NAD-nytt NAD. Könsperspektivet i drogforskningen

Transkript

1 NAD NAD-nytt Könsperspektivet i drogforskningen Bruket av narkotika har blivit en del av rusmedelskulturen även i de nordiska länderna. Trots detta uppfattas narkotikabruket ofta som ett separat fenomen, som i den offentliga debatten oftast behandlas utgående från lagstiftarens och polisens synpunkt. Föreställningarna om narkotikabrukande män och kvinnor och blandbrukare som använder både alkohol och droger beroende på tillgängligheten är mycket förenklade. Drogbrukarna stigmatiseras snabbt, och associationerna går lätt till polis- eller obduktionsprotokoll. Detta gäller speciellt unga flickor och kvinnor som använder narkotika. De kategoriseras lättare än män som offer för män som handlar med narkotika. Gränserna för hur kvinnor tillåts bete sig är mycket snävare än för män också då det gäller bruk av narkotika. Bakom de ofta patriarkaliska utlåtanden som myndigheterna avger om rusmedelsbrukare, finns en heterogen grupp personer som använder olika slags droger av olika skäl. Man har nu börjat närma sig dessa brukare (hellre än denna grupp, ett uttryck som felaktigt skulle syfta på en mera enhetlig brukargrupp) även ur ett kulturellt forskningsperspektiv. Exempel på detta finns i de nordiska länderna, bl.a. inom ungdomsforskningen. NAD önskar kontakt med nordiska drogforskare som anlägger ett könsperspektiv i forskningen, och planerar ett forskarmöte om kön och narkotika under våren Det finns många frågeställningar som kunde tas upp, t.ex.: - har kvinnor och flickor en annorlunda narkotikakultur än män? - hur ser narkotikabrukarens eget förhållande till den allmänt negativa bilden av (den kvinnliga) narkotikabrukaren ut? - hur ser närstående personers ( significant others ) bilder av narkotikabrukaren och -bruket ut? - hur kan man beskriva narkotikabruk och grupptillhörighet, ur både positiv och negativ synvinkel? - hur förhåller sig föräldraskap till narkotika? - vilka är missbrukares erfarenheter av behandling? - vilka är behandlingspersonalens erfarenheter av patienter av olika ålder och kön? - hurudana är relationerna mellan sexualitet, våld och narkotika? samt - hurudana levnadsvillkor har kvinnliga och manliga narkotikabrukare? Könsforskning (gender research) innebär numera inte enbart kvinnoforskning, inte heller skall kvinno- och mansforskningen ses som varandras motsatser. En ny tanke, en ny frågeställning eller problembegränsning hos NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 425

2 en mansforskare kan också hjälpa kvinnoforskare att skildra sitt eget forskningsområde på ett nytt sätt, och tvärtom. Genom att kombinera och jämföra dessa forskningstraditioner kan de vardera kompletteras och debatten berikas. Intresserade ombeds vänligen kontakta NAD:s projektledare Sari Rauhamäki Alkohol och stress utlysning av nordisk forskarkonferens Den 9 11 oktober år 2003 ordnas konferensen Alcohol & Stress i Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg. Syftet är att undersöka den mångfacetterade interaktionen mellan häftigt drickande och stress, vilka båda är växande hälsoproblem i dagens samhälle. Problemet granskas tvärvetenskapligt ur epidemiologisk, neurobiologisk, psykologisk och sociologisk synvinkel. Mötet ordnas av Scientific Meeting on Nordic Alcohol Research (NAR), före detta Nordic Meeting on Biological Alcohol Research (BAR). Konferensen finansieras till största delen av NAD. Deadline för registrering är den 1 april För ytterligare information: NOSTRAD Forskarskola inom samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning planeras Konsumtionen av alkohol och droger har ökat i de nordiska länderna sedan 1990-talet och motsvarar samhällsandan av idag: konsumtion av varor men också av rekreation och nöjen uppmuntras som motvikt till stress och krävande studier och arbetsliv. Globaliseringen öppnar gränser för ytterligare krav och för varor, även illegala sådana. Hanteringen av de sociala problem som följer i alkoholens och drogernas fotspår har ändrat form och utseende för att motsvara önskemålen om individuell frihet och autonomi. Den statliga detaljstyrningen tycks snart vara ett minne blott och mer eller mindre permanenta tvärsektoriella projekt på kommunal och lokal nivå tilldelas ökade resurser för prevention av missbruk och problem. Behovet av samlad kunskap och vetenskaplig utbildning på alkohol- och drogområdet har mot den här bakgrunden ökat. Forskarutbildningen på området behöver intensifieras, menar NAD, som i samarbete med prof. Pekka Sulkunen från Sociologiska institutionen vid Helsingfors universitet inlämnat ett idéförslag om en forskarskola till Nordiska forskarutbildningsakademin. Idéförslaget bygger på tankegången att forskarutbildningen inom alkohol- och drogforskningsområdet kunde intensifieras genom ett planerat och intensifierat samarbete mellan å ena sidan universitetsinstitutionerna och de särskilda (sektor-) forskningsinstituten på området i Norden. Bakom NOSTRAD (Nordic Social Training Program on Alcohol and Drugs) står i tilllägg till förslagsställarna sju institutioner och kretsen kommer att utvidgas efterhand. Ämnesområdet är brett samhällsvetenskapligt definierat och omfattar allt från socialepidemiologi, ekonomi, psykologi, historiska, jämförande och etnografiska kulturstudier, diskursanalytiska angreppssätt, institutions- och organisationsforskning till evalueringsforskning. Tanken är att studeranden ges möjlighet information om samt resestipendier för att ta del av nationellt förankrade doktorandseminarier och särskilda kurser i grannländerna, att lärare för dessa kurser också rekryteras utom det egna landet, att NAD under den närmaste femårsperioden ordnar tre särskilda forskarkurser, att årliga skrivläger ordnas för längre hunna forskarstuderanden och att handledning över gränserna blir möjlig. Planeringen 426 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

3 av forskarskolan fortsätter våren 2003 såvida anslag beviljas för att komma igång från och med Dryckesvanor under luppen Under senare år har alkoholkonsumtionen i alla nordiska länder med undantag av Danmark ökat och under de två senaste åren ser ökningen ut att vara större än någonsin. Om utvecklingen fortsätter kommer de nordiska länderna snart att nå genomsnittet för EUländerna, det vill säga 12 liter ren alkohol per invånare över 15 år. Det är ett faktum, att uppskattningarna av den totala konsumtionen, som omfattar både försäljningssiffror och estimat av den icke-registrerade konsumtionen, redan nu tyder på ett alkoholbruk som överstiger rekordet från 1970-talets slut och 1980-talets början. Utvecklingen i Danmark har varit mera stabil men Danmark har redan nu en hög konsumtionsnivå sett i EU-perspektiv. Samtidigt som konsumtionen har ökat har den traditionella alkoholpolitiken, med tyngdpunkt på höga skatter och begränsningar i tillgänglighet, utsatts för påfrestningar. Högst sannolikt kommer åren framöver att uppvisa sänkningar av alkoholskatter och ökad tillgänglighet. Sett i detta perspektiv är forskning som ökar förståelsen av dryckesvanors utveckling och förändring viktig. I alla länder finns försäljningsdata och uppskattningar av den oregistrerade konsumtionen men eftersom dylika data inte möjliggör analyser av individers och befolkningsgruppers dryckesmönster finns också nationella representativa undersökningar av dryckesvanor i befolkningen. Sådana undersökningar har gjorts i alla nordiska länder, vid olika tidpunkter och med varierande metoder gjordes sådana studier i Finland, Norge och Sverige, i Danmark 1997/ 98 som telefonintervjuer. I Norge och Finland har de senaste alkoholundersökningarna gjorts med personliga intervjuer (1999 resp. 2000) och i den år 2001 utförda undersökningen i Island var en blandning av telefon- och postenkät. År 2002 har man både i Danmark (postenkät) och Sverige (telefon) gjort nya undersökningar om befolkningens alkoholvanor. I ett projekt som NAD startat kommer Håkan Leifman, Hildigunnur Ólafsdóttir och Kim Bloomfield att använda dessa studier för att analysera hur dryckesvanorna och dryckesmönstren i olika befolkningsgrupper förändrats under 1990-talet fram till nuläget. I alla de ovan nämnda undersökningarna har man använt samma konsumtionsskala, den så kallade QF-skalan (quantity*frequency) och frågor om excessivt drickande (binge) och/eller berusningsdrickande som kan användas i en jämförande trendanalys. Ålder och kön är de viktigaste förklarande variabler för skillnader i dryckesvanor och mönster så även i det här projektet. En fråga som kommer att tas upp är frågan om ökande konvergens mellan kvinnors och mäns dryckesvanor. Tidigare studier har visat att skillnaden mellan kvinnors och mäns dryckesvanor har minskat från till 1990-talet. Stämmer detta under 1990-talet med ökande konsumtion? Och hur ser dryckesmönstren ut för kvinnor respektive män? Handlar det om att kvinnorna ökat sin konsumtion i takt med ökande arbetslivsengagemang eller har alkoholen trängt in i vardagslivet i hemmen? Hur ser detta ut i olika åldersgrupper? En annan huvudfråga i dethär projektet är i vilken mån den ökade konsumtionen i Norden är ett resultat av ett ökat antal dryckestillfällen och/eller ökad konsumtion vid var tillfälle något som också kommer att analyseras i olika befolkningsgrupper. Ett annat projekt med Ellen K. Amundsen, Heli Mustonen och Einar Ødegård NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 427

4 kommer att ta sig an frågan om betydelsen av åldrandet och olika kohorter (generationer) för drickandet. Det är väl känt att alkoholkonsumtion varierar med ålder i individens liv och ser ut att vara som högst i års åldern. Samtidigt vet vi inte särskilt mycket om ålderns betydelse under olika epoker. Den individuella konsumtionsutvecklingen eller åldrandets betydelse kan mycket väl vara olika i olika kohorter. Pekka Sulkunen fann en våt finsk generation genom att följa särskilda födelsekohorter i olika tvärsnittsundersökningar. Är det t.ex. så att en våt början innebär att också fortsättningen blir våt? Eller finns det en gräns för konsumtionen i äldre ålder? Vilken roll spelar åldrandet för dryckesvanorna för människor födda olika år, i olika ålderskohorter. Detta är frågor i detta projekt som kommer att analysera dryckesmönster i olika kohorter i Finland, Norge och Sverige. Effekter av nordisk alkoholpolitik De nordiska länderna är unika vad gäller att följa med effekterna av olika alkoholpolitiska åtgärder. Inte bara de stora alkoholpolitiska liberaliseringarna, motbokens slopande i Sverige 1955 eller alkoholreformen 1968/ 69 i Finland har noggrant studerats, utan också betydelsen av strejker i monopolbutiker och införandet av åldersgränser för köp och konsumtion av alkoholdrycker. En grupp nordiska forskare under ledning av professor Robin Room från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning i Stockholm har samlat in detta digra material och återanalyserat det man vet om erfarenheter och effekter av samhälleliga beslut och händelser som påverkat drickandet. Frågor man ställt sig är bl.a.: - Vem var det som började dricka mer och i vilka sammanhang då mellanölet fick säljas fritt och också landsbygden fick sina alkoholbutiker i 1968/1969 års Finland? - Hur var det med borttagandet av mellanölet ur de svenska livsmedelsaffärernas varusortiment 1977? Påverkade detta ungdomars och andra gruppers drickande? - Vad hände 1999 i Reykjavik när restaurangerna tilläts hålla öppet dygnet runt? - Hade strejken i de norska monopolbutikerna någon betydelse för alkoholskador? Vilka effekter dessa och andra liknande åtgärder och händelser har haft på olika människors drickande på unga och gamla, på kvinnor och män, på stordrickare och vanliga konsumenter samt skador av drickande, står i centrum för forskarnas intresse. Resultaten visar att alkoholpolitiska åtgärder har större effekter på storkonsumenters drickande och på de alkoholrelaterade skadorna än på den generella nivån av befolkningens alkoholkonsumtion. Alkoholkontrollens syfte är ju att motverka skador och det är därför av vital betydelse att kunna påverka sådan konsumtion som med stor sannolikhet kan leda till skador. Resultaten visar dock att det ingalunda är mera effektivt att rikta in sig på storkonsumenterna. De generella och mera omfattande åtgärderna visade sig ha effekt på alla konsumenter, men mest på storkonsumenterna, som har den största risken att utveckla skador. Å andra sidan visar det sig att snävt inriktade åtgärder, som t.ex. införandet av en åldersgräns i Danmark, hade effekter också på andras än ungdomars alkoholbeteende. Dessa och andra resultat finns i The Effects of Nordic Alcohol Policies what happens to drinking and harm when alcohol controls change, red. Robin Room i NAD publikation nr 42, som utkom i november (Beställning av publikationen: se nedan!) 428 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

5 Ungdomar, vuxna och rusmedel i Norden Den oktober samlades 13 nordiska forskare till ett möte i Helsingfors för att diskutera temat ungdomar, vuxna och rusmedel. Mötesplatsen var Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Stakes, som i juni detta år flyttat in i nya utrymmen på Fågelviksgränden 4 (i Helsingfors). Frågan om hur umgänget mellan vuxna och ungdomar fungerar har aktualiserats i och med ett ökat rusmedelbruk bland ungdomar i de flesta nordiska länderna. De centrala frågorna gäller förhållandet och kommunikationen mellan barn och föräldrar, och hur dessa inverkar på uppfostringsmetoder i familjen då det gäller alkoholbruket. Av forskningen framkommer att ungdomar ofta uttrycker ett behov av stöd och kontroll från vuxna, men att de samtidigt också söker självständighet. Även om man gärna klassificerar föräldraskap och familjeförhållanden i olika typkategorier, vilka sedan sägs ha betydelse för hur föräldrarna förhåller sig till alkoholbruk hos sina barn, är verkligheten emellertid alltid resultat av kompromisser. Dessutom kan det i samma familj finnas olika beteendemönster mellan föräldrar och barn av olika kön och ålder eller ordning i syskonskaran. Familjebegreppet i de nordiska länderna är dessutom inne i en förändring. Ensamförsörjare och genom omgifte bildade familjer ( nyfamiljer ) är redan gamla bekanta familjetyper, men hur uppfattar man och typologiserar t.ex. familjer där båda föräldrarna är av samma kön? Den kulturella bakgrunden är ett annat nytt drag. Immigrantfamiljer följer väl i stort sett samma sociologiska definitioner av familjebegreppet, men kommunikationen och rollerna inom familjerna kan vara annorlunda än vad de är i den traditionella familjen i den nordiska välfärdsstaten. Dessutom finns det inte heller bara en ungdomskultur utan flera. Diskussionen om moderns rätt till moderskap har fått ny aktualitet genom mera tillgängliga nya droger, och ett ökat antal tonårsgraviditeter. Det finns många uppfattningar om vad som vore det bästa för barn i familjer med alkohol- eller drogberoende föräldrar och också om föräldrarnas rättigheter och skyldigheter. Socialtjänstens hållningar har ändrats dramatiskt under de senaste decennierna t.ex. i Sverige. Ritva Nätkin från Tammerfors universitet och Frid Hansen från Borgestadklinikken i Norge arbetar båda med familjer med alkohol- och drogproblem. Erfarenheterna visar, att barnet ofta är en orsak, eller till och med den enda orsaken till att modern vill bli fri från rusmedel. Prognoserna för barn som växer upp i familjer med alkohol- och drogproblem är dåliga, de blir oftare offer för både misshandel och sexuella övergrepp än andra barn. De har större risk att själva bli missbrukare, ifall de inte erbjuds eller kan söka efter hjälp för att kunna utvecklas från barn till vuxen under tryggare förhållanden. Eftersom en stor del av de forskare som deltog i mötet själva var föräldrar, intresserade begreppet föräldraskap alla; vad är föräldraskap i dag, och vad är det inte? Var, när och varför möts ungdomar och vuxna? Har barnet i dag skaffar man sig ofta bara ett barn blivit familjens mittpunkt i alltför hög grad? Kan eller vill föräldrarna uppfostra sina barn och dela vardagen med dem, och kan barnet å sin sida dela vardagen med sina föräldrar? Är kompisföräldraskap något att eftersträva och vad symboliserar vuxenvärlden till ungdomar? Är det helt i sin ordning att föräldrarna skyfflar över ansvaret för barnuppfostringen på skolan, på de sociala myndigheterna och t.o.m. på polisen? Borde alla som tänker bli föräldrar få psykosocial skolning inför föräldraskapet i tillägg till förlossningsförberedelser och rådgivningsbesök, vilket föreslogs NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 429

6 av Sigrún Adalbjarnardóttir från Islands universitet? Kommunikation lyftes fram som ett centralt tema, liksom nästan alltid då det är frågan om förhållandet mellan barn och föräldrar eller barn och vuxna i allmänhet. Vilket är det bästa sättet att förmedla information till barn och unga? Speciellt då det gäller alkoholbruk, är föräldrarnas budskap till barnen ofta tvetydigt: man säger ett och gör annat. Dessutom brukar alkoholdebuten ske i en sådan ålder då kommunikationen med barnen är som svårast; tonåringarna vill ta avstånd från sina föräldrar och dela de viktigaste upplevelserna och hemligheterna med vännerna. Det finns ingen forskare som kan hitta på eller utveckla en förtroendekod som alltid skulle fungera mellan generationerna. Å andra sidan bör man heller inte ge upp. Med hjälp av tvärvetenskapliga diskussioner och utbyte av erfarenheter kan vi bli mindre okloka, om än inte kloka. Pågående eller nyligen avslutade projekt i korthet - Nordisk forskarkurs om evalueringsforskning hölls i Lammi, Finland - Europeiskt samhällsvetenskapligt drogforskarmöte hölls i Helsingfors - Addiction in the life course perspective internationellt forskarmöte hölls i Stockholm - Measuring addiction in Europe: Clinical, sociological, cultural and policy aspects of the Addiction Severity Index (ASI) ordnas av SoRAD, NAD och EMCDDA i Stockholm januari Kartläggning av rusmedelsvårdens organisering och finansiering i Norden. Utförs av Astrid Skretting, SIRUS, Oslo - Globalisering och nordisk alkoholpolitik är temat för Lise Hellebøs utredning (Rokkansenteret i Bergen) - Restauranger, alkoholkulturer och alkoholpolitik projektförberedelser pågår (Börje Olsson m.fl.) - Utredning av statens alkoholinkomster i Norden och några kommande nya EUländer våren 2003 (Thomas Karlsson & Esa Österberg, Stakes, Helsingfors) - Bokprojekt om idrott, alkohol och droger pågår (Eli Torild Hellansjø Bu, N, Pasi Koski, FI, m.fl.) För ytterligare information, se De senaste NAD-publikationerna Nr 42: The effects of Nordic alcohol policies. What happens to drinking and harm when alcohol controls change? Edited by Robin Room Nr 43: Regulating drugs users work, police work and social work (preliminär rubrik). Eds. Esben Houborg Pedersen & Christoffer Tigerstedt. Utkommer våren En fullständig publikationsförteckning och/eller NAD-publikationer fås från NAD:s sekretariat. Kostnader: frivillig porto- och expeditionsavgift (1 bok 12 EUR, 2 böcker 20 EUR), betalningsinformation bifogas med böckerna. Nästa NAD-möte Nästa NAD-möte hålls den 3 4 april 2003 i Helsingfors. Ansökningar och skrivelser som skall behandlas på NAD:s möten skall vara sekretariatet tillhanda senast en månad före mötet. NAD beviljar anslag för initiering av nordiskt relevanta forskningsprojekt inom nämndens arbetsområde, i allmänhet två tre (allra högst sex) månaders forskar- 430 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

7 lön. NAD kan också bevilja mötesanslag för nordiska projektgrupper och reseanslag för personer som önskar besöka forskningsmiljöer i ett annat nordiskt land. Anvisningar för sökanden fås från NAD:s sekretariat (eller NAD:s styrelse och vetenskapliga råd Styrelsens sammansättning: Ordförande: avdelningsdirektør Inger Gran, Sosialdepartementet, N, vice ordförande: ämnesråd Gert Knutsson, Socialdepartementet, S. De övriga styrelsemedlemmarna är: specialkonsulent Anne-Marie Sindballe, Center for Forebyggelse, Sundhedsstyrelsen, DK, konsultative tjänstemannen Olavi Kaukonen, Social- och hälsovårdsministeriet, FIN, och överläkare Óttar Guðmundsson, Psykiatriska avdelningen, Universitetssjukhuset, IS. NAD:s vetenskapliga råd består av professor Morten Grønbæk, Statens Institut for Folkesundhed i Köpenhamn, forskningsprofessor Marja Holmila, Stakes, FIN, psykolog Ása Guðmundsdóttir, Psykiatriska avdelningen, Universitetssjukhuset, IS, forskningssjef Sturla Nordlund, SIRUS, N, och universitetslektor Karin Helmersson Bergmark, Stockholms universitet, S. NAD:s sekretariat Vid NAD:s sekretariat arbetar för närvarande institutionschef Pia Rosenqvist, projektledare Petra Kouvonen (tjänstledig till hösten 2003), projektledare Sari Rauhamäki (t.o.m ), administrationssekreterare Maaria Lindblad, och NAD:s civilpliktiga John Åhman. Kontaktuppgifter till sekretariatet: Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD), Annegatan 29 A 23, FIN Helsingfors, Finland; telefon: +358-(0) (Pia Rosenqvist, Maaria Lindblad), (Sari Rauhamäki); fax: +358-(0) ; E-postadress: nads@kaapeli.fi. Aktuell information om NAD: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 431