SVENS! /459/8 PROTOKOLL. Elberedskapsrådet möte 3/2014

Transkript

1 SVENS! Beredskap och säkerhet Magnus Lommerdal /459/8 PROTOKOLL Elberedskapsrådet möte 3/2014 Närvarande Johan Askerlund Greta Berg Daniel Jonsson Remy Kolessar Bo Krantz (ordförande) Ove Landberg Jan Mörtberg Cecilia Nyström Mikael Toll Frånvarande Lars Joelsson Anders Richert Mats Wallinder Övriga Anna Engström-Meyer (föredragande) Magnus Lommerdal (sekreterare och föredragande) Tiina Saksman Harb (föredragande) Malin Stridh (enhetschef Beredskap och säkerhet) Sammanträdets öppnande Bo Krantz välkomnar medlemmarna i rådet och öppnar mötet. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll gicks igenom och lades till handlingarna. Verksamheten 2015 Malin Stridh inledde med att kort summera årets Kraftsamling-konferenser där Svenska kraftnät årligen informerar och tar in synpunkter från elförsörjningen inom aktuella ämnen. Därefter gick Stridh igenom den planerade verksamheten för Det är en ambitiös hudget om ca 360 mnkr. Då det årliga anslaget för Elberedskaps- 1/6

2 verksamheten är 255 mnkr förutsätter det att anslagssparandet får utnyttjas fullt ut. Om så inte är fallet kommer det att ske en prioritering efter den fastslagna inriktning som ligger för verksamheten. Av de budgeterade 360 mnkr är redan 190 mnkr öronmärkta för beslutade aktiviteter. Budgeterade aktiviteter grupperade per område för 2015: Krisberedskap Reparationsberedskap Robust elförsöijning Säkerhetsskydd Informationssäkerhet Elektroniska kommunikationer Dammsäkerhet Förvaltning 10 mnkr 62 mnkr 165 mnkr 46 mnkr 4 mnkr 27 mnkr 14 mnkr 31 mnkr Utifrån utkastet till kommande regleringsbrev, där ett uppdrag kring informationssäkerhet ingår, kommer Svenska kraftnät sannolikt styra ytterligare medel till informationssäkerhet. Rådet frågade hur väl budget stämmer mot utfallet och i vilket skede ersättning för åtgärder betalas ut. Stridh svarade att ambitionen är att minska differensen mellan budget och utfall men att differensen aldrig kommer att kunna bli noll. Om till exempel ett prov i en anläggning misslyckas kan det ta månader innan det finns möjlighet att utföra det igen. Utbetalning av ersättning sker i samband med bekräftad åtgärd i form av till exempel en rapport eller ett genomfört prov. Rådet undrade även om det finns en anslagskredit. Det finns ingen möjlighete till det i nuvarande regleringsbrev, men det kan vara en fråga att ta upp med departementet. Rådet lyfte frågan om det finns en tanke på att gå från tyngdpunkten på investeringar i anläggningar och materiel till en mer informativ och utbildade verksamet som kanske kan ge bättre förutsättningar att lösa en svår situation. Stridh svarade att vi lägger mycket tid på många olika övningar och utbildningar men att det inte driver så stora kostnader. Det uppstod flera diskussioner kring informationssäkerhet, bl. a. efter Riksrevisionens rapport om information i civila statsförvaltningar och att flera civila myndigheter sannolikt kommer att få uppdrag gällande analys av informationssäkerheten i myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser. Hur det ska tas omhand i den kommande planeringen är ännu inte fastställt men under årets Kraftsamlingar genomfördes ett mycket uppskattat informationspass rörande informationssäkerhet där man visade kända händelser och hur sårbara anläggningar 2/6

3 kan vara ur IT-säkerhetsperspektiv. Rådet höll med om att information ut till elförsörjningens företag är mycket viktig. Rådet ställde frågan om resultatet av Risk- och sårbarhetsanalysen påverkar inriktningen för Den gällande inriktningen bygger på risk- och sårbarhetsanalyser. Försvarsmaktens elförsörjningstrygghet Johan Askerlund berättade om den omfattande utredning han driver inom området "Försvarsmaktens elförsörjningstrygghet". Utredningen syftar till att öka kunskapen inom Försvarsmakten avseende roller och ansvar inom den nationella elförsörjningen samt föreslå åtgärder som stärker myndighetens elförsöijningstrygghet. Omregleringen av elmarknaden har medfört ändrade spelregler och det har kommit in ett antal nya aktörer såväl inom elförsöijningen som inom myndigheter som har olika roller och ansvar. Elförsörjning är en fråga som varit nedprioriterad tidigare inom Försvarsmakten och vid ett försvarsplaneringsspel 2013 visades sig ett antal brister inom området. Utredningen har genomförts genom fallstudier, intervjuer, dialoger och annan underlagsinhämtning. Det scenario som använts i utredningen är samma som Svenska kraftnät använde under Elövning Försvarsmakten är idag en stor elanvändare med stor geografisk utspridning. Det är en utmaning när man också är en myndighet som förväntas upprätthålla verksamheten oavsett vad som händer. Ytterligare en utmaning är att Fortifikationsverket är hyresvärd för Försvarsmaktens samtliga verksamhetsobjekt och också är den som abonnerar på effektuttag för verksamheten efter diskussioner med Försvarsmakten. Detta har medfört att Försvarsmakten inte har tillräcklig kunskap om sin egen elförbrukning. De slutsatser som dras utifrån utredningen är bland annat att kunskapsnivån inom Försvarsmakten behöver höjas avseende samhällets elförsörjning och det krävs en förbättrad koordinering inom Högkvarteret avseende ärenden som rör elförsörjning. Dessutom måste samverkan med Svenska kraftnät och Energimyndigheten stärkas och behovet av elförsörjning vid höjd beredskap inom Försvarsmakten inventeras. Utredningen planeras att bli fastställd under december 2014 och beslut ska därefter fattas att omhänderta resultatet under /6

4 Dammsäkerhet Anna Engström Meyer presenterade punkten. Från och med den i juli 2014 finns en samlad reglering kring frågor om dammsäkerhet införd i miljöbalken. Det innebär att det ska göras en konsekvensutredning och klassificering av dammar utifrån hur stor påverkan på samhället ett dammhaveri kan få. Klassificeringen ligger till grund för krav avseende dammägarens säkerhetsledningssystem och egenkontroll samt rapportering till länsstyrelsen som är operativ tillsynsmyndighet. Svenska kraftnät har även fått bemyndigande att meddela föreskrifter. Föreskrifter om konsekvensutredningar träder i kraft 1 januari Under 2015 kommer Svenska kraftnät utarbeta föreskrifter om säkerhetsledningssystem, helhetsbedömningar om anläggningens säkerhet och rapportering med målet att de ska träda i kraft 1 januari Engström Meyer berättade om de tre regeringsuppdrag som Svenska kraftnät fått inom dammsäkerhet. I det första uppdraget ska en tidplan för klassificering av dammar och hur medel ska fördelas till länsstyrelser tas fram. I det andra uppdraget ska vägledningar för hur säkerhetsskyddslagen ska tillämpas vid dammanläggningar tas fram. I det tredje uppdraget ingår att identifiera behov och ta fram en plan för att genomföra insatser för att stimulera utveckling av samordning och övad beredskap för dammhaverier. Inom det sista uppdraget har en större workshop med ca 30 aktörer genomförts för att skapa en gemensam nulägesbild och samsyn i vilka utmaningar som finns samt bedöma vilka insatser som behöver göras. Engström Meyer presenterade resultaten från workshopen där fyra områden prioriterades: Samverkan och erfarenhetsutbyte, Kunskap om konsekvenser av dammhaverier, Larmning av samhällsaktörer och Varning till allmänheten vid dammhaveri. Nu pågår arbete med att ta fram en handlingsplan med 2020 som mål men med en inplanerad uppföljning och revidering Totalt är det 23 insatser som ska göras. Engström Meyer berättade även om den nationella rutinen för larmning vid ett dammhaveri och att Svenska kraftnät har upprättat ett avtal med SOS Alarm för dammar i konsekvensklass l+,i och 2. Det innebär att sju dammägare fått särskilda larm och TiB-nummer. Det finns även särskilda larmplaner för de tio stora reglerade älvarna. Just nu pågår provning och utvärdering av systemet som ska vara i drift från den 1/ Det pågår även ett arbete för att upprätta rutiner avseende varning till allmänheten vid dammhaverier via VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten. Svenska kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys 2014 Tiina Saksman Harb presenterade arbetet med Risk-och sårbarhetsanalyser (RSA) på Svenska kraftnät. Vägledningen för risk- och sårbarhetsanalys för Elsektorn har upp 4/6

5 daterats under 2013 utifrån att elberedskapslagen och elberedskapsföreskrifterna förändrats. Under årets Kraftsamling informerades branschen om vägledningen och Svenska kraftnät har upprättat en särskild epost-adress för frågor. Under 2014 har det genomförts två aktiviteter för att samla in underlag till Svenska kraftnäts RSA. I augusti organiserades en särskild RSA-träff dit elnäts- produktions- och handelsföretag var inbjudna. Här informerades om Vägledningen samt genomfördes en workshop med utgångspunkt i den årliga förmågebedömningen från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Årets scenario var skyfall som beskrevs som rikliga regnmängder, hagel och åska i en fiktiv tätort under ett dygns tid. Den sammanfattande bedömningen av scenarioanalysen var att förmågan är god att motstå och hantera störningar under skyfall utifrån de förutsättningar som beskrivs i scenariot. En sammanställning av analysen finns med i årets RSA som finns på Svenska kraftnäts hemsida. Under året genomfördes den första begäran av kompletterande information kring riskkällor som Svenska kraftnät identifierat. Begäran berörde två teman, "Brand vid kabelförläggning i tunnel" och "Brand i ställverk". De tillfrågade företagen får här bidra med viktig information till den sammanlagda RSA-analysen. Resultatet kan också komma att användas för att inrikta och vidta elberedskapsåtgärder under 2015 Frågan gick ut i april med svarsdatum i augusti och resultatet ska nu analyseras för att identifiera eventuella åtgärdsbehov. Det är inte ännu hestämt om någon ny begäran kommer att skickas ut under Utöver att begära in kompletterande information finns också möjligheten att begära in information om de riskkällor som företagen har identifierat i sitt eget RSA arbete. En sådan begäran är inte gjorts men det kan bli aktuellt för Rådet ställer frågan kring utveckling av RSA:n och gränsytan framför allt mot Energimyndigheten för att undvika överlappning. Saksman Harb svarar att ett avstämningsmöte är inbokat den 5/12. 5/6

6 Vägledning krishantering Magnus Lommerdal presenterade den vägledning som tagits fram för elförsörjningen inom krishantering och återgav stora delar av den presentation som hölls för branschen under årets Kraftsamling. Då vägledningen är för elhandlare, elproducenter och elnätsföretag är detaljeringsnivån begränsad och fokus i vägledningen är krishantering. I vägledningen får företagen en bakgrund till samhällets krisberedskap och krishantering innebär och det poängteras hur viktig betydelse elförsörjningen har under en kris i samhället men även att en kris inom elförsörjningen automatiskt leder till en svår påfrestning i samhället. Den innehåller informativa avsnitt om krisledningsorganisationer, en kris olika faser och hur en övningsstrategi kan tas fram. Vägledningen innehåller även mer handfasta råd om vad en krisplan ska innehålla, hur en agenda kan se ut för ett uppstartsmöte och checklistor för att företagen ska kunna bedöma sin egen krishanteringsförmåga. Målet med vägledningen är att den ska vara ett stöd till företag att kunna följa de krav som ställs i elberedskapslagen och elberedskapsföreskrifterna. Rådet ser gärna att kontakter tas med andra myndigheter inför revideringar för att hitta eventuella synergieffelcter. Övriga frågor Lommerdal nämnde kort om den tragiska dödsolyckan vid utbildning i Åsbro kursgård. Då utredning fortfarande pågår kan inte mer information lämnas i nuläget. Nästa möte Nästa möte är den 4:e mars vid Fortums anläggning Värtaverket i Stockholm. Observera att det är ett heldagsmöte. Sammanträdet avslutas Ordföranden förklarar mötet avslutat. Justeras Vid protokollet 6/6