NAD-NYTT NAD ALKOHOLFRÅGANS OMVANDLING

Transkript

1 NAD NAD-NYTT ALKOHOLFRÅGANS OMVANDLING NAD ordnade den oktober 2000 i Hässelby slott ett seminarium kallat Alkoholfrågans omvandling från offentlig angelägenhet till individuellt ansvar?. Som grund för inläggen och diskussionerna låg boken Broken Spirits Power and Ideas in Nordic Alcohol Control (NAD-publikation nr 39, red. Pekka Sulkunen, Caroline Sutton, Christoffer Tigerstedt och Katariina Warpenius) som utkommit någon vecka innan. Boken är huvudresultatet av det så kallade SNAPSprojektet (Sammenligninger mellom nordiske alkoholpolitiske systemer) som drivits i NAD:s regi under de senaste fyra-fem åren. Projektets undersökningsobjekt var de förändringar som skett i alkoholpolitiken i tre av de nordiska länderna Finland, Norge och Sverige under de senaste åren, i vissa fall längre bakåt i tiden. I slutrapporten framförs många slutsatser av vilka nedanstående är en del. Ideologiska och allmänna samhälleliga förändringar har legat bakom liberaliseringen av alkoholpolitiken. Nykterhetsrörelsen var under förra århundradet av avgörande betydelse för monopolsystemens uppkomst och kontinuitet, trots att den ofta har förhållit sig kritisk till monopolen. I Finland riktade nykterhetsrörelsen sig främst in på tillgängligheten. I Norge och Sverige har den varit mångsidigare och t.ex. aktivt stått för olika behandlingsalternativ, och därmed behållit sina påverkningsmöjligheter längre. Alkoholen har traditionellt varit en synlig politisk fråga i de flesta partier, men åsikterna har varierat även inom partierna. Höger- och vänsterpartiernas olika förhållningssätt till den fria marknaden och konsumenternas frihet har varit av betydelse för partiernas alkoholpolitiska hållning sedan mitten av 1970-talet. EU har inverkat på det sätt på vilket och tidpunkten för när alkoholpolitiken förnyats. Den fria gränshandeln har ökat alkoholens tillgänglighet och orsakat en press på skattesänkning, men å andra sidan har anpassningen till EU gjort systemet överskådligare och ökat dess trovärdighet. Näringsintressena har inverkat på lagstiftningen, men efter anpassningen till EU söker de först nu sin plats i den nya omgivningen. De nordiska alkoholsystemen har byggt på samma etiska bas som de nordiska välfärdssamhällena. Målet har varit att öka välfärden, jämlikheten och den ekonomiska tillväxten. Alkoholpolitiken har bidragit till detta genom att reglera konsumtionen och minska det privata vinstintresset i så hög grad som möjligt. Den moraliska basen för den nordiska välfärdsstaten har dock ändrats. Staten förväntas erbjuda skydd mot sociala och ekonomiska risker, men styrning och reglering av konsumtion och livsstil väcker kritik. Befolkningens åsikter om staten som reglerare av konsumtion och individuella livsstilar har därmed varierat mer än 308

2 åsikterna om social trygghet och offentlig service. Alkoholskadorna uppfattas inte längre som speciella, och råkar i skymundan för narkotikan som dominerar den samhälleliga debatten. Detta trots att alkoholskadorna är mycket större än de, visserligen växande, drogproblemen. Det nya förhärskande tänkandet om offentlig förvaltning, som innebär att man vill dra ner på centralmakten, har dessutom gjort det svårare för staten att ingripa i konsumtion och livsstil. Att ge kommunerna mera makt i alkoholpolitiken har inte lyckats, och någon ny balans i ansvarsfördelningen mellan olika nivåer i förvaltningen har inte uppnåtts. Bokens slutkapitel syftar till att öppna en debatt om den offentliga maktens ansvar och vilka förväntningar som riktas mot den, bland annat då det gäller alkoholfrågor. Skall den offentliga makten påverka majoritetens beteende och hållning, eller skall åtgärderna riktas mot särskilda grupper, såsom de unga, de utslagna eller missbrukarna? Borde förhållandet mellan behandling och förebyggande åtgärder övervägas på nytt? Samarbetet mellan offentlig makt, näringsliv och frivilliga organisationer borde utvärderas och kanske därmed leda till nya lösningar vad gäller makt, ansvar och arbetsfördelning. I ansvarsfördelningen mellan olika förvaltningsnivåer borde man i högre grad beakta lokala och regionala skillnader, och överväga hur konsumentens, familjens och närsamhällets ansvar, för att leda någonvart, kunde stödas med offentliga åtgärder. Vid seminariet diskuterades ovanstående frågeställningar samt bokens enskilda kapitel utgående från många olika perspektiv. Henrik Stenius valde i sin kommentar ett långt historiskt perspektiv med olika utvecklingsberättelser som grund. Robin Room ifrågasatte den underliggande tesen om statens vikande intresse för alkoholfrågor och undrade om inte intresset nu tagit sig andra uttryck, bland annat på behandlingsområdet, och om inte den individuella kontrollen, som enligt rapporten hamnat i skymundan, återigen kan komma att förstärkas. Ingrid Sahlins kommentar gick i samma riktning majoriteten av befolkningen har befriats vad gäller kontroll av t.ex. alkoholinköp men riskbegreppet, det nya instrument som till synes är neutralt, kan användas på olika sätt. T.ex. är det inte otänkbart att ett intresse att specialkontrollera de förändringsovilliga, de som enligt olika kalkyler är i riskzonen, kan återuppstå. Gabriel Romanus menade att bokens slutsatser överdrev moderniseringstrenden medan verkligheten är mera motsättningsfull. Även om nykterhetsrörelserna i grunden har försvagats, finns de fortfarande kvar och erbjuder nätverk för kommande gräsrotsrörelser. Juhani Lehto satte frågetecken efter tesen om att alkoholkontrollens trender gått i samma riktning som välfärdsstaten och menade att det finns flera olika sätt på vilka alkoholfrågan kan jämföras med tobaksfrågan, och alkoholpolitiken med tobakspolitiken. Kåre Hagen diskuterade EU-processen som juridifiering och kommodifiering, där det underliggande problemet enligt honom var att det i EU är juridiken, i Norden däremot politiken som definierar vad som är en vara. Mikko Lagerspetz undrade om den omorganisering av ekonomiska intressen och intressenter som skett under 1990-talet egentligen representerade en kontinuitet scenen har intagits av samma aktörer som tidigare men under andra namn. Marja Holmila, Sven Andréasson och porgerqur Ragnarsdóttir kommenterade de sätt på vilka kommuner har skött alkoholfrågan och möjligheterna för lokala interventioner av olika slag. I seminariets sista del diskuterades å ena sidan i vilken mån alkoholdebatten följt högervänster dimensionerna i samhällsdebatten i allmänhet (Kristina Boréus) och å andra sidan hur alkoholfrågan kan komma att se ut i framtiden. Inger Gran tog upp frågan om forskningens roll som kunskapsförmedlare, med hänvisning till omorganiseringen av det norska forskningsinstitutet från forskning till att omfatta också information och dokumen- 309

3 tation (från SIFA till SIRUS). Maria Renström menade att alkoholfrågan mellan socialpolitik och folkhälsa (i Norden) och mellan juridik och folkhälsa (i EU) kommer att utgöra den knutpunkt kring vilken politiska avgöranden fattas, och pekade på de allmänna samhällsförändringar som kommer att påverka konsumtionen. I andra inlägg i paneldiskussionen, som leddes av Jakob Lindberg, diskuterade Hildigunnur Ólafsdóttir alkoholforskningens marginalisering från allmän samhällsfråga till en om ungdom och effekter av enskilda åtgärder, medan Jussi Simpura efterlyste forskning om alkoholfrågan i relation till andra utvecklingstendenser, såsom statens och kommunernas existens och roll i det kommande utvidgade EU, narkotika, ekonomiska cykler och kollektiv versus individuell moral och skötsamhet. NYA TEMAN I NAD NAD diskuterade vid sitt senaste möte i Helsingfors den 26 oktober fyra nya teman som man önskade bygga vidare på och utveckla. Dessa beskrivs i det följande. De som är intresserade av att medverka i någon av de kommande aktiviteterna ombeds vänligen kontakta NAD:s sekretariat (adress- m.m. uppgifter i slutet av avdelningen NAD-NYTT). Högriskkonsumtion, sekundärprevention och kortinterventioner Kortinterventioner, eller mini-interventioner, även kallade brief interventions, har ofta omtalats som lovande alternativ till allmän prevention och förebyggande verksamhet på alkoholområdet. Enligt Christoffer Tigerstedts bidrag i Broken Spirits har man i tre av de nordiska länderna (Finland, Norge och Sverige) i olika omfattning poängterat och bedrivit sekundärprevention förebyggande av problem hos riskgrupper i form av kortinterventioner. Förväntningarna på dylika program var höga redan på 1980-talet och de har nu, i det nya alkoholpolitiska läget, återigen kommit upp till ytan talets boom präglades enligt Tigerstedt också av en allmänt starkare förväntan på att individer själva skulle kontrollera sitt alkoholbruk (jfr manualer för egenkontroll), och en begynnande likställdhet mellan läkare och patient inom hälso- och sjukvården i allmänhet. Ett av de mest kända exemplen från Norden är Hans Kristensens avhandling från I den redovisade Kristensen för en verksamhet i Malmö och dess resultat, som representerar grundformen för brief intervention. I den kan brief intervention, early intervention eller mini-interventioner sägas gå ut på att upptäcka storkonsumtion av alkohol hos personer som inte är föremål för behandling av alkoholproblem, men som konsulterar läkare, sjukvård, hälsovård (eller motsvarande) av andra orsaker. Screeningen (upptäckten) görs med hjälp av antingen biologiska markörer eller strukturerade frågeformulär, därefter upplyses patienten/ klienten om detta och får råd och anvisningar (ofta kallad motivational interviewing) om hur han/hon kan sänka sin konsumtion. Brief intervention kan emellertid också riktas till personer som själva är intresserade av att veta om de dricker för mycket. WHO och andra har arbetat med strukturerade frågeformulär och manualer till stöd för en självkontroll av alkoholkonsumtion. WHO har därmed arbetat med jämförande studier om användbarheten av tekniken inom hälsovården (Aasland m.fl.; de senaste av Heather) och haft starka norska komponenter. Också i de övriga nordiska länderna har man både utfört och forskat i kortinterventioner inom ramen för den medicinska praktiken. Under senare år har brief interventions också granskats i meta-analyser (Kari Poikolainen 1999 och Thorkil Thorsen 2000). Det finns å ena sidan socialt intresse och å andra sidan forskningserfarenhet i Norden av kortinterventioner. Detta intresse håller på att breddas ut över de medicinska ramarna. Så- 310

4 lunda har t.ex. Helsingfors stad utvecklat ett koncept enligt vilket man erbjuder manualer för att reglera den egna alkoholkonsumtionen som en service till invånarna. Genomslagskraften (och den eventuella effekten på drickandet) av ett dylikt material skall studeras av Stakes (Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården) med tre postenkäter i vissa delar av Helsingfors år 2001 (det s.k. Povari-projektet). I Stockholm är Sven Andréasson (Karolinska institutet) m.fl. engagerade i interventionsprojekt och i Bergen drivs sådana inom socialvården (Hellandsjø Bu m.fl.). Ett seminarium om temat planeras till våren 2001, preliminärt i Helsingfors. Seminariet skall bygga på följande preliminära element: Sekundärpreventionens plats i regleringen av konsumtion av alkohol generellt samt i jämförelse med besläktade problemområden/livsstilsfrågor (t.ex. interventionsforskningen i allmänhet, tobaksforskning, health promotion m.m.). Brief intervention inom ramen för hälsoväsendena i Norden: erfarenheter av projekt och analys av strukturella och praktiska hinder för genomförande av projekt (läkarens roll, kompetens och intressen). Interventioner och individuella val av livsstil ( konsumentens kompetens och önskemål; nya former/ramar för brief interventions). Gemensamma nordiska forskningsprojekt? Vägen in i och ut ur beroende Frågan om vad som egentligen får människor att komma ut ur alkoholproblem är något som sällan ställs av forskning. Vi har å ena sidan den forskningstradition som går ut på att med hjälp av longitudinella data beskriva folks dryckesvanor över tid Vaillants spontaneous recovery-begrepp är det som skapat traditionen. I Europa har bl.a. Harald Klingemann bedrivit projekt om detta tema, där man framhäver tiden som en viktig variabel med tiden kommer folk ut ur missbruk. I den forskningstraditionen har man bara i mindre grad tagit upp frågor om vilka situationer eller vilka faktorer som är avgörande för en ändring i dryckesvanor och -stil. Å andra sidan har behandlingsforskningen effektforskningen försökt påvisa effekter av behandling på folks drickande, och i dessa fall då problematikers drickande, och i vilken mån behandlade patienter/klienter dricker mer eller mindre efter avslutad behandling. Projekt och data som försöker analysera både behandlades och obehandlades vidare dryckesvanor eller t.o.m. missbruks/storkonsumtionsvanor, och sådan forskning som undersöker faktorer eller sammanhang som har betydelse för ändring av bruksvanor (regleringsmekanismer), är däremot mindre vanliga (se dock Blomqvist 1999). På drogsidan har man speciellt i Tyskland utvecklat forskning om faktorer ut ur drogmissbruk (enl. EMCDDA kartläggningen). Ett nyare angreppssätt i forskningen är det som söker efter likheter och olikheter i regleringen av olika slag av beroende rusmedel, tobak, spelberoende med mera. Anja Koski-Jännes (Kuopio universitet) har i några studier jämfört skillnader i vägen ut ur tobaks-, alkohol- och matberoende. Likaså är kunskapen bristfällig vad gäller inkörsporten till missbruk. Sociologiska studier ger ofta belägg för att det är de resurslösa som drabbas av missbruk (dvs. fattiga, oskolade m.m.) men samtidigt är det också så att majoriteten av dessa fattiga och oskolade inte heller väljer missbruk, eller ens råkar in i det. Livskriser och besvärliga livssituationer har utpekats som riskfaktorer men också här saknas kunskap om individuella val av reaktioner och reglering. I narkotikalitteraturen har portteorierna stått centralt om att tungt narkotikamissbruk (heroin m.m.) föregås av experiment och erfarenheter av tobak, alkohol och lättare droger. Tesen har alltid ifrågasatts bl.a. därför att de flesta som prövar lättare 311

5 droger aldrig hamnar in i tungt narkotikamissbruk. Forskning om berusningens väsen, hur känslan av berusning uppfattas, kunde vara relevant i det här sammanhanget. Även vägen in i missbruk eller beroende är en fråga som bättre kunde belysas i forskningen. Tematiken är aktuell individuell reglering av oönskade vanor, beroende men samtidigt av intresse inte bara i Norden utan också internationellt. NAD skall tillsätta en planeringsgrupp med sikte på att utlysa ett temamöte som planeras hållas våren Temamötet ordnas eventuellt i regi av Kettil Bruun Society. Evidensbaserad behandling och interventioner Vad ligger bakom kravet på att ständigt få belägg för att något är nyttigt att göra? På att sociala interventioner och behandling i likhet med medicinsk behandling bevisligen skall ha effekt? Kunskap och beprövad erfarenhet är viktigt att ha men hur skall man få fram den? Vilka är förutsättningarna för att sociala interventioner och behandling skall kunna grunda sig på något slag av kunskap? Bakom evidenskraven finns många element: Staten/regeringen/politiken måste kunna belägga att verksamheter är effektiva och kräver därmed att det finns evalueringar och bevis för att en verksamhet som bedrivs med offentliga medel bär resultat. Professionerna har egna intressen och egna professionella synsätt; för socialarbetarkåren är det viktigt att belägga att den egna professionaliteten är grundad på bevis, på evidens. Evidensbaserat handlar om den komplicerade relationen mellan forskning och praktik. Evidensbaserat är problematiskt eftersom: Kommuner eller motsvarande, som i praktiken ansvarar för att verksamhet bedrivs, har å ena sidan inte tillräckligt med kunskap om vad man borde göra, å andra sidan inte heller pengar att belägga allt; vem skall samla och koordinera kunskapen? Det är oklart vilken typ av evidens som krävs. Få behandlingar eller interventioner är sådana att de prövats i kontrollerade experiment; sociala processers/sociala behandlingars effekter är svåra att belägga. Förutsättningarna kunde granskas dels utgående från diskussioner om evidensens väsen och utgående från de förutsättningar som finns för att skapa databaser, med normer för hur evidensen skall skapas och därmed vilka behandlingsmetoder/interventioner som kan betraktas som evidensbaserade (det så kallade Campbell-arbetet med Cochrane-databasen för medicinska behandlingar som förebild). NAD ordnar ett planeringsmöte i början av år 2001 med sikte på ett bredare temamöte senare under året. Temamötet planeras bli ett kontaktmöte som riktar sig till både forskare, administratörer och praktiker. Följande frågeställningar tas upp: Vem kräver evaluering? Vad är evidens och hur balanseras den mot andra krav (t.ex. ekonomiska krav)? Hur används evidensen? Konsekvenser (både positiva och negativa) av evidenstänkandet. Alkohol och idrott De nordiska social- och hälsovårdsministrarna diskuterade alkohol och idrott speciellt bland barn och unga vid sitt möte i juni Ministrarna underströk vikten av fortsatt informations- och erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna, med syfte att trygga en alkoholfri idrottsmiljö för barn och unga i Norden. Vidare önskade man ta upp frågan i vidare internationellt sammanhang, bl.a. inom EU. I Finland gjorde fil. dr Pasi Koski på kulturministerns begäran under våren en snabbutredning av idrottande ungdomars bruk av alkohol. I bland annat Norge och Finland har idrottsrörelsen själv aktivt verkat för program för ungdom som tar sikte på att antingen eli- 312

6 minera alkoholen från ungdomsidrotten eller åtminstone reglera den. I Norge har centralorganisationen godkänt ett sådant program, i Finland har man börjat planera ett sådant. Det finns också forskningsmässiga initiativ. Koskis utredning visade bl.a. att idrott i och för sig inte skyddar mot alkoholbruk, och att idrottande ungdomar, speciellt äldre sådana i vissa idrottsgrenar och sammanhang, har utvecklat en klart idrottsrelaterad alkoholkonsumtion, men att idrottande ungdomar å andra sidan i mindre grad än andra dricker stora mängder. I Norge pågår ett stort projekt mellan idrottshögskolan i Oslo och Bergensklinikkene om idrottande ungdomars bruk av rusmedel. Forskningsmässigt skall NAD gå vidare med fyra underteman: a) vad vet man om ungdomars konsumtion av alkohol i idrottssammanhang (olika åldrar, idrottsgrenar, hobby/toppidrott), b) vilka är ungdomars och vuxnas (ledare, tränare, föräldrar m.m.) roller och relationer i idrottssammanhang: i vilka sammanhang/situationer/praktiker finns alkohol med i bilden, c) vilken roll spelar idrotten och medverkan i idrottsföreningar för ungas socialisation, dvs. hur förmedlas attityder till bl.a. alkohol till ungdomar via idrotten, samt d) alkoholens betydelse för idrottsekonomin. NAD kommer att sammankalla ett arbetsmöte i början av 2001, där pågående projekt och forskningsintressen diskuteras närmare. Syftet är att på sikt initiera jämförande forskning. ÖVRIGT AKTUELLT Seminarium om kontroll och behandling av narkotikamissbrukare i Norden NAD-seminariet om kontroll och behandling av narkotikamissbrukare ordnas i Köpenhamn Målsättningen är att diskutera aktuella frågeställningar i anslutning till kontroll och behandling av narkotikamissbrukare. Seminariet är ett kontaktseminarium riktat till forskare, administratörer och andra verksamma på området. Syftet är också att stimulera till framtida forskningssamarbete på området. Den bakomliggande tanken är att lyfta fram de rådande kontrollstrategierna som tillämpas på missbrukare i Norden och se på hur och av vem kontrollen utövas i praktiken. Tanken är också att belysa de bakomliggande ideologierna för den kontroll som utövas. Teman för seminariet är: 1. Framväxten av behandlingsideologin i det straffrättsliga tänkandet. 2. Förhållandet mellan formell och informell kontroll. 3. Vad vill man uppnå med behandling humanism i motsats till att uppnå resultat i form av ett reducerat bruk? 4. Decentraliserad vård i ett centraliserat straffsystem hur har den allmänna omstruktureringen av välfärdssamhället påverkat systemen för straff och behandling? 5. Evalueringar och erfarenheter av projekt och program på området. Inför seminariet har landsrapporter utarbetats för varje enskilt land, med fokus på den historiska framväxten av behandlingsideologin i det straffrättsliga tänkandet. Intresserade kan kontakta NAD:s sekretariat med förfrågningar angående seminariet. The reanalysis project Robin Room från Center för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet leder ett projekt som syftar till att undersöka hur alkoholkonsumenter med olika dryckesvanor har påverkats av åtgärder som varit avsedda att minska alkoholdryckers tillgänglighet. Idén har varit att komma närmare svaret på frågan om vems alkoholkonsumtion som påverkas av en viss åtgärd och i vilken omfattning. Studien har genomförts på basen av redan befintligt datamaterial. Data och forskare från fyra av de fem nordiska länderna har ingått. Projektet har gått under namnet the reanalysis project, och stöds finansiellt av bl.a. Folkhälsoinstitutet (S). Resultaten utkommer i en NAD-publika- 313

7 tion inom år Bokens preliminära titel är The Effects of Alcohol Policy Changes on Different Classes of Drinkers: Analyses of Changes in Nordic Control Systems. Projekt om missbrukarens möte med myndigheterna För närvarande bedrivs två nordiska forskningsprojekt som fokuserar på narkotikamissbrukares konkreta möten med myndigheter i första hand polis, socialarbetare och behandlare. Projekt pågår i Danmark och Sverige. I Finland har man ansökt om finansiering för ett motsvarande projekt. Undersökningarnas gemensamma och övergripande syfte är att beskriva och analysera följande huvudområden: narkotikamissbrukares vardagliga livssituation, den ideologiska och metodologiska bakgrunden till polisens, socialtjänstens och andras (behandlingssystem och frivilligorganisationer) interventioner (varför?), det faktiska genomförandet (hur?), effekterna/konsekvenserna av arbetet med fokus på missbrukarna, genomförandet av mera långsiktiga åtgärder som initieras samt graden av samverkan eller konflikter mellan de olika aktörerna. Slutligen skall situationen och erfarenheterna i de olika nordiska länderna som deltar jämföras. Resultaten presenteras i en rapport eller i artiklar vid utgången av år NAD medverkar i undersökningen genom att finansiera två projektmöten (2001 och 2002). NÄSTA NAD-MÖTE Nästa NAD-möte hålls den 1-2 april 2001 i Island. Ansökningar och skrivelser som skall behandlas på NAD:s möten skall vara sekretariatet tillhanda senast en månad före mötet. NAD beviljar anslag för initiering av nordiskt relevanta forskningsprojekt inom nämndens arbetsområde, i allmänhet två-tre (allra högst sex) månaders forskarlön. NAD kan också bevilja mötesanslag för nordiska projektgrupper och reseanslag för personer som önskar besöka forskningsmiljöer i ett annat nordiskt land. Anvisningar för sökanden fås från NAD:s sekretariat eller från NAD:s hemsidor i Internet ( NAD:S SEKRETARIAT Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD), Annegatan 29 A 23, FIN Helsingfors, Finland; Telefon: +358 (0) , ; Fax: +358 (0) ; E-post: nads@kaapeli.fi Aktuell information om NAD: Vid NAD:s sekretariat arbetar för närvarande forskningssekreterare Pia Rosenqvist, projektsekreterare Petra Kouvonen, administrativ sekreterare Maaria Lindblad och NAD:s civilpliktiga Karl Karlberg. NYA NAD-PUBLIKATIONER Nr 37. Statistics on Alcohol, Drugs and Crime in the Baltic Sea Region. Edited by Håkan Leifman & Nina Edgren-Henrichson, (Utkommer i december 2000). Nr 38. Lokalt alkohol- och drogförebyggande arbete i Norden. Red. Karen Elmeland, Nr 39. Broken Spirits. Power and Ideas in Nordic Alcohol Control. Edited by Pekka Sulkunen, Caroline Sutton, Christoffer Tigerstedt & Katariina Warpenius, Nr 40. Preliminär rubrik: Narkotikasituationen i Norden utvecklingen fram till år (Utkommer i februari/mars 2001). En fullständig publikationsförteckning och/eller NAD-publikationer fås från NAD:s sekretariat. Kostnader: frivillig porto- och expeditionsavgift (1 bok 70 FIM, 2 böcker 120 FIM). Information om betalningen bifogas med böckerna. 314