Dina rättigheter och möjligheter

Transkript

1 Dina rättigheter och möjligheter Till alla intagna inom kriminalvården 1

2 Innehåll Inledning 3 Vardagsrutiner 5 Besök och telefoner 8 Permissioner 11 Att studera i fängelse 15 Att få tillbaka 19 körkortet 19 Inför frigivningen 22 Utsluss 26 Straff och tvång 29 Att överklaga beslut 32 Att jobba med 35 förtroenderådet 35 Ordlista 39 Var finns mer information? 41 Vart kan man vända sig? 43 2

3 Inledning Vi vet alla att möjligheterna inom kriminalvården är begränsade. Men det är inte begränsningarna som är det viktigaste i det här häftet. Den grundläggande tanken är istället att ta till vara de möjligheter som trots allt finns. Ingenting är någonsin omöjligt att förändra, även om det kanske tar tid. Här finns information om vad du faktiskt kan göra i din nuvarande situation. Du väljer själv vad du gör av informationen. Kriminalvården i anstalt skall utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas och skadliga följder av frihetsberövandet motverkas. Så står det i 4 i KvaL, lagen om kriminalvård i anstalt. Det står inte att det vore bra om eller om det finns resurser utan det står faktiskt skall. Kriminalvården är enligt lag tvungen att se till att anpassningen i samhället underlättas och att motverka skadorna av själva anstaltsvistelsen. Vi vill inte göra någon besviken, men faktum är att så fungerar det inte. För majoriteten av alla som döms till fängelse förbättras inte förutsättningarna att leva ett liv utan droger och kriminalitet, snarare tvärtom. Så var det för hundra år sedan och det fungerar fortfarande på det sättet. Självklart beror det inte bara på bristande respekt för ens rättigheter, men det spelar helt säkert en viss roll. Det är lätt att brytas ner när man konfronteras med anstaltens bristande resurser, med ständiga kränkningar av ens integritet och vad man uppfattar som godtyckliga skillnaderna i bedömningen av det man själv anser sig behöva och vara berättigad till. Då är det lätt känna sig som en andra klassens medborgare. Men bara för att du hamnar i fängelse upphör du inte att vara medborgare. Det straff som du fått av domstolen innebär att du berövas din frihet. Men du behåller de rättigheter du har som samhällsmedborgare på många andra områden. Det är INTE så att du samtidigt fråntas rätten till behandling, rätten att utbilda dig, att träffa dina barn, att få ekonomiskt stöd eller att bli behandlad med respekt. Absolut inte dessa rättigheter finns uttryckta i lagar som också gäller inom kriminalvården. 3

4 Kriminalvården är inget eget kungarike utan en del av samhället som allt annat. Vi har skrivit det här för att ge dig tips om hur du ska bete dig för att klara anstaltsvistelsen på bästa sätt. Här finns grundläggande information om rättigheter och skyldigheter, men också erfarenheter av hur det går att övervinna hinder på vägen till ett liv där man förhoppningsvis slipper att hamna i fängelse igen. Informationen är inte fullständig. Ingen av de rättigheter som presenteras gäller utan förbehåll, och vi har valt att inte redogöra för alla saker som kan göra att man inte får en vårdvistelse eller möjlighet att läsa in gymnasiet. Den listan skulle kunna göras hur lång som helst, och den skulle ändå vara ofullständig eftersom det i slutändan nästan alltid handlar om individuella bedömningar, som det heter. Dessutom är det ju så med alla rättigheter, att det inte är något man kan ta för givet utan något man tillsammans måste kämpa för. Ständigt och jämt. Vi som gjort den här foldern hoppas att informationen som ges är tillräcklig för att du och dina medfångar ska kunna agera och ta tag i de frågor som är viktiga för er. 4

5 1. Vardagsrutiner Varje anstalt har sina rutiner. Samtidigt finns det vissa allmänna ramar som gäller för samtliga anstalter. Det är viktigt att känna till dessa för att förstå hur en anstalt över huvud taget fungerar. Kontaktperson Kontaktperson (kontaktman) är den personal som du skall vända dig till i första hand om du har frågor. Kontaktpersonen är en ordinarie kriminalvårdare på anstalten. Om du har några särskilda önskemål beträffande din anstaltsvistelse ska du ta upp det med kontaktpersonen på ett så tidigt stadium som möjligt. Om inte personkemin mellan dig och kontaktpersonen fungerar kan du ansöka om att få byta kontaktperson. Verkställighetsplan Inom sex veckor efter intagningen ska en verkställighetsplan vara upprättad. Verkställighetsplanen avgör hur din anstaltstid ska se ut i grova drag, dels sådant som rör säkerheten, till exempel när du kan få din första permission eller om du ska ha permissionsstege. Men där ska också ingå vad man ska göra av sin tid i fängelse, en planering beträffande arbete, studier, hälsovård eller annan behandling. Man kan själv försöka vara med och påverka sin verkställighetsplan. Egentligen ska den revideras var tredje månad, eller då det finns behov för det, men det är inte alltid som detta sker. Om du inte själv trycker på om till exempel behandling eller studier är risken stor att denna plan bara innehåller uppgifter om säkerhetsbedömningar och när du kan få din första permission. Anstaltsplacering Placeringsenheten bestämmer vilken anstalt du ska till. Säkerhetsklassning och typ av anstalt som du hamnar på beror på en riskbedömning. Riskbedömningen går på typ av brott, straffets längd, men även en rad andra saker kan vägas in i beslutet. Har du ett kortare straff än fyra år hamnar du direkt på anstalten som du blivit placerad på tills vidare. Men om du har ett straff på minst fyra år, eller om du är fälld för grovt narkotikabrott, skickas du 5

6 till riksmottagningen under de första månaderna. För män är det då Kumla som gäller och för kvinnor är det Hinseberg. Särskilda villkor Om du har ett längre straff kommer du att få särskilda villkor. Det är bestämmelser som gäller för en intagen och som gör att han eller hon så att säga är undantagen från de allmänna bestämmelserna i vissa avseenden. De särskilda villkoren är helt individuella. Det handlar oftast om tidpunkten då man kan få permissioner, förflyttas till öppen anstalt eller bli aktuell för utsluss. Förflyttning Formellt ska närhets- respektive normaliseringsprincipen påverka vilken anstalt man hamnar på. Närhetsprincipen innebär att du ska vara placerad nära dina anhöriga så att det ska vara lättare för dem att besöka dig, och tvärtom. Normaliseringsprincipen betyder att om du är i behov av en viss typ av vård eller utbildning som finns på en speciell anstalt, då ska det väga tungt. Om du vill byta anstalt, skriv en anhållan och begär förflyttning till en annan anstalt. Det ska inte vara något större problem om den anstalt man vill bli 6

7 förflyttad till har samma säkerhetsnivå som den nuvarande. Speciellt inte om man har bra argument för att byta anstalt. I regel är det anstalten dit man vill bli flyttad som har sista ordet när det gäller beslutet. Vill du flytta från sluten till öppen anstalt kan det vara mer problematiskt. Men det går alltid att överklaga ett avslag på en begäran om förflyttning på samma sätt som andra beslut. Kontroll Närvarokontroller görs regelbundet. Visitationer kan göras precis när som helst, även nattetid vid misstanke om att något är på gång. Urinprov måste lämnas med ojämna mellanrum, för att spåra om du har använt narkotika. Inlåsning På en sluten anstalt ska cellen låsas upp någon gång mellan kl 6.30 och kl 8 på morgonen. Även helger gäller att upplåsning sker senast kl 8. Inlåsning sker senast kl 20. På en öppen anstalt gäller samma rutiner för upplåsning, men inlåsning sker senare, kl 22. Arbete och fritid Du har sysselsättningsplikt 8 timmar om dagen, alltså 40 timmar i veckan. Sysselsättning innebär arbete (med de uppgifter som finns på anstalten), studier eller deltagande i programverksamhet. Promenad Du har alltid rätt till en timmes promenad i friska luften om dagen. Fritid Alla intagna omfattas av en sysselsättningsplikt 8 timmar om dagen. Övrig tid är fritid. När det gäller fritidsaktiviteter har alla anstalter olika rutiner. Många anstalter har egna bibliotek som du kan låna böcker på. De flesta anstalter har också ett gym. Mat Om du av någon anledning inte kan äta den mat som erbjuds på anstalten har du rätt till annan mat. 7

8 2. Besök och telefoner Man får ta emot besök från anhöriga och vänner efter att man ansökt om det och fått ansökan godkänd. Det är den säkerhetsansvarige som godkänner besök. Antalet registrerade besökare är begränsat och olika från anstalt till anstalt. Normalt sett kan anstalten inte neka nära anhöriga besök. Nära anhöriga får besöka även om de är tidigare dömda för brott. Vänner och bekanta kan dock vägras att besöka om de är tidigare straffade. För att få ringa och ta emot besök måste du fylla i en anhållan (ansökan); en för telefonnummer och en för besök. Du kan bara skriva upp en person på varje anhållan, med namn, personnummer, telefonnummer och bostadsadress. Allt ska kollas innan det blir godkänt. Det kan ta olika lång tid beroende på vilken anstalt du är på, men förhoppningsvis ska allt fungera efter någon vecka. Rätt till besök En intagen får ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske ( 29 KvaL). Man har generellt sett rätt att få besök. I anstaltsföreskrifterna sägs att i den utsträckning det lämpligen kan ske främst syftar på tillgången på besöksrum och personal. Besökstider Alla anstalter har besökstider på helgerna. På vissa anstalter går det även bra med besök mitt i veckan. Man får ringa innan och boka en tid. Det händer att det är fler som vill besöka än det finns besöksrum. Saknar anstalten särskilda turordningsregler är det först till kvarn som gäller. Det gäller då för de anhöriga att vara snabba att ringa på utsatt tid för att få komma på besök. På mer öppna anstalter är det i regel lättare. Där behöver man inte förhandsanmäla besök utan det räcker med att man kommer under besökstiden och anmäler sig i centralvakten. Besökslägenheter På de flesta slutna anstalter finns särskilda besökslägenheter. De ligger på anstaltens område, men liknar en vanlig bostadslägenhet. Syftet med besökslägenheten är att underlätta umgänget 8

9 med de närmast anhöriga. Där ska man kunna vistas en längre tid, upp till flera dygn, under mer normala förhållanden än i ett besöksrum. Besökslägenheterna är i första hand till för långtidsdömda som inte är inne i permissionsgång. Tänk på att det kan vara lång väntetid till besökslägenheterna. Besök av barn prioriteras särskilt. Vad får man ta med sig? Vad man får och inte får ta med sig in varierar från anstalt till anstalt. Man kan alltid ringa till anstalten för att fråga vad som är tillåtet. Generellt gäller att man ska lämna allt som ska in till anstaltens personal direkt när man kommer, så får de lämna sakerna vidare. Vid vissa anstalter förekommer att det krävs ett skriftligt tillstånd för att besökare ska få lämna in något till en intagen. Kroppsvisitering Besökare kan utsättas för kroppsvisitering och ytlig kroppsbesiktning innan besök. Man kan tvingas ta av sig alla kläder. En kriminalvårdare av samma 9

10 kön som du själv kan sedan be dig visa upp fotsulor, handflator och armhålor. Därefter kan kläder och annat som man har med sig sökas igenom. Det sker långtifrån alltid men man ska veta att det förekommer och att personalen har rätt att neka besök om man vägrar. Men kom ihåg att du som besökare alltid har rätt att vägra delta! Det är också vara bra att komma ihåg att kriminalvårdare under inga omständigheter har rätt att säga till besökare att lämna urinprov eller blåsa i alkometer. Telefontillstånd För att få ringa måste du fylla i en blankett (anhållan) där du ansöker om tillstånd att ringa vissa personer och telefonnummer. Allt ska kollas innan det blir godkänt. Fasta telefonnummer till anhöriga är i regel inga problem att få tillstånd att ringa till. Däremot skiljer sig praxis mellan anstalterna när det gäller att godkänna mobiltelefonnummer. Enligt nuvarande regler krävs särskilda skäl för att godkänna samtal till mobiltelefoner. Intik Intik står för intagnas telefoni i kriminalvården och är ett särskilt system för att lättare kontrollera kontakterna med omvärlden. Telefonautomaterna fungerar bara med kriminalvårdens egna telefonkort och man kan bara ringa vissa nummer. Kostnad Det finns telefonkort att köpa i anstaltens kiosk. Priserna varierar beroende på vad det kostar att ringa i allmänhet. Fast det är genomgående något dyrare att ringa ifrån en anstalt. Vissa samtal ska kriminalvården bekosta. Enligt anstaltsföreskrifterna handlar det om sådana samtal som bedöms vara av stor vikt för den intagnes frigivningsförberedelser. Detta är naturligtvis en tolkningsfråga men kan vara bra att känna till. 10

11 3. Permissioner Kriminalvården ska ge möjlighet till permissioner. Permissioner betraktas som ett värdefullt medel att hjälpa de intagna att behålla kontakten med anhöriga och andra. Vidare utgör de ett medel att underlätta den intagnes anpassning i samhället samtidigt som de kan motverka skadliga följder av frihetsberövandet. (KVFS 2006:26) På samma gång är myndigheten ofta rädd att släppa ut intagna i det enskilda fallet, eftersom en permission alltid kan misskötas. Enligt KvaL ska en individuell riskbedömning göras inför varje permissionstillfälle. I denna bedömning ska bland annat faran för fortsatt brottslighet, eventuellt narkotikamissbruk och tidigare misskötsamhet vägas in. Även andra saker kan påverka. Detta gör att det är svårt att skriva vad som gäller för just dig. Du måste kolla med din kontaktperson om det finns något som påverkar den normala gången, som till exempel medför extra kvaltid*. Minimitid Minimitid (eller kvaltid) är den tid som du måste sitta av innan du kan få din första normalpermission. Kvaltiden bestäms individuellt, precis som allt annat när det gäller permissioner. Reglerna när det gäller detta är ganska invecklade. KVS föreskrifter och allmänna råd om permissioner rekommenderas om du vill veta exakt hur reglerna är skrivna. Grundregeln är: Om du avtjänar fängelsestraff på två år eller mer, eller är på en sluten anstalt, får den första normalpermissionen beviljas tidigast efter en fjärdedel av strafftiden. Om du avtjänar ett fängelsestraff på mindre än två år och befinner dig på en öppen anstalt får normalpermission beviljas tidigast efter en månad (om strafftiden är högst sex månader), tidigast efter två månader (om strafftiden är mellan sex månader och ett år) och tidigast efter tre månader (om strafftiden är mellan ett år och två år). Men det är möjligt att din första permission läggs senare. Detta är inte helt ovanligt. Det gäller särskilt dem som först hamnar på riksmottagningen, alltså är dömda till fyra års fängelse eller mer. Det är den intagnes historia inom 11

12 kriminalvården som motiverar den extra minimitiden. Personer som dömts flera gånger tidigare, misskött sig eller har missbruksproblem, får räkna med uppskjutna permissioner. Permissioner kan också skjutas upp beroende på vad som händer under anstaltstiden. Om man missköter permissioner, eller drar på sig rapporter om misskötsamhet i anstalten, fattas ett nytt beslut. Nästa permission kan skjutas upp fyra eller sex månader, beroende på vilken typ av misskötsamhet det rör sig om. Bedömningen är dock i slutändan individuell. Lufthålspermission Har du ett långt straff, med en kvaltid på 2 år eller mer, kan du få en så kallad lufthålspermission efter 2 år. En lufthålspermission är en kort vistelse (max 4 timmar) utanför anstalten med bevakning. Du kan få sådana permissioner en gång varje år, tills du kommer in i permissionsgång. Normalpermission Efter minimitiden ska du få regelbundna permissioner. Det kan dock hända att du måste gå via en övergångsperiod, en så kallad permissionsstege, innan du kommer in i vanlig permissionsgång. En permissionsstege kan till exempel bestå av två bevakade permissioner, följt av två kortare, obevakade dagpermissioner. Om du sedan kommer in i vanlig permissionsgång kan du få längre och regelbundet återkommande permissioner. Längden på en normalpermission varierar. Regeln är att du kan få upp till 48 timmar om du har två år eller mer kvar på straffet, och upp till 72 timmar om du har mindre än två år kvar. Är man dömd till ett längre straff kan man dock få upp till 96 timmar under det sista året. En permissionsperiod är en månad, till exempel 20 april- 19 maj. Om du går på permission den 21 april så måste du vänta till den 20 maj innan du går ut nästa gång. Du får bara gå ut en gång per period och det måste vara minst tre veckor mellan permissionernas början. Du betalar i regel själv för uppehället under permissionen. Men kriminalvården betalar en del av resan. Vintern 2007 kostade permissionsbiljetten max 200 kr. Det betyder att om resan egentligen kostade mer än 200 kr så betalade kriminalvården resten. Permissionsplan Inför varje permission ska det skrivas en permissionsplanering. Den gör du tillsammans med din kontaktperson. Det kan uppstå problem, beroende på vilken kontakt ni har. Du ska planera din permission med samma person som har visiterat din cell eller avlyssnat dina telefonsamtal. Nu går ni genom 12

13 vad du ska göra under permissionen: umgås med familjen, hälsa på hos vänner, besöka läkare, handla kläder och hur du ska resa. Anstalten bestämmer om eventuella besök på polisstationer och motringningar för att kontrollera att du sköter dig under permissionerna. Det sista gäller främst dem som sitter för narkotikabrott, våldsbrott, har upprepade domar bakom sig eller tidigare misskötsamhet. Efter varje permission ska det göras en uppföljning av planeringen. Särskild permission Utöver dina vanliga permissioner kan du få särskilda permissioner. För en sådan permission krävs särskilda skäl. Du kan till exempel få en särskild permission om någon närstående blir svårt sjuk. Med närstående menas föräldrar, barn, andra nära släktingar eller en person som du har en relation med. Du kan även få en särskild permission för läkarbesök, om du inte av förklarliga skäl kan göra det under normalpermissionen. Även andra saker som du inte kan göra under dina vanliga permissioner kan vara en grund till särskild permission. Detta gäller inte minst när du behöver uträtta praktiska saker som ingår i frigivningsförberedelserna. En annan anledning till särskild permission är verksamheter mot droger, till exempel deltagande i AA- eller NAmöten utanför anstalten. Fritidsverksamhet utanför anstalten Enligt 14 i KvaL ska du ges tillfälle till lämplig fritidssysselsättning. Paragrafen avser aktiviteter både inom och utanför anstalten. Säg att du vill låna en speciell bok på stadsbiblioteket eller åka till badhuset och simma med dina barn. Då kan du anhålla om 14. Hela avdelningen kan också ansöka om 14 i grupp. Det kan vara nästan vilken fritidssysselsättning som helst, eller programverksamhet som inte kan tillgodoses inom anstalten. 14 kan beviljas med eller utan tillsyn. Tillsyn behöver inte nödvändigtvis betyda personal från anstalten, det kan också vara någon från socialtjänsten eller frivården. Nuförtiden beviljas dock 14 -aktiviteter bara i begränsad utsträckning, på grund av minskade resurser till sociala verksamheter inom kriminalvården. Gruvberget Gruvberget är en öppen anstalt som ligger i Hälsingland, fyra mil från Bollnäs, mitt i skogen. Det är ingen vanlig öppen anstalt, utan liknar mest en kursgård omgiven av mindre bostadshus. Det finns en mängd motionsspår och även möjlighet att låna sportredskap för till exempel fiske, skidåkning och andra fritidsaktiviteter. Om du har familj kan den få följa med. Det anordnas dessutom särskilda kurser. Kursprogrammet bör finnas på varje anstalt. 13

14 Till Gruvberget kan man komma genom att ansöka på speciella blanketter som ska finnas på anstalten. Ibland är det många som söker så skriv en motivering varför just du behöver åka dit. Vem som helst kan söka. Men generellt kan man säga att du ska vara i permissionsgång och ha ett längre straff för att komma till Gruvberget. 14

15 4. Att studera i fängelse Du kan använda tiden i anstalt till att studera. Sysselsättningsplikten omfattar inte bara arbete utan även studier. Skillnaden är att alla studier är frivilliga. Om du hellre vill studera än utföra det arbete som anstalten erbjuder så måste du ansöka om detta. Det är inte helt säkert att du får möjlighet att studera det du vill, men det kan vara värt ett försök. Hur går man tillväga för att studera? När du kommer till anstalten får du en introduktion om allt som rör anstaltsvistelsen. Anstalten gör en verkställighetsplan och i samband med detta får du tala med personal om vad du har för önskemål, exempelvis beträffande studier. Om du känner att du vill studera, lägg då in en anhållan om detta! Möte med läraren På de flesta anstalter finns särskilda lärare. De är anställda av kriminalvården men i allt som rör själva utbildningen är de en del av Centrum för flexibelt lärande (CFL) som är en egen myndighet. Efter att anhållan om utbildning lagts in blir du kontaktad av läraren för ett inledande samtal. Läraren kan berätta vilka möjligheter som finns. Syftet är också att diskutera din målsättning med studierna. Studierna ska vara mer än bara ett sätt att fördriva tiden i anstalt. Individuell studieplan Läraren ska skriva en individuell studieplan tillsammans med dig. Där ska dina studiebehöv och målsättningar finnas antecknade. Dessa behov och målsättningar behöver inte vara begränsade till den aktuella anstaltens utbildningsmöjligheter. Behöver du studera andra ämnen än de som finns tillgängliga på din anstalt kan lärare från andra anstalter kan gå in och undervisa. Och om du flyttar till en annan anstalt så tar du din studieplan med dig och behöver inte börja om från början. Nätcentrum Det som gör detta möjligt är datasystemet Nätcentrum. Din studieplan lagras i nätcentrum. Du kan också själv logga in på Nätcentrum, när du är i anstal- 15

16 tens skolsal, och kommunicera med lärare som finns på andra anstalter. Nätcentrum håller just nu på att byggas ut. När det är färdigt ska alla som studerar på anstalt ha en sida med sitt personliga material. Man måste själv hålla koll på allting. Det kan vara både en fördel och nackdel. Vem får studera? Som alltid görs en individuell bedömning. Den görs av ansvarig kriminalvårdsinspektör, läraren och kontaktperson. Det som vägs in i denna bedömning är, bland annat, tidigare utbildning, strafflängd, yrkeserfarenhet och studiebehov. Om du får ett positivt beslut sker en studieplanering där du själv medverkar. Grundskola Det som prioriteras är de grundläggande studierna, alltså grundskola och gymnasium. Kriminalvården är skyldig enligt lag att tillhandahålla studier som ger grundskolekompetens. Det betyder att den som inte fullföljt hela högstadiet kan ta igen det nu. Gymnasium När det gäller studier på gymnasienivå finns inte samma slags garanti i lagen. Men kriminalvården ska i så stor ut- 16

17 sträckning som möjligt tillhandahålla gymnasieutbildning inom viktiga ämnen som till exempel matematik, svenska och engelska. Det kan finnas stora skillnader i utbudet av studieämnen beroende på vilken anstalt man intagen på. Numera kan man i viss mån kompensera detta genom distansundervisning via Nätcentrum. Högskola Vill man studera på högskolenivå finns för närvarande inga allmänna regler. Högskolestudier bedrivs på några anstalter i Sverige. Vanligast är distansundervisning. Förutsättningen är att högskolan kan ordna kursen på distans. Det är inte säkert att allt går att fixa. Men prata med institutionen där du vill studera! Anstalten fattar det slutliga beslutet att tillåta eller vägra högskolestudier. Högskolan fattar beslut om intagning. Det finns tre sätt bli antagen. Man kan söka in på betygen från en utbildning som minst motsvarar en treårig gymnasieutbildning. Man kan komma in genom högskoleprovet. Eller så kan man komma in via 25:4-regeln; det vill säga att man är minst 25 år gammal och har fyra års arbetslivserfarenhet. Anstaltsvistelse kan tillgodoräknas som arbetslivserfarenhet. Beslutet om intagning kan inte överklagas. Studier utanför anstalt Studier utanför anstalt kan beviljas i slutet av straffet, under förutsättning att du anses behöva det och om det ingår i frigivningsförberedelserna. Beslutet fattas av anstaltens kollegium och prövas i vissa fall även av huvudkontoret. Distansstudier Distansstudier bygger på att man gör uppgifter skriftligen och skickar in dem med brev. Fråga studieansvarig vad som är möjligt, om du är intresserad av detta alternativ. Ersättning Studieverksamheten ingår i den obligatoriska sysselsättningen som finns inom kriminalvården. Ersättningen ligger idag ligger på cirka tio kr i timmen. Studietakt Du kan läsa på heltid, upp till 40 timmars studier per vecka. Det beror på i vilken takt du vill läsa och vad anstalten godkänner. Normal studietakt på en anstalt är timmar per vecka. Ensam eller i grupp? Du kan välja att studera i grupp tillsammans med andra, eller att läsa enskilt. Det ska vara möjligt att läsa på egen hand under förutsättning att den utarbetade studieplanen följs. 17

18 Studiemedel? Centrala Studiestödsnämnden (CSN) kan ge studiemedel under tiden i anstalt om man studerar på högskolenivå. Då är man berättigad till bidragsdelen och alltså inte till den del som består av lån. I ansökan till CSN ska det anges att man sitter i fängelse. I dagsläget finns inga bestämmelser inom kriminalvården om vem som ska betala för studielitteraturen. En del litteratur kan anstalten bekosta beroende på vad det handlar om för slags utbildning, anstaltens ekonomiska resurser och individens behov. 18

19 5. Att få tillbaka körkortet En del som hamnar i fängelse blir av med körkortet som en konsekvens av domen. Andra har aldrig haft körkort, fast de har kört mycket bil i sina dagar. I båda fallen kan det vara motiverat att se till att man har ett körkort i handen den dag man friges. Var beredd på att vägen till ett körkort kan vara lång. Under anstaltstiden kan man dock avverka några viktiga steg på den väg man måste gå om man vill köra lagligt. Skäl att återkalla körkortet Körkortet kan återkallas av flera anledningar, främst på grund av sådant som har med uppträdandet i trafiken att göra. Man kan också bli av med körkortet på grund av missbruk, då man anses opålitlig i nykterhetshänseende. Brottslig verksamhet är ytterligare en orsak till att bli av med körkortet. Då anses man olämplig i trafik eftersom man begått grova brott eller använt bil vid brottstillfället. Grov brottslighet är i regel sådant som innehåller ordet grov i rubriceringen, t ex grov varusmuggling. Samtidigt är det svårt att ge några exakta besked på den här punkten. Det är alltid upp till handläggarna på länsstyrelsen att bedöma. Länsstyrelsen begär automatiskt in domen efter rättegången och fattar beslut efter en individuell bedömning av ens ärende. Anta att länsstyrelsen beslutar att återkalla körkortet. Då avgör den samtidigt hur lång tid det ska gå innan man kan få tillbaka det. Det kallas för spärrtid. Kortaste spärrtid är en månad och längsta spärrtid är tre år. Vid 12 månader går ett slags gräns. Om körkortet varit återkallat mer än 12 månader är du tvungen att ta om det på nytt. Det innebär att du måste ansöka om körkortstillstånd, göra om teoriprovet och köra upp igen. Narkotikabrott Vid narkotikabrott kan det hända att man ser både till den grova brottsligheten och det eventuella missbruket. Den grova brottsligheten medför en viss spärrtid och egentligen ingenting annat. Ovanpå detta kommer ytterligare bestämmelser kopplade till bruket av droger. Vilka bestämmelser detta är 19

20 varierar från fall till fall. Men i vanliga fall krävs en påvisad och dokumenterad drogfrihet i frihet regelbundna och negativa urinprov under minst sex månader för att få tillbaka körkortet, om det misstänks finnas missbruk med i bilden. Ansökan om körkortstillstånd För att få tillbaka körkortet krävs först och främst ett skriftligt tillstånd, ett körkortstillstånd. Du ansöker om detta hos länsstyrelsen i det län där du är folkbokförd. Skriv till länsstyrelsen och begär formuläret för körkortstillstånd. Förutom formuläret krävs papper från en läkare på din hälsa och syn. Ansökan kan skickas in 6 månader innan spärrtiden går ut. Egentligen ska du samtidigt betala in pengar för körkortstillståndet, men för att slippa betala in i onödan kan du istället begära att få ett förhandsbesked. Det är helt gratis. Har du aldrig i hela ditt liv haft ett körkort går det till på ungefär samma sätt. Skicka in en ansökan om körkortstillstånd och begär ett förhandsbesked. Beslutet kan bli att du inte kan få ett sådant tillstånd just nu. Men då får du åtminstone ett besked om hur lång spärrtid som gäller i ditt fall. Några må- 20

21 nader innan spärrtiden går ut kan du sedan lämna in en ny ansökan om körkortstillstånd. Under tiden kan du till exempel läsa in teoridelen av körkortet. När du så småningom får körkortstillståndet kan du göra teoriprovet. Finns det droger med i bilden får du sannolikt ett så kallat villkorat körkortstillstånd. Det innebär att du måste visa upp ett läkarintyg en gång i halvåret under en viss tid för att få behålla körkortet eller körkortstillståndet. Hur kan man påverka beslutet? Det är länsstyrelsen som fattar beslut i körkortsfrågor, men det går att förbättra sina chanser. I första skedet ska man besvara länsstyrelsens anmodan om yttrande innan beslut har tagits. Det som myndigheten tar hänsyn till är följande: behov av körkort i yrket, behov av körkort för rehabilitering, dokumenterat missbruk och rehabiliteringsprognos. Det kan vara en fördel att ta personlig kontakt med den handläggare som är tilldelad fallet. Ge handläggaren en klar bild av situationen. Eftersom det handlar om personliga bedömningar är den enskilde handläggarens inställning en viktig faktor. Även om det är ytterligare en handläggare inblandad i själva beslutet, blir det erfarenhetsmässigt nästan alltid som din handläggare föreslagit. Men det kan också vara bra att vara beredd på att ständigt möta nya handläggare under processens gång. Det är nämligen inte samma avdelning på länsstyrelsen som har hand om återkallandet av körkort och utfärdandet av körkortstillstånd. Det är olika avdelningar och därmed olika handläggare. Under alla omständigheter ska handläggaren få all tillgänglig information. Alla handläggare är inte lika insatta i hur det fungerar på ett fängelse. Det kan vara bra att förklara vad som sker i form av urinprover och annan kontroll. Om man befinner sig på en anstalt där det sker någon form av behandling, åtminstone på papperet, är det viktigt att handläggaren får information om detta. Samma sak gäller om det planeras en 34 placering. Det kan mycket väl hända att du kan tillgodoräkna dig tiden på behandlings- eller familjehemmet som en del av prövotiden med uppvisad drogfrihet i frihet. Vilka papper behövs? Allra tyngst väger intyg om en anställning som kräver körkort. Men det kan också vara bra att få skriftliga yttranden från andra som kan säga något positivt om ens pågående rehabilitering, till exempel psykologer, psykiatriker, läkare, socialsekreterare eller personal på anstalten. 21

22 6. Inför frigivningen Man får inte automatiskt någon hjälp från anstalten. Kriminalvården tar ett högst begränsat ansvar för tiden efter anstaltsvistelsen. Det betyder inte att det är omöjligt att förbättra sin situation inför frigivningen. Fast det krävs att du själv är aktiv och håller kontakt med människor utanför anstalten. Ingen kommer att kontakta dig och erbjuda dig arbete, bostad och annat som du eventuellt saknar. Samtidigt går det att få hjälp med de vanligaste problemen. Lika rätt till samhällets service Du har samma rätt till draghjälp som andra. Det ingår i dina rättigheter som medborgare. I Sverige gäller den så kallade normaliseringsprincipen. Den innebär att intagna på anstalt har samma rätt till samhällets service som andra medborgare. Enda skillnaden är att det är kriminalvården som ska se till att man får tillgång till denna service, oavsett vad det är för slags service. Det kan vara sjukvård, yrkesvägledning, ekonomiska bidrag eller handikapphjälpmedel. Anstaltens regler och resurser avgör vad som är möjligt i praktiken. Konkret betyder det att om anstalten inte kan erbjuda någon psykologhjälp, då spelar det ingen roll ifall du har ett dokumenterat behov av psykologhjälp, och därmed egentligen skulle ha rätt till det. Men speciellt inför frigivningen kan det vara bra att veta att du har samma rätt till samhällets stöd och hjälp som andra medborgare. Kontaktpersonen Du kan ta hjälp av din kontaktperson. Kontaktpersonen ska kunna berätta för dig vart du kan vända dig. Det ingår i deras arbetsuppgifter att vara en länk och förmedla kontakter till andra myndigheter. Fungerar det inte med kontaktpersonen, kontakta då istället din frivårdsinspektör. Anstalten är plattformen Det är anstalten som är plattformen när du ska förbereda frigivningen. Men det är inte anstalten som du ska vända dig till utan andra myndigheter som socialtjänsten och frivården. Det är inte alls säkert att de kan hjälpa dig med arbete, bostad, behandling eller skuldsanering, men det kan vara värt ett försök. 22

23 Socialtjänsten Det är socialtjänsten som ska hjälpa dig med din ekonomi. Kontakta socialtjänsten i den kommun där du är skriven. Det är deras skyldighet att se till att du och dina närmaste anhöriga inte lever under existensminimum. I många frågor som rör tiden efter frigivningen är det socialtjänsten som har ansvaret. Det kan handla om kontakten med dina barn eller att bekosta en behandling. Förutsättningen är i regel att du själv tar kontakt med socialtjänsten i din kommun. Du måste själv informera dem om din situation i god tid före frigivning, annars händer ingenting. Hur hamnar jag rätt? Enheten för försörjningsstöd ansvarar för ekonomiska frågor. Frågor om vårdnad och missbruk handläggs av en enhet som i många kommuner kallas för IFO-enheten. IFO står för individ- och familjeomsorgen. Enheten kan också heta något annat, till exempel vuxensektionen eller psykosociala enheten. Om du är osäker på vart du ska ringa, kontakta din kontaktperson på anstalten. Många socialkontor har också en mottagningsgrupp som ska se till att man hamnar rätt och får en handläggare. Vilken kommun tillhör jag? Det kan hända att socialtjänsten i din kommun inte vill kännas vid dig eftersom de är rädda för att det ska kosta pengar. Men den kommun där du senast var skriven (folkbokförd) har skyldighet att se till att du får stöd och bistånd inför frigivningen. Detta gäller enligt socialtjänstlagen 16 kap. 2. Om socialtjänsten i den aktuella kommunen ändå nekar: be att få ett skriftligt beslut på detta. Ett skriftligt beslut är möjligt att överklaga men inte ett muntligt besked per telefon. Frivården Frivården är den del av kriminalvården som tar över efter anstaltstidens slut. Liksom socialtjänsten har frivården en dubbel uppgift: att kontrollera dig och att hjälpa dig med praktiska saker. En annan likhet med socialtjänsten är att många anställda idag är överbelastade med arbete. Det innebär att du själv måste ligga på och begära hjälpen, medan kontrollen utförs utan att du behöver be om det. Prövotiden I regel avtjänar man två tredjedelar av den utdömda strafftiden på anstalt. Därefter blir man villkorligt frigiven. Villkoret är att man inte begår brott under den så kallade prövotiden. Prövotiden är minst ett år efter frigivningen. Men det beror också på hur lång delen är, alltså den kvarvarande delen av strafftiden. Har man ett sexårigt straff och blir frigiven efter fyra blir prövotiden två år. Skulle man dömas för nya brott under prövotiden kan domstolen lägga till delen till det nya straffet. 23

24 Övervakning Inför den villkorliga frigivningen får man ett beslut om övervakning. Det är behandlingskollegiet på anstalten som föreslår om du skall ha övervakning eller inte, och det är den lokala frivården som fattar beslutet. I regel får alla som har dömts till ett år eller mer ett beslut om övervakning. Detta beslut kan överklagas. Samtidigt får du reda på vem som blir din övervakare. Det kan vara en frivårdsinspektör eller en lekmannaövervakare. En lekmannaövervakare är en person i din närhet, men inte en nära anhörig, som frivården efter utredning godkänt som din lekmannaövervakare. Du kan själv komma med förslag på person som övervakare. Bakom lekmannaövervakaren finns dock hela tiden en anställd på frivården som har det yttersta ansvaret. Kan slussa rätt Frivården saknar egna ekonomiska resurser och kan inte erbjuda boende, arbete eller behandling. Men frivårdsinspektörerna har genomgått en lång utbildning och ska kunna lotsa dig vidare till rätt ställe, det är deras uppgift. De 24

25 kan slussa dig vidare till en socialjurist för att få hjälp med skuldsanering eller vårdnadstvister. Frivården ska också kunna svara på frågor om behandlingsalternativ och veta vem du ska vända dig till på arbetsförmedlingen. Möte på anstalten Frivården har skyldighet att komma till anstalten minst en gång under strafftiden. Men räkna inte med att någon kommer dit om du inte själv ber om det. När det börjar närma sig frigivning kan du kontakta frivården om du vill ha deras hjälp med att hitta vägar in i samhället igen efter fängelsestraffet. Du kan be din frivårdsinspektör att komma till anstalten och diskutera saken, eller så kan du själv besöka frivården. Det är lättare att få permission om du ska göra ett frivårdsbesök, antingen du gör det ensam under en vanlig permission eller tillsammans med din kontaktperson under en bevakad permission. Om du själv uppsöker någon av de vanliga arbetsförmedlingarna finns det i regel personal som är särskilt insatt i vad som gäller om man vill ut i studier eller arbetsliv efter ett fängelsestraff. KrAmi På en del orter finns en särskild verksamhet, KrAmi, som har till uppgift att fungera som steget in i det vanliga yrkeslivet. KrAmi är en samverkan mellan kriminalvården, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. KrAmi är till för män mellan 18 och 40 år. På några platser, i Stockholm och Örebro, finns också en motsvarande verksamhet MOA riktad till kvinnor i samma åldersgrupp. Skicka gärna efter information om vilket utbud som finns. Sedan kan du söka dig dit via frivården och socialtjänsten. Arbetsförmedlingen Det är arbetsförmedlingens uppgift att hjälpa till med studier eller yrkesutbildning utanför anstalten. De kan ordna med plats på en rad olika yrkesutbildningar, eller med studier på komvux, folkhögskola och högskola. Representanter för arbetsförmedlingarna är ganska ofta ute på anstalterna och informerar. Tag kontakt med dem i första hand. 25

26 7. Utsluss Huvudregeln är att man friges från anstalten efter två tredjedelar av straffet. Man kan också få komma ut tidigare, för att få behandling, arbeta eller studera utanför anstalten. Det finns flera olika möjligheter. Frigång Under den sista tiden av straffet finns möjlighet att få frigång. Det innebär att du under dagtid kan lämna anstalten för att jobba eller studera, eller delta i annan särskilt anordnad verksamhet. Möjligheten att få frigång finns inskriven i kriminalvårdslagen (55 KvaL). Det vanligaste är att frigång beviljas efter det att du har placerats på öppen anstalt. Men du kan ansöka om frigång så fort du är inne i permissionsgång, och det förekommer att man kan få frigång direkt från sluten anstalt. Det räknas som en träning inför frigivningen. Syftet är att få en smidigare övergång till livet ute i samhället. Därför kan man ibland få gå ut på frigång ganska lång tid innan frigivningen (upp till ett år) och inte bara de allra sista månaderna. Målgruppen beskrivs i föreskrifterna som framför allt dömda som står utanför arbetsmarknaden och därför behöver introduktion i arbetslivet. Frigång kan vara den enda utslussningsåtgärden. Men frigång kan också kombineras med antingen utökad frigång eller halvvägshus. Då får man först frigång, och om det fungerar fortsätter man i andra former av utsluss. Anstalten kan bevilja frigång upp till 4 månader. Är det fråga om längre tid beslutar regionkontoret. I båda fallen gör anstalten utredningen. Utökad frigång Utökad frigång innebär att man kan få avtjäna resten av strafftiden i hemmet redan efter halva tiden. Förutsättningen är att man har fast sysselsättning (arbete eller studier) och bostad. Det får inte heller finnas en beaktansvärd risk för återfall i brott. Utökad frigång gäller också för kortare straff. Man måste dock ha avtjänat minst tre månader i fängelse. 26

27 Utökad frigång infördes 1 januari Det är ett slags alternativ till den gamla halvtidsfrigivningen. Skillnaden är framför allt att kriminalvården kan ställa krav och utöva en viss kontroll. Myndigheten kan bestämma att man inte får lämna bostaden annat än under bestämda tider eller att man ska kontrolleras genom fotboja. Dessutom är det ett krav att delta i sysselsättning och att inte dricka alkohol. Regionkontoret fattar beslut om utökad frigång. Men det är frivården som ansvarar för utredningen. Den ska förbereda den utökade frigången tillsammans med anstalten. Vårdvistelse Vårdvistelse handlar om tillgång till vård och behandling eller andra insatser som inte finns inom kriminalvården. Framför allt gäller detta intagna som har drogproblem. Men det ska också gå att få en vårdvistelse beviljad för behandling av spelmissbruk och andra beteenden som är kopplade till återfall i brott. Vårdvistelsen innebär att man lämnar anstalten och kommer till ett behandlings- eller familjehem där man sedan vistas under resten av strafftiden. Den kan påbörjas när som helst under strafftiden. Behandlingen avslutas i samband med den villkorliga frigivningen - eller senare. Men avsikten med den nya lagstiftningen är att vårdvistelse ska påbörjas tidigare än de gamla 34 placeringarna, som nästan alltid avslutades efter muck. Om det blir så slipper man problemet att socialtjänsten måste gå in och betala för behandlingen. Om du vill få en uppfattning över det utbud av behandlingsalternativ som finns, kan du be din kontaktman att gå in på kriminalvårdens intranät och göra en utskrift på alla behandlingshem som finns inlagda där. Du kan också höra dig för med andra om de har några bra tips på behandlings- och familjehem. Kolla samtidigt att kriminalvården har ett avtal med stället som du vill komma till. Saknas ett sådant avtal är det svårt att få placeringen beviljad. Anstalten kan bevilja vårdvistelse upp till 4 månader. Är det fråga om längre tid beslutar regionkontoret. I båda fallen gör anstalten utredningen. Halvvägshus Halvvägshus riktar sig till dem som saknar arbete och bostad på utsidan men inte har något behov av vård för drogproblem. Långtidsdömda prioriteras. Halvvägshus är särskilda byggnader som ligger i vanliga bostadsområden eller i anslutning till anstalter. På dagtid deltar man i arbete eller annan sysselsättning utanför halvvägshuset. Det finns också tid till schemalagda fritids- 27

28 aktiviteter och inköp. Kvällar och nätter tillbringas i halvvägshuset. Bestämmelserna liknar de som gäller för utökad frigång. Man kan få komma till ett halvvägshus efter halva strafftiden, dock tidigast efter tre månader. Det ställs krav på skötsamhet, exempelvis att inte dricka alkohol. Kriminalvården kan också sätta upp andra särskilda regler, till exempel att man måste bära fotboja. Halvvägshus kan vara den enda utslussningsåtgärden. Men det kan också kombineras med de andra utslussningsåtgärderna. Halvvägshus kan föregås av frigång eller vårdvistelse, eller vara ett mellansteg på vägen utökad frigång. Var ute i god tid Skriv en anhållan att du vill diskutera dina möjligheter till exempelvis frigång. Det gäller att vara ute i god tid! Det tar tid att planera utslussningen (frigång, utökad frigång, vårdvistelse och halvvägshus). Det är i regel många som ska säga vad de tycker (kontaktperson, kriminalvårdsinspektör, med flera). Dessutom måste du kanske åka på några studiebesök för att titta på olika alternativ innan du bestämmer dig. Har du tur går allt smidigt, men det kan också ta åtskilliga månader. Det gäller att ha tålamod. Regionkontoret fattar beslut om halvvägshus. Men det är frivården som ansvarar för utredningen. Den ska förbereda halvvägshuset tillsammans med anstalten. 28

29 8. Straff och tvång Kriminalvården har rätt att använda olika tvångsåtgärder. Om man som intagen upplever sig utsatt för en omotiverad isolering, eller att urinprov och visitationer genomförs för att trakassera, kan det vara svårt att få rätt med de regler som gäller idag. Men det finns några principer som är bra att känna till. - Enligt lagen ska kriminalvården använda så lite tvång som möjligt för att lösa sina uppgifter. - Personalen får inte använda sina befogenheter till att förnedra: en intagen skall behandlas med aktning för hans människovärde (9 KvaL) Särskilda villkor För långtidsdömda styrs verkställigheten av så kallade särskilda villkor. Dessa villkor avgör om och när man kan få permissioner, vilka anstalter man får sitta på, etc. Den första versionen av de särskilda villkoren bestäms av huvudkontoret, efter riksmottagningens utredning. Dessa villkor kommer sedan troligen att omprövas. En förändring till det bättre? En omprövning kan initieras antingen av den intagne eller av anstalten. Om initiativet kommer från den intagne bör anstalten ställa sig positiv om man ska ha en chans till förbättrade villkor. Men det är inget formellt krav. Det är alltid huvudkontoret som beslutar om en eventuell ändring. En förändring till det bättre kan man få om ens situation har förändrats i positiv riktning, vilket exempelvis kan vara att man genomgått programverksamhet och det saknas rapporter om misskötsamhet. Ibland krävs dessutom en ny riskbedömning av en psykolog. Det senare gäller framför allt om man är dömd för våldsbrott. Isolering Isoleringar skall tillämpas restriktivt. Men de är ändå relativt vanligt förekommande och har dessutom ökat kraftigt de senaste åren. Inte ett straff Isoleringar får inte användas i bestraffningssyfte. En isolering ska alltid vara inriktad på att förhindra något allvarligt 29

30 som kan komma att hända i framtiden. Åtgärden kan och bör förstås grunda sig i något som har hänt. Men syftet med åtgärden får inte vara att straffa. Olika former av isoleringar Det finns olika former av isoleringar. Den paragraf man isolerats på grundval av bestämmer vad som gäller. 50 KvaL: Om man blir isolerad på grund av misskötsamhet får man hållas isolerad i högst fyra dygn i utredningssyfte. 20 KvaL: Tas beslutet enligt 20 KvaL får man hållas isolerad under en längre tid. Men beslutet om isolering skall omprövas minst var tionde dag. Förhållandena i isoleringscellen ska också likna en vanlig cell så mycket som möjligt. Det betyder att man bara får vara hårdisolerad under en kort tid. År 2005 riktade Justitieombudsmannen stark kritik mot att en anstalt hållit en intagen isolerad under tio dagar i en cell med bara en madrass på golvet. 20 a KvaL: Ytterligare en form av isolering är placering på säkerhetsavdelning. Enligt 20 a KvaL, får man placeras på säkerhetsavdelning om det finns en bestående risk att man försöker rymma eller förbereder brottslig verksamhet av allvarligt slag under anstaltstiden. Beslutet skall omprövas minst en gång varje månad. Kroppsvisitation Det är noga reglerat hur en kroppsvisitation och kroppsbesiktning får gå till. Allmänt gäller att kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får inte göras mer ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver. (52 c KvaL) När det gäller kroppsbesiktning, som är det mest integritetskränkande ingreppet, måste det dessutom finnas anledning att anta man bär på sig ett otillåtet föremål. (52 b KvaL) Uppskjuten frigivning Flera av tvångsåtgärderna kan i praktiken användas som straff. Men uppskjutning av den villkorliga frigivningen är den enda godkända bestraffningen. Tidigare kunde anstaltsledningen besluta om mellan fem och femton extra dagar som påföljd för olika former av misskötsamhet: arbetsvägran, positiva urinprov, mobiltelefoner i cellen etc. Från och med 2007 gäller en ny ordning. Istället för att få ett straff för varje misskötsamhet, kommer alla misskötsamheter att samlas ihop och skickas till huvudkontoret för bedömning. Det är huvudkontoret som tar ställning till om frigivningen ska skjutas upp. Skäl för att skjuta upp frigivningen är om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. (26 kap. 6 BrB) Vad detta innebär kommer att bedömas individuellt. 30

31 Bedömningen ska göras i samband med att en utslussningsåtgärd börjar planeras. Om ingen utslussningsåtgärd planeras ska bedömningen göras i god tid innan den ordinarie tidpunkten för villkorlig frigivning. I praktiken betyder det troligen några månader innan två tredjedelar av strafftiden har gått. Frigivningen kan skjutas upp högst sex månader i taget. Ett nytt datum villkorlig frigivning ska samtidigt meddelas. När det nya datumet närmar sig kan ska en ny bedömning göras. Beslutet ska föregås av en utredning av händelserna. Eftersom kriminalvården både utreder och dömer i ärendet är personalen skyldig att iaktta den största noggrannhet och objektivitet. Påståenden måste motiveras. Exempelvis räcker det inte med att i allmänna ordalag konstatera att en intagen uppträtt hotfullt eller störande utan det måste framgå vari hotet eller det störande beteendet bestått. (KVFS 2006:20) Dessutom har man som intagen, från och med 2007, rätt till advokat för att bemöta anklagelserna. I KvaL 51 sägs att offentligt biträde förordnas för den intagne, om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Advokaten får inte sitta med när beslutet tas, men kan hjälpa till med att skriva yttranden. Brevkontroll All post som skickas till en intagen kan granskas av kriminalvården. Paket kan öppnas, eller bara lysas igenom för att se om det finns otillåtna föremål. Brev kan öppnas och läsas igenom. Detta sker långtifrån alltid, bland annat eftersom det är så tidskrävande, men som intagen och anhörig måste man räkna med möjligheten. Om brevet öppnas är kriminalvården skyldig att skriva det på kuvertet. Det ska också stå vad som var anledningen till kontrollen, vilket datum det skedde och vilka som utförde den. Andra former av tvång Kriminalvården har rätt att ta urinprov på intagna. Man har rätt att göra cellvisitationer. Samma sak gäller förflyttningar till andra anstalter. Det är tyvärr en del av vardagen i anstalt och det finns få begränsningar som man kan åberopa sig på. 31