Bo Krantz välkomnar medlemmarna i rådet och öppnar mötet.

Transkript

1 SVENSKA -S. KRAFTNÄT Beredskap och säkerhet Magnus Lommerdal /459/5 PROTOKOLL Elberedskapsrådet möte 2/2014 Närvarande Johan Askerlund Lars Joelsson Daniel Jonsson Bo Rrantz (ordförande) Ove Landberg Jan Mörtberg Cecilia Nyström (via telefon) Mikael Toll Mats Wallinder Frånvarande Greta Berg Remy Kolessar Anders Richert Övriga Alireza Hafazi (föredragande) Maria Linder (föredragande) Magnus Lommerdal (sekreterare och föredragande) Malin Stridh (enhetschef Beredskap och säkerhet) Sammanträdets öppnande Bo Krantz välkomnar medlemmarna i rådet och öppnar mötet. Föregående mötesprotokoll Krantz berättar att både Remy Kolessar (Energimarknadsinspektionen) och Anders Richert (Svensk Energi) byter arbetsgivare under hösten. Svensk Energi har nominerat en ny ledamot. Ledamot i Elberedskapsrådet är utsedd som person och inte som representant för sin verksamhet vilket gör att det krävs ett regeringsbeslut för att få in nya ledamöter. Föregående mötesprotokoll gås igenom och läggs till handlingarna. 1/10

2 Aktuellt inom säkerhet Alireza Hafezi presenterar pågående arbete inom säkerhet. Det är till viss del en uppföljning från Elberedslcapsrådsmötet Förstudier (publicerade ) visade att säkerhetsanalys var ett område där företag kände osäkerhet. Det fanns ett önskemål om övergripande instruktioner, mallar etc. Traditionellt har fokus legat på fysiskt skydd men det fanns nu även önskemål om en IT-säkerhetsarldtektur. Synen på tillsyn var spridd, men det ansågs positivt från säkerhetsansvariga inom elförsöljningen. Utifrån förstudien framkom att det fanns ett ytterligare behov av föreskrifter samt en önskan om att Svenska kraftnät även skulle ta fram rekommendationer och vägledningar. Vidare noterades att tillsyn från Säkerhetsskyddsmyndigheten inte bedrevs på ett systematiskt sätt. Förstaden blev därmed startskottet till arbetet med nya föreskrifter (SvKS 2013:1). Föreskriften publicerades och innehöll mindre nyheter men mer förtydliganden till exempel kring ansvarsfrågor. Responsen från branschen var positiv. Samma år publicerades även vägledning kring Information och IT-säkerhet. Arbete påböijas också med att ta fram en hotkatalog framförallt för de mindre företagen men responsen har varit mycket god från även från större företag. Under 2014 togs ännu ett stort steg när man tillsammans med Svensk Energi presenterade "Energisäkerhetsportalen". Hafezi demonstrerar portalen och berättar att den innehåller länksamlingar till relevanta dokument och information rörande säkerhetsarbete. Erfarenheter hittills visar att genom hålla nyhetssidan aktuell går besöksstatisken upp. Svenska kraftnäts enhet för beredskap och säkerhet tillsammans med Svensk Energis arbetsgrupp EBITS och AG Säkerhet och Beredskap ansvarar för innehåll och uppdatering. Det pågår revision av vägledning för säkerhetsanalys samt framtagning av vägledning för referensarkitektur. På samma sätt som det idag görs inom det fysiska skyddet behövs bedömningar och klassificeringar för kritiska IT- och kommunikationssystem, vilket skulle ge ett bättre underlag för att rikta åtgärder inom säkerhet. Även arbete med att ta fram ett utbildningspaket pågår. För 2015 gäller fortsatt arbete med utbildning och vägledning. Det ska även arbetas fram en vägledning för säkerhetsskyddsanalys samt för säkerhetsprövning. För nästa år utreds även behovet av en övning inom området Säkerhetsskydd. Som sektormyndighet ska Svenska kraftnät även bedriva tillsyn där det idag finns ett behov av utveckling. De områden som är aktuella för tillsyn är: 1 2/10

3 Säkerhetsanalys Tillträdesbegränsning Informationssäkerhet Administrativa rutiner Johan Askerlund tycker att arbetet är på rätt väg, speciellt med fokus på skyddsvärd information. Det är bra med hjälp och vägledning. Hafezi berättar att arbetet i sig varit ett väldigt bra underlag för att förstå var behoven funnits i att tydliggöra krav. Och det är väldigt viktigt att användarna ges möjlighet att ställa frågor för att förstå. Kraftsamling 2014 Maria Linder presenterar teman och upplägg för årets Kraftsamling. Syfte med Kraftsamling är att informera om vårt arbete, ta emot och svara på frågor, få in synpunkter på aktuella områden samt ge möjlighet till nätverkande. I år hålls den på tre ställen Skåne (4-5 november), Göteborg (11-12 november) och Stockholm (25-26 november). Tidigare har det varit en samling i Norrland men vi har fått in synpunkter på att det är lättare för de flesta deltagare att ta sig till Stockholm varför vi i stället anordnar en större träff i Stockholm. De inbjuda är elproducenter, elnätsägare och elhandlare. Av tradition har elnätsägarna har alltid varit bra representerade men det har varit svårt att få deltagare från elproducenter och elhandlare trots riktade insatser. För att lyckas menar Linder att det krävs att man fortsätter arbeta aktivt med frågan samt att man hittar rätt kanaler och även rätt teman. Till årets Kraftsamlingar har vi fått ca 140 anmälningar vilket räknas som bra uppslutning. 3/io

4 Upplägget varierar från år till år beroende på aktuella frågor. De senaste åren har stort fokus under Kraftsamling legat på Risk- och sårbarhetsanalys samt särskild förmågebedömning. I år vill vi istället lägga fokus på andra områden i vår verksamhet som är viktiga för branschen att ta del av. För området Säkerhet kommer vi att presentera ett ändrat bredare fokus. Vi arbetar med tre stycken vägledningar där arbetet kommer att presenteras, en omarbetning av vägledningen för risk- och sårbarhetsanalys, tolkningar av Elberedskapsföreskriften utifrån frågor och svar samt en ny vägledning för Krisberedskap. Vidare ges information om Susie och hur företagen ska göra för att komma in Rakelvärlden. Elberedskapsrådet önskar mer information kring vägledning Krisledning vid kommande möten. Utbildning i krishantering Tillsammans med PTS, och i samarbete med Svensk Energi, delfinansieras ett utbildningspaket för att öka krishanteringsförmågan för personal inom el- och teleselctorerna. Kursen är centrala och ges i Stockholm, Göteborg och även med längre intervall i Sundsvall. Under 2014 har närmare 100 personer gått det första steget. Paket består av fyra steg med olika fokus (deltagare under 2014 inom parantes) 1: Individen i fokus - öka din handlingsberedskap i en krissituation (92 deltagare totalt varav 64 från elsektorn och 28 från telesektorn) 2: Kriskommunikation, roller, arbetssätt, organisation (38 deltagare totalt varav 32 från elsektorn och 6 från telesektorn) 3: Beslutsfattande och ledarskap i kris (7 deltagare från elsektorn) 4: Simuleringsövning (9 deltagare totalt, varav 8 från elsektorn och 1 från telesektorn) Utöver utbildningspaketet finns möjligheten för företag som vill öva sin egen krisledningsorganisation att hemställa om beredskapsmedel. Vid dessa övningar utgår ersättning för de delar som ligger utanför företagets eget kontrollansvar. Svenska kraftnät avgör efter hemställan hur stor del av övningen som är relevant att få ersättning för. Hittills i år har 12 stycken företag ansökt och fått ersättning för företagsanpassad krisövning. Fältövning 2015 Magnus Lommerdal presenterar upplägg och bakgrund kring Fältövning utredningen kring "Framtida reparationsberedskap", presenterad för rådet i december 2013, föreslogs att en fältövning skulle hållas med Eon, Jämtkraft och Skellefteå Kraft. 4/10

5 I planeringen för fältövningen har erfarenheter dragits från Elövning 2012 (där fältdelen genomfördes 2013) samt från den Repetitionsövning som för första gången genomfördes Elövning 2012, var det ett stort fokus på ett omfattande scenario där Svenska kraftnät och Vattenfall deltog som övande företag i fältdelen. En del av den övningen utgick på att testa det nordiska samarbetet, varvid reparationslag och materiel även kom från våra nordiska grannländer. Övningen gav många värdefulla erfarenheter och lärdomar. Dock visade sig Repetitionsövning (där ett antal repetitionsutbildningar slagits samman) var ett mycket bättre koncept för att träna de praktiska momenten och få mer konkret återkoppling på de delar som används vid en faktisk reparation. Under våren 2014 etablerades kontakt med först Skellefteå Kraft och därefter Jämtkraft som båda ställde sig positiva till att delta i övningen. Då företagen har liknande struktur och att det redan finns etablerade kontaktvägar mellan dem så beslutades att övningen enbart skulle omfatta dem. En arbetsgrupp har tillsatts med två representanter från respektive företag, Åshro Kursgård och Svenska kraftnät för att utveckla och formulera delmål och mätpunkter samt ta fram scenarier anpassade till företagens geografier. De övergripande målen för hela övningen är: > Öva förmågan att hantera en större störning med hjälp av beredskapsresurser från insatsstyrkan > Säkerställa hur idrifttagning av en tillfällig ledning går till > Bibehålla och utveckla kompetensen inom insatsstyrkan > Öva samverkan mellan egen personal, frivilligresurser och insatsstyrkan Övningen kommer att delas i tre olika moment. Först genomförs en förövning i form av en skrivbordsövning på plats hos respektive företag. Syftet är här att träna de förberedelser som krävs inför en insats med förstärkningsresurser från Svenska kraftnäts insatsstyrka. De övade är driftpersonal, konstruktörer och arbetsledare från respektive företag. Vi har med avsikt valt att avgränsa övningen till denna del av organisationen. Under ve 16 kommer fältövningsdelen att genomföras vid övningsfälten på Åsbro Kursgård. Vaije företag får arbetsleda byggnationen av varsin 130 kv:s förbiledning med en blandning av egen personal, civilpliktiga ledningsmontörer och montörer från insatsstyrkan. Totalt övas ca 70 personer. I slutfasen av övningen planeras en idrifttagningsövning för att säkerställa rutiner för att spänningssätta tillfälliga förbiledningar. Det är inte testat tidigare och det är en mer avancerad procedur än att spänningssätta reparerade ledningar i distributionsnät. Ambitionen är att Elsäkerhetsverket ska medverka vid övningen och en första kontakt har tagits. Lommerdal berättar hur utvärdering av repetitions övningen 2014 genomfördes och att samma upplägg kommer att användas under fältövningen. En utvärderingsgrupp ob 5/io

6 serverade under dagarna mot ett antal uppsatta övningsmål och mätpunkter. En utsedd huvudutvärderare hade ansvaret att dokumentera genom att bland annat intervjua medlemmarna i utvärderingsgruppen. Deltagarna på övningen fick vid vaije kväll en daglig återkoppling inom något ämne samt fick under middagen se ett bildspel över dagen händelser. Lommerdal berättade att det varit ett framgångsrikt koncept och framförallt sista dagen där den gemensamma utvärdering gav väldigt bra resultat då det var en mycket öppen, ärlig och självrannsakande stämning. Utifrån det så har arbetsgruppen för i år bestämt att företagsledningarna inte kommer att ges tillträde till den gemensamma utvärderingen för att försöka få till samma stämning även i år. Mats Wallinder frågar hur lärdommar och erfarenheter sprids till företag som inte har deltagit. Lommerdal svara att det planeras ett besöksprogam och att utvärderingsrapporter kommer att skrivas i flera varianter, en för respektive övat företag men även en officiell rapport mer generellt skriven. Frågan har ställts till företagen om de kan tänka sig att ha andra företag på besök. Svenska kraftnät har dock sagt att myndigheter kommer att få tillträde. Mikael Toll säger att Energimyndigheten har medarbetare som kan ha stort värde av att delta. Bo Krantz tycker att det verkar intressant och lovande. Det behöver inte alltid vara så stora övningar utan det kan vara minst lika mycket värde av att öva mer riktat. Svårt att få fokus med större övningar. Toll ser gärna fler små övningar ofta, stora gemensamma övningar behövs sällan men det är bra för att samla alla. 6/10

7 Skogsbranden i Västmanland Lommerdal berättar om Elberedskapsmyndighetens inblandning i sommarens skogsbrand i Västmanland.. Måndagen den 4 augusti kom en förfrågan via Frivilliga Automobil kåren om möjligheter att låna bandvagnar till släckningsarbetet. Under eftermiddagen den 5 augusti (kl. 15:30) kom en hemställan från Mälardalens Brand- och Räddningsförbund rörande 10 bandvagnar och 30 Rakelenheter. Redan kl. 17:30 lämnar de första fyra bandvagnarna och Rakelenheterna Åsbro. Klockan 19:50 kommer en kompletterande hemställan om ett reservelverk till krisledningsplatsen i Ramnäs, kl. 20:35 rullar de resterade begärda 6 bandvagnarna och ett elverk ut genom grindarna på beredskapsförrådet. Ett imponerande arbete utfört av vår förrådsentreprenör. Under de efterföljande dagarna kompletterades stödet med Rakelsupport från FRO samt att en av vår förrådsförvaltare avtalad entreprenör avropas som mekaniker på plats. Bandvagnarna utrustades med vattentankar och pumpar på flaket och agerade som brandbilar i terrängen till exempel vid arbetet med att upprätt brandgator. Brandens påverkan på elförsöijningen var liten men bevakades kontinuerligt av Svenska kraftnäts tjänsteman i beredskap som deltog i ett antal samverkanskonferenser. Initialt var det svårt att få uppgifter om brandens utbredning men är det väl kom kartunderlag konstaterades att ingen stamnätsledning var nära och att branden inte rörde sig mot någon ledning. För Vattenfalls berördes en reservmatning på regionnätet. I övrigt var effekterna begränsade till enskilda fastigheter. Utifrån de erfarenheter som framkom under arbetet med skogsbranden har ett antal lärdomar dragits. Frivillig organisationerna är en mycket värdefull förstärkningsresurs Rakel är värdefult och praktiskt för kommunikationen Det finns ett behov av ta fram anpassade vattentankar för bandvagnar (MSB och Trafikverket ska titta på detta) Utbildningarna av bandvagnsförare skiljer sig åt, vid liknande insatser är det viktigt att förarna har utbildning för att köra i terräng (vilket bandvagnsförare utbildade i vår regi har) Det finns ett behov av positionering för fordon (fanns i några av fordonen som var på plats men användes inte) Värdefullt med en riktig mekaniker på plats. Toll menar att vi borde titta på drivmedelstankar till våra bandvagnar. Jan Mörtberg frågar hur bandvagnarna bemannas, Lommerdal svarar att det görs via FAK och Bilkåren. 7/10

8 Landberg tipsar om att använda positioneringsmöjligheten med Rakel. Lars Joelsson frågor hur Svenska kraftnät agerat om det varit en 400 kv:s ledning i närheten. Krantz svarar att som stamnätsoperatör tas ledning ur drift för att möjliggöra släckningsarbete nära ledningarna och även för att rökgaser och sot kan medföra överslag. Rådet diskuterar de utvärderingsinsatser som kommer att göras efter branden och att det även avsatts forskningsmedel till detta. Toll berättar att Energimyndigheten var en av de myndigheterna som lånade ut personal i form av kommunikatörer. Det ger en erfarenheter till personalen och organisationen som är bättre än övningar. Mobila fördelningsstationer t Lommerdal inleder med att visa tidningsklipp från en brand i en transformator under sommaren 2014 som under sämre omständigheter har kunnat orsaka långvariga avbrott. I det här fallet var den aktuella transformatorn utrustade med splitterskydd (bombskydd) och det fanns flera alternativa inmatningspunkter. Men händelsen i sig påvisar att det finns ett behov ur beredskapssynpunkt för att ha mobila fördelningsstationer. Tillsammans med Vattenfall och ABB togs ett koncept fram för en mobil station fram och levererades till Vattenfall Hjärtat är en 25 MVA transformator uppställd på en trailer med en vikt på ca 78 ton. Stationen blir helt komplett genom ett antal containers som innehåller ställverk, kontrollutrustning och till och med ett eget reservelverk (endast för försörjning av egna hjälpsystem). Dessa containers väger runt 10 ton styck och hela stationen är dimensionerades för att vara flygbar med det ryska transportflygplanet Antonov. Den första anläggningen fick namnet Bamse och placerades utanför Örnsköldsvik. De mobila stationerna finansieras av elberedskapsmedel men ägs av ett nätbolag som ansvarar för drift och underhåll. För att garantera funktionen står de alltid spänningssatta. Även om de ägs av nätbolag så är de att ses som en resurs till hela elförsörjningen och ska lånas ut vid behov och efter beslut av Svenska kraftnät. Ställtiden för att koppla ur, transportera och koppla in stationen är fem dagar för fem montörer. Ägarna ansvarar för att tillse att det finns kompetenta resurser för att lösa den uppgiften. Bamse har använts i skarpt läge, vid ett transformatorhaveri 2010 togs beslut att flytta den ner till Göteborgstrakten för att säkerställa redundans i en station. Även E.ON har fått beredskapsmedel för en station, Skalman. Den utfördes i en större variant med ett hjärta av en 35 MVA transformator vilket ger en vikt med trailer på 100 ton. Skalman är placerade i södra Sverige i närheten av Ängelholm. 8/10

9 För närvarande pågår upphandling av en tredje station med placering i Mellansverige (hos Fortum). Den nya stationen kommer att vara anpassad till 130/110 kv (Stockholmsspänning) och leverans är planerad till hösten Tidigare planerades även inköp av en extra kopplingskiosk på mellanspänningssidan (förenklat en stor grenkontakt) men lösningen blev så tekniskt komplicerad att de branschföreträdare vi var i kontakt med var tveksamma till att utnyttja den. Under 2015 planeras en övning för att säkerställa funktionen hos Skalman (som inte varit ute i skarpt läge). Vi planerar att anlägga en övningsplats som kan användas av alla de tre mobila stationerna. Nätägarens personal utbildas och övas i att koppla ur, transportera och koppla in stationen. Även om det vid övningsplatsen inte går att spänningssätta stationen så innehåller den skarpa in och urkopplingar vid den ordinarie platsen. Under övningen kan det vara värt att ha ett besöksprogram för branschen för att sprida information och kunskap om anläggningen. Mörtberg undrar hur många lastbilar som krävs för att flytta stationen. Förutom en trailerdragare krävs det transport av sju stycken containers. Toll undrar hur detta behov hanteras i andra delar av världen? Lommerdal svarar; vi söker med ljus och lykta men har inte hittat så många leverantörer. Vårt nordiska klimat ställer också speciella krav. Uppskattad kostnad för Vargen är 25-3omnkr Toll föreslår också att det kan vara värt att lägga lite medel på att studera hur det ser ut i andra länder. Om det nu är så unikt med dessa mobila stationer, beror det på att vi Sverige ligger långt fram avseende att öka robustheten eller är det så att dessa behov löses på andra sätt runt 0111 i världen. Krantz svarar att det kan bero på vår struktur inom elnät där Sverige är ganska unikt att ha privata aktörer som ägare av regionnäten. Övriga frågor Toll utrycker sig bekymrad över elnätsföretagens respons till Styrel som presenterats i en FOI-rapport. Finns det någon tanke hos Svenska kraftnät att utöva tillsyn på föreskriften rörande förbrukningsbortkoppling (SvKFS 2012:1)? Svenska kraftnät ska undersöka detta internt. 9/10

10 Kommande möten 2015 Elberedskapsrådets mötesplan för 2015: 4:e mars Värtaverket studiebesök och möte (tid meddelas senare men avsätt hela dagen) 3:e september 09:45-13:00 Svenska kraftnät 2ö:e november 09:45-13:00 Svenska kraftnät Sammanträdet avslutas Ordföranden förklarar mötet avslutat. Justeras Vid protokollet 10/10