Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015"

Transkript

1 Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 CAN Rapport 160 Björn Trolldal (red.)

2 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1 250) Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout omslag: Jimmie Hjärtström, CAN Tryck: EO Grafiska, 2016 ISSN: ISBN (tryck) URN:NBN:se:can (pdf)

3 Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 Björn Trolldal (red.) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport 160 Stockholm 2016

4

5 Förord Monitormätningarna påbörjades i juni år Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) övertog undersökningen år 2013 och har sedan dess publicerat ett antal rapporter på basis av detta material. Huvudsyftet med Monitormätningarna är att få en samlad bild av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. Från och med 2016 genomförs mätningarna på uppdrag av Systembolaget. I den här rapporten redovisas uppgifter om anskaffning av alkohol i befolkningen som helhet och bland ungdomar. Dessutom redovisas uppgifter om självrapporterad alkoholkonsumtion uppdelat på kön och olika åldersgrupper i befolkningen. De datamaterial som används är de Monitormätningar som CAN har haft ansvaret för sedan 2013, samt CAN:s skolundersökningar som pågått sedan Björn Trolldal har varit redaktör för rapporten och även författat det första kapitlet om anskaffningen av alkohol i befolkningen. Håkan Leifman har skrivit rapportens andra kapitel om ungdomars anskaffning av alkohol och Jonas Raninen har författat det avslutande kapitlet om självrapporterad konsumtion. Även Ulf Guttormsson har medverkat. CAN vill passa på att tacka alla som har medverkat i de aktuella undersökningarna eller som på annat sätt har bidragit till undersökningarnas genomförande under åren. Stockholm i oktober 2016 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Håkan Leifman Direktör

6

7 Innehåll Sammanfattning Inledning... 9 Rapportens disposition Anskaffning av alkohol i befolkningen enligt Monitormätningarna Ungdomars anskaffning av alkohol Inledning Material och metod Resultat Självrapporterad alkoholkonsumtion uppdelad på kön och åldersgrupper Redovisade mått Resultat Diskussion Referenser Bilaga 1: Tabellbilaga Bilaga 2: Material och metod Del 1. Anskaffning av alkohol i Monitormätningarna Del 2. CAN:s skolundersökningar... 61

8

9 Sammanfattning I den här rapporten redovisas uppgifter om anskaffning av alkohol i befolkningen som helhet och bland ungdomar. Dessutom redovisas uppgifter om självrapporterad alkoholkonsumtion uppdelat på kön och olika åldersgrupper i befolkningen. Här sammanfattas resultaten från rapporten uppdelat på respektive kapitel. De uppgivna mängderna är genomgående angivna i ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Anskaffning av alkohol i befolkningen enligt Monitormätningarna Den totala alkoholkonsumtionen Den totala konsumtionen låg under 2015 på en relativt stabil nivå jämfört med Under 2015 uppgick konsumtionen till 9,17 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre jämfört med 9,28 under 2014, vilket är en minskning med drygt 1 %. Skillnaden beror framförallt på en viss minskning av resandeinförseln. Även den registrerade konsumtionen minskade något. Mellan 2005 och 2015 har den totala konsumtionen minskat med 11 %. De registrerade och oregistrerade delarna Under 2015 uppgick den registrerade delen av konsumtionen till 7,15 liter ren alkohol jämfört med 7,20 liter under Den oregistrerade delen av konsumtionen uppgick under 2015 till 2,02 liter ren alkohol. Det är en minskning med 3 % jämfört med året innan. Den registrerade andelen av den totala alkoholkonsumtionen uppgick under 2015 till 78 % och den oregistrerade andelen till 22 % av konsumtionen. Den registrerade konsumtionens olika delar Systembolagets försäljning minskade något under 2015, per invånare 15 år och äldre. Försäljningen uppgick till 5,70 liter under 2015 jämfört med 5,74 året innan. Folkölsförsäljningen har minskat successivt under den studerade perioden och fortsatte att minska även under När det gäller restaurangförsäljningen uppmättes en minskning med 1 % under 2015 jämfört med året innan. Källorna till den oregistrerade delen av konsumtionen Resandeinförseln minskade något mellan 2014 och Minskningen var 6 %. Köp av smugglade alkoholdrycker ökade något under 2015, från 0,47 till 0,50 liter. När det gäller hemtillverkningen så skedde en kraftig ökning av öltillverkningen. Ölet hade den största andelen av den hemtillverkade alkoholen räknat i 100 % alkohol. Köp via internet minskade under 2015 jämfört med 2014, från 0,13 liter till 0,09 liter. 7

10 De olika källornas andelar av totalkonsumtionen De olika källornas andelar av den totala konsumtionen var under 2015 följande: Systembolaget 62,1 %, Resandeinförseln 13,4 %, Restauranger 10,7 %, Köp av smugglad alkohol 5,5 %, Folköl 5,1 %, Hemtillverkning 2,1 %, Internet 1,0 %. Alkoholdryckernas andelar av den totala konsumtionen Mellan åren 2014 och 2015 var förändringarna i dryckernas andelar av totalkonsumtionen små. Under 2015 stod vinet för den största andelen med 41,1 %, följt av starköl 29,9 %, sprit 22,3 %, folköl 5,1 % och cider med 1,6 %. Ungdomars anskaffning av alkohol Sett över fyraårsperioden är alkohol från de traditionella så kallade registrerade källorna (främst Systembolaget) större än från de oregistrerade källorna (främst smuggelalkohol). Bland ungdomar är dock alkohol från oregistrerade källor större än bland befolkningen som helhet. Andelen är dessutom större bland elever i årskurs 9 än i gymnasiets år 2. Andelen oregistrerat är större bland pojkar än bland flickor i både årskurs 9 och i gymnasiets år 2. Konsumtionen av alkohol har sjunkit bland skolelever. Under åren 2012 och 2015 var det dock framförallt den registrerade delen som uppvisade minskningar. Det är ytterst få personer under 20 år som har kunnat köpa alkohol på Systembolaget. Självrapporterad alkoholkonsumtion uppdelad på kön och åldersgrupper Alkoholkonsumtionen har minskat bland både män och kvinnor mellan åren 2005 och Minskningen är störst bland männen vilket innebär att skillnaderna mellan könen minskade under perioden. Även skillnaderna mellan olika åldersgrupper har minskat under perioden Det berodde framförallt på att yngre drack mindre än vad de tidigare gjorde och att äldre drack mer. Efter 2013 har dock dessa skillnader ökat något. 8

11 1. Inledning I den här rapporten redovisas uppgifter om anskaffningen av alkohol bland såväl befolkningen som helhet som bland ungdomar. Dessutom redovisas uppgifter om konsumtion av alkohol uppdelat på kön och olika åldersgrupper. De datamaterial som används är de Monitormätningar som CAN har haft ansvaret för sedan 2013, samt CAN:s skolundersökningar som pågått sedan I Monitormätningarna summeras den registrerade delen av alkoholkonsumtionen med den oregistrerade delen för att få en bild av den totala alkoholkonsumtionen i landet. Den registrerade delen utgörs av alkohol som säljs inom landet, på Systembolaget, restauranger och i livsmedelsbutiker. Den oregistrerade delen består av alkohol som förs in i landet i samband med resor, hemtillverkning, köp av smugglad alkohol och köp via internet. Den oregistrerade delen kartläggs med hjälp av en löpande frågeundersökning som omfattar drygt personer per år. I Monitormätningarna mäts alkoholkonsumtionen på anskaffningsplanet (köp, införsel och hemtillverkning) och inte på konsumtionsplanet. Över en längre tidsperiod är dock konsumtionen i princip densamma som anskaffningen på nationell nivå. I rapporten redovisas uppgifter från perioden och konsumtionen (eller anskaffningen) anges normalt i ren alkohol per invånare 15 år och äldre. För en detaljerad beskrivning av den metodik som används se bilaga 2 samt Leifman & Trolldal (2014a). Det har tidigare visat sig att frågeundersökningen under 2013 fångade in onormalt många personer som fört in stora mängder alkohol till landet. Efter noggranna genomlysningar av datamaterialet korrigerades därför resandeinförseln för detta år ner med 0,11 liter ren alkohol, se CAN-rapport 152 (Trolldal & Leifman, 2015). CAN bedömer dock att dessa uppgifter trots detta fortfarande kan ligga på en för hög nivå, vilket bör beaktas vid jämförelser över tid. I samband med detta genomfördes även en viss korrigering uppåt av 2014 års resandeinförsel med lika mycket (CAN-rapport 152). Denna korrigering har dock efter noga överväganden tagits bort i de uppgifter som publiceras i denna rapport. För att få en bild av konsumtionen av alkohol bland olika befolkningsgrupper som män och kvinnor och olika åldersgrupper ställs även frågor i Monitormätningarna om de intervjuade personernas konsumtion av olika alkoholdrycker. I analyserna av dessa data görs ingen åtskillnad mellan registrerad och oregistrerad konsumtion och några korrigeringar för underrapportering genomförs inte heller. För en beskrivning av vilka uppgifter som används vid redovisningen av dessa data, se inledningen på kapitel 4. (Se även Raninen, 2015.) CAN genomför en årlig undersökning om alkohol och drogvanor bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningarna har genomförts sedan 1971 i årskurs 9, och sedan 2004 även i gymnasiets år 2. CAN:s skolundersökning genomförs som en urvalsundersökning. Urvalet som görs i två steg består av 300 skolor i varje årskurs som dras av Statistiska centralbyrån (SCB). I det andra steget i urvalsprocessen dras en klass i varje skola efter samma proportionalitetsprincip, detta görs av CAN. Datainsamlingen genomförs mellan elevernas sport- och påsklov. Innan enkätformulären skickas ut informeras rektorerna på de skolor som ska delta om undersökningens syfte och 9

12 genomförande. Formulären besvaras i klassrummen under skrivningsliknande förhållanden. En lärare är närvarande för att bland annat motverka störande moment och se till att undersökningen genomförs enligt instruktionerna från CAN. För att minska risken för att eleverna inte skall svara sanningsenligt genomförs undersökningen helt anonymt. De informeras även om att deras svar endast används för statistiska bearbetningar och att inga resultat från enskilda klasser redovisas, liksom att medverkan inte är obligatorisk. De inkomna enkäterna läses in med hjälp av en scanner. Därefter exkluderas de formulär som bedöms vara otillräckligt eller uppenbart felaktigt ifyllda. Bedömningen görs utifrån fyra fasta kriterier uttryckt i fyra förprogrammerade filter. För en fördjupad redovisning av tillvägagångssätt se bilaga 2 eller Gripe (2013). Rapportens disposition Rapporten inleds med en redovisning av alkoholanskaffningens utveckling under perioden baserat på data från Monitormätningarna. Syftet är att ge en bild av den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen uppdelad på de registrerade och oregistrerade delmängderna. Sedan följer uppgifter om ungdomars anskaffning av alkohol. De uppgifter som har använts är hämtade från CAN:s skolundersökning och från Monitormätningarna. Avslutningsvis redovisas resultat från Monitormätningarna angående den självskattade konsumtionen av alkohol uppdelat på kön och olika åldersgrupper under perioden Det finns två bilagor till rapporten. Bilaga 1 är en tabellbilaga, där olika tabeller redovisas som ett komplement till de uppgifter som återfinns i själva rapporten. I bilaga 2 redovisas en fördjupad beskrivning av den metodik som används i Monitormätningarna och i CAN:s skolundersökningar. 10

13 2. Anskaffning av alkohol i befolkningen enligt Monitormätningarna Björn Trolldal I detta avsnitt redovisas resultaten av beräkningarna av de olika registrerade och oregistrerade delmängderna. Kapitlet inleds med att redovisa den oregistrerade, registrerade och totala anskaffningen per alkoholdryck och summan av alla drycker från 2001 till Därefter följer en mer detaljerad redovisning av nivåer och utveckling av de olika delmängderna. Registrerad, oregistrerad och total alkoholanskaffning Anskaffningsutvecklingen totalt och för respektive dryck uppdelat på oregistrerad och registrerad alkohol framgår av tabell 1 och figurerna 1 4. I bilaga 1 redovisas motsvarande utveckling i volymliter. Den totala anskaffningen låg på en relativt stabil nivå under 2015 jämfört med året innan. Under 2015 låg den på 9,17 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Det är en förändring på ungefär 1 % jämfört med 2014 då anskaffningen låg på 9,28 liter. Minskningen beror framförallt på en nedgång i resandeinförsel som minskade med 6 %. Under de senaste 10 åren ( ) har den totala anskaffningen minskat med 11 %. Den registrerade delen uppgick till 7,15 liter, vilket är en nedgång med ca en halv procent. Den oregistrerade delen uppgick under 2015 till 2,02 liter vilket är en minskning med 3 % jämfört med Totalt Registrerad alkohol Oregistrerad alkohol Figur 1. Alkoholanskaffning: oregistrerad, registrerad och totalt, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre,

14 Spritdrycker Anskaffningen av spritdrycker uppgick under 2015 till 2,04 liter vilket är en minskning med drygt 1 % jämfört med Jämfört med 2005, så har spritanskaffningen sjunkit med 28 %. Spritdrycker är den kategori som uppvisar den största volymen oregistrerad alkohol, både i relativa och absoluta tal, mätt i ren alkohol. År 2015 svarade den oregistrerade delen för 51 % av den totala spritanskaffningen. I liter ren alkohol uppgick den delen till 1,04 liter, se tabell 1. 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Sprit, totalt Sprit, registrerad Sprit, oregistrerad 0, Figur 2. Spritanskaffning: oregistrerad, registrerad och totalt, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre,

15 Vin Anskaffningen av vin (både vin och starkvin) har ökat med 8 % under den senaste 10 årsperioden ( ). Under 2015 uppgick den till 3,77 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, vilket är en minskning med 3 % jämfört med Den registrerade delen minskade med 1 % och den oregistrerade med 18 % jämfört med Den registrerade andelen uppgick år 2015 till 91 % av den totala vinanskaffningen vilket är en betydligt mindre andel jämfört med både sprit och starköl. Den oregistrerade delen uppgick följaktligen till 9 %. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Vin, totalt Vin, registrerad Vin, oregistrerad 0,5 0, Figur 3. Vinanskaffning (inklusive starkvin): oregistrerad, registrerad och totalt, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre,

16 Starköl Under den senaste 10 årsperioden, , minskade anskaffningen av starköl med 11 %. Den uppgick under 2015 till 2,74 liter, vilket är ett par centiliter lägre jämfört med året innan. Den registrerade andelen starköl uppgick under 2015 till 78 % och den oregistrerade till 22 %, vilket är detsamma som för den totala anskaffningen av alkohol, se tabell 1. 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Starköl, totalt Starköl, registrerad Starköl, oregistrerad 0, Figur 4. Starkölsanskaffning: oregistrerad, registrerad och totalt, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, Cider och folköl I tabell 1 redovisas även utvecklingen av cideranskaffningen och folkölsförsäljningen. Frågor om resandeinförsel och smuggling av cider (inklusive så kallad alkoläsk) började ställas 2006 respektive 2010 men låg under tidigare år troligen på mycket låga nivåer. Under år 2015 uppgick den totala anskaffningen av cider till 0,15 liter ren alkohol, vilket är en ökning jämfört med 2014 då motsvarande mängd var 0,13. (Cider som sålts på restauranger ingår dock inte i dessa uppgifter om cideranskaffningen, se bilaga 2). Folkölsförsäljningen har sjunkit successivt under hela den studerade perioden , totalt med 44 %. Under 2015 uppgick försäljningen till 0,47 liter, vilket är en minskning med 4 % jämfört med

17 Tabell 1. Registrerad, oregistrerad och total alkoholanskaffning, per alkoholdryck och totalt under perioden Delmängd Förändring Andel 2015 Totalt 8,82 9,53 10,02 10,56 10,26 10,10 9,85 9,83 9,58 9,43 9,50 9,08 9,74 9,28 9,17 +4 % 100 % Registrerat 6,50 6,88 6,88 6,51 6,53 6,81 6,98 7,02 7,34 7,31 7,35 7,21 7,32 7,20 7, % 78 % Oregistrerat 2,32 2,65 3,14 4,05 3,73 3,29 2,87 2,82 2,24 2,11 2,16 1,87 2,43 2,08 2,02-13 % 22 % Sprit, totalt 2,43 2,49 2,60 2,92 2,85 2,70 2,46 2,46 2,24 2,24 2,09 2,03 2,27 2,02 2,04-16 % 100 % Registrerad 1,40 1,39 1,27 1,11 1,09 1,10 1,09 1,11 1,13 1,11 1,05 1,05 1,06 0,99 1,01-28 % 49 % Oregistrerad 1,03 1,09 1,33 1,81 1,76 1,60 1,37 1,35 1,11 1,13 1,04 0,98 1,22 1,03 1,04 +1 % 51 % Vin, totalt 3,02 3,40 3,54 3,60 3,49 3,47 3,61 3,67 3,77 3,84 3,95 3,80 4,00 3,88 3, % 100 % Registrerad 2,40 2,62 2,71 2,68 2,71 2,86 3,04 3,09 3,31 3,40 3,47 3,43 3,50 3,46 3, % 91 % Oregistrerad 0,61 0,78 0,83 0,92 0,78 0,61 0,57 0,58 0,46 0,44 0,47 0,37 0,50 0,42 0,35-43 % 9 % Starköl, totalt 2,45 2,70 2,94 3,19 3,09 3,04 2,96 2,92 2,81 2,64 2,70 2,58 2,79 2,76 2, % 100 % Registrerad 1,77 1,92 1,96 1,88 1,90 1,99 2,05 2,07 2,16 2,10 2,10 2,10 2,14 2,15 2, % 78 % Oregistrerad 0,68 0,78 0,98 1,32 1,19 1,06 0,91 0,86 0,65 0,54 0,60 0,48 0,65 0,61 0,59-13 % 22 % Cider, totalt 0,09 0,12 0,13 0,12 0,12 0,14 0,14 0,16 0,14 0,14 0,17 0,15 0,16 0,13 0, % Registrerad 0,09 0,12 0,13 0,12 0,12 0,13 0,12 0,12 0,13 0,13 0,12 0,12 0,11 0,11 0, % 72 % Oregistrerad ,02 0,01 0,03 0,01 0,01 0,04 0,03 0,05 0,02 0, % Folköl 0,84 0,83 0,81 0,72 0,71 0,73 0,68 0,63 0,62 0,57 0,60 0,53 0,51 0,49 0,47-44 % 100 % Källor: Monitormätningarna, Systembolaget, Folkhälsomyndigheten och Delfi. Pga. avrundning är summan av delmängderna inte alltid densamma som totalsumman. Tecknet. innebär att delmängderna inte mättes det aktuella året.

18 Förändringar i de olika registrerade och oregistrerade delmängderna under perioden Totalt Här följer en beskrivning av de olika delmängdernas utveckling under perioden , se tabell 2 och 3. Sett över hela tidsperioden har den registrerade delen av anskaffningen ökat med 10 %, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Den oregistrerade delen har däremot minskat med 13 %. Eftersom den oregistrerade delen kulminerade under 2004 är förändringarna därefter större. Variationen mellan de enskilda dryckerna är dock stor. (I detta avsnitt anges andelar av totala mängder med en decimal för att inte summan av andelarna ska avvika från 100 på grund av avrundning.) Försäljning på Systembolaget När det gäller den totala anskaffningen av alkohol i landet dominerar Systembolaget under hela perioden Systembolagets andel har varierat mellan 45,4 % år 2004 och toppnoteringen 63,3 % år Under 2015 var Systembolagets andel 62,1. Systembolagets försäljning ökade från 4,63 liter år 2001 till 5,70 liter år 2015, vilket är en uppgång med 23 %. Resandeinförsel På andra plats i rangordningen av de olika anskaffningskällorna kommer resandeinförseln. Den steg kraftigt mellan åren 2001 och 2004 för att därefter minska. Sett över hela tidsperioden har det skett en minskning med 25 %, från 1,64 liter till 1,23 liter. Mellan åren 2014 och 2015 skedde en nedgång med 6 %. Resandeinförselns andel av den totala anskaffningen har varierat mellan 25,5 % år 2004 och 13,4 % år Försäljning på restauranger Restauranger med serveringstillstånd utgör den tredje största källan. Försäljningen har enligt Folkhälsomyndighetens uppgifter legat på en stabil nivå på ungefär 1 liter under hela perioden Restaurangernas andel av den totala anskaffningen har minskat något under perioden, från 11,7 till 10,7 %. Köp av smugglade alkoholdrycker Köp av smugglade alkoholdrycker är den fjärde största anskaffningskällan. Det är den delmängd som har haft de största variationerna under perioden räknat i procent. Köp av smugglad alkohol trefaldigades mellan åren 2001 och 2005 för att därefter minska under ett antal år. Under perioden 2010 till 2015 låg smugglingen på en relativt stabil nivå utom år 2013 då det skedde en viss ökning. Den smugglade alkoholens andel av anskaffningen har ökat något mellan åren 2001 och 2015, från 4,3 % till 5,5 %. Högst var andelen 2005 då den låg på 11,3 %. Folkölsförsäljning På femte plats återfinns försäljningen av folköl. Den har minskat i stort sett kontinuerligt under perioden. Under 2001 uppgick försäljningen till 0,84 liter och år 2015 var den 0,47 liter. Det är en nedgång med 44 %. Folkölets andel av den totala anskaffningen har minskat från 9,5 % till 5,1 % under perioden. Folköl med en alkoholhalt på 3,5 % stod för 69 % av de sålda folkölsvolymerna under Övriga 31 % var således folköl med en alkoholhalt på 2,8 %. 16

19 Hemtillverkning Hemtillverkning och internethandel är de minsta delmängderna som mäts i Monitormätningarna. Hemtillverkningen, inklusive hembränningen, minskade med 38 % under perioden. Den uppgick till 0,31 liter år 2001 och till 0,19 liter år Andelen hemtillverkat av den totala anskaffningen minskade från 3,5 % till 2,1 % under perioden Internet Frågor om köp via internet har ingått i Monitormätningarna sedan År 2015 uppgick internethandeln till 0,09 liter jämfört med 0,13 liter under Det är en minskning med 30 %. Internethandelns andel av den totala anskaffningen uppgick till 1,0 % år

20 Tabell 2. Alkoholkonsumtionens olika delmängder i antal liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre under perioden Delmängd Förändring Totalt 8,82 9,53 10,02 10,56 10,26 10,10 9,85 9,83 9,58 9,43 9,50 9,08 9,74 9,28 9,17 +4 % Registrerat 6,50 6,88 6,88 6,51 6,53 6,81 6,98 7,02 7,34 7,31 7,35 7,21 7,32 7,20 7, % Systembolaget 4,63 4,97 5,07 4,79 4,87 5,08 5,31 5,40 5,76 5,80 5,78 5,75 5,80 5,74 5, % Restauranger 1,03 1,08 1,00 0,99 0,96 0,99 1,00 0,99 0,96 0,94 0,97 0,93 1,01 0,97 0,98-5 % Folköl 0,84 0,83 0,81 0,72 0,71 0,73 0,68 0,63 0,62 0,57 0,60 0,53 0,51 0,49 0,47-44 % Oregistrerat 2,32 2,65 3,14 4,05 3,73 3,29 2,87 2,82 2,24 2,11 2,16 1,87 2,43 2,08 2,02-13 % Resandeinförsel 1,64 1,74 2,08 2,70 2,30 1,92 1,86 1,92 1,38 1,38 1,41 1,26 1,51 1,31 1,23-25 % Smuggling 0,38 0,51 0,71 1,01 1,16 1,11 0,82 0,71 0,68 0,50 0,46 0,43 0,57 0,47 0, % Hemtillverkning 0,31 0,41 0,35 0,34 0,26 0,21 0,17 0,17 0,13 0,21 0,19 0,13 0,17 0,17 0,19-38 % Internet ,04 0,02 0,02 0,05 0,02 0,10 0,05 0,17 0,13 0,09. Källor: Monitormätningarna, Systembolaget, Folkhälsomyndigheten och Delfi. Pga. avrundning är summan av delmängderna inte alltid identisk med totalsumman. Tecknet. innebär att delmängderna inte mättes det aktuella året.

21 Tabell 3. De olika delmängdernas andelar av den totala alkoholkonsumtionen, i procent, baserat på liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre under perioden Förändring i procentenheter. Delmängd Förändring Registrerat 73,7 72,2 68,6 61,6 63,7 67,4 70,9 71,3 76,6 77,6 77,3 79,4 75,1 77,6 78,0 +4,3 Systembolaget 52,5 52,1 50,6 45,4 47,5 50,3 53,9 54,9 60,1 61,5 60,8 63,3 59,5 61,9 62,1 +9,6 Restauranger 11,7 11,4 10,0 9,4 9,3 9,8 10,1 10,1 10,0 10,0 10,2 10,3 10,4 10,5 10,7-1,0 Folköl 9,5 8,7 8,1 6,9 6,9 7,3 6,9 6,4 6,4 6,1 6,3 5,8 5,2 5,3 5,1-4,4 Oregistrerat 26,3 27,8 31,4 38,4 36,3 32,6 29,1 28,7 23,4 22,4 22,7 20,6 24,9 22,4 22,0-4,3 Resandeinförsel 18,6 18,2 20,8 25,5 22,4 19,0 18,9 19,5 14,4 14,6 14,8 13,9 15,5 14,1 13,4-5,2 Smuggling 4,3 5,3 7,1 9,6 11,3 11,0 8,3 7,3 7,1 5,3 4,9 4,8 5,9 5,0 5,5 +1,2 Hemtillverkning 3,5 4,3 3,5 3,2 2,6 2,1 1,8 1,7 1,3 2,2 2,0 1,4 1,7 1,8 2,1-1,4 Internet ,4 0,2 0,2 0,5 0,2 1,0 0,6 1,8 1,4 1,0 +0,6 a) Totalt Källor: Monitormätningarna, Systembolaget, Folkhälsomyndigheten och Delfi. Pga. avrundning är summan av delmängderna inte alltid identisk med totalsumman Tecknet. innebär att delmängderna inte mättes det aktuella året. a) Förändring mellan åren 2006 och 2015.

22 De olika anskaffningskällornas andelar av respektive dryck I tabell 4 redovisas den totala anskaffningen samt de olika källornas andelar av respektive dryck under perioden För samtliga drycker stod Systembolaget för den största delen av de mängder som anskaffades under Systembolagets andel av anskaffningen var störst för vin med 83,1 % och lägst för sprit med 42,3 %. Resandeinförseln stod för den näst största andelen för sprit och cider medan försäljning på restauranger stod för den näst största andelen av starköls- och vinanskaffningen. (Även i detta avsnitt anges andelar av totala mängder med en decimal för att inte summan av andelarna ska avvika från 100 på grund av avrundning.) Vin För vinets del stod Systembolaget för 83,1 % av de anskaffade volymerna följt av restaurangförsäljningen med 7,7 % och resandeinförseln med 5,9 %. Därefter följde internet och hemtillverkning på 1,5 % vardera. Andelen vi som hade smugglats in i landet var knappt mätbar (0,3 %). Sprit För sprit stod Systembolaget för 42,3 % av anskaffningen. Det är alltså den lägsta andelen av samtliga drycker. Det beror framförallt på att den andel sprit som förts in i samband med resor uppgick till 36,0 %, vilket däremot var den största andelen bland alla drycker. Smugglingen stod för 10,4 % av spritanskaffningen. Därefter följer försäljning på restauranger (6,8 %), hembränning (2,8 %) samt beställningar via internet (1,5 %). Starköl och cider Vad gäller starkölet var Systembolagets andel 58,3 %, följt av restaurangförsäljningen med 20,2 %. Köp av smugglat starköl stod för 9,7 % och resandeinförseln för 8,8 %. Hemtillverkat starköl stod för 2,8 % och internet för 0,2 %. När det gäller cider stod Systembolaget stod för 72,3 % följt av resandeinförsel med 19,6 % och smuggling med 8,1 procent. Andelen cider som köpts via internet var inte mätbar (0 %). (Försäljningen på restauranger särredovisas inte i den officiella restaurangstatistiken, se bilaga 2.) Dryckernas andelar av respektive anskaffningskälla I tabell 5 redovisas de olika dryckernas volymer av respektive anskaffningskälla under perioden 2001 till 2015, det vill säga i antal liter 100 % alkohol per person 15 år och äldre. Dessutom redovisas de olika dryckernas andelar av respektive källa under (Även i detta avsnitt anges andelarna med en decimal.) Systembolaget När det gäller Systembolagets försäljning så stod vinet för över hälften av försäljningsvolymen år Vinets andel var 54,9 %, följt av starköl och sprit med 28,0 respektive 15,2 % av försäljningsvolymen. Cider stod för 1,9 %. Resandeinförsel Sprit är den dryck som svenskarna för med sig mest av i samband med resor från andra länder till Sverige. Spritens andel av den totala resandeinförseln var 59,9 % följt av starköl med 19,7 %. Vinet stod för 18,0 % av resandeinförseln och cidern för 2,4 %. 20

23 Restaurangförsäljning Starköl är den dryck som svenskar dricker mest av på restauranger. Under 2015 var andelen starköl 56,4 % följt av vin med 29,7 %. Andelen spritdrycker av den totala restaurangkonsumtionen var 14,3 %. (Försäljningen av cider och så kallad alkoläsk särredovisas alltså inte i den officiella restaurangstatistiken utan redovisas i respektive huvudkategori sprit, vin eller starköl, se bilaga 2.) Folkölsförsäljningen I de redovisade uppgifterna om försäljning av folköl i livsmedelsbutiker ingår den försäljning som sker på restauranger och andra serveringar. Den uppgår till knappt 1 % av den totala folkölsförsäljningen. Smugglad alkohol Köp av smugglad alkohol domineras av starköl och sprit. Starkölet stod för 53,2 % följt av sprit med en andel på 42,6 %. Cider och vin stod för 2,4 respektive 2,2 %. Hemtillverkning Av den hemtillverkade alkoholen, inklusive hembränd sprit, stod starkölet för 40,4 % och vinet för 30,1 % under Hembränningen av sprit stod för 29,5 %. Starkölets andel har ökat kraftigt under senare år och står nu alltså för den största andelen av de hemtillverkade dryckerna. Fler intervjuade personer uppger således att de själva tillverkat öl. Detta gäller framförallt Nivåerna är fortfarande relativt sett låga och det kvarstår att se om detta är början på en mer långsiktig uppåtgående trend. Internethandeln Internethandeln är den minsta anskaffningskällan som mäts i Monitormätningarna. Det är vinet som har den största andelen med 61,7 % följt av sprit med 31,9 % och starköl med 6,4 %. Internethandeln med cider är mycket liten och var under 2015 inte mätbar. De olika delmängdernas och källornas andelar av den totala alkoholanskaffningen I tabell 6 presenteras anskaffningen under tidsperioden utifrån typ av dryck och anskaffningskälla. Dessa dryckeskategorier är rangordnade efter sina respektive andelar av den totala anskaffningen Drycker köpta på Systembolaget ligger högst i rangordningen. (Endast de kategorier med en andel på mer än 0,5 % av den totala konsumtionen anges i tabellen.) Den vanligaste kategorin var vin som köpts på Systembolaget. Detta vin svarade för 34 % av all alkohol som anskaffades under Denna kategori ökade kraftigt under perioden. Mellan 2001 och 2015 ökade denna kategori med 10 procentenheter. Den näst vanligaste kategorin var starköl köpt på Systembolaget med en andel på 17 %, vilket är en ökning med 3 procentenheter under perioden. På tredje plats återfinns sprit köpt på Systembolaget med en andel på 9 %, vilket är en minskning med 5 procentenheter sedan På fjärde plats under 2015 var resandeinförd sprit med 8 % av den totala anskaffningen. Det är samma andel som i början av perioden. Den ökade dock till 12 % under 2004 för att därefter minska. 21

24 På femte plats återfanns starköl köpt på restauranger med en andel på 6 %, vilket är en lika stor andel som i början av perioden På sjätte plats återfinns folkölet med 5 %, vilket innebär en minskning med 4 procentenheter sedan periodens början. Därefter följer tre kategorier med en andel på 3 % vardera. Det är vin på restauranger, köp av smugglat starköl och resandeinförd starköl. Övriga kategorier har en andel på 2 % eller mindre. En ny kategori på denna lista för 2015 är hemtillverkat starköl som uppgick till drygt 1 % av den totala anskaffningen. 22

25 Tabell 4. Den totala alkoholkonsumtionen uppdelad på dryckesslag och anskaffningskälla, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre Andel 2015 Vin, totalt 3,02 3,40 3,54 3,60 3,49 3,47 3,61 3,67 3,77 3,84 3,95 3,80 4,00 3,88 3, % Systembolaget 2,11 2,33 2,44 2,39 2,46 2,57 2,72 2,81 3,05 3,13 3,15 3,15 3,20 3,16 3,13 83,1 % Restauranger 0,29 0,29 0,27 0,29 0,25 0,29 0,32 0,28 0,26 0,28 0,32 0,28 0,30 0,30 0,29 7,7 % Resandeinförsel 0,44 0,51 0,56 0,68 0,56 0,41 0,40 0,39 0,29 0,26 0,32 0,29 0,30 0,26 0,22 5,9 % Internet ,00 0,00 0,00 0,03 0,01 0,04 0,02 0,08 0,07 0,06 1,5 % Hemtillverkning 0,14 0,23 0,19 0,16 0,12 0,10 0,09 0,09 0,06 0,12 0,10 0,04 0,09 0,09 0,06 1,5 % Smuggling 0,03 0,04 0,08 0,08 0,09 0,10 0,08 0,10 0,09 0,05 0,02 0,03 0,03 0,01 0,01 0,3 % Starköl, totalt 2,45 2,70 2,94 3,19 3,09 3,04 2,96 2,92 2,81 2,64 2,70 2,58 2,79 2,76 2, % Systembolaget 1,20 1,31 1,36 1,30 1,34 1,45 1,51 1,53 1,61 1,59 1,59 1,58 1,60 1,61 1,60 58,3 % Restauranger 0,57 0,61 0,60 0,57 0,56 0,54 0,54 0,54 0,55 0,51 0,52 0,52 0,54 0,54 0,55 20,2 % Smuggling 0,16 0,22 0,41 0,59 0,61 0,56 0,49 0,38 0,31 0,24 0,29 0,19 0,28 0,28 0,27 9,7 % Resandeinförsel 0,51 0,54 0,55 0,70 0,56 0,47 0,40 0,46 0,32 0,28 0,30 0,27 0,33 0,27 0,24 8,8 % Hemtillverkning 0,01 0,02 0,01 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 0,08 2,8 % Internet ,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,03 0,03 0,01 0,2 % Sprit, totalt 2,43 2,49 2,60 2,92 2,85 2,70 2,46 2,46 2,24 2,24 2,09 2,03 2,27 2,02 2, % Systembolaget 1,22 1,21 1,14 0,98 0,95 0,94 0,95 0,93 0,98 0,96 0,92 0,91 0,89 0,85 0,87 42,3 % Resandeinförsel 0,68 0,69 0,97 1,31 1,17 1,02 1,05 1,04 0,75 0,82 0,77 0,70 0,87 0,77 0,74 36,0 % Smuggling 0,19 0,25 0,21 0,34 0,46 0,46 0,25 0,24 0,28 0,22 0,14 0,20 0,22 0,17 0,21 10,4 % Restauranger 0,18 0,18 0,13 0,13 0,14 0,16 0,14 0,17 0,15 0,15 0,13 0,13 0,17 0,13 0,14 6,8 % Hemtillverkning 0,15 0,16 0,15 0,16 0,12 0,09 0,07 0,06 0,06 0,07 0,08 0,07 0,06 0,05 0,06 2,8 % Internet ,03 0,01 0,01 0,02 0,01 0,05 0,02 0,07 0,03 0,03 1,5 % Cider, totalt 0,09 0,12 0,13 0,12 0,12 0,14 0,14 0,16 0,14 0,14 0,17 0,15 0,16 0,13 0, % Systembolaget 0,09 0,12 0,13 0,12 0,12 0,13 0,12 0,12 0,13 0,13 0,12 0,12 0,11 0,11 0,11 72,3 % Resandeinförsel ,02 0,01 0,03 0,01 0,01 0,03 0,01 0,02 0,01 0,03 19,6 % Smuggling ,02 0,02 0,03 0,01 0,01 8,1 % Internet ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00 0,00 0,0 % Folköl, totalt 0,84 0,83 0,81 0,72 0,71 0,73 0,68 0,63 0,62 0,57 0,60 0,53 0,51 0,49 0, % Totalt 8,82 9,53 10,02 10,56 10,26 10,10 9,85 9,83 9,58 9,43 9,50 9,08 9,74 9,28 9, % Källor: Monitormätningarna, Systembolaget, Folkhälsomyndigheten och Delfi. Pga. avrundning är summan av delmängderna inte alltid densamma som totalsumman. Tecknet. innebär att delmängderna inte mättes det aktuella året.

26 Tabell 5. Den totala alkoholkonsumtionen uppdelad på dryckesslag och anskaffningssätt, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre under perioden Andel 2015 Systembolaget 4,63 4,97 5,07 4,79 4,87 5,08 5,31 5,40 5,76 5,80 5,78 5,75 5,80 5,74 5, % Vin 2,11 2,33 2,44 2,39 2,46 2,57 2,72 2,81 3,05 3,13 3,15 3,15 3,20 3,16 3,13 54,9 % Starköl 1,20 1,31 1,36 1,30 1,34 1,45 1,51 1,53 1,61 1,59 1,59 1,58 1,60 1,61 1,60 28,0 % Sprit 1,22 1,21 1,14 0,98 0,95 0,94 0,95 0,93 0,98 0,96 0,92 0,91 0,89 0,85 0,87 15,2 % Cider 0,09 0,12 0,13 0,12 0,12 0,13 0,12 0,12 0,13 0,13 0,12 0,12 0,11 0,11 0,11 1,9 % Resandeinförsel 1,64 1,74 2,08 2,70 2,30 1,92 1,86 1,92 1,38 1,38 1,41 1,26 1,51 1,31 1, % Sprit 0,68 0,69 0,97 1,31 1,17 1,02 1,05 1,04 0,75 0,82 0,77 0,70 0,87 0,77 0,74 59,9 % Starköl 0,51 0,54 0,55 0,70 0,56 0,47 0,40 0,46 0,32 0,28 0,30 0,27 0,33 0,27 0,24 19,7 % Vin 0,44 0,51 0,56 0,68 0,56 0,41 0,40 0,39 0,29 0,26 0,32 0,29 0,30 0,26 0,22 18,0 % Cider ,02 0,01 0,03 0,01 0,01 0,03 0,01 0,02 0,01 0,03 2,4 % Restauranger 1,03 1,08 1,00 0,99 0,96 0,99 1,00 0,99 0,96 0,94 0,97 0,93 1,01 0,97 0, % Starköl 0,57 0,61 0,60 0,57 0,56 0,54 0,54 0,54 0,55 0,51 0,52 0,52 0,54 0,54 0,55 56,4 % Vin 0,29 0,29 0,27 0,29 0,25 0,29 0,32 0,28 0,26 0,28 0,32 0,28 0,30 0,30 0,29 29,7 % Sprit 0,18 0,18 0,13 0,13 0,14 0,16 0,14 0,17 0,15 0,15 0,13 0,13 0,17 0,13 0,14 14,3 % Livsmedelsbut. 0,84 0,83 0,81 0,72 0,71 0,73 0,68 0,63 0,62 0,57 0,60 0,53 0,51 0,49 0, % Smuggling 0,38 0,51 0,71 1,01 1,16 1,11 0,82 0,71 0,68 0,50 0,46 0,43 0,57 0,47 0, % Starköl 0,16 0,22 0,41 0,59 0,61 0,56 0,49 0,38 0,31 0,24 0,29 0,19 0,28 0,28 0,27 53,2 % Sprit 0,19 0,25 0,21 0,34 0,46 0,46 0,25 0,24 0,28 0,22 0,14 0,20 0,22 0,17 0,21 42,6 % Cider ,02 0,02 0,03 0,01 0,01 2,4 % Vin 0,03 0,04 0,08 0,08 0,09 0,10 0,08 0,10 0,09 0,05 0,02 0,03 0,03 0,01 0,01 2,2 % Hemtillv. 0,31 0,41 0,35 0,34 0,26 0,21 0,17 0,17 0,13 0,21 0,19 0,13 0,17 0,17 0, % Starköl 0,01 0,02 0,01 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 0,08 40,4 % Sprit 0,15 0,16 0,15 0,16 0,12 0,09 0,07 0,06 0,06 0,07 0,08 0,07 0,06 0,05 0,06 30,1 % Vin 0,14 0,23 0,19 0,16 0,12 0,10 0,09 0,09 0,06 0,12 0,10 0,04 0,09 0,09 0,06 29,5 % Internet ,04 0,02 0,02 0,05 0,02 0,10 0,05 0,17 0,13 0, % Vin ,00 0,00 0,00 0,03 0,01 0,04 0,02 0,08 0,07 0,06 61,7 % Sprit ,03 0,01 0,01 0,02 0,01 0,05 0,02 0,07 0,03 0,03 31,9 % Starköl ,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,03 0,03 0,01 6,4 % Cider ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00 0,00 0,0 % Total konsumtion 8,82 9,53 10,02 10,56 10,26 10,10 9,85 9,83 9,58 9,43 9,50 9,08 9,74 9,28 9, % Källor: Monitormätningarna, Systembolaget, Folkhälsomyndigheten och Delfi. Pga. avrundning är summan av delmängderna inte alltid densamma som totalsumman.

27 Tabell 6. Procentuella andelar av den totala alkoholkonsumtionen , rangordnade efter fördelningen 2015 och uppdelade på dryck och anskaffningskälla. Typ av dryck och anskaffningskälla Vin, Systembolaget Starköl, Systembolaget Sprit, Systembolaget Sprit, resandeinförsel Starköl, restauranger Folköl a) Vin, restauranger Starköl, smuggling Starköl, resandeinförsel Vin, resandeinförsel Sprit, smuggling Sprit, restauranger Cider, Systembolaget Starköl, hemtillverkning Sprit, hembränd Vin, internet Vin, hemtillverkning Källor: Monitormätningarna, Systembolaget, Folkhälsomyndigheten och Delfi. a) Inkluderar även försäljning på restaurang, cirka 1 % av den totala folkölsförsäljningen. Tecknet. innebär att delmängderna inte mättes det aktuella året.

28 3. Ungdomars anskaffning av alkohol Håkan Leifman Inledning Alkoholkonsumtionen har sjunkit kraftigt bland elever i årskurs 9 under de senaste 15 åren och bland elever i gymnasiets år 2 under de senaste 10 åren. Det pågår numera en hel del studier på området som syftar till att bättre förstå orsakerna till denna minskning. Högst sannolikt rör det sig om flera faktorer som tillsammans bidragit till den kraftiga konsumtionsnedgången. En viktig pusselbit i detta sammanhang är att få bättre kunskap om var den alkohol som unga dricker har införskaffats. Detta kan ge bättre förståelse för hur tillgången till alkohol bland unga ser ut och hur den har förändrats under senare år. I denna studie fokuseras närmare på var den alkohol kommer ifrån som unga i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 dricker. Här skattas också fördelningen mellan registrerad alkohol (Systembolaget, folköl, restauranger) och oregistrerad alkohol (främst insmugglad alkohol). Begreppen registrerad och oregistrerad alkohol är visserligen mer tillämpliga när det gäller vuxna. När det gäller unga, och framförallt unga under 18 år, är ju all alkohol i någon mening att betrakta som illegal. Detta gäller såväl alkohol som anskaffas indirekt (langning) från exempelvis Systembolaget som exempelvis alkohol som anskaffas genom köp av alkohol som förts in i Sverige från utlandet. Men det är ändå av vikt att veta var den alkohol kommer ifrån som unga dricker. Fördelningen av registrerade och oregistrerade delmängder alkohol och skattade volymer av desamma redovisas i detta kapitel årsvis från 2012 till Tidigare CAN-rapporter har visat att alkohol från Systembolaget är den vanligaste anskaffningskällan för unga (t.ex. Gripe, 2015) samtidigt som det är ytterst ovanligt att unga under 20 år lyckas köpa ut själva på Systembolaget. Att Systembolaget ändå är en vanlig anskaffningsskälla beror istället på att man får tag på denna alkohol via andra som köpt på Systembolaget eller som köpt av andra som i sin tur köpt på Systembolaget. Systembolaget följer efterlevnaden av åldersgränsen vid försäljning av alkohol på Systembolaget genom den provköpsmetod som använts under många år. Resultaten tyder på att ytterst få unga under 20 år själva skulle kunna köpa alkohol på Systembolaget (se Folkhälsomyndigheten, 2016, Ett annat sätt är att fråga unga under 20 år om de faktiskt köpt alkohol på Systembolaget. Detta har gjorts i Monitormätningarna sedan början av 2014 och resultat för 2014 och 2015 redovisas i detta kapitel. 26

29 Material och metod Två datamaterial används i detta kapitel, nämligen data från CAN:s mätningar av skolelevers drogvanor och data från Monitormätningarna. Skolelevers drogvanor CAN:s årliga drogvaneundersökningar genomförs dels i årskurs 9, dels i gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, gymnasieundersökningen sedan Undersökningarnas syfte är i första hand att belysa utvecklingen av drogvanorna bland unga (för alkohol, narkotika och tobak). Datainsamling genomförs varje år under perioden mars april i form av anonyma individuella enkäter ifyllda gruppvis i klassrummen i ett riksrepresentativt skolurval (för mer information, se Gripe 2015). Sedan 2012 ställs frågan om var den alkohol som man drack den senaste gången ursprungligen kom ifrån. Detta gör det möjligt att studera närmare hur vanligt olika anskaffningskällorna är och eventuella förändringar från 2012 till På så sätt ges en ungefärlig bild av hur vanliga de olika ursprungskällorna är, dvs. hur många elever som fyller i de olika anskaffningsalternativen (ursprungskällor). Eleverna kan fylla i flera anskaffningsalternativ om så var fallet och antalet uppgick i genomsnitt till ca 1,2 i årskurs 9 och 1,3 alternativ i gymnasiets år 2. Många unga drack alltså alkohol som hade införskaffats från mer en källa den senaste gången man drack (exempelvis både alkohol från Systembolaget och smuggelalkohol). Frågans exakta utformning framgår av rapporten Skolelevers drogvanor 2015 (fråga 16 i enkäten) (Gripe, 2015). Anskaffningssätt av alkohol är en sak, faktisk konsumtion av de olika delmängderna en annan. Elever som uppger bruk av smuggelalkohol uppger också totalt sett högre total alkoholkonsumtion än övriga. För att kunna ge en någorlunda rättvisande bild av delmängdernas fördelning baserat på konsumtionsvolymer bör dessa viktas utifrån den totala årliga alkoholkonsumtionen. Att det senaste dryckestillfället inte nödvändigtvis ger en bra spegling av de svarande elevernas vanliga vanor är i detta sammanhang av mindre betydelse då vi talar om hur mönstret ser ut på den aggregerade nivån för alla sammantaget: för vissa var konsumtionen högre än normalt vid det senaste tillfället, för andra lägre. På aggregerad nivå jämnar detta rimligtvis ut sig. Däremot är det inte helt säkert att det senaste dryckestillfället, som för flertalet sannolikt ägde rum under första kvartalet de fyra åren, ger en representativ bild av anskaffningsmönster under en period av ett år. Det är möjligt att vissa delmängder är vanligare under vissa perioder av året än andra. Monitormätningarna Mätningarna har redovisats ovan (se också bilaga 2). Sedan 2008 ställs frågor till alla respondenter i åldrarna år i Monitormätningarna om de köpt alkohol på Systembolaget och om så är fallet vilka alkoholdrycker de köpte (senaste gången) och hur mycket de köpte av dessa drycker. Antal köp på Systembolaget efterfrågas också. Alla frågorna avser de senaste 30 dagarna. Sedan februari 2014 ställs även ett ytterligare antal frågor till samtliga unga icke fyllda 21 år och som uppger att de köpt alkohol på Systembolaget. Den första är om man själv köpte denna alkohol, en annan är en kontrollfråga om åldern. Vidare ställs en fråga om man fick visa legitimation. I analyserna i denna studie ser vi närmare på köpvanorna bland unga som icke fyllt 20 år. Dessa selekteras ut med hjälp av frågor om vilket år man föddes och vilken månad man fyller år. Det exakta födelsedatumet är okänt. De som fyller år samma månad som intervjun genomförs ingår inte i urvalet för denna studie eftersom det inte kan avgöras om man fyllt 20 år eller ej. Sammantaget har vi sedan februari 2014 svar från ungdomar icke fyllda 20 år; 560 är 19 år, 502 är 18 år och 385 är 17 år. Av dessa är 834 män och 614 kvinnor. 27

30 Resultat Var den alkohol som unga dricker har anskaffats från början enligt skolelever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 Baserat på ovan nämnda fråga ställd sedan 2012 om ursprunglig anskaffningskälla framträder vissa tydliga mönster som redovisas i tabellerna 7 8. Skillnaderna mellan de fyra åren är i regel små och för alla fyra år dominerar alkohol från Systembolaget, såväl i årskurs 9 som i gymnasiets år 2 men med högre andelar bland de sistnämnda. Det näst vanligaste alternativet i alla grupper var från person som säljer insmugglad alkohol, undantaget flickor på gymnasiet där anskaffning från restaurang var näst vanligast. Efter viktning av den totala årliga alkoholkonsumtionen (se avsnitt på föregående sida), som redovisas i tabellerna 9 10, ökar andelen smuggelalkohol av den totala volymen alkohol. En annan tydlig förändring är att andelen av den alkohol som kommer ifrån de som svarade Vet ej på frågan var alkoholen kom ifrån sjunker kraftigt. Detta då denna grupp totalt sett dricker små mängder och därmed inte bidrar särskilt mycket till totalvolymen konsumerad alkohol. På gymnasiet sjunker också Systembolagets bidrag till den totala volymen konsumerad alkohol. Fortfarande svarar dock Systembolaget för det enskilt största bidraget till den totala volymen konsumerad alkohol (alltså här efter viktning av den totala årliga alkoholkonsumtionen och baserat på anskaffning senaste gången man drack). 28

31 Tabell 7. Andel elever i årskurs 9 som uppger olika anskaffningskällor av alkohol den senaste gången man drack. Bland de elever som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna, Antal Från affär eller liknande (folköl) Från Systembolaget Från person som säljer insmugglad alkohol Från person som tillverkar alkohol själv (t.ex. hembränt) Från internet Införd från utlandet av t.ex. föräldrarna eller annan vuxen Införd från utlandet av mig själv Från restaurang Vet ej Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Tabell 8. Andel elever i gymnasiets år 2 som uppger olika anskaffningskällor av alkohol den senaste gången man drack. Bland de elever som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna, Antal Från affär eller liknande (folköl) Från Systembolaget Från person som säljer insmugglad alkohol Från person som tillverkar alkohol själv (t.ex. hembränt) Från internet Införd från utlandet av t.ex. föräldrarna eller annan vuxen Införd från utlandet av mig själv Från restaurang Vet ej Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl

32 Tabell 9. Andel elever i årskurs 9 som uppger olika anskaffningskällor av alkohol den senaste gången man drack. Bland de elever som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna, Viktad efter årlig alkoholkonsumtion. Antal Från affär eller liknande (folköl) Från Systembolaget Från person som säljer insmugglad alkohol Från person som tillverkar alkohol själv (t.ex. hembränt) Från internet Införd från utlandet av t.ex. föräldrarna eller annan vuxen Införd från utlandet av mig själv Från restaurang Vet ej Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Tabell 10. Andel elever i gymnasiets år 2 som uppger olika anskaffningskällor av alkohol den senaste gången man drack. Bland de elever som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna, Viktad efter årlig alkoholkonsumtion. Antal Från affär eller liknande (folköl) Från Systembolaget Från person som säljer insmugglad alkohol Från person som tillverkar alkohol själv (t.ex. hembränt) Från internet Införd från utlandet av t.ex. föräldrarna eller annan vuxen Införd från utlandet av mig själv Från restaurang Vet ej Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po Fl Po

33 Till sist kan man dela in de olika anskaffningskällorna i det som ofta kallas registrerad alkohol (dvs. inhemsk försäljning genom Systembolaget, folköl och restauranger) och det som kallas oregistrerad alkohol (i detta fall: köpt från person som säljer insmugglad alkohol, köpt från person som tillverkar själv, skaffat från internet, skaffat från utlandet införd av t.ex. föräldrarna, skaffat från utlandet och införd av en själv). Fördelningen per år mellan registrerad och oregistrerad alkohol och skattning av volymen registrerad oregistrerad redovisas i tabellerna De elever som uppgav att de inte vet var alkoholen kom ifrån ingår inte i dessa analyser men i konsumtionsvolym svarade de, som framkom i tabellerna 9 10, för en liten andel av den totala självrapporterade alkoholkonsumtionen. Som framgår är den registrerade alkoholens andel av den totala konsumtionen lägst bland pojkar i årskurs 9 (ca 47 % år 2014) och som högst bland flickor på gymnasiets år 2 (ca 71 % år 2014). Gymnasieeleverna visar för båda könen en högre andel registrerad alkohol än niondeklassarna, vilket är väntat med tanke på att möjligheterna till åtkomst av inhemsk registrerad alkohol är högre i årsåldern än i årsåldern. Det är viktigt att nämna att eftersom totalkonsumtionen sjunkit från 2012 till 2015, med ca 30 % för båda könen i såväl årskurs 9 som gymnasiets år 2, baseras samtliga andelar över tid på lägre totalnivåer (se t.ex. Leifman, 2015). I tabellerna framgår därför också den skattade mängden registrerad och oregistrerad alkohol genom att multiplicera respektive andel med den självskattade totala alkoholkonsumtionen (medelvärden). De exakta nivåerna skall tolkas med stor försiktighet men förändringarna över tid kan ge en bild av utvecklingen över tid. Såsom framgår av tabellerna tyder utvecklingen på att mängden oregistrerad alkohol legat tämligen still under samtliga fyra år medan konsumtion av registrerad alkohol sjunkit. Tabell 11. Skattning av registrerad och oregistrerad alkohol, fördelning (%) och i liter ren alkohol. Årskurs 9, Pojkar Flickor Registrerad Oregistrerad Registrerad Oregistrerad % Liter ren alkohol % Liter ren alkohol % Liter ren alkohol % Liter ren alkohol ,3 43 1,0 65 1,1 35 0, ,0 45 0,8 58 0,7 42 0, ,9 44 0,7 62 0,9 38 0, ,8 53 0,8 51 0,8 49 0,6 Tabell 12. Skattning av registrerad och oregistrerad alkohol, fördelning (%) i och liter ren alkohol. Gymnasiet år 2, Pojkar Flickor Registrerad Oregistrerad Registrerad Oregistrerad % Liter ren alkohol % Liter ren alkohol % Liter ren alkohol % Liter ren alkohol ,5 32 1,6 79 2,8 21 0, ,8 33 1,3 79 2,1 21 0, ,8 35 1,5 77 2,1 22 0, ,3 37 1,3 71 1,9 29 0,8 31

Ungdomars anskaffning av alkohol

Ungdomars anskaffning av alkohol PM Ungdomars anskaffning av Registrerade eller oregistrerade källor? Håkan Leifman Juni 2017 Sammanfattning I denna PM redovisas uppgifter om hur ungdomar anskaffar. De material som använts är CAN:s skolundersökningar

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 CAN Rapport 167 Björn Trolldal & Håkan Leifman Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout omslag: Jimmie Hjärtström,

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 PM Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 Preliminära uppgifter Håkan Leifman, Björn Trolldal & Ulf Guttormsson Mars 2017 Sammanfattning Huvudsyftet med Monitormätningarna är att beräkna den totala alkoholkonsumtionen

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Håkan Leifman & Björn Trolldal

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Håkan Leifman & Björn Trolldal Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 PM Håkan Leifman & Björn Trolldal Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015 Håkan Leifman & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning PM Stockholm

Läs mer

Hur mycket dricker svensken?

Hur mycket dricker svensken? Hur mycket dricker svensken? Registrerad och oregistrerad alkoholkonsumtion 2001-2014 CAN Rapport 152 Björn Trolldal & Håkan Leifman Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan,

Läs mer

Registrerad och oregistrerad alkohol i Sveriges län

Registrerad och oregistrerad alkohol i Sveriges län Registrerad och oregistrerad alkohol i Sveriges län 2001 2016 CAN Rapport 165 Björn Trolldal, Ulf Guttormsson och Håkan Leifman Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Layout inlaga:

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013 Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013 CAN Rapport 142 Håkan Leifman & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1 200) Denna rapport är en revidering

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013 Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013 CAN Rapport 142 Håkan Leifman & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1 350) Layout inlaga: Britta

Läs mer

Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder Björn Trolldal Ulrika Boman Nina-Katri Gustafsson

Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder Björn Trolldal Ulrika Boman Nina-Katri Gustafsson Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder 2004 Björn Trolldal Ulrika Boman Nina-Katri Gustafsson Forskningsrapport nr. 28 SoRAD, Stockholm 2005 Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder 2004 Björn

Läs mer

Hur mycket dricker svensken? alkoholkonsumtionen i siffror 2001 2012

Hur mycket dricker svensken? alkoholkonsumtionen i siffror 2001 2012 Hur mycket dricker svensken? alkoholkonsumtionen i siffror 2001 2012 CAN Rapport 140 Håkan Leifman & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen

Läs mer

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner Lanseringskonferens för den nationella ANDT-strategin 2016-2020 Katrineholm den 15 mars

Läs mer

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem Håkan Leifman, Sektionschef Självrapporterad alkoholkonsumtion per månad bland män och kvinnor i olika åldersgrupper, juni 2001-december 2002 1,2 1 0,8

Läs mer

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har minskat dramatiskt under 2000-talet. Konsumtionen är idag den lägsta sedan början på 1970-talet medan andelen

Läs mer

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra halvåret 2000

Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra halvåret 2000 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms Universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Telefon: 08-16 20 00 Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2006

Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2006 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2006 Ulrika Boman Klara Hradilova Selin Mats Ramstedt Johan Svensson Forskningsrapport nr. 48 SoRAD,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet

Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Tal om alkohol 2012 - en statistisk årsrapport från Monitorprojektet Mats Ramstedt (red) Annette Lindell Jonas Raninen Forskningsrapport

Läs mer

Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol

Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol Håkan Leifman Sektionschef, STAD Preliminär version (vissa mindre ändringar

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Vilken roll har bag-in-box spelat för den ökade vinkonsumtionen i Sverige?

Vilken roll har bag-in-box spelat för den ökade vinkonsumtionen i Sverige? Vilken roll har bag-in-box spelat för den ökade vinkonsumtionen i Sverige? En analys av 20 år med boxviner på Systembolaget CAN Rapport 169 Mats Ramstedt & Björn Trolldal Centralförbundet för alkohol-

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad? BAKGRUNDSFRÅGOR I. När är du född, år och månad? II. Vad har du för sysselsättning just nu? (Läs upp alternativ 1-5. Mer än ett alternativ är möjliga). 1. Arbetar heltid 2. Arbetar deltid 3. Studerar vid

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Svenska folkets alkoholkonsumtion under år 2003

Svenska folkets alkoholkonsumtion under år 2003 Svenska folkets alkoholkonsumtion under år 2003 Nina-Katri Gustafsson Björn Trolldal SoRAD, Stockholm 2004 Forskningsrapport nr. 26 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor

Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor CAN Rapport 153 Jonas Raninen Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1 200) Layout inlaga:

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Drogvaneundersökning 2007

Drogvaneundersökning 2007 Drogvaneundersökning 7 Camilla Jalling Jörgen Larsson Maj 8 Innehållsförteckning Sammanfattning och kommentar... 3 Årskurs 8... 3 Tobak... 3 Alkohol... 3 Narkotika... 3 Årskurs 9... 3 Tobak... 3 Alkohol...

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2011

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2011 Alkoholkonsumtionen i Sverige 2011 Projektgruppen som ingår i arbetet med uppföljning och utvärdering av ANDTstrategin i samarbete med Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning 2 Innehåll

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor Skolelevers drogvanor 2013 Almedalen 4 juli 2013 Håkan Leifman & Clara Henriksson hakan.leifmain@can.se, clara.henriksson@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139. Isabella Gripe (red.)

Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139. Isabella Gripe (red.) Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139 Isabella Gripe (red.) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1-250) Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2005

Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2005 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2005 Ulrika Boman Barbro Engdahl Nina-Katri Gustafsson Klara Hradilova Selin Mats Ramstedt Forskningsrapport

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning i Göteborgs kommun Teknisk rapport 2016

Drogvaneundersökning i Göteborgs kommun Teknisk rapport 2016 Drogvaneundersökning i s kommun Teknisk rapport 2016 Isabella Gripe CAN ett nationellt kompetenscentrum Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är ett nationellt kompetenscentrum som

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Tabellbilaga Tabellinnehåll Tabell 1. Andel som inte dricker alkohol (icke-konsumenter), 2009. Procent (%) av samtliga. (utgår från konsumtionsindex=0, se mer sid

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 CAN rapport 154. Isabella Gripe (red.)

Skolelevers drogvanor 2015 CAN rapport 154. Isabella Gripe (red.) Skolelevers drogvanor 2015 CAN rapport 154 Isabella Gripe (red.) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1-250) Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout

Läs mer

Det historiska/kulturella arvet

Det historiska/kulturella arvet Svenskarnas alkoholvanor i en tid av alkoholpolitiska förändringar Det historiska/kulturella arvet Magnus Huss, 7 9 Professor i Medicin, Publicerade Alcoholismus Chronicus - hur ser det över tid? - blev

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Håkan Leifman Sektionschef, STAD

Håkan Leifman Sektionschef, STAD Alkoholvanor bland gymnasieelever i Stockholms län våren 2009 studie av hur gymnasieelever i Stockholms län anskaffar alkohol och hur ofta de dricker alkohol Håkan Leifman Sektionschef, STAD 1 FÖRORD STAD

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2012 CAN rapport 133. Håkan Leifman (red.)

Skolelevers drogvanor 2012 CAN rapport 133. Håkan Leifman (red.) Skolelevers drogvanor 2012 CAN rapport 133 Håkan Leifman (red.) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1-300) Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Tobaksvanor i Sverige tobakskonsumtionen i siffror med fokus på år 2014

Tobaksvanor i Sverige tobakskonsumtionen i siffror med fokus på år 2014 Tobaksvanor i Sverige tobakskonsumtionen i siffror med fokus på år 2014 CAN Rapport 151 Clara Henriksson & Mats Ramstedt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN ISSN 0283-1198 URN:NBN:se:can-2015-3

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Utvärdering uppföljning av Stoppa langningen. Håkan Leifman Sektionschef, STAD

Utvärdering uppföljning av Stoppa langningen. Håkan Leifman Sektionschef, STAD Utvärdering uppföljning av Stoppa langningen Håkan Leifman Sektionschef, STAD 1 Inledning Under 2008 och 2009 genomförde de flesta av Stockholms läns kommuner insatser runt Valborgshelgen i syfte att minska

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36 2 (22)

Läs mer

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Ulf Malmström KU-SA 2 2015-09-08 Fördjupad uppföljning och analys av utvecklingen inom ANDT-området En återrapportering av regeringsuppdraget att ansvara

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv ESPAD 2011 Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Björn Hibell bjorn.hibell@can.se 31 maj 2012 Bakgrund Svenska skolundersökningar sedan 1971 Önskemål

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Var och hur köper svenskarna starköl?

Var och hur köper svenskarna starköl? Var och hur köper svenskarna starköl? HUI Research på uppdrag av Sveriges Bryggerier Elin Gabrielsson Slutsatser Gränshandeln med starköl utgör en betydande andel av den svenska starkölskonsumtionen Konsumtionen

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Internethandel med alkohol

Internethandel med alkohol SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Kontaktpersoner: Mats Ramstedt Ulrika Boman Internethandel med

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Sammanfattning. Mönstrandes drogvanor

Sammanfattning. Mönstrandes drogvanor Sammanfattning Rikstäckande studier av mönstrandes drogvanor har genomförts sedan 1970 och hittills har närmare 1,5 miljoner personer deltagit. Personer med funktionshinder, kroniskt sjuka och invandrare

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvanor. i årskurs 9. Västernorrlands län. Drogvanor i årskurs 9. Rapport nr 3, 2004 ISSN 1400-1527 ISRN LTY-FHC-R--3-SE

Drogvanor. i årskurs 9. Västernorrlands län. Drogvanor i årskurs 9. Rapport nr 3, 2004 ISSN 1400-1527 ISRN LTY-FHC-R--3-SE Drogvanor i årskurs 9 3 Västernorrlands län Drogvanor i årskurs 9 3 Maria Johansson Tove Olofsson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 3, 4 ISSN 1-1527 ISRN LTY-FHC-R--3-SE

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?

Läs mer