Vart styr framtidens företagshälsovård? Kommer den att gå på grund?
|
|
- Per-Olof Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 M E D L E M S B L A D F Ö R S V E N S K A F Ö R E T A G S L Ä K A R F Ö R E N I N G E N Götheborg avseglar mot Kina och kommer tillbaka om 2 år utan att gå på det historiska grundet(som är bortsprängt) Vart styr framtidens företagshälsovård? Kommer den att gå på grund?
2 J Ledare ag sitter och tittar ut i det vackra höstlandskapet, den första riktigt klara höstdagen där det är 5 grader kallt och solen lyser på de vackert färgade träden utanför mitt fönster och gräsmattan är alldeles vit. Så här härliga höstdagar inspirerar en till stordåd och det är nog vad vi behöver framöver för att kunna hävda Företagshälsovården som en viktig part i byggandet av effektiva och hälsosamma arbetsplatser, organisationer och tom. samhällen. I samband med If Stockholm Open i Kungliga Tennishallen deltog jag som åhörare vid en paneldebatt om föreningslivets förebyggande roll, då det gäller att förebygga skadegörelse, brottslighet men också ohälsa. Där fanns en imponerande panel med Jan Andersson, generaldirektör i Brottsförebyggande rådet, Johan Pehrson, ordförande i justitieutskottet, Anders Carlberg, VD Fryshuset, Ulf Karlsson, f.d. förbundskapten i friidrott, och Torbjörn Magnusson, Koncernchef If. Moderator var Karin Pettersson, grundare och redaktör för det nya nyhetsmagasinet Fokus. Man diskuterade där olika åtgärder och fenomen för att få ett bättre samhälle, framför allt för den uppväxande generationen och de människor som också står utanför samhället i form av arbetslöshet, utanförskap som nysvenskar etc. Det var väldigt slående att likheten med vad som krävs för att lyckas med detta arbete är precis det samma som behövs för att lyckas med rehabilitering, prevention och att främja ett långsiktigt friskt och effektivt arbetsliv. INNEHÅLL: Ledare 2 Specialitet i arbets- och miljömedicin 3 Föreningens hemsida 3 Ny kurs i organisations- 4 och hälsovetenskap Utdrag ur läkarförbundets nya 5 30-punkts policyprogram Nationella riktlinjer för behandling av 6 depression och ångestsjukdomar Medan vi väntar på proppen... 7 Man beskrev att det behövdes bra, närvarande ledare som är föredömen i sitt handlande och i sina värderingar. Det behövs ledare med vilja och förmåga att skapa relationer, ett ledarskap som ser sina medarbetare som unika individer och med respekt och tillit tillsammans skapar en meningsfull och effektiv verksamhet. Vidare beskrevs att när man behandlas med respekt, känner sig sedd hörd och behövd, då vill man även ta ansvar för sig själv, sina medmänniskor och sitt arbete eller sin verksamhet. Det gäller att ge människan goda förutsättningar. Detta förutsätter naturligtvis att även ledarna, som skall vara föredömen, får lika goda förutsättningar. Om det trots allt går snett, måste det till tidiga, tydliga, humanistiska åtgärder, grundade på de mål och värderingar som är uppsatta. Åtgärderna blir alltid som bäst om man skapar delaktighet och medbestämmande i åtgärdsprocessen. Bäst och mest varaktiga resultat får man om man kan få med dem som äger själva problemet. En känsla av sammanhang är viktig alla vill vara en unik del i helheten. Motiverade människor kan försätta berg. Allt detta känner vi igen i vårt vardagliga FHV-arbete.Vi vet vad som behöver göras för att skapa hälsosamma och effektiva arbetsplatser och tillika medarbetare. Ja vi vet tom. vad som krävs för att skapa ett humanistiskt, demokratiskt och tryggt samhälle. När vi har denna kunskap och visdom undrar vi: Varför händer det då så lite? Här vill jag citera Anders Carlbergs bok Förebilder och berättelser för hopplösare. (Boken rekommenderas varmt). 2
3 Jag har alltid förundrats över varför människor som ser och berörs tappar kraften när det kommer till handling. Det känns som om de har jazzen i blodet men inte får ner den i fingrarna. Jag och många med mig har mässat, föreläst, debatterat, skrivit böcker och lobbat om vad vi alla vet måste göras för att få ner ohälsotalen, öka rehabiliteringen, skapa förutsättningar för individ, företag och nationer till långsiktig överlevnad, ett effektivt hälsosamt, humanistiskt samhälle. Ändå händer det väldigt lite eller än värre konstiga och kontraproduktiva händelser. Ja, är det inte märkligt? Vi skulle inte behöva forska en timme till i vad som behöver göras, men vi skulle behöva forska väldigt mycket i varför människan inte gör det som vi vet behöver göras. Det finns dock hopp, för det har ändå hänt en hel del inom FHV-området. Hoppet är som bekant det sista som lämnar människan och så också företagshälsovården. Vi kan lista några hoppingivande händelser 1) Budgetpropositionen anvisar mer pengar till företags hälsovårdsutbildning och forskning. 2) Det skall anslås 1 miljard kronor per år från 2007 till Landstingen i 3 år för en effektivare sjukskrivningspro cess (där måste vi hålla oss framme så vi får ta del av den kakan ). 3) Läkarförbundet har lagt sitt policyprogram: Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen. Det stödjer helhjärtat företagshälsovårdsverksamheten i ett sjukvårdspoli tiskt sammanhang. Se Läkartidningen nr 40/05, sid ) Organisations- och Hälsovetenskapskursen har kommit igång vilket är en milstolpe i framtidens Företagshälsovård. 5) Inledande samtal om ST-tjänster till den nya specialiteten har kommit igång. 6) Vi inbjuds nu att delta i Protosprogrammet, dvs. vi betraktas som specialister inom primärvårdsområdet. 7) Vi deltar i Regeringens Uthållighetsråd, vilket skall lägga fram bl.a. Hur ett uthålligt, hälsosamt och effektivt arbetsliv skall formas inför framtiden. Listan skulle kunna göras mycket längre. Vi är på tå, som det heter i idrottsrörelsen, och vi väntar på FHV-proppen. Kommer den i mars, Hans Karlsson? Blir det en kostym eller en tummetott? Ha det så bra i det klara och fina höstljuset Johnny Johnsson Ordf. Specialitet i arbets- och miljömedicin möte med Kommun- och Landstingsförbundet. I september träffade Gunnar Ahlborg från Yrkes- och MiljöMedicinska Föreningen (YMM), Lars Bohlin från Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF) och undertecknad från Svenska Företagsläkarföreningen (SFLF) direktör Ellen Hyttsten och special adviser Kerstin Sjöberg (Avd. för vård och omsorg) från Kommun- och Landstingsförbundet i ett informellt möte. Vi fick då möjlighet att informera om bakgrund och syfte med förslaget om en ny basspecialitet i arbets- och miljömedicin. Både Ellen Hyttsten och Kerstin Sjöberg var väl insatta i företagshälsovårdsfrågor och vi hade Föreningens hemsida Företagsläkarföreningens hemsida (eller hur man skall kalla det) har ju existerat enbart som en kort information under Läkarförbundets portal, Vi finns där under menyvalet Läkarförbundets föreningar Yrkesföreningar. Ett arbete pågår nu under denna höst för att skapa en informativ och intressant miljö i en egen del av Läkarförbundets portal där både aktuell (och historisk) information om föreningens verksamhet skall presenteras. De lokala företagsläkarföreningarna har även möjlighet att lägga in egna hemsidor i anslutning till huvudföreningen där aktivitetsutbud och annan information kan presenteras. en mycket bra och saklig informell diskussion kring vad inrättande av ST-tjänster kan innebära. Samtidigt framfördes att man inte kan gå vidare förrän man vet hur det blir med specialitetsutredningen och FHV-propositionen. Kerstin Sjöberg fick dock i uppdrag att för Kommun- och Landstingsförbundets räkning. bevaka vad som händer. FSF, YMM och SFLF kommer att se över de problemområden som kom upp i diskussionen (bl.a. finansiering och vissa arbetsrättsliga frågor). Kerstin Marinko, Vice ordförande Vi räknar med att hemsidan skall bli aktiv till årsskiftet. Är du intresserad av att visst material skall publiceras här tar du kontakt med kansliet, yvonne.kruger@slf.se eller jan.rosen@mil.se Jan RosénAdjungerad till Styrelsen 3
4 Ny kurs i organisations- och hälsovetenskap. Efter många mycket populära och utvecklande kurser i ämnet, under ledning av professor C.G. Sandberg på 80- och tidigt 90-tal, har den sedan länge efterlysta och efterlängtade utbildningen nu återuppstått. Starten blev framflyttad då inte tillräckligt antal intresserade var medvetna om kursens tillkomst, men med litet ytterliggare annonsering var detta problem snabbt historia. Övergripande utbildningsansvaret för kursen har företagsläkare Johnny Johnsson, som finns med under hela utbildningen, som är ett samprojekt mellan Arbetslivsinstitutet, Föreningen svensk företagshälsovård och Stockholms universitet. Utbildningen motsvarar 20 högskolepoäng och efter detta inledande internat sker regelbundna återsamlingar med cirka två månaders intervall, på ALI i Stockholm, fram till avslutningen i februari, Tema för samlingarna är: Arbetsförmåga arbetsoförmåga. Ekonomi (två samlingar). Hälsoekonomi. Organisationslära (två samlingar). Organisations- och hälsovetenskapliga mätmetoder. Ledarskap. Det Goda Arbetet. Första kursveckan gick av stapeln i internatform på den vackra ön Utö och Utö värdshus, den augusti, i ett fantastiskt sensommarlandskap. Efter resan ut i Stockholms södra skärgård var förväntningarna höga på kursen och intresset stort på hur pedagogiken var upplagd. Innehållet präglades av organisations- och hälsovetenskapligt arbetssätt utifrån begreppets grunddefinition, det uppgifts och processorienterade samt reflekterande arbetet. Andra moment som berördes var entreprenörsskapets hot och möjligheter, kommunikation och relationer samt omvärldsorientering i form av systemteori. Fyra intensiva dagar med diskussioner, föreläsningar, grupparbete och redovisningar behövde en motvikt för att återställa balansen. Som sådan motvikt var det inlagt fantastiskt verksamma instrument, med fantasifulla namn, som Body&Soul, Thai Fors och volleyboll med såväl levande nät som sidolinjer! Detta var inte bara fysiskt stimulerande utan främjade såväl mental återhämtning som samhörighetskänslan. Innehållet upplevdes mycket relevant, inte minst för oss företagsläkare. Successivt utvecklas olika instrument och strategier för att kunna verka på ett naturligt sätt i organisationsfrågor på företagsledningsnivå. Jag vill passa på att önska såväl kursledning som kurskamrater lycka till under den fortsatta kursen och samtidigt rekommendera alla som inte fick möjlighet att deltaga denna gång att hålla utkik efter nästa kursstart, då jag upplever innehållet i kursen som ett av den framtida företagsläkarens viktigaste instrument! Stefan Gran, styrelseledamot UTBILDNING AV HANDLEDARE FÖR FÖRETAGSLÄKARNAS SPECIALISTTJÄNSTGÖRING april 2006 Arbetslivsinstitutet och Svenska Företagsläkarföreningen arrangerar gemensamt en utbildning av handledare för den obligatoriskt handledda tjänstgöringen under två år i företagshälsovård som utgör krav för specialistbehörighet i FHV. KURSTID: 19 april kl april kl Kursen genomförs i internatform på Vår Gård i Saltsjöbaden, Stockholm. Kursen är kostnadsfri, kost och logi ingår. KURSLEDARE: Professor em. Peter Westerholm, Arbetslivsinstitutet, Stockholm och ordföranden i Svenska Företagsläkarföreningen, Chefsläkare Johnny Johnsson, Stora Enso Fors AB, Fors. FÖR YTTERLIGARE INFORMATION OCH ANSÖKNINGSBLANKETT, se hemsida: KONTAKTPERSONER: Gun Carlsson Arbetslivsinstitutet tel , gun.carlsson@arbetslivsinstitutet.se Stefan Gram, Svenska Företagsläkarföreningen tel , stefan.gram@tetrapak.com ANSÖKAN SENAST DEN 22 FEB Tjänste- och meritförteckning skall bifogas ansökan och sändas till: Gun Carlsson, Arbetslivsinstitutet, Utbildningsenheten, Stockholm. 4
5 Utdrag ur Läkarförbundets nya 30-punkts policyprogram för att stärka läkarens roll i sjukskrivningsprocessen: Den behandlande läkaren (kap. 2) 1. Stärk rollen för den behandlande läkaren den aktör som har bäst kunskap och kompetens att göra en helhetsbedömning av patienten. 2. Landstingsledningen och andra arbetsgivare inom hälsooch sjukvården måste tydligt uttala att arbetet med sjukskrivningar är prioriterat. 3. Ge utrymme för samverkan inom professionen, med andra yrkesgrupper och aktörer. 4. Utveckla bättre sjukskrivningsstöd bl a lokala rutiner och riktlinjer och ge utrymme för kvalitetsarbete. 5. Öka möjligheterna till fortbildning. Ta med kunskaper i försäkringsmedicin i målbeskrivningarna för AT och ST. 6. Ge kontinuerlig information till allmänheten om besluts ordningen inom sjukförsäkringen läkarens utlåtande om arbetsoförmåga är en rekommendation och det är försäkringskassan som beslutar. 7. Stärk läkarens arbetssituation/arbetsmiljö, bl a måste läkaren kunna påverka sin egen arbetssituation själv kunna bestämma hur lång tid patient/läkarmötet skall ta ges stöd vid konflikter och vid hot och våld i samband med sjukskrivning samt erbjudas stöd vid psykiska belastningar. Avstämningsmöten (kap. 2.4) 8. Lagstifta om att avstämningsmötet skall hållas inom fyra till åtta veckor. Företagshälsovården bör mer regelmässigt delta i avstämningsmötet. 9. Höj ersättningen till den behandlande läkaren så att den garanterat täcker inkomstbortfallet. Finansiering kan lämpligen ske via Försäkringskassans särskilda medel för köp av tjänst. Primärvården (kap. 2.5) 10. Fullfölj tidigare beslutad utbyggnad av primärvården inför ett nationellt familjeläkarsystem. Den övriga specialistvården (kap. 2.5) 11. Bygg ut och öka tillgängligheten till specialistvård. Företagshälsovården (kap. 2.6) 12. Gör företagshälsovården, som skall vara en sammanhållen och oberoende expertresurs, obligatorisk. 13. Inför regelmässigt yttrande av företagshälsovården i rehabiliteringsutredningen. 14. Öka företagsläkarutbildningen. 15. Inför rikstäckande vårdavtal dvs. ett övergripande vårdavtal mellan Sveriges kommuner och landsting och branschorganisationen. Forskning (kap. 2.4) 16. Förbättra förutsättningarna för forskning och rikta nuva rande forskningsanslag inom socialförsäkringsområdet i högre utsträckning mot sjukskrivnings- och rehabiliter ingsprocessen. Ekonomiska drivkrafter (kap. 3) 17. Pröva en vinstdelningsmodell under de närmaste tre åren. 18. Rehabiliteringen bör vara genomförd inom ett år, anpassa därefter ersättningsnivån i sjukpenningen till nivån för sjuk- och aktivitetsersättning. Vårdgaranti (kap. 3.1) 19. Inför garanti om bedömning inom en månad och behandling inom tre månader. Försäkringskassan (kap. 2.4) 20. Stärk Försäkringskassans samordningsansvar och för bättra/snabba upp kontakten med intygsskrivande läkare och företagshälsovården. 21. Utveckla försäkringsläkarens roll låt denne blir en länk mellan behandlande läkare och Försäkringskassan. 22. Ge intygsblanketterna en funktionell utformning. Professionen måste involveras på ett tidigt stadium vid framtagandet av intygsblanketterna. Koordinator (kap. 4.2) 23. Utveckla en koordinatorsroll som stöd och hjälp till patienten i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Fackliga organisationer (kap. 4.2) 24. Använd de fackliga organisationerna, t ex skyddsombuden, i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen det kan vara att delta i avstämningsmötet och bidra till att det på arbetsplatsen finns bra rutiner för arbetsanpass ning och rehabiliteringsarbetet. Arbetsmarknad (kap. 4.1) 25. Se över arbetslöshets- och sjukförsäkringarna i syfte att harmonisera dem bättre än i dag. 26. Anpassa arbetsförhållandena till vars och ens förutsättningar, inte minst vid återgång i arbete. Inför en kompletterande arbetsmarknad dels en arbetsmarknad för icke fullpresterande (exempelvis ursprungliga Samhall), dels utökade möjligheter för lönebidragsanställning. Här skulle sjukvården kunna föregå med gott exempel. 27. Öka möjligheterna för långtidssjukskrivna som inte är arbetslösa att pröva jobb hos annan arbetsgivare etc. med bibehållen anställningstrygghet. Ge arbetsmarnadsmyndigheterna ansvaret. 28. Inför flexiblare möjligheter att sjukskriva dels från 0-100%, dels från vissa arbetsuppgifter. Det är viktigt att få kunna arbeta med reducerad hastighet, inte enbart reducerad tid. Investera i hälsa 29. Öka statsbidraget till landstingen med minst fem miljarder kronor. 30. Avsätt mer resurser även till statliga myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket. Läkarförbundets bedömning är att investeringar i hälsa och arbetsmiljö kommer att ge mångfalt tillbaka i form av minskade statliga utgifter för transfereringar och ökade skatteintäkter. 5
6 Lite information kring deltagande i Socialstyrelsens inbjudan till information och diskussion kring Projektet Nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsjukdomar, där undertecknad deltog onsdagen den 28 september Bakgrunden är följande: Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta riktlinjer för vård och behandling av människor med svåra sjukdomar. I riktlinjerna ingår fr.o.m. år 2004 även beslutsstöd för prioriteringar. Tanken är att det skall stärka patientens möjligheter att få likvärdig och effektiv vård i hela landet. Riktlinjerna skall med tiden utmynna i underlag för planering, prioritering av hälso- och sjukvården samt utformning av lokala vårdprogram, lokala riktlinjer för vård och behandling. De nationella riktlinjerna är därför utformade för att gälla på en generell nivå. Det här skall vara en transparent utredning med återkommande revideringar. Riktlinjerna kommer också att bli underlag för Socialstyrelsens tillsyn. Det är den allmänna skrivningen. Vad gäller de nationella riktlinjerna för behandling av depressions- och ångestsjukdomar kommer de i huvudsak att bygga på SBU:s systematiska litteraturöversikt inom dessa områden. Eftersom de flesta patienter med depressions- och ångestsjukdom behandlas inom primärvården så tar riktlinjearbetet ett närsjukvårdsperspektiv som utgångspunkt när vårdprocessen beskrivs. Riktlinjerna kommer att spegla behoven hos såväl barn och ungdomar, som hos vuxna och äldre. Riktlinjerna skall omfatta kliniskt relevanta åtgärder under hela vårdprocessen, dvs. förebyggande insatser, utredning, diagnostik, behandling och uppföljning. Som ett led i riktlinjearbetet inbjuds olika aktörer nu inledningsvis till dialog om arbetet, och det var som representant för Företagsläkarföreningen vi var inbjudna tillsammans med Svenska Föreningen för Barn och Ungdomspsykiatri, Svenska Psykiatriska Föreningen, Föreningen för konsultationspsykiatri, Svenska Föreningen för Äldrepsykiatri, Svenska Skolläkarföreningen och Svenska Läkarsällskapet. För Allmänläkare och Distriktsläkare skulle det tas i särskild ordning på ett SVAM-möte. Projektsamordnare är Gunilla Nyrén vid enheten för medicinska riktlinjer och prioriteringar, Socialstyrelsen. Medicinskt ansvarig är Mårten Gerle. Riktlinjearbetet utgår från god och lika behandling i landet, och man har arbetat tills nu med 6 punkter; 1) Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument 2) Rangordningslista (prioritering 1-10) 3) Åtgärder som är ineffektiva eller saknar vetenskapligt stöd och som inte skall användas 4) Åtgärder som bör genomföras inom ramen för klinisk prövning eller som forskningsutvecklingsprojekt 5) Kvalitetsindikatorer som är möjliga att kontinuerligt registrera och följa upp via Registerdata 6) Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Det diskuterades hur långt man hade kommit i de här olika frågorna. Det är ett omfattande arbete och det är bara i sin linda. Men det fanns goda möjligheter för de olika delföreningarna att diskutera och exponera sin syn på riktlinjerna och dessa sjukdomars förekomst och hanterande i respektive verksamhet. Det visade sig att utredarna hade en väldigt liten kunskap om företagshälsovården och dess hantering av denna typ av sjukdomar. Det var mycket värdefullt att få berätta detta, samtidigt som det också blev en bra dialog med övriga delföreningar och deras synpunkter på företagshälsovården. Det visade sig att kunskapen i dessa föreningar var betydligt större än inom Socialstyrelsen och man hade en tämligen stor respekt för företagshälsovården jämfört med primärvården i övrigt vad gäller handläggning av depressions- och ångestsjukdomar. Meningen är att utredningen skall återkomma med mer konkreta frågeställningar, och vi har möjlighet att kontinuerligt ha kontakt med utredningen för att kunna påverka den vartefter. Jag återkommer när det finns mer att säga om det arbetet. Johnny Johnsson, Ordförande SFLF 6
7 Medan vi väntar på proppen. Det händer mycket som berör företagshälsovården nu. Vi väntar på propositionen som skall forma företagshälsovården i framtiden. Obligatorium eller inte? Avtal eller inte? Frågorna är många. Den aktuella debatten om sjukskrivning berör oss också i hög grad. Läkarförbundets sjukskrivningsgrupp har lagt fram ett förslag där företagshälsovården föreslås bli obligatorisk och där företagshälsovården tas med i rehabiliteringen mer aktivt än nu. Särskilt framhävs våra möjligheter att göra arbetsförmågebedömningar. Ännu en utredning som berör oss är på gång, nämligen Översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Regeringen har via socialdepartementet givit utredare Kurt Eriksson, som tidigare förtjänstfullt utrett företagshälsovården 2003, i uppdrag att leda utredningsarbetet. Sedan 1992 har arbetsgivaren ansvar för rehabiliteringsåtgärder för sina anställda. Vid samma tidpunkt fick försäkringskassan uppdraget att samordna de yrkesinriktade rehabiliteringsinsatserna skärptes reglerna så att arbetsgivarens utredningsansvar blev obligatoriskt, dvs skulle omfatta alla som varit sjukskrivna mer än fyra veckor (läs det finns inga onödiga rehabiliteringsutredningar) infördes regeln att försäkringskassan senast två veckor efter att rehabiliteringsutredning inkommit skall upprätta en rehabiliteringsplan i de fall det är aktuellt med åtgärd som ger rätt till rehabiliteringsersättning, exempelvis arbetsträning. Samtidigt kom den sk medfinansieringen som avser arbetsgivarens delvisa (15%) finansiering av sjukpenningen efter två veckor om den anställde är heltidssjukskriven. Detta har, enligt min uppfattning, väckt liv i vissa arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Trots stegvis reglering uppstår gränsdragningsproblem i rehabiliteringsfrågor ofta. Utredningen har till uppgift att se över 1) möjligheterna att stärka den enskildes ställning i rehabiliteringsprocesserna 2) försäkringskassans möjligheter att finansiera arbetslivsinriktad rehabilitering 3) reglerna för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ansvar och möjligheter till sanktioner vid icke efterlevnad samt 4) den enskildes ansvar i rehabiliteringsprocessen. 1) Det framkommer att den sjukskrivne inte alltid uppfattar sig delaktig i rehabiliteringsprocessen. Detta kan ta sig uttryck som att denne inte tycker sig ha fått någon rehabilitering alls, eller passivt utsätts för åtgärder som andra beslutar om. Samtidigt som den enskildes inflytande skall stärkas skall även den enskildes ansvar tydliggöras. 2). För att uppnå en mer rättvis situation skall möjligheterna för försäkringskassan att finansiera även åtgärder som syftar till återgång till nuvarande arbetsgivare ses över. I dag är det stora skillnader mellan olika arbetsgivares möjligheter att bekosta arbetsinriktad rehabilitering och därmed bli rehabiliteringsmöjligheterna också varierande. 3) Man skall se över en tidsgräns för när arbetsgivaren skall ha startat åtgärdsplan och möjlighet till sanktion om reglerna inte efterlevs. För att kunna uppnå återgång till arbete vet vi att det är angeläget med snabba rehabiliteringsåtgärder. 4) Den enskilde har ansvar att aktivt medverka i rehabiliteringen och har också tillsammans med arbetsgivaren ansvar för att kontakterna med arbetsplatsen upprätthålls. Utredningen förväntas komma med sitt svar senast 30 april Kjersti Sleman, styrelseledamot Styrelsens sammansättning Ordförande Johnny Johnsson Stora Enso Fors AB Fors Tel: Fax: johnny.johnsson@storaenso.com Vice Ordförande Kerstin Marinko Uppsala Kommun UTS Kommunhälsan Uppsala Tel: kerstin.marinko@telia.com Eva Garén Skimmelvägen Södertälje Tel: Fax: eva.garen@privat.utfors.se Sekreterare Kassaförvaltare Mats Berg Feelgood Väst Byfogdegatan Göteborg Tel: Fax: mats.berg@feelgood.se Kansli Yvonne Krüger Sveriges Läkarförbund Box 5610, Stockholm Tel: Fax: yvonne.kruger@slf.se Ledamot Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan Stockholm Tel: Fax: bengt.l@bankhalsan.se Ledamot Stefan Gram Arbetsmiljöenheten, Kristianstads Kommun KRISTIANSTAD Tel: , stefan.gram@kristianstad.se Kjersti Sleman Patientia Nygatan 31 B Linköping Tel: Mobil: Ledamot Redaktion Kansli: Yvonne Krüger Sveriges Läkarförbund, Box 5610, Stockholm Besöksadress: Villagatan 5 Tel: yvonne.kruger@slf.se Tidningsredaktion: Ansvarig utgivare: Johnny Johnsson Redaktör: Mats Berg Form, tryck: LiTHO, Motala Annonser: M-Line AB, Ordförande: Johnny Johnsson Stora Fors AB, Fors Tel: johnny.johnsson@storaenso.se Vice Ordförande: Kerstin Marinko Uppsala Kommun, UTS Kommunhälsan Uppsala Tel: kerstin.marinko@telia.com Sekreterare: Eva Garén Skimmelvägen Södertälje Tel: eva.garen@privat.utfors.se Kassör: Mats Berg Feelgood Väst, Byfogdegatan 4, Göteborg Tel: mats.berg@feelgood.se 7
8 Man behöver inte åka långt för att åka dit. GlaxoSmithKline AB, box 516, Solna, tel McBride photonica/johnér Bildbyrå Fler och fler svenskar åker utomlands varje år. Men trots att vi blir alltmer resvana, så är kunskapen fortfarande låg om vilka sjukdomar som ligger och lurar därute. Som hepatit t ex. De flesta skulle nog inte chansa när det gäller en resa till centrala Afrika eller Sydamerika, men faktum är att man bara behöver åka till populära resmål som Thailand, Turkiet, Tunisien och Egypten för att behöva ett rejält skydd. För de som vill ha ett heltäckande skydd rekommenderar vi Twinrix, medan Havrix är det självklara valet för den som bara vill vaccinera sig mot hepatit A, respektive Engerix-B mot hepatit B. Om du har frågor eller vill beställa Twinrix, Havrix och Engerix-B, kan du kontakta vår kundservice RixvaccinService på tel , fax , eller på rixvaccinservice.sweden@gsk.com. Mer information om vaccinerna får du på Har du sagt A får du säga B. Långtidsskyddet mot hepatit A och B. Preparat: Twinrix Paediatric Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rdna) 10 mikrogram/ml, Hepatit A virus, inaktiverat 360 ElU/ml, ATC-grupp: J07BC20. Indikation: Twinrix Paediatric är indicerat för användning hos icke immuna barn och ungdomar från 1 års ålder upp till och med 15 års ålder, som riskerar att få både hepatit A och hepatit B infektion. Preparat: Twinrix Vuxen Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rekombinant) 20 mikrogram/ml, Hepatit A virus, inaktiverat 720 ElU/ml, ATC-grupp: J07BC20. Indikation: Twinrix Vuxen är indicerat för användning hos icke immuna vuxna och ungdomar, 16 år och äldre, som riskerar att få både hepatit A och hepatit B infektion. Preparat: Havrix 1440 Elisa U/ml Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit A virus, inaktiverat ATC-grupp: J07BC02. Indikation: Aktiv immunisering mot hepatit A virus infektion. Preparat: Engerix-B 20 mikrogram/ml Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rdna)) ATC-grupp: J07BC01. Indikation: Engerix-B är indicerat för aktiv immunisering mot hepatit B-virusinfektion (HBV), orsakad av alla kända subtyper hos icke immuna personer i alla åldersgrupper. Nationella riktlinjer avgör vilka populationer som bör immuniseras. Det kan förväntas att hepatit D också förhindras genom immunisering med Engerix-B eftersom hepatit D (orsakad av delta agens) inte förekommer i frånvaro av hepatit B-infektion. För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar och dosering se fass.se.
REHABILITERINGS- POLICY
REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande
Läs merRiktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun
Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad
Läs merRiktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Läs merKan vi äntligen skönja en soluppgång för svensk företagshälsovård? När kommer propositionen?
MEDLEMSBLAD FÖR SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN 2 2005 Kan vi äntligen skönja en soluppgång för svensk företagshälsovård? När kommer propositionen? J ag ber att få tacka arrangörerna för ett väl genomfört
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merSnart skall det komma en sommar även i kalla Norden! Men innan dess hoppas vi få se Dig på utbildningsdagar och årsmöte i Umeå 26-28 april!
Foretagslakaren_1-06 06-03-27 08.32 Sida 1 M E D L E M S B L A D F Ö R S V E N S K A F Ö R E T A G S L Ä K A R F Ö R E N I N G E N 1 2 0 0 6 Snart skall det komma en sommar även i kalla Norden! Men innan
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merKURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2019
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2019 Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och
Läs merYttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5)
Arbetsgivarverket YTTRANDE 2018-05-22 Dnr 2018/0261 Socialdepartementet DnrS2018/01188/SF Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5) Arbetsgivarverket lämnar synpunkter
Läs merFörsäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?
Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på
Läs merRehabilitering och arbetsanpassning - rutin
1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen
Läs merNationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning
Läs merKURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work)
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och miljömedicin.
Läs merRiktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet
2018-08-27 Dnr. LED 1.3-2018/69 1 (av 7) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande/Titel: Giltighetstid: Dokumentansvarig/Funktion: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Riktlinje
Läs merKURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)
KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) Omfattning: 5 dagar. Datum: 22-24 januari + 13-14 mars 2014 Plats: Läkarförbundet, Villagatan 5, gatuplanet Målgrupp: Utbildningen vänder
Läs merRIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING
RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Läs merKURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2020
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2020 Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och
Läs merRe=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Läs merHandlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att
Läs merRiktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08
Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merPrimärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin
Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merVad händer om jag blir sjuk?
Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merVi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Läs merFaktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner
Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,
Läs merST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET
EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla
Läs merÅtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merRe=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING
Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan
Läs merRehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Läs merRiktlinjer för anpassning och rehabilitering
Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för
Läs merSödertörns brandförsvarsförbund
Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta
Läs merVALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer
VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merYttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring
Landstingsstyrelsens förvaltning Övergripande Vårdfrågor Produktionssamordning 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård
Läs merSjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser
Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling
Läs merEn förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.
2013-06-19 En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin. (Detta dokument, 2013-06-19, innehåller smärre modifieringar
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merArbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering
Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Hösten 2018 Helene Möller, HR-konsult Rehabilitering Region Östergötland Region Östergötland Hälso- och sjukvården
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson
Läs mer178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:
Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-09-18 178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges: HR inom kommunens förvaltningar. Dnr 18KS370 Beslut Kommunstyrelsen
Läs merRutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering
HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande
Läs merTILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering
TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box
Läs merCHECKLISTA REHABILITERING
CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning
Läs merBeslut vid regeringssammanträde: Översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
Sida 1 av 13 Ny sökning Post 1 av 1 i DIR Dir nr: Dir. 2005:48 Departement: Socialdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-04-21 Rubrik: Översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
Läs merKurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin
Kursnummer: 20170024 Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin Kursdatum Kursorter Sista ansökningsdag 18 Sep, 2017-19 Sep, 2017Stockholms län01 Sep, 2017 Nivå Färdiga specialister
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Nu höjs kvaliteten på utbildningen till specialist Från och med den 1 september 2008 gäller högre krav och breddat innehåll för den som vill utbilda sig till specialistläkare.
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merFörstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Läs merSamverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merAT-läkare Dag Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Läs merBilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.
Bilaga 2004-12-16 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti. Uppdraget Styrgruppen för Rehabiliteringsgarantiprojektet
Läs merNy sökning Post 1 av 1 i DIR Dir nr: Dir. 2005:48 Departement: Socialdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-04-21 Rubrik: Översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar - -
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merRehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar
Läs merKonsten att vara koordinator i samverkan
Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning
Läs merFlödesschema Rätt stöd rätt försörjning
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon
Läs merRutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen
Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar
Läs merFÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun
FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och
Läs merYttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49
1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01
Läs merSammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring
PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen
Läs merFHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse
FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse FHV:s UPPDRAG (?)! Fristående expertresurs inom området arbetsmiljö, organisation och hälsa, med kunskap om hur dessa
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna
Läs merRehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun
Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen
Läs merRiktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering
Sid 1 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad Till riktlinjerna finns två checklistor: checklista vid sjukfrånvaro och checklista s- /avstämningsmöte Sid 2 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Läs merAnsökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan
Skånevård Sund Vuxenpsykiatri Lund Åsa Sturesson Johansson Handläggare VO Vuxenpsykiatri Lund Datum 2016-02-18 Bengt Selander Förbundssamordnare Finsam Lund Box 1118 22104 Lund 1 (5) Ansökan om projektmedel
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merSid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag
Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag Först lite siffror och andra reflektioner Ca. 600 000 sjukskrivningsärenden per år handläggs av Försäkringskassan
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merMÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
Läs merESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112
ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och
Läs merÅtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund
Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet
Läs merPolitisk omvärld April Hans Persson
Politisk omvärld April 2008 Hans Persson Regeringens strategi bekämpa utanförskapet Kortare väg till ett friskare liv Från passiva sjukskrivningar till aktiva åtgärder En utvidgad roll för Företagshälsovården,
Läs merSid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen
Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut
Läs mer1 (6) Uppdrag angående utbildningsinsatser inom området försäkringsmedicin
1 (6) Dnr 1580/03-VLSTAB Socialdepartementet Arbetslivsministern Uppdrag angående utbildningsinsatser inom området försäkringsmedicin Regeringen har givit Riksförsäkringsverket i uppdrag att klargöra omfattningen
Läs merAT-läkare Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Läs merInledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.
Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Landstingshälsan. Så här arbetar Landstingshälsan med rehabilitering. Information till arbetsgivare
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Så här arbetar med rehabilitering Information till arbetsgivare arbetar med företagshälsovård Företagshälsovården är en oberoende expertresurs...... inom områdena arbetsmiljö och
Läs merHälso- och sjukvårdslagen 2017:30
Samarbete mellan arbetsgivare, företagshälsovård och hälso-och sjukvård för en hållbar arbetsförmåga? Arbets- och Miljömedicin, Uppsala 15 jan 2019 Johan Brännström Rehabkoordinator/leg. Sjukgymnast/Msc
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs mer