NADD-NYTT NAD. Seminarium om kraven på kunskap eller evidens konsekvenserna för forskningen på alkohol- och drogområdet?

Transkript

1 NAD NADD-NYTT Seminarium om kraven på kunskap eller evidens konsekvenserna för forskningen på alkoholoch drogområdet? Frågan om vilken typ av åtgärder som ger önskad effekt har blivit allt mer aktuell på alkoholoch drogområdet under det senaste decenniet. Utbudet av modeller och program på såväl preventions- som behandlingssektorn är stort, och nya former av kunskap produceras samtidigt som aktiviteterna bedrivs. Det råder emellertid inte alltid samstämmighet om vilka åtgärder eller program som fungerar bäst i praktiken. Försök att systematisera och samla den kunskap som finns har därför gjorts. Ett exempel på ett nytt försök att samla översikter på välfungerande sociala interventioner är databasen Campbell. Modellen är tagen från den medicinskt orienterade databasen Cochraine, som redan har varit i bruk i ett antal år. Idén med Campbell-databasen är, i likhet med andra former av kunskapssystematisering (konsensusmöten, riktlinjer, rekommendationer o.s.v.), att sprida och göra tillgänglig den kunskap som finns om sociala interventioner. Reaktionerna på och diskussionerna kring evidenskravet på rusmedelsområdet varierar i de nordiska länderna, men i alla länder förs någon typ av diskussion kring problematiken. I bästa fall har insamlingen av den kunskap som finns ansetts bidra till att lyfta fram mångfalden av kunskap och således ge en möjlighet att kombinera lekmannakunskap med akademisk kunskap om vad som fungerar på ett visst område. Kritiska frågor har emellertid också ställts, speciellt i relation till den forskning som bedrivs. Exempel på sådana frågor är: Vad skall räknas som evidens? I vilken mån går det att utvärdera all verksamhet med liknande kriterier som används inom medicinen? Hur beaktas det sammanhang inom vilken åtgärden görs? Vem bestämmer vilken kunskap som är värdefull? Vem vinner på systematisering och utvärdering av olika verksamhetsformer? I avsikt att diskutera aktuella frågeställningar om systematiseringen av kunskap och evidens på rusmedelfältet ordnar NAD ett seminarium den november 2001 i Göteborg. Vi inbjuder alla intresserade att delta eller bidra med inlägg till en kritisk granskning av följande områden och frågeställningar: 1. Produktion och förmedling av ny kunskap hur påverkar kravet på evidens den kunskap som produceras? Sessionen inleds av Risto Eräsaari, Helsingfors universitet. 2. Behandling och individorienterade interventioner hur har de belägg som finns för goda insatser insamlats, vilka är erfarenheterna och vari ligger kritiken? En översikt av rusmedelsbehandling har nyligen gjorts av Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) i Sverige. Översikten presenteras av Mats Berglund, Universitetssjukhuset MAS. Rapporten Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten presenteras av Karin Tengvald, Centrum för utvärdering av socialt arbete, Stockholm. Inbjudna kom- 215

2 mentatorer är Anders Bergmark, Stockholms universitet och Sven-Axel Månsson, Göteborgs universitet (ej bekräftade). 3. Prevention, samhälleliga åtgärder, politik och program hur och av vem har evidensen formulerats, finns det lyckade försök att systematisera kunskapen, vari ligger kritiken? Peter Dahler Larsen, Odense universitet, inleder med synpunkter på evidensbaserad socialpolitik och användningen av evalueringsresultat i offentliga organisationer. Tanken bakom det s.k. Kost & Nytte-projektet i Norge presenteras av Mons Georg Rud från det norska Sosial- og helsedepartementet. Sven Andréasson, Karolinska Institutet, presenterar en aktuell kunskapsöversikt över preventionslitteraturen på alkoholområdet. 4. Organisering och systematisering av kunskap vilka kriterier finns uppställda och vilka är föroch nackdelarna? Haluk Soydan, Centrum för utvärdering av socialt arbete, Stockholm, presenterar det s.k. Campbell-nätverket. Anmälningsblankett till seminariet finns på NAD:s hemsida ( nad), eller kan beställas från NAD:s sekretariat (kontaktuppgifterna finns nedan). Man kan också anmäla sig per eller fax. Vi behöver kontaktuppgifter samt besked om huruvida den anmälda önskar hålla inlägg eller inte (gärna också två-tre satser om det tänkta temat). Notera vänligen, att anmälan bör insändas till NAD:s sekretariat senast den 31 augusti. ÖVRIGT AKTUELLT Alkohol, droger och idrott Den mars ordnades i Helsingfors ett planeringsmöte för ett projekt om alkohol, droger och idrott. I mötet deltog ett tiotal forskare från de nordiska länderna förutom Danmark. De data som presenterades vid mötet baserade sig främst på ungdomsstudier. Det finns t.ex. longitudinella ungdomsstudier i Norge, hälsostudier i Finland, och alkoholoch drogvaneundersökningar bland skolungdomar. Det finns emellertid färre studier om idrottarna, även om en sådan f.n. pågår t.ex. i Norge. På mötet diskuterades bl.a. sambandet mellan att experimentera med droger och/eller använda alkohol, tobak och illegala droger, och att delta i idrottsaktiviteter (medlemskap i idrottsorganisationer, deltagande i träningar m.m.). Sambanden varierar beroende på sociodemografiska variabler så som ålder, kön, utbildning och social status. Även typ av drog som används är av betydelse. Det kan också vara frågan om en blandning av sociala variabler så som vänkrets/ gäng och familje-engagemang, och den individuella upplevelsen av idrotten, d.v.s. graden av engagemang, motivation, deltagande och skillnader mellan olika idrottsgrenar. Det finns inga entydiga uppgifter om huruvida medverkan i idrott påverkar unga människors drickande eller drogbruk, och vilken roll olika selektionseffekter spelar, d.v.s. att man väljer att gå in i eller ut ur idrotten. Avsaknaden av en entydig bild av läget kompliceras ytterligare av att både innehållet i idrotten och idrottens sociala betydelse har förändrats dramatiskt. Frågorna är spännande och tillsvidare rätt litet utforskade. NAD-projektet skall till en början under hösten 2001 dokumentera och analysera den forskning som nu finns. Detta skall behandlas på det följande projektmötet i slutet av sommaren eller början av hösten i Oslo, då projektet också skall fundera på ev. nya frågor och problemställningar som vore viktiga att ta upp. Projektet är ännu är öppet för nya forskare som är intresserade av temat. Vänligen kontakta NAD:s sekretariat. Ungdomar, vuxna och rusmedel Det finns ett stort samhälleligt intresse att för- 216

3 djupa kunskapen om hur ungdomars alkoholoch drogvanor ser ut i olika grupper och att samtidigt finna nya sätt att förebygga de skador som uppstår som följd av rusmedelsbruk. Den aktuella forskningen visar på att ungdomars rusmedelsvanor är starkt knutna till den närmiljö där de lever, men att avståndet mellan vuxna och ungdomar i dagens samhälle är stort. Bl.a. den Svenska narkotikakommissionen, som nyligen kommit ut med sin slutrapport Vägvalet den narkotikapolitiska utmaningen, 2001 talar om vuxenvärldens abdikering som ett problem i det svenska samhället. Fenomenet är emellertid inte enbart en svensk företeelse, utan kan ses som ett typiskt resultat av det sätt på vilket ungdomar och vuxna umgås i Norden och på många håll i den övriga västvärlden. I avsikt att ta upp relevanta frågor om ungdomars socialisation och val av livsstil i relation till utformningen av narkotikaprevention medverkar NAD i arrangemangen av ett sameuropeiskt seminarium om ungdomskultur och rusmedelsprevention våren 2002 i Finland. Utgångspunkten för seminariet är att identifiera den forskning som finns om ungdomar, vuxna och rusmedelskultur. Det vore även viktigt att analysera betydelsen av de sociala utbildningsprogram och aktiviteter för narkotikaprevention som ordnats av ungdoms- och andra organisationer i länderna som komplement och/eller alternativ till den formella preventionen. Seminariet planeras i samarbete med det finska Social- och hälsovårdsministeriet, Europarådets DG IV-direktorat för sport och ungdom och Pompidou-gruppen, samt den finska Ungdomsakademin. Planeringen inleddes med ett möte i juni 2001 i Budapest. I planeringsgruppen ingår, utöver organisatörerna, forskare, representanter för europeiska ungdomsorganisationer samt ungdomar. Seminariedeltagarna inviteras av arrangörerna. Avsikten är att, som en följd av seminariet, producera en publikation innehållande rekommendationer för ungdomsorganisationer och andra organisationer eller aktörer som har att göra med ungdomar. Vägen in i och ut ur missbruk NAD medverkar i planeringen av ett internationellt temamöte i regi av Kettil Bruun Society om vägen in i och ut ur beroende. Mötet Addiction in the life course perspective entry and exit processes planeras till hösten I planeringsgruppen deltar Anja Koski- Jännes, Kuopio universitet, Jan Blomqvist, FoU socialförvaltningen, Stockholm, Leif Öjesjö, Karolinska institutet och Pia Rosenqvist, NAD:s sekretariat. Enligt de preliminära planerna kommer mötet att ta fasta på fyra teman: biografisk och livsförloppsinriktad forskning kring beroendeproblematiken, forskning som beskriver eller förklarar olika utvecklingsförlopp, forskning som kombinerar frågor om vägar in i och ut ur beroende samt beroende som begrepp och historisk konstruktion. Forskarmötets syfte är att lyfta fram forskning om omständigheter och förlopp som är av betydelse för beroendeproblematiken med sikte på att kombinera kunskaper ur både kvantitativt och kvalitativt inriktad forskning. Utlysningen av mötet sker nästa höst. Alkoholreglering i internationellt perspektiv De internationella handelsavtalen, t.ex. GATT och GATS, har enligt många forskare inneburit att enskilda länder i mindre grad än tidigare kunnat skydda sig mot kommersiella intressen. Handelsavtalen har i likhet med skapandet av EU:s inre marknad inneburit att varor utan hinder skall kunna förflytta sig över gränserna. I huvudsak har de gått ut på att garantera att inhemska produkter inte favoriseras genom stöd 217

4 eller låga priser, att eventuella monopol fungerar icke-diskriminerande, att kvantitativa begränsningar för import fjärmas, att också andra typer av handel så som kapital och investeringar är möjliga och får fungera på lika villkor som nationella och att enskilda länder också kan bli ekonomiskt ansvariga, d.v.s. måste betala skadestånd om de visar sig ha brutit mot avtalen. Vilka följder globaliseringen kommer att ha för nationell (lokal) reglering av alkoholvaror, både då det gäller nuvarande och eventuella kommande avtal, är dock öppet. Av avgörande betydelse är om alkoholen kommer att behandlas som en särskild vara. Om internationella avtal för fri förflyttning av tjänster kommer till, kan detta beröra snarast den social- och hälsoservice som erbjuds på alkoholoch drogområdet. Samtidigt som globaliseringen fortsätter, har dess innehåll förändrats något, och kan ännu förändras. En analys av de aktiva parterna (t.ex. Världsbanken och IMF) visar att de definierar sina områden bredare än tidigare: sociala, utbildningsmässiga och hälsomässiga hänsyn beaktas, inte endast strikt marknadsmässiga. Situationen idag för en diskussion om globaliseringens betydelse för nationell alkoholpolitik påminner om situationen i slutet av talet då EU-integrationen tog fart: dels handlar det om komplexa regelsystem, dels om oförutsägbar politisk utveckling. För att förstå globala handelsavtals betydelse för alkoholpolitik alternativt social- och hälsovårdspolitik behövs kunskap om vad de nuvarande avtalen innehåller, vilka slag av konfliktfall som redan funnits, analys av vad de eventuellt kunde innebära just för alkoholnäringen och regleringen av den, liksom även kunskap och analys av vilken roll enskilda länder har, vilken roll EU (och vilken instans inom EU) har som part i diskussioner om världshandeln. I ett sådant arbete behövs i tillägg till alkoholoch välfärdsforskare personer med kännedom om handelsavtalen, om villkoren för internationell politik och om hur globaliseringen påverkat t.ex. besläktade ämnen så som tobak. NAD kommer att försöka medverka till att föra in den internationella diskussionen i Norden om globala handelsavtals alkoholpolitiska, sociala och hälsomässiga betydelse, genom att eventuellt låta göra en utredning om temat samt förbereda ett tematiskt NAD-seminarium. Seminariet kunde byggas upp kring varan alkohol som ett objekt för konflikt mellan marknadsekonomiska och folkhälsohänsyn. Seminariet kunde också innebära en uppdatering av seminariet om EU, alkohol och Norden år Med tanke på att det är EU som är part i de globala underhandlingarna kunde man granska hur nordisk EUmedverkan har påverkat EU. En koppling till det arbete som gjorts inom ramen för OECD kunde också göras. Intresserade ombeds vänligen kontakta NAD:s sekretariat. Missbrukarvårdens organisering i Norden Olika former av hjälp och behandling ingår som en viktig del av rusmedelspolitiken i de nordiska länderna. Systemen har varit olika till sin inriktning, organisering och finansiering. Under de senaste två-tre åren har t.ex. medicinsk behandling av heroinmissbrukare tagits i bruk fullt ut både i Finland och i Norge. Fr.o.m trädde en stor organisatorisk förändring i kraft i Danmark gällande substitutionsbehandling. Ansvaret för behandlingen lades på de enskilda amten. Även i Sverige har det skett stora förändringar på behandlingsfältet som ett resultat av att kommunerna inte längre har ekonomiska möjligheter att köpa behandlingsplatser i samma omfattning som tidigare. I Island bygger så gott som all behandling av rusmedelsmissbrukare på Minnesota-modellen. I Norge skall sjukhusen övertas av staten Sosialog helsedepartementet håller på med en genomgång av existerande hjälp- och behandlingsåtgärder för rusmedelsmissbrukare med sikte på en omorganisering. 218

5 En kartläggning av hur de olika nordiska länderna valt att organisera olika hjälp- och behandlingsåtgärder kommer att utarbetas av Astrid Skretting, SIRUS, Oslo. Några exempel på aktuella problemställningar: Vilket ansvar har de olika nivåerna (kommuner, fylkeskommuner (län, amt), stat) då det gäller planering, värdering av behov i förhållande till kapacitet, drift o.s.v.? Vad är förhållandet mellan kommunala hälso- och sociala tjänster (primärvård, socialbyråer) och den mer eller mindre specialiserade hälsovården, på vilket sätt sker hänvisningen till behandling? Vilka typer av hjälp och behandling finns det i de nordiska länderna, hur finansieras de? Vilken roll spelar de privata insatserna? Frågor om ansvarsfördelning mellan stat och kommun (central nivå, lokal nivå) samt nätverk och kommunikationskanalerna mellan dessa nivåer kan också vara viktiga och intressanta frågor att belysa. NAD:S SEKRETARIAT Vid NAD:s sekretariat arbetar för närvarande forskningssekreterare Pia Rosenqvist, projektledare Petra Kouvonen (moderskapsledig fr.o.m. juli 2001 ca ett år framöver), projektledare Alberto Bouroncle, sekreterare Maaria Lindblad och NAD:s civilpliktiga Karl Karlberg (t.o.m. juni 2001). Kontaktuppgifter till sekretariatet: Nordiska nämnden för alkoholoch drogforskning (NAD), Annegatan 29 A 23, FIN Helsingfors, Finland; telefon: +358-(0) (Pia Rosenqvist, Maaria Lindblad), (Petra Kouvonen, Alberto Bouroncle); fax: +358-(0) ; E-postadress: nads@kaapeli.fi. Aktuell information om NAD: NÄSTA NAD-MÖTE Nästa NAD-möte hålls den oktober 2001 i Sverige. Ansökningar och skrivelser som skall behandlas på NAD:s möten skall vara sekretariatet tillhanda senast en månad före mötet. NAD beviljar anslag för initiering av nordiskt relevanta forskningsprojekt inom nämndens arbetsområde, i allmänhet två-tre (allra högst sex) månaders forskarlön. NAD kan också bevilja mötesanslag för nordiska projektgrupper och reseanslag för personer som önskar besöka forskningsmiljöer i ett annat nordiskt land. Anvisningar för sökanden fås från NAD:s sekretariat (eller NYA NAD-PUBLIKATIONER No. 37: Statistics on Alcohol, Drugs and Crime in the Baltic Sea Region. Edited by Håkan Leifman & Nina Edgren Henrichson No. 38: Lokalt alkoholoch drogförebyggande arbete i Norden. Red. Karen Elmeland No. 39: Broken Spirits. Power and Ideas in Nordic Alcohol Control. Edited by Pekka Sulkunen, Caroline Sutton, Christoffer Tigerstedt & Katariina Warpenius Utkommer 2001/2002: Kontroll och behandling av narkotikamissbrukare i Norden (arbetstitel). Red. Hildigunnur Ólafsdóttir. Narkotikasituationen i Norden utvecklingen fram till år 2000 (arbetstitel). Red. Petra Kouvonen & Astrid Skretting. The Effects of Alcohol Policy Changes on Different Classes of Drinkers: Analyses of Changes in Nordic Control Systems (preliminär titel). Red. Robin Room m.fl. En fullständig publikationsförteckning och/ eller NAD-publikationer fås från NAD:s sekretariat. Kostnader: frivillig porto- och expeditionsavgift (1 bok 70 FIM, 2 böcker 120 FIM), betalningsinformation bifogas med böckerna. 219