7 sekunder unga skapar yttrandefrihet

Transkript

1 Projektbeskrivning med genomförandeplan Huvudman: Mölndal Stad Projektets samarbetsparter: (Mölndal), Ale, Alingsås, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö. Uppgiftslämnare: Åsa Tollbom, Mölndals Stad Kontaktperson: Åsa Tollbom E-post: Sökande organisation: Mölndal Stad Organisationens adress: Kultur- och fritidsförvaltningen, Mölndal Hemsida: Organisationsnummer: Organisationsform: Kommun Projektets namn: 7 sekunder unga skapar yttrandefrihet. Projektstart: Beräknad projektslut: Samarbetsparter: Ale Sofie Rittfeldt Alingsås Birgitta Westergren Lenken Härryda Lena Tidblom Kungälv Anneli Lagergren Lerum Elin Tollbom Lilla Edet Johanna Ljung Abrahamsson Partille Maria Dahl Stenungssund Birgitta Lundh Gitse Öckerö Lotta Magnusson Nyberg Letter of Intent har undertecknats av samtliga delparter.

2 Projektbeskrivning Många unga känner till ordet yttrandefrihet men inte ens alla vuxna vet varför yttrandefriheten är så viktig i en demokrati. Tryck- och yttrandefriheten är en demokratisk grundpelare och fria massmedier är en förutsättning för en fungerande rättsstat. Åsiktsfrihet och yttrandefrihet är också mänskliga rättigheter men man får inte uttrycka precis vad som helst. Det finns juridiska gränser men inte minst etiska gränser. Just när det gäller yttrandefrihet och etik visar vår samtid tecken på oro och osäkerhet samt på gråzoner och ett hårdnande samtalsklimat. Näthatare och nätmobbare är ett växande samhällsproblem som drabbar unga. Just därför behöver våra grundläggande friheter värnas. Vi behöver öka kunskapen och reflektionen kring yttrandefrihet och med den tillhörande ansvar och rättigheter. Unga i tio kommuner kommer genom en kreativ process få ge svar på frågan: Vad skulle du säga om alla lyssnade, och hur kan du uttrycka det? (Frågan är inspirerad av unga Folkteaterns och Göteborgs Stadsmissions scenkonstprojekt Röst ) Projektet kopplar samman yttrandefriheten med den konstnärliga friheten. Hinder för konstnärlig frihet såsom ökat politiskt missnöje riktat mot verk eller konstnärer, religiösa argument mot konst och kulturuttryck, hot om våld och estetisk censur eller ökad självcensur, påverkar människors rätt att uttrycka sig. Vi ser det som särskilt viktigt att uppmärksamma unga människor på att alla som deltar i kulturlivet och i kreativa verksamheter har rätt till konstnärlig frihet. Projektet får ytterligare kraft genom att det är tänkt att samspela med konstprojektet Smittande oro och mod som är ett samarbete mellan tolv kommunerna inom GR som genomförs med ekonomiskt stöd av GR. Under planerad projekttid visas således nya verk av fyra professionellt verksamma konstnärer på temat yttrandefrihet, i varje kommun. Konstnärerna är internationellt verksamma och består av två män och två kvinnor. Inom tidsramen för det konstpedagogiska projektet 7 sekunder finns verken tillgängliga i kommunen och kommer också att tjäna som utgångspunkter för att belysa yttrandefrihet och konstnärliga uttryck. Projektet grundar sig bland annat på barnkonventionen artikel 13 och 31: Barnet ska ha yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, i skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Barnet har rätt till vila, avkoppling, lek och rekreation. Det har också rätt att vara med i och ta del av det konstnärliga och kulturella livet. Genom delaktighet och genom att verka för att skapa öppenhet för andras åsikter bland unga kan vi motverka diskriminering och bidra till ett bättre samhällsklimat.

3 Vår målsättning är att projektet 7 sekunder ger så många som närmare 750 unga röster i GRregionen möjligheten att reflektera kring yttrandefrihet och demokrati i förhållande till kulturella och konstnärliga uttryckssätt. Projektet 7 sekunder unga skapar yttrandefrihet har som syfte att skapa reflektion kring yttrandefrihet och med den tillhörande ansvar och rättigheter samt öka kunskapen om hur konstnärliga uttrycksmedel kan användas för att göra sin röst hörd. Projektmål: 1) Att ge unga människor möjlighet att reflektera över yttrandefrihetens rättigheter och begränsningar dess etik. Häri ingår diskussioner om yttrandefrihet visavi kränkning. Devisen jag håller inte med om det du säger, men jag försvarar din rätt att säga det kan tjäna som ingång. 2) Att stärka ungas tillit och självförtroende att formulera ett budskap så att det når sina mottagare. 3) Att välja en form att uttrycka budskapet och reflektera över konstnärliga uttryck som arena för yttrandefriheten. 4) Att visa resultaten och därmed vidga arenorna där unga människors röster blir hörda. Övriga mål: 5) Att stärka kommunernas metoder att fortsätta samtala om yttrandefrihet tillsammans med unga bortom projekttiden. 6) Att öka kunskapen om att använda konstnärliga uttryck och medskapande metoder som sätt att stärka yttrandefriheten bland unga. 7) Att ge unga verktyg att tolka konstnärliga uttryck och att kunna kommunicera eller förmedla denna kunskap till andra i till exempel samtal eller guidning. I varje kommun kommer ett pedagogiskt projekt att genomföras för målgruppen år. Kommunerna väljer själva om det genomförs inom ramen för skolverksamheten eller som en fritidsverksamhet. De unga kommer att få välja olika metoder för att formulera och uttrycka sitt svar på frågeställningen: Vad skulle du säga om alla lyssnade, och hur skulle du uttrycka det? Skapandeprocessen blir en ingång till olika frågor om yttrandefrihet. Hur ser min yttrandefrihet ut? Vad händer när jag yttrar mig? Hur kan jag kommunicera ett budskap med de konstnärliga språken? och Vad finns det för konstnärliga språk? De medverkande unga kommer att få möjlighet till kunskapsinhämtning, analys och reflektion. Oavsett uttrycksform kommer svaret att dokumenteras i sju sekunder rörlig bild. Att använda film som slutprodukt gör att deltagarna själv kan välja via vilka verktyg de vill uttrycka sig. Några sekunder film kan fånga en bredd av uttryck; en skulptur, ett ljud, en rörelse, ett konstverk eller en

4 installation. Filmerna kan publiceras i det offentliga rummet på nätet i ett öppet eller mer avgränsat forum. När projektet är genomfört kommer flera hundra filmer att ha producerats. På så sätt bildar också själva projektet en arena för stärkt yttrandefrihet för unga. Pedagogisk metod Den pedagogiska metoden för projektet utgår från handboken ATT ÄGA SIN PROCESS - ett verktyg för pedagoger och kulturutövare i arbetet med kreativa processer (Kultur i väst). Deltagarna får på så sätt verktyg som ger möjlighet att under projektets gång våga utforska den kreativa processen. Workshopsen kommer att genomföras med två processpedagoger som leder sammanlagt tre grupper om max 25 unga per grupp, det vill säga ungefär 75 unga i varje kommun. Varje grupp går i mål med skapandeprocessen under två dubbellektioner. Vid en avslutande och uppsamlande dubbellektion med alla tre grupperna delges resultaten för alla. Förberedelse inför att processpedagogerna kommer Definiera Utforska Den kreativa processen tar sin början i att de unga deltagarna får en introduktion till ämnet. Som förberedelse får de också två frågor 1. Vad skulle du säga om alla lyssnade? 2. Hur kan du uttrycka det? Inför det att processpedagogerna kommer till gruppen, får gruppen i uppdrag att formulera flera svar på fråga 1: Vad skulle du säga om alla lyssnade? Tillfälle 1 med processpedagoger Generera idéer 1 Mötet med processpedagogerna startar med inspirerande exempel på hur kulturella verktyg har använts för att sprida olika budskap. Det är nu dags att söka svar på fråga 2: Hur kan du uttrycka det? Deltagarna delas in i mindre delgrupper som hjälps åt att skapa idéer om på vilket sätt deras olika budskap kan kommuniceras med hjälp av sju sekunder rörlig bild som fångar allt ifrån ett ljud eller en rörelse till en teckning. Urval 1 Idégenereringen avslutas. Delgrupperna går igenom idéerna för att skapa sig en överblick. Samtal förs om idéerna i förhållande till frågorna om yttrandefrihet och konstnärlig kreativitet. Tillsammans i varje delgrupp väljer deltagarna i samförstånd ut en av idéerna. Planera Delgrupperna planerar produktionen av sju sekunder film. Vem gör vad? Vilka material behövs? Hur ska det hela filmas?

5 Tillfälle 2 med processpedagoger Producera Varje delgrupp producerar 7 sekunder rörlig bild som sedan publiceras i det virtuella rummet. Filmklippet publiceras på en webbsida skapad för projektet. Tillfälle 3 med processpedagoger Resultat och reflektion Alla unga som deltagit i aktuell kommun samlas för att se det material som publicerats. Det är ett tillfälle för diskussion och reflektion kring hur de har använt sig av yttrandefriheten och kultur som demokrativerktyg. Organisation och roller Projektägare: Mölndals Stad, Cajsa Lagerkvist Avdelningschef Projektledare: Mölndals stad, Åsa Tollbom Utvecklingsledare Kultur Projektsamordnare: Pernilla Ankarberg / Att äga sin process.se Projektdelägare: Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund och Öckerö. Roller Huvudsökande Mölndals stad - samordnar projektet och är kontaktperson och budget/redovisningsansvarig gentemot VGR. - Fördelar projektmedel till kommunerna för kostnader för processpedagoger, utöver egeninsatsen. Varje deltagande kommun inklusive Mölndals stad förbinder sig att: - utse en kontaktperson för projektet (kulturkonsulent eller motsvarande) som säkerställer de lokala förutsättningarna för projektet och lotsar huvudansvarig processpedagog vidare i kommunen. Kontaktpersonen ska följa och driva projektet lokalt; före, under och efter projekttiden. Personen beräknas arbeta minst en dag i månaden under ett år. - utse och bekostar en person (pedagog, fritidsledare eller motsvarande) som deltar under workshopsen, som kommunicerar projektets verksamheter och idéer till

6 målgruppen samt vidareför projektets metoder efter projekttiden. Personen beräknas arbeta minst 12 heldagar under projekttiden. - förse projektledaren/konstpedagogen med lämplig lokal för workshopar och möten utan kostnad. - underteckna en Avsiktsförklaring med specificerade uppgifter om hur mycket kommunen går in med praktiskt och ekonomiskt i projektet samt reserverar medel ur egen budget för projektet Bekosta projektet lokalt enligt överenskommelse i Letter of Intent, samt rekvirera medel från projektägaren för kostnader utöver egeninsatsen, med bilagd kopia på faktura. Beskriv på vilket sätt projektet är regionalt viktigt Målsättningen är att metoden under perioden ska kunna testas och eventuellt vidareutvecklas för att användas i kommunerna och i någon form leva vidare på egen hand även efter projektperioden. Metoder och resultat kan även komma andra till del och spridas såväl regionalt som nationellt. Projektet stärker kompetensöverföring mellan kommunerna genom allas möjlighet att följa och samverka i projektet kring frågor om yttrandefrihet och kreativa uttryck. Projektet kan ses som en pilotstudie i hur flera kommuner kan arbeta med en gemensam aktuell fråga och pedagogisk metodutveckling. Varje kommun hade enskilt inte kunnat arbeta fram ett projekt med samma tyngd och få samma kvalitet i upplägget som när vi samverkar. Därtill finns det potential för att de ca 750 medverkande unga i tio kommuner, får en samhörighet genom gemensam resultatspridning där de unga får göra sina röster hörda.