Snart skall det komma en sommar även i kalla Norden! Men innan dess hoppas vi få se Dig på utbildningsdagar och årsmöte i Umeå april!

Transkript

1 Foretagslakaren_ Sida 1 M E D L E M S B L A D F Ö R S V E N S K A F Ö R E T A G S L Ä K A R F Ö R E N I N G E N Snart skall det komma en sommar även i kalla Norden! Men innan dess hoppas vi få se Dig på utbildningsdagar och årsmöte i Umeå april! - SOMMARBILD FRÅN PARADISBUKTEN I NORGE!

2 Foretagslakaren_ Sida 2 INNEHÅLL Ledare 3 Företagsläkarkurs i väst 4 Arbets- och miljömedicin 5 Inbjudan till Vårmötet 6 Program 7-9 Internationell kongress i Milano 10 Riskbruksprojektet flyttar 11 2

3 Foretagslakaren_ Sida 3 O S Guld, OS Guld, OS Guld... Vilken härlig start på det nya året 06! Jag sitter i det vackra Dalarna och tittar ut mot ett snövitt landskap, 10 kallt en fantastisk vinterdag. Framför mig har jag vår kära kartongfabrik, där det ryker ur alla skorstenar av stigande vattenånga, härligt, då vet vi att fabriken är igång! Stora Enso Fors har nyligen tilldelats Utmärkelsen Svensk Kvalitet med omdömet Världsklass! Detta är även det ett OS Guld för vår produktivitet men också för Företagshälsovården. Domarkommittén skriver i sin återföringsrapport: Företaget uppvisar en i det närmaste unik strävan att verka efter den grundläggande uppfattningen att hälsa, effektivitet, lönsamhet och en god arbetsmiljö är varandras förutsättningar. Detta har uppvisats från alla sidor/personalkategorier under tre dagars arbetsplatsbesök. När företagshälsovården kan arbeta integrerat med verksamheten och dess ledning, då finns det goda förutsättningar att utveckla en god hälsa och en effektiv verksamhet. Kundnyttan av Företagshälsovården blir uppenbar och då kan också Företagshälsovården stå på egna ben och beroendet av hur statsmakter och myndigheter beslutar minimeras. Jag citerar ännu en gång domarkommittén: Företaget har en sammanhållen strategi och ett ledarskap som stödjer dess tillämpning. Ledarskapet visar personligt engagemang, också företagets högsta ledning är synlig i företaget och respekterad av de anställda. Vision, syfte, värderingar är integrerade i processer och förbättringsarbete. Personalens hälsa, säkerhet och motivation är integrerat i företagets arbete. Resultatet bekräftar att företaget har ett systematiskt angreppssätt för sitt humankapital. Detta, i kombination med rådande öppenhet, tilltro och förändringsvilja, skapar en unik psykosocial miljö som med säkerhet avspeglar sig i resultatet av de undersökningar man gör. Svenska Företagsläkarföreningen har också fått ett OS Guld i den nya specialiteten Arbets- och Miljömedicin en milstolpe i vår utveckling. Nu jobbar vi för fullt för att få den så bra utformad som möjligt. Däremot blir jag mer osäker om det blir någon medalj över huvud taget när det gäller den utlovade propositionen om lagen om företagshälsovård. Den tycks inte komma i mars som vi har blivit lovade, och den kan därmed inte heller behandlas i Riksdagen före valet. Nu börjar jag skönja mörka troll i horisonten som ser ut som ännu en ny utredning om företagshälsovård (suck). Det är uppenbart att vi inte kan vänta på dessa utredningars eventuella beslut, vi kan inte vara i Ledare stand by läge längre. Det jag förut har skrivit om att vi måste ha en plan B om proppen inte kommer, måste nu bli plan A. Företagshälsovården måste förlita sig till sin egen livskraft, och vi har alla förutsättningar att klara av det på ett mycket bra sätt. Det är bara att kavla upp ärmarna och börja jobba stenhårt. Sjuktalen sjunker och sjukpensionerna ökar. När vi nu närmar oss valet har nog siffrorna friserats så att allt ser ut som om det är okey. Detta utan att företagshälsovården omnämns som en aktiv aktör. Vi måste visa oss, producera bra resultat och publicera dessa. Det är livsnödvändigt att synas för hela branschen. I förra ledaren skrev jag om sjukskrivningsprocessen, hur den bör vara när den är som bäst. Jag har fått många uppmuntrande kommentarer om det synsättet, men också väldigt många påpekar att vi har för oklara regler vad gäller rehabiliteringsansvar för arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsmarknadsfolket m.fl. Vi vet också att försäkringskassan har slutat att köpa rehabilitering liksom även många arbetsgivare. De rehabiliteringsproducenter som finns håller på att svälta ihjäl i väntan på att det skall bli nya utredningar och nya beslut., Exempelvis Rygginstitutet, Alfta och Alexander Perskis Stresscentrum för utmattningsdepression är underförsörjda med patienter, trots att det finns ett hav av rehabliteringsbehövande ute i samhället detta är för bedrövligt! Hans Karlsson anser att det är solklara regler, försäkringskassan håller på med sina omorganisationer så de har inte tid eller ork att engagera sig, förutom att jaga fuskare, om jag överdriver lite lätt. Då kan man spekulera som i förra ledaren - Hur skall det vara när det är som bäst när det gäller rehabilitering? Enligt min mening borde det se ut på det sätt som vi utarbetat vid Stora Enso Fors, varför jag beskriver detta som ett debattinlägg eller som brasved för vidare diskussioner. Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering innebär idag att man skall göra en rehabiliteringsutredning inom en viss tid och enligt arbetsmiljölagen att arbetet skall anpassa till var och ens arbetsförmåga där det är möjligt för verksamheten. Detta förpliktar till närmast ingenting för den som inte vill eller inte kan. Ansvar utan krav på kompetens och ekonomiska konsekvenser ger oklara regler, vem skall betala är den viktigaste frågan som man inte har besvarat. Vid Stora Enso Fors gör vi på följande: Vi - arbetsgivare, FHV, patient och fack gör en rehabiliteringsutredning och tillika en rehabiliteringsplanering helst redan inom 14 dgr där så är möjligt. Vi ansvarar för och kontrollerar att rehabiliteringen fortskrider på det sätt som vi har planerat och då i samråd med sjukvården, försäkringskassan, patienten, arbetsplatsen och om det behövs externa 3

4 Foretagslakaren_ Sida 4 resurser. Vi tar på oss ett ekonomiskt ansvar genom att ha en välutvecklad företagshälsovård. Vi köper de externa resurser som behövs för rehabiliteringen och rehabiliteringen utvärderas enligt plan, och vi har alltid kontakt med patienten en gång var 14:e dag. Om rehabiliteringen måste revideras 2-3 ggr bedömer företagshälsovården om det är rimligt att anta att patienten av medicinska skäl skall kunna arbeta inom sex månader. Vi fortsätter då med rehabiliterings-arbete fram till den sjätte månaden, där har vi en bortre parentes då vi gör en slutbedömning huruvida patienten kan gå tillbaks till ett anvisat, annat arbete eller att arbetsförmågan är så sänkt att det blir en prövning av sjuk- eller aktivitetsersättning, då tillsammans med försäkringskassan eller att patienten har en arbetsförmåga som inte vi kan ta tillvara på, dvs. arbete utanför verksamheten. På detta vis undviker vi att få långa ärenden, och det är humanistiskt väldigt bra för patienten att få veta att det finns en bortre parentes, där man kan nyorientera sig och på så sätt omforma sitt liv, om arbetsförmågan inte kan bevaras på arbetsplatsen som tidigare. Om det är rimligt att tro att patienten av medicinska skäl inte skall bli arbetsför inom sex månader diskuterar vi med specialister, försäkringskassa etc. om en tidsbegränsad sjukersättning kan vara det som är aktuellt. Därefter kan ny rehabiliteringsinsats komma i fråga. Så här tycker jag att arbetsgivaransvaret skulle se ut från de erfarenheter vi har i Stora Enso Fors; 1) Rehabiliteringsansvar innebär såväl kompetens som ekonomisk ansvar för rehabiliteringen, löpande under ett år efter det att patienten bedömts vara medicinsk möjlig att rehabilitera. 2) Samhället, försäkringskassan tar över samordningen av rehabilitering inkl. det ekonomiska ansvaret efter det att arbetsgivaren har haft ansvaret under 1 år med kriterier som ovan. 3) Företagshälsovården används för att göra arbetsförmågebedömning under hela rehab.processen och i samråd med övrig sjukvård för en bedömning av den medicinska rehabiliteringen har kommit så långt att en påbörjad arbetsrehabilitering är möjlig. 4) Medfinansiering av sjukskrivningen löper under hela rehabiliteringsprocessen upp till 1 år efter att det är medicinskt möjligt att påbörja rehabiliteringen. Vore rehabiliteringen organiserad på ovan skisserat sätt, skulle alla kunna få rehabilitering och sjuktalen skulle verkligen minska inte bara friseras. Bäst är det förstås att arbeta främjande, så att vi får så få som möjligt att behöva rehabilitera. Ha en riktigt skön vårvinter och jag ser fram emot att få möta er alla och diskutera dessa frågor på vårmötet i Umeå den april. Välkomna dit! Johnny Johnsson, ordförande Ytterligare en företagsläkarkurs i väst! Företagsläkarutbildningen, som i många år enbart gått att ta del av på ALI i Stockholm, har nu genomförts i tre omgångar i Göteborg med Arbets- och Miljömedicinska kliniken, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet som kursarrangör. Stockholmskursen har under senare år förlöpt under ca 1,5 år medan Göteborgskursen har haft ca 1 års varaktighet. Genom koppling till akademin och Göteborgs universitet har Göteborgsversionen av företagsläkareutbildningen poängsatts till 15 P med 10 kursperioder om vardera 1 P (1 P motsvarar en veckas studier) och projektarbete som poängsatts till 5 P. Kursperioderna i Göteborg har innehållit 3 dagars katedral undervisning respektive 3 dagars klinisk praktik på kursdeltagarens respektive regionala Arbets- och Miljömedicinska klinik. Projektarbetet utgör en viktig del av utbildningen och i Göteborg har man varit mycket noga med att tidigt under utbildningen initiera projektarbetsstart, rekryterande av projekthandledare från Yrkesmedicinska klinikerna och uppföljande projektmetodikavsnitt under kursperiodernas gång. Kraven för godkänd kurs har i Göteborg varit 80%-ig närvaro på alla undervisningsmoment inklusive praktikperioder samt godkänt projektarbete. Vid den tredje nyligen avslutade utbildningsomgångens, i Göteborg, högtidliga examen på Novotel , hade mycket hög andel av de ca 30 deltagarna blivit godkända. För att erhålla företagsläkarspecialistkompetens från Socialstyrelsen krävs ju, förutom godkänd företagsläkarutbildning, också en 2-årig handledd tjänstgöring i företagshälsovård med av ALI godkänd handledare. För att erhålla företagsläkarspecialistkompetens från Socialstyrelsen krävs ju, förutom godkänd företagsläkarutbildning, också en 2-årig handledd tjänstgöring i företagshälsovård med av ALI godkänd handledare. Även om det strax före jul beslutats om en ny gemensam basspecialitet i arbets- och miljö-medicin som kommer att Även om det strax före jul beslutats om en ny gemensam basspecialitet i arbets- och miljö-medicin som kommer att 4

5 Foretagslakaren_ Sida 5 innefatta tidigare yrkes- och miljömedicinska specialiteten och företagsläkarespecialiteten, kommer det att finnas ett kvarstående behov av fortsatt utbildning till företagsläkarspecialistkompetens enligt gamla systemet under lång tid. Även om man ännu inte i detalj bestämt hur eventuella övergångsbestämmelser skall se ut, är vi i Företagsläkarföreningen helt överens om att den hittills varande företagsläkarspecialiteten måste finnas kvar för alla som redan erhållit den och för de som kommer att gå den nuvarande utbildningsvarianten. Huruvida de som redan har företagsläkarspecialitet skall kunna kompletteringsutbilda sig och dessutom få specialistkompetens i den nya specialiteten, arbets- och miljömedicin, vet vi idag ännu ingenting om. Hur som helst är det stort behov av nyrekrytering till jobb som företagsläkarspecialister p g a både stora pensionsavgångar och ett ökat intresse för hälso- och rehabiliteringsarbete inkl aktivt deltagande i den s k sjukskrivningsprocessen. Framöver kommer det också att finnas reglerade krav på företagsläkarspecialistkompetens för utfärdande av vissa lagstadgade medicinska kontroller i arbetslivet. Således finns det många skäl för Dig som arbetar som företagsläkare, men ännu inte gått utbildning till företagsläkarspecialist, att försöka komma med på någon av de kommande utbildningarna i Stockholm eller Göteborg (beslut om ytterligare utbildningsomgångar i Göteborg är ännu ej fattade). Arbets- och miljömedicin en specialitet med både topp och bredd I december 2005 kom regeringens beslut om en ny indelning av Läkarspecialiteterna. Specialiteten Yrkes- och miljömedicin samt påbyggnadsspecialiteten Företagshälsovård ersätts den 1 juli 2006 av en ny specialitet i Arbets- och miljömedicin. Redan 2001 började SFLF och Yrkes- och miljömedicinska föreningen att arbeta för en gemensam specialitet. Våra starkaste motiv för detta var: Att skapa en specialitet, med inriktning på sambanden mellan miljö och hälsa, som motsvarar samhällets behov och därmed har både topp och bredd, dvs. innefattar både första linjens hälso- och sjukvård och forskning på universitetsnivå. Att kunna erbjuda unga läkare, med intresse för området, en fullvärdig och attraktiv specialistutbildning jämförbar med andra specialiteter. Att skapa bättre förutsättningar för forskning, utveckling och fortbildning. Att få samma specialitetsstruktur som omvärlden och kunna verka internationellt för utveckling av läkarspecialiteten Occupational Medicine. När sedan översynen av nuvarande specialitetsstruktur påbörjades presenterade vi vårt förslag för utredaren och resultatet blev en ny gemensam specialitet. Nu börjar den stora utmaningen, nämligen att omsätta en teoretisk modell till fungerande ST-tjänster och samtidigt kunna täcka det - på grund av många pensionsavgångar - stora behovet av specialister i Företagshälsovård och Yrkesoch miljömedicin, under de 5-7 år det tar innan de första arbets- och miljömedicinarna är klara. För fungerande STtjänster krävs samverkan mellan landsting och privat företagshälsovård och för att täcka specialistbehovet fr.a. inom företagshälsovården under de närmaste åren krävs övergångsbestämmelser, som gör det möjligt att initialt fortsätta nuvarande specialistutbildning parallellt med den nya. Vi kommer under våren, tillsammans med FSF, försöka få en dialog med bl.a. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting kring dessa frågor. Både inom Sveriges Kommuner och Landstings Hälso- och sjukvårdsdivision och inom FSF har man redan inlett arbetet med att hitta former för ST-tjänster. Våra yrkes- och specialitetsföreningar påverkas också av förändringen. Yrkes- och miljömedicin är en specialitetsförening inom läkarförbundet och dess medlemmar tillhör olika yrkesföreningar. Svensk företagsläkarförening är både specialist- och yrkesförening. Det rimliga är att vi skapar en ny gemensam specialistförening och att SFLF blir en ren yrkesförening för företagsläkare (jfr SFAM och distriktsläkarföreningen). Dessa frågor kommer vi att ta upp i samband med Vårmötet i Umeå. På vår hemsida kommer det att finnas aktuell information om hur arbetet kring specialistutbildningen fortskrider. Där kan du också hitta förslag till målbeskrivning och övergripande utbildningsplan (arbetsmaterial). Läs gärna och kom med synpunkter. Kerstin Marinko Vice ordförandeoch ledamot av specialitetsarbetsgruppen. (Övriga ledamöter: Johnny Johnsson SFLF, Gunnar Ahlborg och Bodil Persson Yrkes- och miljömedicinska föreningen) 5

6 Foretagslakaren_ Sida 6 MYCKET VÄLKOMNA TILL Arbets- och miljömedicinskt Vårmöte I UMEÅ APRIL 2006! Arbets- och miljömedicinen spänner över ett stort område och så gör även årets program. Vi hoppas att alla ska finna intressanta föredrag, samtidigt som mötet naturligtvis är ett viktigt tillfälle att träffa kollegor från hela landet och utbyta tankar. Årets tema är Möte Människa Miljö, vilket syftar på alla möten vi människor dagligen erfar, såväl i den yttre miljön som i arbetsmiljön, och hur dessa påverkar vår hälsa. Under programmets tre dagar har vi försökt spegla bredden av dessa möten. Programmet innehåller områden där vi i Umeå har ett särskilt intresse såsom stress, skiftarbete, och effekter av luftföroreningar. Möjligheterna att förstå och bestämma human exponering och dess effekter är ett kärnområde inom arbets- och miljömedicinen och det ägnas här ganska stor plats. Arbets- och miljömedicinen handlar inte bara om att finna riskfaktorer utan också att göra något åt dem. Vi ägnar därför en session åt evidensbaserad intervention inom arbetsmedicinen, ett område som vi tror kommer att få allt större uppmärksamhet också inom vårt kunskapsområde. Umeå har fått sitt namn av Umeälven uma betyder den dånande. Umeå kallas björkarnas stad och det finns ca 3000 björkar i staden. Umeå har många företag och industrier, men är mest känd som kunskaps- och lärdomsstad. Universitetet har ca studenter och drygt 4000 anställda. Umeå har drygt invånare och det stora inslaget av studenter gör att medelåldern är låg, ca 37 år. Umeå innehåller också kontraster, man behöver inte komma långt utanför staden för att uppleva vildmark och brusande älvar. Den som kommer från södra Sverige kommer också att notera ljuset, redan i slutet av april är dagen betydligt längre i Umeå än längre söderut! Vi ses i Umeå! Ingrid Liljelind, Ordf i arrangörsgruppen, Telefonnr: , e-post; ingrid.liljelind@envmed.umu.se ANMÄLAN Anmälan gör du själv på länken nedan, du kan också anmäla dig på telefon till Ingela Granberg, Umeå Folkets Hus, eller mailadress ingela.granberg@umea.fh.se TID OCH PLATS Vårmötet hålls centralt i Umeå på Umeå Folkets Hus med början onsdagen den 26 april klockan till fredagen den 28 april klockan Karta med Folkets Hus placering samt var hotellen ligger finns under fliken nära till allt. Program och föreläsare: läs nedan! POSTER Om du önskar presentera en poster, skicka in titel och tio rader abstrakt till Christina Reuterwall; christina.reuterwall@jll.se. Sista datum för att anmäla poster är fredag den 31 mars Postertitel och abstrakt kommer att läggas ut på hemsidan. Storleken på skärmarna till postrarna är bredd 120cm och höjd 180 cm. AVGIFTER exklusive moms och per person. Anmälan fram till den 1 april 2006, hela programmet 3500 kr. Anmälan efter den 1 april kostar 4000 kr. Önskemål om att delta i delar av programmet är möjligt. Onsdag 26 april 1500 kr, torsdag den 27 april 1500kr samt fredag den 28 april 1000 kr. Anmälan efter den 1 april 2006 är 1700 kr, 1700 kr respektive 1100kr. ÅRSMÖTE Torsdagen den 27 april klockan finns det avsatt tid i programmet för respektive föreningars årsmöte. ALLMÄN INFORMATION Med flygbuss från den närbelägna flygplatsen Alvik hamnar du utanför konferensanläggningen Umeå Folkets Hus. Alla hotell samt Rådhusets festsalar ligger på bekvämt gångavstånd. ARRANGÖRER Mötet arrangeras i samarbete mellan Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Umeå, Sektionen för Arbets- och Miljömedicin, Svensk Belastningsergonomiska Förening, Svenska Företagsläkarföreningen, Svensk Yrkes- och Miljöhygienisk Förening, Svensk Yrkes- och Miljömedicinsk Förening samt Yrkes- och miljömedicinska klinikernas Beteendevetare och Miljösköterskor 6

7 Foretagslakaren_ Sida 7 Program Onsdag 26 april Enskilda föreningar samt verksamhetscheferna anordnar program om så önskas Lunch Inledning Välkomsttal. Göran Sandberg, Rektor vid Umeå universitet Medborgarskapets framväxt och förändringar i betydelsen av manligt och kvinnligt Åsa Karlsson Sjögren, docent, Historiska studier, Umeå universitet Kaffe + Postersession Parallella sessioner I Exponeringens effekter på individ och organisation. Moderator: Ingrid Liljelind Kvalitetssäkring av yrkesoch miljö-medicinska patientutredningar - Kronisk obstruktiv lungsjukdom Genusperspektiv på belastningsexponering. Moderator: Christina Ahlgren Moderator: Per Gustavsson Hur beter vi oss när vi får veta vår kemiska exponering i arbetslivet? Anita Pettersson Strömbäck, Yrkes- och miljömedicin, Umeå Kan KOL orsakas eller förvärras av luftföroreningar i arbetsmiljön? Bodil Carlsted-Duke, AMM, Stockholm Kvinnor och vibrationer. Sonya H Bylund, Arbetslivsinstitutet, Umeå Vad händer på företag/ myndigheter efter det att mätresultat från t ex kemisk exponering presenterats? Dan Eriksson, Esculapen, Umeå KOL - en presentation av kunskapsläget.(prel titel) Kjell Torén, Arbets- och miljömedicin, Göteborg Genus och kontext vid identifiering av målgrupper för prevention av besvär i nacke/skuldra och ländrygg. Ola Leijon, Arbets- och miljömedicin/enheter för arbetshälsa, Stockholm Exponering för socialt stöd - en risk- och friskfaktor i arbetslivet. Sessionen avslutas med en diskussion Ensidigt repetitivt arbete - betydelsen av kön Maria Nordin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå. Catarina Nordander, Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, LUND Diskussion och frågor Total belastning - två studier som undersökt och jämfört kvinnor och mäns fysiska belastning i betalt och obetalt arbete. Raymond Dahlberg, Arbetslivsinstitutet Stockholm Middag: Restaurang Rex i Rådhuset 7

8 Foretagslakaren_ Sida 8 Torsdag 27 april Vibrationer - effekter centralt och perifert. Göran Lundborg, Handkirurgi, Malmö universitetssjukhus, Malmö Folkhälsoperspektiv på luftföroreningarna. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå Kaffe Parallella sessioner II Vibrationer Moderator: Tohr Nilsson Omgivningsmiljö och hälsa. Moderator: Bertil Forsberg Skiftarbete - Sömn - Metabolism Moderator: Bernt Karlsson/Anders Knutsson Bedömning av vibrationsexponering inom ramen för hälsokontroller. Lage Burström, Arbetslivsinstitutet, Umeå Luftföroreningar och luftvägseffekter. Thomas Sandström, Lung- och allergikliniken, Umeå Sömn och minne. Jens Nilsson IPM, Stockholm Strukturella förändringar och innervationsförändringar i kroniskt smärtande sena Sture Forsgren, Integrativ Medicinsk Biologi, Anatomi, Umeå Omgivningsbuller och blodtryck Mats Rosenlund, AMM Stockholm Sömn och exekutiv förmåga: Fundament för beslutsfattande. Jens Nilsson, IPM, Stockholm Ny behandlingsmetod vid tendinos i Achilles-, patellaroch ECRB-sena Eva Zeisig, Idrottsmedicinska enheten, Umeå Hög arsenikhalt i dricksvatten från egen brunn - ett hälsoproblem även i Sverige! Kåre Eriksson, ABCentrum, Umeå Dygnet räcker till för sömn och metabolism? Bernt Karlsson, ABCentrum, NUS, Umeå Hur reagerar kroppen på statiskt och/eller repetitivt arbete? Diskussion och frågor Diskussion och frågor Fredrik Hellström, Belastningsskadecentrum, Umeå Lunch Försäkringsmedicin - ett stort kunskapsområde med många professionella roller. Bengt Järvholm, Yrkes och miljömedicin, Umeå Kaffe Årsmöten (samtliga föreningars årsmöten) Middag: Restaurang Äpplet, Folkets Hus. Utdelning av posterpris! 8

9 Foretagslakaren_ Sida 9 Fredag 28 april Frisk organisation (prel titel) Staffan Marklund, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Kaffe Parallella sessioner III Evidensbaserade interventioner och utvärdering - finns det inom arbetsmedicinen? Moderator: Bengt Järvholm Stress i arbetslivet, går det att mäta? Moderator: Lisbeth Slunga- Birgander Hudexponering, kunskapsläget och några exempel. Moderator: Ingrid Liljelind Fysisk variation i arbetet: effektiv intervention mot belastningsskador? Svend Erik Mathiassen, Belastningsskadecentrum, Umeå Titel meddelas senare. Eva Vingård, Arbets- och miljömedicin, Uppsala Dermal exposure - state of art. Leena Nylander French, UNC, USA Att utvärdera en nationell intervention - mission (im)possible? Kerstin Waling, Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå Metoder för att mäta den psykosociala arbetsmiljön Gunnel Ahlberg, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Hudexponering för allergena terpensyror vid tillverkning av träpellets. Kåre Eriksson, ABCentrum, Umeå Interventioner för livsstilförändringar Biologiska stressmarkörer i arbetslivet. Frisörer - riskgrupp för hudexponering. Lars Weinehall, Epidemiologi, Umeå Ulf Lundberg, Biologisk psykologi, Stockholm Marie-Louise Lind, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Lunch 9

10 Foretagslakaren_ Sida 10 Ny internationell arbetsmedicinsk kongress i Milano Du som är aktiv företagsläkare och intresserad av att hålla Dig ajour med utvecklingen inom arbetsmiljöområdet även utanför vårt lands gränser, skall ta chansen att åka till den arbetsmedicinska kongressen i Milano juni i år! Det vetenskapliga programmet är ännu inte offentliggjort, men kommer att innehålla föreläsningar och presentationer inom de 73 olika ämnesområden som finns listade på hemsidan: Kongressens sammanfattande rubrik är Renewing a century of commitment to a healthy, safe and productive working life. Vid flera tidigare tillfällen, där den vart tredje år återkommande kongressen avhållits, har många andra länder undrat varför det är så få deltagare från Sverige. Nu när kongressen ligger nära i Europa och dessutom under en mycket trevlig årstid i Milano, hoppas jag att fler kan ha chansen att åka till Milano för att förkovra sig inom det arbetsmedicinska området. Några representanter från Företagsläkareförningens styrelse kommer att närvara under kongressen. Mats Berg, Styrelseledamot Föreningens hemsida Företagsläkarföreningens hemsida är nu aktiv under Läkarförbundets portal, Vi finns där under menyvalet Läkarförbundets föreningar Yrkesföreningar. Där finns information om styrelsens arbete, olika utbildningar, årsmötesprotokoll, svar på remisser till föreningen och mycket annat. Vi har också lagt in material från arbetet med den nya gemensamma specialiteten som du kan ta del av, Finns det något annat som du tycker skall publiceras kan du ta kontakt med kansliet, yvonne.kruger@slf.se eller jan.rosen@sflf.net Glöm inte bort att uppdatera din e-postadress på läkarförbundet. Vi kommer under året att börja använda denna för dubbelriktad kommunikation. Bland annat planeras en internet-baserad enkät om företagsläkarens arbetsmiljö med avseende på anställnings- och livsvillkor, vidareutbildning och påverkansmöjligheter av egna arbetssituationen. Finns ingen korrekt e-postadress får du heller inte enkelt tillgång till detta. Jan Rosén 1 0

11 Foretagslakaren_ Sida 11 Riskbruksprojektet flyttar till Statens folkhälsoinstitut Nu är det klart, Riskbruksprojektets nya hemvist från och med den 1:a april i år blir Statens folkhälsoinstitut. Riskbruksprojektet är ett regeringsuppdrag som har sitt ursprung från nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Riskbruksprojektet/FHV vänder sig till företagshälsovårdspersonal. Riskbruksprojektet/FHV har under de första två projektåren nått drygt personer inom arbetslivet med kunskap om screening och rådgivning för riskbruk av alkohol. Två fördjupningsutbildningar för FHV-personal i Riskbruksprevention och Motiverande samtal genomfördes under 2005 och c:a 70 personer deltog, främst företagssköterskor. Utvärderingar från fördjupningstbildningar visar att deltagarna skattade den kliniska och praktiska nyttan med utbildningen 9-10 av 10 möjliga. Riskbruksprojektet fortsätter att erbjuda olika fortbildningsmöjligheter för FHV vad gäller alkoholprevention och mer om de olika utbildningarna kan du läsa på För DIG som företagsläkare planeras nya utbildnings- och informationsmöjligheter med särskild inriktning på screening och rådgivning i samband med medicinsk konsultation. Att tidigt upptäcka och åtgärda riskbruk av alkohol Utbildningens innehåll: Motiv för arbetslivet att upptäcka och åtgärda riskbruk av alkohol. Alkoholmarkörernas kliniska möjligheter och begränsningar. En möjlig metod för screening och rådgivning i samband med medicinsk konsultation. Några forskningsrön. Föreläsare: Företagsläkare Ragnhild Ivarsson-Walter, FHV SAAB och Docent Anders Helander från Alklab på KS Vill du anordna en utbildning för dina läkarkollegor? Är du intresserad så ring eller mejla till Riskbruksprojektet/FHV :s projektledare, Pernilla Nordkvist. Pernilla når du på , eller pernilla.nordkvist@fammi.se. Om du bjuder in kollegor från din region så står projektet för arvodeskostnaderna Styrelsens sammansättning Ordförande Johnny Johnsson Stora Enso Fors AB Fors Tel: Fax: johnny.johnsson@storaenso.com Vice Ordförande Kerstin Marinko Uppsala Kommun UTS Kommunhälsan Uppsala Tel: kerstin.marinko@uppsala.com Eva Garén Skimmelvägen Södertälje Tel: Fax: eva.garen@privat.utfors.se Sekreterare Kassaförvaltare Mats Berg Feelgood Väst Byfogdegatan Göteborg Tel: Fax: mats.berg@feelgood.se Kansli Yvonne Krüger Sveriges Läkarförbund Box 5610, Stockholm Tel: Fax: yvonne.kruger@slf.se Ledamot Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan Stockholm Tel: Fax: bengt.l@bankhalsan.se Ledamot Stefan Gram AB Tetra Pak, Ruben Rausings Gata Lund Tel: stefan.gram@tetrapak.com Kjersti Sleman Patientia Nygatan 31 B Linköping Tel: kjersti.sleman@patientia.se Ledamot Redaktion Ansvarig utgivare: Johnny Johnsson Stora Enso Fors AB Fors Tel: Fax: johnny.johnsson@storaenso.com Redaktör: Mats Berg Feelgood Väst Byfogdegatan Göteborg Tel: Fax: mats.berg@feelgood.se Tidningsredaktion: Form, tryck: LiTHO, Motala Annonser: M-Line AB,

12 Foretagslakaren_ Sida 12 Man behöver inte åka långt för att åka dit. GlaxoSmithKline AB, box 516, Solna, tel McBride photonica/johnér Bildbyrå Fler och fler svenskar åker utomlands varje år. Men trots att vi blir alltmer resvana, så är kunskapen fortfarande låg om vilka sjukdomar som ligger och lurar därute. Som hepatit t ex. De flesta skulle nog inte chansa när det gäller en resa till centrala Afrika eller Sydamerika, men faktum är att man bara behöver åka till populära resmål som Thailand, Turkiet, Tunisien och Egypten för att behöva ett rejält skydd. För de som vill ha ett heltäckande skydd rekommenderar vi Twinrix, medan Havrix är det självklara valet för den som bara vill vaccinera sig mot hepatit A, respektive Engerix-B mot hepatit B. Om du har frågor eller vill beställa Twinrix, Havrix och Engerix-B, kan du kontakta vår kundservice RixvaccinService på tel , fax , eller på rixvaccinservice.sweden@gsk.com. Mer information om vaccinerna får du på Har du sagt A får du säga B. Långtidsskyddet mot hepatit A och B. Preparat: Twinrix Paediatric Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rdna) 10 mikrogram/ml, Hepatit A virus, inaktiverat 360 ElU/ml, ATC-grupp: J07BC20. Indikation: Twinrix Paediatric är indicerat för användning hos icke immuna barn och ungdomar från 1 års ålder upp till och med 15 års ålder, som riskerar att få både hepatit A och hepatit B infektion. Preparat: Twinrix Vuxen Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rekombinant) 20 mikrogram/ml, Hepatit A virus, inaktiverat 720 ElU/ml, ATC-grupp: J07BC20. Indikation: Twinrix Vuxen är indicerat för användning hos icke immuna vuxna och ungdomar, 16 år och äldre, som riskerar att få både hepatit A och hepatit B infektion. Preparat: Havrix 1440 Elisa U/ml Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit A virus, inaktiverat ATC-grupp: J07BC02. Indikation: Aktiv immunisering mot hepatit A virus infektion. Preparat: Engerix-B 20 mikrogram/ml Beredningsform: Injektionsvätska, suspension. Substanser: Hepatit B-virus, ytantigen (rdna)) ATC-grupp: J07BC01. Indikation: Engerix-B är indicerat för aktiv immunisering mot hepatit B-virusinfektion (HBV), orsakad av alla kända subtyper hos icke immuna personer i alla åldersgrupper. Nationella riktlinjer avgör vilka populationer som bör immuniseras. Det kan förväntas att hepatit D också förhindras genom immunisering med Engerix-B eftersom hepatit D (orsakad av delta agens) inte förekommer i frånvaro av hepatit B-infektion. För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar och dosering se fass.se.