NAD-nytt NAD. Könsperspektivet i drogforskningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NAD-nytt NAD. Könsperspektivet i drogforskningen"

Transkript

1 NAD NAD-nytt Könsperspektivet i drogforskningen Bruket av narkotika har blivit en del av rusmedelskulturen även i de nordiska länderna. Trots detta uppfattas narkotikabruket ofta som ett separat fenomen, som i den offentliga debatten oftast behandlas utgående från lagstiftarens och polisens synpunkt. Föreställningarna om narkotikabrukande män och kvinnor och blandbrukare som använder både alkohol och droger beroende på tillgängligheten är mycket förenklade. Drogbrukarna stigmatiseras snabbt, och associationerna går lätt till polis- eller obduktionsprotokoll. Detta gäller speciellt unga flickor och kvinnor som använder narkotika. De kategoriseras lättare än män som offer för män som handlar med narkotika. Gränserna för hur kvinnor tillåts bete sig är mycket snävare än för män också då det gäller bruk av narkotika. Bakom de ofta patriarkaliska utlåtanden som myndigheterna avger om rusmedelsbrukare, finns en heterogen grupp personer som använder olika slags droger av olika skäl. Man har nu börjat närma sig dessa brukare (hellre än denna grupp, ett uttryck som felaktigt skulle syfta på en mera enhetlig brukargrupp) även ur ett kulturellt forskningsperspektiv. Exempel på detta finns i de nordiska länderna, bl.a. inom ungdomsforskningen. NAD önskar kontakt med nordiska drogforskare som anlägger ett könsperspektiv i forskningen, och planerar ett forskarmöte om kön och narkotika under våren Det finns många frågeställningar som kunde tas upp, t.ex.: - har kvinnor och flickor en annorlunda narkotikakultur än män? - hur ser narkotikabrukarens eget förhållande till den allmänt negativa bilden av (den kvinnliga) narkotikabrukaren ut? - hur ser närstående personers ( significant others ) bilder av narkotikabrukaren och -bruket ut? - hur kan man beskriva narkotikabruk och grupptillhörighet, ur både positiv och negativ synvinkel? - hur förhåller sig föräldraskap till narkotika? - vilka är missbrukares erfarenheter av behandling? - vilka är behandlingspersonalens erfarenheter av patienter av olika ålder och kön? - hurudana är relationerna mellan sexualitet, våld och narkotika? samt - hurudana levnadsvillkor har kvinnliga och manliga narkotikabrukare? Könsforskning (gender research) innebär numera inte enbart kvinnoforskning, inte heller skall kvinno- och mansforskningen ses som varandras motsatser. En ny tanke, en ny frågeställning eller problembegränsning hos NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 425

2 en mansforskare kan också hjälpa kvinnoforskare att skildra sitt eget forskningsområde på ett nytt sätt, och tvärtom. Genom att kombinera och jämföra dessa forskningstraditioner kan de vardera kompletteras och debatten berikas. Intresserade ombeds vänligen kontakta NAD:s projektledare Sari Rauhamäki Alkohol och stress utlysning av nordisk forskarkonferens Den 9 11 oktober år 2003 ordnas konferensen Alcohol & Stress i Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg. Syftet är att undersöka den mångfacetterade interaktionen mellan häftigt drickande och stress, vilka båda är växande hälsoproblem i dagens samhälle. Problemet granskas tvärvetenskapligt ur epidemiologisk, neurobiologisk, psykologisk och sociologisk synvinkel. Mötet ordnas av Scientific Meeting on Nordic Alcohol Research (NAR), före detta Nordic Meeting on Biological Alcohol Research (BAR). Konferensen finansieras till största delen av NAD. Deadline för registrering är den 1 april För ytterligare information: NOSTRAD Forskarskola inom samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning planeras Konsumtionen av alkohol och droger har ökat i de nordiska länderna sedan 1990-talet och motsvarar samhällsandan av idag: konsumtion av varor men också av rekreation och nöjen uppmuntras som motvikt till stress och krävande studier och arbetsliv. Globaliseringen öppnar gränser för ytterligare krav och för varor, även illegala sådana. Hanteringen av de sociala problem som följer i alkoholens och drogernas fotspår har ändrat form och utseende för att motsvara önskemålen om individuell frihet och autonomi. Den statliga detaljstyrningen tycks snart vara ett minne blott och mer eller mindre permanenta tvärsektoriella projekt på kommunal och lokal nivå tilldelas ökade resurser för prevention av missbruk och problem. Behovet av samlad kunskap och vetenskaplig utbildning på alkohol- och drogområdet har mot den här bakgrunden ökat. Forskarutbildningen på området behöver intensifieras, menar NAD, som i samarbete med prof. Pekka Sulkunen från Sociologiska institutionen vid Helsingfors universitet inlämnat ett idéförslag om en forskarskola till Nordiska forskarutbildningsakademin. Idéförslaget bygger på tankegången att forskarutbildningen inom alkohol- och drogforskningsområdet kunde intensifieras genom ett planerat och intensifierat samarbete mellan å ena sidan universitetsinstitutionerna och de särskilda (sektor-) forskningsinstituten på området i Norden. Bakom NOSTRAD (Nordic Social Training Program on Alcohol and Drugs) står i tilllägg till förslagsställarna sju institutioner och kretsen kommer att utvidgas efterhand. Ämnesområdet är brett samhällsvetenskapligt definierat och omfattar allt från socialepidemiologi, ekonomi, psykologi, historiska, jämförande och etnografiska kulturstudier, diskursanalytiska angreppssätt, institutions- och organisationsforskning till evalueringsforskning. Tanken är att studeranden ges möjlighet information om samt resestipendier för att ta del av nationellt förankrade doktorandseminarier och särskilda kurser i grannländerna, att lärare för dessa kurser också rekryteras utom det egna landet, att NAD under den närmaste femårsperioden ordnar tre särskilda forskarkurser, att årliga skrivläger ordnas för längre hunna forskarstuderanden och att handledning över gränserna blir möjlig. Planeringen 426 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

3 av forskarskolan fortsätter våren 2003 såvida anslag beviljas för att komma igång från och med Dryckesvanor under luppen Under senare år har alkoholkonsumtionen i alla nordiska länder med undantag av Danmark ökat och under de två senaste åren ser ökningen ut att vara större än någonsin. Om utvecklingen fortsätter kommer de nordiska länderna snart att nå genomsnittet för EUländerna, det vill säga 12 liter ren alkohol per invånare över 15 år. Det är ett faktum, att uppskattningarna av den totala konsumtionen, som omfattar både försäljningssiffror och estimat av den icke-registrerade konsumtionen, redan nu tyder på ett alkoholbruk som överstiger rekordet från 1970-talets slut och 1980-talets början. Utvecklingen i Danmark har varit mera stabil men Danmark har redan nu en hög konsumtionsnivå sett i EU-perspektiv. Samtidigt som konsumtionen har ökat har den traditionella alkoholpolitiken, med tyngdpunkt på höga skatter och begränsningar i tillgänglighet, utsatts för påfrestningar. Högst sannolikt kommer åren framöver att uppvisa sänkningar av alkoholskatter och ökad tillgänglighet. Sett i detta perspektiv är forskning som ökar förståelsen av dryckesvanors utveckling och förändring viktig. I alla länder finns försäljningsdata och uppskattningar av den oregistrerade konsumtionen men eftersom dylika data inte möjliggör analyser av individers och befolkningsgruppers dryckesmönster finns också nationella representativa undersökningar av dryckesvanor i befolkningen. Sådana undersökningar har gjorts i alla nordiska länder, vid olika tidpunkter och med varierande metoder gjordes sådana studier i Finland, Norge och Sverige, i Danmark 1997/ 98 som telefonintervjuer. I Norge och Finland har de senaste alkoholundersökningarna gjorts med personliga intervjuer (1999 resp. 2000) och i den år 2001 utförda undersökningen i Island var en blandning av telefon- och postenkät. År 2002 har man både i Danmark (postenkät) och Sverige (telefon) gjort nya undersökningar om befolkningens alkoholvanor. I ett projekt som NAD startat kommer Håkan Leifman, Hildigunnur Ólafsdóttir och Kim Bloomfield att använda dessa studier för att analysera hur dryckesvanorna och dryckesmönstren i olika befolkningsgrupper förändrats under 1990-talet fram till nuläget. I alla de ovan nämnda undersökningarna har man använt samma konsumtionsskala, den så kallade QF-skalan (quantity*frequency) och frågor om excessivt drickande (binge) och/eller berusningsdrickande som kan användas i en jämförande trendanalys. Ålder och kön är de viktigaste förklarande variabler för skillnader i dryckesvanor och mönster så även i det här projektet. En fråga som kommer att tas upp är frågan om ökande konvergens mellan kvinnors och mäns dryckesvanor. Tidigare studier har visat att skillnaden mellan kvinnors och mäns dryckesvanor har minskat från till 1990-talet. Stämmer detta under 1990-talet med ökande konsumtion? Och hur ser dryckesmönstren ut för kvinnor respektive män? Handlar det om att kvinnorna ökat sin konsumtion i takt med ökande arbetslivsengagemang eller har alkoholen trängt in i vardagslivet i hemmen? Hur ser detta ut i olika åldersgrupper? En annan huvudfråga i dethär projektet är i vilken mån den ökade konsumtionen i Norden är ett resultat av ett ökat antal dryckestillfällen och/eller ökad konsumtion vid var tillfälle något som också kommer att analyseras i olika befolkningsgrupper. Ett annat projekt med Ellen K. Amundsen, Heli Mustonen och Einar Ødegård NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 427

4 kommer att ta sig an frågan om betydelsen av åldrandet och olika kohorter (generationer) för drickandet. Det är väl känt att alkoholkonsumtion varierar med ålder i individens liv och ser ut att vara som högst i års åldern. Samtidigt vet vi inte särskilt mycket om ålderns betydelse under olika epoker. Den individuella konsumtionsutvecklingen eller åldrandets betydelse kan mycket väl vara olika i olika kohorter. Pekka Sulkunen fann en våt finsk generation genom att följa särskilda födelsekohorter i olika tvärsnittsundersökningar. Är det t.ex. så att en våt början innebär att också fortsättningen blir våt? Eller finns det en gräns för konsumtionen i äldre ålder? Vilken roll spelar åldrandet för dryckesvanorna för människor födda olika år, i olika ålderskohorter. Detta är frågor i detta projekt som kommer att analysera dryckesmönster i olika kohorter i Finland, Norge och Sverige. Effekter av nordisk alkoholpolitik De nordiska länderna är unika vad gäller att följa med effekterna av olika alkoholpolitiska åtgärder. Inte bara de stora alkoholpolitiska liberaliseringarna, motbokens slopande i Sverige 1955 eller alkoholreformen 1968/ 69 i Finland har noggrant studerats, utan också betydelsen av strejker i monopolbutiker och införandet av åldersgränser för köp och konsumtion av alkoholdrycker. En grupp nordiska forskare under ledning av professor Robin Room från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning i Stockholm har samlat in detta digra material och återanalyserat det man vet om erfarenheter och effekter av samhälleliga beslut och händelser som påverkat drickandet. Frågor man ställt sig är bl.a.: - Vem var det som började dricka mer och i vilka sammanhang då mellanölet fick säljas fritt och också landsbygden fick sina alkoholbutiker i 1968/1969 års Finland? - Hur var det med borttagandet av mellanölet ur de svenska livsmedelsaffärernas varusortiment 1977? Påverkade detta ungdomars och andra gruppers drickande? - Vad hände 1999 i Reykjavik när restaurangerna tilläts hålla öppet dygnet runt? - Hade strejken i de norska monopolbutikerna någon betydelse för alkoholskador? Vilka effekter dessa och andra liknande åtgärder och händelser har haft på olika människors drickande på unga och gamla, på kvinnor och män, på stordrickare och vanliga konsumenter samt skador av drickande, står i centrum för forskarnas intresse. Resultaten visar att alkoholpolitiska åtgärder har större effekter på storkonsumenters drickande och på de alkoholrelaterade skadorna än på den generella nivån av befolkningens alkoholkonsumtion. Alkoholkontrollens syfte är ju att motverka skador och det är därför av vital betydelse att kunna påverka sådan konsumtion som med stor sannolikhet kan leda till skador. Resultaten visar dock att det ingalunda är mera effektivt att rikta in sig på storkonsumenterna. De generella och mera omfattande åtgärderna visade sig ha effekt på alla konsumenter, men mest på storkonsumenterna, som har den största risken att utveckla skador. Å andra sidan visar det sig att snävt inriktade åtgärder, som t.ex. införandet av en åldersgräns i Danmark, hade effekter också på andras än ungdomars alkoholbeteende. Dessa och andra resultat finns i The Effects of Nordic Alcohol Policies what happens to drinking and harm when alcohol controls change, red. Robin Room i NAD publikation nr 42, som utkom i november (Beställning av publikationen: se nedan!) 428 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

5 Ungdomar, vuxna och rusmedel i Norden Den oktober samlades 13 nordiska forskare till ett möte i Helsingfors för att diskutera temat ungdomar, vuxna och rusmedel. Mötesplatsen var Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Stakes, som i juni detta år flyttat in i nya utrymmen på Fågelviksgränden 4 (i Helsingfors). Frågan om hur umgänget mellan vuxna och ungdomar fungerar har aktualiserats i och med ett ökat rusmedelbruk bland ungdomar i de flesta nordiska länderna. De centrala frågorna gäller förhållandet och kommunikationen mellan barn och föräldrar, och hur dessa inverkar på uppfostringsmetoder i familjen då det gäller alkoholbruket. Av forskningen framkommer att ungdomar ofta uttrycker ett behov av stöd och kontroll från vuxna, men att de samtidigt också söker självständighet. Även om man gärna klassificerar föräldraskap och familjeförhållanden i olika typkategorier, vilka sedan sägs ha betydelse för hur föräldrarna förhåller sig till alkoholbruk hos sina barn, är verkligheten emellertid alltid resultat av kompromisser. Dessutom kan det i samma familj finnas olika beteendemönster mellan föräldrar och barn av olika kön och ålder eller ordning i syskonskaran. Familjebegreppet i de nordiska länderna är dessutom inne i en förändring. Ensamförsörjare och genom omgifte bildade familjer ( nyfamiljer ) är redan gamla bekanta familjetyper, men hur uppfattar man och typologiserar t.ex. familjer där båda föräldrarna är av samma kön? Den kulturella bakgrunden är ett annat nytt drag. Immigrantfamiljer följer väl i stort sett samma sociologiska definitioner av familjebegreppet, men kommunikationen och rollerna inom familjerna kan vara annorlunda än vad de är i den traditionella familjen i den nordiska välfärdsstaten. Dessutom finns det inte heller bara en ungdomskultur utan flera. Diskussionen om moderns rätt till moderskap har fått ny aktualitet genom mera tillgängliga nya droger, och ett ökat antal tonårsgraviditeter. Det finns många uppfattningar om vad som vore det bästa för barn i familjer med alkohol- eller drogberoende föräldrar och också om föräldrarnas rättigheter och skyldigheter. Socialtjänstens hållningar har ändrats dramatiskt under de senaste decennierna t.ex. i Sverige. Ritva Nätkin från Tammerfors universitet och Frid Hansen från Borgestadklinikken i Norge arbetar båda med familjer med alkohol- och drogproblem. Erfarenheterna visar, att barnet ofta är en orsak, eller till och med den enda orsaken till att modern vill bli fri från rusmedel. Prognoserna för barn som växer upp i familjer med alkohol- och drogproblem är dåliga, de blir oftare offer för både misshandel och sexuella övergrepp än andra barn. De har större risk att själva bli missbrukare, ifall de inte erbjuds eller kan söka efter hjälp för att kunna utvecklas från barn till vuxen under tryggare förhållanden. Eftersom en stor del av de forskare som deltog i mötet själva var föräldrar, intresserade begreppet föräldraskap alla; vad är föräldraskap i dag, och vad är det inte? Var, när och varför möts ungdomar och vuxna? Har barnet i dag skaffar man sig ofta bara ett barn blivit familjens mittpunkt i alltför hög grad? Kan eller vill föräldrarna uppfostra sina barn och dela vardagen med dem, och kan barnet å sin sida dela vardagen med sina föräldrar? Är kompisföräldraskap något att eftersträva och vad symboliserar vuxenvärlden till ungdomar? Är det helt i sin ordning att föräldrarna skyfflar över ansvaret för barnuppfostringen på skolan, på de sociala myndigheterna och t.o.m. på polisen? Borde alla som tänker bli föräldrar få psykosocial skolning inför föräldraskapet i tillägg till förlossningsförberedelser och rådgivningsbesök, vilket föreslogs NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 429

6 av Sigrún Adalbjarnardóttir från Islands universitet? Kommunikation lyftes fram som ett centralt tema, liksom nästan alltid då det är frågan om förhållandet mellan barn och föräldrar eller barn och vuxna i allmänhet. Vilket är det bästa sättet att förmedla information till barn och unga? Speciellt då det gäller alkoholbruk, är föräldrarnas budskap till barnen ofta tvetydigt: man säger ett och gör annat. Dessutom brukar alkoholdebuten ske i en sådan ålder då kommunikationen med barnen är som svårast; tonåringarna vill ta avstånd från sina föräldrar och dela de viktigaste upplevelserna och hemligheterna med vännerna. Det finns ingen forskare som kan hitta på eller utveckla en förtroendekod som alltid skulle fungera mellan generationerna. Å andra sidan bör man heller inte ge upp. Med hjälp av tvärvetenskapliga diskussioner och utbyte av erfarenheter kan vi bli mindre okloka, om än inte kloka. Pågående eller nyligen avslutade projekt i korthet - Nordisk forskarkurs om evalueringsforskning hölls i Lammi, Finland - Europeiskt samhällsvetenskapligt drogforskarmöte hölls i Helsingfors - Addiction in the life course perspective internationellt forskarmöte hölls i Stockholm - Measuring addiction in Europe: Clinical, sociological, cultural and policy aspects of the Addiction Severity Index (ASI) ordnas av SoRAD, NAD och EMCDDA i Stockholm januari Kartläggning av rusmedelsvårdens organisering och finansiering i Norden. Utförs av Astrid Skretting, SIRUS, Oslo - Globalisering och nordisk alkoholpolitik är temat för Lise Hellebøs utredning (Rokkansenteret i Bergen) - Restauranger, alkoholkulturer och alkoholpolitik projektförberedelser pågår (Börje Olsson m.fl.) - Utredning av statens alkoholinkomster i Norden och några kommande nya EUländer våren 2003 (Thomas Karlsson & Esa Österberg, Stakes, Helsingfors) - Bokprojekt om idrott, alkohol och droger pågår (Eli Torild Hellansjø Bu, N, Pasi Koski, FI, m.fl.) För ytterligare information, se De senaste NAD-publikationerna Nr 42: The effects of Nordic alcohol policies. What happens to drinking and harm when alcohol controls change? Edited by Robin Room Nr 43: Regulating drugs users work, police work and social work (preliminär rubrik). Eds. Esben Houborg Pedersen & Christoffer Tigerstedt. Utkommer våren En fullständig publikationsförteckning och/eller NAD-publikationer fås från NAD:s sekretariat. Kostnader: frivillig porto- och expeditionsavgift (1 bok 12 EUR, 2 böcker 20 EUR), betalningsinformation bifogas med böckerna. Nästa NAD-möte Nästa NAD-möte hålls den 3 4 april 2003 i Helsingfors. Ansökningar och skrivelser som skall behandlas på NAD:s möten skall vara sekretariatet tillhanda senast en månad före mötet. NAD beviljar anslag för initiering av nordiskt relevanta forskningsprojekt inom nämndens arbetsområde, i allmänhet två tre (allra högst sex) månaders forskar- 430 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 )

7 lön. NAD kan också bevilja mötesanslag för nordiska projektgrupper och reseanslag för personer som önskar besöka forskningsmiljöer i ett annat nordiskt land. Anvisningar för sökanden fås från NAD:s sekretariat (eller NAD:s styrelse och vetenskapliga råd Styrelsens sammansättning: Ordförande: avdelningsdirektør Inger Gran, Sosialdepartementet, N, vice ordförande: ämnesråd Gert Knutsson, Socialdepartementet, S. De övriga styrelsemedlemmarna är: specialkonsulent Anne-Marie Sindballe, Center for Forebyggelse, Sundhedsstyrelsen, DK, konsultative tjänstemannen Olavi Kaukonen, Social- och hälsovårdsministeriet, FIN, och överläkare Óttar Guðmundsson, Psykiatriska avdelningen, Universitetssjukhuset, IS. NAD:s vetenskapliga råd består av professor Morten Grønbæk, Statens Institut for Folkesundhed i Köpenhamn, forskningsprofessor Marja Holmila, Stakes, FIN, psykolog Ása Guðmundsdóttir, Psykiatriska avdelningen, Universitetssjukhuset, IS, forskningssjef Sturla Nordlund, SIRUS, N, och universitetslektor Karin Helmersson Bergmark, Stockholms universitet, S. NAD:s sekretariat Vid NAD:s sekretariat arbetar för närvarande institutionschef Pia Rosenqvist, projektledare Petra Kouvonen (tjänstledig till hösten 2003), projektledare Sari Rauhamäki (t.o.m ), administrationssekreterare Maaria Lindblad, och NAD:s civilpliktiga John Åhman. Kontaktuppgifter till sekretariatet: Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD), Annegatan 29 A 23, FIN Helsingfors, Finland; telefon: +358-(0) (Pia Rosenqvist, Maaria Lindblad), (Sari Rauhamäki); fax: +358-(0) ; E-postadress: Aktuell information om NAD: NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 5 6 ) 431

NAD-NYTT NAD. Det nordiska samarbetet inom och utom NAD

NAD-NYTT NAD. Det nordiska samarbetet inom och utom NAD NAD NAD-NYTT Det nordiska samarbetet inom och utom NAD Inom detta år skall Nordiska ministerrådet utarbeta ett nytt samarbetsprogram för socialoch hälsovårdsområdet för åren 2001-2005. Största delen av

Läs mer

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det Alkoholforskning ROBIN ROOM Att lappa ihop en politikstudie Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det en inbyggd ironi i den digra traditionen av undersökningar av den nordiska alkoholpolitikens

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna

Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

NAD. (ÄK-Narko) och bedrivits i NAD:s regi.

NAD. (ÄK-Narko) och bedrivits i NAD:s regi. NAD-NYTT NAD AKTUELLT: MÖTEN, SEMINARIER OCH FORSKARKURS Ungdomskultur, prevention och droger På hösten 1997 påbörjades ett nordiskt forskningsprojekt vars målsättning var att kartlägga nya missbruksmönster,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Alkohol- och drogpolitiskt. program Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-21, 5 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2.

Läs mer

drogprevention i Finland

drogprevention i Finland Social- och hälsovårdsmyndigheternas syn på alkoholoch drogprevention i Finland Thomas Karlsson, Kari Paaso och Pekka Hakkarainen Sedan Finland blev medlem i EU i mitten av 1990-talet har den nationella

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Riktlinjer för aktivitetsbidrag

Riktlinjer för aktivitetsbidrag Riktlinjer för aktivitetsbidrag 1) Varför utdelar fonden aktivitetsbidrag? Genom att stödja olika aktiviteter vill fonden öka kontakterna mellan Sverige och Finland och öka kunskapen om de båda länderna.

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar KERSTIN STENIUS Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar I april 2005 har det gått cirka en månad sedan slutbetänkandet från alkoholinförselutredningen publicerades. Betänkandet föreslår kraftiga

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

FICKSTATISTIK 2007 Statistiska data om alkohol och narkotika

FICKSTATISTIK 2007 Statistiska data om alkohol och narkotika FICKSTATISTIK 2007 Statistiska data om alkohol och narkotika 11 Liter 100 % alkohol per invånare 10 9 Oregistrerad konsumtion 8 7 6 5 4 Registrerad konsumtion 3 2 1 0 1960 1970 1980 1990 2000 Till läsaren

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Oslo 070913. Christina Pettersson Ordförande KSAN

Oslo 070913. Christina Pettersson Ordförande KSAN Oslo 070913 Christina Pettersson Ordförande KSAN Vad är KSAN Partipolitiskt och religiöst obunden paraplyorganisation 31 riksorganisationer för kvinnor som medlemmar Arbetar förebyggande mot missbruk av

Läs mer

Umgängesformer och rusmedelsbruk

Umgängesformer och rusmedelsbruk PETRA KOUVONEN ÖVERSIKT Umgängesformer och rusmedelsbruk Ny forskning om ungdomar och vuxna i Norden Under de senaste åren har man blivit alltmer intresserad av den arena som finns mellan den enskilda

Läs mer

Longitudinal Research on Development in Adolescence - LoRDIA. Arne Gerdner PhD in psychiatry Professor in social work arne.gerdner@hhj.hj.

Longitudinal Research on Development in Adolescence - LoRDIA. Arne Gerdner PhD in psychiatry Professor in social work arne.gerdner@hhj.hj. Longitudinal Research on Development in Adolescence - LoRDIA Arne Gerdner PhD in psychiatry Professor in social work arne.gerdner@hhj.hj.se Samarbete mellan Två lärosäten: Hälsohögskolan i Jönköping (HHJ)

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen?

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? MATS RAMSTEDT Alkohol och äldre Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? Inledning Den äldre befolkningens alkoholvanor negligerades länge inom svensk

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 Alkohol- och drogpolitiskt program Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 1 Innehållsförteckning Sida 1. Aktuell situation -Sverige... 3 1.1 Den nationella handlingsplanen '... 3.........

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

På den senaste tiden har det kommit lugnande uppgifter

På den senaste tiden har det kommit lugnande uppgifter Översikt SALME AHLSTRÖM LEENA METSO PETRI HUHTANEN MINNA OLLIKAINEN Unga väljer bort tobak, sprit och droger men vilka unga? Resultaten av ESPAD-undersökningen i Finland 27 På den senaste tiden har det

Läs mer

Genèveskolan den Nordiska Folkhögskolan

Genèveskolan den Nordiska Folkhögskolan Genèveskolan den Nordiska Folkhögskolan Kursen 2012 vid FN-palatsets flaggborg i Genève är en fyra veckors kurs om fackets och folkrörelsers möjligheter att påverka i en globaliserad värld möter hela världens

Läs mer

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning 22 Alkohol & Narkotika Nr 1/2015 Mitt drickande andras huvudvärk? Skador orsakade av andras drickande har under senare år seglat upp som ett hett forsknings

Läs mer

Minderårigas alkoholköp

Minderårigas alkoholköp Översikt MARJA HOLMILA THOMAS KARLSSON KIRSIMARJA RAITASALO Minderårigas alkoholköp Inledning Inställningen till minderårigas tillgång till alkohol är motstridig i Finland. Lagstiftningen och attityderna

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift

Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift vol. 20, nr 2 3/ 2003 I n n e h å l l LEDARE Alkoholbrukets hejdlösa utbredning, narkotikaproblemens vardaglighet _ 89 ARTIKLAR Robin Room & Jessica Palm & Anders

Läs mer

Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol

Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol Håkan Leifman Sektionschef, STAD Preliminär version (vissa mindre ändringar

Läs mer

Internethandel med alkohol

Internethandel med alkohol SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Kontaktpersoner: Mats Ramstedt Ulrika Boman Internethandel med

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Older workers in the Nordic countries (OWN) Det nordiska nätverket för äldre i arbetslivet

Older workers in the Nordic countries (OWN) Det nordiska nätverket för äldre i arbetslivet National Council on Ageing, Iceland Older workers in the Nordic countries (OWN) Det nordiska nätverket för äldre i arbetslivet Nätverket ingår i det nordiska nätverket för vuxnas lärande (NVL) samt finansieras

Läs mer

Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD)

Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD) Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD) Enligt beslut av årsmöte 1997-11-10 1 Målsättning Föreningens verksamhet syftar till att främja forskning om alkohol och andra beroendeframkallande

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

En enkätundersökning om alkoholkulturen på ett svenskt byggföretag SEDER OCH BRUK. Författare: Örjan Fröjd Handledare: Tohr Nilsson

En enkätundersökning om alkoholkulturen på ett svenskt byggföretag SEDER OCH BRUK. Författare: Örjan Fröjd Handledare: Tohr Nilsson En enkätundersökning om alkoholkulturen på ett svenskt byggföretag SEDER OCH BRUK Författare: Örjan Fröjd Handledare: Tohr Nilsson Projektarbete vid Företagsläkarutbildningen Arbets- och miljö medicin

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 1 Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 Dessa anvisningar förklarar hur man gör och lämnar in en konsortieansökan, vilka bilagor som behövs och hur de skrivs. Anvisningarna förnyades den 26 juni 2014.

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991

Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Nordisk alkoholstotistik 1987-1991 Alkoholkonsumtionen i Norden Den registrerade alkoholkonsumtionen ar storst i Danmark, dar det finns betydligt fiirre pris- och distributionspolitiska restriktioner på

Läs mer

Missbrukande kvinnor

Missbrukande kvinnor Grupprabatt! Gå fyra betala för tre! Missbrukande kvinnor Nya riskgrupper, verksamma insatser och ett förbättrat bemötande Ändrade drogvanor och nya riskgrupper ta del av senaste nytt! Lär dig mer om missbruk

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Sammanfattning ! " # "!$ #! $#" ##" ## #! "!! ' #"! ( "! "#"""!) ##!$ !* "! +#" #" #, -.! '/ &"! ) # &"!!0!/12113456121131

Sammanfattning !  # !$ #! $# ## ## #! !! ' #! ( ! #!) ##!$ !* ! +# # #, -.! '/ &! ) # &!!0!/12113456121131 Kartläggning Vingåker.doc Sammanfattning " # "$ # $#" ##" ## # % &""" " ' #" ( " "#""" ) ##$ ""#" * " +#" #" #, -. '/ &" ) # &" 0 /12113456121131 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning...

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Ar det nyttigt, ja. rentav halsosamt, att dricka alkohol? D E B A T T

Ar det nyttigt, ja. rentav halsosamt, att dricka alkohol? D E B A T T D E B A T T Ar det nyttigt, ja rentav halsosamt, att dricka alkohol? For den som kop er alkohol ter sig frågan om dess nyttighet fånig, ja rentav sårande. Ungefar lika fånigt som det vore att fråga den

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009

E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009 E-kampanj på östgötabiblioteken oktober 2009 Bakgrund! Bibliotekens tjänster på nätet www.ostgotabibliotek.se Biblioteket hemifrån Sök i bibliotekens kataloger Låna om och beställ Ladda ner e-böcker Lyssna

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol?

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Iq Rapport :2 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Hej! En minskad alkoholkonsumtion skulle ge fler människor bättre möjligheter

Läs mer

Det köps och införs mer alkohol än någonsin. Vart försvinner den?

Det köps och införs mer alkohol än någonsin. Vart försvinner den? Artikel HELI MUSTONEN PIA MÄKELÄ PETRI HUHTANEN LEENA METSO KIRSIMARJA RAITASALO Det köps och införs mer alkohol än någonsin. Inledning Under år 2004 skedde det betydande förändringar i de finländska alkoholförhållandena.

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Alkohol- och narkotikamissbruk

Alkohol- och narkotikamissbruk 11 Hälsokonsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk Sammanfattning Alkoholkonsumtionen har ökat sedan början av 199-talet. Mellan 199 och 26 ökade kvinnor sin konsumtion från i genomsnitt 1,5 liter

Läs mer

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Iq Rapport :3 IQ Alkoholindex Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Om alkoholen i dagens Sverige 6. 8. 10. 14. 16. Dryckesvanor idag Förändringar i attityderna

Läs mer

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit. 1991 var spritförsäljningens

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit. 1991 var spritförsäljningens svenskarnas Förändrade Dryc kesvanor Alkoholkonsumtionen har under efterkrigstiden ökat kraftigt i Sverige samtidigt som nykterhetsrörelsens betydelse som organisation minskat. Den svenska alkoholpolitiken

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer