hamnen och Hyllie. Det innebär stora tillskott av bostäder och arbetsplatser lätta att nå med tåg från stora delar av Öresundsregionen. Översiktsplanen ska ge möjlighet för Malmö att växa med nya invånare under en 20-årsperiod. Malmös strategiska lägen Förutom Norra Hamnen som är ett stort expansionsområde för logistikbranschen så fokuseras tillväxt och utveckling inom Malmös näringsliv till tre geografiska områden i staden, där de tre järnvägsstationerna som binds samman av Citytunneln, Malmö C, Triangeln och Hyllie, kan ses som centrumnoder. Detta är tre viktiga regionala kärnor i MalmöLund. Norra delen av centrala Malmö med Malmö Centralstation som nod omfattar Gamla staden, Västra hamnen, Universitetsholmen, Varvsstaden samt Inre hamnen. Här finns handel, restauranger, nöjesliv, hotell och kontor och hit fokuseras även profilområden inom näringslivet som nya media och huvudkontor. Här har också Malmö Högskola vuxit fram. Den senaste satsningen är byggandet av en ny Konsert- kongress- och hotellanläggning på Universitetsholmen. I Västra hamnen och Varvsstaden finns plats för nya etableringar. Nyhamnen, precis norr om Malmö C, är nästa omvandlingsområde och utvidgning av centrum när Västra Hamnen är färdigställt. Södra delen av centrala Malmö med station Triangeln som nod omfattar förutom området runt själva Triangeln bland annat stadsdelen Möllevången och Skånes universitetssjukhus SUS. Den här delen av Malmö präglas av brokighet och mångfald och är populärt för sitt uteliv och kulturliv. Det är en tätbebyggd del av Malmö som blivit tydligt integrerat i regionen genom den nya citytunnelstationen. Bland de större satsningarna märks bland annat upprustningen av Folkets Park som en regional mötesplats för nöje samt utbyggnad av Triangelns köpcentrum som även inkluderar kontor, bostäder och hotell. I en förlängning 14

15 söderut finns Medeon Science Park i anslutning till Skånes universitetssjukhus SUS samt Mobilia köpcentrum som utvecklas som en mer integrerad del i en tätare stad. Hyllie växer fram som en ny regional kärna i södra Malmö 13 minuter med tåg från Köpenhamns flygplats Kastrup. Redan idag finns bland annat Malmö Arena och den nya Malmömässan. Under slutet av 2012 står här Skandinaviens främsta shoppingcenter klart. När hela stadsdelen är färdigbyggd rymmer den 9000 bostäder och lika många arbetsplatser. Hyllie ska bli en viktig plats regionalt för handel och evenemang men också lokalt som grön och hållbar stadskärna i södra Malmö. Principiell utbyggnadsstrategi för Malmö. Den täta blandade staden ska utvidgas genom förtätning och omvandling. Malmö stad

16 En hållbar struktur Med citytunneln har Malmö tre järnvägsstationer med direkt förbindelse med Kastrup, Köpenhamn och städer och orter i södra Sverige. Från Malmö C går idag snabbtåg till Stockholm och med en framtida fast Fehmarn Bält-förbindelse ska Malmö C vara en central nod i ett nordeuropeiskt höghastighetsnät. En Öresundsmetro som skapar en ny direkt koppling mellan centrala Malmö, Malmö C, och centrala Köpenhamn stärker ytterligare Malmö C som den viktigaste noden i staden. Med en Öresundsmetro kan integrationen över sundet stärkas både kulturellt, socialt och ekonomiskt vilket är viktigt för hela regionens utveckling. En viktig utmaning i Malmö är att få fler av invånarna att ta plats i den nya näringslivsstrukturen. En stor problematik ligger i att många malmöbor inte dragit nytta av stadens positiva utveckling och att skillnaderna i levnadsstandard är stora. För att integrera staden och bryta barriärer är Malmös viktigaste strategier inom stadsplaneringen en attraktiv kollektivtrafik och tätare sammanhängande stadsbebyggelse. I östra Malmö planeras för persontrafik på Kontinentalbanan med bland annat en ny station i Rosengård. Den första etappen på en spårvägssatsning innebär att stadsdelar i södra och östra Malmö knyts samman med centrum och Västra Hamnen. Kollektivtrafikens noder och stråk är stommen för stadsbyggandet och stärker möjligheterna att utveckla levande stadsdelar med hög livskvalitet. Att uppgradera busslinjer till spårväg knyter inte bara ihop stadsdelar i behov av integrering med de regionala kärnorna, det knyter också ihop de regionala kärnorna inom Malmö och skapar attraktiva lägen längre bort från själva centrumnoderna, till exempel i Västra Hamnen och vid Medeon. Lund Lund är en stad med en spännande blandning av historia och framtid. Från att utvecklats som ett religiöst centrum i Norden har den internationella karaktären utvecklats vidare med universitetet, regionsjukhuset, transnationella företag som Alfa Laval och Tetra Pak och på senare tid etablerandet av den forskningsinriktade företagsmiljöerna Ideon och Medicon Village samt Ericsson och Sony. Med etableringen av Max IV och ESS stärks Lund ytterligare i sin roll som en internationell knutpunkt i norra Europa och som ett ledande centrum för forskning, utbildning och företagande. Enligt Lunds översiktsplan, antagen 2010, sätter den ekologiska hållbarheten en ram för planeringen i kommunen. Planeringen ska därför bidra till att minska koldioxidutsläpp och hushålla med den odlingsbara jordbruksmarken. Översiktplanen ska ge en beredskap för kommunen att växa med cirka 900 bostäder per år i en 40-årsperiod. Ny bebyggelse bör komma till med god kollektivtrafikförsörjning. I Lunds stad finns idag tillgång till spårburen kollektivtrafik men kring staden finns också den mest värdefulla jordbruksmarken. Lunds strategiska lägen Lunds stadskärna är kommunens tydligaste regionala kärna. Här finns ett brett utbud med arbetstillfällen, studieplatser, handel, kultur och nöje. Universitetet 16

17 och alla studenter sätter en stor prägel på staden vilket också märks i stadskärnan. I nordöstra Lund växer Brunnshög och forskningsanläggningarna ESS och MAX IV fram. Med höga ambitioner inom hållbarhet utvecklas Brunnshög som en stadsdel där människor kommer att arbeta och bo. Stadsdelen ska bli en kunskapsorienterad mötesplats för hela regionen. Kunskapsstråket är det område som kopplar Lunds centrala delar med Brunnshög. Här har flera av Lunds viktiga regionala funktioner vuxit fram. Det är Skånes Universitetssjukhus SUS, Lunds Universitet och tekniska högskolan. Här finns även Ideon och Medicon Village. Området är idag regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. Målet med Kunskapsstråket som stadsbyggnadsprojekt är att utveckla dessa kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen. Lunds kommun 2012 Stråket mellan Lunds stadskärna och Brunnshög/ESS är av strategisk betydelse för stadens och regionens utveckling. En hållbar struktur Stråket mellan Lunds stadskärna och Brunnshög ska utvecklas utifrån en hållbar och god tillgänglighet i regionen. Forskningsanläggningarna, utbildningsinstitutionerna och företagen ska ha en god koppling till omvärlden, inte minst Malmö och Köpenhamn, och kommunens och regionens invånare ska kunna pendla till arbets- och studieplatser i Lund på ett hållbart sätt. Att uppgradera Lundalänken mellan Lund C till ESS, som idag trafikeras av buss, till spårväg, är viktig för att stärka attraktiviteten i stråket, ha kapacitet för fler resenärer och koppla Kunskapsstråkets verksamheter med det regionala och nationella tågsystemet. Lundalänken ska tydligt utgöra en av regionens viktiga internationella kopplingar. Denna sträcka är första etappen för en spårvägsutbyggnad i Lund. Lund C är en viktig bytespunkt som ska utvecklas. Där ska byte ske mellan tåg 17

18 och spårväg längs Lundalänken mot ESS. Sedan Citytunneln öppnade har restiden till Köpenhamn kortats och trafik går hela dygnet. Detta innebär att Lund har förutsättningar att stärka sin regionala roll med närhet till Kastrup och Köpenhamn. Det ger också invånarna i Lund en bättre tillgång till det regionala utbudet av till exempel arbetsplatser, kultur och nöje. Lund C ska även i framtiden vara station för interregional tågtrafik och höghastighetståg. Utbyggnadsområdena i Lunds kommun ska i första hand lokaliseras till stationsnära läge. Simrishamnsbanan samt Lundalänken från Lund C till Brunnshög och Dalby är prioriterade infrastrukturprojekt. Lunds stad tillåts därför växa österut kring Lundalänkens hållplatslägen. Öresundsvägen är ett område i västra delen av Lunds stad utpekat för omvandling och förtätning. Området kan knyta samman västra Lund med Lund C och möjliggöra för centrala Lund att växa västerut med en tät blandad stadsbebyggelse. Ett robust regionalt kollektivtrafikstråk vidare mot Bjärred är en viktig del i utvecklingen av området. Det undersöks även att anlägga en ny station i södra Lund på Södra stambanan. Tillsammans med en uppgradering till spårväg mellan Lund och Staffanstorp förstärks möjligheten till stadsutveckling i södra delen av Lunds stad. En utvecklingsaxel österut En viktig strategi i Lunds översiktsplan är att stärka utvecklingen av orterna i östra kommundelarna utifrån de stationsnära lägena. Persontrafik på Simrishamnsbanan är avgörande för detta. Med goda kommunikationer och ett centralt läge i regionen ska Dalby utvecklas till en ort där man både bor, arbetar och utbildar sig. Även Södra Sandby och Veberöd ska stärkas. Lunds kommun 2010 Lunds stad byggs ut inom cykelavstånd. De östra tätorterna utvecklas. Bebyggelse förläggs längs kollektiv-trafi kstråk. 18

19 Lomma Lomma har ett centralt läge i en växande och tätbefolkad region. I Lomma kommun finns en närhet till vatten och öppna landskap, liksom till utbudet i Malmö och Lund. Kommunen förknippas med hög attraktivitet och har bland annat blivit utnämnd till årets boendekommun och årets skolkommun. Stränderna i kommunen liksom Alnarpsparken är populära besöksmål. I Alnarp finns Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är en viktig nod för utbildning och forskning i regionen. För den fortsatta planeringen i Lomma handlar det i första hand om att färdigställa de pågående utbyggnadsområdena. Huvudinriktningen i Lommas översiktsplan antagen 2010 är annars att slå vakt om den nuvarande mark- och vattenanvändningen. Planen som gäller fram till 2030 är mycket restriktiv mot ny bebyggelse på landsbygden. Kommunen räknar med att växa med invånare fram till Lommas strategiska lägen Södra delen av Lomma kommun med Lomma tätort och Alnarp ses vara inom MalmöLund - storstadsregionens kärna. Lomma tätort har utvecklats kraftigt senaste åren. Lomma centrum har förtätats och fått ett större utbud. Orten har vuxit mot vattnet, bland annat med ett nytt bibliotek. Industrimarken norr om hamnen har omvandlats till strandnära boende och fått en stadsmässighet med folkliv och restauranger. Lomma strand är ett populärt utflyktsmål på sommaren med gäster från framförallt Lomma och Lund. När de pågående utbyggnadsområdena för Lomma står färdiga finns inga större planer på ytterligare expansion av orten. Lomma tätort tillåts växa fram till motorvägen, men inte längre åt öster. Alnarp med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har ett centralt läge i Malmö- Lund. I Alnarpsområdet möjliggörs en utbyggnad för universitetets behov och för verksamheter i anknytande branscher. Företagsetableringar bör ha en profil som stärker Alnarps roll som ledande inom trädgård, landskapsarkitektur och jordbruk. Med en tågstation ökar den regionala tillgängligheten för Alnarps arbets- och studieplatser. Bland viktiga infrastruktursatsningar finns persontåg på Lommabanan och ett robust busstråk längs med kusten. Det skulle innebära stora förbättringar i möjligheten att åka kollektivt. Alnarp och Lomma planeras som stationer på Lommabanan. Kring stationsområdet i Lomma arbetar man för att det kan utvecklas ett resecentrum. På lång sikt finns en vision om lätt spårtrafik längs med kusten mellan Malmö och Höganäs via Lomma - Bjärred - Löddeköpinge. Även spårtrafik mellan Lomma och Lund via Hjärup samt mellan Bjärred och Lund kan bli aktuellt på längre sikt. Lomma kommun 2011 Persontågstrafi k på Lommabanan innebär tre nya stationslägen och är viktig för kommunens utveckling. Staffanstorp Liksom Lomma har Staffanstorp en strategisk position mitt i den tättbefolkade sydvästra delen av Skåne. Malmö och Lund finns inom nära håll. Idag är Staffanstorp främst en boendekommun. Tre fjärdedelar av de förvärvsarbetande pendlar till en arbetsplats utanför kommunen, framförallt till Malmö och Lund. 19

20 Inte särskilt många pendlar till kommunen. Den aktuella översiktsplanen, framtidsplanen, som är antagen 2009 präglas av att bygga en identitet för kommunens positionering i regionen. I en Öresundsregion som växer planerar Staffanstorp att växa, fast med sina unika värden och med en identitet som ska kännas viktig i regionen. Med framtidsplanen vill Staffanstorp planera för nya invånare de närmsta 30 åren. Trygghet är kommunens kännetecken och en viktig del i kommunens vision. Trygghet och engagemang bygger en Staffanstorpsanda som ska stärka Staffanstorp som en attraktiv och konkurrenskraftig kommun som lockar nya invånare och intressant näringsliv. Staffanstorps kommun 2009 Närheten till spårburen kollektivtrafi k styr hur tätorterna i Staffanstorps kommun växer. Staffanstorps kommun 2009 I framtidsplanen ges tätorterna Staffanstorp och Hjärup möjlighet att växa, både genom förtätning och genom ny bebyggelse på åkermarken. Staffanstorps strategiska lägen I Staffanstorps översiktsplan är spårburen kollektivtrafik den viktigaste faktorn som styr den framtida markanvändningen. Idag finns pågatågsstation i Hjärup på Södra stambanan mellan Malmö och Lund. Staffanstorp planerar för spårburen kollektivtrafik från Staffanstorps tätort till Lund i form av en regional spårvagnslinje samt till Malmö genom en upprustning av Simrishamnsbanan. Stationsnära läge ska utnyttjas effektivt med bostäder, service och verksamheter i centrumbebyggelse. En bit bort från station och hållplats finns varierande bostadsbebyggelse, flerbostadshus, radhus och enbostadshus. Längre bort finns glesare villabebyggelse. Den lilla stationsorten Hjärup utvecklas utifrån visionen Från hållplats till Hållbar boplats. Orten planeras växa, framförallt i väst och norr där det finns mycket stationsnära oexploaterad mark. Med en fyrspårsutbyggnad av Södra stambanan möjliggörs tätare avgångar med tåg och en överdäckning av spåren innebär att orten kan knytas samman. Kring stationen ska det möjliggöras kommersiella verksamheter och stadsliv. I övrigt byggs bostäder, tätare närmare sta- 20

21 tioner och glesare längre ifrån stationen. Staffanstorps tätort ska både byggas ut, omvandlas och förtätas. Staffanstorp rutnätscentrum kommer att utvidgas och utvecklas med bostäder och arbetsplatser. Från dagens centrum kommer blandade centrummiljöer utvecklas kring den framtida stationen, i det omvandlade Sockerbruksområdet och vidare mot ett utbyggnadsområde i sydost. Tätorten växer också utåt med nya bostads- och verksamhetsområden. Odlingslandskapet utvecklas genom stråk och målpunkter för rekreation. Det pekas ut som ett viktigt offentligt rum för den växande stads- och tätortsbefolkningen med gårdsbutiker, kulturhistoriska kyrkor och utsikts- och rastplatser. Karaktärsområden i landskapet pekas ut där fler landsbygdsnäringar uppmuntras. Efter 2038 ser Staffanstorp hur ytterligare spårvägsutbyggnader möjliggör nya stationsnära utbyggnadsområden. En spårvagnslinje från Malmö/Östervärn via Staffanstorp till Brunnshög skulle knyta ihop östra Malmö med östra Lund via Staffanstorp och skapa nya utbyggnadsmöjligheter i stråket. En spårvagn mellan Lund och Lomma via Hjärup kan möjliggöra för Hjärup att växa västerut mot Lomma. Burlöv Burlöv präglas av sitt läge vid infarten till Malmö. Fysiskt sett är centralorten Arlöv en del av storstaden Malmö. Arlöv är relativt tätbebyggt med en stor andel flerbostadshus, arbetsområden och kommersiell service. Många pendlar in till Arlöv för att arbeta. Köpcentret Burlöv Center har varit en attraktiv handelsplats sedan 1970-talet för Arlövbor men även för många i grannkommunerna. Den nya översiktsplanen, Framtidsplan för Burlövs kommun, är under hösten 2012 i ett samrådsskede. Med planen vill Burlöv utnyttja sitt centrala läge i den expansiva Öresundsregionen och ta ett regionalt ansvar i att ge plats för bostäder och arbetsplatser i stationsnära läge. I en tydligt avgränsad del av kommunen nära befintliga och framtida järnvägsstationer ser man hur antalet bostäder och arbetsplatser kan fördubblas jämfört med idag genom utbyggnad, omvandling och förtätning. Fram till 2030 ser man hur 7000 nya invånare kan tillkomma här. Detta avgränsade området omfattas av orterna Arlöv och Åkarp och ska utvecklas som stadsbebyggelse. Det innebär att Malmö, Arlöv och Åkarp byggs samman. Burlövs strategiska lägen En fyrspårsutbyggnad av Södra stambanan är avgörande för Burlövs framtidsplaner. Detta möjliggör en utveckling kring stationerna Burlöv och Åkarp. Persontåg på Lommabanan innebär att en ny station i Arlöv kan komma till inom kommunens sammanhängande stadsbebyggelse. Med utbyggnaden av Södra stambanan planeras hållplats för Öresundstågen på Burlövs station vilket bland annat innebär direkttrafik till Kastrups flygplats och Köpenhamn. I framtidsplanen vill Burlöv stärka detta stationsläge och utveckla ett Burlöv C som kommuncentrum och viktig nod i regionen. Med en tät stadsmiljö med citykänsla, bostäder och personalintensiva arbetsplatser vill man skapa en regional kärna norr om centrala Malmö motsvarande den roll som Hyl- Staffanstorps kommun 2009 Efter 2038 kan tätorterna i Staffanstorps kommun växa ytterligare längs nya kollektivtrafi k- stråk. Burlövs kommun 2012 Fyra huvustrukturer delar in markanvändningen i Burlövs kommun. En sammanhängande stadsbebyggelse utvecklas i orterna med järnvägsstationer. 21