NAD-nytt NAD. Könsperspektivet i drogforskningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NAD-nytt NAD. Könsperspektivet i drogforskningen"

Transkript

1 NAD NAD-nytt Könsperspektivet i drogforskningen Bruket av narkotika har blivit en del av rusmedelskulturen även i de nordiska länderna. Trots detta uppfattas narkotikabruket ofta som ett separat fenomen, som i den offentliga debatten oftast behandlas utgående från lagstiftarens och polisens synpunkt. Föreställningarna om narkotikabrukande män och kvinnor och blandbrukare som använder både alkohol och droger beroende på tillgängligheten är mycket förenklade. Drogbrukarna stigmatiseras snabbt, och associationerna går lätt till polis- eller obduktionsprotokoll. Detta gäller speciellt unga flickor och kvinnor som använder narkotika. De kategoriseras lättare än män som offer för män som handlar med narkotika. Gränserna för hur kvinnor tillåts bete sig är mycket snävare än för män också då det gäller bruk av narkotika. Bakom de ofta patriarkaliska utlåtanden som myndigheterna avger om rusmedelsbrukare, finns en heterogen grupp personer som använder olika slags droger av olika skäl. Man har nu börjat närma sig dessa brukare (hellre än denna grupp, ett uttryck som felaktigt skulle syfta på en mera enhetlig brukargrupp) även ur ett kulturellt forskningsperspektiv. Exempel på detta finns i de nordiska länderna, bl.a. inom ungdomsforskningen. NAD önskar kontakt med nordiska drogforskare som anlägger ett könsperspektiv i forskningen, och planerar ett forskarmöte om kön och narkotika under våren Det finns många frågeställningar som kunde tas upp, t.ex.: - har kvinnor och flickor en annorlunda narkotikakultur än män? - hur ser narkotikabrukarens eget förhållande till den allmänt negativa bilden av (den kvinnliga) narkotikabrukaren ut? - hur ser närstående personers ( significant others ) bilder av narkotikabrukaren och -bruket ut? - hur kan man beskriva narkotikabruk och grupptillhörighet, ur både positiv och negativ synvinkel? - hur förhåller sig föräldraskap till narkotika? - vilka är missbrukares erfarenheter av behandling? - vilka är behandlingspersonalens erfarenheter av patienter av olika ålder och kön? - hurudana är relationerna mellan sexualitet, våld och narkotika? samt - hurudana levnadsvillkor har kvinnliga och manliga narkotikabrukare? Könsforskning (gender research) innebär numera inte enbart kvinnoforskning, inte heller skall kvinno- och mansforskningen ses som varandras motsatser. En ny tanke, en ny frågeställning eller problembegränsning hos NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 425

2 en mansforskare kan också hjälpa kvinnoforskare att skildra sitt eget forskningsområde på ett nytt sätt, och tvärtom. Genom att kombinera och jämföra dessa forskningstraditioner kan de vardera kompletteras och debatten berikas. Intresserade ombeds vänligen kontakta NAD:s projektledare Sari Rauhamäki Alkohol och stress utlysning av nordisk forskarkonferens Den 9 11 oktober år 2003 ordnas konferensen Alcohol & Stress i Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg. Syftet är att undersöka den mångfacetterade interaktionen mellan häftigt drickande och stress, vilka båda är växande hälsoproblem i dagens samhälle. Problemet granskas tvärvetenskapligt ur epidemiologisk, neurobiologisk, psykologisk och sociologisk synvinkel. Mötet ordnas av Scientific Meeting on Nordic Alcohol Research (NAR), före detta Nordic Meeting on Biological Alcohol Research (BAR). Konferensen finansieras till största delen av NAD. Deadline för registrering är den 1 april För ytterligare information: NOSTRAD Forskarskola inom samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning planeras Konsumtionen av alkohol och droger har ökat i de nordiska länderna sedan 1990-talet och motsvarar samhällsandan av idag: konsumtion av varor men också av rekreation och nöjen uppmuntras som motvikt till stress och krävande studier och arbetsliv. Globaliseringen öppnar gränser för ytterligare krav och för varor, även illegala sådana. Hanteringen av de sociala problem som följer i alkoholens och drogernas fotspår har ändrat form och utseende för att motsvara önskemålen om individuell frihet och autonomi. Den statliga detaljstyrningen tycks snart vara ett minne blott och mer eller mindre permanenta tvärsektoriella projekt på kommunal och lokal nivå tilldelas ökade resurser för prevention av missbruk och problem. Behovet av samlad kunskap och vetenskaplig utbildning på alkohol- och drogområdet har mot den här bakgrunden ökat. Forskarutbildningen på området behöver intensifieras, menar NAD, som i samarbete med prof. Pekka Sulkunen från Sociologiska institutionen vid Helsingfors universitet inlämnat ett idéförslag om en forskarskola till Nordiska forskarutbildningsakademin. Idéförslaget bygger på tankegången att forskarutbildningen inom alkohol- och drogforskningsområdet kunde intensifieras genom ett planerat och intensifierat samarbete mellan å ena sidan universitetsinstitutionerna och de särskilda (sektor-) forskningsinstituten på området i Norden. Bakom NOSTRAD (Nordic Social Training Program on Alcohol and Drugs) står i tilllägg till förslagsställarna sju institutioner och kretsen kommer att utvidgas efterhand. Ämnesområdet är brett samhällsvetenskapligt definierat och omfattar allt från socialepidemiologi, ekonomi, psykologi, historiska, jämförande och etnografiska kulturstudier, diskursanalytiska angreppssätt, institutions- och organisationsforskning till evalueringsforskning. Tanken är att studeranden ges möjlighet information om samt resestipendier för att ta del av nationellt förankrade doktorandseminarier och särskilda kurser i grannländerna, att lärare för dessa kurser också rekryteras utom det egna landet, att NAD under den närmaste femårsperioden ordnar tre särskilda forskarkurser, att årliga skrivläger ordnas för längre hunna forskarstuderanden och att handledning över gränserna blir möjlig. Planeringen 426 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

3 av forskarskolan fortsätter våren 2003 såvida anslag beviljas för att komma igång från och med Dryckesvanor under luppen Under senare år har alkoholkonsumtionen i alla nordiska länder med undantag av Danmark ökat och under de två senaste åren ser ökningen ut att vara större än någonsin. Om utvecklingen fortsätter kommer de nordiska länderna snart att nå genomsnittet för EUländerna, det vill säga 12 liter ren alkohol per invånare över 15 år. Det är ett faktum, att uppskattningarna av den totala konsumtionen, som omfattar både försäljningssiffror och estimat av den icke-registrerade konsumtionen, redan nu tyder på ett alkoholbruk som överstiger rekordet från 1970-talets slut och 1980-talets början. Utvecklingen i Danmark har varit mera stabil men Danmark har redan nu en hög konsumtionsnivå sett i EU-perspektiv. Samtidigt som konsumtionen har ökat har den traditionella alkoholpolitiken, med tyngdpunkt på höga skatter och begränsningar i tillgänglighet, utsatts för påfrestningar. Högst sannolikt kommer åren framöver att uppvisa sänkningar av alkoholskatter och ökad tillgänglighet. Sett i detta perspektiv är forskning som ökar förståelsen av dryckesvanors utveckling och förändring viktig. I alla länder finns försäljningsdata och uppskattningar av den oregistrerade konsumtionen men eftersom dylika data inte möjliggör analyser av individers och befolkningsgruppers dryckesmönster finns också nationella representativa undersökningar av dryckesvanor i befolkningen. Sådana undersökningar har gjorts i alla nordiska länder, vid olika tidpunkter och med varierande metoder gjordes sådana studier i Finland, Norge och Sverige, i Danmark 1997/ 98 som telefonintervjuer. I Norge och Finland har de senaste alkoholundersökningarna gjorts med personliga intervjuer (1999 resp. 2000) och i den år 2001 utförda undersökningen i Island var en blandning av telefon- och postenkät. År 2002 har man både i Danmark (postenkät) och Sverige (telefon) gjort nya undersökningar om befolkningens alkoholvanor. I ett projekt som NAD startat kommer Håkan Leifman, Hildigunnur Ólafsdóttir och Kim Bloomfield att använda dessa studier för att analysera hur dryckesvanorna och dryckesmönstren i olika befolkningsgrupper förändrats under 1990-talet fram till nuläget. I alla de ovan nämnda undersökningarna har man använt samma konsumtionsskala, den så kallade QF-skalan (quantity*frequency) och frågor om excessivt drickande (binge) och/eller berusningsdrickande som kan användas i en jämförande trendanalys. Ålder och kön är de viktigaste förklarande variabler för skillnader i dryckesvanor och mönster så även i det här projektet. En fråga som kommer att tas upp är frågan om ökande konvergens mellan kvinnors och mäns dryckesvanor. Tidigare studier har visat att skillnaden mellan kvinnors och mäns dryckesvanor har minskat från till 1990-talet. Stämmer detta under 1990-talet med ökande konsumtion? Och hur ser dryckesmönstren ut för kvinnor respektive män? Handlar det om att kvinnorna ökat sin konsumtion i takt med ökande arbetslivsengagemang eller har alkoholen trängt in i vardagslivet i hemmen? Hur ser detta ut i olika åldersgrupper? En annan huvudfråga i dethär projektet är i vilken mån den ökade konsumtionen i Norden är ett resultat av ett ökat antal dryckestillfällen och/eller ökad konsumtion vid var tillfälle något som också kommer att analyseras i olika befolkningsgrupper. Ett annat projekt med Ellen K. Amundsen, Heli Mustonen och Einar Ødegård NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 427

4 kommer att ta sig an frågan om betydelsen av åldrandet och olika kohorter (generationer) för drickandet. Det är väl känt att alkoholkonsumtion varierar med ålder i individens liv och ser ut att vara som högst i års åldern. Samtidigt vet vi inte särskilt mycket om ålderns betydelse under olika epoker. Den individuella konsumtionsutvecklingen eller åldrandets betydelse kan mycket väl vara olika i olika kohorter. Pekka Sulkunen fann en våt finsk generation genom att följa särskilda födelsekohorter i olika tvärsnittsundersökningar. Är det t.ex. så att en våt början innebär att också fortsättningen blir våt? Eller finns det en gräns för konsumtionen i äldre ålder? Vilken roll spelar åldrandet för dryckesvanorna för människor födda olika år, i olika ålderskohorter. Detta är frågor i detta projekt som kommer att analysera dryckesmönster i olika kohorter i Finland, Norge och Sverige. Effekter av nordisk alkoholpolitik De nordiska länderna är unika vad gäller att följa med effekterna av olika alkoholpolitiska åtgärder. Inte bara de stora alkoholpolitiska liberaliseringarna, motbokens slopande i Sverige 1955 eller alkoholreformen 1968/ 69 i Finland har noggrant studerats, utan också betydelsen av strejker i monopolbutiker och införandet av åldersgränser för köp och konsumtion av alkoholdrycker. En grupp nordiska forskare under ledning av professor Robin Room från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning i Stockholm har samlat in detta digra material och återanalyserat det man vet om erfarenheter och effekter av samhälleliga beslut och händelser som påverkat drickandet. Frågor man ställt sig är bl.a.: - Vem var det som började dricka mer och i vilka sammanhang då mellanölet fick säljas fritt och också landsbygden fick sina alkoholbutiker i 1968/1969 års Finland? - Hur var det med borttagandet av mellanölet ur de svenska livsmedelsaffärernas varusortiment 1977? Påverkade detta ungdomars och andra gruppers drickande? - Vad hände 1999 i Reykjavik när restaurangerna tilläts hålla öppet dygnet runt? - Hade strejken i de norska monopolbutikerna någon betydelse för alkoholskador? Vilka effekter dessa och andra liknande åtgärder och händelser har haft på olika människors drickande på unga och gamla, på kvinnor och män, på stordrickare och vanliga konsumenter samt skador av drickande, står i centrum för forskarnas intresse. Resultaten visar att alkoholpolitiska åtgärder har större effekter på storkonsumenters drickande och på de alkoholrelaterade skadorna än på den generella nivån av befolkningens alkoholkonsumtion. Alkoholkontrollens syfte är ju att motverka skador och det är därför av vital betydelse att kunna påverka sådan konsumtion som med stor sannolikhet kan leda till skador. Resultaten visar dock att det ingalunda är mera effektivt att rikta in sig på storkonsumenterna. De generella och mera omfattande åtgärderna visade sig ha effekt på alla konsumenter, men mest på storkonsumenterna, som har den största risken att utveckla skador. Å andra sidan visar det sig att snävt inriktade åtgärder, som t.ex. införandet av en åldersgräns i Danmark, hade effekter också på andras än ungdomars alkoholbeteende. Dessa och andra resultat finns i The Effects of Nordic Alcohol Policies what happens to drinking and harm when alcohol controls change, red. Robin Room i NAD publikation nr 42, som utkom i november (Beställning av publikationen: se nedan!) 428 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

5 Ungdomar, vuxna och rusmedel i Norden Den oktober samlades 13 nordiska forskare till ett möte i Helsingfors för att diskutera temat ungdomar, vuxna och rusmedel. Mötesplatsen var Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Stakes, som i juni detta år flyttat in i nya utrymmen på Fågelviksgränden 4 (i Helsingfors). Frågan om hur umgänget mellan vuxna och ungdomar fungerar har aktualiserats i och med ett ökat rusmedelbruk bland ungdomar i de flesta nordiska länderna. De centrala frågorna gäller förhållandet och kommunikationen mellan barn och föräldrar, och hur dessa inverkar på uppfostringsmetoder i familjen då det gäller alkoholbruket. Av forskningen framkommer att ungdomar ofta uttrycker ett behov av stöd och kontroll från vuxna, men att de samtidigt också söker självständighet. Även om man gärna klassificerar föräldraskap och familjeförhållanden i olika typkategorier, vilka sedan sägs ha betydelse för hur föräldrarna förhåller sig till alkoholbruk hos sina barn, är verkligheten emellertid alltid resultat av kompromisser. Dessutom kan det i samma familj finnas olika beteendemönster mellan föräldrar och barn av olika kön och ålder eller ordning i syskonskaran. Familjebegreppet i de nordiska länderna är dessutom inne i en förändring. Ensamförsörjare och genom omgifte bildade familjer ( nyfamiljer ) är redan gamla bekanta familjetyper, men hur uppfattar man och typologiserar t.ex. familjer där båda föräldrarna är av samma kön? Den kulturella bakgrunden är ett annat nytt drag. Immigrantfamiljer följer väl i stort sett samma sociologiska definitioner av familjebegreppet, men kommunikationen och rollerna inom familjerna kan vara annorlunda än vad de är i den traditionella familjen i den nordiska välfärdsstaten. Dessutom finns det inte heller bara en ungdomskultur utan flera. Diskussionen om moderns rätt till moderskap har fått ny aktualitet genom mera tillgängliga nya droger, och ett ökat antal tonårsgraviditeter. Det finns många uppfattningar om vad som vore det bästa för barn i familjer med alkohol- eller drogberoende föräldrar och också om föräldrarnas rättigheter och skyldigheter. Socialtjänstens hållningar har ändrats dramatiskt under de senaste decennierna t.ex. i Sverige. Ritva Nätkin från Tammerfors universitet och Frid Hansen från Borgestadklinikken i Norge arbetar båda med familjer med alkohol- och drogproblem. Erfarenheterna visar, att barnet ofta är en orsak, eller till och med den enda orsaken till att modern vill bli fri från rusmedel. Prognoserna för barn som växer upp i familjer med alkohol- och drogproblem är dåliga, de blir oftare offer för både misshandel och sexuella övergrepp än andra barn. De har större risk att själva bli missbrukare, ifall de inte erbjuds eller kan söka efter hjälp för att kunna utvecklas från barn till vuxen under tryggare förhållanden. Eftersom en stor del av de forskare som deltog i mötet själva var föräldrar, intresserade begreppet föräldraskap alla; vad är föräldraskap i dag, och vad är det inte? Var, när och varför möts ungdomar och vuxna? Har barnet i dag skaffar man sig ofta bara ett barn blivit familjens mittpunkt i alltför hög grad? Kan eller vill föräldrarna uppfostra sina barn och dela vardagen med dem, och kan barnet å sin sida dela vardagen med sina föräldrar? Är kompisföräldraskap något att eftersträva och vad symboliserar vuxenvärlden till ungdomar? Är det helt i sin ordning att föräldrarna skyfflar över ansvaret för barnuppfostringen på skolan, på de sociala myndigheterna och t.o.m. på polisen? Borde alla som tänker bli föräldrar få psykosocial skolning inför föräldraskapet i tillägg till förlossningsförberedelser och rådgivningsbesök, vilket föreslogs NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 429

6 av Sigrún Adalbjarnardóttir från Islands universitet? Kommunikation lyftes fram som ett centralt tema, liksom nästan alltid då det är frågan om förhållandet mellan barn och föräldrar eller barn och vuxna i allmänhet. Vilket är det bästa sättet att förmedla information till barn och unga? Speciellt då det gäller alkoholbruk, är föräldrarnas budskap till barnen ofta tvetydigt: man säger ett och gör annat. Dessutom brukar alkoholdebuten ske i en sådan ålder då kommunikationen med barnen är som svårast; tonåringarna vill ta avstånd från sina föräldrar och dela de viktigaste upplevelserna och hemligheterna med vännerna. Det finns ingen forskare som kan hitta på eller utveckla en förtroendekod som alltid skulle fungera mellan generationerna. Å andra sidan bör man heller inte ge upp. Med hjälp av tvärvetenskapliga diskussioner och utbyte av erfarenheter kan vi bli mindre okloka, om än inte kloka. Pågående eller nyligen avslutade projekt i korthet - Nordisk forskarkurs om evalueringsforskning hölls i Lammi, Finland - Europeiskt samhällsvetenskapligt drogforskarmöte hölls i Helsingfors - Addiction in the life course perspective internationellt forskarmöte hölls i Stockholm - Measuring addiction in Europe: Clinical, sociological, cultural and policy aspects of the Addiction Severity Index (ASI) ordnas av SoRAD, NAD och EMCDDA i Stockholm januari Kartläggning av rusmedelsvårdens organisering och finansiering i Norden. Utförs av Astrid Skretting, SIRUS, Oslo - Globalisering och nordisk alkoholpolitik är temat för Lise Hellebøs utredning (Rokkansenteret i Bergen) - Restauranger, alkoholkulturer och alkoholpolitik projektförberedelser pågår (Börje Olsson m.fl.) - Utredning av statens alkoholinkomster i Norden och några kommande nya EUländer våren 2003 (Thomas Karlsson & Esa Österberg, Stakes, Helsingfors) - Bokprojekt om idrott, alkohol och droger pågår (Eli Torild Hellansjø Bu, N, Pasi Koski, FI, m.fl.) För ytterligare information, se De senaste NAD-publikationerna Nr 42: The effects of Nordic alcohol policies. What happens to drinking and harm when alcohol controls change? Edited by Robin Room Nr 43: Regulating drugs users work, police work and social work (preliminär rubrik). Eds. Esben Houborg Pedersen & Christoffer Tigerstedt. Utkommer våren En fullständig publikationsförteckning och/eller NAD-publikationer fås från NAD:s sekretariat. Kostnader: frivillig porto- och expeditionsavgift (1 bok 12 EUR, 2 böcker 20 EUR), betalningsinformation bifogas med böckerna. Nästa NAD-möte Nästa NAD-möte hålls den 3 4 april 2003 i Helsingfors. Ansökningar och skrivelser som skall behandlas på NAD:s möten skall vara sekretariatet tillhanda senast en månad före mötet. NAD beviljar anslag för initiering av nordiskt relevanta forskningsprojekt inom nämndens arbetsområde, i allmänhet två tre (allra högst sex) månaders forskar- 430 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

7 lön. NAD kan också bevilja mötesanslag för nordiska projektgrupper och reseanslag för personer som önskar besöka forskningsmiljöer i ett annat nordiskt land. Anvisningar för sökanden fås från NAD:s sekretariat (eller NAD:s styrelse och vetenskapliga råd Styrelsens sammansättning: Ordförande: avdelningsdirektør Inger Gran, Sosialdepartementet, N, vice ordförande: ämnesråd Gert Knutsson, Socialdepartementet, S. De övriga styrelsemedlemmarna är: specialkonsulent Anne-Marie Sindballe, Center for Forebyggelse, Sundhedsstyrelsen, DK, konsultative tjänstemannen Olavi Kaukonen, Social- och hälsovårdsministeriet, FIN, och överläkare Óttar Guðmundsson, Psykiatriska avdelningen, Universitetssjukhuset, IS. NAD:s vetenskapliga råd består av professor Morten Grønbæk, Statens Institut for Folkesundhed i Köpenhamn, forskningsprofessor Marja Holmila, Stakes, FIN, psykolog Ása Guðmundsdóttir, Psykiatriska avdelningen, Universitetssjukhuset, IS, forskningssjef Sturla Nordlund, SIRUS, N, och universitetslektor Karin Helmersson Bergmark, Stockholms universitet, S. NAD:s sekretariat Vid NAD:s sekretariat arbetar för närvarande institutionschef Pia Rosenqvist, projektledare Petra Kouvonen (tjänstledig till hösten 2003), projektledare Sari Rauhamäki (t.o.m ), administrationssekreterare Maaria Lindblad, och NAD:s civilpliktiga John Åhman. Kontaktuppgifter till sekretariatet: Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD), Annegatan 29 A 23, FIN Helsingfors, Finland; telefon: +358-(0) (Pia Rosenqvist, Maaria Lindblad), (Sari Rauhamäki); fax: +358-(0) ; E-postadress: Aktuell information om NAD: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 431

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

NAD-NYTT NAD MÖTEN OCH SEMINARIER

NAD-NYTT NAD MÖTEN OCH SEMINARIER NAD NAD-NYTT MÖTEN OCH SEMINARIER European Summer School 1999 Den nordisk-europeiska forskarkursen, Comparative Social Research on Drugs and Drug Policy, som finansieras av Nordisk forskerutdanningsakademi

Läs mer

NAD-NYTT NAD. Det nordiska samarbetet inom och utom NAD

NAD-NYTT NAD. Det nordiska samarbetet inom och utom NAD NAD NAD-NYTT Det nordiska samarbetet inom och utom NAD Inom detta år skall Nordiska ministerrådet utarbeta ett nytt samarbetsprogram för socialoch hälsovårdsområdet för åren 2001-2005. Största delen av

Läs mer

Forskarkurs om dryckes- och drogvanor i förändring: Studying drinking and drug taking practices, september 2006 i Finland

Forskarkurs om dryckes- och drogvanor i förändring: Studying drinking and drug taking practices, september 2006 i Finland NAD informerar Nordiska alkohol- och drogforskardagar 2006 NAD har haft som tradition att vartannat år ordna öppna möten som vanligen haft ett övergripande tema, men på vilka man också får presentera free

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det Alkoholforskning ROBIN ROOM Att lappa ihop en politikstudie Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det en inbyggd ironi i den digra traditionen av undersökningar av den nordiska alkoholpolitikens

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

NADD-NYTT NAD. Seminarium om kraven på kunskap eller evidens konsekvenserna för forskningen på alkohol- och drogområdet?

NADD-NYTT NAD. Seminarium om kraven på kunskap eller evidens konsekvenserna för forskningen på alkohol- och drogområdet? NAD NADD-NYTT Seminarium om kraven på kunskap eller evidens konsekvenserna för forskningen på alkohol- och drogområdet? Frågan om vilken typ av åtgärder som ger önskad effekt har blivit allt mer aktuell

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

Alkohol och drogpolitiskt program

Alkohol och drogpolitiskt program Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och

Läs mer

H2O Nordic. Nordiskt forskarsamarbete om alkoholskador på andra. Drogförebyggande dagarna, Vasa Nina Karlsson

H2O Nordic. Nordiskt forskarsamarbete om alkoholskador på andra. Drogförebyggande dagarna, Vasa Nina Karlsson H2O Nordic Nordiskt forskarsamarbete om alkoholskador på andra Drogförebyggande dagarna, Vasa 5-6.4.2016 Nina Karlsson 21-04-2016 Nordens Välfärdscenter 1 Forskarnätverket H2O Nordic Koordineras av Nordens

Läs mer

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Klara Hradilova Selin (red.) Forskningsrapport nr 20 SoRAD, Stockholm 2004 Svenska dryckesvanor och deras konsekvenser i

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

Aktuellt NAD-NYTT. skall data på traditionella nordiska alkoholskador

Aktuellt NAD-NYTT. skall data på traditionella nordiska alkoholskador NAD-NYTT Aktuellt DAD Development of alcohol related damages in the Nordic countries Den nordiska alkoholpolitiken har förändrats kraftigt under de senaste 10 åren, något som lett till ett brådskande behov

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i

Läs mer

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn. Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn Håkan Leifman CAN Disposition Kort om harm to others -rön Rapport 1 Rapport 2 Experienced

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen

Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen Mäns och kvinnors alkoholvanor i en tid av förändring Förväntade resultat och utvecklingen decennierna efter det svenska EU-medlemsskapet Nina-Katri Gustafsson FD i sociologi, Sociologiska institutionen,

Läs mer

NAD-NYTT. Diskussion om NAD:s verksamhet. under de närmaste åren.

NAD-NYTT. Diskussion om NAD:s verksamhet. under de närmaste åren. NAD-NYTT Nordiskt politiskt samarbete om alkoholpolitik och alkoholbeskattning Alkoholpolitiken, särskilt avgiftspolitiken och nordiskt samarbete i internationella fora, har varit ett högaktuellt tema

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor

Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor ELINA HAAVIO-MANNILA ÖVERSIKT Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor Under en sabbatsledighet från Helsingfors universitet tillbringade jag tre månader, september-november 1991, vid Canfau, Center

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Socialnämnd el motsvarande Individ-/och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem Håkan Leifman, Sektionschef Självrapporterad alkoholkonsumtion per månad bland män och kvinnor i olika åldersgrupper, juni 2001-december 2002 1,2 1 0,8

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Förebygg.Nu 2015. Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

Förebygg.Nu 2015. Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet å å ä Förebygg.Nu 2015 Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet KSAN:s verksamhet Informationsmaterial/Kampanjer Konferenser/Seminarier Projekt Utbildning Följa och stödja forskning Samarbete med

Läs mer

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA FM Maria Normann mariasaurus@gmail.com 19.5.2015 1 Idag: Vad är rusmedelsförebyggande? Begrepp Nivåer och målsättningar Teori

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige

Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige FOTO: ROB FIOCCA/PRESSENS BILD. Thor Norström och Mats Ramstedt Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige Vinet omges i dag mestadels med positiva förtecken i våra medier.

Läs mer

Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa

Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa 29-11-2 Drogtrender bland ungdomar i Sverige och Europa Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Förebygg nu, Göteborg, 11 november 29 Vad är CAN? CAN samlar in, bearbetar och sprider saklig information

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

Krogvett på land och till sjöss ansvar för trivsel och trygghet i utskänkningsmiljöer,

Krogvett på land och till sjöss ansvar för trivsel och trygghet i utskänkningsmiljöer, NAD Informerar, november 2006 NAD Med detta brev följer en programförklaring, i vilken NAD presenterar ambitioner för och inriktning av verksamhet under kommande år. En formulering av detta slag har aktualiserats

Läs mer

Föräldrar är viktiga!

Föräldrar är viktiga! Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

NAD-NYTT NAD ALKOHOLFRÅGANS OMVANDLING

NAD-NYTT NAD ALKOHOLFRÅGANS OMVANDLING NAD NAD-NYTT ALKOHOLFRÅGANS OMVANDLING NAD ordnade den 18-19 oktober 2000 i Hässelby slott ett seminarium kallat Alkoholfrågans omvandling från offentlig angelägenhet till individuellt ansvar?. Som grund

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Barn och unga Den åldrande befolkningen Kostnaderna för familjeledigheter och jämställdheten Arbetshälsa och bättre ork i arbetet Social- och hälsovårdsministeriets

Läs mer

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Mindre fylla med större ansvar METODEN. Ansvarsfull Alkoholservering. Studentkårer i samarbete. Länsstyrelsen Kommunen Studenthälsan Studentkåren

Mindre fylla med större ansvar METODEN. Ansvarsfull Alkoholservering. Studentkårer i samarbete. Länsstyrelsen Kommunen Studenthälsan Studentkåren Vem har ansvaret? Mindre fylla med större ansvar Studentkårer i samarbete Länsstyrelsen Kommunen Studenthälsan Studentkåren Trollhättan Skövde Hur skall jag veta vad som är LAGOM? NEJ eller OK? Göteborg

Läs mer

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Carita Peltonen Hälsa, vård och jämställdhet, Mariehamn 15.6.2016 NMR/ÄK-S uppdraget Litteraturstudie med: befintlig forskning om jämställdhet

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ1131, Alkohol- och narkotikamissbruk-teoretiska perspektiv och sociala interventioner, 7,5 högskolepoäng Alcohol and Drug Abuse - Theoretical Perspectives and Social

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Vem dricker egentligen mera efter alkoholskattesänkningen år 2004?

Vem dricker egentligen mera efter alkoholskattesänkningen år 2004? Debatt Johan Sandelin Vem dricker egentligen mera efter alkoholskattesänkningen år 2004? Försäljningen av billig starksprit har ökat klart mindre än försäljningen av konjak, whisky och rödvin Sedan alkoholskattesänkningen

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Alkohol- och drogpolitiskt. program Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-21, 5 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2.

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

MISSIV. Datum 2009-04-27 Dnr 0900659. Remiss. En ny alkohollag (2009:22)

MISSIV. Datum 2009-04-27 Dnr 0900659. Remiss. En ny alkohollag (2009:22) Folkhälsoberedningen Centrum för folkhälsa och miljö Ann-Christine Lundqvist Strateg folkhälsa 044-309 32 38 ann-christine.lundqvist@skane.se MISSIV Datum 2009-04-27 Dnr 0900659 1 (1) Folkhälsoberedningen

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Säg nej tack till rusmedel på arbetsplatsen

Säg nej tack till rusmedel på arbetsplatsen Säg nej tack till rusmedel på arbetsplatsen Utgivare: Arbetarskyddscentralen TTK Sakkunniga i rusmedelsfrågor Text Hannu Tamminen Översättning: Stefan Stenberg Foto: Katri Lehtola Lay out och ombrytning:

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna?

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX 2014. Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna? Innehåll 1. Förord 2. Alkoholindex, sammanfattning 3. Koppling mellan attityd, konsumtion och dryckeskultur 5.

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015 ADHD etiska utmaningar Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015 Statens medicinsk-etiska råd Rådgivande organ till regering och riksdag m.fl. Uppgift: att

Läs mer

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen

Läs mer

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har minskat dramatiskt under 2000-talet. Konsumtionen är idag den lägsta sedan början på 1970-talet medan andelen

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

Presentation på Höstservice 2008

Presentation på Höstservice 2008 Rusmedel Behöver Hanken ett rusmedelsprogram? Presentation på Höstservice 2008 1 Disposition för presentation» Vilka är rusmedlena?» Alkohol och hälsa» Varför använder man rusmedel?» Rusmedel och arbetslivet

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Riktlinjer för aktivitetsbidrag

Riktlinjer för aktivitetsbidrag Riktlinjer för aktivitetsbidrag 1) Varför utdelar fonden aktivitetsbidrag? Genom att stödja olika aktiviteter vill fonden öka kontakterna mellan Sverige och Finland och öka kunskapen om de båda länderna.

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika

FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 100 % liter per invånare Oregistrerad konsumtion --> Registrerad konsumtion 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1970 1980 1990

Läs mer