Kan vi äntligen skönja en soluppgång för svensk företagshälsovård? När kommer propositionen?

Transkript

1 MEDLEMSBLAD FÖR SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN Kan vi äntligen skönja en soluppgång för svensk företagshälsovård? När kommer propositionen?

2 J ag ber att få tacka arrangörerna för ett väl genomfört vårmöte! Tack både för utbildningsdagarna AMH 05 och för det sociala programmet den april i Örebro! Det var ett välbesökt årsmöte med ett brett innehåll. Jag, som ordförande, och hela styrelsen tackar för förtroendet att få arbeta vidare med alla de högaktuella företagsläkarfrågorna inom föreningen. Mycket arbete ligger framför oss. Företagshälsovårdsutredningens betänkande är nu lagt (utvecklingen av god företagshälsovård, ny lag och andra åtgärder SOU 2004:113). Remissomgången är klar och nu skrivs på en proposition som annonserats till septembers slut 05 (men som vi vid pressläggningen av detta tidningsnummer förstår kommer att skjutas på till våren 06). Inför det arbetet och det som kommer efter propositionen så skall all samverkande påverkanskraft som vi har inriktas på att skapa opinion för företagshälsovård i allmänhet och företagsläkarna i synnerhet i alla led. Styrelsens erfarenhet, kontinuitet och personliga nätverk kommer här väl till pass. En ny viktig utredning har givits till Kurt Eriksson Översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar (Dir. 2005:48) behöver bevakas och påverkas där så är möjligt. Direktiven är ganska övergripande och vill pröva arbetsrättslig reglering vad gäller rehabilitering och rehabiliteringsutredning, den vill klargöra arbetsgivarens skyldighet att genomföra rehabiliteringsåtgärder. Den skall också överväga om det behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa den enskildes inflytande över rehabilitering. Den skall också pröva tillsynsfrågor vad gäller eventuella förslag från utredningen. Den skall se över Försäkringskassans möjligheter att inom ramen för sitt samordningsansvar bidra till finansiering av arbetslivsinriktad rehabiliteringen. Utredningen skall slutligen också beakta syftet att ge den försäkrade lämplig rehabilitering, särskilt för mindre arbetsgivares möjligheter att finansiera sådana åtgärder. Ledare Läkarförbundet har lämnat ut sin rapport om Läkarförbundets syn på sjukskrivningsprocessen. Den rapporten har varit på remiss, vi har besvarat den och svaret kan du läsa på annat ställe i tidningen. Till detta måste vi alla hjälpas åt att förklara och försvara läkarens roll inom företagshälsovården och inte minst möta debatten i media kring fusk, släpphänta läkare, dåliga underlag m.m. Upp på barrikaderna och visa vad vi kan och vad vi gör!! Jag vill göra en reflexion kring våra samarrangerade utbildningsdagar och årsmöten. Jag har hört en hel del kritik över att integrationsvinsterna mellan Företagshälsovården och Yrkes- och Miljömedicin inte är tillräckligt stora, men jag har också hört tvärtom. Vår strategi med detta förfarande är att vi inom en snar framtid skall kunna genomföra sammanslagningen till specialiteten arbets- och miljömedicin. Det är viktigt att vi fortsätter med den här integrationsprocessen. Det är bara bra att den får ta viss tid så att vi hittar rätt former. Kanske skulle vi kunna på ett bättre sätt försöka förena både integrationsidéer och kategorispeciella frågor så att alla blir mer nöjda. Det gäller framför allt läkare, och det är möjligt att man bör koncentrera dessa möten till framför allt läkarfrågor. Även om jag är väl medveten att vi arbetar i team inom bägge specialiteterna. Beträffande årsmötet för SFLF skall vi ändra på turordningen radikalt. Detta möte får inte ligga sist på en fredag med bara några timmars rent formellt möte. Här behövs en uppryckning vi skall ha tid till en ordentlig debatt kring viktiga förenings- och fackfrågor, gärna med en tydlig agenda om debattinlägg, helst massor av motioner. Vi behöver mer tid, och på en tidpunkt som är i mitt i konferensen och inte i slutet. Det här måste man tänka på vid nästa möte som sker uppe i Umeå, där vi måste påverka programordningen så att den fungerar på ett bra sätt. INNEHÅLL: Ledare 3-4 Se över din E-post 4 Höstens handledareutbildning inställd! 4 Utbildningsdagar och fullmäktigemöte 5 Aktuellt från Riskbruksprojektet/FHV 6 Anteckningar från K2-möte för läkare 7 Särskilda svar från Svensk Företagsläkarföreningen 8 Medicinska kontroller i arbetslivet 10 3

3 Jag menar även att företagshälsovården måste bereda sig på en plan B, om lagen om företagshälsovård inte ger oss ett rejält samhällsuppdrag. Det kanske inte alls blir så bra som vi hoppas på, och då gäller det att inte bli tagen på sängen. Vi kan vara helt övertygade att om så blir fallet, då kommer vi säkert att få känna på alla marknadskrafter i full kraft. En godkänd Företagshälsovården kommer inte att betyda något, varför jobba med det i ett sådant läge kan säkert många undra. Aktörerna på arbetsmiljöom-rådet är många, och nu vädjar redan de stora drakarna morgonluft. Samtliga större försäkringsbolag arbetar på eller har koncept för tidigt omhändertagande, coachning av den sjuke genom sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsarbetet ett förebyggande och främjande hälsoarbete, en arbets- olycks- och rehabiliteringsförsäkring. Vid intervjuer av dessa aktörer menar de att det inte finns en företagshälsovård som har ett tillräckligt vasst koncept som är användbart. Man kan slå sig för pannan för mindre Vad håller företagshälsovården på med? Företagshälsovårdens signum skall vara; Promotivt hälsofrämjande arbete, utveckla ett systematiskt hälsostrategiskt arbete SHS (Systematiskt Hälso Strategiskt arbete). Tidiga insatser skall göras redan från den 1:a 3:e dagen, full service i rehabiliteringsprocessen. Rehabiliteringsplan/-utredning efter senast den 14:e dagen (rädda arbetsgivarens medfinansiering på 15 %, och patientens arbetsförmåga till 100 %). Se till att sjukskrivningsprocessen är effektiv även i väntan på åtgärder. Sjukskriv aldrig längre än 14 dgr utan kontakt med patienten osv. Allt detta skapar en trovärdig företagshälsovård och ger också god effekt. Gör vi inte detta är vi inte trovärdiga. Är det kanske det som redan nu sker? I sådana fall är det hög tid för nytänkande. Med dessa tankar i huvudet hoppas jag att ni har haft en skön sommar med härlig återhämtning och inspiration till att gemensamt skapa en långtidsfrisk företagshälsovård. Johnny Johnsson ORDFÖRANDE, FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN Höstens handledarutbildning för företagsläkare inställd! Höstens handledarutbildning på Vår Gård, Saltsjöbaden, den 27-28/ har blivit inställd på grund av för få anmälda. Detta är bekymmersamt då det samtidigt upplevs föreligga en brist på utbildade handledare, bland de kollegor som går företagsläkarutbildning i Stockholm och Göteborg. Att vi har ett tillräckligt antal handledare kommer att vara mycket betydelsefullt för återväxten av utbildade företagsläkare, med specialistkompetens i företagshälsovård, under lång tid framöver. Detta gäller även om beslut fattas om den nya specialiteten i yrkes- och miljömedicin. Dessutom kommer det att krävas kvalificerade handledare ute i verksamheten under den nya utbildningen också. Vi får inte låta en handledarbrist bli en flaskhals i utvecklingen av framtidens företagshälsovård! Kursansvariga på såväl ALI som inom SFLF prioriterar frågan och kommer att fastställa nytt datum för en handledarutbildning under våren Väl mött då! Se över din e-postadress Styrelsen har beslutat att under ge dig som är medlem i Företagsläkarföreningen tillgång till mer och snabbare information via Internet. Detta kommer bland annat att ske genom elektroniska nyhetsbrev till din postlåda. För att du skall kunna få denna information krävs det att du registrerat en giltig e-postadress hos Läkarförbundet. För att lägga in e- postadressen eller att kontrollera den adress som tidigare är införd gör du så här: 1. Gå till läkarförbundets hemsida. 2. Under rubriken Snabblänkar trycker du på fältet Ändra dina uppgifter. 3. Tryck sedan på Ange din e-postadress 4. Logga in med ditt personnummer och skriv in din nya e- postadress Vid frågor kontakta vår kanslist Yvonne Krüger på Läkarförbundet: tel eller yvonne.kruger@slf.se Jan Rosén, Adjungerad till SFLF-styrelsen 4

4 Utbildningsdagar och fullmäktigemöte i Örebro 2005 SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN Titeln på årets utmärkta program var ett hållbart arbetsliv och många intressanta aspekter på detta framkom under våra trev- liga dagar i Örebro. Programmet var liksom vädret omväxlande, ömsom sol och ömsom vatten /regn. Sören Gunnarsson, landshövding i Örebro län inledde med anförande och därefter fick vi kaplan Lars Björklunds existentiella aspekter på ett hållbart arbetsliv. Lars funderade över vad som fyller livet med mening: Relationer, familj, vänner, arbete och intressen, tro, hälsa eller egendom? Han talade om behovet om att våga möta människor där de befinner sig, om retreat, om meningen med livet. Arbetet har en central plats i det som fyller människans liv med mening och arbetslöshet såg Lars Björklund som ett existentiellt hot. Professor Eva Wingård redovisade erfarenheter från HAKULprojektet i kommuner och landsting, ett interventions- och rehab-projekt. Här fann man att arbetet försörjer oss, strukturerar vår tid, skapar status och respekt, skapar mening, uppmuntrar oss till aktivitet och kreativitet. Professor Wingård talade om skillnaden mellan sjukdom och ohälsa och hur de oklara tillstånden står för 70-80% av alla sjukfall, och hur personalneddragningar genom stress och ohälsa lett till ökade sjukskrivningar i samhället. Dag två den 28 april ägnades mycket åt parallella sessioner där huvuddelen fokuserade kring verksamheter vid de yrkesoch miljömedicinska klinikerna. Kvalitetssäkringar av patientutredningar vid de yrkes- och miljömedicinska klinikerna fann här sina diskussionsfora. I detta fanns dock även sådant som var matnyttigt för oss företagsläkare. Dagen inleddes med en föreläsning av Sven Setterlind om den hälsosamma arbetsplatsen och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Mentala hälsoproblem och stressrelaterade sjukdomar är den största övergripande orsaken till för tidig död i Europa. Orsaken till detta är en kombination av biologiska, sociala och psykologiska faktorer. Det finns kunskap och medvetenhet om att det går att påverka alla faktorer utom gener, kön och åldrande. Sven Setterlind pratade om ohälsofrågorna och sjukfrånvaron i Sverige som vuxit till ett stort problem. Den stressrelaterade ohälsan har ökat kraftigt och framför allt hos kvinnor inom vård, skola och omsorg. Enligt Alecta-statistik är diagnoserna depression, stressreaktion och utbrändhet vanligare nu än rygg-och muskelvärk som sjukskrivningsdiagnoser. Men all stress utgår inte från arbetet utan beror också på att människors livssituation i stort förändrats. Sven Setterlind försökte besvara frågan vad är en hälsosam arbetsplats? men ju mer man tränger in i problemområdet för att analysera, definiera och skapa den hälsosamma arbetsplatsen, desto svårare blir det. Projektet långtidsfrisk i Stora Enso har visat att de fyra viktigaste friskfaktorerna på organisatorisk nivå är en medveten organisation, en kreativ miljö, ett konsultativt ledarskap och ett öppet arbetsklimat. Hållbara arbetsplatser återskapar och utvecklar mänskliga resurser och stimulerar kvaliteten beträffande arbetsplatser och konkurrenskraft. Stressprofilens databank har ett index som mäter den hälsosamma arbetsplatsen, kallat HAP-index. Syftet med HAP-index är att ha tillgång till ett enkelt men hållbart index för att göra jämförelser mellan t ex olika branscher, företag och grupper. Sven Setterlind berättade om sina egna erfarenheter av ett hälsofrämjande arbete. Det mest grundläggande är att starta förändringsprocesser i företaget eller organisationen, att ha uthållighet då det finns signaler på att hälsa och arbetsmiljö inte är så bra. En hälsosam arbetsplats utvecklas ständigt och ska vara en naturlig del i den löpande verksamheten. Arbetsgivaren ska skapa förutsättningar men den enskilde måste också ta sitt ansvar. Delaktighet och kommunikation som förutsättningar betonades, liksom ömsesidigt förtroende, respekt och ärlighet. Att åstadkomma hälsosamma arbetsplatser är en fortgående process som måste pågå i det dagliga arbetet. Hälsoarbetet har sin utgångspunkt i organisatoriska strukturfrågor och processer, som målstyrning, ledarskap och värderingar. Ansvaret för hälsofrågorna måste flyttas från personalfunktion till linjefunktion och bli en ledningsfråga för framtiden. På kvällen den 28 april hade vi en mycket trevlig utflykt till Grythyttan där vi i det gamla stallet intog en förträfflig middag med utmärkta viner t ex les pagodes de cos -98. Förmiddagen på fredagen hade temat Ett liv i balans med olika vinklar på att skapa bra livsstilsverktyg. På fredagseftermiddagen den 29 april var det tid för årsmötet för Svenska Företagsläkarföreningen. Det var välbesökt men hade väl lite tidsutrymme i schemat för att ge plats åt behövliga diskussioner. Eddy Holmgren skötte dock ordförandeklubban under mötet på ett förträffligt sätt. Johnny Johnsson återvaldes som vår ordförande och årsavgiften är oförändrad. Kerstin Marinko föredrog styrelsens arbete för att marknadsföra professionen. Stefan Gram redogjorde för handledarkursen och Björn Klint från Läkarförbundet redogjorde för löne- och anställningsvillkor för företagsläkarna. Det finns nu också en ny version av Råd och normer vid anställning som företagsläkare, vilken kan beställas från föreningens kansli. Ett varmt tack vill vi i SFLF-styrelsen rikta till programkommittén med vår kollega Stefan Bernesjö från Västhälsan i Arvika, alla deltagande och alla föreläsare för ett väl genomfört årsmöte, ett intressant program och trevliga sociala aktiviteter. 5

5 Aktuellt från Riskbruksprojektet/FHV FÖRDJUPNINGSUTBILDNING I RISKBRUKSPREVENTION OCH MOTIVERANDE SAMTAL Riskbruksprojektet/FHV inbjuder till en tredagars fördjupningsutbildning i Riskbruksprevention och Motiverande samtal i samarbete med ALI och FSF. Utvärderingarna från Alkoholseminarierna i samband med SASSAM-utbildningarna visade att det finns ett stort behov av fördjupad kunskap om sekundärpreventiva metoder och om motiverande samtalsteknik. Stor hänsyn har tagits till detta vid fastställandet av utbildningsprogrammet. Utbildningen ger grundläggande kunskaper och färdigheter att hantera riskbruksmetoderna och fokus kommer att vara på det praktiska, kliniska genomförandet av screening och rådgivning. Den första utbildningen, september och 27 oktober, är redan fulltecknad och därför arrangeras ytterligare en utbildning den november och 15 december. Utbildningen ges på Arbetslivsinstitutet, Vanadisvägen 9 i Stockholm. Kostnaden är 1 200: - (exkl. moms). I priset ingår kaffe, lunch, utbildningsmaterial och kursbevis. Anmälningsblankett och inbjudan med mer information finns på Där finns också möjlighet att anmäla sig via e-post. Anmälan sänds till Pernilla Nordkvist, Riskbruksprojektet/FHV, Fammi, Skeppsbron 34, Stockholm. Fax: E-post: pernilla.nordkvist@fammi.se. Dessa första pilotutbildningar är subventionerade av socialdepartementet via Riskbruksprojektet/FHV. UTBILDNINGENS INNEHÅLL Dag I o II Grundläggande kunskapsredovisning Alkoholproblemets omfattning, omräkning i gram av olika alkoholsorter och risknivåer. Grundläggande motiv för sekundärpreventiva alkoholmetoder i arbetslivet. Möjligheter och begränsningar att via traditionella metoder tidigt upptäcka riskbruk, missbruk och alkoholberoende. Alkoholen och hjärnan (beroenderisker). Evidensbaserade behandlingsmetoder för alkoholproblem. Ny kunskap, var kan man hitta den? Tips om webbplatser, litteratur, film etc. Screening Från diagnostik, bedömning till screening. Screeningsformulär - dess möjligheter och begränsning ar i olika settings, t.ex. rehab.utredning, allmän medicinsk konsultation, hälsoundersökningar etc. Biologiska markörer - dess möjligheter och begränsning ar i olika settings, t.ex. rehab.utredning, allmän medicinsk konsultation, hälsoundersökningar etc. Bedömning av formulär och markörer i dessa olika settings. Återkoppling och rådgivning Tumregler och träning i återkoppling (feed-back) och rådgivning i samband med screening. Exempel på möjliga modeller. Motiverande samtalsmetodik En kunskapsöversikt av motiv till motiverande samtal. Träning i motiverande samtalsmetodik. Policy och praktiska erfarenheter Hur kan man involvera riskbruk i en alkoholpolicy på arbetsplatsen? Praktiska erfarenheter från olika arbetsplatser av att arbeta med upptäckt och åtgärder av riskbruk. Mellan dag II o III Hemuppgifter (dessa skall syfta till att i praktiken pröva metodiken) Generella uppgifter. Individuella uppgifter. Dag III Uppföljningsutbildning Utifrån hemuppgifterna görs en systematisk genomgång. Examination. VÄLKOMMEN MED DIN ANMÄLAN! 6

6 Anteckningar från konstitutionerande K2-möte för läkare i Stockholm april MEDVERKANDE: Martin Flygar, Gävle Stefan Gram, Kristianstad Anita Nilsson Granström, Varberg Torbjörn Jonsson, Halmstad Kerstin Marinko, Uppsala Birgitta Molinder, Trollhättan Alicia Scalzotto, Helsingborg Bakgrund K2 är ett nätverk för personal inom inbyggd kommunal företagshälsovård. Nätverket har funnits sedan flera år för chefer, sköterskor, ergonomer och beteendevetare. Under företagsläkarutbildningen i Göteborg var vi två läkare i intern kommunal företagshälsovård som konstaterade att vi som icke chefer hamnade utanför K2. Intresseförfrågan och allmän sondering av terrängen tydde på att flera doktorer i samma situation också kände behov av kollegiala kontakter för utbyte av råd, stöd, erfarenhet och kunskap. Aktuellt Företagsläkare från sju kommuner, från Helsingborg i söder till Gävle i norr, samlades för ett lunch till lunchmöte i Stockholm. Vad blev då K2 för företagsläkare? Jo: Ett nätverk öppet för alla läkare i intern kommunal företagshälsovård. För den som arbetar på konsultbasis är det okay att medverka under förutsättning att kommunen ger det i uppdrag till sin konsultläkare. Medlemsregistrering sker genom att en mail-lista upprättas. Årlig uppdatering av medlems- och sändlista måste skötas av någon. Stefan kollar om det finns intresse och möjlighet till en gemensam lista för de olika yrkeskategorierna inom K2. När, var och hur ska vi träffas? Det fanns så mycket att ta upp detta vårt första möte att två gånger per år blir riktmärket till att börja med. Värdskapet ska alternera mellan medlemmarna och orten följer värdskapet. Som värd fixar man konferenslokal, planerar program och ev föreläsare. Var och en ordnar med boende, men bra förslag från den som kan trakten emottages tacksamt. Så var det hur vi ska träffas. Under enkla former där läkemedelsindustrin kan medverka med t ex föreläsare men inte några stora jippon. Utöver ovanstående diskuterades även företagsläkarrollen, rehabåtgärder via företagshälsovården, organisationsfrågor, ärendeingång, samverkan, gränsdragning mot sjukvård, förstadagsintyg, SAM, friskvård, finansiering, missbrukspolicy, litteraturtips med mera, med mera. Framtid Nästa möte bestämdes till oktober 2005 i Trollhättan. Boka tiden redan nu, tala om det för kolleger som kan vara intresserade och hör av Dig om Du har frågor eller vill vara med på medlemslistan! En mer formell inbjudan kommer att skickas ut under slutet av augusti. Så är K2-nätverket för läkare inom intern kommunal företagshälsovård etablerat, och fortsättning följer! 7

7 Särskilt svar från Svenska Företagsläkarföreningen Vi vill utan att vara helt bundna till den tidigare texten kunna skriva ett förslag hur det ska vara när det är som bäst vad det gäller sjukskrivningsprocessen för i första hand de arbetsföra. För de arbetslösa behövs en särskild myndighet som hanterar arbetsgivarens ansvar och det har tidigare föreslagits att detta ska ske via arbetsmarknadsmyndigheterna. Sjukskrivningsprocessen borde följa följande schema: 1. Korttidssjukskrivningar (de första 8 dagarna.): A) Medarbetaren ska sjukskriva sig till arbetsgivaren, närmaste chef och till Företagshälsovården eller via chef till Företagshälsovården så att Företagshälsovården vet om att medarbetaren är sjukskriven från första dagen. Efter senast dag tre skall arbetsgivaren, chef eller Företagshälsovården efter överenskommelse kontakta den sjukskrivne per telefon, sms eller personligen i syfte att ta reda på hur det står till och om det finns något att göra för att påskynda tillfrisknandet eller anpassningen till arbetsförmågan ifrån arbetsplatsen. (Syftet med denna kontakt är inte för att kontrollera utan för att vara en resurs för individen och arbetsplatsen i fråga). B) Efter femte dagen görs en påminnelse om behovet av att uppsöka läkare för att få sjukskrivningsbehovet bedömt. I första hand från Företagshälsovården där sådan finns. Om det inte finns Företagshälsovård skall den sjukskrivne ta kontakt med sin doktor som då bedömer arbetsförmågan. I de fall patientens vanliga doktor inte känner till förhållandena på arbetsplatsen skall det finnas en möjlighet att skriva remiss eller ringa ett telefonsamtal till företagsläkaren för att där få hjälp med arbetsförmågebedömningen. Denna kommunikation kan ju också ske på remiss för bedömning av arbetsförmågan och eventuellt övertagande eller samarbete av sjukfallet. 2. Efter dag 10 (om det är medicinskt möjligt), kallas patienten, patientens chef, fackliga företrädare, företagsläkare, eventuellt behandlande läkare, personalman eller motsvarande från personalavdelning, Försäkringskassan eller andra resurspersoner till ett möte som blir såväl ett rehabiliteringsutredningsmöte som ett avstämningsmöte. Vid mötet upprättas vad som behöver göras för att uppnå rehabilitering, i vilken ordning rehabiliteringen ska ske, tidplan, vilka resurser som behövs och vilka som är ansvariga samt på vilket sätt utvärdering utav rehabilitering ska ske. I de allra flesta fallen kan det direkt bedömas hur rehabiliteringen ska utredas och hur den ska planeras och man behöver vanligtvis inte göra fler möten (typ avstämningsmöten). Vid mötet bestäms när utvärderingen ska ske och kan vanligen göras av medarbetaren själv i samverkan med företagshälsovårdsteamet, eventuellt företagsläkaren, chef m fl. Ibland behövs extern hjälp av exempelvis Försäkringskassan. 3. Sjukskrivande läkare skall aldrig sjukskriva mer än 14 dagar utan att patienten direkt uppmanas ta kontakt med ansvarig person på Företagshälsovården (coachen) som stämmer av rehabiliteringsprocessen. På så sätt fortsätter sjukskrivningsprocessen om så är nödvändigt men senast efter 14 dagar gör man en bedömning av arbetsförmågan och de rehabiliterande processerna så att de går i den takt som går att förvänta. Obs! Medicinsk rehabilitering och arbetslivsrehabilitering kan vanligen ske samtidigt och om det föreligger långa väntetider på en medicinsk åtgärd kan man vanligen även utföra en aktiv rehabilitering under tiden på olika sätt. Använd all fantasi och kunskap som finns hos patienten, inom FHV-teamet och hos fack och arbetsgivare på den aktuella arbetsplatsen. 4. Om planerna ej kan följas upprepas processen med förnyade planer och en förnyad bedömning. Dock gör man inte mer än tre sådana omprövningar utom möjligen i något alldeles speciellt ärende. Efter dessa tre prövningar är det dags att sätta igång processen om en bortre parentes, dvs på sex månader efter tre rehabiliteringsplaner skall ärendet bedömas om det finns arbetsförmåga utanför företaget, inom företaget på annan plats eller inte alls. Konsekvensen från dessa bedömningar skall ha redogjorts via företagets rehabiliteringspolicy, vilka skall behandla omplacering, outplacement eller personlig arbetsbrist. Alla dessa processer skall vara förhandlade med de fackliga företrädarna och arbetsgivaren inom ramen för rehabiliteringspolicyn. Om sjukskrivningsprocessen sköts enligt ovan blir den enskildes rättssäkerhet stor. Vi får inga onödiga inhumana långfall. Människan får chans till omorientering och enligt den emperi som finns kan sjuktalen sänkas till i snitt 4-5%. Svenska Företagsläkarföreningen håller med om att kunskapen i många fall är bristfällig vad det gäller sjukskrivningsprocessen men med den kunskap som vi redan har vet vi tillräckligt för att redan nu göra det möjligt att halvera ohälsotalen om vi bara vill. Detta kan ske på cirka tre år. Det är snarare oförmågan till att samverka och samordna som är en av de största orsakerna till de höga sjuktalen än kunskapsbrist. Det är även viktigt att det ska finnas incitament för såväl den enskilde som för arbetsgivaren att vilja få ner ohälsotalen till en humanistiskt låg nivå. Härför behövs såväl incitament av ekonomisk art som utav humanistisk, moralisk och etisk karaktär. Omotiverade medarbetare går ej att rehabilitera och omotiverade arbetsgivare rehabiliterar få och förebygger än mindre. Det allra effektivaste är när man kan arbeta från den främjande principen vilket innebär att man skapar så få sjukfall som är möjligt genom att människor får goda förutsättningar att göra ett bra jobb och arbetsgivaren får goda förutsättningar att utveckla en bra verksamhet. Svenska Företagsläkarföreningens remissvar formulerat av 8

8 Inbjudan Fördjupningsutbildning i Riskbruksprevention och Motiverande samtal FHV erbjuds en fördjupningsutbildning i grundläggande kunskaper och färdigheter att hantera riskbruksmetoder. Praktiskt, kliniskt genomförande av screening och rådgivning kommer att vara i fokus. Utbildningen arrangeras i ett samarbete mellan Arbetslivsinstitutet (ALI), Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF) och Riskbruksprojektet/FHV. Flera av de medverkande föreläsarna kommer från Karolinska Institutet. Tid Steg 1) november 2005 Steg 2) 15 december 2005 Plats Kostnad Antal platser Anmälan Frågor? Arbetslivsinstitutet, Vanadisvägen 9 i Stockholm 1 200: - (exkl. moms). I priset ingår kaffe, lunch, utbildningsmaterial och kursbevis. 30 deltagare Senast den 30 september 2005 på bifogade anmälningsblankett. Anmälan sänds till Pernilla Nordkvist, Riskbruksprojektet/FHV. Adress: Fammi, Riskbruksprojektet/FHV Skeppsbron Stockholm Fax: E-post: pernilla.nordkvist@fammi.se Har du frågor kan du kontakta projektledare Pernilla Nordkvist, Riskbruksprojektet/FHV. Välkommen med din anmälan! Pernilla Nordkvist Projektledare/företagssköterska Riskbruksprojektet/FHV Mer information finns på

9 Föreskrift stärker företagsläkarens roll vid medicinska kontroller i arbetslivet. AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet träder i kraft den 1 juli I föreskriften finns bestämmelser om medicinska kontroller samlade. De fanns tidigare i olika bransch- eller sakföreskrifter tillsammans med tekniska och yrkeshygieniska regler. I den nya föreskriften har flertalet stadgade medicinska åtgärder sammanförts och kvar i de ursprungliga föreskrifterna finns krav på att medicinska kontroller ska genomföras enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter. Tidsintervallen mellan olika undersökningar har i möjligaste mån samordnats. Det har tillkommit medicinsk kontroll vid vibrationsexponering och medicinska råd och regler om när det kan vara motiverat att genomföra medicinska kontroller av andra skäl. För oss som företagsläkare innebär den nya föreskriften att vi får en tydligare roll när det gäller medicinska kontroller. I 2 definieras tydligt vad olika begrepp, som används i föreskriften, innebär. Läkarundersökning definieras som en individinriktad undersökning som läkare ansvarar för och där denne medverkar i undersökningen av varje enskild arbetstagare. Hälsoundersökning är en undersökning där läkaren inte behöver medverka i undersökningen av varje enskild individ. Läkaren ansvarar dock för den slutliga medicinska bedömningen. Undersökningen kan genomföras med hjälp av ett frågeformulär, ett enskilt samtal och/eller kroppsundersökningar och provtagningar. För huvudparten av kontrollerna krävs läkarundersökning. Nytt är också att det från den 1/ krävs specialistkompetens i yrkes - och miljömedicin eller företagshälsovård (eller motsvarande kunskap) för att genomföra undersökning för utfärdande av tjänstbarhetsintyg. Vad gäller arbete som kräver stor fysisk påfrestning får även leg. läkare med dykerimedicinsk kompetens gör undersökningen och för elever i grund - och gymnasieskola får skolläkare genomföra tillämpliga undersökningar. Det här är en föreskrift som sannolikt kommer att medföra mer arbete med medicinska kontroller. Samtidigt kommer det tydligare regelverket, utförliga allmänna råd och förbättrade frågeformulär att förenkla arbetet. Ett oprövat område inom företagshälsovården är exposition för vibrationer. Här har man inom arbets - och miljömedicin fört diskussioner om vad en medicinsk kontroll bör innehålla. För företagshälsovården (och våra kunder) är det väsentligt att hitta en modell som ger god medicinsk bedömning till rimlig kostnad (i tid och pengar). Förslagsvis kan en framtida dialog kring detta i vår tidning vara till nytta? Kerstin Marinko Vice ordförande i SFLF Styrelsens sammansättning Ordförande Johnny Johnsson Stora Enso Fors AB Fors Tel: Fax: johnny.johnsson@storaenso.com Vice Ordförande Kerstin Marinko Uppsala Kommun UTS Kommunhälsan Uppsala Tel: kerstin.marinko@telia.com Eva Garén Skimmelvägen Södertälje Tel: Fax: eva.garen@privat.utfors.se Sekreterare Kassaförvaltare Mats Berg Feelgood Väst Byfogdegatan Göteborg Tel: Fax: mats.berg@feelgood.se Kansli Yvonne Krüger Sveriges Läkarförbund Box 5610, Stockholm Tel: Fax: yvonne.kruger@slf.se Ledamot Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan Stockholm Tel: Fax: bengt.l@bankhalsan.se Ledamot Stefan Gram Arbetsmiljöenheten, Kristianstads Kommun KRISTIANSTAD Tel: , stefan.gram@kristianstad.se Kjersti Sleman Feelgood Nygatan 31 B Linköping Tel: Mobil: Ledamot Redaktion Kansli: Yvonne Krüger Sveriges Läkarförbund, Box 5610, Stockholm Besöksadress: Villagatan 5 Tel: yvonne.kruger@slf.se Tidningsredaktion: Ansvarig utgivare: Johnny Johnsson Redaktör: Mats Berg Form, tryck: LiTHO, Motala Annonser: M-Line AB, Ordförande: Johnny Johnsson Stora Fors AB, Fors Tel: johnny.johnsson@storaenso.se Vice Ordförande: Kerstin Marinko Uppsala Kommun, UTS Kommunhälsan Uppsala Tel: kerstin.marinko@telia.com Sekreterare: Eva Garén Skimmelvägen Södertälje Tel: eva.garen@privat.utfors.se Kassör: Mats Berg Feelgood Väst, Byfogdegatan 4, Göteborg Tel: mats.berg@feelgood.se 10

10

11 Man behöver inte åka långt för att åka dit. GlaxoSmithKline AB, box 516, Solna, tel McBride photonica/johnér Bildbyrå Fler och fler svenskar åker utomlands varje år. Men trots att vi blir alltmer resvana, så är kunskapen fortfarande låg om vilka sjukdomar som ligger och lurar därute. Som hepatit t ex. De flesta skulle nog inte chansa när det gäller en resa till centrala Afrika eller Sydamerika, men faktum är att man bara behöver åka till populära resmål som Thailand, Turkiet, Tunisien och Egypten för att behöva ett rejält skydd. För de som vill ha ett heltäckande skydd rekommenderar vi Twinrix, medan Havrix är det självklara valet för den som bara vill vaccinera sig mot hepatit A, respektive Engerix-B mot hepatit B. Om du har frågor eller vill beställa Twinrix, Havrix och Engerix-B, kan du kontakta vår kundservice RixvaccinService på tel , fax , eller på rixvaccinservice.sweden@gsk.com. Mer information om vaccinerna får du på Har du sagt A får du säga B. Långtidsskyddet mot hepatit A och B. Preparat: Twinrix Paediatric Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rdna) 10 mikrogram/ml, Hepatit A virus, inaktiverat 360 ElU/ml, ATC-grupp: J07BC20. Indikation: Twinrix Paediatric är indicerat för användning hos icke immuna barn och ungdomar från 1 års ålder upp till och med 15 års ålder, som riskerar att få både hepatit A och hepatit B infektion. Preparat: Twinrix Vuxen Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rekombinant) 20 mikrogram/ml, Hepatit A virus, inaktiverat 720 ElU/ml, ATC-grupp: J07BC20. Indikation: Twinrix Vuxen är indicerat för användning hos icke immuna vuxna och ungdomar, 16 år och äldre, som riskerar att få både hepatit A och hepatit B infektion. Preparat: Havrix 1440 Elisa U/ml Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit A virus, inaktiverat ATC-grupp: J07BC02. Indikation: Aktiv immunisering mot hepatit A virus infektion. Preparat: Engerix-B 20 mikrogram/ml Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rdna)) ATC-grupp: J07BC01. Indikation: Engerix-B är indicerat för aktiv immunisering mot hepatit B-virusinfektion (HBV), orsakad av alla kända subtyper hos icke immuna personer i alla åldersgrupper. Nationella riktlinjer avgör vilka populationer som bör immuniseras. Det kan förväntas att hepatit D också förhindras genom immunisering med Engerix-B eftersom hepatit D (orsakad av delta agens) inte förekommer i frånvaro av hepatit B-infektion. För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar och dosering se fass.se.