Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar
|
|
- Helena Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KERSTIN STENIUS Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar I april 2005 har det gått cirka en månad sedan slutbetänkandet från alkoholinförselutredningen publicerades. Betänkandet föreslår kraftiga sänkningar av alkoholskatterna, men också omfattande satsningar på prevention och vård. NAT får en intervju med Morgan Johansson, Sveriges folkhälso- och socialtjänstminister, den 13 april. Hur skulle du karakterisera den alkoholpolitiska utvecklingen under 2000-talet? Jag får väl säga att det varit ömsom vin och ömsom vatten. Om man ser på konsumtionsutvecklingen så är det ju en fortsatt ökning, 30 procent ungefär sedan mitten av Å andra sidan finns det också ljuspunkter. Det verkar finnas en avtagande tendens vad gäller ungdomars drickande. Samma tendens märks om man tittar på hur många ungdomar som tas om hand för alkoholförgiftning. Här hade vi en väldigt kraftig ökning från slutet av 80-talet fram till slutet av 90- talet, men från har det skett en minskning. Men ändå är det förstås det negativa som dominerar, bl.a. flera rattfyllerier och tendenser till att drickandet ökat bland gravida. Vad tror du kan vara orsaken till minskningen av ungdomars drickande? Man vill ju gärna tro och hoppas att de förebyggande alkoholpolitiska insatserna vi gjort haft effekt. När vi antog den alkoholpolitiska handlingsplanen år 2001 gick vi in med väldigt mycket pengar, nästan en miljard för förebyggande NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL
2 insatser mot alkohol och narkotika under de här åren. Vi har fått nästan trehundra alkohol- och drogförebyggare i landets kommuner som satt igång med att återuppväcka det förebyggande arbetet riktat mot ungdomar. Många kommuner har antagit handlingsplaner och andra policydokument. Jag tror att det haft sin betydelse, och det är viktigt för oss när vi nu skall anta en ny handlingsplan. I mitten av 1980-talet formulerade den svenska regeringen att målet med alkoholpolitiken var att reducera totalkonsumtionen med 25 % före år Hur skulle du idag formulera det långsiktiga målet för den svenska alkoholpolitiken? Jag vågar mig inte på att sätta upp något siffermål, utan vill bara tala om att vi måste minska den totala konsumtionen. Först och främst måste vi vända ökningen av konsumtionen och därmed också få en minskning av alkoholskadorna. Det får vara tillräckligt som målsättning idag. Och vilka är medlen att nå dit? Dels är det de förebyggande insatserna där vi skall fortsätta att inrikta oss på ungdomar. Men vi skall också gå ut med en bättre satsning på alkoholen i arbetslivet och få med oss arbetsmarknadens parter, satsa på utbildning av skyddsombud bland annat. Man skall lära sig upptäcka alkoholproblem i tid inom arbetslivet och sätta in åtgärder, t.ex. via företagshälsovården. Vi går ut med ytterligare pengar, nästan 20 miljoner, till primärhälsovården, mödrahälsovården och företagshälsovården för att utbilda läkare och sjuksköterskor att ta sådana diskussioner med sina patienter när man misstänker att någon dricker för mycket. Hur kommer det att gå med Alkoholkommittén, vars mandat går ut i slutet av detta år? Det är inte slutgiltigt beslutat vilken form det förebyggande arbetet skall få i fortsättningen, om Alkoholkommittén fortsätter inom samma organisation som Mobilisering mot narkotika (MOB) eller på något annat sätt, men helt klart blir det en fortsättning på både alkohol- och narkotikaområdet. Vi måste förstås också få pengar till det. Detta är den förebyggande delen. Sedan är det den brottsförebyggande delen som är litet svårare. Där handlar det om att få stopp på den illegala vidareförsäljningen av alkohol. Den har blivit ett stort bekymmer, framför allt under senare åren sedan skatterna sänktes så mycket som de gjorde i Finland och Danmark och där tyskarna ligger väldigt lågt. Det finns en organiserad kriminalitet på det här området; man öppnar sina egna små privata spritbutiker. Här är polisen förstås den viktigaste aktören. Nu skall vi skärpa straffen för illegal vidareförsäljning och vi skall mobilisera de nya poliser som kommer ut så att de deltar i bekämpandet av alkoholrelaterad brottslighet. Det skall bli en starkare styrning av polisväsendet in på alkoholfrågorna. Den tredje insatsen för att vända utvecklingen är att förbättra missbrukarvården. Där går vi in med ganska mycket pengar under tre år, ca 800 miljoner för att lyfta missbrukarvården. En stor del går till narkomanvård men givetvis också alkoholister. Det finns ju idag färre och färre som är rena alkoholister. Det här är en mycket stor satsning på vård från den svenska statens sida. Vad tar staten för ansvar efter det att de tre åren passerat? Vad händer när dessa pengar tar slut? Det här är ett sedvanligt sätt för staten att 170 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL
3 arbeta. När det behövs sätter man in riktade insatser för att sedan förvänta sig att det vid periodens slut skall ingå i kommunernas allmänna pott och verksamhet. Om kommunerna inte efter den här perioden reagerar så som det behövs måste vi förstås överväga alternativ. Ett är att ha kvar riktade statsbidrag. En annan möjlighet är att förändra lagstiftningen så att individen kan kräva missbrukarvård, d.v.s. införa ett slags vårdgaranti. Då blir kommunen tvungen att erbjuda vård inom rimlig tid. Med en sådan lagstiftning ändras balansen mellan klient/patient och vårdgivare förstås radikalt. Av vårdpengarna satsar ni allra först ca 100 miljoner på den kontroversiella tvångsvården. Hur motiverar ni det? Tvångsvården är vård av dem som har det allra svårast och vi måste ha kvar den vården. Statistiken visar att den narkotikarelaterade dödligheten ökat kraftigt under de senaste åren. Vi tror att det har samband med minskningen av tvångsvården. I kommunerna resonerar man nog alltför ofta så att han eller hon nog klarar sig en månad till och sedan går det riktigt illa. Vi har prioriterat att satsa vårdpengarna allra först på den del av vården som minskat mest, d.v.s. tvångsvården. För alkoholpolitiken har ju Sveriges omvärld blivit allt viktigare. Ja, och den fjärde punkten i vårt alkoholpolitiska program är det internationella samarbetet. Här finns det mycket på gång. Inom EU driver vi frågan om höjda minimiskatter på sprit och öl och en minimiskatt på vin. Jag tror att vi kommer att nå framgång, åtminstone vad gäller minimiskatterna på sprit och öl. Vi arbetar också för att få ner införselkvoterna. Vi lyckades ju samla de nordiska länderna bakom en formel, d.v.s. kraftigt höjda minimiskatter och halverade införselkvoter. Och det här är en fråga som vi kommer att ta itu med nu under våren och hösten. Norden driver frågorna tillsammans. Minimiskattesatserna är ju kanske inte tillräckligt för att bryta skattekonkurrensen, men ger en möjlighet att minska möjligheten att spela ut olika länder mot varandra. Införselfrågan är nästa stora konflikt, och här är det väldigt bra att vi är samlade. Finns det några andra EU-länder som Norden kan liera sig med? Ett land som är viktigt är ju Frankrike. Jag har träffat den franska hälsoministern vid ett par tillfällen, och där kan vi få stöd i skattefrågan. Ett annat centralt land är Spanien som har en ny regering, som jag tror vi kan få med. Vidare har vi Polen, som är ett stort land, och där har åtminstone den tidigare ministern understött vår linje. Ett resultat av det svenska arbetet i EU är ju också att vi kommer att jobba i kommissionen med en alkoholstrategi för att minska alkoholskadorna. Efter att jag tog upp det här på ett möte i Milano för ett par år sedan nystartades hela den processen. I det arbetet tror jag att marknadsföringsfrågorna kommer upp. Det är ju väldigt strikta regler på det området vad gäller tobak. För oss är den aktiviteten också viktig för att undanröja alla misstankar mot oss vad gäller vår inställning till alkoholreklamen. Vi åkte ju på ett bakslag år 2003 när marknadsdomstolen här bestämde att vår reklamlagstiftning inte var förenligt med EG-rätten. Under en period levde vi i ett laglöst tillstånd innan vi kunde införa en ny lagstiftning som förbjuder sprit- och starkvinsreklam och där man får göra re- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL
4 klam för sitt märke men inte förknippa det med attraktiva personliga egenskaper. Vilken är den viktigaste strategin för det alkoholpolitiska arbetet i EU? Det viktigaste är att bygga allianser. Alla de här frågorna skall ju beslutas enhälligt, men om pressen från majoriteten blir tillräckligt stor kan man flytta fram positionerna. Det har vi sett när vi fick upp handlingsplanen på bordet igen. Det är förmodligen britterna som kommer att få slutföra det jobbet. Och även om deras alkoholpolitik inte alltid verkar överstämma med vår finns där ett klart intresse för alkoholfrågorna och de har ju bl.a. tagit fram viktigt material om alkoholkostnaderna. Inom EU kan Sverige fungera som alkoholpolitiskt exempel genom att föra fram den allra viktigaste ståndpunkten: alkoholen skall inte betraktas som en vara som alla andra. Det är det som är grundkonflikten: skall den betraktas som sådan eller inte? Men vi kan ju med underbyggda argument hävda att alkoholkonsumtionen får stora sociala och medicinska konsekvenser. Vi har också lyckats få genomslag för detta synsätt i det nya fördraget, där alkoholen för första gången nämns som en folkhälsofråga. Detta är ingen tillfällighet, utan en av de vinster vi gjorde. Med detta ställningstagande blir det mycket lättare för oss att bygga upp nya, goda strategier. I mitten av maj kommer världshälsoorganisationen att behandla ett förslag till resolution om Folkhälsoproblem orsakade av skadligt alkoholbruk. Det verkar sannolikt att denna resolution kan antas. Hur kommer de nordiska länderna att arbeta för att förstärka WHO:s alkoholpolitiska roll i fortsättningen? Sverige och Norge var ju de länder som tog initiativ till resolutionen, och jag anser att ärendet nu är så väl förberett att resolutionen bör ha goda chanser att antas. Alkoholindustrin kommer förstås att kämpa emot och försöka mobilisera stöd. Men vi har en väldigt stark sak. Vi kan visa på att alkoholen ligger på tredje plats bland orsakerna till ohälsa i världen och på andra plats i Europa. Har Sverige och Norge några planer på att bidra ekonomiskt till att förstärka alkoholfrågans ställning inom WHO? Vi gör det redan. Regeringen har avsatt tre miljoner kronor för att SoRAD, i samarbete med WHO:s Europakontor, ska genomföra en vetenskaplig undersökning om alkoholens samhällskostnader. Hur betydelsefull är tobaksfrågan som förebild för alkoholpolitiken på den internationella arenan? Det finns ju en massa paralleller, både i arbetet i WHO och i förhållande till EU. Kan man ha en ramkonvention om to baken kan man åtminstone ha en resolution om alkoholen. Om man kan ha införselregler för tobak med ett maximum på 800 cigaretter, d.v.s. vad en tobaksrökare kanske konsumerar på 40 dagar, blir det underligt att ha regler för alkoholinförsel som en normalkonsument inte dricker upp på två år. Paralleller kan man dra hela tiden, men man måste hålla tungan rätt i mun. Det är inte riktigt samma vara man hanterar och inte riktigt samma risker heller. Man kan ha en måttlig alkoholkonsumtion utan att skadas av den. Man kan inte ha en måttlig tobakskonsumtion. Man skadas från första blosset. Jag skulle nu vilja gå tillbaka till den nationella nivån igen. Relationen mellan stat, myndigheter och frivilligorganisationer eller olika folkliga rörelser har ju genomgått olika faser genom historien. Nykterhetsrö- 172 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL
5 relsen är ju nu betydligt försvagad. Var ser du det folkliga stödet för en restriktiv alkoholpolitik idag? Har myndigheternas roll förändrat sig i förhållande till dem? Nykterhetsrörelsen behövs ju också idag som en mycket viktig motvikt till de starka kommersiella krafter som finns i den här branschen. Utan nykterhetsrörelsen hade vi aldrig haft en så levande alkoholdebatt som vi har i Sverige. För att nå mänskor behöver vi också jobba med många andra folkrörelser, exempelvis de fackliga organisationerna som jag nämnde tidigare. Man har sett problemutvecklingen på arbetsplatserna. Det finns ett intresse att ta ansvar för sina kamrater i arbetslaget, om man ser att de far illa. Då är det viktigt att man säger ifrån och att det finns ett system för att ta hand om personen. Vad gäller arbetsfördelningen mellan frivilligrörelser och offentligt anställda har vi ju i Sverige, åtminstone vad gäller det förebyggande arbetet, snarast ökat det offentligas ansvar, med handlingsplanerna. Det innebär inte att man tränger undan frivilligorganisationerna utan att man förstärker hela området. Det finns egentligen ingen motsättning där. I vårddiskussionen, när det gäller att ta hand om dem som behöver hjälp, där har ju de frivilliga organisationerna och kyrkan alltid funnits. Men de har också sett den minskade satsningen på socialpolitiken under 90-talet och det är de som har slagit larm. Därför agerar vi också nu. Det är en ganska viktig skillnad mellan Sverige och USA, där man gör ideologi av frågan och skär ner på det offentliga så att frivilligorganisationerna och kyrkorna får ta över. Då jublar de amerikanska kyrkorna. Hos oss är det tvärtom. Om vi skulle skära ner och säga till kyrkor och organisationer att nu får ni ta över, skulle de slå larm. De har tagit på sig en roll av att bevaka det offentligas engagemang. Slutligen, det som har varit mest på tapeten under senare tid. Utredningen Gränslös utmaning alkoholpolitik i ny tid av Kent Härstedt kom i mars. Enligt utredningen skall de svenska skatterna på öl och vin sänkas med 30 % och skatterna på spritdrycker enligt ett tidigare förslag med 40 %. Har den svenska regeringen med detta prioriterat bevarandet av monopolet och dess försäljningsandel framför ett skydd av totalkonsumtionsnivån? Det är klart att om Systembolagets andel minskar alltför mycket upphör det att vara ett kraftfullt alkoholpolitiskt instrument. Men jag skulle hellre vilja betrakta den här frågan från ett annat håll. När man handlar sin alkohol utomlands så handlar man mera. Enligt statistiken ökade införseln av sprit dubbelt så mycket som försäljningen av sprit på Systembolaget minskade. Så fungerar det: man tänker sig köpa en flaska sprit och två lådor öl, men kommer ut ur butiken med mycket mera. Man fyller källaren med alkohol och sen bjuder man. Den gamla modellen som sa att när man höjer skatterna så sjunker konsumtionen, den fungerar inte riktigt idag. Den skulle fungera om vi bodde på en oåtkomlig ö. Men nu är vi beroende av omvärldens skattenivåer. Om skillnaderna i skattenivåer blir för stora riskerar man att införseln blir ett hot. Jag tror att om vi får folk att handla mera på Systembolaget då kan vi också försöka dämpa konsumtionsökningen. Vi kommer inte i längden att klara av att ha så stora skatteskillnader som idag. Jag är visserligen en vän av höga skatter. Men vi har idag dubbelt så hög spritskatt som i Finland och tre gånger så hög som i Danmark, fyra gånger så hög skatt som i NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL
6 Tyskland och fem gånger så hög som i de baltiska länderna. De sydligaste delarna av Sverige är på många sätt idag integrerade med Själland, med ett mycket omfattande och växande resande och en ganska stor grupp pendlare över gränsen. Vad får det för betydelse på sikt för den nationella svenska alkoholpolitiken? Den ekonomiska integreringen kräver att vi också får en gemensam syn på alkoholpolitiken. Där finns exempel från narkotikapolitikens område. När vi fick en bro mellan Malmö och Köpenhamn blev det ett akut problem att det fanns ett Amsterdam i Köpenhamn, Christiania. Vad gäller alkoholen är ju Danmark nu med på att höja minimiskatterna och verka för sänkta införselnivåer, eftersom de själva känner trycket från Tyskland. Här finns en grund för en gemensam syn. Intervjuare: Kerstin Stenius 174 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL
Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning
Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över Alkoholinförselutredningens delbetänkande Var går gränsen? (SOU 2004:86)
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över Alkoholinförselutredningens delbetänkande Var går gränsen? (SOU 2004:86) Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord ÄRENDET Socialdepartementet har
Läs merSveriges Bryggeriers enkät med Europaparlamentskandidater 2009
Sveriges Bryggeriers enkät med Europaparlamentskandidater 2009 Sveriges Bryggerier skickade tre frågor till Sveriges hugade Europaparlamentariker den 15e maj. Här sammanställs alla svar vi fått in. Bör
Läs mertill det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun
BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202
Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell
Läs merS y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g
Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen
Läs merAlkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga
Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning
Läs merAlkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH. Socialdemokratisk ledamot i. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp EU BEHÖVER EN RESTRIKTIV ALKOHOLPOLITIK!
Läs merEn samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell
Läs merSyfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument
handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning
Läs merHöjning av alkoholskatten
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella
Läs merUtsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015
Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv
Läs merSynd och skatt. en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel
Synd och skatt en ESOrapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel Frågeställningar Hur stora samhällskostnader ger bruket av alkohol, tobak och spel upphov till? Når ATSpolitiken de mål som
Läs merKoll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna
Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna
Läs merVad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium
Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal
Läs mer10 Alkoholen i vår omvärld
10 Alkoholen i vår omvärld 10.1 EU och alkoholpolitiken Varje medlemsstat inom EU har möjlighet att besluta om sin nationella alkoholpolitik. Denna politik måste dock respektera de krav som följer av medlemskapet
Läs merEn samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och
Läs merKultur som gör skillnad
Kultur som gör skillnad Hundratusentals barn har somnat trygga till Astrid Lindgrens sagor om mod, hyss och kärlek som övervinner allt. Artisten Bob Geldof organiserade välgörenhetskonserterna Live Aid
Läs merYttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98)
S2010/9077/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-05-10 Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på utredningens förslag.
Läs merEn samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merAllmänheten om alkoholpolitiken. Datum:
Allmänheten om alkoholpolitiken Synovate Temo: Arne Modig Datum: 2006-05-11 Undersökningen Synovate Temo på uppdrag av Svenska Bryggareföreningen. Målgrupp: den svenska allmänheten 18 år och äldre. Telefonintervjuer
Läs merHvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?
Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna
Läs merFörord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!
Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord
Läs merHär följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merVerdandis alkoholpolitiska program
Verdandis alkoholpolitiska program VERDANDIS ALKOHOLPOLITISKA PROGRAM 3 Verdandis alkoholpolitik En social alkoholpolitik Verdandi arbetar för en social alkoholpolitik. Med det menar vi att alkoholpolitiken
Läs merAlkohol och drogpolitiskt program
Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och
Läs merAlkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar
Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det
Läs merALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010
ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol
Läs merSverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.
090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda
Läs merUnga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan
Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse
Läs merLänsrapport avseende alkoholfrågor år 2000. Sociala enheten 2001-06-18
Länsrapport avseende alkoholfrågor år 2000 Sociala enheten 2001-06-18 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 51-1029-2001 FÖRORD Från att tidigare ha haft det direkta ansvaret för hanteringen av serveringstillstånd
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen
Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merLivsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Läs merSITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET
SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN
Läs merEn samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska
Läs mer2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet
2007 Alna Sverige AB 1993 Alna Riks 1961 Alna-rådet 1 Alna finns i hela Sverige 60 utredare och behandlare 40 orter Hur arbetar vi strategiskt? Kultur på arbetsplatsen Målsättningar Policy Översyn Omarbetning
Läs merÖverenskommelse om Skånesamverkan mot droger
LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en
Läs merTextstöd till oh-bild 1 Myter
Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att
Läs merSKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL
SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs
Läs merDrogpolitiskt program för Kumla kommun
Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merPolicy för värdegrundsarbete i NSF
Policy för värdegrundsarbete i NSF NSF:s vision är ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare. Grunden till detta är NSF:s värdegrund som omfattar scoutlag och -löfte
Läs merSammanfattning Inledning Alkoholkonsumtionen fortsätter att öka i Sverige, främst till följd av den ökade införseln av alkohol.
Sammanfattning Inledning Alkoholkonsumtionen fortsätter att öka i Sverige, främst till följd av den ökade införseln av alkohol. Alkoholinförselutredningen har fått i uppdrag att följa utvecklingen när
Läs merVad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige
FOTO: ROB FIOCCA/PRESSENS BILD. Thor Norström och Mats Ramstedt Vad händer i alkoholfrågan? Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige Vinet omges i dag mestadels med positiva förtecken i våra medier.
Läs merLänskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Läs merPrevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador
Läs merFrån ord till handling i regeringens ANDT-strategi
Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Min presentation Hur kom vi fram till regeringens ANDT-strategi? Hur involverade vi praktiker,
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merALKOHOL- & DROGPOLICY
ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö
Läs merRegeringens proposition 1999/2000:121
Regeringens proposition 1999/2000:121 Privat införsel av alkoholdrycker, m.m. Prop. 1999/2000:121 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 april 2000 Lena Hjelm-Wallén Bosse
Läs merNågra frågor och svar om attityder till cannabis
Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll
Läs merDrogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013
Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566
Läs merFörsäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.
1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981
Läs merBestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012
Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17
Läs merDrogpolitiskt handlingsprogram för Hammarlands kommun angående alkohol, narkotika, doping och tobak
Drogpolitiskt handlingsprogram för Hammarlands kommun angående alkohol, narkotika, doping och tobak Godkänt av kommunfullmäktige den 1.10.2015 Varför ett kommunövergripande handlingsprogram? Drogmissbruket
Läs merYttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)
S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på
Läs merMål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012
Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,
Läs merGabriel Romanus, en socialliberal
MEDDELANDEN Gabriel Romanus, en socialliberal alkoholpolitiker Gabriel Romanus tillträdde posten som direktör för det svenska Systembolaget år 1982. Bakom sig hade han en lång erfarenhet av folkpartistiskt
Läs merTema Alkohol och våld 2018
Tema Alkohol och våld 2018 Agenda alkohol och våld Varför alkohol och våld? Tematisk ram och koncept för valåret 2018 På gång Vi spelar roll! IOGT-NTO och syskonförbund är de enda som tar ansvar för hela
Läs mermotbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER]
motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 1 E 60 51 MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER] motbok.qxp 09-06-15 14.17 Sida 2 AB VISBYSYSTEMET Motbok N:r E 60
Läs merLivsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol
1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av
Läs mer2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm
2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,
Läs merDROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2
DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga
Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och
Läs merVarifrån kommer alkoholen?
18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern
Läs merÅtgärder mot illegal alkoholhantering
Socialutskottets betänkande Åtgärder mot illegal alkoholhantering Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2004/05:126 Åtgärder mot illegal alkoholhantering som innefattar förslag
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...
Läs merTobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete
Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merAnsvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
Läs merDen första mars 2004 sänktes alkoholskatterna
Meddelande Alkoholkonsumtionen ökar i Finland Den första mars 2004 sänktes alkoholskatterna i Finland med i genomsnitt 33 procent. Skatterna på starka alkoholdrycker sänktes med 44 procent och skatterna
Läs merSida 1 (9) 1 Politisk inledning
Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merAnsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol
Ansvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en ansvarsfull
Läs mer1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och nådde en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser.
Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2015 (OR. en) 14391/1/15 REV 1 SAN 389 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Rådet Möte i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård
Läs merStockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Läs merMål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.
Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar
Läs merGrundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1
Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen
Läs merAN ALKOHOL OCH NARKOTIKA
Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för
Läs merDROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN
1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...
Läs merBESÖK PÅ CALLE GRENZ SHOP
Besök på Calle Grenz Shop BESÖK PÅ CALLE GRENZ SHOP Sören Holmberg och Lennart Weibull I ett industriområde i utkanten av staden Burg på den tyska ön Fehmarn ligger Calle Grenz Shop. Det är en stormarknad
Läs merFörord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande
Förord Hälsa och trygghet är viktiga grundstenar i vårt samhälle. Missbruk av alkohol och narkotika leder ofta till allvarliga problem med hälsan samt våld och kriminalitet. Därför är det drogförebyggande
Läs merAlkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016
Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol orsakar cancer Konsumtion av alkohol är, efter rökning, den näst största faktorn bakom sjukdomsbördan av cancer globalt enligt WHO Incidens 5.5%
Läs mernriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete
I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete
Läs merANDT-prevention: Vilka metoder är effektiva?
ANDT-prevention: Vilka metoder är effektiva? Pi Högberg 3 feb 2011 Sid 1 Varför är evidens viktigt? Bristande resurser riskerar att satsas på ineffektiva åtgärder Effektiva åtgärder förblir okända i brist
Läs merCirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare:
Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Socialnämnd el motsvarande Individ-/och familjeomsorg Rubrik:
Läs merGrundkurs för dig som gillar att bli full
Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merÖvergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Läs mer