Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 29 januari 2014

Transkript

1 Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 29 januari 2014

2

3 Sidan 3 av 295 Ärende 1

4 Sidan 4 av 295

5 Sidan 5 av 295 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henric Carlson, Dnr Kommunstyrelsen Medborgarförslag om monumentalbyggnad över motorvägen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen anser medborgarförslaget besvarat i och med Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse Sammanfattning Förslagsställaren föreslår i ett medborgarförslag en monumentalbyggnad tvärs över motorvägen vid Kungsvägen, (d.v.s. vid trafikplats Kungsängen) som exempelvis skulle kunna innehålla kaféer, restaurang och ett kommunmuséum. Som referens på en liknande anläggning nämns Nyköpingsbro. Förslaget har en rad förutsättningar emot sig där den viktigaste torde vara att den är tänkt att ligga vid en trafikplats som bara är till hälften utbyggd, vilket betydligt försvårar möjligheten att stanna till vid den typen av anläggning som föreslås. En annan förutsättning som gör förslaget komplicerat är att kommunen inte äger marken som den skulle landa på. Tillväxtkontoret anser att förslaget av ovan nämnda anledningar är olämpligt och föreslår att ärendet inte behandlas vidare. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom 22 augusti 2013 Beslut i Kommunfullmäktige 11 september 2013, Kf 89 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den Ärendet Förslagsställaren föreslår i ett medborgarförslag en monumentalbyggnad tvärs över motorvägen vid Kungsvägen, (d.v.s. vid trafikplats Kungsängen) som exempelvis skulle kunna innehålla kaféer, restaurang och ett kommunmuséum. Som referens på en liknande anläggning nämns Nyköpingsbro. Förslaget har en rad förutsättningar emot sig där den viktigaste torde vara att den är tänkt att ligga vid en trafikplats som bara är till hälften utbyggd, vilket betydligt försvårar möjligheten att stanna till vid den typen av anläggning som föreslås. Om man skulle vilja göra ett stopp vid den på en resa västerut längs E18 skulle man inte kunna fortsätta med mindre än att man körde igenom hela Kungsängens tätort och vid en resa österut skulle den inte vara möjlig att stanna till vid.

6 Sidan 6 av 295 En annan förutsättning som gör förslaget komplicerat är att kommunen inte äger marken som den skulle landa på. Det är också tveksamt om det finns tillräckligt stor yta på den föreslagna platsen för att få plats med en anläggning av den typen. Visserligen finns det planer på att bygga ut trafikplatsen i samband med en framtida utbyggnad av Rankhusområdet men en sådan utbyggnad ligger långt fram i tiden och den skulle behöva mark som ytterligare skulle minska möjligheterna med att få plats med den föreslagna byggnaden. Kommunen är mån om att det den bygger dels ska vara sådant som är till största nytta för alla medborgare (exempelvis kulturhuset i Kungsängen, renovering av Brohuset) och dels ha ett så stort arkitektoniskt värde att det skapar en positiv bild av Upplands-Bro. Tillväxtkontoret anser att förslaget av ovan nämnda anledningar är olämpligt och föreslår att ärendet inte behandlas vidare. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtschef Elisabeth Mårell Tf. plan- och exploateringschef Henric Carlson Planarkitekt Bilagor: 1. Medborgarförslag som inkom 22 augusti 2013

7 Sidan 7 av 295

8 Sidan 8 av 295

9 Sidan 9 av 295 Ärende 2

10 Sidan 10 av 295

11 Sidan 11 av 295 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Susanna Huttunen, Dnr Kommunstyrelsen Medborgarförslag avseende tillgänglighet till fiskevatten för rörelsehindrade Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen anser medborgarförslaget besvarat i och med Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse. 2. Tillväxtkontoret får i uppdrag att utreda placeringen för kommunens första tillgänglighetsanpassade brygga. Sammanfattning Förslagsställaren har framför önskemål om en tillgänglighetsanpassad fiskebrygga vid någon av kommunens sjöar samt en asfalterad gånganslutning till bryggan. Frågor som rör tillgänglighet är något Upplands-Bro arbetar med kontinuerligt, bland annat i de åtgärdsprogram som revideras årligen. Utöver detta arbetar kommunen med tillgänglighet i naturreservat och friluftsområden, där det bland annat är en viktig fråga i reservatsutredningen för Lillsjön Örnässjön. Tillväxtkontoret anser därmed att förslagsställaren lyfter en viktig fråga, men framhåller att kringliggande tillgänglighet, såsom kollektivtrafikförbindelser, gång- och cykelförbindelser, toaletter och övrig service ska beaktas vid val av plats för en sådan brygga. Tillväxtkontoret föreslår därför att valet av plats ska utredas i dialog med till exempel berörda handikapporganisationer. Vad gäller förslaget om en asfalterad gånganslutning anser Tillväxtkontoret att det inte passar in i miljön vid kommunens badplatser och naturområden, utan föreslår istället en grusbeläggning som bättre passar in i den omgivande miljön. Det är emellertid viktigt att grusbeläggningen är jämn och fast så att det lätt går att ta sig fram med rullstol och rollator. Tillväxtkontoret föreslås därmed få uppdraget att utreda placeringen för en tillgänglighetsanpassad brygga. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 2 januari 2013 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 17 december 2013

12 Sidan 12 av 295 Ärendet Förslagsställaren har framfört önskemål om en tillgänglighetsanpassad fiskebrygga vid någon av kommunens badplatser, förslagsvis vid Lejondalssjön eller Lillsjön, samt en asfalterad gångväg till bryggan så att den blir möjlig att nå med rullstol. En tillgänglig utemiljö bidrar till att människor med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet och i många fall klara sig utan hjälp. Detta vinner både enskilda individer och samhället i stort på. Frågor som rör tillgänglighet är därför något som Upplands-Bro kommun arbetar med kontinuerligt, bland annat i de åtgärdsprogram som revideras årligen. Utöver detta arbetar kommunen med tillgänglighetsanpassningsåtgärder i naturreservat och friluftsområden. Exempelvis finns idag tillgänglighetsanpassade grillplatser och toaletter vid naturreservaten Frölunda och Lejondal. Tillgänglighet för rörelsehindrade är också en viktig fråga i reservatsutredningen för Lillsjön Örnässjön. Tillväxtkontoret anser därmed att förslagsställaren lyfter en viktig fråga, men framhåller att kringliggande tillgänglighet, såsom kollektivtrafikförbindelser, gång- och cykelförbindelser, toaletter och övrig service ska beaktas vid val av plats för en sådan brygga. Tillväxtkontoret föreslår därför att valet av plats ska utredas i dialog med till exempel berörda handikapporganisationer. Vad gäller förslaget om en asfalterad gånganslutning anser Tillväxtkontoret att det inte passar in i miljön vid kommunens badplatser och naturområden, utan föreslår istället en grusbeläggning som bättre passar in i den omgivande miljön. Det är emellertid viktigt att grusbeläggningen är jämn och fast så att det lätt går att ta sig fram med rullstol och rollator. Tillväxtkontoret föreslås därmed få uppdraget att utreda placeringen för en tillgänglighetsanpassad brygga. Barnperspektiv En tillgänglighetsanpassad brygga ökar tillgängligheten för funktionsnedsatta, inte minst barn, men även för andra invånare. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Ida Mattfolk Teknisk chef Susanna Huttunen Trafikingenjör

13 Sidan 13 av 295

14 Sidan 14 av 295

15 Sidan 15 av 295 Ärende 3

16 Sidan 16 av 295

17 Sidan 17 av 295 Kommunledningskontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Nämndbudget 2014 för Kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer Kommunledningskontorets och Tillväxtkontorets förslag till nämndbudget för Kommunstyrelsen för Kontoren får i uppdrag att fördela investeringsbudgetens gemensamma projekt samt omfördela mellan projekt vid behov 3. Ekonomistaben får i uppdrag göra nödvändiga redovisningstekniska justeringar. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade om budget 2014 för kommunen. Nämnder och styrelser ska därefter upprätta en nämndbudget som fördelar den av Kommunfullmäktige anvisade ramen på verksamheter. Kommunledningskontoret och Tillväxtkontoret har upprättat förslag till nämndbudget för Kommunstyrelsen inom den ram som Kommunfullmäktige angett för Kommunstyrelsens verksamhet samt investeringsbudget. Tillväxtkontoret har därtill upprättat förslag till drift- och investeringsbudget för vatten- och avloppsverksamheten samt avfallsverksamheten. Förslaget behandlas i kontorens samverkansgrupp den 7 januari Beslutsunderlag Kommunledningskontorets skrivelse den 16 december Ärendet Kommunfullmäktige beslutade om budget 2014 för kommunen. Nämnder och styrelser ska därefter upprätta en nämndbudget som fördelar den av Kommunfullmäktige anvisade ramen på verksamheter. Kommunledningskontoret och Tillväxtkontoret har upprättat förslag till nämndbudget för Kommunstyrelsen inom den ram som Kommunfullmäktige angett för Kommunstyrelsens verksamhet samt investeringsbudget. Tillväxtkontoret har därtill upprättat förslag till drift- och investeringsbudget för vatten- och avloppsverksamheten samt avfallsverksamheten. Förslaget till Kommunstyrelsens nämndbudget för 2014 visar fördelning av driftsbudgeten på verksamhetsnivå samt fördelning av budgetuppdrag och investeringsprojekt mellan verksamheterna. I Kommunstyrelsens nämndbudget ingår mål och uppdrag för budgetåret Till målen har en indikator kopplats som i förekommande fall anger hur målet ska presenteras och mätas och även när målet anses uppnått.

18 Sidan 18 av 295 Det finns ett fortsatt utvecklingsbehov av att göra s k smart-mål som är specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta för att tydligt kunna presentera måluppfyllelsen. Den totalt driftbudgetramen för Kommunstyrelsen uppgår till tkr. Ramen fördelar sig med tkr för Kommunledningskontorets och tkr för Tillväxtkontorets verksamheter. Därtill har Kommunstyrelsen erhållit tkr i AFA medel för projekt att genomföras under Medlen utgör särskilt engångsanslag för kommande budgetår. Den totala ramen för Kommunstyrelsens investeringsbudget uppgår till tkr. Ramen fördelar sig med tkr inom Kommunledningskontorets område och tkr inom Tillväxtkontorets område. Tillväxtkontoret har upprättat förslag till driftbudget samt investeringsbudget för de avgiftsfinansierade verksamheterna vatten- och avloppsverksamheten samt avfallsverksamheten. Vatten- och avloppsverksamheten har en budgeterad omslutning på tkr. Avfallsverksamheten har en budgeterad omslutning på tkr. Intäkterna förutsätter ny taxa. Den av Kommunfullmäktige beslutade investeringsbudgeten för vatten- och avloppsverksamheten uppgår till tkr. Inga nya investeringsmedel har tillförts avfallsverksamheten, men tkr finns avsatta i budgetmedel för inköp av matavfallsbehållare. Förslaget behandlas i kontorens samverkansgrupp den 7 januari KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: 1. Förslag till Kommunstyrelsens nämndbudget 2014

19 Sidan 19 av 295 Nämndbudget 2014 Kommunstyrelsen

20 Sidan 20 av 295 Innehåll Nämndbudget Innehåll... 2 Kommunstyrelsen... 3 Mål och uppdrag för Kommunstyrelsens verksamheter... 4 Driftsbudget Investeringsbudget Fördelning i verksamheterna Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Affärsverksamhet... 22

21 Sidan 21 av 295 Kommunstyrelsen Ordförande: Kontorschef: Irène Seth Karl-Erik Lindholm, Kommunledningskontoret Marianne Hagman, Tillväxtkontoret Utveckling av kommunen som tillväxtkommun Upplands-Bro kommun är en tillväxtkommun i Stockholmsregionen vilket ställer krav på strategisk och långsiktig planering, utveckling och kommunikation. Resurser har tillförts för såväl tekniskt stöd till styrning, utveckling och uppföljning som personella resurser för strategisk planering. Kommande år arbetar vi vidare med att utveckla och försköna kommunens mark genom blomsterprogram, asfaltering och ljussättning. Vi fortsätter utvecklingen av entréerna till kommunens centrum så att de blir välkomnande och attraktiva. Arbetet fortsätter med att skapa ett bra företagsklimat och tydliggöra detta för omvärlden. Internt fortsätter arbetet för att öka förståelsen för företagarnas vardag och inkludera detta i det dagliga arbetet med att förbättra och förenkla servicen till företag. Kommunen arbetar även kontinuerligt vidare med ett professionellt och engagerat bemötande till medborgare och företagare. Kulturhus och utökad kommunservice i Brohuset Kommunens verksamhet kompletteras med ett kulturhus hösten 2014 som kommer att ha öppet på kvällar och helger. En utökad kommunservice öppnar i Brohuset Främja sysselsättningen Att främja sysselsättningen är ett prioriterat område. Kommunen ska medverka till och skapa förutsättningar för att alla medborgare får möjlighet till egen försörjning. Vi gör nu jobbskapande satsningar mot utanförskap, Åter i arbete och Ung omsorg. Alla intresserade skolungdomar i Upplands-Bro kommun ska från årskurs 9 till och med årskurs 2 på gymnasiet erbjudas sommarjobb. Vår sommarjobbssatsning är en investering, som ger positiva effekter för våra ungdomar både nu och i framtiden. Upplands-Bro kommun ska fortsatt arbeta för att skapa ett bra företagsklimat och tydliggöra detta för omvärlden. Kvalitetsutveckling av kommunens tjänster och service till medborgarna En viktig del i kommunens arbete är att utveckla kvaliteten och servicen i alla våra tjänster. För att kunna följa upp och utvärdera service och kvalitet krävs ett bra stöd för verksamheterna. Ansvarsområde Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi så att Kommunfullmäktiges mål uppnås. Kommunstyrelsen ansvarar även särskilt för marknadsförings- och näringslivsinsatser, räddningstjänst, arbetsmarknadsfrågor, personal- och arbetsgivarfrågor, ekonomi- och finansieringsfrågor, överförmyndarverksamheten, samhällsbyggnadsfrågor, fysisk planering och arbetet med kommunens översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt plangenomförande och regionplanering samt mark- och exploateringsverksamheten och uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor.

22 Sidan 22 av 295 Kommunstyrelsen svarar också för byggande och förvaltning av vatten- och avloppsnät, gator och vägar, trafikanläggningar, torg och grönområden. Kommunstyrelsen är trafiknämnd samt fullgör kommunens uppgifter inom VA-lagstiftningen. Vidare svarar Kommunstyrelsen för kommunens fastighetsrenhållning, övergripande miljöstrategiskt arbete samt naturvårdsarbete, kommunens stomnät i höjd och plan, primär- och grundkartor, kommunens byggnads- och adressregister. Ärenden om flyttning av fordon och omhändertagande av fordonsvrak ingår i ansvarsområdet. Kommunstyrelsen beslutar även i ärenden enligt lag om bostadsanpassningsbidrag samt energirådgivning. Kommunstyrelsens budgetområden omfattar verksamheter under Kommunledningskontoret och Tillväxtkontoret. De avgiftsfinansierade verksamheterna vatten- och avloppsverksamheten och avfallsverksamheten ingår under Tillväxtkontoret. Tillväxtkontoret bistår även Bygg- och miljönämnden och Kultur- och fritidsnämnden. Mål och uppdrag för Kommunstyrelsens verksamheter Kommunstyrelsens nämndmål, uppdrag och indikatorer för 2014 är uppdelade under respektive kommunövergripande mål för hela mandatperioden: Erbjuda våra medborgare mångfald och valfrihet av tjänster inom välfärden Nämndmål Kvaliteten inom välfärden ska ständigt förbättras. Valfrihet skapar kvalitetskonkurrens Indikator Kontoren ska årligen redovisa ökning av kvalitet och valfrihet i verksamheterna Redovisningen sker genom skriftlig rapport från kontoren till Kommunstyrelsen i samband med årsbokslut. Förbättra servicen till medborgare och företagare varje år Nämndmål Fortsätta utveckla dialogmöjligheterna med medborgarna Indikator Nöjd medborgarindex, Nöjd regionindex, Nöjd inflytandeindex Nämndmål Fortsätta utveckla digitala tjänster som ökar kommunens tillgänglighet Indikator Nya e-tjänster under året Nya tjänster ska kopplas till en nyttokalkyl och som används för att mäta måluppfyllelsen. Tjänsterna ska utformas efter användarnas behov, vara enkla och säkra att använda, samt vara lätta att hitta på kommunens externa webbplats. Den fortsatta utvecklingen av e-tjänster ska inriktas på digital samverkan. Med innovativa tjänster ska vardagen underlättas för våra medborgare och företagare men samtidigt ska även handläggaren erhålla ökad nytta.

23 Sidan 23 av 295 Nämndmål Fortsätta utveckla Kundcenter för kundens bästa Indikator Kundcenters resultat ska mätas årligen Kundnöjdheten med Kundcenter ska minst uppgå till 85 %. Kommunservice i Brohuset kommer inte att mätas 2014 då den utökade kommunservicen startar först hösten Nämndmål Fortsätta skapa ett bra företagsklimat och tydliggöra detta för omvärlden Medborgare och företagare ska bemötas på ett professionellt och engagerat sätt av kommunens medarbetare Indikatorer Antalet företag bör öka med 15 % under mandatperioden Antalet företag i Upplands-Bro kommun uppmättes under 2010 till 1616 st. Till 2012 hade antalet ökat till 1755 st, en ökning med över 8 %. För att uppnå en ökning med 15 % från 2010 ska antalet företag registrerade i kommunen vid årsbokslut 2014 vara 1858 st. Svenskt näringslivs kommunranking Upplands-Bro är placerad på plats 27 i Svenskt Näringslivs kommunranking bland Sveriges 290 kommuner. Placeringen har förbättrats fyra år i rad från plats 219 (2009) och placeringen renderade att Upplands-Bro som en av två kommuner lyftes fram som gott exempel av Svenskt Näringsliv Nöjd kund index, företagare Upplands-Bro kommuns företagare gav kommunen ett Nöjd Kund Index (NKI) på 76 per Resultatet är en förbättring från 2011 års resultat på 66 och Rikets genomsnitt på 67. Nästa mätning genomförs 2015 och det långsiktiga målet för kommunerna inom Stockholm Business Alliance (SBA) är att alla kommuner ha ett NKI på 75 eller bättre. Upplands-Bros resultat 2013 var högst bland kommunerna i Stockholms län, näst högst bland kommunerna inom SBA samt det sjätte högsta resultatet i Riket. Nämndmål Förbättra integrationen Indikatorer Arbetslösheten bland utrikesfödda ska minska till att vara lika låg som för övrig befolkning Antalet brott per invånare ska minska under mandatperioden Det totala antalet anmälda brott i Upplands-Bro har minskat kraftigt de senaste åren anmäldes över brott under årets första tio månader. Under samma period 2013 anmäldes brott.

24 Sidan 24 av 295 Fortsätta vara en expansiv kommun Nämndmål Erbjuda attraktiva bostads- och verksamhetsmiljöer i hela kommunen Indikatorer Befolkningstillväxten ska vara minst 1,5 % per år, dvs minst 350 personer per år. Den senaste treårsperioden har befolkningsökningen i snitt ökat med 384 personer per år. Planberedskap för bostäder, verksamheter samt kommunala/offentliga serviceplatser (t ex förskolor, skolor, vårdcentraler, LSS-boenden och äldreboenden). Under första kvartalet 2014 får Tillväxtkontoret arbeta med hur denna indikator kan mätas. Antal nya bostäder i kommunen per år, minst 250 bostäder ska påbörjas. Indikatorn kommer under året att mätas på två olika sätt. Dels genom att ta fram en prognos för hur många nya bostäder som beräknas påbörjas under året, dels se utfallet av hur många bostäder som färdigställdes året innan. Statistik för antalet färdigställda bostäder levereras av Statistiska centralbyrån i maj året efter. Antal parker/anlagda grönytor i antagna planer. Indikatorn föreslås mätas som andel parker/anlagda grönytor av detaljplanens totala area. Uppföljning av indikatorn påbörjas under året genom att andelen parker/anlagd grönyta av detaljplanens totala yta mäts. Med detta som underlag analyserar kontoret vad som kan vara lämplig/önskvärd andel parker/anlagd grönyta i detaljplaner med olika typer av markanvändning, vilket kan föreslås som mätbara indikatorer till år Antal bostäder och hektar verksamhetsområden i slutrapporterade exploateringsprojekt. Indikatorn föreslås mätas för både slutrapporterade exploateringsprojekt och under året antagna detaljplaner. Med detta som underlag analyserar kontoret vad som kan vara lämpligt/önskvärt antal bostäder och hektar verksamhetsområde, vilket kan föreslås som mätbara indikatorer till år Nämndmål Verka för att Upplands-Bro kommun är en kommun med bra infrastruktur och goda kommunikationer vilket underlättar pendling inom samt till och från kommunen Indikatorer Antal in- och utpendlare ska öka Förvärvsarbetande (16+ år) och pendling Utpendling från kommunen Inpendling till kommunen Nämndmål Öka tillgången till snabbt bredband för boende och företagare i våra tätorter och på landsbygden

25 Sidan 25 av 295 Indikatorer Antalet hushåll som har tillgång till anslutning via optisk fiber ska öka. Idag är ett antal privata aktörer på gång med etablering av fiberanslutningar i kommunen. Kommunen arbetar med att stödja etableringarna och underlätta i de fall detta krävs. I de områden där privata entreprenörer inte väljer att etablera sig kommer det att krävas att kommunen tar en mer aktiv roll. Nämndmål I samverkan med Kultur- och fritidsnämnden öka turistnäringen från dagens nivå Indikatorer Antal besök ska öka med 15 % (jmf TEM 2011) till 2017 Enligt TEM (turistekonomisk modell) -undersökningen 2011 var antalet besök året innan st. För att antalet besök ska ha ökat med 15 % 2017 ska antalet besökare vid den mätningen vara ca st. Antal årsanställda hos företag inom besöksnäringen ska öka med fem personer mellan TEM-undersökningen 2011 visade att näringen år 2010 omsatte 213,5 miljoner kronor och att den sysselsatte 190 personer. Aktuell nulägessiffra för 2014 tas fram under året och rapporteras i samband med årsbokslut. Antal nya företag som bedriver verksamhet inom besöksnäringen. Fem nya ska ha startat mellan år 2014 och 2017 Aktuell nulägessiffra för 2014 tas fram under året och rapporteras i samband med årsbokslut. Nämndmål Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp ska påskyndas Indikatorer Antalet nya servispunkter för VA, i områden som tidigare inte haft kommunalt vatten och avlopp, som upprättats under året Genomgång, nulägessiffror och metod för att följa upp antalet nya servispunkter tas fram under 2014 och rapporteras första gången i samband med delårsbokslutet januari augusti. Antalet km nybyggda respektive renoverade VA-ledningar Genomgång, nulägessiffror och metod för att följa upp antalet km nybyggda respektive renoverade VA-ledningar tas fram under 2014 och rapporteras första gången i samband med delårsbokslutet januari augusti. Vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling Nämndmål Införa ett övergripande systematiskt miljöarbete i organisationen Möjliggöra för kommunens medborgare att leva klimatsmart och hälsosamt Indikatorer Relevant kommunranking inom området Topp 100

26 Sidan 26 av 295 Vi följer miljöaktuellts kommunranking som indikator för måluppfyllelsen för dessa nämndmål. Mellan 2009 och 2013 har Upplands-Bro kommun klättrat till plats 107 från 246. När effekterna av införandet av miljöledningssystemet börjar påverka rankingen, runt år 2018, förväntar vi oss att vara topp 25. Ett realistiskt mål att sträva efter 2014 är topp 100. Kg osorterat hushållsavfall per person och år ska minska Under 2013 fastställde Kommunfullmäktige nya avfallsföreskrifter som bland annat innebär att Upplands-Bro kommun erbjuder frivillig matavfallsinsamling till medborgarna uppgick det osorterade matavfallet till ca 450 kg per person i kommunen, i takt med att fler sorterar ut sitt matavfall bör denna siffra minska. Kg insamlat matavfall per person och år Några hushåll har under 2013 påbörjat sortering av matavfall men det finns ännu ingen statistik. Under 2014 tas det fram statistik att utgå ifrån. Antalet hushåll i kommunen som sorterar matavfall ska öka till st Under 2013 sorterar 900 hushåll matavfall och under 2014 är målet att det ska öka till st Ambitionen är att 80 % av hushållen är anslutna år Ha en ekonomi i balans Nämndmål Varje verksamhet ska hålla sin budget varje år Indikatorer Budgetöverskott om 2 % nås under två mandatperioder Avvikelse från budget/prognos/utfal Nämndmål Kommunstyrelsens taxor ska vara aktuella Indikatorer Taxeöversyn Under 2013 genomfördes taxeöversyn av både VA-taxan och avfallstaxan. Taxeöversyn av Kommunstyrelsens taxor fortsätter under 2014 och rapportering sker i samband med delårsoch helårsbokslut. Använda skattebetalarnas pengar effektivt Nämndmål Ständigt effektivisera verksamheten till största möjliga nytta för och aktsamhet om medborgarnas skattemedel Fortsätta modernisera IT-infrastrukturen Upplands-Bro ska sänka skatten under mandatperioden Indikatorer Genomförd intern effektivisering Redovisningen sker genom skriftlig rapport från kontoren till Kommunstyrelsen i samband med delårs-/årsbokslut.

27 Sidan 27 av 295 Uppföljning mot gällande entreprenadavtal görs regelbundet Redovisningen sker genom skriftlig rapport från kontoren till Kommunstyrelsen i samband med delårs-/årsbokslut. Soliditet/eget kapital per invånare Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål Utifrån medarbetarundersökningen utveckla och förbättra arbetsplatserna Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter Sjukfrånvaron ska vara bland det lägsta i länet Vi fortsätter att utveckla möjligheten till heltidserbjudande Indikatorer Medarbetarenkät vartannat år I oktober 2014 kommer nästa medarbetarenkät att genomföras. Personalomsättning < 10 % och en mediananställningstid för chefer på > 5 år Personalomsättningen senaste året tom är 10,5% och mediananställningstiden för chefer är fyra år. Antal internrekryterade till vakanta tjänster Vårt rekryteringsverktyg visar att av de totalt 196 personer som anställts under 2013 är 145 externa och 42 interna. Nio är manuellt inlagda och går inte att härleda. Totalt har ansökningar kommit in till våra lediga tjänster. Sjukfrånvaro bland länets fem lägsta För år 2012, som är den senaste sammanhållna statistik som finns över länet, hamnar Upplands-Bro kommun på tionde plats vad gäller lägst sjukfrånvaroprocent bland länets kommuner. Konsekvensanalys pågår kring möjligheten till heltidserbjudande.

28 Sidan 28 av 295 Driftsbudget SAMMANSTÄLLNING (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Nämndverksamhet Övrig verksamhet Näringslivsverksamhet Folkhälsa Samhällsskydd Arbetsmarknadsåtgärder 0 0 Allmän kommunadministration Totalt Kommunledningskontoret Kontorsledning Tillväxtkontoret Miljöstrategisk verksamhet Teknisk verksamhet Plan- och exploateringsverksamhet Mätverksamhet Bygglovs- och miljöverksamhet* Totalt Tillväxtkontoret* Totalt Kommunstyrelsen Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Kostnader 2014, intäkter 2014 samt netto 2014 och 2013 är alla exklusive AFA-medel. *från 2014 är verksamheterna flyttade till Bygg- och miljönämnden AFA-projekt 2014 Kommunstyrelsen PROJEKT BUDGET (tkr) Införande av miljöledningssystem 150 Genomförande av två val (merkostnad för EU-val) 150 Införande av beslutsstöd för verksamhetsstyrning 200 Kommungemensamt dokument- och ärendehanteringssystem 200 Klarspråksprojekt 200 Beställarunderlag för upphandling av ramavtal 300 Ökad satsning på tjänster för effektivisering av e-tjänster mm 100 Räta upp gatuskyltar och lyktstolpar 100 Utreda förbigångsspår vid Bro station 250 Utreda utomhusbad, rehabbassäng 100 Totalt Kommunstyrelsen 1750

29 Sidan 29 av 295 Investeringsbudget INVESTERINGSPROJEKT (tkr) IFATT-projektet år E-arkiv 500 Inventarier och utrustning i främst konferenslokaler kulturhuset (exkl. bibliotek och teaterhall etc) 400 Utveckling av styrprocessen, beslutsstödssystem för verksamhetsstyrning 500 Beläggningsunderhåll Gatubelysning Bullerplank Kungsängens centrum etapp Säkrare skolvägar och gång- och cykelvägar Toaletter vid Frölunda naturreservat 200 Bredbandsutbyggnad Ridstigar 800 Summa

30 Sidan 30 av 295 Fördelning i verksamheterna Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret stödjer Kommunstyrelsen arbete med att leda och styra den kommunala verksamheten samt ger övriga nämnder och kontor stöd för att de ska kunna ta ansvar för sina verksamheter. I samarbete med Järfälla kommun biträds också överförmyndaren med administrativa uppgifter. Nämndverksamhet Budgeten omfattar års- och sammanträdesarvoden för Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen, valnämnd och stöd till politiska partier. Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Nämndverksamhet Förändringar Nämndverksamheten har tillförts medel i form av allmän uppräkning samt tilläggsbudget på 150 tkr från AFA medel för genomförande av val. Övrig verksamhet Budgeten omfattar administrativt stöd till den politiska verksamheten, medlemsavgifter till kommunförbund och andra intresseorganisationer, borgerliga förrättningar, vänortsutbyte samt överförmyndare som drivs i samarbete med Järfälla kommun. Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Övrig verksamhet Förändringar Medel har tillförts i form av allmän uppräkning. Näringslivsverksamhet Näringslivsverksamheten verkar för goda förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv samt att stimulera och underlätta nyetableringar och nyföretagande. Nätverk stimuleras genom goda kontakter med företag och relevanta organisationer och myndigheter för att stärka attraktionskraften för kommunen som företagsplats samt genom att skapa mötesplatser för det lokala näringslivet. Näringslivsverksamheten medverkar till att marknadsföra Upplands-Bro som etableringsort, möta företagens behov av arbetskraft, bidra till anpassade yrkesutbildningar och bidra till att lösa mark- och lokalbehov för företag.

31 Sidan 31 av 295 Budgetuppdrag Genomföra framtagen turiststrategi och handlingsplan för 2014 Fortsätta arbetet med att skapa goda relationer mellan näringsliv och kommun Arbeta nära arbetsförmedling och näringsliv för bättre matchning Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Näringslivsverksamhet Förändringar Näringslivsverksamheten flyttas från Tillväxtkontoret tillbaka till Kommunledningskontoret. Medel har tillförts, 200 tkr till en ny tjänst för genomförande av föreslagen turiststrategi. Besöksnäring Ett bra samarbete mellan kommun, politiker och näring är en viktig förutsättning för att kunna ta tillvara möjligheterna att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen inom turistbranschen. Genom att fastställa en strategi för besöksnäringen skapas bättre förutsättningar för att bedriva ett långsiktigt och effektivt arbete. Fler besökare i Upplands-Bro ökar kommunens attraktivitet för besökare, företag och kommuninvånare. Fler lockas att bosätta sig och söka jobb här. Turiststrategin läggs fram för beslut under 2013 och föreslås vara underlag för en årlig handlingsplan och en turiststrateg anställs för genomförande av turiststrategin. Ny tjänst för genomförande av föreslagen turiststrategi tillsätts. Folkhälsa Insatser för att stödja utvecklingen av folkhälsoarbetet i kommunen. Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Folkhälsa Förändringar Medel har tillförts i form av allmän uppräkning. Samhällsskydd Under samhällsskydd ingår medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda. Brandkåren Attunda är ett kommunalförbund med Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Knivsta och Upplands-Bro kommuner som medlemmar. Brandkåren Attunda ska tillhandahålla effektiva räddningsinsatser till förbundets medlemskommuner. Kris- och beredskapsplanering vid extraordinära händelser, risk- och sårbarhetsanalys samt förebyggande skade- och säkerhetsarbete ingår också. Verksamheten finansieras med statsbidrag. Inom statsbidraget finansieras arbetet som säkerhetssamordnare.

32 Sidan 32 av 295 Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Samhällsskydd Förändringar För kris- och beredskapsplanering har tjänsten som säkerhetssamordnare utökats. Arbetsmarknadsåtgärder Det strategiska ansvaret för arbetsmarknadsfrågorna har Kommunstyrelsen. Socialnämnden bedriver det praktiska arbetet. Anslag för verksamheten budgeteras därför inom Socialnämnden. Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Arbetsmarknadsåtgärder 0 0 Allmän kommunadministration Kommunledningskontoret arbetar med strategiska och kommungemensamma frågor och ger Kommunstyrelsen, nämnder och övriga kontor stöd för att de ska kunna ta ansvar för sina verksamheter. I ansvarsområdet ingår: - Ärendeberedning, kvalificerade utredningar, juridiska och arkivfrågor - Budget, redovisning, uppföljning och bokslut - Finans- och kapitalförsörjning - Upphandling - Personal- och kompetensförsörjning - Löner och pensioner samt arbetsrätt - Intern- och externkommunikation - Kundcenter - IT Budgetuppdrag Kommunens verksamheter ska konkurrensutsättas Utveckla medborgardialog och kommuntidningen Mälarnära Vidareutveckla den externa webbplatsen Vidareutveckla fler kundanpassade e-tjänster Förbättra kundkommunikationen vid Kundcenter

33 Sidan 33 av 295 Samordna verksamheten i Kundcenter med biblioteket när kulturhuset invigs Erbjuda en utökad kommunservice i Brohuset Kundtjänst för VA- och avfallsverksamheterna flyttas över till Kundcenter Öka förståelsen för företagarnas vardag och inkludera detta i det dagliga arbetet Samtliga nämnder får i uppdrag att föreslå årliga höjningar av taxor utom maxtaxa inom barnomsorgen. Genomföra förstudie och ramavtalsupphandling för e-arkivlösning Genomföra översyn och utredning av lämplig lokal för slutarkivering Fortsätta att genomföra investeringsprojektet IFATT Utveckla styrprocessen genom utredning och upphandling av beslutsstödssystem Verksamheten ser kontinuerligt över och planerar för intern utveckling inom relevanta områden Minska kommunens risk Vi fortsätter att utveckla möjligheten till heltidserbjudande Utveckla och genomföra chefsprogram för kommunens chefer samt genomföra en översyn av de organisatoriska förutsättningarna för ett gott ledarskap Utveckla och genomföra aspirantprogram för blivande och potentiella chefer Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Allmän kommunadministration Förändringar Medel har tillförts i form av allmän uppräkning. Kundcenter Kommunhuset och kulturhuset kommer att dela reception. Verksamheten i Kundcenter samordnas med bibliotek och övrig verksamhet. Biblioteket räknar med ca besök under första året. Det blir en markant ökning av besökare. För att kunna möta upp behovet och behålla servicekvalitén förstärks Kundcenter med en medarbetare från och med hösten Utökad kommunservice i Brohuset I samband med att det nya Brohuset öppnas utökas servicen i Brohuset. Förstärkning sker med en kundcentermedarbetare för utökad kommunservice i Brohuset som öppnas hösten Kundkommunikation Kundcenter har i genomsnitt samtal per månad, för att upprätthålla kvalité och samtidigt öka tillgängligheten och förbättra servicen krävs en professionell organisation i Kundcenter. Kontinuerliga kundundersökningar är ett konkret verktyg att arbeta med för Kundcenters och kontorens ständiga förbättringsarbete. Utveckling av e-tjänster mina sidor och förenklad administration

34 Sidan 34 av 295 Alla ärenden, via e-tjänster som kommer in till kommunen registreras i ett ärendehanteringssystem. Ett naturligt nästa steg blir att öppna en Min sida för invånare och företag. Där kan de logga in med eid och följa sitt ärende samt kommunicera med Kundcenter. Att integrera externa system med e-tjänstplattformen förenklar markant den interna administrationen. Ökad satsning på tjänster för effektivisering av e-tjänster mm Målet är att kommunen ska bli ledande i den digitala samverkan genom att använda IT som redskap som underlättar vardagen för medborgare och företag. Genom ett systematiskt arbete med intern styrning och kontroll, med kartläggning av processer, framtagande av styrdokument, rutiner och register, utveckling av den interna verksamhetportalen och den externa webbplatsen samt införandet av ledningssystem kvalitetssäkrar vi vår verksamhet och når högre effektivitet. En av förutsättningarna för fortsatt processutveckling är våra satsningar på att modernisera IT-infrastrukturen. Ett led i den fortsatta utvecklingen är det pågående IFATT-projektet. Kommungemensamt dokument- och ärendehanteringssystem. Kanslistaben tillförs 50 tkr för att arbeta med införandet av ett kommungemensamt dokumentoch ärendehanteringssystem. Projektbudget för evenemang och marknadsföring Upplands-Bro kommun satsar på att arbeta systematiskt strategiskt och operativt med marknadsföring. En central budget för evenemang och marknadsföring skapas, dels med ett tillskott på 300 tkr och dels med budgetmedel från kontoren. Integrering av externa system med e-tjänstplattformen för effektivisering av den interna administrationen. Engångsanslag för 2014: Kvalitetsutveckling, medborgardialog och e-förvaltning Det finns höga förväntningar vad gäller förenkling av kommunens digitala samverkan, till exempel förkortade handläggningstider. Vidare finns behov av att synliggöra och utveckla det arbete som görs vad gäller kvalitetsfrågor i kommunen och att koppla samman detta med e- förvaltnings-arbetet. E-förvaltning handlar om insatser rörande bland annat brukar- och medborgardialog, övergripande struktur för synpunktshantering, prioritering av insatser rörande e-förvaltning utifrån verksamhets- och brukarnytta. Medel avsätts för att genomföra projekten för att lyfta kommunens kvalitets-, medborgardialogs- och e-förvaltningsarbete. Investeringsbudget NYA INVESTERINGPROJEKT 2014 BUDGET 2014 IFATT-projektet år E-arkiv 500 Inventarier och utrustning i främst konferenslokaler kulturhuset (exkl. bibliotek och teaterhall etc) 400 Utveckling av styrprocessen, beslutsstödssystem för verksamhetsstyrning 500 Summa 3 900

35 Sidan 35 av 295 PÅGÅENDE INVESTERINGSPROJEKT ÖVERFLYTTADE MEDEL (UPPSKATTNING) IFATT, en IT-infrastruktur i takt med tiden (ATT) Kundcenter inventarier och konferensmikrofoner Digital anslagstavla Brohuset och Kungsängen, byte av lås brohuset 200 E-förvaltning och kvalitetsarbete 200 Kommun- och fritidskarta 235 Summa IFATT-projektet År 2012 beslutades att genomföra IFATT projektet under tre år med målet att Upplands-Bro kommun ska bli en ledande kommun i att använda IT som redskap till nytta för medborgare och företag och fokus på tre huvudmål: Interaktivitet/Medborgardialog Effektivitet/Utveckling Tillgänglighet/Öppenhet E-arkiv Ett kommungemensamt ramavtal för olika e-arkivlösningar är färdigt Upplands-Bro kommun kan då gå vidare med införandet av e-arkiv för kommunens arkivering. Projektet innebär investerings- och löpande driftkostnad. Införandet av e-arkiv medför på sikt att ett minskat behov av arkiv och lagringsutrymmen. Inventarier och utrustning i kulturhuset Utrustning av gemensamma konferenslokaler i det nya kulturhuset som inte bedöms ingå i Kultur- och fritidsnämndens investeringskostnader. Utveckling av styrprocessen, IT-stöd Kommunen tar nästa steg i att fokusera på styrning och uppföljning genom att utveckla styrprocessen. I denna utvecklingsprocess handlar det om att göra målstyrningen bättre och möjliggöra för verksamheterna att på ett strukturerat sätt följa upp de politiska målen och uppdragen det vill säga ett beslutsstödsystem för verksamhetsstyrning. 1 Anger en uppskattning av medel som flyttas med till 2014, formellt beslut om överflyttning sker i samband med fastställande av årsbokslut.

36 Sidan 36 av 295 Tillväxtkontoret Tillväxtkontoret under kommunstyrelsen samlar teknisk verksamhet, plan- och exploateringsverksamhet, miljöstrategisk verksamhet, och mätverksamhet. Dessutom finns Tillväxtkontorets kontorsledning under Kommunstyrelsen. Tillväxtkontoret har också verksamheter inom bygglov, miljöskydd och livsmedelskontroll samt kultur- och fritidsverksamhet och servar därigenom Bygg- och miljönämnden och Kultur- och fritidsnämnden. Kontorsledning Ansvarsområde Kontorsledningen består av Tillväxtchef och Kvalitetsstrateg. Ansvarsområdena är styrning och uppföljning av kontoret som helhet, intern styrning och kontroll, intern utveckling och samordning. Budgetuppdrag 2014 Verksamheten ser kontinuerligt över och planerar för intern utveckling inom relevanta områden Utveckla och genomföra chefsprogram för kommunens chefer samt genomföra en översyn av de organisatoriska förutsättningarna för ett gott ledarskap Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Kontorsledning Tillväxtkontoret Förändringar Medel har tillförts i form av allmän uppräkning. Miljöstrategisk verksamhet Ansvarsområde Den miljöstrategiska verksamheten innefattas av att driva genomförandet av framtagen miljöplan och strategi för energieffektiviseringar samt att samordna klimat- och energirådgivningen. Verksamheten ska även bidra till att kommunen får en grön profil, bland annat genom att arbeta med strategiska miljöfrågor övergripande i kommunen samt vara med och marknadsföra de miljöprojekt som genomförs i kommunens regi. Budgetuppdrag 2014 Införa ett miljöledningssystem, en utredning ska fastställa lämplig metod Arbeta med att uppnå miljömålen inom områdena fastigheter och fordon

37 Sidan 37 av 295 Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Miljöstrategisk verksamhet Förändringar Uppräkning av löner har gjorts. Verksamheten har fått ett engångsanslag på 150 tkr för införande av miljöledningssystem. Till detta har även 150 tkr av AFA-medel avsatts. Miljö- och klimatfrågor kommer de närmaste åren få större fokus, bland annat genom införandet av ett miljöledningssystem vilket ställer högre krav på verksamheterna. Under 2014 kommer förstudien för miljöledningssystem att vara klar och beslut om metod kunna fattas. Arbetet med att införa miljöledningssystemet ska även påbörjas. Teknisk verksamhet Ansvarsområde Den tekniska verksamheten omfattar bland annat verksamheterna för gata, trafik och park, natur- vatten- och skogsvård, bostadsanpassning, trygghetsåtgärder och parkeringsövervakning. Byggande och förvaltning av gator och vägar, trafikanläggningar samt torg. Svara för parkeringsövervakningen samt parkeringstillstånd. Byggande och förvaltning av kommunens park- och grönytor. Tekniska avdelningen ansvarar sedan 2012 för grannstödsbilen och jobbar aktivt för en säkrare och tryggare utemiljö. Ärenden om vård, behandling och service för äldre- och funktionshindrade handläggs enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Förvaltning av kommunens skog och upplåtelse av allmän platsmark. Omhändertagande av skrotbilar. Budgetuppdrag 2014 Fortsätta stötta det ideella arbetet med Grannstödsbilen. Utveckla allmän platsmark, det vill säga kommunens gator, parker och torg, till attraktivare och tryggare miljöer Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt Fortsätta utveckla entréerna till kommunens centrum så att de blir välkomnande och attraktiva En kommuntäckande bullerinventering med utredning och konkreta åtgärder ska genomföras Kundtjänst för VA- och avfallsverksamheterna flyttas över till Kundcenter Utveckla natur- och vattenmiljöer i kommunen Färdigställa gång- och cykelvägar enligt Gång- och cykelplanen och öka tillgängligheten och trafiksäkerheten enligt upprättade planer Upphandling av entreprenader ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna.

38 Sidan 38 av 295 Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Teknisk verksamhet Förändringar Medel har tillförts i form av allmän uppräkning. Verksamheten har på grund av ökade kostnader dessutom fått en utökad ram. För att utreda entrén till Ekhammarskolans aula har ett engångsanslag om 50 tkr avsatts. Verksamheten har tilldelats AFA-medel för att räta upp gatuskyltar och lyktstolpar, utreda förbigångsspår vid Bro station samt utomhusbad och rehabbassäng. Investeringsbudget NYA INVESTERINGPROJEKT 2014 BUDGET 2014 Beläggningsunderhåll Gatubelysning Bullerplank Kungsängens centrum etapp Säkrare skolvägar och gång- och cykelvägar Toaletter vid Frölunda naturreservat 200 Ridstigar 800 PÅGÅENDE INVESTERINGSPROJEKT ÖVERFLYTTADE MEDEL (UPPSKATTNING) Trafiksäkerhetsåtgärder 700 Ökad tillgänglighet 500 GC Vägar Grönytor, entréer etc Bytesbod 500 Skatepark 600 Bullerdämpande åtgärder Investeringar i samband med ombyggn. Brohuset Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering Bullerkartläggning 150 För 2014 har investeringsmedel för löpande projekt med beläggning och gatubelysning avsatts. Dessutom fortsätter arbetet med Kungsängens centrum. Medel har även tilldelats för säkrare skolvägar och gång- och cykelvägar, toaletter och ridstigar. Under året så kommer 2 Anger en uppskattning av medel som flyttas med till 2014, formellt beslut om överflyttning sker i samband med fastställande av årsbokslut.

39 Sidan 39 av 295 även bullerplank/bullervallar att byggas på några områden i kommunen som är särskilt utsatta enligt inventering och mätningar som gjorts. Förutom nya medel finns även investeringsprojekt som flyttas med från Listan visar endast en uppskattning av projekt som fortsätter under 2014 förutom dessa finns ytterligare ett tiotal projekt som kommer att kräva ett visst arbete under 2014 för att slutföras. Många av projekten som flyttas med är fleråriga, exempelvis trafiksäkerhetsåtgärder och ökad tillgänglighet. Plan- och exploateringsverksamhet Ansvarsområde Myndighetsuppgifter enligt Plan- och bygglagen om översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt plangenomförande och medverkan i regionplanering. Driva exploateringsprojekt och bevaka kommunens intressen som rör fastighetsförsäljning eller -förvärv, bostadsbyggande och företagsetableringar. Upprätta avtal och se till att exploateringsprojekten vid genomförandet följer de avtal som upprättats. Ha hand om försäljningar av kommunägd industrimark och lämna information om annan ledig industrimark. Budgetuppdrag 2014 Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt Ta fram en översiktsplan för landsbygden som uppmuntrar bostads- och verksamhetsetableringar på landsbygden Erbjuda blandade upplåtelseformer för bostäder i de olika kommun-delarna i samverkan med AB Upplands-Brohus Verka för att kommunal/offentlig service byggs ut i takt med bostadsbebyggelsen i samverkan med övriga nämnder Intensifiera arbetet med regionala aktörer såsom Trafikverket och SL för att trygga en ökande och väl fungerande infrastruktur och kollektiv-trafik Pågående budgetuppdrag Framtagande av skyltpolicy (2010) Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Totalt Plan- och exploateringsavdelningen Övergripande planering Tomträttsverksamhet och allmän markreserv Allmän exploateringsverksamhet - Drift

40 Sidan 40 av 295 Förändringar Uppräkning av löner och priser har gjorts. Ramen för verksamheten övergripande planering har utökats med 750 tkr som främst ska finansiera en tjänst. Intäkter för tomträtter och markreserv har varit högre än budgeterat och därför har ramen justerats. Mätverksamhet Ansvarsområde Underhåll av kommunens stomnät. Framtagande av primär- och grundkartor. Kommunens byggnads- och adressregister. AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Mätverksamhet Förändringar Uppräkning av priser och löner har gjorts, dessutom har ramen utökats då intäkterna tidigare år varit lägre än budgeterat. Affärsverksamhet Vatten- och avloppsverksamhet Ansvarsområde Vatten- och avloppsverksamheten (VA) och avfallsverksamheten redovisas var för sig eftersom den ekonomiska redovisningen enligt lag ska vara åtskild från övrig kommunal verksamhet. Verksamheterna avgiftsfinansieras. I vatten- och avloppsverksamheten ingår byggande och förvaltning av vatten- spillvatten- och dagvattennäten. Budgetuppdrag VA-nätet ska underhållas och planeras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt Fortsätta att arbeta för en utbyggnad av en huvudvattenledning till Sigtuna i samarbete med Norrvatten Utbyggnad av kommunens VA-ledningar till områden med undermåliga avlopp och vattenförsörjning till exempel omvandlingsområden ska påskyndas Regelbundet se över affärsverksamheternas taxor så att de täcker faktiska kostnader

41 Sidan 41 av 295 Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Totalt Vatten- och avloppsverksamheten Vatten- och avloppsverksamheten Resultatreglering VA-lagen Förändringar Budgeten är anpassad till den nya taxan som träder i kraft 1 januari Arbetet med taxan har gjorts med utgångsläge att betala av den skuld till skattekollektivet som tidigare års underskott lett till. Därmed budgeteras ett överskott de närmsta tre åren, enligt den nu gällande VA-lagen och resultatet hanteras inom VA-verksamheten. De ökade kostnaderna som budgeterats för 2014 är främst en justering mot tidigare års utfall samt ökade driftskostnader. Investeringsbudget NYA INVESTERINGPROJEKT 2014 BUDGET 2014 Ledningsrenovering och serviser Diverse åtgärder pumpstationer Diverse investeringar i maskiner 300 Utredning och åtgärder ovidkommande vatten 500 Reinvestering Bagarvägen PÅGÅENDE INVESTERINGSPROJEKT ÖVERFLYTTADE MEDEL (UPPSKATTNING) Ekbodadammen Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Reinvestering Murarv För 2014 har nya investeringsmedel tilldelats verksamheten för ledningar, serviser, pumpstationer och maskiner. Dessutom planeras utredning och åtgärder för ovidkommande vatten och reinvestering. Avsatta medel för ovidkommande vatten, ska i första hand andvändas till att studera utflöden från pumpstationer. Arbetet med utbyggnad av VA till galoppen och EONs värmeverk är planerade att påbörjas under 2014 Förutom nya investerings medel finns projekt som kommer flyttas med från Projektering för Ekbodadammen är nästan klart, men projektet har osäkert startdatum. Förstudie för kapacitetsutbyggnad i Bro är utförd. Reinvestering Murarvägen kommer inte att påbörjas innan årets slut och kommer därför ombudgeteras. Det kan finnas fler projekt som ej slutförs under 2013 och behöver flyttas med. 3 Anger en uppskattning av medel som flyttas med till 2014, formellt beslut om överflyttning sker i samband med fastställande av årsbokslut.

42 Sidan 42 av 295 Avfallsverksamhet Ansvarsområde Vatten- och avloppsverksamheten (VA) och avfallsverksamheten redovisas var för sig eftersom den ekonomiska redovisningen enligt lag ska vara åtskild från övrig kommunal verksamhet. Verksamheterna avgiftsfinansieras. I avfallsverksamheten ingår planering och förvaltning av kommunens avfallshantering. Budgetuppdrag Under 2014 ska insamling av matavfall påbörjas Ta fram förslag till ny renhållningsordning för Upplands-Bro kommun. Ta fram förslag till ny avfallsplan för Upplands-Bro kommun Regelbundet se över affärsverksamheternas taxor så att de täcker faktiska kostnader Regelbundet se över affärsverksamheternas taxor så att de stimulerar kunderna att agera hållbart Pågående budgetuppdrag Bytesbod som finansierats i tidigare års budget ska senast första halvåret 2014 finnas på plats Driftsbudget (tkr) AFA- TILLÄGGS- BUDGET 2014 KOSTNADER 2014 INTÄKTER 2014 NETTO 2014 NETTO 2013 Avfallsverksamhet Förändringar Inga stora förändringar väntas av avfallsverksamhetens kostnader. Intäkterna är beräknade utifrån ny taxa vilken fastställdes i december Investeringsbudget ÖVERFLYTTADE MEDEL PÅGÅENDE INVESTERINGSPROJEKT (UPPSKATTNING) Inköp av matavfallsbehållare Vid införandet av matavfallsinsamling krävs att ca nya matavfallskärl köps in av kommunen. Inköpen av kärl kommer till största delen ske under 2014 och Första ettappen av inköp av matavfallsbehållare togs upp i budget 2013 och föreslås ombudgeteras till Anger en uppskattning av medel som flyttas med till 2014, formellt beslut om överflyttning sker i samband med fastställande av årsbokslut.

43 Sidan 43 av 295 Ärende 4

44 Sidan 44 av 295

45 Sidan 45 av 295 Kommunledningskontoret Maria Johansson Dnr Tillväxtkontoret Lena Jande Kommunstyrelsen Internkontrollplan för Kommunstyrelsen 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Fastställa kontroll- och åtgärdsplan för Kommunstyrelsen i enlighet med Kommunledningskontorets och Tillväxtkontorets förslag Sammanfattning Kommunfullmäktige antog under 2002 ett reglemente för intern kontroll. Varje år ska varje nämnd anta en internkontrollplan. För Kommunstyrelsen har Kommunledningskontoret och Tillväxtkontoret gemensamt tagit fram ett förslag till kontroll- och åtgärdsplan för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 20 december 2013 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog under 2002 ett reglemente för intern kontroll. Reglementet syftar till att säkerställa att nämnder och styrelser upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll d v s de ska med rimlig grad av säkerhet fastställa att mål inom följande kategorier uppnås: God verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter Varje år ska varje nämnd anta en internkontrollplan. För Kommunstyrelsen har Kommunledningskontoret och Tillväxtkontoret gemensamt tagit fram ett förslag till kontroll- och åtgärdsplan för Förslag till fokusområden är följande: Säkerställa att val av satsningar på extern marknadsföring av kommunen uppnår de förväntade effekterna. Uppföljning av representationskostnader Rekrytering av personal med rätt kompetens Lönehanteringen via Personec och självservice IT-stödet motsvarar inte verksamhetens behov Utlämnande av allmän handling

46 Sidan 46 av 295 Svarstider för motioner och medborgarförslag Avtal och upphandling: beställningsrutiner i verksamheter Fakturahantering: säkerställa leverans innan betalning Muta och bestickning Styrning och uppföljning: fortsätta utveckla styrnings- och uppföljningsmodeller och rutiner samt uppdatera delegationsordning Effektiv förvaltning: process- och rutinutveckling i verksamheterna Offentlighetsprincipen: utbildning och uppföljning KOMMUNLEDNINGSKONTORET/TILLVÄXTKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Marianne Hagman Tillväxtchef Bilagor: Lena Jande Kvalitetsstrateg Kontroll- och åtgärdsplan för Kommunstyrelsen 2014

47 Sidan 47 av 295 Kontroll- och åtgärdsplan 2014: Kommunstyrelsen PROCESS (RUTIN/SYSTEM) KONTROLLMOMENT KONTROLLANSVAR FREKVENS METOD RAPPORTERING TILL Säkerställa att val av satsningar på extern marknadsföring av kommunen uppnår de förväntade effekterna. Utarbeta en modell för utvärdering och uppföljning av marknadsföring. Kommunikatör Årsbokslut Rapport Kommunikationschef Uppföljning av representationskostnader Uppföljning och kontroll av representationskostnader på respektive kontor. Uppföljning av omfattning (intern och externa) och var dessa förekommer, att redovisningsregler följs och att dokumentation finns, samt att redovisningsinstruktionen uppdateras och kommuniceras ut till verksamheterna. Leverantörsreskontraansvarig Månadsvis Uppföljning av kostnader per ansvar, verksamhet. Delår/årsbokslut Rapport Rapport Ekonomichef Rekrytering av personal med rätt kompetens Uppföljning av att rekryteringsprocessen efterlevs, samt utvärdering av PJP-testen Personalspecialister Delårs-/Årsbokslut 1. Genomgång i Reachmee av alla rekryteringar Personalchef 2. Rapport Lönehanteringen via Personec och självservice Kontrollrutiner att rätt löner betalas ut Lönehandläggare Månadsvis Delårs-/Årsbokslut 1. Stickprov 2. Rapport Personalchef

48 Sidan 48 av 295 IT-stödet motsvarar inte verksamhetens behov Vidareutveckla kommunens ITinfrastruktur och säkerställa en bra plattform IT-samordnare Delårs-/Årsbokslut Rapport IT-chef Utlämnande av allmän handling Kontroll om utlämnandet sker skyndsamt. Stickprov där kansliet inte själva lämnat ut och intern redovisning i kansliet över det som de själva lämnar ut. Funktionsledare kanslistaben Delårs-/Årsbokslut Löpande Rapport Kanslichef Svarstider för motioner och medborgarförslag Tid från inkomna förslag/motioner tills det är färdigbehandlat kommer at undersökas. Max ett år i våra riktlinjer. Metod blir granskning av alla ärenden och sedan redovisning. Funktionsledare kanslistaben Delårs-/Årsbokslut Löpande Rapport Kanslichef Avtal och upphandling Beställningsrutiner/rättigheter för medarbetare Se över/ta fram rutiner för lika arbetssätt inom Tillväxtkontoret gällande avtalsförvaltning Samla och registrera avtal (i avtalsdatabas eller motsvarande) som befinner sig hos handläggare Kvalitetsstrateg Årsbokslut Rapport Tillväxtchef Fakturahantering Tydligare koppla beställning/leverans/fakturaflöde inom Tillväxtkontorets verksamheter Beställare inom Tillväxtkontoret Granskare i fakturasystemet inom Tillväxtkontoret Delårs-/Årsbokslut Rapport Kvalitetsstrateg Muta och bestickning Gå igenom policyn med alla medarbetare Alla chefer Delårs-/Årsbokslut Muntlig rapport Till Tillväxtkontorets ledningsgrupp

49 Sidan 49 av 295 Styrning och uppföljning Se över och föreslå ändringar i Tillväxtkontorets delar i delegationsordningen för Kommunstyrelsen Tillväxtchef Årsbokslut Rapport Till Tillväxtkontorets ledningsgrupp Förtydliga styrnings- och uppföljningsrutiner för Tillväxtkontoret Kvalitetsstrateg Effektiv förvaltning Offentlighetsprincipen Säkerställa rutiner/processer för tekniska avdelningen Utbildning av alla medarbetare i offentlighet och sekretess. Teknisk chef Årsbokslut Rapport Tillväxtchef Tillväxtchef Delårs-/Årsbokslut Rapport Till Tillväxtkontorets ledningsgrupp Kontrollansvarig person ska avrapportera genomförd kontroll på en särskild kontrollrapport. Ytterst är det den till vem processen ska avrapporteras till som avgör detaljerna i kontrollmomentet, frekvensen, metoden och tidplanen.

50 Sidan 50 av 295

51 Sidan 51 av 295 Ärende 5

52 Sidan 52 av 295

53 Sidan 53 av 295 Kommunledningskontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Bro Centrum omdaning av torget Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut av Kommunfullmäktige 1. AB Upplands-Brohus ges i uppdrag att genomföra projektet Bro Centrum omdaning av torget. 2. Projektet finansieras genom en värdeöverföring enligt Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag eftersom kriterierna för att främja integration och social gemenskap är uppfyllda och är förenlig med AB Upplands-Brohus verksamhet och syfte. Sammanfattning Vid AB Upplands-Brohus styrelsesammanträde 28 oktober 2013 redovisades ett förslag till upprustning av torgytan i Bro Centrum till en beräknad kostnad om ca 9,3 mkr, samt att finansieringen skulle ske genom en värdeöverföring till kommunen enligt 5.1 i Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (åtgärd inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning). Styrelsen i Upplands-Brohus beslutade vid sitt styrelsesammanträde den 4 december 2013 att överlämna ärendet till Kommunfullmäktige för ställningstagande innan beslut fattas om genomförande. Syftet med omdaningen av torget i Bro Centrum är att bidra till att främja integration och social gemenskap i Bro tätort. Projektet är förenligt med AB Upplands-Brohus verksamhet och syfte enligt bolagsordningen. Den föreslagna åtgärden är också i överensstämmelse med ägardirektivet till Upplands-Brohus att aktivt medverka i arbetet att utveckla kommunens tätorter med fokus på Bro Centrum och Kungsängens Centrum. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 14 januari Ärendet AB Upplands-Brohus är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag som har till föremål för sin verksamhet att inom Upplands-Bro kommun köpa, sälja och äga fastigheter för att på dessa uppföra, förvalta och upplåta bostäder, affärslägenheter och andra kollektiva anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet som är kommunalrättsligt godtagbar. Bolagets syfte enligt bolagsordningen är att tillgodose behovet av bostäder och god boendeservice för i första hand invånarna i Upplands-Bro kommun.

54 Sidan 54 av 295 Vid AB Upplands-Brohus styrelsesammanträde 28 oktober 2013 redovisades ett förslag till upprustning av torgytan i Bro Centrum till en beräknad kostnad om ca 9,3 mkr, samt att finansieringen skulle ske genom en värdeöverföring till kommunen enligt 5.1 i Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (åtgärd inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning). Styrelsen beslutade att uttala att projektet bör genomföras på det sätt som diskuterades i beslutsunderlaget, samt att återremittera till VD med uppdrag att se över den formella hanteringen. Formell hantering: Samråd har skett med bolagets revisor. Upplands-Brohus resultat 2013 efter skatt och koncernbidrag kan efter beslut av bolagsstämman disponeras för den föreslagna åtgärden, förutsatt att den uppfyller kriterierna för värdeöverföring i lagstiftningen. Den föreslagna åtgärden är i överensstämmelse med ägardirektivet till Upplands-Brohus att aktivt medverka i arbetet att utveckla kommunens tätorter med fokus på Bro Centrum och Kungsängens Centrum. För att så långt möjligt säkerställa att åtgärden uppfyller kriterierna för en värdeöverföring, har frågan överlämnas till Kommunfullmäktige för ställningstagande innan styrelsen för AB Upplands-Brohus fattar beslut om genomförande. Styrelsen i Upplands-Brohus beslutade vid sitt styrelsesammanträde den 4 december 2013 att överlämna ärendet till Kommunfullmäktige för ställningstagande innan beslut fattas om genomförande. Moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB behandlade ärendet vid sitt styrelsesammanträde den 13 januari 2014 och beslutade överlämna ärendet utan eget ställningstagande till Kommunfullmäktige. Kommunledningskontorets yttrande Syftet med omdaningen av torget i Bro Centrum är att bidra till att främja integration och social gemenskap i Bro tätort. Projektet är förenligt med AB Upplands-Brohus verksamhet och syfte enligt bolagsordningen. Den föreslagna åtgärden är också i överensstämmelse med ägardirektivet till Upplands-Brohus att aktivt medverka i arbetet att utveckla kommunens tätorter med fokus på Bro Centrum och Kungsängens Centrum. Barnperspektiv Projektförslaget innebär att ytor för uteservering, sittplatser, perennplanteringar och lek för de mindre barnen skapas. Här skapas också en plats att uppehålla sig vid, inte bara passera, vilket blir till glädje för både stora som små. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Bilagor: Bro förslagsskiss rev Delges: AB Upplands-Brohus Maria Johansson Ekonomichef

55 Sidan 55 av Bro centrum Upplands Bro Förslagsskiss yttre miljö , rev Fyristorg Uppsala Tel

56 BRO CENTRUM mur av bef granitblock från bef torg ny parkering bef parkering HKP mur av bef granitblock från bef torg ny utbredning parkering cykel-p 25 st annonspelare med inbyggd belysning soffor och bord område för tidigare vändplan och parkeringsrefuger (rivs) cykel-p 10 st HKP granitblock från bef torg cykel-p 20 st bänkar och snurrstolar entré dans/teater soffor och snurrstolar entré café perenner uteservering cykel-p 10 st SPARBANKEN ENKÖPING FASTIGHETSBYRÅN avgränsning, granitblock från bef torg FOKUS DESIGN SIBYLLA cykel-p 10 st huvudentré markbeläggning av betongsten och granit med infälld text CAFÉ MOZAIK KLIPPOTEKET BRO BROHUSET perenner barriärelement/bänkar BRO SPELBUTIK FLORISTHÖRNAN fri sikt soffor möbleringsytor för skyltar cykel-p 10 st ICA bef. telefonkiosk sidoentré bibliotek annonspelare med inbyggd belysning sittplats, soffor och snurrstolar cykel-p 40 st UR & OPTIK uteservering GODA SMAKEN sittplats, snurrstolar (skadad alm tas ned) Sidan 56 av 295 cykel-p 20 st FÖRSLAG Centrumkvarteren ges en sammanhållen utformning där innehåll och funktion varierar men formspråk, material och färger återkommer och bidrar till ett tydligt helhetsintryck. Besökare ska känna sig välkomna och stolta över sitt centrum. Befintliga kvaliteer tas tillvara och bildar en bas i det nya förslaget. Platsen som möter parkeringen i söder utgör entrén till Bro centrum. Genom perennplanteringar och ett markmönster skapas en representativ plats som fortsätter och leder längre in i kvarteret. Platsen lämpar sig även väl för torghandel om önskemål finns. Ytan mellan affärshusen hålls fri för sikt och rörelse mellan entréplats och torgyta. En ny yta med sittplatser för att slå sig ner utanför butikerna placeras sidoförskjutet. Utanför lokaler läggs en yta med avvikande markmaterial och bildar en zon där gatupratare och lösa skyltar kan inordnas. Det bidrar till en tydlig, ordnad och tillgänglig plats. Platsen framför Brohuset utformas som ett klassiskt öppet och representativt torg som tillsammans med frodiga perennplanteringar och sittplatser av olika typ utgör den naturliga mötesplatsen i Bro. Entrén till Brohuset förtydligas med en ny fasad och fri sikt mot entrén genom centrum. Den öppna torgytan förstärker tillsammans med den nya fasaden kontakten mellan ute och inne. Perennplanteringar bidrar med färg och en variation över året. De mindre barnen med föräldrar får en plats i bakre delen av torget med sittplatser och bord i lövskugga, gungbrädor, gungdjur och lekskultpturer utformade som en del av torgets helhet. Cykelparkering ordnas på flera ställen i nära anslutning till torget och centrum. Markbeläggning utformas av betongmarkplattor och granit, en gemensam bas utan tydliga riktningar. I marken fälls texter in, exempelvis rader från en påhittad inköpslista, som ger ett lekfullt inslag och knyter an till handeln i centrum. Belysningsstolpar placeras i ytornas kanter och belyser de olika ytorna och platserna med spots/strålkastare. Lekyta, sittplatser och vegetation lyfts fram. Här ska det vara tryggt att vistas hela dygnet. PLAN - skala 1:500/A m 2 Bro centrum Upplands Bro Förslagsskiss yttre miljö , rev Fyristorg Uppsala Tel

57 BROTORGET Sidan 57 av 295 FÖRSLAG enkel avgränsning av uteservering entré dans/teater entré café BROHUSET huvudentré sidoentré bibliotek fastighetsgräns Torget framför Brohuset blir en plats för stadsliv. Det soliga och skyddade läget ger fina ytor för uteservering, sittplatser, perennplanteringar och lek för de mindre barnen. Här skapas också en plats att uppehålla sig vid, inte bara passera. Här erbjuds också plats att slå sig ner med en kopp kaffe från kafeet eller pick-nick korgen. annonspelare med inbyggd belysning mattor i avvikande markbeläggning En stor öppen yta ger utrymme för kommunikation i alla riktningar. Det är också en plats möjlig för torghandel och cykel-p 40 offentliga st evenemang. HKP befintlig parkering ny utbredning parkering mur av bef granitblock från torget befintliga träd nya träd stolpar med strålkastare soffor och bord massiva bänkar med träsits gummikullar gungdjur gräshoppor lek gungbräda stiliserade grässtrån/ målat trä/stål cykel-p 10 st lekyta med flerstammiga småträd i barkyta stenblock från bef. torg massiva bänkar med träsits sittplatser, snurrstolar bef. skulpturer i nya lägen stolpe med strålkastare återanvänd smågatsten återanvänd smågatsten område för tidigare vändplan samt parkeringsrefug som rivs blommande flrerstammiga träd sittplatser, snurrstolar sittplatser, soffor sittplatser, soffor perenner perenner återanvänd smågatsten alla planteringsytor kantade stålkant, lågt räcke runt plantering markbeläggning av betongsten och granit med infälld text sittplats, massiva bänkar med barriärfunktion SEKTION Mot parkeringen skapar en plantering med träd och låga buskar en tydlig inramning åt torget, platsens kanter och avslut definieras. Parkeringen justeras så att torget får en hel form och en tydlig inramning samtidigt som antalet parkeringsplatser blir något fler och handikapparkeringen hamnar i direkt anslutning till torget. Planteringar, lek och sittplatser samlas och inordnas i ett mönster som ger torget en tydlig identitet. Gångarna genom mönstret gör det lätt att passera även här. Perennplanteringar ger blickfång som bjuder in till att slå sig ner i sol eller lövskugga på denna lugnare del av torget. Perennplanteringarna ramas in av ett lågt räcke av stål/smide med mönster inspirerat av Brohusets nya fasad. Det blir en detalj unik för Bro centrum och kopplar samman den större och mindre skalan. Även raderna av flerstammiga träd bildar ett liknande mönster. cykel-p 10 st återanvänd smågatsten ny utbredning parkering HKP SPARBANKEN ENKÖPING FASTIGHETSBYRÅN återanvänd smågatsten återanvänd smågatsten ICA Idéskiss - lågt räcke av stål runt perennplanteringarna PLAN - skala 1:200/A3 FOKUS DESIGN fri sikt 0 10 m UR & OPTIK 3 Bro centrum Upplands Bro Förslagsskiss yttre miljö , rev Fyristorg Uppsala Tel CAFÉ MOZAIK offa

58 Sidan 58 av 295 Leklpats med mark och kullar i platsgjuten gummiasfalt rymmer även gunglek och plats. Intill ytan finns lekbuskage med flerstammiga buskar i en yta av bark. Befintliga skulpturer får nya lägen vid sittplatser och blir lekfulla inslag på torgets lugnare delar. Gungbräda inbjuder till lek för de minsta PERSPEKTIV mot ICA och torget Befintliga och nya lindar Buskplantering och perenner Soffor och bord Lekyta (gungbrädor, gungdjur och gummibubblor) Lekyta med flerstamiga småträd Långa bänkar och snurrstolar Blommande flerstammiga träd Soffor Perenner Torgyta SEKTION - skala 1:200/A3 PERSPEKTIV lekyta 4 Bro centrum Upplands Bro Förslagsskiss yttre miljö , rev Fyristorg Uppsala Tel

59 Sidan 59 av 295 Sittmöbler Nola Parco, snurrbara fåtöljer med bord bildar fasta små cafégrupper. Sittmöbler Nola Parco, soffa med bord. Soffor placeras längs gångstråken mellan planteringsytorna och kompletteras med bord vid lekytan. Textrader från en påhittad inköpslista fälls in i torgets beläggning och blir ett lekfullt inslag som knyter an till handeln i centrum. Långa bänkar i betong/granit med infällda träsitsar. De fungrara även som inkörningsskydd i läget framför ICAs fasad mot torget. Mattor i avvikande markmaterial markerar gångoch sittytor. Om möjligt tas befintlig smågatsten tillvara. En enkel och stilig avgränsning mot serveringsytor ger en flexibel användning av ytorna. En annonspelare med infälld belysning placeras på vardera sida om centrumgången. Perennplanteringarna bidrar till årstidsväxlingar och en variation över året. Sittplatser i trädskugga intill planteringar tillför en intim skala i kontrast mot den öppna torgytan. Trädrader i generösa planteringsytor skärmar av mot parkeringen Perennplanteringar i vit, limegrön och gula toner kontrasterar fint mot byggnadernas tegelfasader. Blommande perenner komponeras tillsammans med perenna gräs och lökväxter. 5 Bro centrum Upplands Bro Förslagsskiss yttre miljö , rev Fyristorg Uppsala Tel

60 Sidan 60 av 295

61 Sidan 61 av 295 Ärende 6

62 Sidan 62 av 295

63 Sidan 63 av 295 Kommunledningskontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Revisorernas granskning av system och rutiner för intern kontroll Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar anta Kommunledningskontorets yttrande som svar till kommunens revisorer avseende granskningen av Kommunstyrelsens och nämnders system och rutiner för intern kontroll. Ärendet På revisorernas uppdrag har KPMG genomfört en granskning av Kommunstyrelsens och nämnders system och rutiner för intern kontroll. Granskningen ingår i revisionsplanen för år Revisorerna lämnar mot bakgrund av denna följande rekommendationer till Kommunstyrelsen: - Kommunicera med nämnder och kommunföretag vikten av genomförande av årlig uppföljning av den interna kontrollen med föregående riskanalyser. Kommungemensam utbildning inom området för gemensam förståelse för intern kontroll kan vara ett sätt att underlätta kommunikationen. - Revidera riktlinjer och mallar för den interna kontrollen löpande vid behov så att de är aktuella och integrerade i kommunens årscykel för planering och uppföljning. - Förtydliga kopplingen mellan mål, risker och åtgärder/kontrollaktiviteter i internkontrollplanerna. Beslutsunderlag - Revisorernas rapport om granskning av system och rutiner för intern kontroll, daterad 11 december Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 14 januari Kommunledningskontorets yttrande Intern kontroll beskrivs som systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner. Kontrollerna ska utformas för att på en rimlig nivå säkerställa att möjliga risker inringas, bedöms och förebyggs. Stöd för en aktiv intern kontroll kan t ex vara en internkontrollplan. I en sådan lägger ansvarig nämnd eller styrelse fast innehåll i den interna kontrollen, ansvar och hur kontrollen ska följas upp. Kommunledningskontoret tar fasta på revisorernas rekommendationer och kommer att arbeta för att genomföra vad revisorerna föreslagt för att förstärka Kommunstyrelsens uppsikt över nämnders och kommunföretags tillämpning av system och rutiner för den interna kontrollen.

64 Sidan 64 av 295 Med utgångspunkt från revisorernas rekommendationer har arbetet startat med att revidera reglemente, riktlinjer och mallar för den interna kontrollen. En utbildning planeras när detta är klart för att tydliggöra rutiner, ansvar och styr- och uppföljningssystem. Ett målmedvetet arbeta pågår med att förbättra kommunens målstyrning bland annat genom en tydlig koppling mellan övergripande mål, nämndmål och uppdrag och hur dessa sedan mäts och följs upp. Inför budgetåret 2014 har medel tillförts för att införa ett rapporteringssystem för måluppföljningen. Detta kommer att bidra till att också förtydliga kopplingen mellan mål, risker och åtgärder/kontrollaktiviteter i nämndernas/styrelsernas internkontrollplaner. Barnperspektiv Förslaget till svar bedöms inte ha några konsekvenser utifrån ett barnperspektiv. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Delges: Revisorerna Kommunfullmäktiges presidium Utbildningsnämnden Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Upplands-Bro Kommunföretag AB AB Upplands-Brohus Upplands-Bro Kommunfastigheter AB

65 Sidan 65 av 295

66 Sidan 66 av 295

67 Sidan 67 av 295

68 Sidan 68 av 295

69 Sidan 69 av 295

70 Sidan 70 av 295

71 Sidan 71 av 295

72 Sidan 72 av 295

73 Sidan 73 av 295

74 Sidan 74 av 295

75 Sidan 75 av 295

76 Sidan 76 av 295

77 Sidan 77 av 295

78 Sidan 78 av 295

79 Sidan 79 av 295

80 Sidan 80 av 295

81 Sidan 81 av 295

82 Sidan 82 av 295

83 Sidan 83 av 295

84 Sidan 84 av 295

85 Sidan 85 av 295 Ärende 7

86 Sidan 86 av 295

87 Sidan 87 av 295 Utvecklingsstaben Handläggare, telefon Charlotta Kristiansson Datum Vår beteckning Dnr Kommunledningskontoret Förslag till Turiststrategi samt förslag till handlingsplan för år 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta Turiststrategi för Upplands-Bro antas. Kommunstyrelsen beslutar Kommunstyrelsen antar förslag till handlingsplan för Sammanfattning I samband med budget för år 2011 gav kommunfullmäktige bland annat i uppdrag att kartlägga de turistnäringar som finns i kommunen samt att turiststrategin från 1996 ska aktualiseras. Mot bakgrund av detta har tillväxtkontoret i samråd med kommunledningskontoret arbetat fram ett förslag till ny turiststrategi samt en handlingsplan för Turiststrategin föreslår bland annat att fokus i arbetet med besöksnäringen bör ligga på att: tillgängliggöra både fysiskt och elektroniskt utveckla värdskapet utveckla produkterna skapa/stärka nätverk inom näringen både lokalt och regionalt. Kultur- och fritidsnämnden beslutade vid sammanträde den 9 oktober att godkänna och överlämna förslaget till turiststrategi till kommunfullmäktige samt att föreslå kommunstyrelsen att anta förslag till handlingsplan för år Ärendet minoritetsåterremitterades vid kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december 2013, då man bland annat yrkade att uppdrag skulle ges om att 1. Presentera ett kostnadsförslag på de kommunala resurser som kommer att avsättas för arbete med turiststrategin år Presentera ett förslag på hur uppdrag till det föreslagna turistrådet kommer att se ut. 3. Presentera ett förslag på hur turiststrategin kommer att tillämpas på en särskild destination, som t.ex. Bro-området med Kvistaberg- Önsta. Kommunledningskontoret har i tjänsteskrivelsen besvarat ovanstående frågor.

88 Sidan 88 av 295 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges beslut , 158 Kultur- och fritidsnämndens beslut den 9 oktober 2013 Förslag Turiststrategi Upplands-Bro kommun den 22 augusti 2013 Förslag Handlingsplan 2014 Ärendet På uppdrag av Upplands-Bro kommun genomfördes 2011 en turistekonomisk modell-analys (TEM) som tog fram information om turismens ekonomiska effekter i kommunen. Undersökningen visade att näringen 2010 omsatte 213,5 miljoner kronor och att den sysselsatte 190 personer. Hösten 2012 inrättades en projektanställning (AFA-pengar) för kartläggning av turismen/besöksnäringen i kommunen och behov av en eventuell turismhandläggare. Projektet handlade om att göra en nulägeskartläggning (fakta) om turism/besöksnäringen i kommunen och att starta det praktiska arbetet med informationsmaterial och förmedling av materialet till strategiska mottagare. En workshop har genomförts med ett 20-tal företrädare för besöksnäringen för att bland annat se vad som kan göras för att utveckla besöksnäringen i kommunen. Projektet är nu avslutat. Kommunens hemsida har uppdaterats med aktiviteter inom upplevelsesektorn. Vykort har framtagits för att locka besökare till hemsidan, dessa har också distribuerats till konferensanläggningar tillsammans med turist- och fritidskartan som har översatts till engelska och finska. Dessutom har förslag till Turiststrategi samt förslag på handlingsplan för år 2014 tagits fram, vilket föreslås göras årligen med strategin som grund. Turiststrategin föreslår bland annat att fokus i arbetet med besöksnäringen bör ligga på att: tillgängliggöra både fysiskt och elektroniskt utveckla värdskapet utveckla produkterna skapa/stärka nätverk inom näringen både lokalt och regionalt. Visionen är att öka kommunens attraktionskraft genom samverkan med närliggande kommuner och att stärka regionen som besöksmål. Strategin föreslår även att resurser avsätts för arbetet med besöksnäringen. Handlingsplan 2014 föreslår bland annat att ett turistråd skapas med representanter från näringen och kommunen. Inom turistrådet skapas nätverk mellan aktörerna och ett forum för planering, samarbeten och information.

89 Sidan 89 av 295 Kommunfullmäktige ansvarar för att anta en långsiktig turiststrategi. Enligt kommunens reglemente har kommunstyrelsen hand om sysselsättnings- och näringslivsfrågor och ansvarar för åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen, näringslivet och turismen i kommunen. Det innebär enligt förslaget att kommunstyrelsen ansvarar för att årligen upprätta och godkänna en handlingsplan. Förslaget till turiststrategi minoritetsåterremitterades vid kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december I samband med återremissen yrkades bland annat att strategin kompletteras med svar på ett antal frågeställningar. Nedan följer frågeställningarna tillsammans med kommunledningskontorets svar på dessa. 1. Presentera ett kostnadsförslag på de kommunala resurser som kommer att avsättas för arbete med turiststrategin år Anslaget för turistverksamhet 2014 uppgår till kronor. Anslaget kommer utgöras av samma belopp, samt tillkommande indexuppräkning, såvida inte anslaget förändras i kommunstyrelsens budgetprocess de kommande åren. Medlen kommer främst att användas till en tjänst kombinerad för näringslivs- och turismutveckling, vilket innebär att kommunen reducerar en del kostnader genom synergieffekter. 2. Presentera ett förslag på hur uppdrag till det föreslagna turistrådet kommer att se ut. Vid två tillfällen hösten 2013 närvarade ungefär 25 av kommunens cirka 40 identifierade företag inom besöksnäringen. Antalet bedömdes då vara hanterbart och därför beslutades tills vidare att kalla samtliga företag istället för, enligt den ursprungliga handlingsplanen, ett mindre råd om 8 10 företag. Bedömingen gjordes att kommunen bättre når ut genom att varje gång träffa samtliga aktörer. Den 3 februari påbörjar kommunens nye ansvarige för turistfrågor sin anställning och tanken är att eventuella former för samverkan kommer att tas fram under dennes överinseende. Grundtanken för turistrådet är att främst utgöra en plattform för aktörerna att träffa varandra och en kanal för kommunikation mellan kommunen och turistnäringen. Ett konkret resultat är att flera av golfanläggningarna och kursgårdarna efter ett möte i december 2013 satte sig ned och tittade på gemensamma paket för besökare golf med övernattning samt hur detta kan paketeras genom exempelvis en golfvecka som återkommer samma vecka varje år under en särskild paroll förknippad med kommunen. 3. Presentera ett förslag på hur turiststrategin kommer att tillämpas på en särskild destination, som till exempel Bro-området med Kvistaberg- Önsta. Utvecklingen av Kvistaberg är redan igång, bland annat genom den påbörjade upphandlingen av entreprenör för verksamhet i byggnaden. Arbetet runt Kvistaberg sammanstrålar med strategins bärande idéer om att kommunen skall vara stödjande, snarare än drivande, och genom samarbete med andra kommuner och aktörer bidra till att stärka utvecklingen i och kring en destination som exempelvis Kvistaberg.

90 Sidan 90 av 295 Genom att kommunen är uppdaterad och kan förmedla möjligheter mellan aktörerna ökar detta möjligheterna för en gynnsam utveckling som samtidigt tillvaratar de kulturhistoriska värdena kring Kvistaberg. Barnperspektiv Turiststrategin innebär bland annat att attraktiva besöksmål som är spännande och utvecklande för barn och ungdomar det skapas och görs kända. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kopia av beslut till: Kontorschef tillväxtkontoret

91 Sidan 91 av 295 Ärende 8

92 Sidan 92 av 295

93 Sidan 93 av 295 Kommunledningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm Dnr Kommunstyrelsen Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter - Svartviken Förslag till beslut Kommunstyrelsen uttalar sig positiv till att delta i ombildningen till bostadsrätter under förutsättning att en klar majoritet (cirka 60 %) av de övriga boende vill genomföra ombildningen. Slutligt ställningstagande till medverkan och finansiering av eventuellt köp tas när föreningen meddelat hur stor del av de boende som vill medverka i ombildningen. Sammanfattning De boende i AB Upplands-Brohus fastigheter vid Svartviksbacken har lämnat in en intresseanmälan om att ombilda hyresrätterna till bostadsrätter i den nybildade bostadsrättsföreningen Svartviksbacken. AB Upplands-Brohus fastställde i september 2013 ett pris för en försäljning till den nybildade föreningen. Brf Svartviken har därefter, genom en konsult, skickat ut information och efterfågat kommunens intresse av att förvärva de 11 lägenheter som hyrs av AB Upplands-Brohus för så kallat LSS-boende. För att ombildningen ska få genomföras krävs minst 67 % av medlemmarna måste bifalla vid en kommande föreningsstämma. Kommunledningskontoret redogör för de olika alternativ som kommunen ska ta ställning till. Det viktigast att verksamheten och de boende har en trygghet i att de kan vara kvar i de väl fungerande lokalerna. Beslutsunderlag Information om möjlig ombildning till bostadsrätt daterad den 2 oktober 2013 (11 erbjudanden) Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 9 januari 2014 Ärendet Hösten 2012 tog boende i AB Upplands-Brohus fastigheter vid Svartviksbacken initiativ för köpa sina bostäder och att därmed ombilda sitt bostadsområde till en bostadsrättsförening. Sommaren 2013 bildades formellt Brf Svartviksbacken. De boende lämnade in en intresseanmälan om övertagande till AB Upplands- Brohus som i september 2013 fastställde ett pris för en försäljning till den nybildade föreningen. Brf Svartviksbacken har därefter, genom en konsult, skickat ut information och efterfågat kommunens intresse av att förvärva de 11 lägenheter som vi nu hyr av AB Upplands-Brohus för så kallat LSS-boende. När den ekonomiska planen

94 Sidan 94 av 295 för föreningen är framtagen kallas till en föreningsstämma där minst 67 % av medlemmarna måste bifalla ett köp för att ombildningen ska kunna genomföras. Kommunens andel av antalet lägenheter är 13 % vilket innebär att kommunens ställningstagande kan bli avgörande för om föreningen kan genomföra ett köp. För Upplands-Bro kommun är det viktigast att verksamheten och de boende har en trygghet i att de kan vara kvar i de väl fungerande lokalerna. I det fall kommunen inte köper lägenheterna utan kvarstår som hyresgäster till föreningen med den hyresnivå som föreningen bestämmer för lägenheterna. Om kommunen väljer att köpa de 11 lägenheterna kommer det att kosta cirka 12,5 miljoner kronor. Samtidigt kommer månadskostnaden för lägenheterna att bli cirka 25 % lägre än nuvarande hyra. Detta kan kompensera stora delar av kapitalkostnaden. För att föreningen ska fungera väl är det viktigt att en klar majoritet vill genomföra ombildningen. Om kommunens andel blir avgörande för att ombildningen ska kunna genomföras riskerar det att bli en obalans bland övriga boende i området. Kommunledningskontoret föreslår att Kommunstyrelsen uttalar sig positiv till att delta i ombildningen till bostadsrätter under förutsättning att en klar majoritet (cirka 60 %) av de övriga boende vill genomföra ombildningen. Slutligt ställningstagande till medverkan och finansiering av eventuellt köp tas när föreningen meddelat hur stor del av de boende som vill medverka i ombildningen. Barnperspektiv Kommunledningskontoret konstaterar att frågan om ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inte påverkar barns och ungdomars bästa. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Delges: Brf Svartviksbacken

95 Sidan 95 av 295 Ärende 9

96 Sidan 96 av 295

97 Sidan 97 av 295 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Kristofer Sundqvist, projektledare exploatering Dnr Kommunstyrelsen Optionsavtal Norrboda-Brunna industriområde Tribona AB Förslag till beslut Förslag till beslut av Kommunfullmäktige Upprättat förslag till optionsavtal mellan Upplands-Bro kommun och Tribona AB avseende exploatering för del av Norrboda Brunna industriområde godkänns. Sammanfattning Optionsavtalet omfattar två markområden inom planområdet för förslag till detaljplan Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. vilken är avsedd för handel, bostäder samt verksamheter. Optionen omfattar delar av fastigheterna Kungsängens-Tibble 1:403 samt Kungsängens-Tibble 1:330 vilka ligger inom detaljplanens del för verksamheter. Under hösten 2013 har förhandlingar förts med Alex Mabäcker som företräder fastighetsbolaget Tribona AB gällande option av dessa två markområden inom detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. Dessa förhandlignar har resulterat i ett förslag till optionsavtal. Avtalsparter är Upplands-Bro kommun och Tribona AB. Beslutsunderlag Upprättat förslag till optionsavtal mellan Upplands-Bro kommun och Tribona AB med bilaga. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den Ärendet Tillväxtkontoret arbetar enligt uppdrag beslutat i KS , där ny detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 avsedd för handel, bostäder samt verksamheter ska tas fram. Under hösten 2013 har förhandlingar förts med Alex Mabäcker som företräder fastighetsbolaget Tribona AB gällande option av två markområden inom den del av förslag till detaljplan för Kungsängens- Tibble 1:331 m.fl. vilken omfattar verksamhetsområde. Dessa förhandlignar har resulterat i ett förslag till optionsavtal för delar av fastigheterna Kungsängens-Tibble 1:403 samt Kungsängens-Tibble 1:330 vilka ligger inom detaljplanens del för verksamheter. Det aktuella området ligger norr om E18 i Bunna industriområde med närhet till E 18 och avses ansulta till angränsande detaljplan Nr 0603 där NCC idag utvecklar ett verksamhetsområde. Området kommer därför att utöka det

98 Sidan 98 av 295 befintliga verksamhetsområdet i Brunna och dra nytta av den infrasttruktur vilken redan finns inom området. Tribona AB har för avsikt att exploatera området genom byggande av verksamhetslokaler. Syftet med denna option är att ge Tribona AB möjlighet att med ensamrätt under perioden och förhandla med kommunen gällande köp av områdena. Det pris som Tribona AB ska betala för fastigheterna om bolaget utnyttjar denna option är det vid tidpunkten gällande marknadsvärdet, d.v.s. det som tredje part är villig att betala, dock minst 700 kr/m 2. Ansvar för kommande exploatering av området avses att regleras i kommande köpeavtal/överlåtelseavtal. Kostnader för uppförande av allmänna anläggningar inom dessa markområden skall täckas av intäkterna från kommande markförsäljning. Barnperspektiv En exploatering av området kan bidra till att stadsdelarna Norrboda och Brunna binds samman. En utbyggd vägförbindelse via befintlig vägport skapar en tryggare och säkrare passage mellan tätortens olika delar. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Elisabeth Mårell Tf. Plan- och exploateringschef Kristofer Sundqvist Projektledare exploatering Bilagor: Upprättat förslag till optionsavtal mellan Upplands-Bro kommun och Tribona AB. Delges: Tribona AB

99 Sidan 99 av 295

100 Sidan 100 av 295

101 Sidan 101 av 295

102 Sidan 102 av 295

103 Sidan 103 av 295 Ärende 10

104 Sidan 104 av 295

105 Sidan 105 av 295 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Svalfors, Dnr Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring om åtgärder längs stråken Arlanda Bålsta och Arlanda Litslena Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna avsiktsförklaring avseende fortsatt arbete med åtgärder längs stråken Arlanda Bålsta och Arlanda Litslena, vägarna 263, 912 och 269 enligt Tillväxtkontorets förslag den 10 januari Tillväxtchefen får i uppdrag att delta i det fortsatta arbetet enligt avsiktsförklaringens åtagande. Sammanfattning Trafikverket och berörda kommuner har identifierat behov av att utreda stråket mellan norra Mälardalsområdet och Arlanda. Många parter har lyft problem längs sträckan. Under 2011 genomfördes en stråkstudie för väg 263. Eftersom de olika aktörernas intressen för vägen skiljde sig åt gick processen vidare med en så kallad åtgärdsvalsstudie. Under hösten 2012 och våren 2013 genomfördes denna åtgärdsvalsstudie för sträckorna Arlanda Bålsta och Arlanda Litslena, väg 263, 912 och 269. Nu föreslås att samtliga deltagande parter undertecknar en avsiktsförklaring om att verka för att de åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien genomförs. Av avsiktsförklaringen framgår också att parterna är överens om att de aktuella stråken är sekundära förbindelser med regional funktion. Tanken är att avsiktsförklaringen sedan ska följas av ett antal överenskommelser om själva genomförandet av olika åtgärder. Dessa överenskommelser upprättas mellan de parter som ska vara delaktiga i genomförandet av respektive åtgärd. Beslutsunderlag Trafikverkets med fleras åtgärdsvalsstudie för stråken Arlanda Bålsta och Arlanda Litslena, väg 263, 912 och 269, den 18 november 2013 Förslag till avsiktsförklaring avseende fortsatt arbete med åtgärder längs stråken Arlanda Bålsta och Arlanda Litslena, vägarna 263, 912 och 269 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 10 januari 2014 Ärendet Trafikverket och berörda kommuner har identifierat behov av att utreda stråket mellan norra Mälardalsområdet och Arlanda. Många parter har lyft problem längs sträckan. Trafikverket har också fått många önskemål från privatpersoner, som främst rör trafiksäkerhet. Under 2011 genomfördes en stråkstudie för väg 263. Eftersom de olika aktörernas intressen för vägen skiljde sig åt gick processen vidare med en så kallad åtgärdsvalsstudie.

106 Sidan 106 av 295 Ambitionen var att söka en gemensam syn på vägens framtida status och finna vilka åtgärder som behöver vidtas. Från och med januari 2013 gäller en ny planeringsprocess för transportsystemet. Denna process innebär bland annat att det som ett förberedande steg för val av åtgärder görs så kallade åtgärdsvalsstudier enligt en särskild metodik. Under hösten 2012 och våren 2013 genomfördes en sådan åtgärdsvalsstudie för sträckorna Arlanda Bålsta och Arlanda Litslena. Rapporten från denna studie bifogas denna tjänsteskrivelse. Tillväxtkontoret har deltagit i denna process med representanter i både styrgrupp och arbetsgrupp. Dessutom har kontoret deltagit i några workshops, där flera intressenter som bor eller verkar längs med stråken deltog. En slutsats i åtgärdsvalsstudien är att de aktuella vägarnas (väg 263, 912 och 269) betydelse som transportled minskar i betydelse genom satsningar i det nationella vägnätet, såsom uppgraderingen av Rotebroleden. Stråken har i studien därför klassats som sekundära förbindelser med viss regional funktion, där den regionala funktionen delvis består i kollektivtrafiken mellan Bålsta och Arlanda. Åtgärdsvalsstudien har också resulterat i ett antal rekommenderade åtgärder på kort, medellång och lång sikt för att komma tillrätta med problem och brister längs sträckorna. Många åtgärder handlar om trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Nu föreslås att samtliga deltagande parter undertecknar en avsiktsförklaring om att verka för att de åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien genomförs. Av avsiktsförklaringen framgår också att parterna är överens om att de aktuella stråken är sekundära förbindelser med regional funktion. Tanken är att avsiktsförklaringen sedan ska följas av ett antal överenskommelser om själva genomförandet av olika åtgärder. Dessa överenskommelser upprättas mellan de parter som ska vara delaktiga i genomförandet av respektive åtgärd. Tillväxtkontoret föreslår att kommunen undertecknar den föreslagna avsiktsförklaringen. Barnperspektiv Många av de problem och brister som har identifierats längs de aktuella stråken rör trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Åtgärdsförslagen handlar till stor del om att lösa dessa problem och skapa goda förutsättningar för kollektivtrafiken. För barn och unga, som är hänvisade till kollektivtrafik, gång och cykel för att på egen hand kunna förflytta sig lite längre sträckor, är det mycket viktigt att detta kan ske på ett trafiksäkert sätt. Åtgärdsförslagen bör därför till stor del gynna barn och unga. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Elisabeth Mårell Karin Svalfors Tillväxtchef Tf Plan- och exploateringschef Samhällsplanerare Bilagor: 1. Förslag till avsiktsförklaring avseende fortsatt arbete med åtgärder längs stråken Arlanda Bålsta och Arlanda Litslena, vägarna 263, 912 och Trafikverkets med fleras åtgärdsvalsstudie för stråken Arlanda Bålsta och Arlanda Litslena, väg 263, 912 och 269, den 18 november 2013

107 Sidan 107 av 295 AVSIKTSFÖRKLARING avseende fortsatt arbete med åtgärder längs stråken Arlanda-Bålsta och Arlanda-Litslena, vägarna 263, 912 och 269 Parterna: Trafikverket (Region Stockholm och Region Öst), kommunerna Sigtuna, Upplands- Bro, Håbo och Enköping, Kollektivtrafikförvaltningen UL, Trafikförvaltningen SLL, samt Regionförbundet Uppsala län, förklarar härmed sin avsikt enligt nedan. Bakgrund Under hösten 2012 och våren 2013 genomfördes en åtgärdsvalsstudieprocess enligt fyrstegsprincipen där parterna tillsammans har formulerat ett gemensamt mål för studien, och de aktuella stråkens funktion, vilka problem som finns och som är önskvärda att lösa samt lämpliga åtgärder i olika tidsperspektiv. Detta arbete ligger till grund för denna avsiktsförklaring. Väg 267, Rotebroleden kommer enligt gällande tidplan att få motorvägsstandard Detta förväntas leda till att bilister och transportföretag i högre utsträckning kommer att välja E18/Rotebroleden istället för väg 263. I många sammanhang har den bristande trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter framförts. Den försämrades när vägräcken, både vajer- och balkräcken, sattes upp på delar av stråken för ett antal år sedan. Parternas mål och gemensamma avsikt Parternas gemensamma avsikt är att verka för att de åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien (TRV 2013/39170, daterad ), genomförs. Parterna är överens om att stråken Arlanda-Bålsta och Arlanda-Litslena är sekundära förbindelser med regional funktion där den regionala funktionen delvis utgörs av kollektivtrafiken mellan Bålsta och Arlanda. Överenskommelser om fortsatt arbete Ett antal överenskommelser avses att träffas mellan parterna om hur arbetet ska bedrivas och åtgärderna genomföras. Överenskommelser upprättas mellan de parter som ska vara delaktiga inom respektive åtgärdsområde, åtgärder inom Mobility Management, kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik samt vägtrafik i enlighet med åtgärdsvalsstudien sid samt redovisningen på kartor av delsträckor på sid En arbetsgrupp har bildats för detta arbete.

108 Sidan 108 av 295 Efter att överenskommelserna är underskrivna avser parterna att träffas minst en gång per år för att följa upp dels överenskomna åtgärder, dels åtgärdsförteckningen i studien. Ansvarig för att arbetsgruppen sammankallas är Trafikverket. Denna avsiktsförklaring har upprättats i 9 exemplar och parterna har tagit var sitt. Ort och datum.. Ort och datum... Ort och datum Ort och datum Ort och datum Ort och datum Ort och datum Ort och datum. Ort och datum... Trafikverket Region Stockholm Trafikverket Region Öst Sigtuna kommun Upplands-Bro kommun Håbo kommun Enköpings kommun Trafikförvaltningen SLL Kollektivtrafikförvaltningen UL Regionförbundet Uppsala län

109 Sidan 109 av 295 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE Stråken Arlanda-Bålsta och Arlanda-Litslena Väg 263, 912 och 269 Rapport

110 Sidan 110 av 295 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie Stråken Arlanda-Bålsta och Arlanda-Litslena Skapat av: ÅF Infrastructure AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2013/39170 Version: 1 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Cecilia Häckner Uppdragsansvarig: Kjell Säfvestad, ÅF Författare: Siri Brolén, Sanna Eveby, Nadica Petrovic och Göran Ståldal, ÅF Granskare: Maria Håkansson, ÅF Distribution: Trafikverket Region Stockholm SUNDBYBERG, telefon: ,

111 Sidan 111 av 295 Sammanfattning Resultatet av denna åtgärdsvalsstudie är tänkt att vara ett underlag för såväl kommunal planering som för Trafikverket, Trafikförvaltningen SLL och Uppsala läns landstings kollektivtrafikförvaltning. Studien omfattar åtgärder på kort, medellång och lång sikt. Projektets arbets- och styrgrupp kommer att arbeta vidare med studien under hösten 2013 för att ta fram en allmän avsiktsförklaring som skrivs under av alla deltagande parter, därefter träffas avtal mellan de parter som är ansvariga för genomförandet och finansieringen av respektive åtgärd. Väg 263, 269 och 912 förbinder Arlanda, Märsta, Sigtuna stad, Bålsta och Enköping. Stråken utgör viktiga kopplingar för regionen. ÅF har på uppdrag av Trafikverket utfört en åtgärdsvalsstudie för stråken Arlanda Bålsta och Arlanda Litslena. Syftet är att samla kunskap från samtliga berörda parter för att översiktligt kunna definiera stråkens funktioner och för att nå en gemensam syn på vägens framtid och de åtgärder som krävs för att utveckla prioriterade funktioner. Studien fokuserar på att finna lösningar som kan öka trafiksäkerheten för samtliga trafikantgrupper, förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft, minska barriäreffekter samt förbättra miljö och hälsa. Målet med studien är att samordna de berörda parterna, sätta mål för fortsatt planering och utgöra underlag för fortsatt arbete. Ytterligare mål på en övergripande nivå har varit att åtgärderna ska ta hänsyn till kommunernas planering, vara översiktligt tidssatta och kostnadsberäknade i åtgärdspaket, där ansvarsförhållanden ska framgå. Stråket mellan Arlanda och Enköping har utretts i flera omgångar: på 1970-talet, 1996 och Eftersom de olika aktörernas intressen för vägen skiljde sig åt och underlaget för stråkstudien var 15 år gammalt, gick processen vidare med en åtgärdsvalsstudie. Åtgärdsvalsstudien initierades under 2012 av Trafikverket Region Stockholm, Trafikverket Region Öst och ett par av de berörda kommunerna i stråken. Problem har även lyfts av boende längs väg 263. Upplägg och genomförande har präglats av viljan att både diskutera detaljerade åtgärdsval, som rör frågor på kort sikt, och samtidigt resonera om behovet av spelregler för förbindelsens långsiktiga funktion. Under studien har tre workshops genomförts med de aktörer som berörs av stråken på olika sätt, parallellt har en arbetsgrupp och en styrgrupp träffats. Tidigt i utredningsarbetet konstaterades att tidigare ansatser om stråkens regionala funktion delvis är överspelade genom satsningar i det nationella huvudvägnätet: E18, E4, väg 55 och Rotebroleden. Numera är ofta en kort restid viktigare än en kort resväg för såväl godstransporter som för personresor. Detta pekar på att betydelsen av 263 som transportled har minskat. Stråken har i denna studie därför klassats som sekundära förbindelser med viss regional funktion, där den regionala funktionen delvis består i kollektivtrafiken mellan Bålsta och Arlanda. Denna kan minska på lång sikt om tågtrafik mellan Uppsala och Enköping (Aroslänken) etableras. Figur 1 Stråken mellan Arlanda-Bålsta och Arlanda-Litslena

112 Sidan 112 av 295 Stråken har bitvis bristfällig sikt och linjeföring, stora delar av sträckan saknar också helt utrymme för oskyddade trafikanter. Det blev tidigt tydligt i studien att stråken inte är tillfredställande för oskyddade trafikanter ur säkerhets- och tillgänglighetssynppunkt. Stråken är även bristfälliga säkerhetsmässigt ur ett vägtrafikperspektiv. Vägarna rör sig genom viktiga natur- och kulturmiljöer varför större ombyggnader blir problematiska och svåra att genomföra. Åtgärdsvalsstudien har resulterat i rekommenderade åtgärder på kort, medellång och lång sikt, däribland finns några åtgärder som bör komma igång snarast: Påbörja en mobility managementutredning för att utveckla möjligheter att begränsa efterfrågan på transporter Gör en länsöverskridande översyn av busshållplatser längs stråken Inleda formell planeringsprocess för utbyggnad av gång- och cykelvägar Klarlägg förhållanden vid korsningar och anslutningar och upprätta ett utbyggnadsprogram storleksordning miljoner kronor. Sammantaget är det en relativt stor investering och därför bör trafiksäkerheten prioriteras med en etappindelning med start från Arlanda och västerut. Åtgärderna har bedömts med generella utgångspunkter eftersom lösningarna i de flesta fall ska utvecklas i kommande utredningar. Några slutsatser: Genom att inledningsvis prioritera stråkens regionala funktion och huvudsträckning var det lättare att senare beskriva målbilden och åtgärdsgenereringen kunde därmed begränsas. Studien har pekat ut en rad viktiga insatser som kan genomföras omedelbart. Detta är ett konkret exempel på resultat av workshoparbetet med dem som är verksamma i stråken. Vägtrafikens anspråk genom Sigtuna stad har klarlagts vilket gör det möjligt för kommunen att på ett mer konkret sätt (FÖP) diskutera stadsutvecklingen inom och mellan Sigtuna stad och Märsta. Kostnaderna för det skisserade paketet för stråket Märsta-Bålsta hamnar i storleksordning miljoner kronor och för stråket Erikssund-Litslena i

113 Sidan 113 av 295 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND ÅTGÄRDSVAL EN DEL I PLANERINGEN AV TRANSPORTSYSTEMET ÅTGÄRDSVAL ARLANDA- BÅLSTA OCH ARLANDA-LITSLENA GÄLLANDE FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSPROCESSEN OCH ORGANISERING AV ARBETET TIDIGARE PLANERINGSARBETE OCH ANKNYTANDE PLANERING SYFTE OCH ÖVERGRIPANDE MÅL AVGRÄNSNINGAR GEOGRAFISK AVGRÄNSNING TIDSHORISONT FÖR ÅTGÄRDERS GENOMFÖRANDE EKONOMISKA AVGRÄNSNINGAR PROBLEM, FÖRHÅLLANDEN OCH MÅL MILJÖ, HÄLSA, LANDSKAP RESMÖNSTER, START- OCH MÅLPUNKTER TRAFIKUTBUD FRAMTIDA UTVECKLING INRIKTNING OCH MÅLSTANDARD MÅLBILD ALTERNATIVA LÖSNINGAR TÄNKBARA ÅTGÄRDSTYPER STUDERADE ÅTGÄRDSTYPER OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR KOSTNADSNIVÅER FÖR OLIKA ÅTGÄRDER FÖRSLAG TILL INRIKTNING OCH REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER BESKRIVNING AV ÖVERGRIPANDE INRIKTNING REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER PÅ KORT, MEDELLÅNG OCH LÅNG SIKT GENOMFÖRANDEFRÅGOR POTENTIELLA EFFEKTER OCH KONSEKVENSER FÖRSLAG TILL BESLUT OCH FORTSATT HANDLÄGGNING LITTERATURFÖRTECKNING bilagor finns i separata dokument.

114 Sidan 114 av Bakgrund 1.1 Åtgärdsval en del i planeringen av transportsystemet Formerna för planering och utveckling av transportsystemet liksom planering för enskilda åtgärder och projekt utvecklas. Från den första januari 2013 gäller en ny lagstiftning som innebär en mer sammanhållen process. Avsikten är att processen ska vara mer effektiv, öka möjligheterna till samverkan med lokal planering och bidra till ett bättre samspel mellan olika intressen. Den nya planeringsprocessen och särskilt metodiken för åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen förväntas säkra kostnadseffektiva lösningar som beaktar alla trafikslag och färdmedel liksom alla typer av åtgärder. Det handlar både om resurshushållning och om bidrag till hållbar samhällsutveckling. Åtgärdsvalsstudier är ett förberedande steg för val av åtgärder och kan användas för stråk och länkar; nät, exempelvis i en tätort; noder, exempelvis knutpunkter, korsningar, resecentrum, godsterminaler, hamnar och flygplatser. Åtgärdsvalsstudien ska i första hand handla om hur en viss funktion och kvalitetsnivå kan uppnås och åtgärderna kan antingen genomföras i närtid inom ramen för redan planerad verksamhet eller prioriteras inom ramen för de nationella eller regionala planerna för transportsystemet. Det är följaktligen i åtgärdsvalsstudier som avgränsade projekt och åtgärdspaket formuleras på en övergripande nivå. Att starta och genomföra åtgärdsvalsstudier innebär även att det sållas bland vilka problem som är viktiga att ta tag i, vilket bidrar till effektiv planering. Genom åtgärdsvalsstudier skapas en grund för effektivt genomförande av åtgärder genom att frågor som hör hemma i tidigt planeringsskede blir föremål för diskussion och prioritering. I arbetet med åtgärdsvalsstudier klargörs även vilka parter som kan anses ha ansvar för att genomföra åtgärderna och därmed också vilka som rimligen ska medverka till finansiering. Tillämpningen av metodiken innebär att lösningar på problem i transportsystemet övervägs partsgemensamt med stöd i fyrstegsprincipen, det vill säga i första hand genom att påverka efterfrågan på transporter och i andra hand genom att effektivisera användningen av befintligt transportsystem. Först i tredje och fjärde hand övervägs ombyggnads- och nybyggnadsåtgärder Metodiken Arbetsmetodiken är indelad i fyra faser. Den inleds med en Initierafas som leder till ett startbeslut där flera parter kan komma överens om att gemensamt genomföra och bekosta en åtgärdsvalsstudie. Därefter sker en fördjupad analys och diskussion för att klargöra situationen och dess orsaker liksom tänkbar utveckling som behöver hanteras inom ramen för avgränsningen. Parterna enas om problem, syfte och mål för lösningar, fasen förstå situationen. Först därefter är det dags för alternativutveckling med dialog och utgallring av lösningar och bedömning av deras effekter, konsekvenser, måluppfyllelse och kostnader, att pröva tänkbara lösningar. Slutligen formas en inriktning och rekommendation om möjliga och lämpliga åtgärder. För en utförligare beskrivning av Åtgärdsvalsstudier, se Trafikverkets Åtgärdsvalsstudier nytt steg i planering av transportlösningar: Handledning.

115 Sidan 115 av 295 Initiera Förstå situationen Figur 2 Åtgärdsvalsstudiens fyra faser 1.2 Åtgärdsval Arlanda- Bålsta och Arlanda-Litslena Trafikverket Region Stockholm har tillsammans med Trafikverket Region Öst och berörda kommuner identifierat behov av att gemensamt utreda stråket mellan Norra Mälardalsområdet och Arlanda, i nuläge och i olika framtida tidsperspektiv. Många parter har lyft de problem som finns längs sträckan. Till grund för studien ligger även de önskemålsärenden som inkommit till Trafikverket från privatpersoner. Önskemålsärendena handlar främst om trafiksäkerhet med synpunkter om sikt, hastigheter och avsaknad av utrymme avsett för gång- och cykeltrafik. Under 2011 genomfördes och presenterades en Stråkstudie för väg 263. Eftersom de olika aktörernas intressen för vägen skiljde sig åt drevs processen vidare med en åtgärdsvalsstudie. Ambitionen är att söka en gemensam syn på vägens framtida status och finna vilka åtgärder som behöver vidtas. Inom gällande Länsplaner för Uppsala och Stockholms län finns för närvarande inga namnsatta objekt som berör förbättringar av väg 263. Trots detta finns önskemål bland berörda kommuner om att få åtgärder genomförda. Denna åtgärdsvalsstudie är en del i arbetet att komma vidare och ge möjlighet att på sikt få med objekt tillhörande väg 263 i kommande revideringar av berörda länsplaner. 1.3 Gällande förutsättningar Pröva tänkbara lösningar Forma inriktning rek åtgärder Sigtuna kommun och Trafikverket har sedan tidigare tecknat avtal kring aktuella infrastrukturfrågor i Rosersberg för att nå en helhetslösning för områdets trafikmiljö och boendemiljö. Avtalet omfattar bland annat trafiksäkerhetsåtgärder vid korsningarna av väg 859/263, väg 263/273 och korsningen väg 263/ Steningehöjdsvägen. Det finns även inom Trafikverket en plan för tillgänglighetsanpassning av busshållplatser längs stråken, där genomförandetiden är år för sträckan mellan Arlanda och Sigtuna stad och för sträckan Sigtuna stad-bålsta. 1.4 Arbetsprocessen och organisering av arbetet Arbetsgruppen har bestått av representanter från Trafikverket Region Stockholm, Trafikverket Region Öst, Stockholms läns landstings Trafikförvaltning (TF SLL), Landstinget i Uppsala läns kollektivtrafikförvaltning (KTF UL), Sigtuna kommun, Upplands-Bro kommun, Håbo kommun och Enköpings kommun. ÅF Infrastructure AB har anlitats som processledare och arbetet stöttas av en styrgrupp bestående av chefer från berörda kommuner, Trafikförvaltningen SLL, Uppsala läns landstings kollektivtrafikförvaltning, Länsstyrelsen i Stockholm, TMR, Regionförbundet Uppsala, Swedavia och Trafikverket Region Stockholm. Handledningen för åtgärdsvalsstudier har legat som grund för arbetet. Under processens gång har arbetsgruppen träffats vid fem tillfällen tillsammans med konsulten för att stämma av arbetets riktning och fatta beslut om nästa steg. I slutfasen har ytterligare arbetsgruppsmöten genomförts. Möte 1: Målbild, Bristanalys och Funktionsbeskrivning Möte 2: Förankring av målbild och Avgränsning Möte 3: Pågående planer och Målstandard Möte 4: Åtgärdshantering och Forma inriktning Möte 5: Konsensus Möte 6-7: Rapportbearbetning

116 Sidan 116 av 295 Figur 3 Mötesplan Utöver de fem arbetsmötena har tre workshops genomförts där intressenter som bor eller verkar längs med stråken bjudits in. Varje tillfälle har haft olika tema med syftet att förse utredningen med nödvändig information om dagens standard, önskvärd framtida utveckling och tänkbara lösningar. Workshop 1: Brukarintressen Workshop 2: Åtgärdskatalog Workshop 3: Förankring/forma inriktning I den regionala planeringen har under senare decennier betydelsen av förbättrade östvästliga förbindelser i stråket norra Mälardalen-Arlanda-Kapellskär framhållits. I både Regionplan 1991 och den regionala utvecklingsplanen RUFS 2001 prioriterades åtgärder längs länsväg 263 från Arlanda till Erikssund och sedan vidare mot E18 vid Dragets trafikplats. För kopplingen mellan Kapellskär och norra Mälardalen lyftes betydelsen av åtgärder på riksväg 77 och ett nordligare stråk via Knivsta sågs som ett långsiktigt alternativ. Som en konsekvens av Länstransportplan och Stockholmsöverenskommelsen utgick i RUFS 2010 den i tidigare regionplaner föreslagna utbyggnaden av Arlandaförbindelsen E18-E4 via länsväg 263 och istället anges en utbyggnad av ytterligare körfält på länsväg 267, Rotebroleden. I det storregionala perspektivet lyfter RUFS 2010 fram den förväntade ökade handeln i Östersjöområdet och den ökade betydelse för transportstråken via länets hamnar som det kan leda till. Kapellskär tillsammans med det logistikområde Arlanda flygplats och Rosersberg utgör ger grund för redovisningen i RUFS 2010 av ett transportsamband av ökad betydelse i stråket Örebro-Västerås-Rosersberg/Arlanda- Kapellskär. 1.5 Tidigare planeringsarbete och anknytande planering Det östvästliga stråket Enköping Arlanda, med väg 263 som länk, har genom åren pekats ut som en viktig förbindelse på internationell, nationell, regional och lokal nivå. På en internationell och nationell nivå ingår förbindelsen i en tänkt E18- korridor mellan Oslo och S:t Petersburg. På den nationella och storregionala nivån fungerar förbindelsen som en länk från inre Mälardalen till Arlanda och Kapellskär. Flera utredningar visar att det är miljömässigt och ekonomiskt omöjligt att hävda nationella väg- och järnvägsutbyggnader i stråket, som i den regionala skalan kan ses som en tangentiell förbindelse.

117 Sidan 117 av 295 Figur 4 Målbild - Regional godsstruktur. Beskuren bild från RUFS 2010 Vägverket tog 1996 fram en vägutredning för sträckan mellan E18 och E4, Arlandaförbindelsen E18-E4. Utredningen resulterade i fem olika förslag till nya vägsträckningar se figur 5. En stråkstudie togs 2011 fram för sträckan mellan Enköping och Arlanda, väg 263. Det långsiktiga målet för studien var att rusta upp väg 263 till en regional länk med god standard, vilket bedömdes innebära stora investeringar. Huvudinriktningen som rekommenderades är att väg 263 förbättras i befintlig sträckning för att minska konflikterna mellan olika intressen, det presenterades även två principiella lösningar för den västligaste delen av väg 263. Ställningstagandet baseradess på vägutredningens 15 år gamla material och en ny förstudie rekommenderades därför i utredningen. Figur 5 Alternativa sträckningar från Vägutredningen 1996 År 2011 gjordes en åtgärdsvalsstudie med syfte att stärka kollektivtrafiken i korridoren Stockholm Arlanda Uppsala. Studien resulterade i tre överenskommelser mellan berörda parter: Trafikverket, Swedavia, Sigtuna kommun, SL och UL enades om att arbeta med ett gemensant biljett- och informationssystem, att ta fram en plan för miljövänlig arbetspendling, att ta fram incitament som minskar antalet bilar, att förbättra kommunikationerna inom Arlandaområdet, att öka tillgängligheten med buss och att förbättra tillgängligheten till Arlanda via Märsta. Trafikverket och A-train kom överens om åtgärder som effektiviserar utnyttjandet av spårinfrastrukturen.

118 Sidan 118 av 295 Trafikverket och Arlandabanan Infrastructure AB enades om att verka för en gemensam samordnad planering inom stråket. Kommunerna längs stråken mellan Arland-Bålsta och Arlanda-Litslena har en positiv befolkningsutveckling. Kollektivtrafiken i området är relativt väl utbyggd med halvtimmestrafik i rusningstid längs större delen av stråken. På kort sikt har inte de två kollektivtrafikförvaltningarna några planer på förändringar av trafikföringen. På längre sikt förväntas dock efterfrågan på resor i stråken att öka vilket kan leda till en utökad turtäthet. I en situation där tågtrafiken på Mälarbanan utvecklas kan busslinje 579, som går mellan Arlanda och Bålsta, få en förstärkt funktion som förbindelse mellan Mälarbanestråket och Arlanda. KTF UL har, tillsammans med Enköpings kommun, planer på att utveckla en bytespunkt i Litslena/Skolsta, där trafiken från Bålsta mot Enköping ansluter till busstrafiken från Enköping till Uppsala. En eventuell ny järnväg mellan Uppsala och Enköping, Aroslänken, ska utredas och skulle givetvis komma att påverka resrelationen Arlanda-Bålsta Enköpings kommun Enköping är en tillväxtkommun med drygt invånare (SCB, 2013). Kommunen är stor till ytan och har ett utspritt landsbygdsboende. Enköpings tätort växer, förtätas och byggs ut i riktning mot Mälaren. Många av de mindre tätorterna i kommunen ligger i kollektivtrafikstråk vilket påverkar orternas framtida utveckling positivt. Enköping profilerar sig som den "goda gröna" kommunen vilket beskriver både miljö- och hållbarthetsarbete såväl som den naturnära livsmiljön. Den nu gällande översiktsplanen antogs 2000 men en ny ÖP tas fram just nu. Förslag till ny översiktsplan för Enköpings kommun med fokus på landsbygdsutveckling planeras att ställas ut senare under Den framtida bebyggelseutvecklingen i Enköping föreslås ske inom tre olika områden: i anslutning till befintlig bebyggelse, tätorter och byar, i kollektivtrafikstråk och Mälarnära. Utöver en växande befolkning har Enköpings en växande logistikbransch. Kopplingen till Arlanda/Rosersberg är viktig såväl för kommunens invånare som för åkerinäringen Håbo kommun Håbos översiktsplan antogs 2006, en fördjupad översiktsplan för Bålsta tätort antogs Håbo kommun har ca invånare (SCB, 2013). För närvarande planerar kommunen för en omfattande boende- och arbetsplatsutbyggnad. Bland de huvudsakliga utvecklingsområdena räknas Bålsta centrum med cirka nya boende samt arbetsplatsområdet Logistik Bålsta med mer än 500 nya arbetstillfällen. Håbo kommun är en betydande kollektivtrafikknytpunkt i Mälardalen. Stationsområdet i Bålsta tätort trafikeras av regional- och interregionaltågtrafik, pendeltåg samt region- och tätortsbussar Sigtuna kommun Sigtuna kommun har ca invånare (SCB, 2013). Översiktsplanen för Sigtuna kommun antogs år 2002 men håller för närvarande på att genomgå en översyn, samråd sker maj-september Bostadsbyggandet- och befolkningsutvecklingen i Sigtuna kommun beräknas vara starkare än både länet och riket. I Märsta pågår utbyggnad och planer för flera bostadsområden, samtliga beroende av väg 263. Även landsbygdsbefolkningen i Sigtuna kommun ökar i flera fall i områden som är beroende av väg 263, många lockas av att bo stadsnära men ändå på landet Upplands-Bro kommun Upplands-Bro har ca invånare (SCB, 2013). Kommunens gällande översiktsplan antogs Befolkningen har ökat de senaste åren och fortsätter att växa. Kommunen har två tätorter och en stor och levande landsbygd. Ett stort logistikområde håller på att ta form i Kungsängen. Kommunen är positiv till en bostadsutbyggning på landsbygden, främst intill befintlig bebyggelse och invid kollektivtrafikstråk. Den primära förbindelsen mot Arlanda ser kommunen gå via Rotebroleden, väg 263 anses vara en sekundär förbindelse.

119 Figur 6 Aktuella utvecklingsområden i anslutning till stråken Sidan 119 av 295

120 Sidan 120 av Rotebroleden Rotebroleden utgör en viktig tvärförbindelse mellan E4 och E18. Rotebroleden har i dagsläget inte tillräcklig kapacitet vilket resulterar i köer, främst under rusningstrafik. Därtill brister trafiksäkerheten för samtliga trafikslag. Trafikverket planerar därför en ombyggnad av Rotebroleden för att öka kapaciteten, framkomligheten och trafiksäkerheten samt för att minska barriäreffekten för oskyddade trafikanter och vilda djur. Sträckan på 6 km ska byggas ut till motorvägsstandard med två körfält i varje riktning, med planskilda korsningar, ett sammanhängande gång- och cykelnät, viltpassager och bullerskydd. När Rotebroleden beräknas stå färdig 2016 förväntas köproblematiken försvinna och restiden i högtrafik minska (Trafikverket, 2013). För Rotebroledens geografiska läge, se figur 8. ge underlag för prioritering av effektiva lösningar främst för oskyddade trafikanter och kollektivtrafik samt för ökad trafiksäkerhet listas i prioritetsordning och vara översiktligt tidsatta och kostnadsberäknade, ansvarsförhållanden ska framgå vara tillräckligt konkreta för att kunna utmynna i konkreta åtgärdspaket som i sin tur är underlag för överenskommelser/avtal mellan deltagande parter Kortsiktiga och långsiktiga förslag till lösningar ska vara samordnade. 1.6 Syfte och övergripande mål Syftet med åtgärdsvalsstudien är att översiktligt definiera stråkens funktioner och nå en gemensam syn på vägens framtid och de åtgärder som krävs för att utveckla prioriterade funktioner. Målet med åtgärdsvalsstudien är att samordna parterna och formulera en gemensam målbild för stråken. Detta ska landa i effektiva lösningar inom transportområdet, med hänsyn taget till omgivningen, som parterna sedan kan teckna överenskommelser om. Åtgärderna ska: ta hänsyn till kommunernas planering, som exempelvis ökat bostadsbyggande i stråket Märsta-Sigtuna stad och i Bålsta

121 Sidan 121 av Avgränsningar Uppdraget innebär att ta fram en åtgärdsvalsstudie för stråken längs väg 263 mellan väg E4 och Bålsta, och väg E4 och Litslena i Enköping, se figur 7. Figur 7 Stråken och tillhörande influensområde 2.1 Geografisk avgränsning Stråken för åtgärdsvalsstudien är dels väg 263 Arlanda-Litslena, dels vägarna 912, 269 och 263 Arlanda-Bålsta. Åtgärder på sträckan E4-Arlanda flygplats tas dock inte upp i denna studie. I åtgärdsvalsstudien ingår inte bara vägarna utan även sidoområden, korsningspunkter och andra viktiga funktioner som är knutna till vägarnas utformning. Figur 8 Vägar som behandlas inom åtgärdsvalsstudien Denna åtgärdsvalsstudie har behandlat ett avgränsat område och gör därför inte anspråk på att lösa inre Mälardalens och Västsveriges behov av transporter till och från Uppsala, Arlanda och Kapellskär. Stråken har delats in i 7 delsträckor enligt figur 8.

122 Sidan 122 av 295 Stråken Arlanda- Bålsta och Arlanda-Litslena Väg 263, 269 och 912 Delsträcka 1: E4- Märstarondellen Delsträcka 2: Märstarondellen-Tullen Delsträcka 3: Tullen- Pilsborondellen mellan E4 och väg 273/263 mellan Märstarondellen och väg 255/263 mellan väg 255/263 och Pilsborondellen 2.3 Ekonomiska avgränsningar Tidigare utredningar har landat i planer på stora ombyggnader av väg 263. Kostnadskrävande åtgärdsförslag ska noga motiveras för att kunna komma in i de långsiktiga investeringsplanerna hos respektive part. Ramar för åtgärdskostnader är inte fastlagda utan kommer att tas upp i senare överenskommelser mellan parterna. Samhällsekonomiska bedömningar ingår inte i denna studie. Delsträcka 4: Pilsborondellen Erikssund Delsträcka 5: Erikssund Bålsta mellan Pilsborondellen och väg 269/263 mellan väg 269/263 och E18/912 Delsträcka 6: Erikssund Varpsund mellan väg 269/263 och väg 545/263 Delsträcka 7: Varpsund Litslena mellan väg 545/263 och väg 55/ Tidshorisont för åtgärders genomförande De två stråken bedöms behöva omedelbara åtgärder, främst för kollektivtrafiken och trafiksäkerheten. För att klara den trafik som beräknas komma på lång sikt bör även åtgärder som speglar en framtida utveckling (> 15 år) tas med i arbetet, därför sorteras åtgärderna in i kort, medellång och lång sikt.

123 Sidan 123 av Problem, förhållanden och mål 3.1 Miljö, hälsa, landskap Stråken går genom flera värdefulla natur- och kulturmiljöer, av såväl riksintresse som lokalt intresse. Området som berörs av studien har en bevarandevärd byggnadsmiljö och gravfält nära vägen. Kring Sigtuna stad finns ett kulturlandskap som är en del av Sveriges äldsta historia. Flera närliggande områden är av riksintresse för kulturminnesvården. Erikssund ligger inom riksintresse för Mälaren med öar och strandområden. Naturen som vägen går genom består av skog, öppna landskap och vatten med en artrik flora och fauna. Nära vägen finns flera naturreservat, bland annat i Märsta, Rävsta och på Munkholmen. Stråket går rakt igenom ett vattenskyddsområde i Venngarn och vägen ligger i direkt anslutning till ett vattenskyddsområde i Granby. Utöver dessa finns även djur- och växtskyddsområden, naturminnen och landskapsbildsskydd nära den aktuella vägen (Naturvårdsverket, 2013). I Upplands-Bro kommun går stråket genom ett stort område av riksintresse för kulturmiljön hela sträckan mellan Erikssundsbron, via väg 263 och 269, och en bit in på väg 912 mot Bålsta. Längs denna sträcka finns även flera områden av lokalt intresse för kulturmiljön samt vissa utpekade naturvärden. I Håbo kommun går vägen genom områden av riksintresse för kulturmiljö, naturmiljö samt för det rörliga friluftslivet. Bron vid Varpsund kan ses som extra känslig som en smal passage över Mälaren. I Enköpings kommun passerar väg 263 Ekolsunds slott i söder och naturreservatet Hjälstaviken i norr. Ekolsunds slottsmiljö är av kommunalt och regionalt intresse för kulturmiljövården och inrymmer flera byggnadsminnen. Hjälstaviken är ett ekologiskt känsligt område med rikt fågelliv och värdefulla ängs- och hagmarker. Området är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område. Utöver detta är hela, det till Håbo angränsande, området skyddsområde för vattentäkt. Den känsliga landskapsmiljön medför att större ombyggnader och ökade trafikflöden blir särskilt problematiska och svåra att genomföra. Närheten till Stockholm innebär att bevarandet av den orörda naturmiljön blir särskilt stort. 3.2 Resmönster, start- och målpunkter Det finns ett flertal större start- och målpunkter runt stråken av väg 263, både för resande och för gods, se sida 14. I nordost gränsar stråket mot Arlanda, en av landets största arbetsplatser. I öster ligger Rosersbergs arbetsplatsområde, en stor målpunkt för arbetsresor och godstrafik samt Kapellskär som är en av landets största godshamnar och även passagerarhamn. Större tätorter kopplade till stråket är Märsta, Sigtuna stad, Bro och Bålsta. För Sigtuna stad är väg 263 i princip den enda kopplingen mot Märsta, Arlanda och Stockholm. I den västra änden av väg 263 går det stora godsstråket riksväg 55 mellan Norrköping och Uppsala. Vägarna möts i Litslena i Enköpings kommun. Mellan Bålsta och Sigtuna stad är bebyggelsen gles längs med stråket och det finns inga större målpunkter för resande eller gods. Enligt den nationella resvaneundersökningen RES är färdmedelsfördelningen i Sigtuna kommun följande (AB Storstockholm Lokaltrafik, 2011): - Gång, cykel och moped: 29 % - Kollektivtrafik: 14 % - Bil: 57 % För varje resa med kollektivtrafik i Sigtuna kommun görs det fyra resor med bil. Sigtuna ligger därmed i nederkant bland kommunerna i Stockholms län vad gäller andel kollektivtrafikresor. I Uppsala län har Håbo kommun en kollektivtrafikandel på 18 % och Enköping 11 % (Svensk kollektivtrafik, 2010).

124 Sidan 124 av 295

125 Sidan 125 av 295

126 Sidan 126 av 295

127 Sidan 127 av 295 Figur 9 Målpunkter längs stråken En viktig transportrelation för många resenärer är den mellan Arlanda och Bålsta. Sträckan trafikeras av såväl flygresenärer med avreseort i västra och mellersta Sverige som lokala och regionala arbetspendlare. Stråket längs väg 263 fungerar som ett viktigt komplement E18-Rotebroleden-E4 samt Mälarbanan-Ostkustbanan för resenärer mellan Arlanda/Uppsala och Västerås genom Storstockholm. Arlanda-Märsta är i RUFS 2010 utpekat som en regional stadskärna. På sikt sker en förtätning och utveckling i detta område till en mer sammanhängande och urban stadsbygd. Enköpings kommun har pekat ut den västra delen av väg 263 som ett viktigt stråk för bebyggelseutveckling, särskilt i och väster om Litslena eftersom den sträckan är kollektivtrafikförsörjd. Både Sigtuna och Upplands-Bro är i RUFS 2010 utpekade som lämpliga kommuner för nyanläggning av volymhandel och lagerverksamhet. För målpunkter längs stråken se figur 9. Befolkningen i Sigtuna beräknas öka med % mellan 2010 och 2030, och Upplands-Bros befolkning beräknas öka med % under samma period. I Trafikverkets senaste prognos för personresande beräknas biltransportarbetet i Stockholms län öka med totalt drygt 60 % under perioden (Trafikverket, 2012). Trafikverket betonar dock att prognosen endast bygger på beslutad politik och därför inte är tänkt att spegla den mest troliga framtida utvecklingen. Den stora expansion av bebyggelse och arbetsplatser som nämns ovan pekar dock på att biltrafiken kan tänkas öka kraftigt i området om inga åtgärder vidtas för att dämpa ökningen. 3.3 Trafikutbud Gång- och cykeltrafik Infrastruktur avsedd för gång- och cykeltrafik saknas helt på stora delar av sträckan mellan Sigtuna stad och Bålsta/Enköping. Situationen för oskyddade trafikanter är särskilt problematisk på den del av sträckan som saknar vägren och vägräcken är uppsatta mellan vägen och diket, vilket gör att utrymme för gång- och cykeltrafikanter saknas helt och möjlighet att kliva åt sidan när det kommer ett fordon begränsas. Se figur 10, 12 och 13. Sigtuna kommun arbetar med att ta fram en cykelplan. Figur 10 Utrymme för gång- och cykeltrafik saknas på stora delar av sträckan. Foto: Lars Hellquist, Hagha Hembygdsförening.

128 Sidan 128 av 295 Under Workshop 1, Brukarintressen, framfördes att sträckan undviks av gång- och cykeltrafikanter då den upplevs som mycket otrygg. Istället används gamla vägar som går över privat mark. Denna lösning fungerar hjälpligt vissa sträckor men begränsar möjligheterna för framförallt barn och ungdomar att själva ta sig till skola, kompisar och fritidsaktiviteter. Även Erikssundsbron utgör en problematisk sträcka för oskyddade trafikanter. Bron har en vägbredd på 5,9 m, med ett körfält i varje riktning. Det finns inget utrymme på bron avsett för gående eller cyklister. Bron kommer att byggas om Kollektivtrafik Den linjelagda busstrafiken i stråken utförs av tre olika aktörer, Kollektivtrafikförvaltningarna i Stockholm och Uppsala och av den privata aktören Swebus. Tågtrafik i stråket utförs i SJs regi mellan Enköping och Bålsta/Stockholm samt i TF SLL:s regi mellan Bålsta och Stockholm. Se figur 11 för kollektivtrafikens huvudsakliga linjedragning och busshållplatser i stråken. I de workshops som genomförts inom ramen för åtgärdsvalsstudien pekas bristen på samordning mellan de olika kollektivtrafikmyndigheterna ut som ett problem. Det finns en samverkan mellan de olika parterna men denna behöver förbättras. De olika biljettsystemen upplevs som en ytterligare brist för resenärerna. Bålsta är en viktig bytespunkt för resenärer som kommer västerifrån med regionaltåg, buss eller bil. Det finns en potential att öka resandet, och på sikt utbudet och på så vis förbättra kollektivtrafikutbudet i hela stråket. En förutsättning är dock att kollektivtrafiken ges god framkomlighet, god åtkomst till målpunkter

129 Sidan 129 av 295 Figur 11 Dagens huvudsakliga linjenät i stråken, exklusive sträckningar inom tätort

130 Sidan 130 av 295 samt att stråket har ett stort resandeunderlag. Turtätheten för busslinjerna längs stråken är dock relativt god. I rusningstrafik avgår de flesta bussarna var 30:e minut, övriga tider en gång i timmen. I tätorterna, där flera linjer går samma sträcka, är turtätheten högre. Antalet resande längs stråken varierar från ett fåtal på- och avstigande per hållplats upp till ungefär 370 påstigande per vardagsdygn vid Tingvallaskolan i Märsta. Utanför tätort är resandeunderlaget till största delen lågt, se diagram 1. vajerräcke och vägen, där vägren saknas se figur 14. På landsbygden saknas belysning samt gång- och cykelanslutningar till hållplatserna nästan genomgående. Vid Märsta och Bålsta station och är det ofta brist på parkeringsplatser på infartsparkeringen för både bilar och cyklar. Antal på- och avstigande per hållplats, utanför tätort över 10 över 60 Diagram 1 Antal på- och avstigande per hållplats och dag för den landstingsdrivna kollektivtrafiken utanför tätort. Figur 12 Hållplats vid Österbykorset, en bytespunkt för kollektivtrafikresenärer. Foto: Lars Hellquist, Hagha Hembygdsförening Utformningen av busshållplatserna är i de flesta fall bristfällig ur trafiksäkerhetsoch tillgänglighetssynpunkt. I vissa fall består hållplatsen av en stolpe mellan ett

131 Figur 13 Vägräcken Sidan 131 av 295

132 Sidan 132 av Vägtrafik För Håbo och Enköping samt flera kommuner i norra Mälardalsområdet, exempelvis Västerås och Örebro är förbindelser med Arlanda av strategisk betydelse, både när det gäller person- och godstransporter. För Sigtuna kommun är väg 263 den viktigaste vägen för att röra sig inom kommunen och för resor utanför kommunen Vägen utgör även en viktig länk för det lokala resandet. De två senaste aktuella trafikräkningarna i området är från 2005 respektive Mellan mätningarna har trafiken på E18 väster om Bålsta samt väg 263 mellan Sigtuna stad och Märsta ökat med 2-5 procent, mätt i antal fordon per årsmedeldygn. Öster om Bro har trafiken på E18 ökat med 16 %. Trafiken på väg 263 väster om Sigtuna stad har minskat med 3-11 %. Andelen tung trafik har ökat eller varit oförändrad vid samtliga mätpunkter, vilket innebär att minskningen på väg 263 i huvudsak utgörs av personbilstrafik. Siffrorna tyder på att genomfartstrafiken på väg 263 har minskat mellan 2005 och 2009, för att istället flytta över till E18. En möjlig förklaring till överflyttningen är att det år 2006 genomfördes kapacitetshöjande åtgärder vid trafikplats Stäket, som förbinder E18 och Rotebroleden. Figur 15 Vägens indelning i olika vägavsnitt, numrerade från 1-7. Figur 14 Trafikflöden längs stråken. Grönt stråk har minskad trafikmängd, rött stråk har en ökad trafikmängd. Mätningar saknas för åren 2005 och 2009 för väg 912. Väg 263 går genom ett naturskönt landskap och är den kortaste vägen mellan Arlanda/Rosersbergs arbetsområde och Enköping. Stora delar av sträckan har låg standard. Detta medför tidsförluster för trafiken som väljer vägen samt stora

133 Sidan 133 av 295 olycksrisker både för person- och godstrafiken. Sträckan har förhållandevis låg köproblematik. För större fordon är vägen bitvis trång och det inträffar att större lastbilar fastnar på väg 915. Sträckan vid Varpsund är en av de sektioner som pekats ut som smal, området har en mycket känslig natur- och kulturmiljö vilket försvårar genomförandet av större åtgärder. Nedan beskrivs vägtrafikens förutsättningar i de olika delsträckorna. Olycksstatistiken kommer från Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA och behandlar både olyckor rapporterade av polis och av sjukvård. Vägbredder, hastighetsgränser och förekomst av vägräcken redovisas i figur 13, 16 och 17. Delsträcka 1: E4-Märstarondellen Sträcka: 2 km Hastighetsbegränsning: 70 km/h Fordon/årsmedeldygn: fordon 1 Andel tung trafik: ca 6 % Från Märstarondellen och österut har vägen två körfält (stigningsfält), motriktad sträcka har ett körfält. Från korsningen med väg 859 har väg 263 två körfält i vardera riktningen. Längs sträckan finns två signalreglerade korsningar och en korsning med vänstersvängfält som är reglerad med väjningsplikt. Korsningen mellan väg 273 och 263 upplevs inte fungera tillfredställande. Tabell 1 Olyckor på delsträcka 1 Svårhetsgrad Antal olyckor Uppdelat per år Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt: Statistiken inkluderar vägsträckningen öster om trafikplats Valsta fram till E4:an. Ingen av olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Tre av olyckorna var singelolyckor, sju kollisioner mellan personbilar, två kollisioner mellan personbil och lastbil samt en kollision mellan personbil och buss. En av olyckorna skedde i korsningen väg 263/Norrsundavägen, en vid infarten till Brista gård, tre i korsningen vid Bristagatan och fyra i korsningen av väg 263/273. Dödsolyckan skedde i korsningen väg 263/273. Delsträcka 2: Märstarondellen-Tullen Sträcka: 3 km Hastighetsbegränsning: 80 km/h Fordon/årsmedeldygn: fordon Andel tung trafik: ca 6 % Vägen har idag två körfält och breda vägrenar, total vägbredd är 13 m. Oskyddade trafikanter är separerade från vägtrafiken med flera planskilda passager. Korsningspunkterna mellan Väg 263 och anslutande vägar är utformade som cirkulationsplatser. Vägen utgör en barriär mellan stadsdelarna Tingvalla och Valsta och dess utformning gör dessutom att stadsutvecklingen försvåras i området. Flera 1 Klickbara kartan, värden från 2009

134 av korsningarna upplevs som farliga och framkomligheten för kollektivtrafiken är tidvis dålig. Vägens utformning inbjuder till högre hastigheter än den skyltade hastighetsgränsen. Sidan 134 av 295

135 Sidan 135 av 295 Tabell 2 Olyckor på delsträcka 2 Svårhetsgrad Antal olyckor Uppdelat per år Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt: Tabell 3 Olyckor på delsträcka 3 Svårhetsgrad Antal olyckor Uppdelat per år Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt: Statistiken inkluderar korsningarna väg 263/255 och Märstarondellen samt vägsträckan däremellan. Ingen av olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Tre av olyckorna var singelolyckor, fem kollisioner mellan personbilar och en kollision mellan personbil och lastbil. Tre av olyckorna skedde i cirkulationsplatsen vid Stationsgatan/Midgårdsvägen, två i cirkulationen vid trafikplats Valsta. Statistiken inkluderar Pilsborondellen fram till korsningen mellan väg 263 och väg 255, korsningen med väg 255 ingår i delsträckan nedan. Ingen av olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Tre av olyckorna var singelolyckor, sju kollisioner mellan personbilar och en kollision mellan personbil och lastbil. Två av olyckorna skedde i Pilsborondellen, en i korsningen vid Steningehöjden. Delsträcka 3: Tullen-Pilsborondellen Sträcka: 5 km Hastighetsbegränsning: 80 km/h Fordon/årsmedeldygn: fordon Andel tung trafik: ca 7 % Vägen har idag två körfält och breda vägrenar, total vägbredd är 13 m. Oskyddade trafikanter är separerade från vägtrafiken med flera cykelportar samt cykelväg utmed gamla vägen ner mot Sigtuna stad. Flera av korsningarna upplevs som farliga och framkomligheten för kollektivtrafiken är tidvis dålig. Delsträcka 4: Pilsborondellen Erikssund Sträcka: 10,5 km Hastighetsbegränsning: 70 km/h, vissa sträckor 40, 50, och 60 km/h Fordon/årsmedeldygn: fordon Andel tung trafik: ca 10 % Längs denna sträcka av väg 263 är vägstandarden låg med otillfredsställande vägbredder, sidoområden och plan- och profilgeometri. Oskyddade trafikanter har i princip inga möjligheter att röra sig på ett trafiksäkert sätt längs med vägen. Busshållplatserna håller låg standard och vid de flesta hållplatser måste resenärerna stå på vägen eller i diket när de väntar på bussen. Bron över Erikssund är smal och har låg kapacitet. För utförligare beskrivning av problemen längs denna delsträcka se bilaga 1.

136 Sidan 136 av 295 Tabell 4 Olyckor på delsträcka 4 Svårhetsgrad Antal olyckor Uppdelat per år Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt: Tabell 5 Olyckor på delsträcka 5 Svårhetsgrad Antal olyckor Uppdelat per år Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt: Statistiken i tabell 4 avser sträckan fram till Pilsborondellen, själva rondellen ingår i delsträckan ovan. Två av olyckorna involverade cyklister, båda relaterade till tävlingsträning där cyklisterna cyklat i klunga. Tre av olyckorna var singelolyckor (två med bil, en med motorcykel), sex kollisioner mellan personbilar, tre kollisioner mellan personbil och lastbil, tre mellan motorcykel/moped och annat fordon. Tre av olyckorna skedde i korsningen av väg 263 och 925 (Österbykorset). Delsträcka 5: Erikssund Bålsta Sträcka: 9,5 km Hastighetsbegränsning: km/h, Fordon/årsmedeldygn: fordon på väg 912 (år 2003), fordon på väg 269 Andel tung trafik: ca 10 % Delsträckan utgörs av vägarna 263/269/912 och möter E18 vid Dragets trafikplats i Bålsta. Standarden på vägen är låg med flera farliga korsningspunkter exempelvis korsningarna mellan de stora vägarna 912/269 och 269/263. Ingen av olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Tre av olyckorna var singelolyckor, fem kollisioner mellan personbilar och en kollision mellan personbil och lastbil. En av olyckorna skedde i korsningen av väg 269 och 912 och en i korsningen mellan väg 263 och 269. Delsträcka 6: Erikssund - Varpsund Sträcka: 8,5 km Hastighetsbegränsning: 70 km/h, vissa sträckor 40, 50, och 60 km/h Fordon/årsmedeldygn: fordon Andel tung trafik: ca 10 % Vid Varpsund blir väg 263 smalare med en varierande vägbredd på 7-9 m. Varpsundsbron är smal och vägen väster om bron kurvig med dålig sikt vilket försvårar möten mellan stora fordon. På sträckan har 11 olyckor inträffat, se tabell 6. Ingen av olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Sex olyckor var singelolyckor, tre kollisioner mellan personbilar och två kollisioner mellan personbil och lastbil. Sex av olyckorna skedde i korsningen av väg 263 och 545 och en i korsningen mellan väg 263 och 269.

137 Sidan 137 av 295 Tabell 6 Olyckor på delsträcka 6 Svårhetsgrad Antal olyckor Uppdelat per år Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt: Tabell 7 Olyckor på delsträcka 7 Svårhetsgrad Antal olyckor Uppdelat per år Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt: Delsträcka 7: Varpsund Litslena Sträcka: 14 km Hastighetsbegränsning: 80 km/h, viss sträcka 70 km/h Fordon/årsmedeldygn: fordon Andel tung trafik: ca 11 % Vägen har på sträckan god standard med en 13 m bred 1+1 väg. Den går i stort sett parallellt med E18. Ingen av olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Åtta olyckor var singelolyckor, en upphinnandeolycka och en olycka i korsningen väg 263/545.

138 Figur 16 Vägbredder Sidan 138 av 295

139 Figur 17 Hastighetsgränser Sidan 139 av 295

140 Sidan 140 av Trafik till och från Arlanda Arlanda flygplats är en betydande målpunkt både som kommunikationsnav för flyget och som en stor arbetsplats. Antalet flygpassagerare på Arlanda uppgår årligen till över 19 miljoner passagerare. På och kring Arlanda flygplats finns omkring arbetsplatser. Samtidigt hanteras stora mängder fraktgods på flygplatsen och logistikverksamheten på och kring flygplatsen är omfattande med många stora logistikföretag etablerade i området. På Arlanda flygplats hanteras årligen drygt miljoner ton flygfrakt och närmare miljoner ton post, som i betydande utsträckning också fraktas på väg. Sammantaget genererar verksamheterna på och kring Arlanda omfattande marktransporter och ett behov finns av väl fungerande vägförbindelser Godstrafik Kommunerna i norra Mälardalsområdet är beroende av väl fungerande förbindelser för godstrafik med de östra delarna, där Arlandaområdet, Rosersberg och hamnen i Kapellskär är viktiga målpunkter. I Rosersberg expanderar logistikverksamheten med en ny kombiterminal och en ny postterminal som öppnar de närmsta åren. Prognosen är att terminalen redan från start kommer att hantera TEU 2. Under en tioårsperiod beräknas den årliga ökningen vara TEU. Kapacitetstaket för terminalen kommer att vara TEU. I anslutning till Västerskogs industriområde i Bålsta tätort planeras en logistikcentral benämnd Logistik Bålsta med koppling till Mälarbanan genom stickspår. Mängden godstransporterna till och från området bedöms öka i och med detta vilket kan komma att innebär en ökad belastning på infrastrukturen i stråket. Logistik Bålsta bedöms även bli en viktig målpunkt för gods i regionen. Enligt preliminära bedömningar kommer Logistik Bålsta att sysselsätta runt 500 personer eller mer. Genom en utbyggnad som inleds i maj 2013 kommer hamnen i Kapellskär att få en nästan trefaldig kapacitetsökning. På sikt kommer detta att leda till en ökad godstrafik: Hamnen hanterar idag ca 2,5 miljoner ton gods per år, men har tillstånd för 6,5 miljoner ton. I direkt anslutning till Coops stora lager i Bro etablerades en ny kombiterminal i april Terminalen ägs av Coop Logistik. En kombiterminal innebär att lastbilstransporter kan minskas och trailers kan skickas direkt till Bro med tåg. Transportvolymen bedöms öka till föjld av förändringen, samtidigt som antalet lastbilsrörelser beräknas minska till och från lagret från dagens ca 100 rörelser till ca 80, det vill säga med omkring 20 %. Det finns ett behov av en mer strategisk planering i de öst-västliga förbindelserna norr om Mälaren, där väg 263 är en svag länk. Mellan Enköping och Sigtuna stad är väg 263 den kortaste förbindelsen, men den har mycket låg standard. Detta medför tidsförluster och olycksrisker för godstrafiken som väljer vägen. En enkätundersökning bland godsspeditörer i området, som gjordes i samband med åtgärdsvalsstudien, visar att valet av rutt varierar, men att vissa åkare konsekvent väljer att ta väg 263, utom i dåligt väglag. Andra åkare undviker sträckan helt och hållet på grund av den låga standarden. Svarsfrekvensen var låg och därför går det inte att dra helt säkra slutsatser om hur olika företag beter sig när de väljer vilken väg de ska ta. Av det material som finns går det ändå att dra vissa slutsatser. För många är tidsaspekten den viktigaste faktorn och det leder till att de föredrar E18 i stället för väg 263 trots att den är kortare. Det är också troligt att tyngre fordon i högre utsträckning väljer bort väg 263 medan mindre fordon inte gör det. De som har en målpunkt utefter väg 263 väljer naturligtvis att använda den i första hand. 2 TEU är den internationellt vedertagna benämningen på en fraktcontainer som är 20 fot lång. I praktiken är en lastcontainer numera dubbelt så lång.

141 Sidan 141 av 295 Enkäten visar att alla företag som svarat är överens om att sträckan är krokig och kurvig med risk att hamna bakom långsamtgående fordon som inte kan köras om eftersom det saknas omkörningssträckor. Erikssundsbron är en flaskhals och trafiksäkerheten är låg. Sammantaget är risken för framkomlighetsproblem mycket stor. I samband med åtgärdsvalsstudien gjordes en trafikräkning vid Österbykorset som återfinns i bilaga Framtida utveckling Väg 263 är den kortaste vägen för trafik mellan Kapellskär/Arlanda och Bålsta/Enköping. Vägstandarden är dock betydligt högre på E18-E4 och förbindelsen däremellan, Rotebroleden, vilket innebär att restiden längs den senare rutten är runt fem minuter kortare i lågtrafik även om resvägen är ca 14 km längre (Trafikverket, 2011). Dessutom är olycksrisken och risken för att fasta bakom långsamtgående fordon då betydligt lägre. Länstransportplanen innefattar en standardhöjning av Rotebroleden till motorvägsstandard. Standardhöjningen innebär att skillnaden i restid kommer att öka och E18-Rotebroleden blir ett ännu snabbare alternativ än väg 263. Men att samla trafik på enbart på E18-Rotebroleden-E4 är inte att betrakta som långsiktigt hållbart eller störningssäkert. Väg 263 kan därför fungera som ett komplement till E18-Rotebroleden för det lokala och regionala resandet, samt skapa ett robustare transportsystem genom att fördela trafikflöden längs flera stråk Trafikutveckling Trafikmätningar från år 2004 och år 2009 på vägnätet kring väg 263 pekar på en minskande betydelse av vägens regionala funktion. Trafiken på väg 263 väster om Sigtuna stad har minskat med 5-10 % och andelen tung trafik har ökat eller varit oförändrad vid samtliga mätpunkter, vilket innebär att minskningen på väg 263 i huvudsak utgörs av personbilstrafik. Trafiken på E18 väster om Bålsta samt väg 263 mellan Sigtuna stad och Märsta ökat med 2-5 procent. Öster om Bro har trafiken på E18 ökat med 16 %. Trenden att väg 263 får minskad regional betydelse stärks av trafikprognoser som utförts för Rotebroleden. Prognosen gäller år 2035 och indikerar snarare minskad trafik på vägens västra del, Erikssund-Litslena, än ökad trots kraftig trafiktillväxt på övrigt vägnät liksom även den östra delen, Märsta-Bålsta. Väg 263 med funktionen infartsled mot Stockholmsregionen tas över av E18 och E4 men funktionen tvärförbindelse (Märsta-Bålsta) kan komma att öka rejält. Detta kan hänga samman med expansion i regionens yttre delar men också framtida kapacitetsförhållanden på E18, E4 och Rotebroleden. Situationsanpassade trafikanalyser krävs för säkrare bedömningar. Väg 263 på delen Litslena-Erikssund har en minskande regional funktion trots att den är den kortaste vägen i många relationer. Motorvägnätet är attraktivare även i framtiden. Stråket Märsta-Bålsta får ökad betydelse både som kollektivtrafikförbindelse och som tvärförbindelse Kollektivtrafik Kollektivtrafikmyndigheterna tror på en positiv resandeutveckling i stråken i förhållande till befolkningstätheten, men restider som kan konkurrera med biltrafiken är svårt att få på denna sträcka. Ur kollektivtrafikperspektiv finns förhoppningar om en snabbare förbindelse mellan Sigtuna stad och Bålsta, med möjligheter att också bättre knyta ihop Bålsta med Knivsta och Uppsala via Sigtuna stad, vilket dock är svårt att lösa inom nuvarande vägnät. Sigtuna kommun planerar i samråd med TF SLL för en snabbusslinje mellan Sigtuna stad och Märsta station. Förbindelsen ska ske via väg 263, där ett särskilt busskörfält och nya hållplatser anläggs i Tingvalladalen. Medel för dessa åtgärder finns avsatta i länstransportplanen.

142 Sidan 142 av 295 För kollektivtrafiken i Märsta behöver också kapacitetsmässigt ske en omfattande upprustning av Märsta station till ett modernt och funktionellt fungerande resecentrum. Trafikverket har i beslut om förstudie Märsta bytespunkt år 2010 i samråd med Sigtuna kommun, SJ och SLL:s Trafikförvaltning tagit ställning för att fortsatt planeringsarbete i denna fråga bör utgå från att ombyggnaden av stationen sker i befintligt läge. Det pågår en tillgänglighetsanpassning av busshållplatser i Stockholms län. Den första etappen är avklarad, och etapp 2 kommer att pågå fram till I den andra etappen berörs tre hållplatser längs stråket, Rävsta gård, Svalängen och Ölsta. Resterande del av väg 263 ligger i etapp 3, vilken ska genomföras mellan En möjlig utveckling är att pendeltågstrafiken förlängs västerut, till Enköping eller Västerås. Detta skulle möjliggöra nya stationer etableras mellan Bålsta och Enköping. En sådan förändring skulle påverka kollektivtrafikupplägget i hela stråket men förutsätter en ombyggnad av Bålsta station och fler spår Aroslänken Järnvägsinfrastrukturen saknar en länk i öst-västlig riktning. Det finns en samsyn mellan berörda aktörer om att länken är önskvärd på sikt. I förslaget till den nya länstransportplanen för Uppsala planeras en åtgärdsvalsstudie och ekonomiska medel finns avsatta för att utreda transportsystemet i ett stråktänk gällande Örebro, Västerås, Enköping, Uppsala, Arlanda och Stockholm. Den tidigare kallade Aroslänken kommer troligen att utredas som Åtgärdsvalsstudie Arosstråket Arlanda och Rosersberg Arlanda flygplats är ett nav i den Svenska flygtrafiken, år 2030 beräknas flygplatsen ha 30 miljoner passagerare (Trafikverket, 2011). En stadsbyggnadsstrategi för Airport City Stockholm omfattande både flygplatsen och det omgivande verksamhetsområdet Arlandastad siktar på att år 2030 ha skapat förutsättningar för arbetsplatser inom denna flygplatsstad. Idag finns här ca arbetsplatser. Ca 7,5 km söder om Arlanda ligger det stora logistikområdet Rosersberg där en kraftig expansion av logistikverksamheter sker. Behovet av östvästliga förbindelser för både gods- och persontrafiken förväntas därför öka Stadmässighet Märsta/Valsta Väg 263 har en betydande barriäreffekt i sin passage genom Tingvalladalen i Märsta som påverkar möjligheterna att tillskapa en sammanhållen stadsbild mellan Valsta och centrala Märsta och som genererar buller. Sigtuna kommun har mot denna bakgrund framfört att en möjlig lösning på problemet skulle kunna vara att väg 263 överdäckas utmed del av sin sträckning i Tingvalladalen. En sådan lösning medför förutom att en bättre fysisk sammankoppling kan åstadkommas mellan Valsta och centrala Märsta att också bullerproblematiken i området förbättras samtidigt som ytterligare mark kan frigöras för exploatering. En överdäckningslösning är mycket kostsam och det är ofta svårt att motivera en sådan ekonomiskt. Ett alternativ till en överdäckning är att väg 263 ges en mer stadsmässig karaktär genom att exempelvis anlägga mittrefug med trädplantering och att körfälten görs smalare, i kombination med sänkt hastighetsbgränsning. 3.5 Inriktning och målstandard Tidigt i utredningsarbetet kunde konstateras att tidigare ansatser om stråkens regionala funktion till en del är överspelade genom satsningar i det nationella huvudvägnätet, E18, E4, väg 55 och Rotebroleden. Stråken har därvid klassats som en sekundär förbindelse med regional funktion i studien. Målstandardarden sattes tidigt i arbetet med studien av arbetsgruppen och innebär inga stora nysatsningar, utan utgår från den befintliga vägen Målstandard för delsträckorna Delsträcka 1: E4-Märstarondellen

143 Sidan 143 av 295 Målstandarden för sträckan är god framkomlighet med oförändrade gatusektioner. Detta genom att bron över järnvägen byggs om och genom att samtliga signaler åtgärdas. Hastigheten på vägen är 60 km/h med planskilda gång- och cykelpassager. På de sträckor som trafikeras av buss ska kollektivtrafiken prioriteras och hålla hög standard. Delsträcka 2: Märstarondellen-Tullen I Märsta är målstandarden en stadsliknande utformning med mittrefuger och trädplanteringar. Hastigheten är 60 km/h med tryggt utformade, planskilda gångoch cykelpassager där barriäreffekterna kompenseras av överbyggnader på utvalda ställen. Kollektivtrafiken är ett prioriterat transportslag med kollektivtrafikkörfält med cykelparkering vid hållplatserna. Längs vägen ska en gång- och cykelbana löpa som är anpassad för pendlingscykling. Delsträcka 3: Tullen-Pilsborondellen På delsträcka 3 är målstandarden att alla korsningar är trafiksäkert utformade och med god framkomlighet. Vägen har två körfält och hastigheten är begränsad till 80 km/h. På delsträckan kan 2+1 körfält övervägas. Kollektivtrafiken har god framkomlighet både längs vägen och vid hållplatserna där infartsparkering finns. En separat gång- och cykelbana byggs längs sträckan. Korsningspunkterna ska ha god standard för såväl framkomlighet som för trafiksäkerhet. Delsträcka 4: Pilsborondellen Erikssund Målstandard för delsträcka 4 är en väg med två körfält med tillräcklig bredd för att två stora fordon ska kunna mötas. Målstandarden innebär att det är möjligt att köra om långsamtgående fordon med jämna mellanrum och vägen har rätats ut där det behövts. Alla hållplatser i stråket har ses över och alla får en grundstandard med hållplatsficka, cykelparkering, gångväg, belysning och väntyta. En cykelbana finns längs med vägen och Erikssundsbron har bytts ut för att gång- och cykeltrafikanter ska få plats. Sträckans bashastighet är 80 km/h men vid svåra passager, skymda utfarter och på Erikssundsbron sänks hastigheten till km/h. Delsträcka 5: Erikssund Bålsta På sträckan mellan Erikssund och Bålsta är målstandarden en väg med två körfält, där sträckan bitvis rätas ut, framförallt i södra delen. Samtliga hållplatser i stråket ses över och får en grundstandard med hållplatsficka, cykelparkering, gångväg, belysning och väntyta. Med en utbyggnad av cykelvägen längs hela sträckan. Bashastighet är 80 km/h med lokala sänkningar vid behov. Delsträcka 6: Erikssund Varpsund Målstandard på sträckan Erikssund-Varpsund är god trafiksäkerhet med hjälp av fartkameror och andra trafikreducerande åtgärder. Kollektivtrafikens framkomlighet ska vara god och busstrafiken fungera bra. Alla hållplatser ges hållplatsficka, säkra gånganslutningar och väntytor. En cykelväg byggs ut längs hela sträckan. Bashastighet är 80 km/h med lokala sänkningar vid behov. Delsträcka 7: Varpsund Litslena Vägen smalnas av för att ge plats för en gång- och cykelbana inom den befintliga vägbredden. Biltrafiken skiljs från de oskyddade trafikanterna genom ett räcke eller annan separerande åtgärd. Litslena utvecklas som bytespunkt och förutsättningarna för cyklister är tillräckligt goda för att många boende i området ska välja att ta cykeln dit för att byta till kollektivtrafik. Bashastigheten är 80 km/h med lokala sänkningar vid behov. 3.6 Målbild Transportpolitikens övergripande mål är följande: "Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet." Det övergripande målet stöds av två huvudmål:

144 Sidan 144 av 295 Funktionsmålet berör resans eller transportens tillgänglighet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet och ska även vara ett stöd för regional och kommunal planering. Funktionsmålet: "Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov." Hänsynsmålet: "Transportsystemets utformning och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås." Mål för åtgärdsvalsstudien Övergripande mål och syfte för åtgärdsvalsstudien: Styrgruppen har, efter förslag från arbetsgruppen, satt upp syfte och mål för åtgärdsvalsstudien: Syftet med åtgärdsvalstudiens är att översiktligt definiera stråkens funktioner och nå en gemensam syn på vägens framtid och de åtgärder som krävs för att utveckla prioriterade funktioner. Målet med åtgärdsvalsstudien är att samordna parterna och formulera en gemensam målbild för stråken. Detta ska landa i effektiva lösningar inom transportområdet, med hänsyn taget till omgivningen, som parterna sedan kan teckna överenskommelser om. Mål för åtgärdsvalsstudien är att: Ge underlag för prioritering av effektiva lösningar inom transportområdet med hänsyn taget till omgivningen och inom ramen för tillgängliga resurser Skapa förutsättningar för en samordning av fortsatt utredning och genomförande. Ge kollektivtrafiken en förbättrad konkurrenskraft. Ge förutsättningar för ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter Hänsyn tas till befintliga förhållanden samt den kommunala planeringen i form exempelvis av kommande bostadsutbyggnad i Håbo och Sigtuna kommuner. Resultatet för åtgärdsvalsstudien ska: Utmynna i konkreta åtgärdspaket, listade i prioritetsordning, översiktligt tidssatta och kostnadsberäknade som i sin tur är underlag för överenskommelser/avtal mellan deltagande parter. Ha samordnat kortsiktiga och långsiktiga förslag till lösningar Effektmål För att kontrollera om föreslagna åtgärder uppfyller målen krävs att målen är kvantifier- eller mätbara. Effektmålen nedan är avsedda att användas för att utvärdera om de föreslagna åtgärderna uppfyller den målstandard och de mål som satts upp för åtgärdsvalsstudien för väg 263. Ökad trafiksäkerhet för alla trafikantgrupper Färre dödade och svårt skadade (i enlighet med etappmålet för trafiksäkerhet) Färre olyckor till följd av föreslagna åtgärder Säkrare utformade korsningspunkter Minskning av andelen godstrafik Ökad tillgänglighet för gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafikresenärer

145 Sidan 145 av 295 Minskad restid/minskad restidskvot för kollektivtrafik Bättre framkomlighet för buss Förbättrade bytesmöjligheter mellan gång/cykel/bil/buss Trafiksäkra, om möjligt också tillgänglighetsanpassade busshållplatser, som kan nås tryggt och säkert samt är lättillgängliga Sammanhängande och säkra gång- och cykelstråk med god kvalitet Säkrare skolvägar för barn i tätort och på landsbygd Minskade barriäreffekter Säkrare och tryggare passager Attraktiv och framkomlig utformning av vägsträckor och korsningar Hastigheter mer anpassade efter lokala verksamheter och till tätortsförhållanden på utvalda delsträckor Förbättrad miljö och hälsa Klimat och energi: Minskad klimatpåverkan och energiförbrukning Hälsa: Minskad bullerstörning, minskade utsläpp av luftföroreningar, skydd av vattenförekomster och ökad fysisk aktivitet Landskap: Stor hänsyn ska tas till natur- och kulturmiljön i valet av åtgärder

146 Sidan 146 av Alternativa lösningar I det här avsnittet redovisas åtgärdstyper som diskuterats eller förts fram bland annat på workshops. En samlad redovisning av de förslag som kommit fram i övrigt återfinns i bilagorna 1 4. De förslag som projektets arbetsgrupp efter bedömning har valt att gå vidare med har värderats enligt fyrstegsprincipen: 1. Tänk om Går det att påverka behovet av resor och transporter och går det att påverka valet av dem? 2. Optimera Kan den befintliga infrastrukturen användas mer effektivt? 3. Bygg om Kan begränsade ombyggnader tillgodose behoven, om inte steg ett och två är tillräckliga? 4. Bygg nytt Om det inte är möjligt att nå målen genom lösningar enligt steg ett till tre krävs det nyinvesteringar och/eller större ombyggnader. De åtgärder som bör genomföras beskrivs i kapitel Tänkbara åtgärdstyper Åtgärder för minskat bilberoende Samhällets uppbyggnad, med bostäder, arbetsplatser, handel och transportinfrastruktur, har stor betydelse för färdmedelsval. En väl utbyggd kollektivtrafik och attraktiva gång- och cykelnät gör att det blir naturligare att välja bort bilen som transportmedel. En tät bebyggelse där bostäder, arbetsplatser och handel blandas gör det möjligt att ordna en kostnadseffektiv kollektivtrafikförsörjning. En tät bebyggelse gör också att behoven av resor minskar eftersom det blir närmare till olika typer av service. Samarbete i tidiga skeden mellan alla berörda parter är nödvändigt om det ska gå att skapa ett kostnadseffektivt transportsystem, där kollektivtrafik tillsammans med gång- och cykelresor blir ett attraktivt alternativ till bilresor. Bilresandet och andra transporter kan minskas genom att systematiskt ta upp och påverka attityder och beteenden hos allmänheten, men även hos näringslivet, med hjälp av information, riktad marknadsföring, samverkan, utbildning och incitament. Åtgärder av den här typen brukar benämnas Mobility management. Ökad säkerhet för alla En god vägutformning med säkert utformade korsningar ger en hög trafiksäkerhet. Hastighetsgränserna måste vara anpassade till vägens funktioner. En god vinterväghållning bidrar till att minska antalet singelolyckor. Ökad tillgänglighet för gång- och cykeltrafik För att fler ska lockas att cykla eller gå till fots måste trafiksäkerheten prioriteras. Det är viktigt att det går att förflytta sig snabbt utan hinder och onödiga omvägar. Det är även av stor vikt att gång- och cykelstråk är sammanhängande, det ska vara lätt och säkert att kunna ta sig från start till målpunkt. Viktiga åtgärder för att attrahera gång- och cykeltrafik är att belysningen är god, sikten inte är skymd och att underhållet inte är eftersatt. I den regionala cykelstrategin finns många goda mål som leder till ökat cyklande. Exempel på sådana är särskilda cykelstråk utan omvägar, utan fysiska hinder och med separering från övrig trafik. Ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken

147 Sidan 147 av 295 En ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken kräver information som är enkel att ta del av och är en av de åtgärder som är viktigast att säkerställa för att potentiella resenärer ska bli medvetna om vilka alternativ som står till buds. Information bör finnas där resenärer vanligtvis söker efter den, annars finns en risk att alternativ missas. Information måste också presenteras på ett sätt som gör att det är enkelt att förstå den. Berörda trafikförvaltningar måste fortsätta att fokusera på att få utbudet av kollektivtrafikresor att så långt det är rimligt motsvara de behov stora resandegrupper har i form av målpunkter och restider. Smidiga byten, tidspassning och god framkomlighet säkerställs genom god standard och anpassat vägunderhåll med god vinterväghållning. Bekväma och attraktivt utformade hållplatser och bytespunkter är viktiga beståndsdelar när olika individer väljer hur de ska göra sina resor. Välutformade, trygga och säkra infartsparkeringar för cykel och bil kan vara avgörande för om delar av resan görs med kollektivtrafik. I områden där det är vanligt med resor över länsgränser är det viktigt att avgifterna kan samordnas så att det inte uppstår avskräckande tröskeleffekter. Om biljettpriser och taxefrågor ges fokus och utformas väl kan kollektivtrafiken framstå som ekonomiskt fördelaktigt i förhållande till bilåkande, även över länsgränser. Minskade barriäreffekter Det finns ett antal åtgärder som kan bidra till att en väg inte behöver vara ett stort hinder i den miljö den befinner sig i. En viktig åtgärd är att skapa säkra passager för oskyddade trafikanter, detta är extra viktigt i anslutning till hållplatser och vid till exempel skolor. Om biltrafiken minskas genom att den styrs till alternativa vägar, såsom E18, bidrar det till en minskad barriäreffekt. Förbättrad miljö och hälsa De olägenheter som uppstår genom buller och luftföroreningar minskas effektivast genom minskad motorfordonstrafik, antingen genom åtgärder som generellt minskar bilberoendet (se 4.2) eller genom att lokalt reducera trafiken med olika typer av restriktioner och omledningar Studerade åtgärdstyper och alternativa lösningar I de workshops som genomförts med företrädare för olika intressen längs de berörda stråken har ett sort antal åtgärdsförslag framkommit. Dessa förslag och andra har sedan diskuterats och värderats i arbetsgruppen och sammanställts i ett bruttomaterial som redovisas i bilagor. I det följande beskrivs kortfattat åtgärdstyper och alternativa lösningar som diskuterats. Alternativa sträckningar I studiens direktiv och inledande arbete konstaterades att åtgärder och lösningar i princip skulle sökas längs befintliga vägaralternativa sträckningar för väg 263 som prövats i tidigare utredningar kunde därmed ses som avfärdade lösningar även på lång sikt. I tre fall har dock nybyggnadssträckor diskuterats. Erikssund är ett ur trafiksynpunkt problematiskt vägavsnitt och olika förslag till förbifarter har förkastats. I denna utredning har dock frågan om en mer direkt kollektivtrafikförbindelse mot Sigtuna stad väckts och som i så fall bör prövas i ett arbete att utveckla busslinjenätet. Två nybyggnadsalternativ dels förbi Österby dels förbi Lövhagen har skisserats och som skulle kunna jämföras med ombyggnadsalternativen. Administrativa åtgärder För att sänka hastigheter och minska olycksrisker, bland annat vid anslutningar och korsningar kan flera olika alternativ vara möjliga. Skyltning kan ses över i anslutning till korsningar som bedöms bristfälliga.

148 Sidan 148 av 295 Problem med tung trafik som fastnat (väg 915) kan lösas med förändrat väghållarskap så att kommunen istället reglerar trafiken och kan förbjuda tung trafik längs vissa sträckor. Längs de sträckor där hastigheten bedöms vara för hög kan ansökan om lägre hastigheter skickas till Länsstyrelsen för begränsade sträckor. I de fall hastighetsöverträdelser förekommer frekvent kan en hastighetskamera vara ett alternativ. För att en fast kamera ska sättas upp krävs starka motiv och dödsolyckor. Ett alternativ till en fast kamera kan därför vara en mobil hastighetskamera, plats måste i så fall iordninggöras för att kunna parkera kameran. Åtgärder för kollektivtrafiken Trafiksäkerhet och bekvämlighet vid busshållplatser och möjliga bytespunkter är en central fråga för ökade kollektivtrafikandelar. Behov och möjligheter skiljer sig stort mellan stråkens tätortsdel och landsbygdsdelar. Långsiktig målstandard finns normerad men det bästa får inte bli det godas fiende. Därför har också enklare lösningar diskuterats Hållplatser bör ses över både utifrån hållplatsens funktion men också utifrån möjligheter att ta sig till och från hållplatsen. Hållplatser kan utföras olika beroende av antalet resenärer, trafikintensiteten och behovet av säkerhet. Trafikförvaltningen testar för närvarande en busskursmodell försedd med specialtak med solcellsdriven LED-belysning. Om testerna faller väl ut kan den komma att prövas i större skala. Figur 18 Enkelt utförande för skyddad väntyta Figur 19 visar hur ett mycket enkelt utförande kan se ut för att ge ett utrymme utanför vägen att stå skyddat när buss inväntas, en med räcken försedd gallerdurk. Utförandet saknar väderskydd och ficka, men en iordninggjord väntyta utanför vägen kan skapas. Se exempel i figur 18 ovan. Figur 20 illustrerar ett enkelt utförande med eller utan ficka. Hårdgjord yta för av och påstigande. Väderskydd och annan inredning kan tillkomma underhand. Figur 21 illustrerar målstandarden för busshållplatser det vill säga med ficka, förhöjd kantsten och möjligheter till full utrustning med väderskydd, belysning, information och några cykelplatser.

149 Sidan 149 av 295 Figur 19 Typ 1 enkelt utförande utan väderskydd och ficka men med gallerdurk. Figur 20 Typ 2 utförande utan ficka. Figur 21 Typ 3 utförande med väderskydd och ficka. Åtgärder för gång- och cykeltrafik En nyckelfråga att nå målstandard är hur gång- och cykeltrafiken kan separeras från biltrafiken. Planskildheter och signaler är en given utveckling inom tätortsdelen. Inom landsbygdsdelen är det övergångsställen vid vägskäl och busshållplatser. På sikt förutsätts att gång- och cykeltrafiken längs vägen sker på egen bana i anslutning till vägen eller på sammanhängande nät kopplat till en näraliggande bebyggelse. Liksom för busshållplatser kan diskuteras enklare utförande än den gängse för att kanske snabbare och på längre sträcka uppnå en acceptabel trafikmiljö. Lokala förutsättningar får visa om omdisponering av vägbanan, vägbanebreddning eller utbyggnad av separat cykelbana är lösningen. Figur 22 illustrerar hur en vägbreddning med kantsten kan skapa en fredad yta för gång- och cykeltrafik på ena eller båda sidorna.

150 Sidan 150 av 295 2,00 3,00 Figur 22 Möjlig lösning för cykeltrafik med vägbreddning och kantsten Figur 23 och 24 illustrerar hur vägbanan på avsnitt med bred sektion kan omdisponeras för cykeltrafik. Antingen på ena sidan eller beroende på vägunderbyggnad på ömse sidor körbanan. Figur 23 Alternativt utförande av cykelbana på vägbanan med bred sektion på ena sidan Figur 24 Alternativt utförande av cykelbana på vägbanan med bred sektion på ömse sidor Figur 25 Möjlig lösning för cykeltrafik på vägbanan med separat cykelbana, vägräcken kvar i befintligt läge Erikssundbron 2,00 3,50 Erikssundsbron kommer att bytas ut , men mindre åtgärder krävs omgående. För att möjliggöra säker cykeltrafik kan bron signalregleras genom mobil anläggning så att trafik endast tillåts i en riktning i taget. På så sätt kan utrymme avsättas till gång- och cykeltrafik. Om bron avdelas med målning istället för räcke möjliggör utformningen även trafikering med större jordbruksmaskiner. Korsningar, anslutningar och utfarter Längs stråken på landsbygden finns ett stort antal anslutningar och utfarter. Vägkorsningar bör på sikt förses med fickor för vänstersväng och generellt sett minskas i antal. Detta gäller inte minst att i möjligaste mån samla anslutningar och utfarter till parallella vägar. På kort sikt kan i många fall trafiksäkerheten förbättras genom att förbättra siktförhållanden och skyltning. I figurerna redovisas från Vägar och Gators Utformning (VGU) en hierarki av utformning där målstandarden för flertalet korsningar/anslutningar vid sidan om de signalreglerade i tätortsdelen är korsningstyp C eller D. Figur 25 illustrerar lösningen med separat cykelbana. Banans bredd och standard kan diskuteras med hänsyn till bedömd användning och kostnad.

151 Sidan 151 av 295 Figur 26 Exempel på utformning av korsningstyp A (VGU, kap.7.1 Korsningstyper) Figur 27 Exempel på utformning av korsningstyp C (VGU, kap.7.1 Korsningstyper)

152 Sidan 152 av 295 Figur 28 Exempel på utformning av korsningstyp B (VGU, kap.7.1 Korsningstyper) Figur 29 Exempel på utformning av korsningstyp D (VGU, kap.7.1 Korsningstyper) Ombyggnader för bättre geometrisk standard På flera avsnitt är sikt- och framkomlighet begränsade av vägens geometriska standard i plan och/eller profil. Åtgärder kan handla om siktförbättringar, mindre kurvrätningar till mer omfattande ombyggnadssträckor. Dessa åtgärder bör givetvis ses i samband med utbyggnad av gång- och cykelbanor Kostnadsnivåer för olika åtgärder Vid arbetsgruppsmöten och inte minst i workshops har diskuterats i vilken utsträckning etapper eller provisoriska åtgärder kan komma ifråga. Slutlösningar kan bli kostsamma och det kan ta lång tid att avvakta en traditionell investeringsplanering. På stråkets tätortsdel (delsträcka 1-3) handlar åtgärdsvalen om att möta en stadsutveckling och en trafiktillväxt. Lösningar för långsiktigt hållbar trafiksäkerhet och framkomlighet inte minst för kollektivtrafiken. På stråkens landsortdelar (delsträcka 4-7) där trafikmängderna är små, där cyklandet inte är utvecklat och där det är få av- och påstigande vid busshållplatser kan diskuteras i vilken mån enklare lösningar kan vara befogade. Genom en med räcken försedd gallerdurk kan en fredad väntyta på busshållplatsen skapas. Kostnaden är endast ca procent av målstandardens hållplats. Ett första steg till en friliggande gång- och cykelväg kan vara att bygga ut en smal grusad parkväg. Det bör prövas att av kostnadsskäl genomföra sådana åtgärder under enklare former. Ansatsen kan vara att en á två gånger längre sträcka friliggande gång- och cykelväg skulle kunna åstadkommas för samma kostnad som den normerade gång- och cykelvägen. Administrativa åtgärder som rör till exempel skyltning, hastighetsövervakning genererar inga stora kostnader men genomförandet kräver sin handläggning och därmed tid. Busshållplatser/bytespunkter bör på sikt åtminstone ha fickor. Spännvidden i kostnader är från ca kronor för den enklaste åtgärden på landsbygdsdelen till kronor för den stadsmässiga. Behov av infartsparkeringsplatser för såväl cyklar som bilar skall beaktas. Gång- och cykelbanor kan åstadkommas genom omdisponering av vägbanan, byggas med kantsten intill körbana men i första hand friliggande. För en 3-4 m breda GC-väg är kostnaden kr/m. Det finns argument för enklare utförande i ett första steg där funktionen från vägen en separerad gång- och cykeltrafik initialt kan fås för halva kostnaden. Planskilda gång-och cykelförbindelser är kostsamma och kräver sin särskilda utformning om de skall bli använda. Kostnader bedöms i storleksordning 5-10 miljoner kronor.

153 Sidan 153 av 295 Korsningar uppgraderas med hänsyn till trafikmängder och gång- och cykeltrafik. Cirkulationsplatser som kan bli aktuellt i tätortsdelen kostar i storleksordning miljoner kronor. Att bygga ut för vänstersväng och samtidigt lösa en del anslutningar kan uppskattas kosta ca 5 miljoner kronor. Anslutningar direkt till vägarna måste säkras och begränsas. I en del fall kan anslutningar reduceras genom anläggning av lokalväg. I andra fall kan det vara fråga om siktröjning och varningsskyltning. Kostnaderna är därmed helt beroende av lösning och plats. 5. Förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder 5.1 Beskrivning av övergripande inriktning Tidigt i utredningsarbetet har det konstaterats att förbindelsen har en regional funktion men att även andra alternativa förbindelser spelar en viktig roll. En stor del av den långväga gods- och persontrafiken kan tas om hand via Rotebro eller Uppsala. På den regionala och lokala nivån är väg 263 den huvudsakliga trafikaxeln inom Sigtuna kommun, men den håller även samman den omgivande landsbygden. Ur regional synvinkel är en viktig funktion för väg 263 att gynna kollektivtrafiken mot Arlanda. Om Aroslänken, ett järnvägsstråk mellan Enköping och Uppsala, genomförs kommer väg 263 få en något minskad betydelse för långväga kollektivtrafik, den från Enköping och väster därom. Den övergripande inriktningen för förbindelsen har därvid ringats in till såväl läge som till funktion och relaterat till målformuleringar ska förbindelsen utvecklas till att bidra till följande: Ge kollektivtrafiken en förbättrad konkurrenskraft genom snabbare och tätare förbindelser i relationer där många reser Ge förutsättningar för ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter Ta hänsyn till den kommunala planeringen i form exempelvis av kommande bostadsutbyggnad i kommunerna längs stråken Lösningarna ska ge underlag för prioritering av effektiva lösningar inom transportområdet med hänsyn taget till omgivningen. Samtidigt ska förutsättningar skapas för en samordning av fortsatt utredning och genomförande. 5.2 Rekommenderade åtgärder på kort, medellång och lång sikt De rekommenderade åtgärderna syftar till att uppfylla de mål som har satts under studien, och att bidra till att de nationella transportpolitiska målen uppfylls. Arbetsgruppen har enats om vilka av de åtgärdsförslag, som kommit fram i samband med workshoparbetet, som efter studiens avslut bör genomföras. Åtgärderna är uppdelade efter funktion och efter tid. Vissa av åtgärderna kräver att andra åtgärder genomförs först, till exempel Bygg gång- och cykelvägar som givetvis måste föregås av åtgärden åtgärden inled formell planprocess för gång- och cykelväg. Se tabell på följande sidor för en översikt av föreslagna åtgärder funktionsvis. Därefter följer en mer detaljerad redovisning för varje delsträcka.

154 Sidan 154 av 295 Funktion Kort sikt Medellång sikt Lång sikt MM-åtgärder Påverkan på privatbilism - Utveckla samåkningstjänster - Informera om förbättringar som görs för kollektivtrafiken - Förbättrad information till hushåll och arbetsplatser om kollektivtrafikutbudet - Fokus på åtgärder inom Sigtuna stad för att minska den internt genererade trafiken på väg 263 Utveckla samåkningstjänster Genomför föreslagna MM-åtgärder Genomför MM-utredning med fokus på godsfrågorna, Kapellskär, Rosersberg, Arlanda m.m. Kollektivtrafik Helhetssyn på kollektivtrafiken Samarbete mellan Kollektivtrafikmyndigheterna och kommunerna med syfte att göra en helhetsutredning av kollektivtrafiken i stråken, och lokalt, med målet att få snabbare och tätare bussförbindelser (bör göras inom det närmaste året). Bygg ut bytespunkterna Märsta och Bålsta stationer samt Litslena och Pilsbororondellen med Infartsparkering för bil och cykel Belysning Realtidsinformation Cykelservice Genomför kollektivtrafikförbättringar i öst västlig riktning Översyn av busshållplatsers lägen och utformning (prioritet 1) Översyn av busslinjernas linjesträckningar Översyn av kollektivtrafikens turtäthet Säkra busshållplatser Busshållplatser ligger i fickor, där så är möjligt

155 Sidan 155 av 295 Gång- och cykeltrafik Förbättring av bytesmöjligheter mellan linjer Peka ut sträckor där framkomligheten bör förbättras Utred lämpliga lägen för pendlingsparkering Möjliggör skyddad väntyta vid samtliga hållplatser genom enkla åtgärder exempelvis - Ta bort stolpar och räcken vid busshållplatser - Skapa en grusad yta vid hållplatsen eller gallerdurk med räcken Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken i Märsta - Inför kollektivtrafikkörfält och signalprioritering för buss genom Tingvalladalen - Ombyggnad av bussterminal vid Märsta station Bygg nya planskilda gångpassager där behovet är störst t.ex. vid skolor, ridskolor, hållplatser, arbetsplatser, bostadsområden. Inled formell planprocess för gång- och cykelvägar - Peka ut objekt och utbyggnadsordning för ett sammanhängande cykelnät Peka ut platser för utökad cykelparkering och vilken standard dessa bör ha Besluta om prioritet för vinterväghållning mellan vägar och GC-nät Fokusera på trafiksäkerheten Säkra GC-vägar till och från hållplatser Landsbygdshållplatser med bytesmöjlighet eller många resande får väderskydd och belysning Bygg om Märsta Station Märsta station upprustas till en modern och funktionell bytespunkt för buss och tågtrafik, inklusive förlängning av plattformar Bygg gång- och cykelvägar enligt planerna

156 Sidan 156 av 295 Vägtrafik Utred och inled ombyggnad av korsningar och väganslutningar längs sträckan Justera och säkra mindre väganslutningar Varning för anslutande väg Stopplikt på anslutande väg Fysiska åtgärder för att förbättra sikten Bygg reversibla körfält i Pinbacken, möjligheten till 4 körfält utreds Färdigställ ombyggnad av utpekade korsningar enligt utredning på kort sikt Reducera barriäreffekter i Märsta Använd exploateringen för att bygga bort barriärer Genomför de lösningsförslag som arbetats fram enligt arbete på kort sikt Anlägg mittrefug med trädplantering Smalna av körfälten Ny bro vid Pinbacken över Ostkustbanan Synkronisering av trafikljus vid: (enligt redan undertecknad överenskommelse) Genomför åtgärder i T-korsningen vid Österby, större eller mindre åtgärd - Anslutningen med väg 273 (signalregleras och synkroniseras) - Anslutningen med Brobyvägen (uppgraderas och synkroniseras) - Anslutningen med väg 859 (uppgraderas och synkroniseras) Förbättra linjeföringen - Väg 912 breddas och rätas ut, eller får delvis en ny dragning Ny Erikssundsbro Reducera barriäreffekter genom Märsta Sigtuna kommun och TrV arbetar tillsammans fram lösningsförslag och finansiering Sänk hastigheten till 60 km/h genom tätortsdelarna 3 3 Kommunen fattar beslut om tätbebyggtområde. Efter det kan lokala trafikföreskrifter om att hastighetsbegränsning 60 km/h gälla fattas av kommunen.

157 Sidan 157 av 295 Ansök om hastighetssänkning på prioriterade sträckor Möjliggör uppställning av mobila fartkameror på strategiska platser Ansök om omkörningsförbud på prioriterade sträckor Åtgärder på Erikssundsbron Enkelriktas genom signalreglering, mobil enhet Bussprioritet i signalen Förslag till åtgärder per delsträcka I det följande kapitlet illustreras och beskrivs kortfattat utredningens förslag per delsträcka. Här illustreras förslag av hur målstandard ska kunna uppnås på sträckorna. Det finns skäl att påpeka att föreslagna utredningar som rör korsningar och hållplatser ska klarlägga i vilken mån som anslutningar kan reduceras och hur hållplatser knyts till kommande parallella gång- och cykelbanor

158 Sidan 158 av 295 Delsträcka 1: E4 Märstarondellen längd 2,0 km målstandard 80 km/h

159 Sidan 159 av 295 Delsträcka 2: Märstarondellen Tullen längd 3,0 km målstandard 60 km/h

160 Sidan 160 av 295 Delsträcka 3: Tullen - Pilsborondellen längd 5,0 km målstandard 80 km/h

161 Sidan 161 av 295 Delsträcka 4: Pilsborondellen Erikssund längd 10,5 km målstandard 80 km/h

162 Sidan 162 av 295 Delsträcka 5: Erikssund - Bålsta längd 9,5 km målstandard 80 km/h

163 Sidan 163 av 295 Delsträcka 6: Erikssund - Varpsund längd 8,5 km målstandard 80 km/h

164 Sidan 164 av 295 Delsträcka 7: Varpsund - Litslena längd 14,0 km målstandard 80 km/h Delsträcka 7 östra delen

165 Sidan 165 av 295 Delsträcka 7: Varpsund - Litslena längd 14,0 km målstandard 80 km/h Delsträcka 7 västra delen

166 Sidan 166 av Genomförandefrågor Åtgärder att överväga omgående Merparten av föreslagna åtgärder behöver preciseras och sättas in i ett större sammanhang. Därför innehåller förslaget initiativ till några utredningar som bör komma igång snarast. 1. Utredning för att utveckla möjligheterna att påverka efterfrågan på godsoch persontransporter genom till exempel mobility management-åtgärder. 2. Inleda formell planeringsprocess för utbyggnad av gång- och cykelvägar 3. Länsöverskridande översyn av busshållplatser längs stråken. 4. Klarläggande av förhållanden vid korsningar/anslutningar och upprättande av utbyggnadsprogram. Dialogen vid workshops gav stöd för omgående insatser som främst rör delsträcka 4 Pilsborondellen Erikssund: Etablera ljussignal på Erikssundsbron Bygg ut några platser för mobil hastighetskamera Åtgärda några utpekade busshållplatser Ansök om hastighetsbegränsningar och omkörningsförbud Kostnadsbild Åtgärdsvalen berör en lång sträcka och innehåller många små delprojekt som sammantaget skall resultera i att stråket uppnår eftersträvad målstandard. Inför ett genomförande är det givetvis intressant att också få en uppfattning om på vilken investeringsnivå utredningens förslag ligger. Genomförd bedömning av storleksordning på kostnaderna för utredningens förslag bygger på kvantiteter det vill säga längd att bygga ut/om och antal hållplatser/korsningar med mera. Åtgärderna har bedömts med generella utgångspunkter eftersom lösningarna i de flesta fall ska utvecklas i kommande utredningar. Spännvidden i kostnader är i hög grad beroende av vilken ambitionsnivå som väljs i utformning och utförande. I följande tabell redovisas storleksordning på föreslagna insatser på kort och medellång sikt. Tabell 8 Kostnadsbild för åtgärdsförslag, anges i miljoner kronor. Delsträcka Adm. Kollektiv- Gång- och Vägtrafik åtgärder trafik cykeltrafik 1. E4-Märstarondellen enligt avtal 2. Märstarondellen-Tullen 0,5-1, Tullen-Pilsborondellen 0,5-1, Pilsborondellen-Erikssund 0,5 2,0-4, Erikssund-Bålsta 0,5 0,5-1, Erikssund-Varpsund 0,5 0,5-1, Varpsund-Litslena 0,5 1,0-2, Det återstår givetvis att precisera förslagen till skarpa genomförandeinriktade lösningar. Då kan också osäkerheter i kostnadsbilden minskas. Kostnaderna för skisserat paket för stråket Märsta-Bålsta hamnar i storleksordning miljoner kronor och för stråket Erikssund-Litslena i storleksordning miljoner kronor. På längre sikt, i takt med samhälls- och trafikutveckling kommer ytterligare anspråk på hållplatser, gång- och cykellösningar och uppgradering av korsningar.

167 Sidan 167 av Tänkbar utbyggnadsordning Det finns skäl att indela åtgärderna i etapper och utbyggnadsordning. En utgångspunkt för etappindelningen är att prioritera trafiksäkerhet före framkomlighet och att utbyggnadsordningen i huvudsak sker från Arlanda/E4 och vidare västerut mot bakgrund av nuvarande och trolig framtida trafikbelastning. 5.4 Potentiella effekter och konsekvenser Genomgången och diskussionen om stråkens nuvarande och framtida funktioner gav underlag att formulera målstandarder för olika delsträckor och vilken målbild som ska uppnås. Här beskrivs översiktligt hur de föreslagna åtgärderna leder fram till målbilden på kort och medellång sikt och vilka potentiella effekter som kan uppnås. Beskrivningen görs efter trafikslag och för stråken som helhet, men den kan också läsas generellt för måluppfyllelse på delsträckor. Huvudpunkterna för effektmålen är följande: Ökad trafiksäkerhet för alla trafikantgrupper Ökad tillgänglighet för gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafikresenärer Minskade barriäreffekter Förbättrad miljö och hälsa Mobility management Att påverka resvanor kräver till stor del informationsåtgärder. Speciellt för dessa stråk är det viktigt att få näringslivet att välja rätt väg för sina transporter. De föreslagna åtgärderna kan ses som ett initiativ till att mer systematiskt ta upp frågor som rör resbeteenden och vägval. Varje utebliven bilresa och varje långtradare som väljer en bättre väg än väg 263 är en positiv effekt. Utredningen som ska genomföras får visa hur stora effekterna blir. Föreslagna åtgärder ska ses som en del av det samlade åtgärdspaketet. De berörda aktörerna har framhållit att mobility managementåtgärder är viktiga för att det ska gå att långsiktigt nå uppsatta mål. Bland de konkreta förslag som har framförts har fokus legat på fysiska åtgärder men betonat att olika typer av påverkansåtgärder måste ingå i kommande studier och satsningar. Åtgärder som rör kollektivtrafiksystemet Föreslagna åtgärder riktar sig dels till att förbättra resenärens möjligheter att använda kollektivtrafiken och dels till att förbättra förutsättningarna för ett bättre utbud av kollektivtrafik. På kort och medellång sikt kan hållplatser och bytespunkter förbättras så att brister i säkerhet och tillgänglighet elimineras. Varje hållplats ska ses som en bytespunkt där attraktiviteten och bekvämligheten ökat. Effekterna i trafiksäkerhet och tillgänglighet är betydande. Åtgärderna bidrar till ett ökat kollektivtrafikresande med positiva effekter för såväl miljö som hälsa. Förutsättningarna för utbudet av kollektivtrafik förbättras dels genom framkomlighetsåtgärder och dels genom att linjenätet utvecklas. En prioritering av busstrafiken med förtur vid trafiksignaler och med busskörfält, samt åtgärder i vägnätet påverkar restider och pålitlighet positivt. Den föreslagna länsöverskridande kollektivtrafiköversynen kan göras med stöd av denna utrednings syn på stråkens funktion. Effekterna kan bli betydande på alla målområden, inte minst beträffande kopplingen till Arlanda där ett ökat kollektivtrafikresande har speciell betydelse. Sammantaget kan ansatsen till åtgärder för kollektivtrafiken beskrivas så att de första stegen rör ökad trafiksäkerhet, därefter ökad konkurrenskraft och tillgänglighet.

168 Sidan 168 av 295 Åtgärder som rör gång- och cykeltrafikens villkor De föreslagna åtgärderna handlar om att lokalt förbättra såväl möjligheterna som säkerheten för gång- och cykeltrafikanten. Även ambitionen att skapa ett sammanhängande cykelnät främjar cykelpendlingen. Åtgärder för gång- och cykeltrafiken hänger direkt samman med hur målstandarden för väg 263 ska uppnås. I huvudsak krävs en näraliggande eller friliggande cykelbana för gång- och cykeltrafikens säkerhet och framkomlighet. Att bygga ett sammanhållet gång- och cykelnät innebär att målstandard går att nå på kort och medellång sikt åtminstone i stråket Bålsta-Märsta. Effekterna för trafiksäkerheten är stora och primära. Åtgärderna bidrar till att skapa ett fullvärdigt system där inte minst cykeltrafikens andel kan komma att öka. Tillgängligheten förbättras och allmänt sett minskas barriäreffekterna och miljö och hälsa påverkas positivt. Åtgärder som rör trafikförhållanden på vägarna Den inledande och kanske viktigaste åtgärden för väg 263 är genomförd i denna åtgärdsvalsstudie genom beslut om vilken funktion den ska ha (sekundär förbindelse med regional funktion). Det innebär att långväga genomgående trafik till och från E4 ska hänvisas till Rotebroleden-E18 eller väg 55. Genom denna åtgärdsvalsstudie har funktionen för väg 263 tydliggjorts, vilket underlättar förutsättningarna för att i planeringen behandla frågor om markanvändning och tillgänglighet i anslutning till väg 263. Detta gäller bland annat vägens passage genom Märsta och på stråket Märsta Sigtuna stad. Det gäller såväl barriäreffekter som påverkan på trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Mobility management-åtgärder liksom åtgärdsförslagen för gång- cykel- och kollektivtrafiknät har delvis sin grund i önskemålet att minska biltrafikens dominans. Kvarvarande biltrafik får samtidigt bättre framkomlighet. Åtgärder att nå målstandarden skiljer sig en hel del mellan tätortsdelen Märsta Sigtuna stad och landsbygdsdelen Sigtuna stad Bålsta och Sigtuna stad - Litslena. Det hänger samman med förväntade trafikmängder på vägen men också med att fler människor rör sig längs och tvärs vägen inom tätorten. Med en separat gångoch cykelbana och säkerhetsanpassade anslutningar och korsningar kan målstandarden för säkerhet och framkomlighet uppnås. Att uppnå målstandard för hastigheter blir en avvägning mellan å ena sidan en sträcka med reducerad hastighet och å andra sidan insatser för att bygga om till önskad målhastighet. Det finns vägavsnitt där hastigheten inte bör ökas, det gäller inte minst sträckan genom Erikssund. Åtgärdsförslaget har också insatser för bättre sikt- och hastighetsförhållanden. Sammantaget kan ansatsen till åtgärder för vägtrafiken beskrivas så att en successiv förändring och förbättring av vägarnas funktion åstadkoms dels genom åtgärder för gång- och cykeltrafiken men också genom ombyggnader av korsningar med mera. Bedömningen är att de redovisade åtgärdsförslagen är möjliga att genomföra på kort och medellång sikt så att föreslagen målstandard i huvudsak kan uppnås på samtliga vägavsnitt. 5.5 Förslag till beslut och fortsatt handläggning De förslag som framkommit i arbetet med denna åtgärdsvalsstudie kommer att arbetas vidare med i arbets- och styrgrupper under hösten Först kommer en allmän avsiktsförklaring att tas fram som skrivs under av alla i studien deltagande parter. Därefter kommer ett antal överenskommelser att tecknas mellan de parter som är ansvariga för genomförandet och finansieringen av respektive åtgärd. Målsättningen är att arbetet med överenskommelserna ska vara klart till årsskiftet. För prioriterade åtgärder som inte kräver en formell planprocess och ryms inom de ekonomiska ramarna, påbörjas ett genomförande under senare delen av 2013 och under 2014.

169 Sidan 169 av 295 Litteraturförteckning AB Storstockholm Lokaltrafik. (2011). Fakta om SL och länet Stockholm: AB Storstockholm Lokaltrafik. Naturvårdsverket. (2013). Kartverktyget Skyddad natur. Hämtat från SCB. (den ). Befolkningsstatistik. Hämtat från aspx Trafikverket. (2011). Stråkstudie: Väg 263, Enköping (C-län)-Arlanda Tpl (AB-län). Sundbyberg. Trafikverket. (2012). Nationell plan för transport systemet Borlänge. Trafikverket. (den ). Väg 267, Rotebroleden, Stäket-Rotebro. Hämtat från Rotebroleden-Staket---Rotebro/

170 Sidan 170 av 295

171 Sidan 171 av 295 Ärende 11

172 Sidan 172 av 295

173 Sidan 173 av 295 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Ulrika Gyllenberg Zeinab Jama Dnr Kommunstyrelsen Förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård) godkännande av avtal samt antagande av detaljplan Förslag till beslut Förslag till beslut av Kommunfullmäktige 1. Förslag till genomförandeavtal, tillhörande förslag till exploateringsavtal, upprättat januari 2014, godkänns. 2. Förslag till exploateringsavtal tillhörande förslag till detaljplan för Bro- Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, upprättat januari 2014, godkänns. 3. Granskningsutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, den 10 januari 2014 godkänns. 4. Särskild sammanställning för förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, den 10 januari 2014 godkänns. 5. Förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, den 10 januari 2014, antas i enlighet med 5 kap. 27 Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Sammanfattning Syftet med detaljplaneläggningen är att möjliggöra etableringen av en hästsportanläggning och en flytt av Svensk Galopps tränings- och tävlingsanläggning i Täby till Önsta gård i Bro. Antagandehandlingarna grundar sig på ett godkänt detaljplaneprogram samt ett detaljplaneförslag som har reviderats något efter granskning från 17 juni till och med 31 augusti Plan- och exploateringsavdelningen bedömer att de kompletteringar och revideringar som gjorts efter granskning är av begränsad omfattning och anser inte att detaljplanen behöver ställas ut för granskning igen. Framtagandet av detaljplaneprogrammet för området ledde fram till bedömningen att marken lämpar sig för en hästsportanläggning med anpassning till kulturmiljön och att etableringen är av sådant allmänt samhällsintresse att jordbruksmark kan tas i anspråk för denna anläggning. Planförslaget liksom planprogrammet innehåller inget markreservat för industrispår och avviker därmed från gällande översiktsplan, ÖP 2010, där ett markreservat för industrispår upp till Högbytorp pekats ut.

174 Sidan 174 av 295 Ett genomförande av detaljplanen för Bro-Önsta 11 2 m.fl. bedöms medföra risk för betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning erfordras. En miljökonsekvensbeskrivning har därför tagits fram och har reviderats med avseende på dagvattenhantering efter granskningen. Planförslaget redovisar en hästsportanläggning med anpassning till kulturmiljön. Större delen av planområdet planeras för tävlings- och träningsbanor för hästsport med tillhörande byggnader såsom läktare, restauranger, maskinhallar, stallar m.m. Inom området ska det finnas möjlighet för permanenta och tillfälliga evenemang. I norr möjliggör planen ett större stallområde med tillhörande ytor för rast- och beteshagar m.m. Planen inrymmer i söder även ett ridhusområde och en veterinärklinik. Beslutsunderlag Översiktsplan 2010, antagen av Kommunfullmäktige den 15 december 2011, 162. Samrådsredogörelse del 1, programsamråd, tillhörande förslag till detaljplaneprogram för del av Bro-Önsta 2:10 (hästsportanläggning), den 24 oktober 2012, godkänt av Kommunfullmäktige den 29 november 2012, 115. Detaljplaneprogram för del av Bro-Önsta 2:10 (hästsportanläggning) med bilagor, den 9 maj 2012, reviderad den 24 oktober 2012, godkänt av Kommunfullmäktige den 29 november 2012, 115. Samrådsredogörelse del 2, detaljplanesamråd, tillhörande förslag till detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, godkänt av Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott den 12 juni 2013, 30. Förslag till genomförandeavtal, tillhörande förslag till exploateringsavtal, upprättat januari Förslag till exploateringsavtal tillhörande förslag till detaljplan för Bro- Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, upprättat januari Granskningsutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, den 10 januari Förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, planbeskrivning, antagandehandling den 10 januari Förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, plankarta, antagandehandling den 10 januari Förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, illustration, antagandehandling den 10 januari Särskild sammanställning för förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, den 10 januari Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 10 januari 2014.

175 Sidan 175 av 295 Ärendet Bakgrund Svensk Galopp AB förvärvade 2012 en del av fastigheten Bro-Önsta 2:10, numera Bro-Önsta 2:11. Syftet med förvärvet är att skapa en ny galoppbana i Stockholmsområdet. Denna anläggning ska ersätta galoppbanan med tillhörande stallar och träningsanläggningar i Täby. Området ligger väster om Skällsta industriområde och väg 840 samt mellan E18 och Mälarbanan/Enköpingsvägen, direkt väster om Bro tätort. Planområdets totala area är cirka 190 hektar och omfattar fastigheterna Bro-Önsta 2:11 m.fl. Delen Bro-Önsta 2:11 är inte detaljplanelagd sedan tidigare. Kommunstyrelsens Samhällsutbyggnadsutskott beslutade den 22 februari att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10 m.fl. (Hästsportanläggning) genom normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL), SFS 2010:900. Planarbetet började med ett programarbete som skulle ange utgångspunkter och mål för detaljplanearbetet. Syftet med programarbetet var att utreda områdets förutsättningar för att möjliggöra byggandet av en hästsportanläggning (galoppbana m.m.) samt att beskriva vad som behövdes utredas mer ingående inför kommande detaljplaneläggning eftersom området inte är detaljplanelagd sedan tidigare. I gällande översiktsplan, ÖP 2010, är området markerat som utredningsområde för hästsportanläggning med anpassning till kulturmiljön och innehåller ett markreservat för framdragning av industrispår. Detaljplaneprogrammet redovisade två alternativ: huvudalternativet med en hästsportanläggning utan industrispår och ett alternativ med en hästsportanläggning och framdraget industrispår. En översiktlig behovsbedömning gjordes som visade att ett genomförande av detaljplaneprogrammet bedömdes medföra risk för betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning påbörjades därför. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 23 maj 2012, 14, att sända ut förslag till detaljplaneprogram för del av Bro-Önsta 2:10 m.fl. (hästsportanläggning) på samråd. Till följd av inkomna synpunkter reviderades och kompletterades förslaget. Den 29 november 2012, 115 beslutade Kommunfullmäktige att godkänna det reviderade programmet tillsammans med Samrådsredogörelse del 1. Bland annat angavs att hästsportanläggningen ska anpassas till kulturmiljön och att huvudalternativet ska gälla, d.v.s. att industrispår ej är lämpligt att kombinera med hästsportanläggningen. (Detaljplaneförslaget avviker därmed från ÖP 2010.) Framtagandet av detaljplaneprogrammet ledde fram till bedömningen att marken lämpade sig för hästsportanläggning och att etableringen var av sådant allmänt samhällsintresse att jordbruksmark kunde tas i anspråk för anläggningen. Markreservat för att möjliggöra fyrspår på Mälarbanan skulle också beaktas i planeringen liksom förutsättningarna för en förgrening av grönkilen Görvälnkilen norrut mot Håtuna, för det öppna kulturlandskapets djur- och växtliv. Parallellt med slutförandet av planprogrammet togs ett planförslag och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fram. Kommunstyrelsen beslutade den 14 november 2012, 140, att sända ut förslaget till detaljplan för del av Bro-Önsta

176 Sidan 176 av 295 2:10 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, med tillhörande MKB på samråd. Efter samrådet omarbetades planförslaget inför granskningsomgången så att bättre hänsyn tas till landskapsbild, natur- och kulturmiljö och fornlämningar. Stallområdet i norr fick en ny disposition och placering. Ytor för dagvattenhantering förändrades gällande både placering och omfattning. MKB uppdaterades också utefter nya förutsättningar. Planförslaget kompletterades vidare gällande både person- och biltrafiklösningar och ur riskhänsyn för farligt godstransporter. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 12 juni 30 att sända ut förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, för granskning enligt regler för normalt planförfarande. Tillhörande MKB och samrådsredogörelse del 2 sändes också ut på granskning. Detaljplaneförslagets syfte och huvuddrag Syftet med detaljplaneläggningen är att möjliggöra byggandet av en hästsportanläggning (galoppbana mm) anpassad till den befintliga kulturmiljön på och kring Önsta gård. Planförslaget redovisar en hästsportanläggning med anpassning till kulturmiljön. Planförslaget tar också hänsyn till markreservat för fyrspår på Mälarbanan samt förutsättningar för djur- och växtliv. Större delen av planområdet planeras för tävlings- och träningsbanor för hästsport med tillhörande byggnader såsom läktare, restauranger, maskinhallar, stallar m.m. Inom området ska det finnas möjlighet för permanenta och tillfälliga evenemang. I norr möjliggör planen ett större stallområde med tillhörande ytor för rast- och beteshagar m.m. Planen inrymmer i söder även ett ridhusområde och en veterinärklinik. Planförslaget avviker från Översiktsplan, ÖP 2010 i och med borttagandet av markreservat för industrispår men är förenligt med det godkända detaljplaneprogrammet. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt ett antal andra underlagsutredningar såsom arkeologisk utredning, kulturmiljöutredning, naturvärdesbedömning, dagvattenutredning och trafikutredning har tagits fram under processen. En riskbedömning har tagits fram efter samrådet. En geoteknisk undersökning samt ytterligare en trafikutredning har tagits fram efter granskningen. Likaså har dagvattenutredningen reviderats efter granskningen. Hästsportanläggningen tar högt klassad jordbruksmark i anspråk men flytten av befintlig galoppanläggning i Täby kommun till Upplands-Bro kommun frigör mark för bostadsbyggande i Täby. Detta ses som mycket positivt för regionen, där bostadsbrist råder. Det har bedömts som möjligt att delar av marken kan omvandlas till jordbruksmark igen om det skulle bli aktuellt. Planen ställer krav på att anpassning till natur- och kulturmiljön ska göras. Bland annat genom att det öppna odlingslandskapet kan hållas öppet i och med banområdet, att utpekade åkerholmar och skogsdungar bevaras, att alléer bevaras och/eller återplanteras, att karaktärsdragen hos värdefulla byggnader bevaras och att utformning av nya byggnader anpassas till områdets karaktär. Granskningsskedet Förslaget i sin helhet var ute på granskning från till och med och detta annonserades i lokalpressen samt Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det ställdes också ut på biblioteket i Bro samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet fanns tillgängligt på

177 Sidan 177 av 295 kommunens webbplats och brev skickades ut till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista. Kommunen har också under granskningstiden haft underhandskontakter och fört en dialog med både Länsstyrelsen, Trafikverket, Trafikförvaltningen och fastighetsägaren Charlie Wingårdh. Med anledning av förslaget till detaljplan har sexton yttranden inkommit till kommunen. Resultat av granskningen Efter granskningen har detaljplaneförslaget reviderats och kompletterats något, framför allt med avseende på dagvattenhantering i enlighet med Länsstyrelsens granskningsyttrande och en utökad och reviderad dagvattenutredning. Planen har bland annat kompletterats med bestämmelse om lokalt omhändertagande av dagvatten från vägar och parkeringsytor samt en generell planbestämmelse gällande lokal fördröjning och rening av dagvatten. Utöver ovan nämnda revideringar har mindre redaktionella ändringar tillkommit. Förändringarna av planförslaget framgår i sin helhet av Granskningsutlåtandet. Yttranden i form av synpunkter samt plan- och exploateringsavdelningens kommentarer till dessa framgår också av Granskningsutlåtandet. Plan- och exploateringsavdelningen bedömer att de kompletteringar och revideringar som gjorts efter granskning är av begränsad omfattning och anser inte att detaljplanen behöver ställas ut för granskning igen. Förslag till Exploateringsavtal har upprättats mellan kommunen och Svensk Galopp. Avtalet avses godkännas i samband med detaljplanens antagande. Till exploateringsavtal bifogas en skötselplan för natur-, kultur- och rekreationsytor (Ekologigruppen 2013) och en skötselplan för kulturhistoriskt värdefulla byggnader på Önsta gård (Heleko Miljökonsult 2013) samt förslag till genomförandeavtal som upprättats mellan Upplands-Bro kommun och Trafikverket angående väg 840. Förslag till genomförandeavtal berör främst ombyggnationer av väg 840, såsom gc-väg, trafiksäker gc-överfart, ny infart (cirkulationsplats) till Hästsportanläggningen m.m. Samtliga skyldigheter och åtagande i genomförandeavtal övertas av Svensk Galopp. Genomförandeavtalet bifogas till exploateringsavtalet. Barnperspektiv Förutsatt att goda kollektivtrafikförbindelser samt gång- och cykelbanor kan anordnas som planerat till området och att anläggningen kan inrymma ridhusområde eller annan liknande verksamhet i form av utbildning och samarbeten riktad till barn och ungdomar bedöms anläggningen få positiva konsekvenser för barn och deras livsmiljö. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Elisabeth Mårell Tf Plan- och exploateringschef Ulrika Gyllenberg planarkitekt Zeinab Jama projektledare exploatering

178 Sidan 178 av 295 Bilagor: Förslag till genomförandeavtal, tillhörande förslag till exploateringsavtal, upprättat januari Förslag till exploateringsavtal tillhörande förslag till detaljplan för Bro- Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, upprättat januari Granskningsutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, den 10 januari Förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, planbeskrivning, antagandehandling den 10 januari Förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, plankarta, antagandehandling den 10 januari Förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, illustration, antagandehandling den 10 januari Särskild sammanställning för förslag till detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), nr 1201, den 10 januari Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fördetaljplan för BRO-ÖNSTA 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), granskningshandling , rev

179 Sidan 179 av 295 Ärende 12

180 Sidan 180 av 295

181 Sidan 181 av 295 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Ylva Hedin, Elin Borglund, Dnr Kommunstyrelsen Detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl.(stockholm Väst Logistikcentrum) godkännande av exploateringsavtal samt antagande av detaljplan Förslag till beslut Förslag till beslut av Kommunfullmäktige 1. Förslag till exploateringsavtal, tillhörande förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl (Stockholm Väst Logistikcentrum), upprättat januari 2014, godkänns. 2. Granskningsutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, upprättat den 10 januari 2014, godkänns. 3. Särskild sammanställning för förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, upprättat den 10 januari 2014, godkänns. 4. Förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, upprättat den 10 januari 2014, antas i enlighet med 5 kap. 27 Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Sammanfattning Syftet med detaljplanen är etablering av ett nytt verksamhetsområde i anslutning till Brunna industriområde. Användningen avser lager, logistik, ej störande industri, handel samt kontor. Planområdet avses få två infarter, dels via Effektvägen och Garpebodavägen samt dels via Mätarvägen båda via trafikplats Brunna och Granhammarsvägen. Detaljplanen medger stor flexibilitet på kvartersmark, med en relativt fri utformning av den kommande bebyggelsen. Detaljplaneförslaget var under tiden 10 maj 10 juni 2013 utsänt för granskning. Ett utlåtande efter granskning med inkomna synpunkter och planoch exploateringsavdelningens kommentarer till dessa, daterat den 10 januari 2014, har upprättats. Plan- och exploateringsavdelningen bedömer att de kompletteringar och revideringar som gjorts efter granskning är av begränsad omfattning och anser inte att detaljplanen behöver ställas ut för granskning igen. I den första behovsbedömningen som Upplands-Bro kommun upprättade för detaljplanen (daterad 30 mars 2012) bedömdes detaljplanen inte medföra risk för betydande miljöpåverkan. Därmed upprättades ingen

182 Sidan 182 av 295 miljökonsekvensbeskrivning i det inledande skedet, utan miljöaspekterna behandlades i planbeskrivningen. I sitt samrådsyttrande över detaljplanen framhöll Länsstyrelsen i Stockholms län att det kunde anses motiverat att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Mot bakgrund av detta har en ny behovsbedömning daterad 21 februari 2013 upprättats och i denna har ett genomförande av detaljplanen bedömts medföra risk för betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning erfordras. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och till antagande en särskild sammanställning har därför tagits fram. Beslutsunderlag Översiktsplan 2010, antagen av Kommunfullmäktige den 15 december 2011, 162 Utvecklingsprogram för Brunna industriområde, godkänt av kommunfullmäktige 21 februari Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut om planuppdrag den 5 oktober Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut om samråd den 23 maj Samrådsredogörelse tillhörande förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, daterad den 26 april 2013, godkänt av Kommunsstyrelsens samhällsbyggnadsutskott den 15 april Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut om granskning den 15 april Förslag till exploateringsavtal tillhörande förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, upprättat januari 2014 Granskningsutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, upprättat den 10 januari 2014 Förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, planbeskrivning, antagandehandling, upprättat den 10 januari 2014 Förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, plankarta, antagandehandling, upprättat den 10 januari 2014 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, reviderad den 30 april 2013 Särskild sammanställning tillhörande förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, upprättat den 10 januari 2014 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse, den 10 januari 2014

183 Sidan 183 av 295 Ärendet Bakgrund Planområdet är beläget invid Brunna industriområde, ca 5 km nordväst om Kungsängen centrum och ca 2 km väster om trafikplats Brunna. I sydväst angränsar området till E18, i norr till befintlig golfanläggning Kungsängen Golf Club och i öster mot Brunna industriområde. Planområdet upptar ca 65 ha och omfattar fastigheten Örnäs 1:9 samt delar av fastigheterna Viby 19:17, Viby 19:18 samt Tång 2:2. Örnäs 1:9 ägs av Kilenkrysset AB, Viby 19:17 är i privat ägo, Viby 19:18 ägs av Upplands-Bro kommun och Tång 2:2 ägs av Upplands- Bro kommun och disponeras med tomträtt av Kilen Strängnäs Exploatering AB. Planområdet är till största delen inte planlagt. I nordost omfattas området av Stadsplan 3 för del av Brunna industriområde, nr 7206, och anger gata och park. Planområdet gränsar till detaljplan nr 8907, som anger golfändamål och gata, samt detaljplan nr 0603, som anger industriändamål främst lager och logistik, men även icke störande industri och sällanköpshandel. Mellan Effektvägen och Mätarvägen tillåts även kontor. Kommunstyrelsen gav den 5 oktober samhällsbyggnadschefen i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för del av Örnäs 1:1och Tång 2:2 m.fl. genom normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL), SFS 2010:900. Kommunen har bedömt att ett programskede inte är nödvändigt för aktuell plan då planen är förenlig med gällande översiktsplan, ÖP I gällande översiktsplan är området utpekat som ett verksamhetsområde inom tätortsavgränsningen för Kungsängen. Efter att kommunstyrelsen fattat beslut om planuppdrag visade det sig att den byggrätt som gällande detaljplan anger för fastigheten Tång 2:2 var fullt ändamålsenlig för den exploatering som markägaren önskade på fastigheten. Tång 2:2 har därför utgått ur det aktuella planområdet, med undantag för några mindre ytor längs Garpebodavägen. I den första behovsbedömningen som Upplands-Bro kommun upprättade för detaljplanen (daterad 30 mars 2012) bedömdes detaljplanen inte medföra risk för betydande miljöpåverkan. Därmed upprättades ingen miljökonsekvensbeskrivning i det inledande skedet, utan miljöaspekterna behandlades i planbeskrivningen. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 23 maj att sända ut förslag till detaljplan för Örnäs 1:1 m.fl. på samråd enligt reglerna för normalt planförfarande. Detaljplaneförslaget var under perioden 5 juni 31 juli 2012 ute på samråd. Efter samrådet har detaljplanen bytt namn från Örnäs 1:1 m.fl. till Örnäs 1:9 m.fl. Anledningen till detta är en att den aktuella fastigheten har bytt namn efter fastighetsreglering. I sitt samrådsyttrande över detaljplanen framhöll Länsstyrelsen i Stockholms län att det kunde anses motiverat att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Mot bakgrund av detta har en ny behovsbedömning daterad 21 februari 2013 upprättats. I den förnyade behovsbedömningen har planens genomförande bedömts medföra risk för betydande miljöpåverkan utifrån flera aspekter. En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats och bifogats planförslaget i granskningsskedet. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att planens genomförande kan medföra negativa konsekvenser avseende stads- och landskapsbild och naturmiljö samt måttliga avseende vatten, buller och påverkan under byggtiden.

184 Sidan 184 av 295 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 15 april att godkänna samrådsredogörelsen samt att sända ut reviderat förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikområde), nr 1002, för granskning med tillägget att detaljplaneförslaget skulle kompletteras med en tydligare avgränsning vid den nordöstra gränsen av planområdet samt, inför antagande, gestaltningsprinciper. Detaljplanen justerades enligt beslut och skickades tillsammans med tillhörande MKB och samrådsredogörelse ut för granskning under perioden 10 maj 10 juni Detaljplaneförslagets syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för ett nytt verksamhetsområde i anslutning till Brunna industriområde. Användningen avser lager, logistik, ej störande industri, handel samt kontor (delvis med möjlighet till hotell och konferens). Avsikten är att nyttja närheten till Brunna industriområde och den infrastruktur i form av VA-ledningar, lokalgator och motorvägsavfart som redan finns på platsen. Gång- och cykelvägar ska anläggas inom planområdet och möjliggöra oskyddade trafikanters möjlighet att röra sig genom området samt mellan viktiga målpunkter, såsom Lejondals naturreservat väster om planområdet, golfbanan norr om planområdet samt Brunna industriområde öster om planområdet. Lokalgatorna utformas så att busstrafik på dessa är möjlig. Detaljplanen medger stor flexibilitet på kvartersmark, med en relativt fri utformning av den kommande bebyggelsen. Stor omsorg läggs på utformningen av det offentliga rummet med trädplanteringar, öppna dagvattendiken och gång- och cykelvägar längs lokalgatorna samt en stor damm för flödeshantering och rening av dagvatten. Trädplantering mot bostadsbebyggelse i norr ska anordnas för att minska det visuella intrycket av tillkommande verksamheter. Vid utformningen av området har hänsyn tagits till Brunna industriområdes utformning och struktur, till golfklubben och boende norr om planområdet samt till boende söder om väg E18 genom att Örnäsvägen upprustas. Det nya verksamhetsområdet ska hjälpa till att annonsera Brunna industriområde ut mot väg E18. Ett antal riskfaktorer finns i planområdets närhet och dessa hanteras genom lämpliga planbestämmelser. Planområdet avses få två infarter, dels via Effektvägen och Garpebodavägen och dels via Mätarvägen båda via trafikplats Brunna och Granhammarsvägen. Granskningsskedet Förslaget i sin helhet var ute på granskning från 10 maj till och med 10 juni 2013 och detta annonserades i lokalpressen samt Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Detaljplaneförslaget ställdes ut på biblioteket i Kungsängen vid Tibble torg samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet fanns även tillgängligt på kommunens webbplats och brev skickades ut till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista. Med anledning av förslaget till detaljplan har femton yttranden inkommit till kommunen. Resultatet av granskningen Synpunkter som framförts under granskningstiden behandlar i huvudsak påverkan på miljön (stads- och landskapsbilden, Görvälnkilen, Östra Mälarens Vattenskyddsområdet, MKN för vatten, dagvatten, vattenkvalitet, buller) och att merparten av de åtgärder som i MKB:n lyfts fram som förslag för att minska planens miljökonsekvenser ej har kommit att påverka utformningen av planförslaget, större skyddsvall samt bestämmelse om skyltar.

185 Sidan 185 av 295 Efter granskningen har planförslaget reviderats och kompletterats bland annat har avsatt naturmark i planområdets västra del utökats med 1 ha så att ny gräns för kvartersmark följer befintlig väg/stig söderut från Kvarntorp, planbestämmelse angående skyltar förtydligats och kompletterats med regler och bestämmelser om att skyltar inte får vara rörliga, budskapsväxlande eller bländande. Vidare har Va-utredning kompletterats med mätningar av grundvattennivån samt att naturmark med plats för dagvattendamm har utökats med ca 3000 kvm utifrån ny data om grundvattennivå. Förändringar av planförslaget framgår i sin helhet av det granskningsutlåtande som upprättats den 10 januari Yttranden i form av synpunkter samt planoch exploateringsavdelningens kommentarer till dessa framgår av granskningsutlåtandet. Plan- och exploateringsavdelningen bedömer att de kompletteringar och ändringar och revideringar som gjorts efter granskning är av begränsad omfattning och anser att en ny utställning av planförslaget ej behöver göras. Förslag till Exploateringsavtal har upprättats mellan kommunen och exploatör. Avtalet avses godkännas i samband med detaljplanens antagande. Barnperspektiv Detaljplaneförslaget kommer inte i någon högre grad påverka barn och ungdomars vardags- eller uppväxtvillkor. Nya gång- och cykelvägar längs Mätarvägen och Effektvägen möjliggör för ungdomar att vistas i området på ett trafiksäkert sätt. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Elisabeth Mårell Tf. Plan- och exploateringschef Ylva Hedin Planarkitekt Elin Borglund Projektledare exploatering Bilagor: Förslag till exploateringsavtal tillhörande förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, upprättat januari 2014 Granskningsutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, upprättat den 10 januari 2014

186 Sidan 186 av 295 Förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, planbeskrivning, antagandehandling, upprättat den 10 januari 2014 Förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, plankarta, antagandehandling, upprättat den 10 januari 2014 Särskild sammanställning tillhörande förslag till detaljplan för Örnäs 1:9 m.fl. (Stockholm Väst Logistikcentrum), nr 1002, upprättat den 10 januari 2014

187 Sidan 187 av 295 Ärende 13

188 Sidan 188 av 295

189 Sidan 189 av 295 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Svalfors, Dnr Kommunstyrelsen Utställning av Översiktsplan Järfälla nu till 2030 Förslag till beslut Kommunen yttrar sig över utställningsförslag till Översiktsplan Järfälla nu till 2030 enligt Tillväxtkontorets förslag den 10 januari Sammanfattning Järfälla kommun arbetar med att ta fram en ny översiktsplan som redovisar hur kommunen vill att Järfälla ska utvecklas fram till år Samråd om översiktsplanen genomfördes hösten 2012 och nu är ett reviderat förslag utställt för granskning. I förslaget finns även en hållbarhetsbedömning som har tagits fram enligt reglerna om miljöbedömningar av planer och program. Upplands-Bro kommun har som grannkommun fått utställningshandlingarna. Tillväxtkontoret har tagit fram ett förslag till yttrande. Beslutsunderlag Upplands-Bro kommuns samrådsyttrande över Översiktsplan Järfälla nu till 2030 enligt Kommunstyrelsens beslut den 14 november 2012, 138 (skickas ej ut) Järfälla kommuns missiv till utställning av Översiktsplan Järfälla nu till 2030 den 25 november 2013 Översiktsplan Järfälla nu till 2030 utställningshandling november 2013 (utdrag skickas ut) Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 10 januari 2014 Ärendet Järfälla kommun arbetar med att ta fram en ny översiktsplan som redovisar hur kommunen vill att Järfälla ska utvecklas fram till år Samråd om översiktsplanen genomfördes hösten 2012 och nu är ett reviderat förslag utställt för granskning. I förslaget finns även en hållbarhetsbedömning som har tagits fram enligt reglerna om miljöbedömningar av planer och program. Upplands-Bro kommun har som grannkommun fått handlingarna som är utställda för granskning till och med den 10 februari Ett utdrag ur förslaget till översiktsplan bifogas denna skrivelse. Utställningshandlingarna i sin helhet finns på Järfälla kommuns webbplats under länk Tillväxtkontoret har tagit fram ett förslag till yttrande den 10 januari Kontoret har fokuserat på de mellankommunala intressena och utgått ifrån de synpunkter som kommunen framförde under samrådet 2012.

190 Sidan 190 av 295 Barnperspektiv Syftet med synpunkterna i yttrandet är att bevaka det i Järfälla kommuns utveckling som påverkar invånarna i Upplands-Bro, såväl vuxna som barn. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Elisabeth Mårell Karin Svalfors Tillväxtchef Tf Plan- och exploateringschef Samhällsplanerare Bilagor: 1. Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 10 januari Järfälla kommuns missiv till utställning av Översiktsplan Järfälla nu till 2030 den 25 november Utdrag ur Översiktsplan Järfälla nu till 2030 utställningshandling november 2013

191 Sidan 191 av 295 Kommunstyrelsen Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Svalfors, Dnr Er beteckning Kst 2010/121 Järfälla kommun Kommunstyrelseförvaltningen Järfälla Granskningsyttrande över Översiktsplan Järfälla nu till 2030 Upplands-Bro kommun har tagit del av utställningshandlingen för ny översiktsplan för Järfälla kommun. Vi yttrade oss även under samrådet hösten Nu liksom då har vi studerat förslaget till ny översiktsplan utifrån vad vi anser är mellankommunala intressen som berör Upplands-Bro. Vi konstaterar att redovisningen av de regionala och mellankommunala intressena på ett bra sätt har kompletterats och förtydligats i planförslaget sedan samrådet. Det är mycket positivt att förslaget till översiktsplan fortfarande så tydligt utgår ifrån den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 och en utveckling av en flerkärnig region med goda tvärförbindelser. Ur ett Upplands-Broperspektiv är flera viktiga regionala funktioner lokaliserade till Järfälla. I samrådshandlingen för den nya översiktsplanen redovisades utblickar mot år 2050 för olika framtidsbilder. I dessa nämndes bland annat att Mälarbanan norr om Kallhäll sannolikt byggs ut med ytterligare två spår. I utställningshandlingen kan vi tyvärr inte hitta någonting om att det på sikt kan bli aktuellt med ytterligare spår på Mälarbanan norr om Kallhäll. Det är viktigt att möjligheten att bygga dessa ytterligare två spår inte förhindras genom annan exploatering, vilket vi framförde även i vårt samrådsyttrande. I Upplands-Bro kommuns översiktsplan redovisas ett reservat för att möjliggöra fyrspår längs hela Mälarbanans sträckning genom kommunen. I övrigt har vi inget att invända mot förslaget till översiktsplan för Järfälla kommun. UPPLANDS-BRO KOMMUN Irène Seth Kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Lindholm Kommundirektör

192 Sidan 192 av 295

193 Sidan 193 av 295 INLEDNING NOVEMBER 2013 UTSTÄLLNINGSHANDLING Järfälla - nu till 2030 ÖVERSIKTSPLAN 1

194 INLEDNING Sidan 194 av 295 Sammanfattning Att växa med kvalitet föreslås vara den övergripande principen för Järfällas långsiktiga utveckling. Förslaget till översiktsplan är utställt för granskning under perioden november till januari. Nu är det utställning Järfälla är ett av Stockholms hetaste tillväxtområden. Under den kommande tjugoårsperioden kommer Järfällas befolkning att öka med invånare. Kommunen arbetar med en översiktsplan som ska visa hur denna och andra utmaningar ska mötas. Översiktsplanen är nu utställd för granskning under perioden 27 november till 10 februari Skriftliga synpunkter lämnas till kommunen senast den 10 februari Många värdefulla synpunkter En bred diskussion om Järfällas framtid fördes under samrådet om översiktsplanen hösten Sammanfattningsvis har många av synpunkterna handlat om vikten att bevara och utveckla de unika värden som kommunen har i form av grönstruktur, fritids- och kulturvärden. Många efterfrågade också att utveckla Järfällas urbana kvaliteter genom att koncentrera ny bebyggelse till goda kollektivtrafiklägen med god service. Att prioritera kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik var också en återkommande synpunkt. Även frågan om befolkningstillväxt var viktig för många. En majoritet (58 %) av de som svarade på webbenkäten under samrådet stödde tanken på att skapa förutsättningar för en befolkningsökning på invånare till år Mål för Järfällas utveckling Översiktsplanens mål är att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. Fem delmål har formulerats för att nå det övergripande målet. Delmålen innebär att Järfälla ska erbjuda: En varierad, upplevelserik och karaktärsfull byggd miljö. Levande och rika natur- och kulturmiljöer. En samhällsekonomiskt effektiv, robust och långsiktigt hållbar infrastruktur. Bästa möjliga förutsättningar för utbildning, forskning och näringsliv. En attraktiv och hälsosam livsmiljö för alla. Framtidsbild för Järfälla Framtidsbilden är kommunens syn på hur Järfällas bebyggelsestruktur ska bevaras och utvecklas för att bli attraktiv, långsiktigt hållbar och robust. Järfälla har år 2030 vuxit med kvalitet. En större befolkning innebär att kommunen har tagit ansvar för regionens tillväxt. Samtidigt har Järfällas värden vårdats och utvecklats. De centrala delarna av Jakobsberg, och Barkarby samt delar av Veddesta har en tydlig stadskaraktär. Stadsdelarna är på väg att växa samman till en tät, modern och levande stadskärna av regional betydelse. I dessa tätare stads- Principiell framtidsbild över Järfälla delar finns drivkraft för ett kunskapsintensivt näringsliv nära integrerat med bostäder, service och handel. Kallhäll har en mer stadsmässig karaktär. Det goda kollektivtrafikläget och närheten till grönska innebär att stadsdelen har utvecklats och förtätats. Områden mellan kommundelarna har utvecklats så att kommunen knutits samman. Nya småskaliga strukturer har vuxit fram samtidigt som stora områden har utvecklats med bibehållen karaktär. Ytkrävande och transportintensiva verksamheter som inte kan integreras 4 ÖVERSIKTSPLAN Järfälla nu till 2030 UTSTÄLLNINGSHANDLING NOVEMBER 2013

195 Sidan 195 av 295 INLEDNING i den täta strukturen har utvecklats i det nya området vid Rotebroleden. Verksamheter med synligt skyltläge finns utmed E18. En kollektivtrafik av hög kvalitet innebär att hela regionen upplevs nära. Trafiknätet har utvecklats och användningen av cykel och kollektivtrafik har ökat. Järfällas kommundelar har bundits ihop med kapacitetsstark kollektivtrafik. Stockholm Väst är en regional kollektivtrafiknod med effektiva kopplingar till andra regionala kärnor. Barkarbystaden har en bra koppling det regionala vägnätet. Järfällaborna har bra tillgång till vatten och grönska samt mötesplatser och kultur. Möjligheterna till fritidsaktiviteter och rekreation är goda. Alla i Järfälla har god tillgänglighet till kommunens naturområden och kvaliteten på dessa områden är hög. Ett sammanhängande rekreationsstråk längs Mälaren skapar tillgänglighet till lugna strövområden. Naturreservatens värden har vårdats inom de gränser som gällde år De tvärgående gröna sambanden och dess värden har säkrats. Järfälla är en öppen och inkluderande kommun där alla känner sig välkomna. Vägen dit att växa med kvalitet I översiktsplanen redovisas planeringsprinciper som ska visa vägen i alla beslut på vägen till framtidens Järfälla. Den övergripande principen är att Järfälla ska växa med kvalitet genom att ta ansvar för kommunens del av regionens tillväxt och samtidigt ta vara på och utveckla kommunens bebyggelse-, natur-, kultur- och rekreationsvärden. I översiktsplanen redovisas även geografisk och tematisk vägledning för att tolka framtidsbildens avvägningar mellan olika intressen i fortsatt planering. Kommunen avser att följa upp om utvecklingen går i linje med översiktsplanens mål och om framtidsbilden är på väg att förverkligas. Uppföljningen föreslås huvudsakligen ske genom medborgarundersökningen och återrapporteras i det årliga mål- och budgetarbetet samt i samband med aktualitetsförklaring av översiktsplanen. Leder översiktsplanen mot hållbarhet? Hållbarhetsbedömningens slutsats är att framtidsbilden ger förutsättningar att nå översiktsplanens mål. Översiktsplanens princip att förtäta i kollektivtrafiknära lägen är fördelaktigt, bland annat med avseende på att minska klimatpåverkan samt hushållning av naturresurser. Det medför också ett bättre underlag för utbyggnad av kollektivtrafik och ett effektivt samnyttjande av teknisk infrastruktur. De regionala intentionen att bevara, utveckla och tillgängliggöra de regionala grönkilarna motverkas dock genom att viss exploatering planeras där. Stora och täta befolknings- och arbetsplatskoncentrationer ger generellt bättre förutsättningar för tillväxt i dagens urbana och kontaktintensiva tjänsteekonomi. Ett varierat bostadsutbud och närhet till service skapar möten mellan invånare med olika bakgrund och innebär förutsättningar till ökad trygghet och integration. Översiktsplanens inriktning mot mer gång- och cykelvänlig struktur kan påverka folkhälsan positivt, då fler människor ges möjlighet till aktiv rörelse genom att gå, cykla och röra sig mer i vardagen. Vid en förtätad samhällsstruktur finns dock risk för försämrad luftkvalitet och för att närnatur byggs bort, vilket kan få negativa konsekvenser för folkhälsan. De faktiska konsekvenserna beror på genomförandet. För att befolkningsökningen ska kunna ske på ett hållbart sätt, behöver kraftfulla åtgärder genomföras bland annat vad gäller den framtida bebyggelsens utformning, tekniska system och materialval. Fortsatt planprocess Efter utställningen av översiktsplanen sammanställs de inkomna synpunkterna i ett utlåtande. Kommunen gör sedan bedömningar om vilka bearbetningar som ska göras utifrån inkomna synpunkter. Den bearbetade översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. Vad är en översiktsplan? Alla kommuner ska enligt planoch bygglagen (2010:900) ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. I översiktsplanen ska kommunen redovisa en samlad strategi för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Planen kan innehålla kommunens vision och vara dess strategiska dokument för den framtida utvecklingen. Planen ska redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Innebörd och konsekvenser av planen ska kunna utläsas utan svårighet. Översiktsplanen ska vara vägledande och ge stöd för efterföljande beslut om detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov enligt plan- och bygglagen. Planen är också vägledande när kommunen och andra myndigheter fattar beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Dagens samhällsförändringar sker i en allt snabbare takt. Nya planeringsanspråk och intressen gör att översiktsplanen behöver ses över kontinuerligt för att behålla sin funktion som ett strategiskt vägledande beslutsunderlag. Kommunfullmäktige tar varje mandatperiod ställning till planens aktualitet. Kommunstyrelsen i Järfälla beslutades i februari 2010 att ta fram en ny översiktsplan. NOVEMBER 2013 UTSTÄLLNINGSHANDLING Järfälla - nu till 2030 ÖVERSIKTSPLAN 5

196 FRAMTIDENS JÄRFÄLLA Sidan 196 av 295 Framtidsbild 2030 Framtidsbilden är kommunens syn på hur Järfällas bebyggelsestruktur ska bevaras och utvecklas för att bli attraktiv och långsiktigt hållbar. Den ska vara en ledstjärna och beskriva en helhet för Järfällas framtid samt visa en fysisk struktur som ger förutsättningar att möta utmaningarna och nå målen. Vad är en framtidsbild? För att veta i vilken riktning kommunen ska handla i nutid behövs en gemensam bild av framtiden. Med utgångspunkt i utmaningarna och målen har kommunen därför tagit fram en framtidsbild för Järfälla år Framtidsbilden ger vägledning för beslut om hur Järfällas mark- och vatten ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Den fysiska struktur som redovisas i framtidsbilden är utformad för att ge bästa möjliga förutsättningar för att leva och verka hållbart i Järfälla. Järfälla år 2030 Järfälla har år 2030 vuxit med kvalitet. En större befolkning innebär att kommunen har tagit ansvar för regionens tillväxt. Samtidigt har Järfällas värden vårdats och utvecklats. Barkarbystaden, centrala delar av Jakobsberg och Barkarby samt delar av Veddesta har en tydlig stadskaraktär. Stadsdelarna är på väg att växa samman till en tät och sammanhållen regional stadskärna. Förutsättningarna för det kunskapsintensiva näringslivet är goda vilket innebär att dessa verksamheter har stärkts. Även service- och tjänstesektorn har vuxit i kärnan. Kallhäll har en mer stadsmässig karaktär. Det goda kollektivtrafikläget och närheten till grönska innebär att stadsdelen har utvecklats och förtätats. Områden mellan kommundelarna har utvecklats så att kommunen knutits samman. Nya småskaliga strukturer har vuxit fram samtidigt som stora områden har utvecklats med bibehållen karaktär. Ytkrävande och transportintensiva verksamheter har utvecklats i det nya verksamhetsområdet vid Rotebroleden. Verksamheter med skyltläge finns utmed E18. En kollektivtrafik av hög kvalitet innebär att hela regionen upplevs nära. Trafiknätet har utvecklats och användningen av cykel och kollektivtrafik har ökat. Järfällas kommundelar har bundits ihop med kapacitetsstark kollektivtrafik. Stockholm Väst är en regional kollektivtrafiknod med effektiva kopplingar till andra regionala kärnor. Barkarbystaden har en bra koppling till det regionala vägnätet genom det nya läget på Barkarby trafikplats. Glest Alla i Järfälla har god tillgång till mötesplatser, kultur, fritid och rekreation. Tillgängligheten för Järfällaborna till kommunens natur, vatten och grönska har ökat och kvaliteten på dessa områden är hög. Naturreservatens värden har utvecklats inom de gränser som gällde år De prioriterade ekologiska landskapssambandens funktion och värden har säkrats. Det sammanhängande rekreationsstråket längs Mälaren är mycket uppskattat och välanvänt. Utblick mot Järfälla år 2050 Stadsdelarna Barkarby, Jakosberg och Veddesta har vuxit samman till en stark regional stadskärna. Barkarby handelsplats och hela Veddesta har en tät och stadsmässig struktur och en blandning av bostäder och verksamheter. Järfälla har kopplats till omgivande kommuner genom ytterligare spårförbindelser. e 0,25 e 0,5 e 0,75 e 1,0 Förtätningsområden Småskalig struktur Urban/stadsmässig struktur Figuren visar hur tätheten kan variera för föreslagna strukturer i framtidsbilden. Täthet anges med hjälp av exploateringstal (e). Exploateringstal definieras som sammanlagd bruttoarea delat med områdesarea. Tätt 22 ÖVERSIKTSPLAN Järfälla nu till 2030 UTSTÄLLNINGSHANDLING NOVEMBER 2013

197 Sidan 197 av 295 FRAMTIDENS JÄRFÄLLA Urban/stadsmässig struktur Förtätningsområden Småskalig struktur Områden med bibehållen karaktär Verksamhet Huvudsakligen verksamheter med möjlighet till urban struktur Verksamhet, möjlighet till bostäder vid eventuell flytt Urban koppling Återvinningscentral Golfbana I K U Idrottsplats Kultur- och fritidsnod Aktivitets- och rekreationscentrum Rekreationsstråk Entré/koppling till natur Urban park Prioriterade ekologiska landskapssamband Möte bebyggelse/natur SOLLENTUNA Naturreservat Regionalt cykelnät Kapacitetsstark busstrafik Stombuss (markplan/tunnel) Spårbunden kollektivtrafik F J Färjeläge Järnvägsstation Järnväg Kommunala huvudvägar och uppsamlingsgator Statligt vägnät (markplan /tunnel) Trafikplats Kommungräns Se även beskrivande teckenförklaring på nästa sida.