Minnesanteckningar workshop Workshop A

Transkript

1 Minnesanteckningar workshop Workshop A Hur kan vi använda vattenråden till ett effektivt åtgärdsarbete? Vi diskuterar kontaktpersonernas roll gentemot vattenråden, vad VM+Lst vill med vattenråden, hur vi kan utveckla samverkan och få fart på åtgärdsarbetet. Sammanfattning tre viktigaste punkterna: Det behövs en anställd för att få fart på åtgärdsarbetet i vattenråd, kan vara på en kommun VISS är viktigt, vattenråden behöver stöd i hur de kan använda det Lokala åtgärdsplaner kan få igång åtgärdsarbetet och bidra till att rätt åtgärder kan prioriteras Laget runt: Hur använder ditt län vattenråden? Skåne Delar vattenråden mellan sig. Presenterar åtgärder i VISS och ber om input. Deltar på årsmöten och arbetsgruppsmöten. Lyssnar in, hör vad som är på gång. Åtgärder som genomförs på vattenrådsnivå är inte alltid samma som föreslås i VISS. Samarbetet och relationen kan utvecklas. Många självgående vattenråd. En del nyare som behöver stöd, kontaktpersonerna försöker renodla sin roll. Andra klarar sig själva, efterfrågar ingenting. För dialog kring åtgärder. Jönköping Möte varannan månad. Presenterar utkast för bedömningar, vattenråden återkommer ganska sällan med synpunkter. Blir mer och mer krångligt i VISS, svårt att sålla ut vad som är relevant för vattenråden. Stöttar undergrupp om sjön Bolmen i Lagans vattenråd. Styrs mycket av vattenrådens behov och intresse. Blekinge Fem vattenråd som skiljer sig mycket från varandra. Kontaktpersonerna fungerar ofta som samtalspartner via mail och telefon. Västra Götaland vattenråd i länet. Träffar dem under statusklassning, visar förslag. Får inte så mycket konkreta synpunkter. Vattenråden tycker inte att de får gehör för sina synpunkter. De har gjort mer utrivningsprojekt än konkreta åtgärder, en del gör provtagningar. Mölndalsån är utsatt för högt exploateringstryck, vilket diskuteras i vattenrådet. Vattenråden följer inte kopplingarna i VISS utan gör vad de tycker är viktigt. Många har en driven sekreterare, då händer det mycket men det faller om den personen slutar. Det behövs någon som är anställd. Ibland består vattenrådet av politiker som inte lyssnas på i kommunen eftersom de inte längre är inne i den aktiva politiken. Det finns ojämlikhet mellan vattenråden.

2 Kalmar Olika för olika vattenråd. Lokalt samrådsprogram med möte mellan kommun/vattenråd/länsstyrelse. Vattenråden vill ha backning i kommunmöten. Länsstyrelsen är bollplank för förslag till åtgärder från vattenråden. Värmland 7 vattenråd i stora avrinningsområden, svårt att hantera så stora områden med så många kommuner. De har en pensionerad kommuntjänsteman som är väldigt aktiv och får mycket gjort. Hen har varit runt i kommunstyrelser och nämnder för att alla ska förstå att vatten är viktigt. Tagit fram lokala åtgärdsplaner som lett till en del åtgärder. Arbetet hänger ofta på engagerade eldsjälar vilket är synd, det behövs fler krafter för att få till långsiktighet. Kronoberg 6 vattenråd, 1 vattenvårdsförbund. Stort spann, en del är aktiva och en del gör ingenting. Det finns vattenråd som har tagit fram åtgärdsplaner som länsstyrelsen sedan har tittat på. Mörrumsåns vattenråd genomför mycket åtgärder. Växjö kommun är drivande i vattenråd men de hade gjort åtgärder även om inte vattenrådet hade funnits. Vattenråden bildades på grund av att vi behövde en dialogpartner till samråden, de klarar inte av att genomföra åtgärder. Tror inte på upplägget, funkar när det är vattenråd som drivs av kommunerna men svårt när det är stora avrinningsområden, då blir det mindre konkret. Svårt med engagemang beroende på problemet, t ex miljögifter syns inte och är svårt att genomföra åtgärder mot. Östergötland 9 vattenråd, kommuner är med i alla utom ett. Har haft turnéer och gått på alla vattenrådsmöten en gång. Ordnar vattenrådssamordnarmöten en gång i halvåret. Vattenrådens dag anordnas årligen. Vattenråden där de stora kommunerna ingår fungerar bra, men det är svårt att kräva mycket av de små. Vattenråden söker inte så mycket pengar, kanske lite LOVA men inget annat. Halland 14 vattenråd men delar många med andra län. Har ambition att vara med på så många möten som möjligt, men tycker inte att de direkt använder vattenråden. Öppen diskussion Åtgärder i VISS ta bort, lägger fokus på fel saker och leder till missförstånd. Vattenråd har varit arga i två år länsstyrelsen kan förklara och lugna dem men skadan är redan skedd. En kommun överklagade åtgärdsprogrammen på grund av vad som står i VISS. På många möten måste kontaktpersonerna förklara att det som står i VISS bara är förslag. Dock kommer förmodligen åtgärderna i VISS att ligga kvar. Hur kan vi då hantera det på bästa sätt för att undvika feltolkningar? EU kräver beräkning av kostnader. Vi behöver vara försiktiga med vad vi går ut med. Viktigt att visa att fysiska åtgärder i VISS är som en väckarklocka, som ett smörgåsbord att plocka ifrån. Vi behöver vara övertydliga i VISS med stor text om att det är förslag och att kostnadsberäkningarna är schabloner. Kanske kunde det finnas varningsrutor i orange, som dök upp när man klickade på en sida? Viktigt att poängtera att det är bra att det är tydligt vad som behöver göras, att vi är ute efter effekten. Vi ska inte lägga in åtgärder som inte behövs.

3 Folk behöver ha tid att sätta sig in i verktyg som VISS. En viktig vinst med vattenråden är att de kan få kommunerna att förstå att de måste förankra åtgärdsarbete lokalt. Vi får inte missa vattenrådens ursprungsidé att vara ett forum för lokal samverkan. Vi bör vara försiktiga när vi pratar med dem och komma ihåg att alla inte vill utföra åtgärder. Men många vattenråd skulle inte ens vilja finnas om de bara skulle jobba med samverkan. De vill påverka och förbättra sitt vatten. Hur kan länsstyrelserna hämta in lokala idéer på åtgärder? Hur använder vi kompetensen ute i vattenråden? Information, påverkan. Delta på möten, vara ute bland folk. Vad ser vi för nyckelfaktorer som vi har eller inte har? Kontakt med kommunpolitiker sätter planering och budget i september så vi bör komma in i processen innan dess. Presentera vad åtgärdsprogrammen innebär. Vi behöver gå till kommunledningen. Södra Östersjön har åkt ut till kommunerna för att berätta vad de behöver göra enligt åtgärdsprogrammet och påtalat att de kan använda vattenråden till det. På så vis har de kunnat möta dem på deras hemmaplan. Vi måste använda oss av de kontakter och nätverk som finns för att väcka politikerna. Genom vattenråden kan kommunerna samarbeta och få till billigare arbete. Vattenmyndigheterna håller på att spetsa till återrapporteringen, den ska bli mer kvantitativ. Landshövdingen i Västra Götaland pratar om återrapporteringen när han är ute på sina kommunturnéer. Hur kan vi visa tydligare att vi tycker vattenråden är viktiga och att vi använder deras kunskaper? Hjälpa till med lokala åtgärdsplaner och prioriteringar. Vattenråden vill få den tyngd som länsstyrelsen ger när de pratar med sina kommuner. Lokala åtgärdsplaner kanske inte alltid tas fram av kommunerna, utan det behöver ibland vi på Lst göra. Om vi kunde förse vattenråden med ett lokalt åtgärdsprogram skulle de börja jobba med det. Kalmar har startat ett pilotprojekt med Ljungbyåns avrinningsområde. De tog fram en lokal åtgärdsplan och började kolla upp vad de kunde ansöka om pengar för. Produkten består av prioriterade åtgärder i en lista utifrån vilka som kan vara bra att börja med. Sedan söker de pengar för vad som behöver göras. Planen ska förankas lokalt med kommuner och vattenråd. Länsstyrelserna kanske inte alltid gör det som kan ligga på vattenråden på grund av att annat bör prioriteras för att se var vi gör störst nytta. Hur får man med vattenråden på impopulära åtgärder? Om man lyckas väcka markägares intresse så kan man få gjort mycket. Presentera budget och förklara. Vattenrådet eller vattenråden tillsammans kan bli en stor påverkansgrupp med makt att få saker gjort. Kan vi använda miljömålsarbetet? Där kan kommunerna jämföra sig med varandra och försöka bli bättre än sina grannar.

4 Halland tog fram en karta med färger från VISS och tog med sig den när de träffade vattenråden för att förklara vad vi bygger färgsättningarna på. På det viset kunde de ställa frågan ok, ditt vatten är rött i VISS, vad vill du göra åt det? Workshop B Vattenförvaltning och miljömål Tre viktiga slutsatser Fördel Viktig med gemensamt arbetssätt där man arbetar med VF och miljömål. Dra nytta av befintliga system, undvik dubbelarbete, använd det som fungerat bra för att få ut information om mål Utmaning helhetsgrepp. Utmaning med korskopplingar och få ut information om hur de olika målen hänger ihop idag inte helt löst med ansvarsfrågorna Farhåga med att integrera allt i allt. Kan bli för mycket. Får inte tappa bort miljömålen (viktigt med värdefulla vatten och även övrigt vatten får inte glömmas bort). Värmland - bytt miljömålssamordnare, har tittat på miljömålens åtgärdslista men rent övergripande. Upplever att miljömålen är mer utåtriktade fria diskussioner. Kan kanske använda det positiva utåtriktade arbetet som miljömålen är bra på när vi ska nå ut med ÅP VF. Halland - har ett lite annorlunda ÅP miljömålen det täcker inte in alla miljömålen, har inte med sådant som ingår i ordinarie arbete så t.ex för vatten har de en kort text med att arbetet sker i vattendirektivsarbetet. Minimerar risken för dubbelarbete. På miljömålskonferens lyfts aktuella frågor. Skåne Har tagit fram ett nytt ÅP miljömål, delat in i fyra fokusområde, har tagit in vattendirektivets åtgärder i detta ÅP Jönköping fyra temaområde. ÅP för vattnets miljömål inne på tredje rundan. Ambitionen var att VF ÅP ska in, blivit lite svårt nu när ÅP VF inte är beslutat. Har konkretiserat och gjort om lite. Fler åtgärder behövs för att nå alla mål, de åtgärderna håller på att tas fram. Planerar nästa år att gå ut och berätta om detta. Västra Götaland startat en tvärgrupp för att samordna miljömål och VF. Vill undvika att miljömålen blir stuprör. Blekinge också delat in i temaområde. Har lagt in VF åtgärder i miljömåls ÅP. Beroende på hur man vrider och vänder på det kan det ena eller andra vara styrande. Försöker konkretisera åtgärderna och förankrar med kommunerna. Inga motsättningar mellan målen, tycker att de går hand i hand. Har låga grundvattennivåer och lite vatten i vattendragen har blivit väldigt tydligt att något måste göras nu. Kalmar Finns ett ÅP för miljömålen, innehåller ca 85 åtgärder. Har lyft in åtgärder från andra åtgärdsprogram t.ex. VF ÅP. Aktiviteterna är tidsatta, ganska ambitiöst. Har en regional

5 vattenförsörjningsplan som är beslutat med ett antal åtgärder som också lyfts in i miljömåls ÅP. I första utvärderingen såg det bra ut 80% av vad man sagt att man skulle göra var uppfyllt. Miljömålsrådet har möjlighet att äska pengar för samverkan mellan myndigheter. Gruppen har dålig koll på olika listor Hur vill vi få information om arbetet med miljömålsrådets åtgärdslistor? Förslag informationen kan vidarebefordras via VM. Kan läggas med i omvärldsbevakning till länsstyrelserna kortfattat om vad som händer. Kan läggas ut länk på VMs hemsida till nationell miljömåls hemsida. Kan själva fråga efter den i vår egen organisation. Fördelar Nackdelar med att tajta ihop de olika målen. Svårt att veta var ansvaret för de olika målen ligger på Länsstyrelsen. Och vilken tyngd de har olika målen. Vi vet nog inte om alla olika mål och vad de innebär för oss. Finns behov av samordning men svårt att veta hur vi ska göra det. Vilket ansvar har vi som tjänstemän i att föra ut information om vad vi gör. Ett sätt att i verksamhetsplaneringen lägga in ansvar så att det är tydligt ner till individuell planering. Kan använda miljömålen till andra grupper som inte berörs av andra planer på så vis kan man nå andra grupper som annars inte berörts. Viktigt att veta om det är lagkrav. Finns risk att VF tar över Miljömålet levande sjöar och vattendrag på så vis att vi mest jobbar med vatten som inte uppnår god status istället för att skydda värdefulla vatten. Besvärligt att vi inte har samma målår. Vinst med att kommunicera både miljömål och VF samtidigt. Dra nytta av miljömålens arbetssätt t.ex göra projekt tillsammans med kommuner mm. Lst kommer att få ca. 10 åtgärder. Finns en tanke att olika Länsstyrelser kan få ansvar för en åtgärd. Nackdel att det kan bli för stort att greppa alla mål om de ligger samlade, en del blir då dubbla från andra planer. Fördel att vi får en samlad kunskap och att man når ut med kunskap om hur situationen ser ut. Uppföljningen av miljömålen gör att vi får kunskap av vad som behöver göras, får sedan inarbetas i andra planer. Miljömålen har lyft kunskapen och intresset. Dra nytta av miljömålsarbete när vi ska integrera VF på Lst. BS till för att göra VM uppdrag men inte att genomföra ÅP. Workshop C Erfarenhet ÅP 30 och samverkan

6 Tre punkter till slutsatserna 1. Formell och informell samverkan på lst 2. Våga prioritera områden och åtgärder- Viktigt att hjälpa berörda att prioritera så att det blir verkstad. 3. Utbildning/kompetensutbildning MKN behöver hjälp av jurister och vägledande myndigheter. Jönköping VP-anvisningarna Miljöledningssystem Följs upp flera gånger per år. Svårt att veta när man är klar Vattengrupp, vattenstrategisk chefsgrupp Samlad Åtgärdsplan Vatten Värmland Workshops med enheterna. Vad kan vi göra vilka andra uppdrag Har inte följts upp. Chefsgrupp för hantering av vattenförvaltningsarbetet. Halland Inget formellt beslut/dokument Behöver hitta formerna nu. Östergötland Vattengrupp (vatten, klimat, plan, lantbruk med flera) träffas varje månad. Tema och aktuella frågor.återrapportering möten Miljö och klimatberedningen Skåne Återrapporterar att ÅP genomförande ingår i miljömålsprogrammet. Samverkan på avdelningarna om ÅP. Många inofficiella kanaler. Chefsgrupp. Vattengrupp med både bsekt, åtgärds, vattenverksamhet. Kalmar Har kanske förlitat sig på vattenmyndigheten. Chefsgrupp för berörda enhetschefer. 4 ggr per år. Återrapportering, miljömålen.

7 Tar fram strategi som landshövding skriver under. Vattenkraft finns. Nu är lantbruksfrågor, övergödning på gång. Västra Götaland Ledningsgruppen sa att det ska satsas på och alla berörda ska vara med. Processen var det mest värdefulla. Chefer på tvären. Tvärgrupp för att hantera frågor som är tvärsektoriella. Diskussion Åtgärd 30 var vagt skriven och utfallet har skiftat. VM ser inte det som ett problem. Det viktiga är att syftet uppfylls. I kommande ÅP klargörs syftet mer. Om behov finns får vi lyfta till mer ingående diskussion. Följande är viktigt för att få igång samverkan internt: Formellt utpekat ansvar viktigt Formella samverkansgrupper Chefsgrupp Informella kontakter också Att tid avsätts på alla berörda enheter Instruktion i VP-anvisningar Nå plansidan och juristerna Samverkan plan - Plantjänst i Skåne, nu har han utbildat övriga och granskningen funkar inom planenheten. - Värmland planfokus. Titta på alla planer. Vill få planfolket att själva kunna hantera granskningen. Samverkan landsbygd - Rådgivning och kompetensutbildning är det viktiga i ÅP - Greppa och vattendragsgrupper, prioriterade områden. - Greppa-konsulterna behöver utbildas. - Mer flexibilitet i greppa-modulerna. - Miljöstöden behöver bli mer av styrmedel Metod för gruppdiskussion Viktigt att hjälpa berörda att prioritera så att det blir verkstad. Östergötland tillsynarna är på. Vill ha hjälp med prioritering. Lågt hängande frukter.

8 Vi har prioriterat och kommer nu ta en diskussion med berörda enheter, ser det som en hjälp för dom att prioritera. Geografisk kraftsamling olika typer av åtgärder i samverkan. Diskussion med prövning och tillsyn hur tillämpa MKN. Stor utmaning. MSS-projekt MKN och tillsyn blir av nästa år. Vilka län? Utsläppspunkt i miljöreda behöver finnas och synas i GIS. Chefsjuristernas nätverk och vägledande myndigheter behöver ta bollen! Planera in MKN-träffar efter att vägledningen om MKN och Weserdomen är klar. Workshop D Bra exempel inom åtgärdsarbetet. Tre redovisningspunkter: God exempel finns, men en sammanställning av dem saknas. Nytta behöver inte bara beskrivas som pengar BS och VM kan sprida goda exempel, antingen genom egna möten eller genom andra möten, tex miljömålsmöten Det kan i längden missgynna åtgärdstakten om staten går in och finansierar åtgärder. Länens arbete: VGL: Demoprojekt i bra områden som kan visa på hur olika åtgärder se ut. Kalmar: Emå-projektet, ett SÅP-finansierat rådgivningsprojekt för lantbrukare att minska miljöpåverkan. Värdering av ekosystemtjänster pågår. Skåne: Det pågår många projekt, även Life-projekt. Blekinge: Goda exempel finns, men ingen metodik för att nå bra resultat. Mer slingrig väg, där vissa projekt blir bra, andra mindre bra utan att man vet varför. Det är inte alltid lämpligt att staten finansierar projekt som skulle betalas med PPP, det kan i längden hämma åtgärdstakten. Jönköping: Har provfiskat i samarbete med fiskevårdsområdena, och där fått en bra dialog inför fortsatt åtgärdsarbete. Värmland: vattendragsvandringar, dock svårt att få med politiket även om allmänheten har kommit, Truminventeringar av skogsägare och fiskvandring

9 Åtgärder i marin miljö: Svårt med stora vattenförekomster och högt exploateringstryck, VGL har musselodlingar och ålgräs, Kalmar har ålgräs och kartläggning av svartmunnad smörbult. Marint skräp Hur når man politiker? Media är media med på ett projekt är det lättare att få med politiker Via tjänstemän som förstår vinsten Välj rätt tillfälle, dels i budgetsammanhang, valcykeln och årstid/nyhetsflöde En kommun börjar komma då kommer ofta även de andra Tryck från allmänhet Dagtid kan vara svårt, ibland är kvällstid bättre. Visa på kostnadseffektiva åtgärder, med siffror. Finns projekt i USA men kan titta på Hur sprida goda exempel? Möten, typ vattenrådens dag Flik på VMs hemsida med pågående projekt Flik på LST hemsida Vattenrådens hemsida ska ev omvandlas till ett facebook forum uppmuntra vattenråden att lägga in allt där Åtgärdsbiblioteket här kan man hämta inspiration och information om åtgärder, används en del redan men kan utvecklas mycket LST tar fram lokala åtgärdsprogram som stäms av med vattenråden/kommunerna Nytta med åtgärder: gärna någon uppskattning kostand/inkomst medborgarnyttan bättre boendemiljö ekosystemtjänster Workshop E Hur ska länsstyrelserna få igång arbetet med åtgärder? Prioritering av åtgärder kan vara ett sätt att komma framåt. - Jönköpings arbetssätt. Jönköping använder sin modell för prioritering av åtgärder. Leder till att man prioriterar områden, mäter för att verifiera påverkan, prövning & tillsyn, samverkan (och VU som söker bidrag för sina åtgärder), uppföljning med nya provtagningar osv. - Ibland viktigt med länsstyrelsegemensam prioritering. T ex vandringshinder och vattenverksamheter är det särskilt viktigt.

10 Exempel från Halland på hur Lst kan jobba tvärs länsstyrelsens enheter, MKN - Bsek sammanställer återkommande pågående vattenärenden - Bsek granskar underlag i VISS och gör eventuella kvalitetsförbättringar (?) - Bsek samverkar med aktuell enhet. - Viktigt att det få bra vägledning kring MKN i planer. Hoppet ställs till Lst-juristernas pågående arbete. - Hur hantera tillkommande belastningar i biflöden som påverkar nedströms? VISS-utveckling - Utveckla så att fler skärningar och utdrag kan göras, t ex per kommun, per mindre åtgärdsområden mm. - Vi bör ha en upplåst version av VISS för att kunna göra om statusklassningar som syns direkt istället för i excel-filer vid sidan av!