Dnr: 2014/700 rev (rev ) Nationella larmrutiner vid dammhaverier
|
|
- Inga Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr: 2014/700 rev (rev ) Nationella larmrutiner vid dammhaverier
2
3 Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering från dammägare till berörda samhällsaktörer. Detta är av särskilt stor vikt för dammanläggningar där ett haveri bedöms kunna orsaka allvarliga skador och störningar med stor geografisk spridning. Svenska kraftnät verkställer införandet av larmrutinerna hos SOS Alarm genom att upprätta ett larmavtal med SOS Alarm. Larmavtalet innebär inte att Svenska kraftnät tar över dammägarens ansvar för larmningen eller larmmottagarnas ansvar för uppdatering av kontaktuppgifter. Larmrutinerna omfattar dammägarens alarmering fram till den första larmkonferensen. Samverkan samt vidare larmning/informationsspridning/inkallning av berörs inte. Inte heller varning och information till allmänheten berörs i detta dokument. Larmrutinerna har reviderats i januari De beskriver gällande larmrutiner från och med 2015 som har införts i SOS Alarms system och testats under 2014.
4
5 Innehåll 1 Inledning Larmning av samhällsaktörer vid dammhaverier Rutinernas syfte och målgrupp Larmavtalet i korthet Larmrutiner Larmrutin för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna Särskilda larmplaner Dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna Dammägare som kan larma Larmnummer och särskilt telefonnummer för kontakt med TiB-myndigheter Larmmottagare och kontaktuppgifter Larmrutin Larmrutin för övriga dammanläggningar Dammanläggningar med och utan larmavtal Larmmottagare i generell larmplan Larmrutin Privatpersoner ringer Administrativt Larmavtalets omfattning Styrgrupp Informationsinsatser Provlarm Finansiering Årlig uppföljning, översyn och upphandling Larmmottagares kontaktuppgifter Övrigt /21
6 1 Inledning 1.1 Larmning av samhällsaktörer vid dammhaverier Om ett allvarligt problem eller ett haveri inträffar i en stor damm är det väsentligt att berörda samhällsaktörer får information om det som inträffat så fort som möjligt. Detta för att aktörer med ansvar för krisberedskap snarast ska kunna påbörja krisberedskapsarbetet. Dammägaren har ansvar för att larma berörda aktörer. För att larmningen ska kunna genomföras snabbt och effektivt bör planer för larmning finnas upprättade. Dessa planer bör även övas regelbundet. För dammar där ett dammhaveri kan orsaka allvarliga konsekvenser inom ett stort geografiskt område är det lämpligt att upprätta särskilda larmplaner och att upprätta larmavtal med SOS Alarm för utalarmeringen. 1.2 Rutinernas syfte och målgrupp Syftet med detta dokument är att beskriva: > Rutiner för larmning av samhällsaktörer vid allvarliga problem och haverier vid dammanläggningar, > Arbetet med provlarmningar och ajourhållning av rutinerna. Avsikten är att rutinerna ska gälla för dammanläggningar i dammsäkerhetsklass A, B och C enligt kap. miljöbalken. Fram tills dammsäkerhetsklassificeringen är genomförd gäller rutinerna för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 enligt kraftindustrins respektive gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. I detta dokument används konsekvensklass genomgående. Rutinerna kommer att ses över och uppdateras vid behov. Målgruppen för rutinerna är dammägare, SOS Alarm, länsstyrelser, räddningstjänster och andra larmmottagare. 1.3 Larmavtalet i korthet Larmplaner för dammar finns i SOS Alarms system antingen genom Svenska kraftnäts larmavtal med SOS Alarm eller genom dammägares egna larmavtal med SOS Alarm. Svenska kraftnäts larmavtal omfattar alla dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 och ett larmnummer som kan användas av de sju dammägare i landet med dammar i konsekvensklass 1+. Dessa dammägare har även särskilda telefonnummer för att komma i kontakt med Tjänstemän i Beredskap på olika myndigheter. Övriga dammägare larmar på 112. Det är de drygt 500 dammanläggningar med störst samhällskonsekvenser vid dammhaveri som omfattas av Svenska kraftnäts larmavtal. Därtill kan dammägare ha 6/21
7 egna larmavtal med SOS Alarm för ytterligare dammar. Om en dammägare har ett larmavtal med SOS Alarm får denne ett särskilt larmnummer. Alla dammägare med särskilt larmnummer får särskilda koder för sina dammar i SOS Alarms system. Dessa koder ska (helst) uppges vid larmning. 7/21
8 2 Larmrutiner Två rutiner för larmning är framtagna: > Larmrutin för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna (avsnitt 2.1) > Larmrutin för övriga dammanläggningar enligt generell larmplan (avsnitt 2.2) 2.1 Larmrutin för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna Särskilda larmplaner Särskilda larmplaner har upprättats för dammhaveri och allvarliga problem i dammar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora reglerade älvarna i landet, se figur 1. En larmplan är upprättad per älv. Detta innebär att gruppen av larmmottagare för en av dessa älvar är oberoende av vilken av dammarna i konsekvensklass 1+ eller 1 i älven som havererat. De särskilda larmplanerna ska användas både vid ett konstaterat dammhaveri och vid allvarliga problem i någon av dammanläggningarna i konsekvensklass 1 och 1+. > Vid ett dammhaveri larmar dammägaren enligt larmrutinen i avsnitt > Vid allvarliga problem kan dammägaren antingen larma enligt larmrutinen i avsnitt eller stämma av med länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap innan larmning begärs. (Dammägaren bör redan i ett tidigt skede av en problemutveckling ha en dialog med berörd länsstyrelse om behovet av samordning och information.) Dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio stora kraftverksälvarna Det är ca 140 dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i följande älvar som omfattas: > Luleälven > Skellefteälven > Umeälven > Ångermanälven > Indalsälven 8/21
9 > Ljungan > Ljusnan > Dalälven > Klarälven > Göta älv Särskilda larmplaner för dammhaveri för dammanläggningar i dessa älvar Luleälven Skellefteälven Umeälven Ångermanälven Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven Klarälven Göta älv Figur 1 Dammanläggningar med särskilda larmplaner i SOS Alarms system 9/21
10 2.1.3 Dammägare som kan larma De dammägare som har dammar i konsekvensklass 1+ eller 1 i ovanstående älvar kan larma enligt den särskilda larmningsrutinen som beskrivs i Det är följande dammägare: > Vattenfall Vattenkraft > Fortum Generation > Statkraft Sverige > E.ON Vattenkraft > Skellefteå Kraft > Vattenregleringsföretagen > Skellefteälvens vattenregleringsföretag Larmnummer och särskilt telefonnummer för kontakt med TiB-myndigheter Ovanstående dammägare har tilldelats två telefonnummer: > ett gemensamt larmnummer, och > ett företagsspecifikt telefonnummer för kontakt med TiB-myndigheter eller räddningstjänst. Dammägaren använder larmnumret för larmning vid allvarliga problem respektive haverier vid dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de 10 stora älvarna (figur 1) samt för övriga dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 (figur 3). (Om någon av de berörda dammägarna har ett eget larmavtal med SOS Alarm för andra dammar kan larmnumret användas även för dessa. För dammar som inte ingår i något larmavtal ska 112 användas.) Det företagsspecifika telefonnumret ska användas när dammägaren vill komma i kontakt med en Tjänsteman i Beredskap (TiB) på någon myndighet eller med en Räddningschef i Beredskap (RCB) på räddningstjänst. Dammägaren ringer SOS Alarm som förmedlar kontakten till efterfrågad aktör. Detta telefonnummer kan användas för företagets alla dammanläggningar. Vid andra allvarliga problem vid en vattenkraftanläggning, som exempelvis brand eller personskada, ska 112 användas för kontakt med SOS Alarm. 10/21
11 2.1.5 Larmmottagare och kontaktuppgifter Larmmottagare i de särskilda larmplanerna: > Räddningstjänster i kommuner längs älven > Regionala myndigheter Länsstyrelse, Polis, Landsting > Centrala myndigheter MSB, Svenska kraftnät, Trafikverket > Ägare/Verksamhetsutövare med dammar i älven > Övriga berörda eventuella övriga berörda som ska få larmet beslutas efter diskussion i älvgruppen I största möjliga mån bör larmmottagaren vara en beredskapsfunktion som är i tjänst dygnet runt. Sådana beredskapsfunktioner är Tjänsteman i Beredskap (TiB) på centrala och regionala myndigheter, Räddningschef i Beredskap (RCB) på räddningstjänsten, Driftcentral eller Vakthavande ingenjör hos dammägare. Larmmottagares kontaktuppgifter: > För samhällsaktörer som har larmavtal med SOS Alarm används ordinarie larmvägar. > För dammägarna som omfattas, se avsnitt 2.1.3, ska kontaktuppgifter uppges till SOS Alarm på SOS Alarms blankett om kontaktuppgifter. > För eventuella övriga larmmottagare ska kontaktuppgifter uppges till SOS Alarm på SOS Alarms blankett om kontaktuppgifter. För alla larmmottagare gäller följande om kontaktuppgifterna: > För larmmottagare som har angett ett funktionsnummer (telefon/mobil/rakel med telefonanslutning) görs utalarmering snabbt och samordnat med stöd av SOS Alarms system där larmrutinen lagts in i förväg. > För larmmottagare som har angett annan kontaktväg görs larmningen manuellt, och tar därför längre tid Larmrutin Larmning för dammanläggningar som omfattas i de särskilda larmplanerna görs på följande sätt, se figur 2. 11/21
12 Figur 2 Larmrutiner med särskild larmplan för X-älven Larmrutinen beskrivs nedan: 1 Dammägaren ringer till SOS Alarm på larmnumret och begär utlarmning för X- älven, damm Y med SOS-kod Z. Dammägaren uppger också sitt namn och telefonnummer samt när larmkonferensen ska hållas. Larmkonferensen kan tidigast hållas ca 15 minuter efter att larmmeddelandet har skickats ut till larmmottagarna. Om dammägaren vill att larmkonferensen ska hållas vid ett senare tillfälle så kan denne begära detta. Det är från Driftledningen på [Företag/Organisation]. Mitt namn är [namn] och mitt telefonnummer är [telefonnummer] Jag vill aktivera larm för [dammhaveri/allvarliga problem vid dammanläggning] för [X-älven] och damm [damm Y, SOS-Kod Z]. Larmkonferens ska hållas [tid] minuter efter att larmmeddelande gått ut. 2 SOS Alarm larmar enligt larmplan. Ordinarie larmvägar används. SOS Alarm larmar larmmottagare som har anmält ett funktionsnummer till SOS Alarm genom att ett förbestämt automatiskt larmmeddelande skickas via telefon/mobil samtidigt till alla larmmottagare. Larmmeddelandet skickas både som ett talat meddelande till fasta telefoner, mobila telefoner och Rakelmobiler med telefonianslutning och som ett skrivet meddelande (SMS) till mobiler. 12/21
13 Detta är ett viktigt meddelande från SOS Alarm. Med anledning av [Dammbrott/Allvarligt problem] på [damm Y] i [Xälven] kallas du till en telefonkonferens. Ring in på telefonnummer: Slå sedan kod: #. Jag repeterar Slå sedan kod: #. Mötet startar [datum eller idag] klockan [tidpunkt]. Tryck 1 om du kan delta i telefonkonferensen. Tryck 2 om du inte kan delta i telefonkonferensen. Tryck # för att repetera meddelandet. SOS Alarm larmar manuellt larmmottagare som har anmält andra kontaktvägar till SOS Alarm, exempelvis personsökare eller Rakel utan telefonianslutning. Denna larmning tar längre tid. 3 Larmmottagare svarar om de kan delta vid larmkonferensen eller om de inte kan delta genom att knappa in svarsalternativ 1 respektive 2. Om larmmottagaren vill höra meddelandet ännu en gång knappar denne in #. Om en larmmottagare lagt på luren kan denne ringa tillbaka till SOS Alarm på det nummer som användes vid utlarmningen för att höra larmmeddelandet igen. SOS Alarm skickar ett SMS som bekräftelse till larmmottagare. 4 SOS Alarm anordnar larmkonferens vid tidpunkten som anges i larmmeddelandet. Larmkonferensen genomförs enligt nedan: Larmkonferensen startas upp med att SOS Alarm frågar om berörd länsstyrelse och räddningstjänst är med. Dammägaren informerar om det inträffade. Länsstyrelsens samordningsansvar tar vid. Vid mötet fattas beslut om när och hur nästa möte hålls. SOS Alarm spelar in larmkonferensen och lägger ut i WIS (Webbaserat informationssystem). Detta möjliggör för berörda aktörer som av någon anledning inte deltog vid larmkonferensen att ta del av vad som sagts. 5 Efter larmkonferensen påbörjar alla larmmottagare arbete enligt sina beredskapsplaner och samverkar inom olika samverkansgrupper. Samverkan mellan olika grupper kan ske genom att länsstyrelsen begär att SOS Alarm anordnar samverkanskonferenser, gruppkombinerar olika talgrupper i Rakel eller på annat sätt. 13/21
14 2.2 Larmrutin för övriga dammanläggningar För dammanläggningar som inte ingår i de särskilda larmplanerna ska generell (lokal) larmplan användas vid dammhaveri och allvarliga problem Dammanläggningar med och utan larmavtal Alla dammanläggningar som inte omfattas av des särskilda larmplanerna omfattas av larmrutinerna som beskrivs i avsnitt Det finns skillnader som beror på om dammanläggningarna ingår i larmavtal eller inte. Skillnaderna beskrivs nedan. > Dammanläggningar som ingår i Svenska kraftnäts larmavtal: Dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 ingår i Svenska kraftnäts larmavtal. Uppgifter om dessa dammanläggningar finnas därmed inlagda i SOS Alarms system. I figur 3 framgår var de är belägna. Att SOS Alarm har uppgifter om dessa dammanläggningar i sitt system gör att dammägaren enbart behöver informera SOS Alarm om dammanläggningens namn och kod för att SOS Alarm ska kunna identifiera larmmottagarna i sitt system och genomföra utalarmeringen. > Dammanläggningar som inte ingår i något larmavtal: För övriga dammanläggningar i konsekvensklass 3 och oklassificerade dammar kan samma rutin användas även om uppgifter om dessa dammanläggningar inte finns i SOS Alarms system. För dessa dammanläggningar måste dammägaren när denne ringer till SOS Alarm informera SOS Alarm om var dammanläggningen är belägen för att SOS Alarm ska kunna genomföra utalarmeringen. Dammägare som omfattas av de särskilda larmrutinerna kan upprätta egna larmavtal med SOS Alarm för ytterligare dammar. Då läggs även uppgifter om dessa dammar in i SOS Alarms system vilket möjliggör för dammägaren att använda det särskilda larmnumret vid larmning även för dessa dammar. 14/21
15 Larmplaner för dammhaveri Dammanläggning med generell larmplan Figur 3 Dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 med generella larmplaner i SOS Alarms system Larmmottagare i generell larmplan Larmmottagare i en generell larmplan är: > räddningstjänsten i den kommun dammen är belägen, > ambulans (vid behov), 15/21
16 > polis, > länsstyrelsen i det län dammen är belägen Larmrutin Larmning för dammanläggningar som omfattas i de generella larmplanerna görs på följande sätt, se figur 4. Figur 4 Larmrutiner enligt generell larmplan för dammhaveri och allvarliga problem Larmrutinen beskrivs nedan: 1 Dammägaren ringer till SOS Alarm och begär utlarmning för damm X. Dammägare som har ett särskilt larmnummer: o o Det särskilda larmnumret ska användas om dammen ingår i Svenska kraftnäts eller företagets eget larmavtal och därmed finns en generell larmplan i SOS Alarms system. Dammägaren anger även dammens SOS-kod Z. 112 ska användas om dammen inte ingår i ett särskilt avtal. Övriga dammägare ringer SOS Alarm på telefonnummer 112. o o Om dammanläggningen har konsekvensklass 1 eller 2 finns en generell larmplan i SOS Alarms system, Om dammanläggningen inte finns i SOS Alarms system informerar dammägaren SOS Alarm om var dammanläggningen ligger. 16/21
17 2 SOS Alarm larmar berörd räddningstjänst, polis och länsstyrelse. Ambulans larmas vid behov. Vid behov tilldelar SOS Alarm en RAPS-talgrupp för samverkan mellan organisationerna Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOS Alarm. 3 Länsstyrelsens Tjänsteman i Beredskap (TiB) kontaktar dammägaren och de beslutar i samråd om ytterligare åtgärder. 4 Länsstyrelsen begär vid behov att SOS Alarm anordnar samverkanskonferens. 2.3 Privatpersoner ringer 112 Om en privatperson upptäcker ett haveri eller allvarliga problem vid en damm, eller översvämning längs ett vattendrag, ska denne ringa SOS Alarm på 112 och informera om det inträffade. SOS Alarm kan kontrollera i systemet om någon damm i konsekvensklass 1+, 1 eller 2, eller någon annan damm som det finns ett särskilt larmavtal för, finns i närheten av den som ringer. Om så är fallet kontaktar SOS Alarm dammägaren. Om dammägaren bedömer att det är lämpligt begär han att SOS Alarm larmar larmmottagare enligt särskild eller generell larmplan. 17/21
18 3 Administrativt 3.1 Larmavtalets omfattning Svenska kraftnäts avtal med SOS Alarm för larmrutiner omfattar: > Särskilda larmplaner (larmmottagare) för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 i de tio reglerade älvarna > Särskilda larm- och telefonnummer för berörda dammägare > Ajourhållning av uppgifter om dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i SOS Alarms system > Alarmering enligt larmplanerna vid behov > Genomförande av provlarm på begäran av styrgruppen (en per älv per år) > Genomförande av provlarm i samband med övningar på begäran av dammägare Svenska kraftnät förser SOS Alarm med uppgifter om dammar samt larmmottagare för respektive älv. Svenska kraftnät förser SOS Alarm med GIS-skikt och uppgifter över de drygt 500 dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i landet. I underlaget framgår vilken larmplan som ska användas för respektive dammanläggning. Uppgifterna om dammanläggningarna kommer från dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen. Följande uppgifter levereras som GIS-skikt och i tabellform till SOS Alarm från Svenska kraftnät: > Dammanläggningens namn > Älv > Konsekvensklass > Ägare > Län > Aktuell larmplan (Anges som larmplan X-älven eller generell larmplan) > Koordinater Uppgifterna om larmmottagare i de särskilda larmplanerna kommer från tidigare versioner av larmplanerna. 18/21
19 3.2 Styrgrupp En styrgrupp finns för larmrutinerna. Styrgruppen består av representanter för Svenska kraftnät, SOS Alarm och de dammägare som erhållit larmnummer i Svenska kraftnäts larmavtal. Styrgruppens uppgift är att följa upp och utveckla larmrutinerna. I uppgifterna ingår bl.a. att kvalitetssäkra uppgifter om dammar, att provlarm kommer till stånd samt att utvärdera provlarmen. 3.3 Informationsinsatser Svenska kraftnät och SOS Alarm upprättar 2015 ett informationsblad om larmrutinerna som kan användas av representanterna i styrgruppen för att informera om rutinerna. Nedan beskrivs de huvudsakliga informationsinsatserna under 2015: > Svenska kraftnät informerar branschföreningarna Sveriges Energi, SveMin och SVAF. Dessa informerar i sin tur sina medlemmar. > Svenska kraftnät informerar länsstyrelserna via NordSAM, ÖSAM och SydSAM. > Representanter för dammägare i styrgruppen informerar om rutinerna vid älvgruppsmöten. Informationsinsatser om larmrutiner kan kombineras med informationsinsatser om rutiner för varning och information till allmänheten. 3.4 Provlarm I larmavtalet ingår att SOS Alarm ska genomföra ett provlarm per särskild larmplan per år. Styrgruppen planerar genomförandet av provlarmen. Dammägarrepresentanterna i styrgruppen ansvarar för att provlarmen kommer till stånd. SOS Alarm genomför provlarmen, sammanställer och delger Svenska kraftnät och styrgruppen resultaten. Provlarmen genomförs på samma sätt som ett skarpt larm skulle genomföras med följande undantag; > Endast larmmottagare med funktionsnummer larmas vid provlarmningarna. > De inspelande larmkonferenserna läggs inte ut i WIS. > Dammägare och SOS Alarm använder ordet provlarm istället för larm, se nedan. 19/21
20 Dammägarens provlarmning: Detta är en övning Det är från Driftledningen på [Företag/Organisation]. Mitt namn är [namn] och mitt telefonnummer är [telefonnummer] Jag vill aktivera provlarm för [dammhaveri/allvarliga problem vid dammanläggning] för [X-älven] och damm [damm Y, SOS-Kod Z]. Larmkonferens ska hållas [tid] minuter efter att larmmeddelande gått ut. SOS Alarms larmmeddelande vid provlarm: Detta är en övning Detta är ett viktigt meddelande från SOS Alarm. Med anledning av provlarm för [dammhaveri/allvarliga problem vid dammanläggning] i [damm Y] i [X-älven] kallas du till en telefonkonferens. Ring in på telefonnummer: Slå sedan kod: #. Jag repeterar Slå sedan kod: #. Mötet startar [datum eller idag] klockan [tidpunkt]. Tryck 1 om du kan delta i telefonkonferensen. Tryck 2 om du inte kan delta i telefonkonferensen. Tryck # för att repetera meddelandet. Provlarmningen avslutas med att larmmottagare ringer upp till larmkonferensen enligt instruktionerna i SOS Alarms larmmeddelande. Efter att provlarmen genomförts skickar SOS Alarm uppgifter om hur det gick till styrgruppen. Styrgruppen träffas för att följa upp resultatet och diskutera eventuella justeringar. Ytterligare provlarm kan göras i samband med övningar. Dammägaren kontaktar då SOS Alarm och kommer överens om genomförandet. Svenska kraftnät delges uppgifter om när och hur provlarmningen ska genomföras. 3.5 Finansiering Svenska kraftnäts avtal med SOS Alarm finansieras av anslagspost 1:10 Elberedskapsanslaget. 20/21
21 3.6 Årlig uppföljning, översyn och upphandling Larmavtalet upphandlas årligen. I samband med upphandlingen av larmavtalet för nästkommande år gör styrgruppen en översyn av larmrutinerna, larmmottagare i de särskilda larmplaner, uppgifter om dammanläggningarna i SOS Alarms system, behov av ytterligare särskilda larmplaner, behov av att komplettera SOS Alarms system med ytterligare dammanläggningar, etc. Svenska kraftnät ger uppgifter om dammanläggningar och förändringar samlat till SOS Alarm. Uppgifterna baseras på sammanställning av dammägares årsrapporteringen till länsstyrelserna. Uppföljning, översyn och upphandling görs i september. 3.7 Larmmottagares kontaktuppgifter Alla larmmottagare ansvarar för att de egna kontaktuppgifterna hos SOS Alarm är korrekta och uppdaterade. Eventuella ändringar meddelas till SOS Alarms kundsupport (kundsupport112@sosalarm.se eller ). För samhällsaktörer som har larmavtal med SOS Alarm används ordinarie larmvägar. För dammägare och eventuella övriga larmmottagare ska kontaktuppgifter delges SOS Alarms kundtjänst på SOS Alarms blankett för detta ändamål. 3.8 Övrigt Det kan vara lämpligt för larmmottagare att lägga in SOS Alarms telefonnummer i sina telefoner så att det tydligt framgår att det är SOS Alarm är som ringer. Samtidigt kan det vara lämpligt att larmmottagarna lägger in en särskild ringsignal för det telefonnumret för att säkerställa att ringsignalen uppmärksammas. 21/21
Ärendenr: 2016/1076 Version: (rev ) Nationella rutiner för larmning och varning vid dammhaveri
Ärendenr: 2016/1076 Version: 2016-06-22 (rev. 2016-10-19) Nationella rutiner för larmning och varning vid dammhaveri Förord Det är av särskilt stor vikt att utalarmering från dammägare till berörda samhällsaktörer
Läs merDnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16. Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier
Dnr: 2015/715 Datum: 2015-04-16 Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga rutiner för varning och information är att möjliggöra snabb och effektiv varning
Läs merHandlingsplan för utveckling av beredskap för dammhaverier
2015-03-06 2014/1936 Handlingsplan för utveckling av beredskap för dammhaverier Redovisning av regeringsuppdrag om dammsäkerhet Innehåll 1 Uppdraget och dess genomförande... 5 1.1 Uppdragsbeskrivning...
Läs merSamverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län
Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Bakgrund till strategierna Utvecklingsprocessen Strategierna Strategierna beskriver bland annat: Krishanteringssystemet Samverkansgrupper
Läs merRakel Tillsammans med SOS Alarm
Sidan 1 av 10 Rakel Tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rakel... 1 Tillsammans med... 1 SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Förord... 4 3 Inledning... 4 4 SOS Alarms Rakeluppdrag...
Läs merSamordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Läs merSwedCOLD 10 oktober 07
SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens
Läs merHandbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen
Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen Användarhandbok och genomförandestöd i samband med planerade eller påkallade samverkansmöten Version 1.0 - Slutlig 2 1. BAKGRUND Samverkan mellan
Läs merSamverkansplattform, en metod
Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer
Läs mer/2066. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2013
1 2013-12-17 2013/2066 Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2013 3 Sammanfattning Svenska kraftnät verkar för att främja dammsäkerheten i landet, svarar för tillsynsvägledning avseende dammsäkerhet enligt
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merVidareutveckling av beredskapen för dammhaveri
2017-09-19 2017/2681 Vidareutveckling av beredskapen för dammhaveri Handlingsplan 2017-2020 Förord Denna handlingsplan ersätter den handlingsplan för utveckling av beredskap för dammhaveri som upprättades
Läs merDammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2017
2017/3466 2017-12-14 Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2017 En rapport från Affärsverket svenska kraftnät Innehåll Sammanfattning... 5 1 Inledning... 7 2 Vägledning, klassificering och årlig dammsäkerhetsrapportering...
Läs merNationella riktlinjer för samverkan i Rakel
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1
Läs merLarm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor
Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära
Läs merTalgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län
samhällsskydd och beredskap Exempel Kalmar län 1 (5) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län Notera: Detta dokument kan användas som
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merÖverenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM
Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap
Läs merÖverenskommelse om samverkan för krishantering i Jämtlands län
Plan Diarienummer 450-6307-2014 Överenskommelse om samverkan för krishantering i Jämtlands län Före, under och efter en kris. Omslagsbild Fjällräddningsövning Skalstugevägen, Medstugan vårvintern 2013.
Läs merBeredskapsplanering för dammbrott och höga flöden Ett pilotprojekt i Ljusnan
Beredskapsplanering för dammbrott och höga flöden Ett pilotprojekt i Ljusnan Deltagare från SwedPower: Claes-Olof Brandesten Kjell Wester Joakim Evertson Thomas Hedvall Marina Uljanova Romanas Ascila m
Läs merRAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14. Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning
RAPPORT 1(12) Version: 2008-01-14 Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning 2 (12) Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. PILOTPROJEKTET... 4 2.1. Diskussioner...4 2.1.1. Balans mellan egenkontroll
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merBilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ
Bilaga till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merHandlingsplan. Reviderad
Handlingsplan FÖRORD Krisstöd vid allvarlig händelse, POSOM. Om du har behov av stöd när det inträffat något som är en kris för dig är de som är närmast dig viktigast. Ibland behöver dock samhället hjälpa
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Vara kommun
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merMen även en förändrad familjesocial struktur och en ökad sekularisering bidrar till att den enskilda individen blir mer sårbar.
Reviderad. År 2010 FÖRORD Vårt moderna samhälle är sårbart och orsakerna till det är flera. Här kan nämnas att fler bor i tätorter, infrastrukturen har ändrats och antalet transporter med varor och människor
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merÄrendenr: 2016/1361 Version: Översyn av älvgruppers verksamhet
Ärendenr: 2016/1361 Version: 2016-09-16 Översyn av älvgruppers verksamhet Förord Älvgrupper finns för ca 30-tal vattendrag i landet. Älvgrupper bildades på 1990- talet efter Älvsäkerhetsutredningens (SOU
Läs merNationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning
Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning
Läs merVägledning för gemensam Rakelanvändning
Vägledning för gemensam Rakelanvändning Västernorrlands län Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 10 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Användningsområden... 4 2.1 Mötesformer med Rakel...
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merFråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?
12:1 Dnr KS/2017:569-035 2017-11-15 1/3 Svar på interpellation ställd av Eva-Lotta Ekelund (MFP) om information till allmänheten om vilket stöd och vilka insatser kommunen avser att ge och göra i olika
Läs merKRISKOMMUNIKATIONSPLAN
KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Kriskommunikationsplan En kriskommunikationsplan beskriver hur krisinformationsarbetet ska utföras vid en allvarlig eller extra ordinär händelse. Kommunikationen ska ske på ett snabbt,
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merNyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014
Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merAntagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: Diarienummer: KS 2019-340 Kommunstyrelsekontoret Handläggare Ola Andersson Till kommunstyrelsens arbetsutskott Titel: Säkerhetsstrateg E-post: ola.andersson@norrtalje.se Antagande
Läs mer2014-12-12 2014/2324. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014
1 2014-12-12 2014/2324 Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014 3 3 Sammanfattning Enligt förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät ska verket främja dammsäkerheten i
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merArbetsinstruktion RRC-funktionen
Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för
Läs merRedovisning CBRNE-övning
www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden
Läs merKRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Läs merRutin för befäl inom RäddSam F
Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter
Läs merNationella riktlinjer för samverkan i Rakel
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationell nivå Datum: 2012-05-29 Publ. nr: MSB 421 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240 2 Innehållsförteckning
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merKommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kriskommunikationsplan
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 61 Den 2019-05-07 61 Dnr 2019/00213 Kriskommunikationsplan Kommunstyrelsens beslut Upprättat förslag till kriskommunikationsplan antas.
Läs merMSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB
MSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB Susanne.axmacher@msb.se Tel: 0702-538138 MSB ser till att berörda aktörer vid en kris
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merTalgruppshantering tillsammans med SOS Alarm
Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för
Läs merLedningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018
1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merBilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på
Läs merKrisledningsplan för Oxelösunds kommun
för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen
Läs merKatastrofmedicinskt centrum KMC
Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?
Läs merBeredskapsplanering för dammhaveri och höga flöden
Ärendenr: 2018/2219 Version: 2018-12-03 Beredskapsplanering för dammhaveri och höga flöden En kunskapssammanställning från Svenska kraftnät Förord Dammhaverier och höga flöden är händelser som kan medföra
Läs merBaspresentation
Baspresentation 151028 37 Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Stockholm Kommuner i Stockholms län (26 st.) Stockholms läns landsting Polisen Region Stockholm Försvarsmakten Militärregion Mitt Kustbevakningen,
Läs merVägledning om tillsyn av gränsdammar
Beredskap och säkerhet Gunilla Nyberg Dnr 2013/45 2013-04-18 VÄGLEDNING Vägledning om tillsyn av gränsdammar 1 Bakgrund Enligt miljöbalken kap 26 6 ska tillsynsmyndigheterna samarbeta med varandra. Miljötillsynsförordningen
Läs merUtvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren
Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Genomfördes 12 november 2009 www.lansstyrelsen.se 2010-04-23 Dnr: 455-02299-2010 Utvärdering av övning för utveckling av samverkan
Läs merRakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen
Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.
Läs merRutin för hantering av personlarm SRT306
Rutin för hantering av personlarm SRT306 1(8) Innehåll 1. Slå på och av 2. Ladda 3. Laddningsstatus 4. Larma 5. Larmvägar 6. Positionering med GPS 7. Delat larm flera användare 8. Larm av misstag 9. Larmplan
Läs merRegional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län
Bo Edström Christer Wiklund Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 1 (21) Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings Notera:
Läs merÅrssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010-240 51 22 Eleonor Storm, 010-240 53 76 Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merFöredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Läs merKommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011
Kommittédirektiv Översyn av samhällets alarmeringstjänst Dir. 2011:106 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Sammanfattning En utredare ska se över samhällets alarmeringstjänst. Syftet med
Läs merSammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2017
2018-10-31 2017/3599 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2017 Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter om det svenska
Läs merProjektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst
Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap
1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk
Läs merHUR FÅR DU REDA PÅ ATT ETT DAMMBROTT SKETT? KAN DET HÄNDA I VÅR KOMMUN? Risken för dammbrott är mycket liten men det går heller inte att utesluta.
HUR FÅR DU REDA PÅ ATT ETT DAMMBROTT SKETT? LÅNGÅ Det finns just nu inget särskilt tekniskt system för att varna de som bor i riskområdet vid ett dammbrott. I ett samarbete mellan kraftindustrin och berörda
Läs merÅrsrapportering av dammsäkerhet
Årsrapportering av dammsäkerhet Vägledning till dammägare Version 2014-12-10 OBSERVERA Årsrapportering till länsstyrelserna ska göras för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 (enligt RIDAS/GruvRIDAS) senast
Läs merVägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län
Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser
1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-
Läs merPilotprojekt Konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning
Pilotprojekt 2017-2018 Konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning Förnyat arbetssätt och utvecklad samverkan Metodik för konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning.
Läs merFelaktigt öppnad dammlucka orsakade pådrag från räddningstjänsten.
Felaktigt öppnad dammlucka orsakade pådrag från räddningstjänsten. Datum för olyckan: 2009-06-20 Plats för olyckan: Halvfardammen Typ av olycka: Dammolycka Typ av skada: Tekniskt fel SOS-ärendenummer:
Läs merBilaga 4, Målframtagningsarbetet under planeringen inför SAMÖ 2016 processbeskrivning, analys och reflektioner, mars 2016
Bilaga 4 Sammanställning av inlämnade egna mål från 28 aktörer i SAMÖ 2016 Aktörerna lämnade in målen i nuvarande versioner vid tiden då SAMÖ 2016 ställdes in. Därför har några av aktörerna angett att
Läs merKriskommunikationsplan
Kriskommunikationsplan Bilaga till Ledningsplan vid allvarliga och extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-18 (Uppdaterad november 2016) 2 Innehåll
Läs merhändelse av dammbrott
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda
Läs merRegional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Kalmar län
samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 1 (17) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära
Läs merPlan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016
SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merKriskommunikationsplan Båstads kommun
Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...
Läs mer4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper
Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser
Läs merProgrammeringsanvisningar för lokal, regional och nationell nivå
Programmeringsanvisningar för lokal, regional och nationell nivå Datum: 2012-10-02 Publ.nr: MSB471 ISBN 978-91-7383-275-5 Diarienummer: 10194-2010 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten
Läs merRegional samverkansanalys. Samverkan i Rakel inom Örebro län. Materialet är framtaget i Rakel Samverkansgrupp.
Regional samverkansanalys Samverkan i Rakel inom Materialet är framtaget i Rakel Samverkansgrupp. en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. är
Läs merInstruktion för sjukvård vid publika evenemang
Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten
Läs merInformation om konsekvensutredning
2015-01-21 2015/129 INFORMATION rev. 2015-12-08 Information om konsekvensutredning och dammsäkerhetsklass - Hur berörs du som dammägare? SvK2022, v3.0, 2014-06-10 1/6 1 Inledning Den 1 juli 2014 infördes
Läs merSammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter
Sammanfattning Ankom Stockholms läns landsting Dnr. 2013-05- 0 7 Uppdraget och utgångspunkter Utredaren har haft regeringens uppdrag att se över samhällets alarmeringstjänst i syfte att säkerställa att
Läs merSamverkanskonferenser. Länsstyrelseforum
Samverkanskonferenser Länsstyrelseforum 2014-09-30 Nationella Samverkanskonferenser Ger myndigheter, näringsliv och andra organisationer möjlighet att samverka när händelser bedöms få konsekvenser på nationell
Läs merDammsäkerhetsutveckling i Sverige år
Diarienr: 2010-212 Datum: 2010-12-14 Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2008-2010 Förord Denna rapport är den femte i ordningen av Svenska Kraftnäts sammanställningar av dammsäkerhetsutvecklingen i
Läs merKRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5
Läs merDammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2018
Elberedskap 2018-12-13 2018/2614 RAPPORT Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2018 SvK2022, v5.0, 2018-08-01 2 (12) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Implementering av dammsäkerhetsregelverk... 3 2.1 Vägledningar
Läs mer